Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och IT
Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik C | Höstterminen 2012
(Frivilligt: Programmet för xxx)
I skuggan av ett brottsoffer
– En kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer
Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt.
Av: Eric Johansson och Ola Hakefelt
Handledare: Jöran Höök
Abstract
I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.
Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett legitimt offer.
Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av brottsoffer.
Nyckelord: Peter Mangs, lasermannen, ideala offer, idealiska offer, brottsoffer, Nils Christie.
2 Ojämlika brottsoffer i Mangs-fallet
Av: Eric Johansson och Ola Hakefelt
Unga svenska kvinnor ses lättare som legitima offer än unga invandrarmän. Den slutsatsen dras i en journalistikuppsats som gjorts vid Södertörns Högskola. Uppsatsförfattarna har undersökt hur rapporteringen om Peter Mangs offer sett ut i Sveriges fem största dagstidningar samt GT och Kvällsposten.
Malmöskytten stod åtalad för att ha mördat tre personer. Trez West Persson, den unga svenska kvinna som Mangs mördade, fick påtagligt större medieutrymme än de två invandrade män som Mangs stod åtalad för att ha mördat. En av männen, Firas al-Shariah, omnämndes inte ens hälften så ofta av tidningarna som kvinnan.
Vid en jämförelse av artiklar som endast eller i huvudsak handlade om ett enskilt offer visade det sig att det publicerats 16 gånger fler sådana artiklar om West Persson än om al-Shariah. Detta trots att båda hade ett oklanderligt förflutet. Det som skiljer sig åt är deras etnicitet och kön. Liknande tendenser återfanns i rapporteringen gällande andra av Mangs offer.
Utifrån resultaten och tidigare forskning drar uppsatsförfattarna slutsatsen att etnicitet och kön påverkar vem som ses som ett legitimt offer i de sju undersökta tidningarna.
Eftersom medierna påverkar den allmänna synen på vem som ses som ett legitimt offer kan detta påverka hur svenska rättsliga instanser ser på och behandlar olika brottsoffer. Undersökningen kan bli en ögonöppnare för journalister, redaktörer och personer verksamma inom rättsapparaten.
Studien är viktig för forskningen. Viktimologi, läran om offer, är ett relativt outforskat område i Sverige. Hur medierna bidrar till samhällsdiskursen om brottsoffer är i ännu högre grad outforskat. Uppsatsen bidrar till att bredda kunskapen inom området.
Uppsatsförfattarna har lutat sig mot den begränsade nordiska viktimologiska forskning som gjorts, i synnerhet den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala offer. Kortfattat innebär teorin att vissa offer anses mer skyddsvärda än andra. Skillnaden kan exempelvis bero på offrets styrka och bakgrund. Uppsatsens resultat styrker i viss mån Christies tes, men pekar också på faktorer som hans teori förbiser.
3 Innehållsförteckning
1. Inledning s.7
2. Bakgrund s.8
2.1 : Varför undersök offren? s.9
3. Tidigare forskning s.11
4. Teori: Ideala offer och förövare s.16
5. Frågeställningar s.18
6. Metod och Material s.19
6.1 : Definition av ”utländsk bakgrund” s.20
6.2 : Gärningsmannen och offren s.21
6.3 : Den kvantitativa innehållsanalysen s.22
6.4 : Variabler och variabelvärden s.23
6.5 : Resultatsvaliditet s.26
6.6 : Material och avgränsning s.27
7. Gärningsmanna- och offerprofiler s.28
7.1 : Peter Mangs: en ideal gärningsman s.28
7.2 : Kooros Effatian s.30
7.3 : Firas al-Shariah s.31
7.4 : Trez West Persson s.32
7.5 : Xhafer Dani s.33
7.6 : Offer 5 och Offer 6 s.33
7.7 : Offer 7 s.33
4 7.8 : Adriana Johansson och Rolf Johansson s.34
7.9 : Edmir Smajlaj s.34
7.10 : Offer 11 s.34
7.11 : Ahmed al-Hamid och Offer 13 s.35
7.12 : Offer 14, Offer 15, Lang Conteh s.35
7.13 : Ali Hussein s.36
7.14 : Bilal Bingöl s.36
7.15 : Younes Cheikhi s.36
7.16 : Innocent Ozor s.37
7.17 : Offer 21 och Offer 22 s.37
7.18 : Naser Yazdanpanah s.37
7.19 : Offer 24 s.38
7.20 : Offer 25 s.38
8. Resultat: Hur har offren porträtterats? s.40
8.1 : Omnämnanden s.40
8.2 : Namngivning av offren s.45
8.3 : Omnämnanden med förnamn s.47
8.4 : Omnämnanden av rubriker s.49
8.5 : Omnämnaden av offrens familjer s.50
8.6 : Släktingar och vänner till offren som framträder i artiklarna s.55
8.7 : Artiklar där offren tillskrivs negativa eller positiva s.58
9. Analys s.61
9.1 : Mord s.61
5 9.2 : Mordförsök s.63
9.3 : Förberedelse till mord s.65
9.4 : Grov misshandel s.66
9.5 : Grovt olaga hot s.67
9.6 : Övergrepp i rättssak s.67
10. Slutdiskussion och förslag på fortsatt forskning s.68
11. Källförteckning s.71
6 1. Inledning
Den 6 november 2010 ringer en telefon i en lägenhet i Malmö. Personen som bor i lägenheten svarar. Det är polisen som ringer. Runt tio minuter senare är en av Sveriges värsta seriemördare genom tiderna gripen. Peter Mangs gripande blir slutet på sju års dödskjutningar i Malmö. De flesta offren har bara en sak gemensamt: de hade en annan etnicitet och hudfärg än Mangs, ett faktum som leder till att svenska medier kallar Mangs för den andre lasermannen.
7 2. Bakgrund
”Brotten har varit hänsynslösa och kallblodigt utförda. Morden har karaktär av rena avrättningar”, sa kammaråklagare Håkan Larsson när han yrkade på att Mangs skulle få livstids fängelse (Ölander 2012A s.24-25). Mangs dömdes den 23 november 2012, två år efter gripandet, till livstids fängelse för två mord, nio mordförsök, skadegörelse, tre fall av olaga hot och ett fall av övergrepp i rättssak. Utöver brotten Mangs fälldes för var han även misstänkt för ytterligare ett mord, fem mordförsök och förberedelse till mord. Han frikändes från de sistnämnda brotten (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.27-88). De flesta av Mangs offer hade utländsk bakgrund, vilket resulterade i att Mangs kallats för ”den andre lasermannen”. Den förste lasermannen, John Ausonius, sköt invandrare i Stockholm under 1990-talet. Epitetet ”lasermannen” har sitt ursprung i att Ausonius använde en pistol med lasersikte när han sköt sina offer. Hela Stockholm tyckte sig plötsligt se röda laserprickar (Tamas 2002 ss.9- 23). Eftersom det inte verkade finnas något samband mellan de olika offren, bortsett från att de alla hade utländsk bakgrund eller hade mörkt hår spred sig oron bland Stockholms invandrare, och rädslan för att bli lasermannens nästa offer. Historien upprepade sig när skjutningarna i Malmö började ett decennium senare. Flera personer med utländsk bakgrund besköts. Återigen fanns inget klart samband mellan de drabbade. Malmöbor med mörk hy levde i skräck för att bli en anonym serieskytts nästa offer (P1 Dokumentär: Klart att det skulle hända i Malmö 2012). De bägge lasermännen har flera likheter, men de skiljer sig även på ett antal punkter. Under rättegången mot Ausonius motiverade han sina brott med att han inspirerats av det främlingsfientliga partiet Ny Demokrati som då satt i riksdagen. Mangs har inte motiverat sina gärningar, utan tvärtom förnekat alla brott med undantag för skadegörelse mot ett par skyltar (Chukri 2012 : Mål Nr B 10425-10 2012 s.13). Mangs höll tyst, svarade ”ingen kommentar” eller sjöng Don’t worry be happy och Nu grönskar det under förhören tills förhörsledarna gav upp (Johansson 2012A s.12-13). Mangs tystnad höll i sig under rättegången. Med tummarna i öronen spenderade han rättegången med att läsa böcker (Walin 2012 s.37). Frågor som skulle ha kunnat förklara vad som fick en misslyckad musiker att börja mörda invandrare fick inga svar. Offren och deras anhöriga har inte fått veta varför de drabbats. Men denna uppsats handlar inte om Mangs utan om hur medierna har rapporterat om hans offer.
8 2.1 Forskning om brottsoffer ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet” (Regeringsformen 1 kap 9 §). Så lyder nionde paragrafen i Regeringsformens första kapitel. Paragrafen är grunden för det som kallas för likhetsprincipen, som fastställer att alla ska vara lika inför lagen, och att ingen ska särbehandlas på grund av sitt kön, etnicitet, hudfärg, religion, ålder eller sexuell läggning. Problemet är att alla inte behandlas lika av de rättsliga instanserna eller i samhället i stort, varken idag eller historiskt. Det gäller både gärningsmän och brottsoffer. Sociologen Simon Ekström påvisade exempelvis i sin avhandling Trovärdighet och ovärdighet – Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott Stockholm 1946-1950 att vissa kvinnor under slutet av 1940-talet ansågs vara mer offervärdiga än andra. Flickor med vad samhället såg som ett ”sunt” och ”moraliskt försvarbart” leverne ansågs kvalificera sig för rättsstatens beskydd, medan kvinnor som drack, festade och levde sexuellt utsvävande liv hade svårare att ses som legitima offer, att få anmälningar utredda eller att bli trodda (Ekström 2002 ss.85-86, 135, 141-142).
Journalisten Katarina Wennstam har i boken Flickan och skulden: En bok om samhällets syn på våldtäkt påvisat att skillnader i bemötandet av våldtäktsoffer bestått även in på 2000-talet. I boken, som gavs ut första gången 2002, påvisar hon hur samhället i stort och rättsväsendet i synnerhet tenderar att bemöta våldtäktsoffer annorlunda beroende på vem offret är och hur det agerat efter våldtäkten. Wennstam menar att i rättsfall som rör kvinnor med rykte om sig att vara promiskuösa, som gjort sig av med materiella bevis och som känner gärningsmannen är det hart när omöjligt för en åklagare att få våldtäktsmännen dömda (Wennstam 2002 ss.96- 97). Rättstaten behandlar inte alla offer likvärdigt.
Rättssociologistudenten Emmy Holmlund har i sin uppsats Det offentliga bemötandet av icke ideala brottsoffer inom det svenska rättsväsendet påvisat att offer som inte faller inom ramarna för vad som anses vara ett idealt offer känner att de har svårare att bli hörda. Vad ett ”idealt offer” är kommer vi att gå in närmare på längre fram, men för enkelhetens skull kan det förklaras med att ett specifikt offers bakgrund, personliga kvalitéer och agerande påverkar hur omgivningen ser på dess status som ett legitimt offer. Svårigheten att bli hörd om man inte faller inom ramarna för vad som anses vara ett idealt offer härleder Holmlund till stor del till det faktum att det inte finns någon tydlig brottsofferdefinition inom rättsväsendet, vilket öppnar för godtycke i bemötandet av brottsoffer. Holmlund skriver att ”kontentan av det hela
9 är att sociala normer istället för rättsliga får en stor betydelse inom rättsväsendet” (Holmlund 2011 ss.2, 50). Återigen, rättstaten behandlar inte alla likvärdigt. En norm är en outtalad regel för hur man bör uppföra sig (Baier och Svensson 2009 ss.41-42). Normer är i sin tur en del av olika samhälleliga diskurser. En diskurs kan beskrivas som ett antal osynliga ramar omkring, och riktlinjer för, exempelvis hur man diskuterar ett visst ämne. Normer formas inom diskursens ramar och det är där medierna kommer in i bilden. Brottsofferrapportering i svenska medier bidrar till att skapa en diskurs för vem som ses som ett lämpligt offer som vi kan identifiera oss med och vem vi bör se som mindre värdig vår sympati om den råkar ut för brott (Lindgren och Lundström 2010 ss.9-13). Med andra ord: vem som ses som ett idealt eller legitimt offer och vem som inte gör det. Diskursanalytikern Norman Fairclough hävdar att mediediskursen formar omkringliggande samhälleliga diskurser, samtidigt som mediediskursen själv formas av de omkringliggande samhälleliga diskurserna, i ett slags dialektiskt samspel (Fairclough 1995 s.64). Det understryker ytterligare att den mediala bilden av brottsoffer är av intresse. Den påverkar samhällsdiskursen, och därigenom de sociala normer som, i enlighet med vad Holmlund kommit fram till, spelar stor roll för hur rättsväsendet hanterar brottsoffer. Den yttersta konsekvensen av att olika människor ses som olika skyddsvärda blir att likhetsprincipen sätts ur spel.
Fallet Mangs har valts som studieobjekt av flera skäl. För det första har fallet fått mycket publicitet vilket innebär att det finns ett tillräckligt stort material att undersöka för att kunna ge en generell bild av hur olika offer beskrivits i medierna. Ett andra skäl är att Mangs stämmer in väl på den allmänna bilden av en typisk gärningsman. Vi kommer att gå in mer på det senare i uppsatsen när vi diskuterar den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala offer och gärningsmän. Här räcker det med att säga att även om Mangs i sig själv är en komplicerad individ, så är han relativt simpel ur ett gärningsmannaperspektiv. Han har begått våldsamma handlingar mot främlingar, han verkar sakna samvete och empati och han tycks stå utanför den normala sociala och samhälleliga gemenskapen. Han passar in väl på den gängse bilden av en kallblodig seriemördare. Ett tredje skäl till att vi valde att undersöka fallet Mangs är att de personer som han misstänks ha begått brott mot har olika etnicitet, kön, ålder och social bakgrund. Endast ett av offren kände Mangs sedan tidigare. Vi antog därför att medierna skulle rapportera om hans offer på olika sätt och i varierande omfattning, och att vi därigenom skulle kunna testa Christies teori på ett adekvat vis.
10 3. Tidigare forskning
Denna uppsats är en viktimologisk medieundersökning. Viktimologi är läran om offer och en del av kriminologin. Viktimologisk forskning har hittills varit förhållandevis ovanlig i Sverige och befinner sig på den nationella nivån fortfarande på ett kartläggande stadium. År 2001 gav Sveriges regering brottsoffermyndigheten i uppdrag att utforma ett viktimologiskt forskningsprogram. Anna Wergens författade det. Hon skrev att tidigare forskning främst fokuserat på gärningsmannen. På senare tid har intresset för brottsoffren ökat i takt med att brottsofferrörelsen blivit starkare. Ett viktigt begrepp inom den viktimologiska forskningen är idén om det ideala brottsoffret (Wergens 2002 ss.6-9). Under 1970-talet introducerades detta begrepp av Christie, som nämndes i slutet på det förra kapitlet. Det ponerar som tidigare nämnts att en persons bakgrund, personliga kvalitéer och agerande resulterar i att vissa personer lättare ses som legitima offer än andra (Wergens 2002 s.22).
