Godset Almnäs I Norra Fågelås Socken

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Godset Almnäs I Norra Fågelås Socken GODSET ALMNÄS I NORRA FÅGELÅS SOCKEN: ODLINGSHISTORIA OCH MARKANVÄNDNING Odd Nygård och Per Wramner COMREC Studies in Environment and Development No.3 GODSET ALMNÄS I NORRA FÅGELÅS SOCKEN: ODLINGSHISTORIA OCH MARKANVÄNDNING Odd Nygård och Per Wramner © Odd Nygård och Per Wramner, Stockholm 2012 COMREC Studies in Environment and Development No. 3 ISSN 1652-2877 ISBN 978-91-975017-2-9 Printed in Sweden by E-print, Stockholm 2012 Distributor: COMREC, Södertörns högskola Omslagsbild: Rågskörd på Almnäs (Almnäs arkiv). Studien har delvis finansierats av Formas, projekt: 2007-2036 ”Landsbygdsutveckling, traditionella varor, territorier och lokala produktionssystem på den svenska landsbygden” och av KK-stiftelsen, projekt: 2009/0225 ”Wrångebäck Sweden - en fallstudie för att samla knowhow och stärka konkurrenskraften för producenter av traditionell ost” Innehåll Sammanfattning .......................................................................................... 5 Summary ....................................................................................................... 6 Inledning ....................................................................................................... 7 Syfte ............................................................................................................... 9 Källmaterialet ............................................................................................. 11 Guldkroken och Hökensås ....................................................................... 13 Områdets äldre historia .......................................................................................... 14 Äldre ”industriell” verksamhet .............................................................................. 16 Naturförhållanden .................................................................................................... 17 Godset Almnäs ........................................................................................... 19 Byggnader ................................................................................................................ 21 Almnäs ................................................................................................................. 22 Wrångebäck ........................................................................................................ 30 Utgårdar och torp ............................................................................................... 32 Utmarken Hökensås ................................................................................................ 33 Odling och markanvändning ................................................................... 37 Allmän agrarhistorisk översikt .............................................................................. 37 Guldkrokens agrarhistoria ..................................................................................... 40 Almnäs agrarhistoria ............................................................................................... 43 Jordbruksmarken ............................................................................................... 47 Markanvändning på Almnäs ............................................................................. 48 Jordbruket under 1900-talet ............................................................................ 61 Jordbruket på 2000-talet ................................................................................. 63 Kreatur ......................................................................................................... 69 Kor och mjölkproduktion ........................................................................................ 69 De svenska nötboskapsrasernas utveckling .................................................. 69 Nötkretursbesättningarna på Almnäs ............................................................ 73 Avelsarbetet vid Almnäs 1880-1980 .............................................................. 75 Mjölkproduktion .................................................................................................. 76 Mjölk och mejerier .................................................................................................. 83 Mejerier i Hjo ...................................................................................................... 85 Mejerier på Almnäs ............................................................................................ 85 Övrig djurhållning .................................................................................................... 88 Hästar ................................................................................................................... 88 Svin....................................................................................................................... 88 Slutsatser .................................................................................................... 93 Wrångebäcksostens terroir .................................................................................... 95 Referenser ................................................................................................... 97 Bilagor ........................................................................................................ 103 Bilaga 1. Förteckning över ägare till Almnäs .................................................... 104 Bilaga 2. Inägor vid herresätet Almnäs 1680 (nästa sida) ............................ 106 Bilaga 3. Almnäs skogskarta 2010 ..................................................................... 