N:R 1 5. Frans J
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Redaktör och ulgifvare : NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56. N:r 1 5. fRANS J. jHUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Telefon: Vasa 6 19. Stockholm den 1 Oktober 1901. Annonspris 20 öre pr petitrad. ger och på halft privata soaréer samt gen af Garonne-floden och utförde Carl Fürstenberg. varit, såsom det säges, mycket upp titelrolen i Gounods »Faust». Fran skattad af framstående franska kom ska tidningen »Le monde artiste» skrif- svenske tenorsångaren Carl ponister, såsom Massenet, Fauré, Worm ver härom: »Bland de första rangens Mfl1 Fürstenberg, som nyligen under ser m. fl., hvilkas verk han ofta ut artister, som sällskapet förfogar öfver, ett kort besök hos anhöriga i liuf- fört. Äfven Paderewski, hvars sånger må särskildt nämnas hr Carl Fiir vudstaden gaf en framgångsrik konsert han med stor succès kreerat i London, stenberg, som i söndags vann lifligt i Vetenskapsakademiens hörsal, är född liar omfattat honom med mycken väl bifall i »Faust» för sin vackra röst i Göteborg d. 12 dec. 1867. Från vilja. Vid hr Fürstenbergs första och sin fulländade hållning.» En sept. 1887 till början af 1888 stu uppträdande i London, då han på annan tidning, »La gazette française derade han här i Stockholm sångkons franska sjöng Huons tenoraria ur et américaine», yttrar: »Hr Fürsten ten för Fritz Arlberg, begaf sig sedan » Oberon -, fick han i Times beröm berg, väl känd i Paris salonger, där till Paris, där lian från juli sistnämnda för sin s o vanligt kraftfulla och väl han under sin utbildning till opera år och sedan i 5 à 6 år bedref sång ljudande stämma, sitt intelligenta före sångare ofta uppträdt inför tacksamma studier hos den berömde Delle Sedie drag». auditorier, har nyligen gjort en sär samt äfven för en opera-sångare. Sommaren 1898 uppträdde hr Für deles lycklig debut i »Faust» på Ro- I Paris har hr Fiirstenberg sedan stenberg å Casino-teatern i den fa yans Casinoteater, vid hvilken lian uppträdt i de förnämsta, privata salon shionabla badorten Royan vid mynnin tagit engagement för säsongen. Den Carl Fürstenberg. Charlotte Wiehe-Berény. 110 S VENS K MUSIKTIDNING. stora publiken vid denna renommerade der af konstnärinnan i olika roller och Loge samt de öfriga gudarne och gu badort var entusiastisk i sitt bifall.» yttrar sig om lienne sålunda: dinnorna jämte Erda. Handlingen till Efter konserterande i Göteborg be- Fru Charlotte Berénys virtuosa spel drager sig 1. I djupet af Rhonfloden, gifver sig hr Fürstenberg till utlan är så klart och muntert, ibland lämp 2. I det fria på bergshöjder vid Rhen, det, från denna höst engagerad vid ligen sentimentalt, stundom skälmskt 3. I Nifvelhems underjordiska klyftor. franska operan i Madrid. tindrande. Fru Berénys konst är helt — Dramat börjar med ett förspel af enkelt fullkomligheten inom hennes en varierad Ess-dur-treklang om 136 område. Däraf den otvifvelaktigt äkta takter i °/g taktmått. förtjusningen öfverallt i utlandet, där Första scenen. Rhendöttrarna simma skydd af pressen eller vänners bifall omkring bland klipporna på Rhenflo- Charlotte Wiehe-Berény. och beröm ej förmå skapa henne rykte. dens botten under lek och skämt. Al Det är ej lätt att någonstädes finna berich träder fram ur en bergshåla ^^sffhuru den berömda danska konst- ett motstycke till