I den korta översatta artikel som denna uppsats utgår från använder Christies översättare ordet ”idealiska” istället för ”ideala”. Eftersom majoriteten av den tidigare forskningen som vi har gått igenom använder ordet ”ideala” används detta ord i denna uppsats. Med ideala offer åsyftar Christie ”en person eller en kategori av individer som – när de drabbas av brott – lättast får fullständig och legitim status som offer” (Christie 1986 s.47). Christie understryker att vem som ses som ett idealt offer varierar beroende på kontext och kultur. Exemplet Christie använder för ett idealt offer i vår kultur är en gammal dam som blir nedslagen och rånad mitt på ljusa dagen när hon är på väg hem efter att ha tagit hand om sin sjuka syster. Brottslingen är en storvuxen man som använder pengarna han stulit från damen till att köpa alkohol och droger (Christie 1986 ss.47-48). Christie har fem kriterier som ett idealt offer ska uppfylla. Den gamla damen passar väl in på dem:
1. Offret är svagt. Sjuka, gamla eller mycket unga människor passar bra som ideala offer.
2. Offret är upptaget med ett respektabelt projekt: som att ta hand om sin syster.
3. Offret befinner sig på en plats som hon inte kan klandras för att vara på: exempelvis på gatan under dagtid.
4. Gärningsmannen är stor och ond.
11 5. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret (Christie 1986 s.48).
Christies exempel på ett icke idealt offer är en ung man på en bar som blir nedslagen av en bekant som stjäl hans pengar. Han anses inte särskilt skyddsvärd eftersom han sysselsätter sig med något moraliskt tvivelaktigt, är jämnstark med gärningsmannen och skulle ha kunnat skydda sig genom att vara någon annanstans. Han umgås dessutom uppenbarligen med brottsbenägna typer eftersom han känner gärningsmannen (Christie 1986 s.48).
Vem som räknas som ett idealt offer förändras över tid. Förr var det otänkbart att en man som våldtog sin fru skulle dömas för brott. Detta har ändrats genom att kvinnor blivit rikare och lagstiftningen förändrats.1 Gifta kvinnor har idag blivit legitima brottsoffer även när deras makar våldtar dem. Därför ger Christie även ett sjätte kriterium för att en person ska ses som ett idealt offer: det måste tillhöra en grupp som är tillräckligt mäktigt för att göra sin röst hörd i samhället. Uteliggare som utsätts för brott uppmärksammas exempelvis sällan i medierna, då deras röst i samhället är väldigt svag. Samtidigt får offret inte vara för starkt. Om kvinnornas position i samhället blir tillräckligt stark kan kvinnor som utsätts för brott inom äktenskapet bli föremål för samma kritik som den unge mannen i baren: de kunde ha gått, lämnat hemmet och den misshandlande maken (Christie 1986 ss.49-51). Christies artikel är högst teoretisk och belägger inte teorin med empiriska data. Det gör däremot författarna till boken Ideala offer, och andra – Konstruktionen av brottsutsatta i medier.
Bokens författare, sociologerna Simon Lindgren och Ragnar Lundström, beskriver hur nyhetsrapporteringen av brottsoffer ser ut i Sverige. De påvisar i bokens första kapitel att nyhetsrapporteringen om offer har ökat under 1990-talet och att offren har hamnat allt mer i fokus för brottsjournalistiken (Lindgren och Lundström 2010 s.11). De påpekar, precis som Christie, att synen på brottslighet och brottsoffer inte är något statiskt, utan kan förändras över tid och är beroende på kulturell och samhällelig kontext (Lindgren och Lundström 2010 s.18).
Lindgren och Lundström utgår från Christies fem kriterier om ideala offer och gärningsmän. De förtydligar dock det första kriteriet med att det är i relation med förövaren som offret ska ses som svagt. De påpekar att bilden av offer och gärningsman hänger intimt samman, något även Christie understryker. Det är inte för inte som tre av Christies kriterier nämner eller förklarar offrets relation till förövaren. Ett idealt offer existerar inte utan en ideal
1 Våldtäkt inom äktenskapet var inte definierat som ett brott i Sverige före brottsbalkens införande år 1962.
12 gärningsman. Det är i relation till varandra som offer och gärningsmän blir mer eller mindre skydds- och straffvärda (Lindgren och Lundström 2010 ss.7-8).
Lindgren och Lundström påvisar genom sina undersökningar att Christies idealtyper stämmer relativt väl överens med den bild av offer och gärningsmän som återfinns i svenska medier. Lindgren och Lundströms forskning visar också att kvinnor och barn framställs som offer oftare än män. Offren beskrivs sällan i negativa termer, som naiva eller oförskämda. Offren beskrivs ofta som personer med vänner och som medlemmar i en ”god familj”, alltså en familj utan större moraliska belastningar. Gärningsmän däremot beskrivs som personer stående utanför gemenskapen och som avvikande (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111).
Med gemenskap menar de bägge sociologerna inte bara familj och vänner, utan även det vanliga, svenska, laglydiga folket. Det svenska samhället ses underförstått som något gott, något som är värt att skydda och bevara (Lindgren och Lundström 2010 s.47). Lindgren och Lundström nämner i den här kontexten Émile Durkheims teori om att brott är avvikande händelser som håller samman samhällen genom att skapa syndabockar. På så sätt fungerar brottsjournalistiken som sedelärande berättelser som förklarar skillnaden mellan gott och ont (Lindgren och Lundström 2010 s.12-14). ”Kriminella tenderar att framställas som syndabockar eller outsiders som ”vi normala” kan kontrastera oss emot” (Lindgren och Lundström 2010 s.8). Med andra ord: brottsjournalistik bidrar till att dela upp människor i ett ”vi” och ett ”dom”. Där ”vi” är de som följer lagen och är goda svenskar. ”Dom” är alla de andra. ”Vi” är de som är värda att skydda. ”Dom” är det inte. Från Lindgren och Lundströms forskning har vi använt oss av de specifika resultaten gällande kvinnors, barns och äldres status som ideala offer, och den ideale gärningsmannens position som stående utanför samhällsgemenskapen.
En nordisk undersökning om ideala offer i medierna har gjorts av den finska sociologen Mirka Smolej. Även hon utgick från Christies teori om ideala offer och gärningsmän när hon undersökte hur brottsoffer porträtterats i det finska tv-programmet Poliisi-TV. Undersökningen gjordes 2010. Programmet påminner om det svenska programmet Efterlyst. Även denna undersökning visade att offren tenderade att vara en del av ”normala” heteronormativa medelklassfamiljer. De som inte passar in i mallen för ett idealt offer är inte med i programmet över huvudtaget. Smolej exemplifierar detta med att hon inte har sett en enda marginaliserad alkoholist i porträtteras som offer i Poliisi-TV (Smolej 2010 s.69). Detta överensstämmer väl med Christies teori (Christie 1986 ss.49-51).
13 Lindgren och Lundströms rön bekräftas även i viktimologiska undersökningar gjorda utanför Norden. I boken Victims, crime and society jämförs reaktionen i Storbritannien på olika barns försvinnanden. Man tar upp exempel på hur försvunna barn som stämt bra in på Christies kriterier för ideala offer, samt gynnats i fråga om de faktorer Lindgren och Lundströms pekat på, fått större medial uppmärksamhet än andra försvunna barn som inte passat in i dessa mallar för ideala offer. I boken trycks specifikt på att klassbakgrund tycks ha haft väldigt stor påverkan på vilka barns försvinnanden som uppmärksammats (Davies et al 2007 ss.23-24).
I likhet med Lindgren och Lundström diskuterar författarna till Victims, crime and society vikten av att offren tillhör en ”god familj”, alltså en familj utan större moraliska belastningar. Davis, Francis och Greer påpekar vikten av att brottsoffer har närstående som villiga att ställa upp i medierna och som anses vara ”medievänliga” i polisens och pressens ögon. Boken hänvisar till flera undersökningar där offrens familjeförhållanden har visat sig påverka hur mycket medieutrymme de fått och hur rapporteringen sett ut (Davies et al 2007 ss.23-31). Denna forskning har vi använt i våra bedömningar av de olika brottsoffrens status som ideala offer genom att ta hänsyn till förekomsten av offrens anhöriga i nyhetsrapporteringen.
Omnämnanden med enbart förnamn i massmedier markerar vanligtvis närhet. Det görs när man behandlar människor läsaren förväntas känna sympati för och i familjära sammanhang (Larsson 2001 s.67). Roger Fowler har i sin bok Language in the news analyserat medierapportering ur ett diskursivt perspektiv, bland annat just namngivningens innebörd och betydelse. Han har analyserat hur olika uttryckssätt i medierna bidrar till att bevara samhälleliga diskurser, exempelvis mäns överordning i förhållande till kvinnor. I vår undersökning har vi använt hans analys av hur namngivning i medierna påverkas av, och i sin tur påverkar, den samhälleliga diskursen (Fowler 1991 ss.94-105). Detta är av intresse då vi vill analysera om mer ideala offer omskrivs annorlunda av medierna än mindre ideala offer. Medier vill helst ha ett namn på de personer som avhandlas, eftersom det är lättare att relatera till en persons namn än till ett opersonligt alias som ”33-åringen”. Huruvida en person namngivits eller ej kan därför hänga samman med vilket medieutrymme de får och hur de behandlas av medierna. Fowler menade att det spelar roll hur en person omtalas i medierna. Huruvida en person omtalas med förnamn, efternamn eller både för- och efternamn, är enligt honom en laddad sociolingvistisk indikator. Hur man ska tolka användningen av namn kan enligt Fowler vara beroende av kontexten, men i vår undersökning anser vi att det går att dra en generell slutsats, eftersom alla offer nämns i en liknande kontext (Fowler 1991 ss.91-93, 98-99). Man kan beskriva laddningen i att bara använda förnamnet genom ett
14 tankeexperiment. Är det tänkbart att någon journalist skulle omskriva Mangs som bara ”Peter”? Vi har inte sett något exempel på det, förutom när någon annan som pratat om Mangs citeras. Vi tror inte heller att det skulle kunna ske, annat än av misstag.
I boken Mörk magi i vita medier diskuteras bilden av invandrare i svenska medier. Eve Brune är en av bokens författare. I sina kapitel reflekterar hon över det faktum att journalister rapporterar om saker som om de vore typiska, vilket i syn tur, i mediekonsumenternas ögon, kan konfirmera att den rapporterade bilden överensstämmer med verkligheten (Brune 2002 ss.31-32). Enligt Brune tenderar svenska medier att porträttera invandrarkillar som kriminella, vilket skapar en syn på gruppen som brottsbenägna. De används exempelvis sällan som intervjuobjekt i sammanhang som inte har någon koppling till brottslighet eller problem i förorterna, och likaledes sällan omtalas de som offer för kriminalitet. Att de ofta omskrivs i sammanhang där de är inblandade i kriminalitet, medan de är underrepresenterade i roller utan specifik laddning i medierna, bidrar till en diskurs där invandrarkillar målas upp som kriminella och därför anses vara det i högre utsträckning än de egentligen är (Brune 2002 ss.9-11).
I Wennstams bok Flickan och skulden, som nämndes i bakgrundskapitlet, görs en liknande reflektion som hos Brune. Det finns enligt Wennstam en syn på våldtäktsmän som svartmuskiga främlingar som hoppar på oskyldiga kvinnor. Vanliga och utåt sett normala killar kan enligt denna syn inte vara förövare av våldtäkt. ”Om din kompis är våldtäktsman så kan ju vem som helst vara det, och det är inte vad vi lärt oss. Men våldtäktsmännen är ofta precis som din eller min kille, bästa kompis eller pappa. Åtminstone på ytan” (Wennstam 2002 s.70).
15 4. Teori: ideala offer och förövare
I likhet med flera av forskarna som nämndes i föregående kapitel utgår denna uppsats från Christies teori om ideala offer och gärningsmän. Teorin ponerar som tidigare nämnts att ett idealt offer är en person som gjorde något respektabelt när brottet skedde, var svag i jämförelse med gärningsmannen, inte kan klandras för att befinna sig på brottsplatsen och inte känner gärningsmannen. Dessutom måste offret ha tillräckligt mycket makt för att ses om ett legitimt offer (Christie 1986 ss.46-60).
Lindgren och Lundströms undersökningar, som också refereras närmare i kapitlet om tidigare forskning, visar att medierna tenderar att se kvinnor som mer legitima, eller ideala, offer än män, särskilt yngre och äldre kvinnor. Med andra ord finns det en skillnad mellan hur män och kvinnor behandlas i medierna. De poängterar även vikten av att offret anses vara normal och en del av samhällsgemenskapen, till skillnad mot gärningsmannen som oftast beskrivs som utanför denna gemenskap (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111).
Christie påpekar det faktum att en brottsutsatt person måste ha ett visst mån av makt för att kunna legitimeras som ett offer (Christie 1986 ss.46-60). Att unga män med utländsk bakgrund av medierna oftast omskrivs i sammanhang kopplade till kriminalitet, som författarna till Mörk magi i vita medier hävdar, skulle kunna tyda på att denna grupp inte har tillräckligt mycket makt i Sverige för att ses som legitima offer (Brune 2002 ss.9-11. 31-32). Det skulle alltså kunna förhålla sig så att män med utländsk bakgrund får en ställning som mindre ideala offer än andra när de behandlas i massmedierna. Denna faktor är något vi vill väga in i vår undersökning, men den ställer oss också inför ett nytt problem, nämligen att definiera vem som har utländsk bakgrund. Eftersom detta är av stor vikt för undersökningen och analysen utreds det i ett eget kapitel, kapitel 6.1. Genom att ha med frågan om utländsk bakgrund i analysen av hur de olika offren behandlats i de undersökta tidningarna hoppas vi kunna dra en slutsats om huruvida etnisk bakgrund påverkar målsägarnas och övriga offers ställning som ”ideala offer” i tidningarnas rapportering.
En annan viktig faktor som kan utläsas, bland annat från boken Victims, crime and society som presenterades i föregående kapitel, är att brottsoffer från en ”god familj”, alltså en familj utan allvarliga moraliska belastningar, lättare ses som ideala offer och porträtteras som sådana i medierna. I synnerhet om familjemedlemmarna anses göra sig bra i medierna, och naturligtvis under förutsättning att de överhuvudtaget är villiga att ställa upp på intervjuer och
16 liknande (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111 : Davies et al 2007, ss.23-31 : Smolej 2010 s.69).
Vi tror alltså att ålder, etnicitet, social bakgrund och kön, omständigheterna kring det brott en person utsatts för, samt offrens familjer, påverkar hur ”offervärdig” en person anses vara av medierna och samhället i stort, och därför även hur mycket och vilken typ av medieutrymme olika offer får. I nästa kapitel definierar vi vilka våra frågeställningar är.