109 Sammanfattning Godset Almnäs, beläget vid den västra kusten av Vättern söder om Hjo, är en av de största egendomarna i f.d. Skaraborgs län. Med sin välbevarade bebyggelse från 17- 1800-talet är egendomen riksintressant för kulturmiljövården. Dess geografiska utbredning är i stort sett oförändrad sedan 1580-talet. Egendomen består i dag av ca 1.000 ha jordbruksmark, belägen i det flacka område mellan Hökensås och Vättern som kallas Guldkroken, och ca 2.000 ha skogsmark, huvudsakligen belägen på Hö- kensås väster om Guldkroken. På Almnäs har bedrivits omfattande kreatursuppföd- ning och avel i mer än 300 år. Från 1800-talets andra hälft har denna verksamhet till betydande del varit inriktad på avel av svin och nötkreatur. Mejeriverksamhet i större skala har bedrivits vid sätesgården Almnäs och den underlydande gården Wrångebäck sedan mitten av 1800-talet. Dessa mejerier pro- ducerade bl.a. Wrångebäcksost, Sveriges äldsta helfeta storpipiga ost av herrgårds- typ, en ost som nu är aktuell för certifiering enligt EU:s regler för ursprungsskydd. En sådan certifiering är beroende av att produkten kan kopplas samman med pro- duktionsplatsen, dels historiskt och dels genom egenskaper som hänger samman med platsens naturgivna förutsättningar. Dessa faktorer ingår i det som benämns ”terroir”. Denna rapport är det första försöket att vetenskapligt definiera delar av det terroir inom vilket Wrångebäcksosten av tradition produceras. I rapporten beskrivs områ- dets kultur- och agrarhistoria. Tyngdpunkten ligger på markanvändning och nötkrea- tursavel ur ett historiskt perspektiv. Dessa komponenter utgör viktiga delar av Wrångebäcksostens terroir, då de bl.a. visar på den historiska kontinuiteten i områ- dets agrara tradition. På Almnäs övergick man tidigt från sädes- till cirkulationsbruk. Denna övergång genomfördes under 1800-talets början. Åkerarealen utökades samtidigt som andelen ängs- och betesmark minskade. Foder till egendomens stora kreatursbesättning pro- ducerades i stället på åkermarken, ett system som fortfarande används för att föda dagens ca 400 nötkreatur. Dessa djur går i dag, liksom för 50 år sedan, i lösdrift. Nötkreatursaveln under de senaste 130 åren har kartlagts. Avelsarbetet har gått från Ayrshire- och Korthorns-raserna (1870-tal) via Röd svensk boskap (1900-tal), Svensk röd boskap (1920-tal), Svensk låglandsboskap (från 1960-talet) till transat- lantisk Holstein-boskap. Mjölk som produceras på Almnäs karaktäriseras av låg fett- och proteinhalt. Halterna är lägre än vad som normalt karaktäriserar mjölk från djur av liknande ras. Orsaken till detta är för närvarande inte känd. I dag producerar Almnäs ekologiska, kravmärkta, spannmåls- och mjölkproduk- ter. Vid det nya mejeriet på Almnäs produceras bl.a. Wrångebäcksost. 5 Summary Almnäs, located along the western coast of Lake Vättern in the municipality of Hjo, is one of the largest estates in the former county of Skaraborg. Due to the well- preserved landscape and many buildings originating from the 17-1800s, the estate is part of a national cultural heritage site. Its geographic distribution has largely been preserved since the 1580s and the estate consists of approximately 1.000 hectares of agricultural land, situated in the flat area, adjacent to Lake Vättern, called Guldkro- ken, and about 2.000 hectares of forest, mostly located on the mountain ridge called Hökensås, west of Guldkroken. Animal husbandry, breeding and dairy production have been ongoing activities for more than 300 years. From the second half of the 19th century, breeding and husbandry has mainly focused on pigs and cattle. Larger dairies were built at two places on the estate, Almnäs and Wrångebäck, in the mid 19th century. The produce included the Wrångebäck cheese, the oldest Swedish full- fat cheese with big holes, a type of cheese known as Herrgårdsost. This cheese is now considered a candidate for certification according to EU rules for protected origin (PDO). Such certification
Recommended publications
  • Elections Act the Elections Act (1997:157) (1997:157) 2 the Elections Act Chapter 1
    The Elections Act the elections act (1997:157) (1997:157) 2 the elections act Chapter 1. General Provisions Section 1 This Act applies to elections to the Riksdag, to elections to county council and municipal assemblies and also to elections to the European Parliament. In connection with such elections the voters vote for a party with an option for the voter to express a preference for a particular candidate. Who is entitled to vote? Section 2 A Swedish citizen who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is resident in Sweden or has once been registered as resident in Sweden is entitled to vote in elections to the Riksdag. These provisions are contained in Chapter 3, Section 2 of the Instrument of Government. Section 3 A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the county council is entitled to vote for the county council assembly. A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the municipality is entitled to vote for the municipal assembly. Citizens of one of the Member States of the European Union (Union citizens) together with citizens of Iceland or Norway who attain the age of 18 years no later than on the election day and who are registered as resident in Sweden are entitled to vote in elections for the county council and municipal assembly. 3 the elections act Other aliens who attain the age of 18 years no later than on the election day are entitled to vote in elections to the county council and municipal assembly if they have been registered as resident in Sweden for three consecutive years prior to the election day.