denna raffinerade och betraktar med välbehag deras lif- ' närinnan med ofvannämnda elegans, detta allra älskligaste behag, liga rörelser. Då de märka lians när namn, hvilken i dessa dagar denna smidigt säkra ledighet. Se fru varo afsluta de sin lek. Alberich söker för första gången uppträder i vår Wiehe-Berény i »La main» (»Handen»): locka dem till sig. Då de dyka ned hufvudstad, är mera dramatisk artist det smilande koketteriet, den lätta sur- och känna igen Niebelungen, utropar än sångerska, kunna vi ej underlåta mulenheten, dansens graciösa spän Flosshilde till de andra flodnymferna: att här med hennes porträtt presen stighet, ångesten, förtviflan och sist »Aktom guldet! Vår fader har varnat tera henne för Sv. Musiktidnings lä den lössläppta befrielsen — det är en oss för en sådan fiende!» Alberich sare. Dessa torde erinra sig, att vi hel rad af stämningar, alla hållna inom jagar nu Rhendöttrarna från den ena här omnämnde hennes gästspel på vå den konstnärliga ramen. klippan till den andra under det de ren förra året å Kristiania Central Fru Wiehe-Berénys gästande hos oss fly och gäcka honom. Ett strålande teater och biträdande där å en kon kominer säkert att omfattas äfven här ljus bryter sig genom vattnet. Rhen sert med utförande af sånger ur med stort intresse, om än de stycken döttrarna sjunga: »Rhenguld, Rlien- »Geishan» och »Dockan», den Audran- hvari hennes stora konstnärlighet guld! lysande fröjd . .». Klippan ska operetten, hvars titelparti hon framträder ej äro af högre värde. skimrar i guldglans och Alberichs öga med så stor framgång utfört på Ka Den musik, som hennes man, violi bländas af glansen. Wellgunde förkla sinoteatern i Köpenhamn. Sedan dess nisten Henry Berény, skrifvit till ett rar nu, att endast den förmår smida har fru Wiehe-Berény i kontinentens par af dem, lär vara rätt lyckad. guldet, som kan motstå kärlekens makt. förnämsta hufvudstäder firat triumfer, Alberich jagar bort Rhendöttrarna som gjort henne världsberömd såsom » och sträcker sin hand efter guldet, ut konstnärinna i sitt fack. ropande: »Jag släcker ljuset; jag röf- Vid hennes första återuppträdande var guldet och smider den hämnande på Köpenhamns Folkteater denna höst, ringen.» Sedan han ryckt till sig efter sin stora seger i Paris, skref Textinnehållet i guldet störtar han ned i djupet. Natt Sven Lange i »Politiken» följande 0111 Rich. Wagners musikdrama inbryter, Rhendöttrarna rusa ned efter henne: Alberich, utropande: »Håll röfvare! Fru Wiehes rykte är numera oom Rhenguldet (Rheingold). Räddom guldet; hjälp, hjälp!» Vatt tvistligt. Ingen dansk skådespelerska net sjunker ned med dem. Ur djupet har förut uppnått något motsvarande. Då detta musikdrama, inledning hör man Alberichs hånskratt. Hela Till och med den som liar ganska (Vorabend) till Wagners »Niebelungen- scenen fylles af mörka vågsvall, som klart för sig livad »världsberömdhet» ring», inom kort går öfver vår opera småningom öfvergå till mot höjden i våra dagar betyder, huru den ska scen för första gången meddelas här stigande moln, då i morgongryningen pas och blir till måste med förvåning en kort redogörelse för handlingens framträder en bergshöjd, på hvilken erkänna att denna snabba och glän innehåll. »Der Ring des Niebelungen» Wotan och Fricka ligga slumrande in sande utveckling af ett konstnärsöde betecknar Wagner på titelbladet såsom: vid