17 5. Frågeställningar
Avsikten med denna uppsats är att undersöka om medierapporteringen kring målsägarna och övriga offer i rättegången mot Mangs i Malmö tingsrätt skiljer sig åt beroende på offrens etnicitet, kön och sociala bakgrund, samt deras agerande i samband med brotten. Med utgångspunkt i tidigare forskning är vår målsättning att ge svar på följande frågeställningar:
Hur ser skillnaden i rapportering kring de personer Mangs åtalades för brott mot ut i de undersökta dagstidningarna under perioden mellan Mangs gripande tills domen mot honom föll?
Kan man, utifrån tidigare refererad viktimologisk forskning, se några mönster som bekräftar eller motsäger tidigare generaliserande förklaringar om varför vissa offer uppmärksammas mer och/eller på ett annorlunda sätt än andra offer i medierna?
Den första frågeställningen är rent beskrivande. Syftet med frågeställningen är att identifiera hur medierapporteringen sett ut i praktiken. Den andra frågan utgör kärnan i undersökningen. Den syftar till att analysera huruvida brottsoffer på ett systematiskt sätt behandlas olika i medierna beroende på deras kön, etnicitet, sociala bakgrund och agerande vid respektive brottstillfälle.
18 6. Metod och material
För att besvara frågeställningarna i kapitlet ovan används en kvantitativ undersökning av hur sju svenska dagstidningar rapporterade om de personer Mangs stod åtalad för brott mot under perioden från hans gripande till dagen då domen i Malmö tingsrätt föll. Ambitionen att hitta generella mönster motiverar att vi använder den kvantitativa innehållsanalysmetod som beskrivs i Metodpraktikan (Esaiasson et al 2007 ss.223-235).
Metoden möjliggör för en forskare att undersöka en stor mängd jämförbara texter, bilder eller muntliga framställningar på kort tid. Analysmaterialet måste vara tillräckligt stort för att på ett meningsfullt sätt kunna uttryckas och analyseras med siffror. Metoden lämpar sig för undersökningar där man vill göra en frekvensanalys av medierapportering (Esiaiasson et al 2007 s.223).
Metoden kan kritiseras för att den ger en väldigt generaliserande och allmän bild av det undersökta fenomenet. Vi anser dock att den är användbar i vår undersökning, med utgångspunkt i den tidigare forskning vi nyttjat och de frågor vi försökt besvara. Precis som Metodpraktikans författare påpekar så handlar forskning ”i mångt och mycket om att åstadkomma hållbara förenklingar av komplicerade fenomen” (Esiaiasson et al 2007 s.37). Metoden liknar den Lindgren och Lundström, som refererades i kapitel 3, använt sig av. En kompletterande intervjustudie hade kunnat ge ett större djup till frågan om hur offren har behandlats av pressen och varför, men tids- och platsbrist hindrade oss från en sådan fördjupning. Frågan tas upp i det avslutande kapitlet om vidare forskning.
Detta metodkapitel är uppdelat i två delar. Den första delen förklarar hur vi har gått till väga för att beskriva offren och Mangs. Det andra avsnittet handlar om hur vi gått tillväga för när vi har undersökt forskningsmaterialet med den kvantitativa innehållsanalysen.
Uppsatsen ämnar ge en beskrivning av hur respektive brottsoffer framställts i medierna, och hur mycket utrymme de fått. Samtidigt ger de profiler, eller personbeskrivningar, som vi gjort av respektive offer, samt Mangs, en möjlighet att söka förklaringar till olikheter i medierapporteringen kring de olika personerna. Profilerna försöker beskriva offren på ett sätt som gör det möjligt att se hur väl de stämmer in på Christies kriterier för ett idealt offer, men tar även upp andra egenskaper som annan tidigare forskning hävdat kan ha betydelse för hur ett offer uppfattas. Uppsatsen försöker i analysdelen förklara skillnaderna mellan hur de olika
19 brottsoffren som tagits upp i Peter Mangs-rättegången behandlats i de undersökta tidningarna (Esaiasson et al 2007 ss.36-37, 87-95).
Christies teori om ideala offer och gärningsmän testas i uppsatsen, tillsammans med andra forskningsresultat som i vissa fall byggt vidare på Christies teser, och som redovisats i kapitel 3 och 4. Framförallt har vi velat föra in frågan om etnicitet, som inte berörs av Christie, i undersökningen, med utgångspunkt i Brunes (red) bok Mörk magi i vita medier. Detta har ställt oss inför ett problem, nämligen hur man definierar ”svensk”, ”invandrare” och ”utländsk bakgrund”. Eftersom dessa begrepp utgör en del av personbeskrivningarna så klargör vi vår användning av dem först.
6.1 Definitionen av ”utländsk bakgrund”
Hur ska man definiera ”svensk”? När Brune skriver om att ”invandrarkillar” tenderar att porträtteras som kriminella i medierna, vad menar hon då? En väldigt stor del, kanske majoriteten, av de som är under 20 år gamla och har ett utländskt klingande efternamn, är födda i Sverige. Kanske med en utlandsfödd förälder, kanske med två. De som är ännu yngre kanske har utlandsfödda far- och morföräldrar, men två svenskfödda föräldrar. Så här skriver Brune själv om begreppet ”invandrare”: ”I medierna och i det allmänna medvetandet laddades begreppet snart med annorlundaskap. Invandrare, det är de som inte är som vi, och som inte på generationer kan bli som vi. Naturligtvis inte före detta tyskar, fransmän, vita nordamerikaner, balter och nordbor. Men de andra, de riktiga invandrarna” (Brune 2002 ss.9- 10). Detta resonemang sammanfattar till viss del vårt problem. Det verkar uppenbart att Mangs valde offer med annan etnisk bakgrund än svensk. Endast två av de offer han konfronterade, eller ämnade konfrontera, hade svenskklingande namn och kritvit hy. Det första fallet gällde en ung kvinna som befann sig i samma bil som en ung, kriminell man med utländsk bakgrund. Mangs hade kartlagt mannen och mycket tyder på att han var ute efter honom sedan tidigare. Enligt Mangs psykolog Kicki Lindberg, som har vittnat om att Mangs erkänt mordet på den svenska kvinnan för henne, berättade han att hennes död varit ett misstag och att han var ledsen att en oskyldig tjej hade dött (Mål Nr B 10425-10 2012 s.39). Det andra fallet, som Mangs inte fälldes för, gällde förberedelse till mord. Men detta handlade, om det stämde att han tänkt mörda mannen i fråga, om en personlig vendetta för att mannen förgripit sig på och försökt kidnappa dottern till en av Mangs vänner.
Poängen är att när Mangs besköt slumpvis utvalda ”invandrare” hade han inget annat att gå på än hudfärgen, förutom i de fall han kartlagt personen sedan tidigare. Men när vi ska analysera
20 mediebevakningen av offren, och föra in etnicitet som en faktor i analysen, måste vi ha en annan utgångspunkt. De invandrarkillar som Brune hävdar framställs som kriminella i medierna är inte adopterade mörkhyade personer som heter Svensson och bor i välmående medelklasskvarter. Mangs skulle däremot mycket väl ha kunnat skjuta någon med den bakgrunden i tron att det var en av de för honom så förhatliga ”invandrarna”.
Egentligen är det intressanta hur offren uppfattas av journalister och allmänhet, men för att få en likvärdig och användbar definition har vi valt att utgå från de definitioner som används av Statistiska Centralbyrån, SCB. De kategoriserar endast personer som inte själva är födda i Sverige som ”invandrare”. Kategorin ”personer med utländsk bakgrund” används dels för personer som invandrat till Sverige, dels för personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utanför Sveriges gränser. Personer födda i Sverige av antingen två svenskfödda föräldrar eller en svenskfödd och en utlandsfödd förälder kallas ”personer med svensk bakgrund”. Tidigare fanns dock en fjärde kategori, ”personer med svensk och utländsk bakgrund”, som användes om personer födda i Sverige av en svenskfödd och en utlandsfödd förälder (Hermansson 2000, s.49; SCB: Definitioner, www.scb.se). Vi tror, med utgångspunkt i Brunes resonemang, att en person med ett utländskt klingande namn och mörk hudfärg uppfattas som en person ”med utländsk bakgrund” i medierna, även om den ena föräldern är född i Sverige. Därför väljer vi i denna undersökning att se dem som har minst en utlandsfödd förälder som en person med utländsk bakgrund. Ytterligare problem skulle ha kunnat uppstå om man måste särskilja människor som kom från länder utanför Europa från exempelvis finnar och tyskar. Nu är det i föreliggande fall så att de personer som vi kunnat avgöra huruvida de har utländsk bakgrund (med vår definition), med undantag för en person, Edmir Smajlaj, alla kommer från länder utanför Europa. I de fall där vi inte kunnat avgöra huruvida personerna har utländsk bakgrund enligt vår definition har denna faktor fått utelämnas ur analysen.
6.2 Gärningsmannen och offren
Eftersom bilden av offren hänger intimt samman med bilden av gärningsmannen i den tidigare forskningen måste både Mangs och de personer han stod åtalad för brott mot beskrivas (Lindgren och Lundström 2010 ss.7-8). Personbeskrivningarna av dessa har tre källor: domen mot Mangs, de artiklar som utgör grunden för den kvantitativa innehållsanalysen, samt artiklar som hittats genom googlesökningar. Sökningarna på artiklar som inte ingår i det material som undersökts i uppsatsen har gått till så att vi har googlat
21 offrens namn för att hitta artiklar som beskriver dem som personer, deras privatliv och bakgrund. För att förtydliga: vi har endast sökt på offrens namn och letat efter artiklar där de ingående beskrivs.
Genom att göra en närläsning av forskningsmaterialet och googleresultaten har vi försökt besvara frågor om hur gamla offren var, vad de gjorde när de utsattes för brotten, vad de hade för bakgrund och familjesituation, samt vilken relation, om någon, de hade till Mangs. Frågorna har sin utgångspunkt i vilka faktorer den tidigare forskningen pekat ut som betydelsefulla för hur ett offer ses av samhället och medierna. De artiklar som tagits fram med hjälp av Google har inte använts i den kvantitativa analysen, utan enbart för att hitta information om respektive offer. Profilerna av offren har sedan använts som underlag för att analysera resultaten av den kvantitativa innehållsanalysen.
6.3 Den kvantitativa innehållsanalysen
En kvantitativ innehållsanalys är lämplig för att gå igenom ett stort material. Vårt material utgörs av de artiklar om Mangs som publicerats i sju svenska dagstidningar mellan den 6 november 2010 och den 23 november 2012, som återfinns i Mediearkivets databas och där en eller flera av de brottsoffer som ingått i rättegången mot Mangs gått att identifiera. Identifiering krävde att ett offer, eller det brott hen blivit utsatt för, beskrivits tillräckligt väl för att det skulle vara möjligt att med säkerhet avgöra vilken av de personer som ingår i undersökningen som åsyftades. Det viktiga var att offret nämndes på något sätt. Till exempel kunde det stå att en lägenhet med två kvinnor i beskjutits. Eftersom Mangs endast stått åtalad för ett brott som passar på den beskrivningen kunde kvinnorna identifieras och artikeln fördes in i undersökningen. Vi fann 263 artiklar där minst ett brottsoffer gick att identifiera under den aktuella perioden. Det är dessa 263 artiklar som utgör materialet för den kvantitativa innehållsanalysen. Nästa steg i den kvantitativa innehållsanalysen är att fylla en datamatris. En datamatris är en sorts tvådimensionell tabell där man fyller i analysenheter, variabler och variabelvärden. Analysenheterna är det man undersöker, i det här fallet artiklarna. Variabler är de frågor man ställer till artiklarna. Vi undersökte variablerna för var och en av offren i Mangsrättegången. Nedan beskrivs utförligt vilka variabler vi har inkluderat i matrisen. Här räcker det att exemplifiera att en variabel kan vara frågan ”namnges offret?”. Variabelvärdena är helt enkelt svaren på frågorna (Esaiasson et al 2007 ss.47-61). Frågorna och hur de har besvarats, vilket variabelvärde de fått, förklaras utförligt i nästa avsnitt.
22 6.4 Variabler och variabelvärden
Den kvantitativa innehållsanalysen av de artiklar som publicerades i de sju undersökta dagstidningarna mellan Mangs gripande och dagen då domen föll har analyserat hur varje offer har porträtterats utifrån åtta variabler. Variablerna som vi inkluderat besvarar följande frågor; När publicerades artikeln? Nämns offret i artikeln? Nämns offret vid namn? Omnämns offret med endast förnamn? Nämns offret i rubriken? Omnämns personens familjerelationer i artikeln? Framträder någon släkting eller vän till offret i artikeln? Beskrivs offret i negativa termer? Beskrivs offret som att det har goda egenskaper?
När artikeln publicerades är en relativt lättförklarad variabel, då vi helt enkelt skrev in artikelns publiceringsdatum.
Frågan om personen nämns i den aktuella artikeln gav vi fyra olika svarsalternativ:
1. Personen är det huvudsakligen beskrivna, eller enda beskrivna, brottsoffret som tagits upp i Mangsrättegången.
2. Personen beskrivs sekundärt i relation till andra brottsoffer som tagits upp i Mangsrättegången.
3. Personen beskrivs i likvärdig omfattning som andra brottsoffer som varit tagits upp i Mangsrättegången.
4. Personen nämns inte.
Det första variabelvärdet används om det aktuella brottsoffret är det enda av de offer som tagits upp i Mangsrättegången som nämns i den aktuella artikeln. Det används också om en artikel behandlar det aktuella offret, men det någonstans i artikeln nämns att Mangs även begått brott mot något annat av de offer som togs upp i rättegången mot honom. Exempelvis finns det flera artiklar som huvudsakligen beskriver mordoffret Trez West Persson men som även omnämner att ett annat av Mangs offer, Xhafer Dani, blev skjuten vid samma tillfälle. I de fallen är West Persson det huvudsakliga beskrivna offret och Dani det sekundärt beskrivna offret i den aktuella artikeln. Det ska i sådana fall handla om ett kort omnämnande av det andra offret eller offren. Huvuddelen av artikeln måste specifikt avhandla det offer variabelvärdet avser för att hen ska ses som det huvudsakliga offret. Beskrivs fler offer lite mer utförligt definierar vi det som att det aktuella offret beskrivits i likvärdig omfattning som de andra (variabelvärde 3). I vissa fall nämns inga offer vid namn men en händelse beskrivs.
23 Till exempel att Mangs sköt en person på en busshållplats. Om det är den enda händelsen som beskrivs har vi skrivit in att personen i fråga är det huvudsakligen beskrivna offret i artikeln.
Det andra variabelvärdet används om ett offer nämnts kort men inte omskrivits med mycket mer än namn eller alias och vad hen blivit utsatt för, samtidigt som något annat offer beskrivs mer utförligt i artikeln.2 Alternativt om brottet i fråga nämns på samma sätt och offrets närvaro tas upp i artikeln. I vissa artiklar tas brott begångna mot flera personer upp, men bara vissa av personerna nämns.