    [Show full text]
  • Karlsborg Tibro Skövde Tidaholm
    Unden Vänern MARIESTAD TÖREBODA Ymsen Viken LOPPISKARTA 3 Östen 4 KARLSBORG 2 Kyrksjön Örlen 6 49 u TIBRO 5 7 8 9 SKÖVDE 195 201 194 14 Mullsjön 14 15 12 10 11 13 HJO 16 17 18 19 Vättern 193 21 20 22 TIDAHOLM Infocenter Karlsborg Hjo Turistinformation Storgatan 65, 546 32 Karlsborg Bangatan 1 B, 544 30 Hjo Kontakt: 0505-173 50, [email protected] Kontakt: 0503-352 55, [email protected] www.vastsverige.com/karlsborg www.visithjo.se Tibro Besökscenter/Inredia Tidaholms Turistbyrå Brovägen 26, 543 50 Tibro Vulcans väg 5, 522 30 Tidaholm Kontakt: 0504-184 00, [email protected] Kontakt: 0502-60 62 08, [email protected] www.tibro.se www.vastsverige.com/tidaholm KARLSBORG 1. Haga Loppis & Kuriosa Ripanäs Brevik, 546 91 Karlsborg Kontakt: 0735-35 22 19, [email protected] 15. Loppisen i parken Öppet sommartid. Stadsparken, 544 30 Hjo Kontakt: 0709-45 97 00, [email protected] 2. Lions Loppmarknad Följ Loppisen i Parken på Facebook. Parkvägen 35, 546 33 Karlsborg Öppet sommartid. Kontakt: 070-54 67 083, [email protected] Öppet året runt. 16. Needful Things Stora Torget 4, 544 30 Hjo 3. Svanviks Loppis, Konst & Hantverk Kontakt: 0762-23 52 71, [email protected] Svanvik Vikängen 2 Följ Needful Things på Facebook. 546 95 Karlsborg Öppet året runt. Kontakt: 0705-35 41 36, [email protected] Öppet sommartid. 17. Röda Korset - Kupan Stadsparken, 544 30 Hjo 4. Återbäringen Second hand Kontakt: 0503-129 70 Svartfjällsvägen 3, 546 33 Karlsborg www.rodakorset.se Kontakt: 0505-104 45, [email protected] Öppet året runt.
    [Show full text]
  • Idrottens Högsta Utmärkelse Till 212 Västgötar
    1 (5) RF:s Förtjänsttecken i guld Sedan år 1910 har Riksidrottsförbundet utdelat förtjänsttecken i guld. RF:s förtjänsttecken är i första hand en utmärkelse som utdelas för förtjänstfullt ledarskap på förbundsnivå och utdelas vid Riksidrottsmötet som hålls vartannat år. Vederbörande skall inneha sitt SF:s eller DF:s högsta utmärkelse. Av sammanställning framgår att 233 st västgötar har mottagit RF:s förtjänsttecken genom åren. (Personer som är med på listan är de som är nominerade av Västergötlands Idrottsförbund) År 2015 Brink, Folke Lidköping Leijon, Börje Götene Svensson, Kent Tidaholm 2013 Arwidson, Bengt Vänersborg Coltén, Rune Tidaholm Ivarsson, Hans-Åke Tidaholm Oscarsson, Roland Herrljunga Sjöstrand, Per Vårgårda 2011 Andersson, Sven Skene Fäldt, Åke Örby Ingemarsson, Bengt Lidköping Svensson, Håkan Vara 2009 Hellberg, Sven-Eric Falköping Johansson, Kjell-Åke Falköping Karlström, Sören Skövde Knutson, Sven Ulricehamn Wahll, Gösta Tibro Wänerstig, Rolf Lidköping Mökander, Sven-Åke Alingsås 2007 Ferm, Ronny Karlsborg Svensson, Stefan Vara 2005 Alvarsson, Bengt-Rune Hjo Johansson, Assar Falköping Persson, Willy Mariestad Samuelsson, Nils Inge Vårgårda Wernmo, Stig Mullsjö 2003 Carlsson, Evert Falköping Dahlén, Curt-Olof Brämhult Jakobsson, Jan Tidaholm Källström, Roland Lidköping Påhlman, Bertil Skara Siljehult, Rune Hjo Turin, Peter Falköping Wassenius, Pentti Lilla Edet 2001 Cronholm, Gösta Tidaholm Einarsson, Göran Falköping Hartung, Marie Mariestad Högstedt, Lennart Mariestad Lindh, Ove Otterbäcken Peterson, S Gunnar Vänersborg
    [Show full text]
  • Avfallsföreskrifter För Mariestads Kommun.Pdf
