Anders Tyrberg, Anrop Och Ansvar. Berättarkonst Och Etik Hos Lars
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 124 2003 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Conny Svensson (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 Uppsala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inläm- nas i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogram- men Word för Windows eller Word Perfect. Sista inlämningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 1 juni 2004 och för recensioner 1 september 2004. Sedan årgång 2002 av Samlaren erhåller uppsatsförfattarna ett digitalt underlag för sär- tryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. isbn 91–87666–21–9 issn 0348–6133 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2003 · Övriga recensioner Övriga recensioner · redaktörernas stringenta modernismdefinition, Anders Tyrberg, Anrop och ansvar. Berättarkonst utan läsaren konfronteras med vaga innehålls- och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta liga kriterier sammanblandade med väldefinie- Trotzig och Torgny Lindgren. Carlsson Bokförlag. rat formella. Termen ”modernism” var olycklig Stockholm . redan när den lanserades, av det skälet att den implicerar ett övermod: vår tid är den sista och I sin monografi Anrop och ansvar. Berättarkonst bästa av alla tider, vår estetik vet att den är den och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta (enda) moderna. Trotzig och Torgny Lindgren distanserar sig Anders Innehållsliga kriterier är mycket svåra att till- Tyrberg från föreställningen om den litterära tex- lämpa – såväl kritik som lovtal över staden före- ten som en anonym, självreferentiell artefakt och kommer även i ytterst traditionell roman. Den hävdar att litteraturen skrivs av konkreta förfat- som vill inkludera Ibsen, Hamsun, ja kanske hela tare, riktar sig till konkreta läsare och bär verk- det moderna genombrottet, i modernismen gör lighetsrelaterad betydelse. Inspirerad av anglosax- begreppsbildningen en björntjänst, då konse- iska moralfilosofer som Martha Nussbaum och kvensen av dylik vidsynthet är att snart sagt hela Alasdair MacIntyre vill Tyrberg se den litterära den skandinaviska litterära -talslitteraturen kommunikationen som en pragmatiskt-moralisk utnämns till modernistisk. Alla katter blir grå. handling, förankrad i textens narrativa strukturer. Däremot skulle man idag i ljuset av en avslu- Hans alternativ till den verkcentrerade litteratur- tad postmodernistisk och poststruktalistisk debatt vetenskapen är ett slags ” ’narrativ etik’ ”(). Dess kunna teckna konturerna av en avgränsad epok huvudinnebörd formulerar Tyrberg i kontraktu- från förslagsvis imagisterna till Beckett, präglad av ella termer. Berättelsen betraktas som författarens vissa poetiska ideal, t.ex. konstverkets autonomi, etiskt bindande tilltal som försätter läsaren i en och vissa tekniker, t.ex. fragmentering, minima- svars- och ansvarsposition. Läsaren fullföljer kon- lism och täta litterära referenser. Märkligt nog är traktet då han öppnar sig för författarens anrop sönderbrytande tendenser ofta förenliga med en och tillämpar berättelsen på sitt liv. närmast klassicistisk förtjusning inför strukturer Detta etiska grundkoncept ges i Anrop och an- i balans och gyllene snitt (jfr Picasso). Vi måste svar en närmast religiös utformning. När Tyrberg helt enkelt lära oss att betrakta modernismen bak- ska konkretisera författarens och läsarens kontrak- ifrån med början, mitt och (åtminstone proviso- tuella positioner, lämnar han det moralfilosofiska riskt) slut. betraktelsesättet och hänvisar till bibliska modell- Särskilt angeläget vore det att i stället för att situationer, som inte underkastas någon etisk vär- upprepa tankegods om mytisk metod o.d. för- deanalys utan beskrivs med religionens vokabu- söka se vilka myter modernismen själv konstru- lär: bön, bekännelse, förbund etc. Den moraliskt- erar eller förändrar, såsom myten om det omed- pragmatiska ansatsen får sålunda lämna plats åt vetna, myten om det djupast mänskliga, myten ett teologiskt perspektiv; tilltalet blir en form av om sexualiteten etc. nåd. Med denna blandning av pragmatiska och Framför allt bör man betrakta termen ”moder- religiösa kategorier studerar Tyrberg ett antal ro- nism” som värdeneutral, ”modernism” bör varken maner av fyra samtida svenska författare: Lars ses som sannare eller bättre än ”idealrealism”, ”na- Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig och turalism” eller ”symbolism”. Först när så är fallet Torgny