Det tredje variabelvärdet används i de fall där flera av de aktuella offren beskrivs utan att ett enskilt offer upptar huvuddelen av artikeln. I princip används det i alla fall där flera offer beskrivs och mer än ett av dem upptar mer än några meningar i artikeln. Det används också vid korta omnämnanden i de fall det handlar om en väldigt kort artikel, och de offer som omnämns alla beskrivs fåordigt.
Det fjärde variabelvärdet används när det aktuella offret inte alls figurerar i artikeln.
Nästa fråga, om offret nämns vid namn, är relativt lättförklarad. Frågan besvaras med variabelvärdena ”ja” eller ”nej”. Frågan återkopplar till Fowlers tankar om att det är lättare att sympatisera med, och relatera till, ett offer som namnges (Fowler 1991 ss.91-93, 98-99).
Nästa variabel besvarar frågan om offret endast benämns med bara förnamnet någonstans i artikeln och besvaras med värdena ”ja” eller ”nej”. Även denna variabel hänger samman med Fowlers tankar om personifiering och individualisering, att användandet av enbart förnamn i en tidningsartikel tyder på familjaritet och närhet till personen (Fowler 1991 ss.91-93, 98-99).
Nästa fråga är huruvida offret omnämns i artikelrubriken. Även detta är en fråga som kan ha variabelvärdena ”ja” eller ”nej”. Rubrikerna är det första vi ser av en artikel och oftast också det enda. Läsare tar omedvetet in rubriker även till artiklar som de inte har en tanke på att läsa. Meningen med en rubrik är att den ska fånga läsarens uppmärksamhet och väcka intresse för artikeln (Larsson 2001 s.150). Därför är det relevant att undersöka hur ofta specifika offer nämns i artikelrubrikerna, som en indikator på vilka offer som uppmärksammas i tidningarnas rapportering och blir kända för den breda allmänheten. Ja-svaret inkluderar även om ett specifikt, identifierbart brott omnämns i rubriken eller om offret nämns utan att namnges.
2 Exempel på alias kan vara ”28-åringen” eller ”Benny”.
24 Nästa variabel är frågan: omnämns personens familjerelationer i artikeln? Den kan besvaras med fyra variabelvärden:
1. Offrets familjerelationer omnämns i positiva ordalag
2. Offrets familjerelationer omnämns i neutrala ordalag
3. Offrets familjerelationer omnämns i negativa ordalag
4. Offrets familjerelationer omnämns inte.
Denna variabel är intressant utifrån Christies teori om ideala offer då en moraliskt klanderfri person med moraliskt klanderfria familjeförhållanden lättare ses som ett legitimt offer än en i samhällets och omgivningens ögon mer tvivelaktig figur (Christie 1986 s.48). Lindgren och Lundström har även visat att ideala offers familjerelationer sällan beskrivs i negativa ordalag (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111). Denna variabel undersöker om offren beskrivits som ansvarstagande respektive ansvarslösa i förhållande till sina anhöriga. I de fall där offrens familjerelationer överhuvudtaget nämns krävs, för att ett offer ska tilldelas ett annat variabelvärde än nummer 2, att det i artikeln uttryckligen skrivs att offret exempelvis varit ett stort stöd för sin bror när dennes maka gick bort eller har fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten på grund av vanvård. Allmänna positiva omdömen, som exempelvis när mordoffret West Persson kallas ”familjens lilla prinsessa” av sina anhöriga i några artiklar, renderar inte dessa variabelvärden. Det måste finnas praktiska exempel på att offret agerat ansvarstagande eller ansvarslöst i specifika familjeangelägenheter. Annars har vi bedömt det som variabelvärde 2, att offrets familjerelationer omnämnts i neutrala ordalag.
Nästa fråga gäller om någon familjemedlem eller vän framträder i artikeln. Frågan kunde besvaras med fyra variabelvärden:
1. Släkting(ar)
2. Vän(ner)
3. Släkting(ar) och vän(ner)
4. Ingetdera
Denna variabel härleds från boken Victims, crime and society där författarna visar hur den mediala bilden av ett brottsoffer, och det medieutrymme offret får, kan påverkas av om det
25 finns anhöriga eller vänner som dels är beredda att ställa upp på intervjuer, presskonferenser och liknande, dels anses medialt gångbara av de redaktörer och journalister som avgör vad olika medier lägger fokus på (Davies et al 2007 ss.30-31). Vi undantar omnämnanden av släktingar och vänner som gäller andra offer som tagits upp i Mangsrättegången, exempelvis när mordoffret West Persson och hennes vän Dani, som också sköts av Mangs vid samma tillfälle, omnämns i samma artikel. Då skriver vi inte att West Perssons vän omnämnts.
Nästa fråga gäller om offret beskrivs i negativa termer i artikeln. Med negativa termer menar vi att offret beskrivs som exempelvis kriminell, naiv, dumdristig eller strulig. Frågan kan besvaras med ”ja” eller ”nej”.
Denna och nästa variabel refererar direkt till Christies teori. Ett brottsoffer som bryter mot samhällets normer eller som beter sig dumdristigt är mindre idealt än ett som inte gör det. Ett brottsoffer som beskrivs som att det har goda egenskaper ses som mer idealt enligt Christies teori (Christie 1986 s.48).
Nästa variabel besvarar just frågan ”beskrivs offret som att det har goda egenskaper?” Sådana positiva egenskaper kan vara att personen är duktig på matlagning, snäll, och dylikt. Frågan kan besvaras med variabelvärdena ”ja” eller ”nej”(Christie 1986 s.48).
6.5 Resultatsvaliditet
God vetenskap strävar efter god resultatsvaliditet. Begreppet innebär att arbetet har hög begreppsvaliditet och reliabilitet. Hög begreppsvaliditet innebär att metoden i sig saknar systematiska fel (Esaiasson et al 2009 s.70). Vi testkörde därför våra valda variabler två gånger. Den första gången testade vi variablerna på tio slumpmässigt utvalda artiklar var. Vi korrigerade därefter variablerna och hur deras värden skulle uttolkas. Den andra gången kodningen testkördes testkodade vi 25 artiklar var. Vi undersökte då samma 25 artiklar. Under den testkodningen skrev vi ner hur vi valde att tolka variablerna. Efter testkodningen gick vi igenom hur vi hade kodat dem för att vara säkra på att vi gjorde på samma sätt. Våra definitioner av variablerna återfinns tidigare i uppsatsen. Slutligen kodade vi hälften av materialet var.
Det andra som behövs för uppnå en god resultatsvaliditet är att undersökningen har en hög reliabilitet. Det innebär att den inte har några slarvfel (Esaiasson et al 2009 s.70). Efter att den huvudsakliga kodningen var färdig utförde vi ett reliabilitetstest på 50 av artiklarna för att se att vi inte hade slarvat. Vi testade var och en 25 av de artiklar som den andre hade kodat för
26 att undersöka om vi hade slarvat eller tolkat olika. Resultatet visade att vi bägge hade slarvat med någon enstaka variabel i någon enstaka artikel, men överlag var reliabiliteten god. Vi har även dubbelkollat resultat som vi uppfattar som underliga. Det vi fann på den fronten gällde ett offer som omnämnts med förnamn i 33 artiklar men där resultaten visade att han bara nämnts med namn i 32 artiklar. Det visade sig bero på slarvfel i fråga om enstaka artiklar.
6.6 Material och avgränsning
Vi har avgränsat undersökningen till artiklar som publicerats i Sveriges fem största dagstidningar samt Göteborgs Tidningen (GT) och Kvällsposten, och återfinns i Mediearkivet. De fem största dagstidningarna i Sverige är enligt Tidningsutgivarna (TU) Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. Anledningen till att GT och Kvällsposten inkluderats är att dessa ingår som en del av Expressen i Tidningsutgivarnas statistik (TU 2012 s.5). Eftersom vi ville göra undersökningen utifrån totalt medialt genomslag för bilden av olika offer, och de tidningarna innehöll artiklar som inte fanns med i Expressen inkluderades även dessa. Det innebär dock en liten felkälla, då vissa artiklar om Mangsrättegången fanns med i flera dessa tre tidningar. Men eftersom vi som sagt ville undersöka vilken typ av information det handlade om och det totala genomslaget, ser vi det inte som något större problem. Om TT skickat ut pressmeddelanden om rättegången som återgivits i princip ordagrant i flera tidningar så skulle dessa också ha inkluderats som olika artiklar, det är ingen större skillnad.
Vi har undersökt perioden från den 6 november 2010 då Peter Mangs greps till den 23 november 2012 då domen slutligen fastslogs. Vi har införskaffat vårt material genom att söka på orden ”Peter Mangs” i Mediearkivet. Detta resulterade i 725 träffar. När vi laddade ner undersökningsmaterialet den 28 november 2012 lyckades vi endast få tillgång till 711 av de 725 artiklarna. Efter att ha gått igenom artiklarna fann vi 263 artiklar där minst ett brottsoffer som tagits upp i Mangsrättegången gick att identifiera (identifieringen beskrivs i kapitel 6.3). Dessa 263 artiklar anser vi vara en tillräckligt god grund att stå på då det är ett tillräckligt stort material för att kunna mäta frekvenser gällande porträtteringen av de olika brottsoffren i de undersökta tidningarna, vilket var vårt syfte.
Av etiska skäl har vi även valt att låta de offer som inte har namngivits i det undersökta materialet – alltså tidningsartiklarna – vara anonyma.
27 7. Gärningsmanna- och offerprofiler
Detta kapitel redovisar hur väl de 25 brottsoffren, och Mangs, utifrån den information vi fått tag på, stämmer in på bilden av ideala offer och gärningsmän som Christie beskrivit. Här går vi också igenom andra faktorer hos Mangs och offren, som enligt tidigare forskning kan ha betydelse för hur de uppfattas av medierna och samhället i stort. De offer som vi har låtit vara anonyma har vi numrerat efter den plats i uppräkningen av offren som de kommer på. Ordningen på offren är densamma som den ordning i vilken de presenteras i domen mot Mangs från Malmö tingsrätt. Det första anonyma offret är det femte offret som räknas upp i den här uppsatsen (och i domen mot Mangs) och kallas således för offer 5. I nästa kapitel redovisas resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen.
7.1 Peter Mangs: en ideal gärningsman
Journalisten Lars Klint har beskrivit Mangs som en ”enstöring, en kuf med omåttligt skev bild av sin egen intellektuella storhet, kreativitet och förmåga att förstå och se helheter som alla andra gick bet på”, (Klint 2012 ss.8-9). Formuleringen sammanfattar väl hur den misstänkte serieskytten porträtterats i medierna. Mangs har beskrivits som en ensling som inte är intresserad av social interaktion. Tidigare arbetskamrater har sagt att den dömde mördaren hellre lyssnade på musik än pratade (Dragic et al. 2010 ss.10-11). När han sjukskrev sig var det för att han inte klarade av ”den sociala kontakten”(Wiman och Hellsten 2010 s.14). De andra medlemmarna på klubben där Mangs övade pistolskytte beskrev honom som udda (Ohlsson 2010A ss.10-11). Mangs passade inte in någonstans. Han passade inte ens in på internetsidan Politiskt Inkorrekt. Moderatorerna för Politiskt Inkorrekt, den främlingsfientliga föregångaren till den lika främlingsfientliga sidan Avpixlat, ansåg att Mangs var för avogt inställd till judar, något som inte passade in på sidan som främst ägnar sig åt att kritisera islam och muslimer (Cantwell 2012 ss.8-9). Sajtens moderatorer kan även ha tröttnat på Mangs ifrågasättande av och konspirationsteorier kring 11-septemberattentaten (Eriksson 2012 s.24). ”När det har smällt i Rosengård har han sagt att han är orolig för att invandrarna svämmar över i Sverige”, har Mangs pappa sagt till Aftonbladet, på tal om sonens misstänkta rasism (Dawod och Hellsten 2010 s.16). Mangs pappa har beskrivit honom som ”en intelligent ensamvarg” (Kvällsposten 2011 s.23). Mangs mor och far omnämns sällan i rapporteringen. När de gör de uttrycker de antingen oförståelse inför de brott sonen anklagats för eller beskriver sonen som god på andra sätt. Mamman säger exempelvis i en intervju att han ofta
28 kom på besök, hade gjort en lampa till henne och att han var studiebegåvad. Hon och Mangs far skilde sig när Mangs var två år gammal. Hon uppfostrade Mangs och hans äldre syster själv (Tagesson 2012A s.14). Systern dog i en överdos när Mangs var liten. Flera journalister, bland annat Expos chefredaktör Daniel Poohl, har kopplat samman händelsen med Mangs inneboende vrede. När Mangs gick ut med sin stridsväst fanns ett foto på den avlidna systern i den (Poohl 2012). Mangs far bor sedan 20 år tillbaka i USA och är en av få personer som beskriver serieskytten i positiva termer. ”Han är en snäll pojke egentligen. Men det är det här med sjukdomen och att han har varit ensam så mycket”, har pappan sagt till Expressen (Johansson 2011 ss.8-9). Med sjukdomen åsyftas det faktum att Mangs har diagnostiserats med Aspbergers syndrom, en form av autism. Att en person har Aspbergers syndrom betyder inte att personen är farlig eller våldsam, men förmågan till empati med andra kan vara något nedsatt. Att Mangs har diagnosen kan förklara varför han har haft svårt att knyta sociala kontakter (Hellberg och Lagercrantz 2010 ss.38-39). Nästan alla psykiska sjukdomar är i någon mån stigmatiserande (Abrahamsson och Wik 2010 s.21). Detta bidrar alltså till bilden av Mangs som avvikande.
Mangs kärleksliv omnämns sällan i medierna, men vid de få tillfällen det tas upp framställs även detta som en aning udda. När en av hans ex-flickvänner intervjuades, en rysk kvinna han träffat på en dejtingsida, beskrev hon Mangs som romantisk om än något reserverad. Hon sa att hon inte tänkte mycket på det eftersom hon av erfarenhet vet att skandinaver är reserverade. Men kvinnans föräldrar var enligt henne själv tveksamma till hennes val av pojkvän och tyckte att Mangs betedde sig konstigt (Orange 2012 ss.8-9). Mangs beskrivs återigen som avvikande.
Mangs hade få vänner. En av dem är även ett av offren som varit målsägare i rättegången mot honom, offer 25 i denna uppsats. Mangs sköt inte offer 25. Men han berättade för personen i fråga att han hade skjutit West Persson. När offer 25 föreslog att Mangs skulle överlämna sig till polisen hotade Mangs att mörda honom, hans hustru och dotter om offer 25 avslöjade något. Mangs dömdes sedermera för övergrepp i rättssak på grund av hotet (Mål Nr B 10425- 10 2012 ss.84-88).