    Avfallsföreskrifter för Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner Gäller fr o m 1 april 2017 Innehållsförteckning sidan Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 § 3 Definitioner 2 § 3 Ansvar för avfall, information och tillsyn 3 – 5 §§ 5 Ansvar för betalning 6 § 6 Hushållsavfall Sortering av hushållsavfall 7 – 10 §§ 7 Skyldighet att överlämna hushållsavfall 11 § 8 Byte av storlek på behållare samt delad eller gemensam behållare 12 – 14 §§ 8 Emballering, fyllnadsgrad och vikt 15 – 20 §§ 8 Anskaffande, underhåll och placering av behållare 21 – 24 §§ 9 Anskaffande, underhåll och placering av små avloppsanläggningar 25 – 26 §§ 10 Transportvägar 27 – 29 §§ 11 Hämtningsområde, hämtnings- och tömningsintervall 30 – 34 §§ 12 Annat avfall än hushållsavfall Sortering av annat avfall än hushållsavfall 35 § 15 Fettavskiljare 36 § 15 Uppgiftsskyldighet 37 – 38 §§ 15 Undantag från avfallsföreskrifterna Upphörande av beviljade undantag under beviljad tid 39 § 16 Eget omhändertagande av hushållsavfall 40 – 49 §§ 16 Förlängt hämtnings- och tömningsintervall 50 – 52 §§ 17 Uppehåll i hämtning och tömning 53 – 59 §§ 18 Ikraftträdande 18 Bilaga 1 Definitioner 17 2 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 § För kommunalförbundets avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). andra författningar såsom t ex Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa avfallsföreskrifter. Kommunalförbundet och miljönämnden får meddela anvisningar till dessa föreskrifter. Definitioner 2 § Termer och begrepp i dessa avfallsföreskrifter har samma betydelse som de vid var tid gällande definitioner i 15 kap. miljöbalken samt förordningar och förskrifter meddelade med stöd av miljöbalken. Hänvisning till dessa samt i övrigt använda begrepp i dessa föreskrifter finns i bilaga 1.
    [Show full text]
  • Matavfall Samlas in I Mariestad
    Samhällsinformation från Avfallshantering Östra Skaraborg • December 2016 FALKFALKÖPINGÖPING • GULLSP• GULLSPÅNÅNG G• HJO• HJO • •K ARLSBOR KARLSBORG G• MARIEST• MARIESTADAD • SKARA• SKARA • SK• SKÖVDEÖVDE • TIBR• TIBRO O• T•ÖREBOD TÖREBODA A• K•OMMUNER KOMMUNER I SAMVERKAN I SAMVERKAN InformationsbrevInformationsbrev till till alla alla hushåll hushåll om om vår vår gemensamma gemensamma avf avfallshantering.allshantering. Jörgen Svenborger och gruppledare Peter Ahlström kan konstatera att matavfallsinsamlingen har kommit igång på ett bra sätt i Mariestad. BILD: MIKAEL LJUNGSTRÖM/SCANDPHOTO MATAVFALL SAMLAS IN I MARIESTAD Nu har Mariestad tagit ett stort steg – de flesta är positivt inställda till att sortera – De undrar framför allt vad man får och uppåt i ”avfalls trappan”! I mitten ut matavfallet och nästan 89 procent har tackat inte får slänga i den bruna tunnan. Om det ja till matkärl, säger Peter Ahlström, grupp­ skulle bli fel sätter personalen bara en klister­ av november startade AÖS mat­ ledare för avfallshämtningen i Mariestad. lapp på tunnan så kan kunden själv sortera ur avfalls­­insamling i kommunen och De vanligaste frågorna från villaägarna är vad det som är felaktigt och ringa oss så kommer hittills har det flutit på bra. man får och inte får slänga i de bruna påsarna. vi och tömmer den, berättar Peter Ahlström. Tips och trix vid Lägg inte farligt avfall i den gröna soptunnan! EN SNÖRIK VINTER saker som kan skada miljön får inte slängas i den fastighetsägare ansvarar själva för att hålla trottoaren ut­ vanliga soptunnan eller spolas ned i toaletten. Lämna ditt anför sin fastighet snöröjd och vid behov sandad. På mindre farliga avfall på återvinningscentralen! Det är viktigt att trafikerade gator inom villaområden kan hela gångbanan bli veta innehållet så behåll originalförpackningen eller skriv igenplogad av snö från körbanan.