Lindgren. Monografin formulerar som kan vi seriöst diskutera epokbegrepps provisoriska sin huvuduppgift att undersöka hur romanernas karaktär och Ibsens, Hamsuns m.fl. tendenser att etiska värdegrund gestaltas och genom vilka reto- överskrida dem. riska strategier den kommuniceras till läsaren. Även om dylika akuta frågor sällan ställs i Anrop och ansvar aktualiserar väsentliga fråge- Tysdahls m.fl. antologi motiverar de mest väl- ställningar, som delvis försummats i svensk litte- skrivna bidragen läsaren att ständigt reflektera raturforskning, och de fyra författarskapen inbju- över och problematisera sin egen modernismför- der onekligen till ett utforskande av berättandets ståelse och sin egen syn på parallella förlopp i ang- etiska och retoriska villkor. Men Tyrbergs sätt att losachsisk och skandinavisk poesi och prosa, var- närma sig litteraturen som moraliskt-kommuni- för redaktörerna väl har infriat de förväntningar kativt fenomen är långt ifrån invändningsfritt. de inger i sin introduktionsessä. Jag ska diskutera några särskilt problematiska Roland Lysell moment i hans studie. · Övriga recensioner Övriga recensioner · Tyrberg gör inledningsvis gällande att det först litteraturens etik inskriven snarare i textens re- är ”under det allra senaste decenniet”() som te- toriska än i dess tematiskt-mimetiska strukturer. sen om den litterära texten som självreferentiell Men hans kontraktuella modell bygger genomgå- artefakt på allvar ifrågasatts. Sanningen är att de ende på betydelse och förståelse. Författaren på- verkcentrerade skolorna från allra första början stås formulera berättelser som besvarar den prak- tvingats till debatt av grupperingar som framhävt tiska frågan ” ’Vad skall jag göra för att leva ett ri- litteraturens etiska dimensioner. Ett känt exem- kare liv?’ ”(); läsaren tilldelas uppgiften att för- pel är nykritikernas fejd med Chicagoskolan, vars stå och tillämpa denna i texten inskrivna livsvis- nyaristoteliska, moraliskt präglade berättarteorier dom. Tyrbergs narrativa etik visar sig alltså vara uppvisar påfallande likheter med Tyrbergs narra- ett slags etiserad hermeneutik. En direkt konse- tiva etik. Ett av nykritikens huvudargument rör kvens av denna hermeneutiska vinkling är att eti- Chicagoskolans oreflekterade koppling mellan es- ken knyts till textens läsbarhet. Tyrberg utgår från tetik och etik. Samma svaghet behäftar den ”tan- att varje berättelse har en stabil, dechiffrerbar be- kemodell”() som ligger till grund för Tyrbergs tydelse som avkodas i en ansvarsfull läsning. De studie. Han vill placera sig ”någonstans mitt emel- olika konventionaliserade figurerna fungerar som lan Nussbaums och Millers ytterligheter”(), vägvisare, utplacerade av den ansvarsfulle, kon- men vad detta ”någonstans” innebär förklaras inte traktbundne författaren för att leda läsaren mot närmare. Vilka konsekvenser det otillräckligt ut- det moraliskt angelägna budskapet. Ska forma- redda förhållandet mellan etik och estetik har för listernas främmandegörande grepp som snarare Tyrbergs undersökning framgår av hans resone- stör än främjar läsbarheten i så fall betraktas som mang kring klichéns funktioner. Han illustrerar omoraliska? sin etiska kommunikationsmodell med en scen Som Konstanzskolans teoretiker visat handlar ur Madame Bovary, där den uttråkade Rodolphe konflikten mellan Emma och Rodolphe – och vägrar lyssna på Emmas kärleksfloskler – Emma mellan Tyrberg och formalisterna – inte om rätt representerar här författaren och Rodolphe läsa- och fel utan om två historiskt fixerbara typer av ren. Enligt Tyrberg är det ”Rodolphes moraliska litterär betydelseproduktion. Formalisterna kon- skyldighet” att leva sig in i ”Emmas slitna och struerar sitt litteraturbegrepp för att legitimera fattiga ord”(). Men med utgångspunkt i exem- ett modernistiskt skrivsätt. Tyrbergs narrativa etik pelvis den ryska formalismen skulle man kunna vilar på den schleiermacherskt-diltheyska herme- hävda att Rodolphe inte lyssnar på Emma efter- neutikens axiom som har täckning i äldre litterära som hon helt enkelt inte lyckas skapa litteratur. diskurstyper. Symptomatiskt nog jämför Tyrberg Är det inte snarare författarens skyldighet att Ahlins Natt i marknadstältet med en nytestament- producera en text som fångar läsarens uppmärk- lig liknelse. En modellgenre som i än högre grad samhet? Exemplet med Rodolphe visar inte bara överensstämmer med Tyrbergs litteratursyn är hur svårt det är att beskriva estetiska fenomen i predikan och den ur predikan framsprungna etiska termer