Mangs trodde själv att hans intellekt hade förhöjts på grund av en operation mot vattenskalle han genomgick som barn (Dragic et al. 2010 ss.10-11). Hur stor tilltro man ska ge till påståendena låter vi vara osagt, men det kan nämnas att han genomgående fick 1:or och 2:or i
29 gymnasiebetyg. Han gick på en musiklinje och fick sin enda femma på musikinstrumentet elbas (Palmkvist et al 2012).
Ordet ”ondska” förekommer frekvent i rapporteringen kring Peter Mangs. Han nämns ofta tillsammans med Anders Behring Breivik och John Ausonius, den förste lasermannen.
Vad vi kan se har Peter Mangs ingen tidigare anknytning till sina offer, med två undantag. Dels offer 25 som beskrivits ovan, dels offer 24. Den senare kände inte Peter Mangs, men hade tidigare antastat och försökt kidnappa offer 25:s dotter. Det är med största sannolikhet anledningen till att Mangs kartlade och eventuellt planerade att mörda offer 24. Den närmsta anknytningen vi kan se i övrigt är att Mangs när han var yngre bodde i samma hus som mordoffret Kooros Effatian sköts i.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medierna har bidragit till att måla upp en bild av Mangs som ideal gärningsman. Beskrivningarna av honom fokuserar nästan enbart på det som skiljer ut honom från det normala, vilket naturligtvis späder på den allmänna uppfattningen av honom som en ideal gärningsman. Han beskrivs som en enstöring som inte passar in i normala sociala gemenskaper och inte heller i den samhälleliga gemenskapen. Han beskrivs sällan i kontexten av att vara del av en familjegemenskap. Han framställs som fylld av vrede, men ändå kalkylerande, en person som utför våldsamma gärningar mot människor han inte känner, helt utan empati. Hans psykiska sjukdom framhävs också, vilket alienerar honom ytterligare från det som anses normalt (Lindgren och Lundström 2010 ss.56-58, 64-68)
7.2 Kooros Effatian
Effatian blev 66 år gammal. Han hittades död i en soffa i sin lägenhet på Gånglåtsvägen i Malmö på kvällen den 14 juni 2003. Effatians anhöriga hade blivit oroliga då han inte hört av sig på länge och kontaktade därför polisen. När polisen fann honom låg han i sin soffa insvept i filtar (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.27-34). Polisens tekniker gjorde vid tillfället bedömningen att Effatian dött av en sjukdom. Detta trots att den avlidne hade blött kraftigt från bröstet, näsan och munnen. Först vid obduktionen upptäcktes att Effatian blivit skjuten. Polisen har i efterhand kritiserats för sin felaktiga bedömning. Misstaget ledde till att brottsplatsen inte undersöktes förrän flera dagar senare. Då hade Effatians son redan hunnit städa lägenheten (Johansson 2012B ss.10-11). En anledning till att polisen trodde att Effatian dött av sjukdom var att han sedan tidigare led av hjärtproblem (Bubenko 2012). Effatian var från Iran och hade inget kriminell förflutet. Han var aktiv i Thomasstiftelsen, som har
30 anknytning till Svenska kyrkan i Fosie i Malmö. Det fanns ingen känd hotbild mot honom. (Johansson et al 2010 ss.8-9). Han hade dock skrivit en del artiklar för oppositionen i Iran, vilket fått hans anhöriga att spekulera i om mordet kunde ha varit politiskt motiverat (Johansson 2012B ss.10-11). Han hade ingen anknytning till Mangs bortsett från att när Mangs var yngre bodde han i samma hus som Effatian mördades i (TT 2012). Det visade sig även att någon hade gjort två uttag från Effatians bankkonto efter mordet. De två uttagen uppgick till sammanlagt 7100 kronor. Flera indicier tyder på att Mangs länsat kontot (Mål Nr B 10425-10 2012 s.27). Effatian var gammal och hjärtsjuk, hade inget kriminellt förflutet, kände inte Peter Mangs och verkar ha varit omtyckt. Han var dessutom kyrkligt aktiv och engagerad mot den iranska regimen, som i allmänhet utmålas mycket negativt i svensk press. Utifrån Lindgren och Lundströms samt Brunes forskning skulle det faktum att han var invandrare och man kunna vara faktorer som minskat hans status som ett värdigt offer i mediernas ögon. Mangs fälldes för mordet (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.27-34).
7.3 Firas al-Shariah
Al-Sharia sköts med ett skott i huvudet när han var på väg att lämna sin lägenhet på morgonen den 28 juli 2003. Han hittades blödande i trappuppgången av sin granne Karol Gyul-Pap, och levde fortfarande när ambulansen kom. Han avled senare av skottskadan. (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.34-36). Al-Shariah var 23 år gammal, arbetade på Swedish Match och beskrevs, enligt Kvällsposten, som omtyckt och duktig (Johansson et al 2009 ss.8-9). Enligt en annan artikel i Sydsvenska Dagbladet hade polisutredarna kallat al-Shariah för en ”ängel”, som de ”inte hittade någon skit på”. Al-Shariah kom från Irak till Sverige som barn, med en ensamstående mamma och en yngre bror. Enligt samma artikel från Sydsvenska Dagbladet var han skötsam i skolan och blev aldrig inkallad till rektorn eller fick några klagomål. Han var vänlig mot alla och ”frågade alkisarna i parken om han kunde hjälpa dem” (Höök och Palmkvist 2012). Al-Shariah var relativt ung, ostraffad, gjorde något vardagligt när han mördades och verkade anses vara en god person. Han uppfyller Christies kriterier väl. Möjligtvis kan en 23-årig man, med Christies terminologi, ses som ett ”starkare” offer än en sjuk åldring eller en ung kvinna, och därför inte ett lika idealt offer (Christie 1986 s.48). Han var också en ung invandrarkille, vilket enligt Brune påverkar mediebilden av honom som offer negativt (Brune 2002 ss.9-11). Mangs friades för mordet på Al-Shariah då bevisningen ansågs för svag (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.34-36).
31 7.4 Trez West Persson Natten mellan den 9 och den 10 oktober 2009 sköts West Persson till döds. Hon blev 20 år gammal. Ett halvår innan hon mördades hade hon och hennes familj flyttat till Malmö från en mindre skånsk ort. Hon träffade sin vän Dani, som beskrivs i avsnitt 7.5, på kvällen den 9 oktober. Dani hade då permission från ett fängelsestraff. De båda hade känt varandra sedan länge, och enligt West Perssons familj tyckte hon synd om honom och gick därför med på att träffa honom för att prata. Man kan med utgångspunkt i Christies artikel argumentera för att det påverkar bilden av henne negativt att hon umgicks med en kriminell. Samtidigt kan man argumentera för att hon gjorde en god gärning genom att hjälpa en vän som hamnat snett. Det är svårt att säga vilken tolkning som väger tyngst. Dani kom från en fest när han hämtade upp West Persson med bil, men eftersom hon inte ville åka till festen han varit på hade de båda kört runt planlöst, gjort ett kort stopp då Dani gick ur bilen för att växla några ord med några bekanta, för att slutligen stanna på Västra Skrävlinge Kyrkoväg. Där satt de sedan och pratade i bilen. (Johansson et al 2009). Det var då Mangs kom fram till bilen och sköt dem (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.36-44). West Persson var inte känd av polisen. Hon hade jobbat på en McDonald’s-restaurang där hon fått en praktikplats efter gymnasiet. Chefen på McDonald’s- restaurangen har uppgivit att han hade ett gott samarbete med både West Persson och hennes familj (Gatemark et al 2009). Enligt familjens uppgifter höll hon inte på med droger, hon rökte inte ens. De kallade henne för ”familjens lilla prinsessa”. Dessa uppgifter publicerades i Expressen redan dagarna efter mordet, tillsammans med familjens berättelse om att hon träffat Dani för att hjälpa en vän som behövde prata (Johansson et al 2009). Mangs har även enligt olika vittnen uttryckt ånger över att hon sköts (Kvällsposten 2012A ss.8-9).
West Persson var en ung kvinna med svensk bakgrund, hade inget kriminellt eller klandervärt förflutet och gjorde någonting relativt vardagligt när händelsen inträffade. En elak tolkning skulle förvisso kunna vara att hon åkte runt med en kriminellt belastad man mitt i natten, men att en 20-åring är ute efter mörkrets inbrott på en fredagskväll kan knappast ses som något anmärkningsvärt, och historien om hennes koppling till Dani synliggjordes tidigt i medierna. Dessutom ville hon inte åka på fest med Dani utan bara prata med honom. Hon stämmer väl in på Christies kriterier för ett idealt offer. Även utifrån Lindgren och Lundström samt Brunes forskning saknar hon belastningar i fråga om sin offervärdighet ur mediernas synvinkel. Mangs fälldes för mordet (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.36-44).
32 7.5 Xhafer Dani
Dani var 21 år gammal när han tillsammans med West Persson besköts i en bil på Västra Skrävlinge Kyrkoväg i Malmö. Incidenten beskrivs ovan. Medan West Persson satt kvar i bilen under hela förloppet fram till sin död, hittades Dani i en trappuppgång 200 meter därifrån dit han troligtvis tagit sig själv (Gatemark et al 2009). Dani var vid tillfället på permission från det fängelsestraff han avtjänade för ett bingorån och grov narkotikasmuggling (Ohlsson 2010B: Mål Nr B 10425-10 2012 s.36). Dani gjorde något alldagligt när skotten föll i samma utsträckning som West Persson. Han kom visserligen från en fest när han hämtade upp West Persson, men ingenting negativt, som förekomst av droger eller vapen, har rapporterats om denna fest i de artiklar vi läst. Precis som al-Shariah i avsnitt är han ett något ”starkare” offer än West Persson avsnitt 7.4) och Effatian avsnitt 7.2 utifrån Christies kategorisering, och hans kriminalitet är också en belastning. Det ligger honom även i fatet att han är man och invandrare utifrån Lindgren och Lundströms samt Brunes forskning. Mangs dömdes för mordförsök mot Dani (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.36-44).
7.6 Offer 5 och offer 6
Offer 5 och offer 6 behandlas tillsammans då brottet rubriceras som olaga hot mot de båda och berör samma tillfälle. De bodde tillsammans i en lägenhet på Hyacintvägen i Malmö. Skott avlossades mot deras badrum när ingen av dem var där. Mangs dömdes för olaga hot mot målsägarna och skadegörelse gentemot fastighetsbolaget (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.44-47). De kan ses som lämpliga ideala offer eftersom de gjorde något alldagligt och befann sig på en plats de inte kunde klandras för att vara på. Eftersom ingen av dem träffades kan brottet knappast kan ses som särskilt våldsamt. Då de båda aldrig ens presenterats med namn i någon artikel är det osannolikt att deras etniska bakgrund spelat någon roll i rapporteringen. Inget moraliskt klandervärt gällande paret har heller tagits upp av tidningarna.
7.7 Offer 7
Offer 7 misstänks ha varit det tilltänkta offret vid skjutningarna mot lägenheterna där offer 5 och 6 avsnitt 7.6) samt makarna Johansson avsnitt 7.8 bodde. När polisen gick igenom Peter Mangs dator fann man att han under en längre tid kartlagt offer 7 (Mål Nr B 10425-10 2012 s.46). Offer 7 var känd av polisen för att ha sysslat med kriminalitet (Lindelöw och Ohlsson 2010 ss.8-9). Hösten 2009 var han misstänkt för ett mord som varit ett led i uppgörelser inom Malmös undre värld, men han släpptes och senare avskrevs enligt honom själv alla misstankar
33 mot honom (Ohlsson 2012A s.22). Hans lägenhet angränsade till både lägenheten som offer 5 och offer 6 bodde i och den som makarna Johansson bodde i. Offer 11 är en ung kille med utländsk bakgrund som är känd för kriminell verksamhet. Han uppfyller Christies kriterier för ett idealt offer dåligt, och utifrån Lindgren och Lundströms samt Brunes forskning talar både hans kön och utländska bakgrund till hans nackdel i fråga om mediernas bedömning av hans status som legitimt offer. Vad han gjorde vid brottstillfällena är okänt. Han utsattes aldrig för något våld. Mangs friades för alla brottsmisstankar gentemot honom (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.43-50, 53-56).
7.8 Adriana Johansson och Rolf Johansson
Makarna Johansson behandlas tillsammans eftersom brottet rubriceras som olaga hot mot dem båda. De bodde tillsammans i en lägenhet på Hyacintvägen i Malmö. Skott trängde genom lägenhetens vägg och in i sovrummet samtidigt som Adriana Johansson lämnade detsamma efter att ha legat och vilat där. Mangs ansågs skyldig och dömdes för olaga hot mot målsägandena och skadegörelse gentemot fastighetsbolaget (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.48- 50). De kan ses som lämpliga ideala offer eftersom de gjorde något alldagligt och befann sig på en plats de inte kunde klandras för att vara på, samt var relativt gamla. Dock träffades ingen av dem vilket gör att brottet knappast kan ses som särskilt våldsamt.
7.9 Edmir Smajlaj
Smajlaj är en alban som besökte i Malmömoskén som gästimam när denna besköts den 31 december 2009. Smajlaj satt vid moskéns dator och kontrollerade sin e-post när ett skott sköts in genom fönstret bakom honom. Imamen klarade sig, men glassplitter från fönstret som krossades slog in i hans nacke. Imamens ålder har vi inte lyckats utröna. Mangs ansågs skyldig till dådet och dömdes för mordförsök (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.50-53). Smajlaj befann sig i en religiös byggnad och utförde ett klanderfritt värv, så från det perspektivet uppfyller han några av Christies kriterier. Våldet han utsattes för var dock inte särskilt grovt, även om det i domen noteras att Mangs uppsåt var att döda (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.50- 53). Han var man av utländsk härkomst, om än europeisk, vilket utifrån Lindgren och Lundströms och Brunes forskning minskar hans offervärdighet i mediernas ögon.
7.10 Offer 11
Offer 11 hade suttit och tittat på TV nära fönstret i sitt vardagsrum. Strax efter att han rest sig och gått ut i köket sköts en kula genom vardagsrumsfönstret och träffade taket. Vid
34 husrannsakan hos Mangs visade det sig att han samlat uppgifter om Dani som omnämns i avsnitt 7.5. Dani bodde vid tillfället i en lägenhet som låg i anslutning till offer 11:s lägenhet. Det fanns därför en misstanke om att skottet varit menat för Dani. Mangs dömdes för olaga hot gentemot offer 11, men friades gällande brott mot Dani i detta fall (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.53-56). Vi har inte funnit uppgifter om åldern på offer 11, men han uppfyller i vart fall vissa av kriterierna för att ses som ett idealt offer. Han gjorde något alldagligt, var på en plats han inte kunde klandras för och det har inte rapporterats om något kriminellt förflutet eller andra moraliska belastningar. Att han var man är till hans nackdel utifrån mediernas bedömningar enligt Lindgren och Lundströms forskning. Eftersom han inte träffades av kulan kan brottet knappast ses som särskilt våldsamt.