    [Show full text]
  • Cultural Routes As Investments for Growth and Jobs
    Cult ural Routes as Investments for Growth and Jobs Action Plan For Region Västra Götaland December 2018 Cultural Routes as Investment for Growth and Jobs _________________________ © Cult-RInG Project Partnership and [Partner] , [Country] This publication may be reproduced in whole or in part and in any form for educational or non-profit purposes without special permission from the copyright holder, provided acknowledgement of the source is made. No use of this publication may be made for resale or for any other commercial purpose whatsoever without prior permission in writing from the Cult-RInG Project Communication and the respective partner: [Partner] Citation: Interreg Europe Project Cult-RInG Action Plan [Partner], [Country] Cult-RInG project communication unit would appreciate receiving a copy of any publication that uses this publication as a source on e-mail: [email protected] Disclaimer This document has been prepared with the financial support of Interreg Europe 2014-2020 interregional cooperation programme. The content of the document is the sole responsibility of [Partner] and in no way reflect the views of the European Union institutions, nor the Managing Authority of the Programme. Any reliance or action taken based on the information, materials and techniques described within this document are the responsibility of the user. The Cult-RInG project partnership assumes no responsibility for any consequences arising from use of the information described within this document. December, 2018 Action Plan For Region Västra Götaland 2 Cultural Routes as Investment for Growth and Jobs Interreg Europe Programme Interreg Europe Programme of interregional cooperation helps regional and local governments across Europe to develop and deliver better policy.
    [Show full text]
  • You Drive, We Care
    You drive, we care. SE - Diesel & Services Schweden / Sverige / Sweden PLZ sortiert Sorted by ZIP code » For help, call me! DKV ASSIST - 24h International Free Call* 00800 365 24 365 In case of difficulties concerning the number 00800 please dial the relevant emergency number of the country: Bei unerwarteten Schwierigkeiten mit der Rufnummer 00800, wählen Sie bitte die Notrufnummer des Landes: Andorra / Andorra Latvia / Lettland » +34 934 6311 81 » +370 5249 1109 Austria / Österreich Liechtenstein / Liechtenstein » +43 362 2723 03 » +39 047 2275 160 Belarus / Weißrussland Lithuania / Litauen » 8 820 0071 0365 (national) » +370 5249 1109 » +7 495 1815 306 Luxembourg / Luxemburg Belgium / Belgien » +32 112 5221 1 » +32 112 5221 1 North Macedonia / Nordmazedonien Bosnia-Herzegovina / Bosnien-Herzegowina » +386 2616 5826 » +386 2616 5826 Moldova / Moldawien Bulgaria / Bulgarien » +386 2616 5826 » +359 2804 3805 Montenegro / Montenegro Croatia / Kroatien » +386 2616 5826 » +386 2616 5826 Netherlands / Niederlande Czech Republic / Tschechische Republik » +49 221 8277 9234 » +420 2215 8665 5 Norway / Norwegen Denmark / Dänemark » +47 221 0170 0 » +45 757 2774 0 Poland / Polen Estonia / Estland » +48 618 3198 82 » +370 5249 1109 Portugal / Portugal Finland / Finnland » +34 934 6311 81 » +358 9622 2631 Romania / Rumänien France / Frankreich » +40 264 2079 24 » +33 130 5256 91 Russia / Russland Germany / Deutschland » 8 800 7070 365 (national) » +49 221 8277 564 » +7 495 1815 306 Great Britain / Großbritannien Serbia / Serbien » 0 800 1975 520
    [Show full text]
  • Västergötlands Museum Box 253
    10 sek Roadmap Follow Jan Guillou’s temple knight round Västra Götaland, Sweden Follow Arn’s footsteps on the Internet: www.skaramus.se At the same time you can get tips about travel, eating and sleeping. “In Arn’s Footsteps” is a cultural tourism project supported by the Falköping, Götene, Herrljunga, Hjo, Jönköping, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tidaholm, municipalities, the Diocese of Skara, Grevillis fond, Länsförsäkringar Skaraborg insurance, Sparbanksstiftelsen Skaraborg, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Turistrådet and the Piratförlaget publishing company. Original text: Anja Praesto and Marita Sjölin. English translation: Sven H.E. Borei, Transförlag. Photography: Leif Gustafsson, Hans-Göran Jonsson, Harald Jonsson, Carla Karlsson, Ulf Nordh, et al. Illustration: Roger Asplund, Pontus Berglund, Ulla Sköld. Paintings: Göte Göransson. Brochure