hvarandra. I ljuset framträder är högst ovanlig. Hvar och en af »Ein Bühnenfestspiel für drei Tage mer och mer en på en höjd uppförd Paris' 50 teatrar äger ju minst en und einen Vorabend. Im Vertrauen borg, hvars tinnar glänsa i solupp skådespelerska, som i behag och ta auf den deutschen Geist entworfen und gången. Fricka vaknar. Hennes blick lang kan mäta sig med fru Wiehe; zum Ruhme seinen erhabenen Wolil- riktas mot borgen. Hon söker väcka hundratals stå utanför ined klappande thäters, des Königs Ludwig II von Wotan, som drömmer 0111 den härliga hjärtan, fulla af längtan efter det Bayern, vollendet von Richard Wag borgen, den största ära och makt. ögonblick, som skall lancera dem. Men ner.» Trilogien »Niebelungenring» ut- Wotan vaknar och får syn på borgen, hon är lancerad — på mindre än ett göres, som bekant af de 3 musik- utropande: »Fulländadt är verket; på år — och för alltid. H varpå beror dramerna »Die Walküre», iSiegfrid» bergets spets prunkar gudaborgen, den det? På en ovanligt stark reklam V och »Götterdämmerung». Personerna härliga, sådan jag såg den i drömmen.» Icke bara det ! På fru Wiehes lustigt- i »Rhenguldet» äro följande med be Fricka svarar; »Du endast gläder dig naiva charme, som måste ha förefallit teckning inom klammer af deras stäm öfver borgen, men jag är bekymrad parisarne bekant och liemmavan? Icke mor, gudar: Wotan (bar.), Donner (bar.), för Freja; du förgäter panten för bor bara det! På hennes främmande Froh (ten.), Loge (ten.); Niebelungar: gens fullbordande.» Wotan lofvar emel namn, hennes ordbetoning och alla de Alberich (bar.), Mime (ten.); jättar: lertid] att han ej skall öfvergifva den tusen detaljerna i hennes spel, hennes Fasolt (bar.), Fafner (bas); gudinnor. goda Freja. blick och uttryck, som parisarne icke Fricka (mezzosopr.), Freja (sopr.), Erda Nu uppträder Freja, utropande: känna till och som hos dem väcka mezzosopr.); Rhendöttrar : Woglinde »Hjälp mig, syster! Fasolt kommer aflägsna och lockande fantasier? Icke (sopr.), Wellgunde (sopr.), Flosshilde för att hemta 111ig.» Wotan genmä heller detta är nog! Saken är helt (mezzosopr.); Niebelungar. Dramat in ler: »Låt honom hota! Såg du ej enkelt oförklarlig. delas i 4 scener. De utförande äro Loge? Han skall hjälpa dig med sin Men så mycket starkare är den i l:a scenen: Rhendöttrarna och Al- list och har lofvat mig att befria strålglans af sagolik lycka som om- bericli, i 2:a: Wotan, Fricka, Freja, Freja.» Fasolt och Fafner träda fram, gifver den lilla blonda gestalten. Fasolt och Fafner, Donner, Froh och utrustade med väldiga klubbor, och Illustreret Tidende har nyss haft Loge; i 3:e: Alberich och Mime, Wo tala om sitt uppförande af gudabor att bjuda en mängd porträtt och bil tan och Loge; i 4:e Alberich, Wotan, gen. De fordra nu sin lön, och denna S VEN S K MUSIKTIDNING. Ill är Freja. Wotan ber dem tänka ut att han, jämrande sig, faller till mar nit sitt mål. Fasolt och Fafner upp en annan lön; Freja står ej att få. ken. Wotan och Loge framträda och träda, förande Freja mellan sig. Hon Fasolt utbrister da: »Hvad säger du? uppresa honom i det de fråga hvarför ställes mellan de i jorden nedstötta Besinna, att detta är förräderi. Freja han jämrar sig så förskräckligt. Mime klubborna och mellan dem och henne är den enda lön vi gilla.» Han bju berättar då att Alberich tvingat ho uppstapplas de smidda skatterna.