7.11 Ahmed al-Hamid och offer 13
Den 16 mars 2010 var al-Hamid och offer 13 på väg till en biljardhall. De skulle möta en tredje vän på Professorsgatan och stannade därför sin bil där för att vänta på honom. En man i luvtröja kom fram och började cirkulera kring bilen. Han avlossade slutligen åtta skott mot al- Hamid och offer 13. Sen försvann skytten. Al-Hamid träffades i axeln och ett skott missade offer 13:s huvud med en hårsmån. Kulan lämnade ett hål i hans keps (Mål Nr B 10425-10 2012 s.59-61 , Palmkvist 2012: P1 Dokumentär: Fallet Peter Mangs 2012). Mangs dömdes för försök till mord avseende båda männen (Mål Nr B 10425-10 2012 s.61). Al-Hamid och Offer 13 var två unga män och alltså inga svaga offer enligt Christies definition. De hade utländsk bakgrund vilket enligt Brune talar till deras nackdel som massmedialt gångbara legitima offer. De gjorde dock något alldagligt och befann sig på en plats där de inte kunde klandras för att vara, vilket stämmer överens med Christies kriterier. Våldet de utsattes för får anses vara grovt eftersom Mangs sköt åtta skott in i bilen från nära håll.
7.12 Offer 14, offer 15, Lang Conteh
De tre männen besköts utanför badhuset Aq-Va-Kul I Malmö. De var på väg till en nattklubb som låg i samma lokal som badhuset (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.61-62). Conteh är en trebarnsfar från Gambia. Han var vid tillfället 41 år gammal, och hans båda kamrater var 25 och 22 år gamla (Forsell UU). Offer 14 och Conteh träffades av skott i lårhöjd, men ingen av dem skadades allvarligt (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.61-62). Offer 7, som beskrivs i 7.7, befann sig vid tillfället på en terrass utanför klubben som de tre männen var på väg till, och tror enligt egen utsago att Mangs var ute efter honom (Ohlsson 2012A s.22). Mangs dömdes för grov misshandel gentemot de två männen som träffades av hans skott, men inte för något
35 brott gentemot offer 7 (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.63-64). De tre männen kan inte sägas vara särdeles svaga offer enligt Christies definition. De var alla män mellan 22 och 41. De var tre, Mangs var ensam om än beväpnad. De på väg till en nattklubb, vilket kan uppfattas som en aning tvivelaktigt i vissas ögon. De stämmer alltså inte särskilt väl in på Christies definition av ett idealt offer. De hade alla utländsk bakgrund, vilket enligt Brune ligger dem i fatet. Våldet de utsattes för var dock inte särskilt grovt.
7.13 Ali Hussein
Hussein var 29 år gammal när han på kvällen den 26 juni 2010 sköts inne på ett gym i Malmö. Två kulor fyrades av från utsidan, for genom fönsterrutan och träffade Hussein, ett i ryggen och ett i armen (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.61-64 : Johansson och Ölander 2012 ss.34-35 : Lindelöw 2011 s.18). Mangs friades från misstankarna för detta brott (Mål Nr B 10425-10 2012 s.66-67). Hussein var en ung man och alltså inget svagt offer enligt Christie. Han hade utländsk bakgrund vilket återigen enligt Brunes forskning bör minska hans mediala värde som legitimt offer. Han befann sig på en plats han inte kunde klandras för att vara på och höll på med en moraliskt oantastlig sysselsättning. Han uppfyller några men inte alla offerkriterier.
7.14 Bilal Bingöl
Bingöl var 29 år gammal när han utsattes för beskjutning i Malmö. Han bor i Turkiet, men arbetade som lastbilschaufför och var genom sitt jobb här tillfälligtvis. Han skulle besöka sin släkting Suleiman El-Batal när han klockan halv ett på natten mellan den 26 och 27 juni 2010, samma kväll som Hussein som berskrivs i avsnitt 7.14, träffades av ett skott medan han satt i en bil. Ett andra skott missade honom (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.67-68 : Ölander 2012B s.18 : Kvällsposten 2012B s.14). Mangs friades för brottet (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.68- 69). Bingöl var precis som Hussein en ”man i sina bästa år” och inget svagt idealoffer. Men han var i Sverige för att arbeta och han var vid brottstillfället på väg för att besöka en släkting, om än något sent på natten vilket gör att han uppfyller några av Christies kriterier.
7.15 Younes Cheikhi
På kvällen den 24 augusti 2010 arbetade den då 38-årige Cheikhi i sitt gatukök när någon sköt ett skott in genom byggnadens bakdörr. Händelsen rubricerades som mordförsök och Peter Mangs dömdes för brottet (Mål Nr B 10425-10 2012 s. 69-71 : Ekström 2012 s.14). Cheikhi gjorde något vardagligt, han arbetade. Han var medelålders, man och hade utländsk bakgrund. Han passar delvis in på Christies bild av ett idealt offer, ungefär i samma utsträckning som
36 Hussein som beskrivs i avsnitt 7.13 och Bingöl som beskrivs i avsnitt 7.14. Dock träffades han inte av någon kula som de andra två.
7.16 Innocent Ozor
28-årige Ozor sköts i ryggen vid åttatiden på kvällen den 19 oktober 2010 då han stod på en busshållplats i Malmö. Han skadades allvarligt (Ohlsson 2011 s.10). Peter Mangs friades för brottet (Mål Nr B 425-10 2012 s. 71-72). Ozor gjorde något vardagligt när skottet föll. Ozor var i samma ålder som Hussein som beskrivs i avsnitt 7.13 och Bingöl som beskrivs i avsnitt 7.14 och uppfyller Christies kriterier i ungefär samma utsträckning. Han är inte ett svagt offer och han har utländsk bakgrund, men befann sig på en plats han inte kunde lastas för att vara på och gjorde något vardagligt.
7.17 Offer 21 och offer 22
Offer 21 och offer 22 besköts när de stod inne i offer 21:s kök i hennes lägenhet på Sörbäcksgatan i Malmö den 21 oktober 2010. En tredje väninna var närvarande. Hon hade tagit med sig sin son till offer 21 som bodde i lägenheten tillsammans med sina två barn. De skulle baka en kaka. Ett skott avlossades in genom köksfönstret när de tre kvinnorna stod och pratade. Skottet nuddade en arm på både offer 21 och offer 22. Mangs friades för brottet (Mål Nr B 10425-10 2012 s. 73 : Rothenborg 2012 s.11). De båda offren gjorde något familjärt och alldagligt och de befann sig i en av kvinnornas hem. Att de var kvinnor gör dem lite ”svagare” utifrån Christies kriterier, något som kanske förstärks av att de tog hand om barn vid tillfället. Enligt Lindgren och Lundström bör deras kön också höja deras status som legitima offer i mediernas ögon. De uppfyller Christies kriterier ganska väl, men våldet de utsattes för var inte särskilt grovt då kulan bara nuddade deras armar.
7.18 Naser Yazdanpanah
Skräddaren Yazdanpanah, då 57 år gammal, hade den 23 oktober 2010 deltagit i en demonstration mot ”serieskytten” som härjade i Malmö. Därefter återvände han till sitt skrädderi. Han stod och strök ett par byxor när två skott avlossades genom skrädderiets fönster. Yazdanpanah trodde att någon kastat sten på rutan och sprang ut för att få tag på den skyldige. Han hamnade då i ett kort handgemäng med en man som han under rättegången pekat ut som Mangs. Mannen skallade honom och sprang iväg (Mål Nr B 10425-10 2012 s.76-77 : Lindelöw och Ohlsson 2010 ss.8-9). Mangs friades från brottet (Mål Nr B 10425-10 2012 s.82). Yazdanpanah var relativt gammal, han sysslade med något vardagligt och var på
37 en plats han inte kunde klandras för att vara på. Trots sin ålder visade han dock genom sin konfrontation med gärningsmannen att han inte var ett svagt och försvarslöst offer. Han hade precis som de flesta av Mangs offer utländsk bakgrund. Det försvagar hans status som idealt offer något enligt Brune. Förutom detta uppfyller han dock Christies kriterier ganska väl.
7.19 Offer 24
Offer 24 var 54 år gammal år 2010. Misstanke har funnits om att Mangs kartlagt honom i syfte att mörda honom. Detta skulle ha skett därför att offer 24 tidigare antastat och försökt kidnappa dottern till offer 25, som var Mangs vän vid den aktuella tiden. Mangs har enligt egen uppgift varit vid offer 24:s hem, beväpnad och med sin ”stridsväst” på. Offer 24 var dock aldrig hemma och Mangs hävdar att hans avsikt aldrig varit att döda honom (Mål Nr B 10425-10 2012 s.82-83). Offer 24 är en av polisen välkänd kriminell och narkoman, bland annat är han dömd för att ha skjutit ihjäl två personer på 1990-talet (Tagesson 2012B s.11). Mangs friades från misstankarna om förberedelse till mord på offer 24 (Mål Nr B 10425-10 2012 s.84). Offer 24 är på många sätt ett icke idealt offer. Trots sin ålder var han absolut inte försvarslös, tvärtom har han i intervjuer påtalat att det var tur för Mangs att han aldrig var hemma när Mangs var där, eftersom han ”hade vapen hemma” och ”missar inte” (Tagesson 2012B s.11). Vad han gjorde vid brottstillfällena är okänt, men han är som sagt en känd kriminell och narkoman som till och med dödat människor. Offer 24 uppfyller inga av Christies kriterier för ett idealt offer med undantag för att han inte kände Mangs. Han har svensk bakgrund, men utifrån omständigheterna får det bedömas vara av ringa betydelse.
7.20 Offer 25
Offer 25 hävdar att Mangs 2008 avslöjat för honom att han mördat West Persson, och samtidigt hotat honom och hans familj till livet om han skulle avslöja detta för någon. Offer 25 var 36 år vid tillfället. Han hade besökt Mangs tillsammans med sin mor den 30 oktober 2010. Mangs hade sagt att han ville tala med offer 25 i enrum, och hans mor hade då lämnat lägenheten. Därefter ska Mangs ha framfört sin bekännelse och sina hot (Mål Nr B 10425-10 2012 s.84-85, Wiman et al 2012 ss.10-11). Mangs dömdes i detta fall för övergrepp i rättssak (Mål Nr B 10425-10 2012 s.88). Offer 25 är inte själv ett typiskt svagt offer, men eftersom hotet även gällde hans dotter kan denna faktor ändå ha en viss relevans. Han är klanderfri gällande sina varanden och göranden. Visserligen var han hemma hos Mangs, men Mangs brottslighet var då okänd för honom. Det faktum att han ändå kände Mangs kan trots detta underminera hans position som idealt offer. Speciellt med tanke på att han hade fortsatta
38 kontakter med Mangs efter dennes erkännande (Mål Nr B 10425-10 2012 ss.87-88). Offer 25 hamnar därmed i någon form av mellanläge, han är knappast ett idealt offer, men inte heller ett fullständigt icke-idealt offer enligt Christies kriterier och övrig använd forskning.
39 8. Resultat: Beskrivningen av offren
I detta kapitel redovisas resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen som beskrevs i metodkapitlet. Resultaten redovisas och analyseras variabel för variabel för att tydliggöra skillnaden mellan offren.
8.1 Omnämnanden
I de följande fyra diagrammen redovisas först i hur många artiklar respektive brottsoffer har omnämnts överhuvudtaget, sedan i tur och ordning i hur många artiklar de avhandlats som det enda eller primärt beskrivna offret, det sekundärt beskrivna offret och slutligen i hur många artiklar de omnämnts i likvärdig omfattning som andra offer. En analys av resultaten görs i nästa kapitel.
Föga överraskande har de tre mordoffren fått långt mycket mer uppmärksamhet i de undersökta tidningarna än övriga offer. Det finns dock stora skillnader även mellan mordoffren. Effatian har omnämnts i 102 av de undersökta artiklarna, al-Shariah i 71 och West Persson i 169. Skillnaden mellan hur många artiklar som avhandlat dem som enda eller primärt beskrivna offer är ännu större, Effatian var det primärt beskrivna offret i 21 artiklar, al-Shariah i 4 och West Persson i 65 artiklar. Effatian har omnämnts sekundärt i 67 artiklar, al-Shariah i 10 och West Persson i 14.
Vad gäller de offer som utsatts för mordförsök och andra brott är skillnaderna inte lika markanta. En tendens man kan se är att de anonymiserade offren, som alltså inte gått ut med namn i pressen, generellt sett omnämnts i mindre utsträckning och i de fall de omnämns har det oftast varit som sekundär beskrivna offer. Det stora undantaget är offer 24, som omnämnts som enda eller primärt beskrivna offer i fler artiklar än något annat offer vid sidan av mordoffren (och faktiskt även fler än mordoffret al-Shariah). Dani, som utsattes för mordförsök, har omnämnts i 93 artiklar, även det fler än mordoffret al-Shariah, och fler än alla andra offer som inte mördats. Anledningarna till dessa anomalier diskuteras i analysdelen, men vad gäller Dani kan redan nu påpekas att det faktum att han och West Persson utsattes för sina respektive brott vid ett och samma tillfälle gjort att Dani omnämnts i väldigt många artiklar om mordet på West Persson, och fått mycket extra uppmärksamhet på grund av det.
40 Diagram 1: Antal artiklar respektive offer omnämnts i. n=263
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Hamid omnämns omnämns Hamid i.
-
Shariah omnämns omnämns Shariah i.
-
Artiklar Offer Artiklar Offer omnämns 5 i. Artiklar Offer omnämns 6 i. Artiklar Offer omnämns 7 i.
Artiklar Offer 13 omnämns omnämns 13 i. Offer Artiklar Artiklar Offer Artiklar Offer omnämns 11 i. Artiklar Offer omnämns 14 i. Artiklar Offer omnämns 15 i. Artiklar Offer omnämns 21 i. Artiklar Offer omnämns 22 i. Artiklar Offer omnämns 24 i. Artiklar Offer omnämns 25 i.
ArtiklarAli Hussein ArtiklarAliHussein omnämns i.
ArtiklarBilalBingöl omnämns i.
Artiklar Xhafer ArtiklarXhafer omnämns Dani i.
Artiklar Lang Conteh ArtiklarLangConteh omnämns i.
Artiklar Edmir Smajlaj omnämns i.
Artiklar Innocent ArtiklarInnocent Ozor omnämns i.
ArtiklarRolf Johansson omnämns i.
Artiklar Younes ArtiklarYounes Cheikhi omnämns i.
Artiklar Kooros ArtiklarKooros Effatian omnämns i.
ArtiklarFiras al
Artiklar Ahmed al
Artiklar Trez Artiklar West Trez Persson omnämns i. ArtiklarAdriana Johansson omnämns i. ArtiklarYazdanpanahNaser omnämns i.