production: Factum Reklambyrå. västergötlands museum Box 253. SE-532 23 Skara, Sweden. +46-(0)511-260 00. www.skaramus.se Traces of Arn Magnusson At first all I needed was a ‘Swedish’ knight Sepulchre in Jerusalem, which in turn was whose eyes could serve me in telling about guarded by the Knights Templar. And in a Christianity’s holy war against Islam dur- stone relief carved by the Forshem Master ing the Crusades. I discovered rather we see a knight depicted as the donor of quickly that were he to be found, he would the edifice and above him the cross of the have to come from Västra Götaland and same temple order! And it is inescapable have been born around 1150. that the person or persons who led the Folkunga and Erikian Seeking him turned into a families in the victories at long journey – from Skara Lena and Gestilren against to Varnhem, Gudhem to the powerful Danes knew the Aranäs fort, and the how battles were fought Forshem Church to the in the Holy Land – long- battlefields at Lena and bows and mounted knights Gestilren.
    [Show full text]
  • Local Government Debt 2016 CONTENTS
    Local government debt 2016 CONTENTS Foreword 3 Appendix 1: Investments 4 Borrowing debt per inhabitant and local government authority 14 Local government sector borrowing debt 8 Appendix 2: In-depth section 1: Gross investment per local government authority The market for local government loan financing 12 and inhabitant 16 In-depth section 2: Appendix 3: Local government sector debt management 13 SALAR’s categorisation of municipalities 17 About Kommuninvest’s report series The report series “Local government debt”, • Local government sector companies account first published in 2013, portrays the develop- for half of the sector’s investments and the ment of local government investment and debt. bulk of the external debt. The data on which the reports are based are • The capital-intensive companies in the local unique since both investment and debt are ana- government group often operate in compe- lysed from a group perspective. This means titive markets, meaning that the municipali- that operations conducted under company for- ties’ and county councils’ business risks are mats are also included in the data. Accordingly, increasingly borne by the companies rather the relationship between the trend in invest- than the core operations. ment volumes and borrowing in the local government sector is elucidated at both the The supporting data in this report are based national and local levels. on details gathered directly from the muni- The group perspective is important in cipalities’ and county councils’ own annual obtaining an accurate overall picture of reports. This is advantageous for two reasons: a municipality or county council/region’s 1) Access to adequate basic data.
    [Show full text]
  • Since Many of the 15 Municipalities in the Skaraborg Kommunalförbund
    MARCH 2013 IN THIS ISSUE • Lidköping-Rockford Partnership May Expand to Skaraborg • Second Nurse Exchange Program Planned • Construction Student Exchange Continues in April • First Exchange Student Recruited for Rockford University • Lidköping Coordinator to Focus on How to Attract Young Tourists • Lidköping Forms New Business Group • Update on Lidköping-Rockford Partnership Lidköping-Rockford Partnership May Expand to Skaraborg Since many of the 15 municipalities in the Skaraborg Kommunalförbund County have benefited from the successful Lidköping-Rockford Industrial Partnership, officials hope to expand the partnership to include a larger region. Lidköping International Business Developer Linnea Bengtsson and Skaraborg Kommunalförbund Business Strategist Kristina Anderback met to discuss such a strategy. Included as member municipalities are Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Linnea Bengtsson, Lidköping, and Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda Kristina Anderback, Skaraborg Kommunalförbund, discuss how and Vara. For more information, contact to possibly expand partnerships [email protected]. between Rockford, Illinois and Skaraborg. Second Nurse Exchange Program Planned The first Nurse/Health Care Exchange Team from Lidköping to Rockford in October, 2012 may lead to a second team in spring 2014. The next team will focus on study visits for students and professional nurses from Lidköping to learn more in-depth information from a variety of Rockford health facilities.
    [Show full text]
  • KALLELSE Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2021-09-09
    KALLELSE Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2021-09-09 Tid Kl. 08.30-12.00 Plats Traversen, Järnkontoret, Nödinge samt genom ljud- och bildöverföring (Teams) Ledamöter Tyrone Hansson (FIA), ordförande Dennis Ljunggren (S), 1:e vice ordförande Lars Kopp (M), 2:e vice ordförande Elaine Björkman (S) Karin Heimdal (S) Renée Palmnäs (FIA) Jenny Sandkvist (MP) Christer Pålsson (V) Puck Jonson Palm (SD) Rune Karlsson (SD) Inga-Lena Lindenau (L) Ersättare Christina Magnusson Wallöe (S) Monika Hermansson Westberg (S) Krister Hemström Bergenhus (S) Kristina Fogelklou (M) Fuad Karimli (C) Ann-Sofie Hellvard (V) Tony Karlsson (KD) Hanna Bendz (C) Annica Westdahl Eriksson (SD) Patrik Rasmusson (L) Övriga Kristin Johansson, nämndsekreterare Ebba Gierow, sektorchef Ulrika Johansson, verksamhetschef ordinärt boende Ann-Sofie Borg, verksamhetschef särskilda boenden och hälso- och sjukvård Taija Tuomilehto Holmberg, verksamhetschef funktionsstöd Iréne Blomqvist, verksamhetschef individ- och familjeomsorg Mattias Leufkens, administrativ chef enheten för ledningsstöd och utveckling Helena Wixe, controller Jenny Erixon, controller Birgitta Lundqvist, planeringssekreterare Personalföreträdare med närvarorätt Förhinder att närvara anmäls till Kristin Johansson, tel 0303-70 31 41 eller [email protected]. Tyrone Hansson Ordförande FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2021-09-09 Ärenden Föredragande Tid A Upprop B Justering 1. S.N.2021.2 - Fastställande av kl. 08.35-08.40 föredragningslista 2. S.N.2021.4 - Ekonomisk Sektorledning och kl. 08.40-09.25 månadsuppföljning, juni och juli 2021 controllers 3. S.N.2021.134 - Intern budgetjustering LSS Jenny Erixon kl. 09.25-09.35 Skepplanda PAUS kl. 09.35- 09.50 4. S.N.2021.84 - Förtydligande av Mattias Leufkens, Ebba kl. 09.50-10.20 förfrågningsunderlag LOV för hemtjänsten Gierow och Ulrika i Ale kommun samt återrapportering av Johansson juridiska förutsättningar för likvärdiga krav vad gäller heltid som norm samt delade turer 5.
    [Show full text]
  • Regional Innovation Monitor Plus
    Version 13 January 2014 Regional Innovation Monitor Plus Regional Innovation Report (West Sweden) To the European Commission Enterprise and Industry Directorate-General Directorate B – Sustainable Growth and EU 2020 www.technopolis-group.com Regional Innovation Monitor Plus Regional Innovation Report (West Sweden) technopolis |group| in cooperation with Ingrid Helene Garmann Johnsen, Christian Fredricsson Nordregio Table of Contents 1. Main Trends and Challenges in the Regional Innovation System 6 1.1 Recent trends in economic performance 6 1.2 Recent trends in regional innovation performance 9 1.3 Identified challenges 14 2. Innovation Policy Governance 16 2.1 Institutional policy set-up and strategic actors 16 2.2 A regional network of open innovation platforms 23 2.3 Innovation support actors 24 2.4 Key challenges and opportunities 26 3. Innovation Policy Instruments and Orientations 27 3.1 The Regional Innovation Policy Mix 27 3.2 Appraisal of Regional Innovation Policies 34 3.3 Good practice case 35 3.4 Towards Smart Specialisation Policies 36 3.5 Possible Future Orientations and Opportunities 39 Appendix A Bibliography 41 Appendix B Stakeholders consulted 44 Appendix C Statistical Data 45 Table of Figures Figure 1 Economic performance indicators .....................................................................8 Figure 2 Innovation Performance Indicators .................................................................11 Figure 3 R&D expenditure per sector of performance...................................................11 Figure
    [Show full text]