41 Diagram 2: Antal artiklar där respektive person varit det enda eller primärt beskrivna offret. n= 236
70
60
50
40
30
20
10
0
Hamid ärHamid primära det offret
-
Shariah är primära det offret
-
Artiklar där Offer Offer är där primära Artiklar 7 det offret Artiklar där Offer ArtiklarOffer där är 5 primära det offret
Artiklar där Offer Artiklar där Offer är 6 primära det offret
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där är 15 primära det offret
Artiklar där Offer primära det 24 där Offer Artiklarär offret Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 primära det är offret Artiklar där Offer 13 primära det är offret Artiklar där Offer 14 primära det är offret Artiklar där Offer 21 primära det är offret Artiklar där Offer 22 primära det är offret Artiklar där Offer 25 primära det är offret
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani är primära det offret
Artiklar där Ali Hussein är primära det offret
Artiklar där BilalBingöl är primära det offret
Artiklar där LangConteh det är primära offret
Artiklar där Edmir Smajlajär primära det offret
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor det är primära offret
ArtiklarRolf där Johansson är primära det offret
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian är primära det offret
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi det är primära offret
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson det är primära offret Artiklar där Adriana Johansson är primära det offret ArtiklarNaser där Yazdanpanah är primära det offret
42 Diagram 3: Antal artiklar där respektive person omnämnts sekundärt i förhållande till andra offer i artikeln. n=263
35
30
25
20
15
10
5
0
…
…
…
Hamid ärHamid sekundäradet offret
-
Shariah är sekundäradet offret
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där är 5 sekundäradet offret ArtiklarOffer där är 7 sekundäradet offret
Artiklar där Offer Artiklar där Offer är 6 sekundäradet offret
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där är 15 sekundäradet offret
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 sekundäradet är offret Artiklar där Offer 13 sekundäradet är offret Artiklar där Offer 14 sekundäradet är offret Artiklar där Offer 21 sekundäradet är offret Artiklar där Offer 22 sekundäradet är offret Artiklar där Offer 24 sekundäradet är offret Artiklar där Offer 25 sekundäradet är offret
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani är sekundäradet offret
Artiklar där Ali Hussein är sekundäradet offret
Artiklar där BilalBingöl är sekundäradet offret
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson det är sekundära
Artiklar där LangConteh det är sekundära offret
Artiklar där Adriana Johansson är sekundäradet
ArtiklarNaser där Yazdanpanah är sekundäradet
Artiklar där Edmir Smajlajär sekundäradet offret
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor det är sekundära offret
ArtiklarRolf där Johansson är sekundäradet offret
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian är sekundäradet offret
ArtiklarFiras där al Artiklar där Younes Cheikhi det är sekundära offret Artiklar där Ahmed al
43
Diagram 4: Antal artiklar där respektive person omnämnts i likvärdig omfattning som andra offer. n= 263
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
…
…
Hamid omnämns omnämns Hamid likvärdigt andramed offer
-
Shariah omnämns omnämns Shariah likvärdigtandra offer med
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där omnämns 5 likvärdigt andramed offer ArtiklarOffer där omnämns 7 likvärdigt andramed offer
Artiklar där Offer Artiklar där Offer omnämns 6 likvärdigt andramed offer
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där omnämns 15 likvärdigt andramed offer
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 omnämns likvärdigt med andra offer Artiklar där Offer 13 omnämns likvärdigt med andra offer Artiklar där Offer 14 omnämns likvärdigt med andra offer Artiklar där Offer 21 omnämns likvärdigt med andra offer Artiklar där Offer 22 omnämns likvärdigt med andra offer Artiklar där Offer 24 omnämns likvärdigt med andra offer Artiklar där Offer 25 omnämns likvärdigt med andra offer
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani omnämns likvärdigt andramed offer
Artiklar där Ali Hussein omnämns omnämns där AliHussein Artiklar likvärdigt andra offer med
Artiklar där BilalBingöl omnämns likvärdigt andramed offer
Artiklar där LangConteh omnämns likvärdigtmed andra offer
Artiklar där Adriana Johansson omnämns likvärdigt andramed
Artiklar där Edmir Smajlaj omnämns likvärdigt andramed offer
ArtiklarNaser där Yazdanpanah omnämns likvärdigt andramed
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor omnämns likvärdigt med andra offer
ArtiklarRolf där Johansson omnämns likvärdigt andramed offer
Artiklar där Firas al Firas där Artiklar
Artiklar där Younes Cheikhi omnämns likvärdigt med andra offer
Artiklar där Ahmed al Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatianär omnämns likvärdigt andramed offer Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson omnämns likvärdigtmed andra offer
44 8.2 Namngivning av offren
Här kan man utläsa en liknande tendens som vad gäller omnämnanden, om än inte lika tydlig. Tendensen följer antalet artiklar som publicerats om respektive person relativt väl. West Persson har namngivits i flest artiklar, 160 stycken, Effatian i näst flest, 82 stycken, och al- Shariah har namngivits i 53 artiklar. Återigen har Dani, som utsattes för mordförsök, fått höga siffror av anledningar som togs upp i kapitel 8.1. Han namnges i 59 artiklar. I den här variabeln måste de målsägare som valt att inte gå ut med sina namn i pressen – det vill säga de målsägare vi anonymiserat – räknas bort, då de naturligtvis aldrig namnges. Tittar vi på övriga målsägare som utsatts för mordförsök ser vi att tre av dem, Hussein, Bingöl och Yazdanpanah, namngivits i ungefär samma utsträckning, i 34, 36 respektive 45 artiklar. Cheikhi namngavs i 21 artiklar. Al-Hamid, Conteh och Ozor namngavs i respektive 9, 7 och 2 artiklar. Siffrorna följer i stort sett antalet omnämnanden respektive person fått, med ett stort undantag. Smajlaj nämndes i 33 artiklar, men har bara namngivits i en enda artikel, färre än någon annan målsägare med undantag för de som valt att inte gå ut med sina namn i pressen.
45 Diagram 5: Artiklar där respektive offer namnges. n=263
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Hamid namnges Hamid
-
Shariahnamnges
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där namnges 5 ArtiklarOffer där namnges 7
Artiklar där Offer Artiklar där Offer namnges 6
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där namnges 15
Artiklar där Offer 11 där Offer Artiklarnamnges 14 där Offer Artiklarnamnges Artiklar där Offer Artiklar där Offer 13 namnges Artiklar där Offer 21 namnges Artiklar där Offer 22 namnges Artiklar där Offer 25 namnges
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 24 namnges
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani namnges
Artiklar där Ali Hussein namnges
Artiklar där BilalBingöl namnges
Artiklar där LangConteh namnges
Artiklar där Edmir Smajlajnamnges
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor namnges
ArtiklarRolf där Johansson namnges
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian namnges
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi namnges
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson namnges Artiklar där Adriana Johansson namnges ArtiklarNaser där Yazdanpanah namnges
46 8.3 Omnämnande med förnamn
Frekvensen artiklar där de olika offren omnämns med enbart förnamn följer även den i viss utsträckning antalet publicerade artiklar som nämner respektive offer. Undantag är Hussein, som omnämns med enbart förnamn i alla de 34 artiklar som överhuvudtaget tar upp hans fall. Yazdanpanah omnämns med endast förnamn i 20 artiklar. Båda dessa offer för mordförsök har därmed omnämnts med endast förnamn i större utsträckning än mordoffren Effatian och al-Shariah, som omnämnts med enbart förnamn i 15 respektive 4 artiklar. Detta trots att de båda mordoffren omskrivits i betydligt fler artiklar. West Persson omnämns med endast förnamn i 50 artiklar. I övriga fall pendlar det mellan 1-10 omnämnanden med enbart förnamn.
Även här omöjliggörs av naturliga skäl resultat från, och därmed analys av, de målsägare som valt att inte gå ut med sina namn i medierna.
47 Diagram 6: Artiklar där respektive offer omnämns med endast förnamn. n=263
60
50
40
30
20
10
0
Hamid namnges namnges Hamid med förnamn
-
Shariah namnges Shariahnamnges med förnamn
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där namnges 5 med förnamn ArtiklarOffer där namnges 7 med förnamn
Artiklar där Offer Artiklar där Offer namnges 6 med förnamn
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där namnges 15 med förnamn
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 namnges förnamn med Artiklar där Offer 13 namnges förnamn med Artiklar där Offer 14 namnges förnamn med Artiklar där Offer 21 namnges förnamn med Artiklar där Offer 22 namnges förnamn med Artiklar där Offer 25 namnges förnamn med
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 24 namnges förnamn med
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani namnges med förnamn
Artiklar där Ali Hussein namnges namnges där AliHussein med Artiklar förnamn
Artiklar där Bilal Bingöl namnges med förnamn
Artiklar där LangConteh namnges förnamn med
Artiklar där Edmir Smajlaj namnges med förnamn
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor namnges förnamn med
ArtiklarRolf där Johansson namnges med förnamn
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian namnges med förnamn
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi namnges förnamn med
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez Trez West där Artiklar Persson namnges med förnamn Artiklar där Adriana Johansson namnges med förnamn ArtiklarNaser där Yazdanpanah namnges med förnamn
48 8.4 Omnämnanden i rubriker
När det gäller omnämnanden i artikelrubriker liknar mönstret de tidigare variablerna vad gäller mordoffren. West Persson nämns i 15 rubriker, Effatian i 5 och al-Shariah nämns inte i någon. Dani, som attackerades vid samma tillfälle då West Persson mördades, nämns i 3 rubriker. Bland övriga offer är de enda som nämns i mer än någon enstaka rubrik Hussein och offer 25, som båda nämns i 4 rubriker, samt offer 24, som nämns i 6 rubriker.
Diagram 7: Artiklar där respektive offer nämns i rubriken. n=263
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Hamid nämns nämns Hamid i rubriken
-
Shariah nämns i rubriken
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där nämns 5 i rubriken ArtiklarOffer där nämns 7 i rubriken
Artiklar där Offer Artiklar där Offer nämns 6 rubriken i
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där nämns 15 i rubriken
Artiklar där Offer 11 rubriken där Offer Artiklarnämns i Artiklar där Offer Artiklar där Offer 13 nämns rubriken i Artiklar där Offer 21 nämns rubriken i Artiklar där Offer 22 nämns rubriken i Artiklar där Offer 25 nämns rubriken i
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 24 nämns i rubriken
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani nämns i rubriken
Artiklar där Ali Hussein nämns i rubriken
Artiklar där BilalBingöl nämns rubriken i
Artiklar där LangConteh nämns i rubriken
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 14 namnges förnamn med
Artiklar där Edmir Smajlaj nämns rubriken i
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor nämns rubriken i
ArtiklarRolf där Johansson nämns i rubriken
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian nämns i rubriken
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi nämns rubriken i
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson nämns i rubriken Artiklar där Adriana Johansson nämns i rubriken ArtiklarNaser där Yazdanpanah nämns i rubriken
49 8.5 Omnämnanden av offrens familjer
Den överväldigande delen omnämnanden av offrens familjerelationer var neutrala. West Perssons familjerelationer omnämns i 31 artiklar, i 4 artiklar nämns de i positiva termer, i övriga neutralt. Effatians familjerelationer omnämns i 18 artiklar och al-Shariahs i 3, i samtliga fall omnämns de i neutrala ordalag.
De flesta övriga offers familjerelationer omnämns endast i någon enstaka artikel. Undantagen är offer 25, vars familjerelationer omnämns i 5 artiklar, vilka alla var neutrala i sina beskrivningar, och Yazdanpanah vars familjerelationer nämns i 3 artiklar, varav i två i negativa ordalag. Bingöl och Hussein får båda sina familjerelationer omnämnda i 2 artiklar och i 1 av dessa är det båda fallen i positiva ordalag.
50 Diagram 8: Omnämnanden av offrens familjer. n=263
35
30
25
20
15
10
5
0
Hamid familjHamid nämns
-
Shariahfamilj nämns
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 5 nämns ArtiklarOffer där familj 7 nämns
Artiklar där Offer Artiklar där Offer familj 6 nämns
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 15 nämns
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 familjnämns Artiklar där Offer 13 familjnämns Artiklar där Offer 14 familjnämns Artiklar där Offer 21 familjnämns Artiklar där Offer 22 familjnämns Artiklar där Offer 25 familjnämns
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 24 familjnämns
Artiklar där Ali Hussein familj nämns
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani familj nämns
Artiklar där BilalBingöl familj nämns
Artiklar där LangConteh familjnämns
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor familjnämns
ArtiklarRolf där Johansson familj nämns
Artiklar där Kooros Kooros där Effatian Artiklar familj nämns
Artiklar där Edmir Smajlajsfamilj nämns
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi familjnämns
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson familj nämns Artiklar där Adriana Johansson familj nämns ArtiklarNaser där Yazdanpanah familj nämns
51 Diagram 9: Omnämnanden av offrens familjer i neutrala termer. n=263
30
25
20
15
10
5
0
Hamid familjHamid nämns neutrala i termer
-
Shariahfamilj nämns neutrala i termer
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 5 nämns neutrala i termer ArtiklarOffer där familj 7 nämns neutrala i termer
Artiklar där Offer Artiklar där Offer familj 6 nämns i neutrala termer
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 15 nämns neutrala i termer
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 familj nämns i neutrala termer Artiklar där Offer 14 familj nämns i neutrala termer Artiklar där Offer 21 familj nämns i neutrala termer Artiklar där Offer 22 familj nämns i neutrala termer Artiklar där Offer 24 familj nämns i neutrala termer Artiklar där Offer 25 familj nämns i neutrala termer
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 13 familj nämns neutrala i termer
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani familj nämns neutrala i termer
Artiklar där Ali Hussein familj nämns neutrala i termer
Artiklar där LangConteh familj nämns neutrala i termer Artiklar där BilalBingöl familj nämns i neutrala termer
Artiklar där Edmir Smajlajfamilj nämns i neutrala termer
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor familj nämns i neutrala termer
ArtiklarRolf där Johansson familj nämns neutrala i termer
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian familj nämns neutrala i termer
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi familj nämns i neutrala termer
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson familj nämns neutrala i termer Artiklar där Adriana Johansson familj nämns i neutrala termer ArtiklarNaser där Yazdanpanah familj nämns neutrala i termer
52 Diagram 10: Omnämnanden av offrens familjer i positiva termer. n=293
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Hamid familjHamid nämns positivt
-
Shariahfamilj nämns positivt
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 5 nämns positivt ArtiklarOffer där familj 7 nämns positivt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer familj 6 nämns positivt
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 15 nämns positivt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 familj nämns positivt Artiklar där Offer 13 familj nämns positivt Artiklar där Offer 14 familj nämns positivt Artiklar där Offer 21 familj nämns positivt Artiklar där Offer 22 familj nämns positivt Artiklar där Offer 24 familj nämns positivt Artiklar där Offer 25 familj nämns positivt
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani familj nämns positivt
Artiklar där Ali Hussein familj nämns positivt
Artiklar där Bilal Bingöl familj nämns Bingöl där nämns Bilalpositivt Artiklarfamilj Artiklar där LangConteh familj nämns positivt
Artiklar där Edmir Smajlajfamilj nämns positivt
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor familj nämns positivt
ArtiklarRolf där Johansson familj nämns positivt
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian familj nämns positivt
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes där Younes Artiklar Cheikhi nämns positivt familj
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson familj nämns positivt Artiklar där Adriana Johansson familj nämns positivt ArtiklarNaser där Yazdanpanah familj nämns positivt
53 Diagram 11: Omnämnanden av offrens familjer i neutrala termer n=263
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Shariahfamilj nämns negativt
Hamidsfamilj nämns negativt
-
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 5 nämns negativt ArtiklarOffer där familj 7 nämns negativt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer familj 6 nämns negativt
Artiklar där Offer Offer familj där Artiklar 15 nämns negativt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 familj nämns negativt Artiklar där Offer 13 familj nämns negativt Artiklar där Offer 14 familj nämns negativt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 25 familj nämns negativt
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där familj 21s nämns negativt Artiklar där Offer familj22s nämns negativt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 24s familj nämns negativt
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani familj nämns negativt
Artiklar där Ali Husseins familj nämns negativt
ArtiklarLang där Contehs familj nämns negativt Artiklar där BilalBingöls familj nämns negativt
ArtiklarRolf där Johansson familj nämns negativt
Artiklar där Edmir ArtiklarEdmir där Smajlasjfamilj nämns negativt
Artiklar där Innocent ArtiklarInnocent där Ozors familj nämns negativt
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian familj nämns negativt
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes ArtiklarYounes där Cheikhis familj nämns negativt
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson familj nämns negativt
Artiklar där Ahmed al Artiklar där Adriana Johansson familj nämns negativt ArtiklarNaser där Yazdanpanahs familj nämns negativt
54 8.6 Släktingar och vänner till offren som framträder i artiklarna
Genomgången av hur ofta släktingar och vänner till offren framträdde i de undersökta artiklarna gav bara resultat värda att dra några slutsatser utifrån vad gällde mordoffren. Här ser vi, vad gäller familjemedlemmar som framträder i pressen, samma tendens som tidigare. Familjemedlemmar eller släktingar till West Persson har framträtt i 32 artiklar. För Effatian är motsvarande siffra 17 artiklar och för al-Shariah 2 artiklar. Vänner till West Persson har fått komma till tals i 3 artiklar och vänner till Dani i 3 artiklar. I övriga målsägares fall har släktingar och vänner bara figurerat i enstaka artiklar.
55 Diagram 12: Artiklar där släktingar till offren framträder n=263
35
30
25
20
15
10
5
0
Hamidssläktingar framträder
-
Shariahssläktingar framträder
-
Artiklar där Offer Offer där framträder Artiklarsläktingar 7s Artiklar där Offer ArtiklarOffer där släktingar5s framträder
Artiklar där Offer Artiklar där Offer släktingar6s framträder
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där släktingar15s framträder
Artiklar där Offer släktingar 24s där Offer Artiklar framträder Artiklar där Offer Artiklar där Offer släktingar11s framträder Artiklar där Offer släktingar13s framträder Artiklar där Offer släktingar14s framträder Artiklar där Offer släktingar21s framträder Artiklar där Offer släktingar22s framträder Artiklar där Offer släktingar25s framträder
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Danis släktingarframträder
Artiklar där Ali Husseins släktingarframträder
Artiklar där BilalBingöls släktingar framträder
Artiklar där LangContehs släktingarframträder
Artiklar där Edmir Smajlajssläktingar framträder
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozors släktingar framträder
ArtiklarRolf där Johanssons släktingarframträder
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatians släktingarframträder
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhissläktingar framträder
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Perssons släktingarframträder Artiklar där Adriana Johanssons släktingarframträder ArtiklarNaser där Yazdanpanahs släktingarframträder
56 Diagram 13: Artiklar där vänner till offren framträder n=263
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Hamids vänner Hamidsvänner framträder
-
Shariahs vänner Shariahsvänner framträder
-
Artiklar där Offer Offer där Artiklarframträder vänner 7s
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där vänner 5s framträder
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 6s vänner framträder
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där vänner 15s framträder
Artiklar där Offer Artiklar där Offer vänner 11s framträder Artiklar där Offer vänner 13s framträder Artiklar där Offer vänner 14s framträder Artiklar där Offer vänner 21s framträder Artiklar där Offer vänner 22s framträder Artiklar där Offer vänner 24s framträder Artiklar där Offer vänner 25s framträder
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Danis vänner framträder
Artiklar där Ali Husseins vänner framträder
Artiklar där Bilal Bingöls vänner Bingöls där BilalArtiklarvänner framträder
Artiklar där LangContehs vänner framträder
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor vänner framträder
Artiklar där Edmir Smajlajsvänner framträder
ArtiklarRolf där Johanssons vänner framträder
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatians vänner framträder
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhisvänner framträder
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Perssons vänner framträder Artiklar där Adriana Johanssons vänner framträder ArtiklarNaser där Yazdanpanahs vänner framträder
57 8.7 Artiklar där offren tillskrivits negativa eller positiva egenskaper.
På denna punkt har bara ett fåtal offer fått vare sig negativa eller positiva resultat. Dani har beskrivits i negativa ordalag i 8 artiklar, offer 7 i 4 artiklar och Naser Yazdanpanah i 2 artiklar. West Persson har tillskrivits goda egenskaper i 9 artiklar, Effatian i 4 artiklar, al- Shariah och Yazdanpanah i vardera 2 artiklar och offer 25 i en artikel.
58 Diagram 14: Artiklar där respektive offer beskrivs i negativa termer. n=263
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Hamid beskrivs beskrivs Hamid negativt
-
Shariah beskrivs negativt
-
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där beskrivs 5 negativt ArtiklarOffer där beskrivs 7 negativt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer beskrivs 6 negativt
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där beskrivs 15 negativt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 beskrivs negativt Artiklar där Offer 13 beskrivs negativt Artiklar där Offer 14 beskrivs negativt Artiklar där Offer 21 beskrivs negativt Artiklar där Offer 22 beskrivs negativt Artiklar där Offer 24 beskrivs negativt Artiklar där Offer 25 beskrivs negativt
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani beskrivs negativt
Artiklar där Ali Hussein beskrivs beskrivs där AliHussein Artiklar negativt
Artiklar där BilalBingöl beskrivs negativt
Artiklar där LangConteh beskrivs negativt
Artiklar där Edmir Smajlaj beskrivs negativt
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor beskrivs negativt
ArtiklarRolf där Johansson beskrivs negativt
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian beskrivs negativt
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi beskrivs negativt
Artiklar där Ahmed al
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson beskrivs negativt Artiklar där Adriana Johansson beskrivs negativt ArtiklarNaser där Yazdanpanah beskrivs negativt
59 Diagram 15: Artiklar där respektive offer omnämns i positiva ordalag n=263
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Shariah beskrivs positivt
Hamids beskrivs beskrivs Hamids positivt
-
-
ArtiklarNaser där beskrivs positivt
Artiklar där Offer Offer beskrivs där Artiklar 7 positivt Artiklar där Offer ArtiklarOffer där beskrivs 5 positivt
Artiklar där Offer Artiklar där Offer beskrivs 6 positivt
Artiklar där Offer ArtiklarOffer där beskrivs 15 positivt
Artiklar där Offer 24 där Offer positivt Artiklarbeskrivs Artiklar där Offer Artiklar där Offer 11 beskrivs positivt Artiklar där Offer 13 beskrivs positivt Artiklar där Offer 14 beskrivs positivt Artiklar där Offer 21 beskrivs positivt Artiklar där Offer 22 beskrivs positivt Artiklar där Offer 25 beskrivs positivt
Artiklar där Xhafer ArtiklarXhafer där Dani beskrivs positivt
Artiklar där Ali Hussein beskrivs positivt
Artiklar där BilalBingöl beskrivs positivt
Artiklar där LangConteh beskrivs positivt
Artiklar där Innocent Artiklar där Innocent Ozor beskrivs positivt
ArtiklarRolf där Johansson beskrivs positivt
Artiklar där Kooros ArtiklarKooros där Effatian beskrivs positivt
Artiklar där Edmir Smajlajs beskrivs positivt
ArtiklarFiras där al
Artiklar där Younes Cheikhi beskrivs positivt
Artiklar där Trez ArtiklarTrez där West Persson beskrivs positivt Artiklar där Ahmed al Artiklar där Adriana Johansson beskrivs positivt
60 9. Analys
I detta kapitel redovisas analysen som gjorts utifrån resultaten ovan. Brottsoffren redovisas i grupper baserade på vilket brott de utsatts för. Det går naturligtvis inte att jämföra mediebevakningen av någon som blivit mördad med någon som fått en kula skjuten genom vardagsrumsfönstret utan att skadas. Analysen görs utifrån offer som utsatts för jämförbara brott. Vi har tittat på de faktorer som den tidigare forskningen pekat ut, men diskuterar även andra faktorer som kan ha påverkat resultaten. När det gäller publiceringsdatumen kan man se att de flesta artiklarna som nämnde brottsoffren publicerades runt inledningen av Mangsrättegången.
9.1 Mord
West Persson fick mest medieutrymme av de tre mordoffren i Mangsrättegången. Hon omnämns i 169 av de 263 artiklarna som undersökts, medan Effatian omnämndes i 102 och al-Shariah i 71 artiklar. Ännu tydligare blir skillnaden mellan de tre om man tittar på hur många gånger de nämnts som det enda eller det primärt beskrivna offret i de olika artiklarna. West Persson är det enda eller det primärt beskrivna offret i 65 av artiklarna, vilket innebär cirka 38,5 procent av de artiklar där hon omnämndes. Motsvarande siffra för Effatian är 21 artiklar, eller cirka 20,6 procent, och al-Shariah i bara 4 artiklar, eller cirka 5,6 procent.
Om man utgår helt och hållet från Christies teori om ideala offer så är de stora skillnaderna lite förvånande. Al-Shariah borde visserligen vara det minst svaga offret enligt Christies definition, men i övrigt uppfyller han Christies bild av ett idealt offer ganska bra. För att förstå den snåla rapporteringen kring al-Shariah måste man ta hänsyn till Brunes slutsatser om att unga invandrarkillar, genom snedvriden rapportering, associeras med kriminalitet i medierna. Detta kan kopplas till Christies sjätte kriterium för ett idealiskt offer; ”[…]att man är tillräckligt mäktig för att göra sitt fall uppmärksammat och framgångsrikt kräva status som ett idealiskt offer” (Christie 1986, s.50). Möjligtvis har gruppen unga killar med utländsk bakgrund, som kollektiv, inte nått dit än. Resultaten tyder åtminstone på det. Skillnaden mellan West Persson och Effatian borde inte heller vara så stor. Effatian var gammal och hjärtsjuk, knappast ett mycket ”starkare” offer än West Persson med Christies terminologi. I övrigt uppfyller de Christies kriterier i ungefär samma utsträckning. Även här måste alltså andra förklaringar diskuteras. Lindgren och Lundström tar upp kön som en viktig faktor för vilka offer som får mest uppmärksamhet i medierna (Lindgren och Lundström 2010 ss.107-
61 111). Resultaten här tycks stödja den tesen. I vilken utsträckning kön respektive utländsk bakgrund varit avgörande för hur de olika mordoffren uppmärksammats av de undersökta tidningarna är väldigt svårt att avgöra. Men att dessa faktorer spelat in tycks klarlagt, då vi inte kunnat se många andra skillnader mellan de tre mordoffren som skulle kunna motivera den stora diskrepansen mellan dem i fråga om medial uppmärksamhet. Skillnaden mellan Effatian och al-Shariah tycks visa att Christies tes om att offrets relativa ”styrka” spelar en roll vid bedömningen av hur idealt ett visst offer anses vara. Den enda tydliga skillnaden mellan de två var att Effatian var gammal och hjärtsjuk medan al-Shariah var ung och frisk. West Perssons familjemedlemmar framträder i 32 artiklar, Effatians i 18 och al-Shariahs i 2 artiklar. Att West Perssons familj tidigt gick ut i pressen och offentliggjorde både namn och bild på henne kan ha påverkat resultaten. Hennes mor gjorde sig bra i pressen och uttryckte sig känslosamt om sin dotter. Detta kan ha bidragit till att West Persson fick det medieutrymme hon fick. Det faktum att familjen figurerat mycket i pressen kan relateras till de resultat som presenterades i boken Victims, crime and society angående vikten av ”medievänliga” anhöriga som också är villiga att ställa upp på intervjuer (Davies et al 2007, ss.23-31). Effatians son har dock också figurerat flitigt i pressen. Utifrån det undersökta materialet är det svårt att avgöra om West Perssons anhöriga var mer villiga att ställa upp i massmediala sammanhang än Effatians och framför allt al-Shariahs, eller om tidningarna varit mer måna om att kontakta och intervjua West Perssons anhöriga på grund av att hon sågs som ett mer idealt offer, alternativt att hennes anhöriga ansågs göra sig bättre i tidningarna. Här ska också nämnas att räknat som andel av de artiklar West Persson och Effatian figurerade i totalt sett skiljde det inte så mycket mellan hur ofta deras respektive familj eller släktingar figurerade i tidningarna. West Perssons familj uttalade sig i cirka 18,9 procent av de artiklar där hon omnämndes, och Effatians familj i cirka17,6 procent av de artiklar där han omnämndes. Men, som sagt, Effatian omnämndes i betydligt färre artiklar. Den artikel i Sydsvenska dagbladet som refereras i al-Shariahs profil visar att hans familj vid åtminstone ett tillfälle släppt in journalister i sitt hem och varit villiga att diskutera mordet i pressen, vilket kan tyda på att journalisterna i de undersökta tidningarna valt att i större utsträckning fokusera på West Perssons och Effatians anhöriga, precis som de uppenbarligen valt att i större utsträckning valt att fokusera på dessa två offer i rapporteringen som helhet (Höök och Palmkvist 2012). Detta tycks stödja Brunes tes att unga killar med utländsk bakgrund särbehandlas i medierna och lättare får stämpel som kriminella än offer för kriminalitet (Brune 2002 ss.9-11).
62 West Persson benämns betydligt oftare än övriga offer med endast förnamn vilket kan tolkas som en markering av familjaritet, att hon är en av ”oss”, i enlighet med Fowlers analys (Fowler 1991, ss.91-105). Hon omnämns med endast förnamn i mer än tre gånger så många artiklar som Effatian och mer än tio gånger så många artiklar som al-Shariah. Även omräknat till procent av artiklarna är skillnaden slående. West Persson omnämns med endast förnamn i 29,6 procent av de artiklar hon nämnts i, Effatian i 14,7 procent och al-Shariah i 5,6 procent. Resultaten går i linje med resultaten gällande omnämnanden och anhöriga. West Persson tycks ha framställts som ett legitimt offer, värt att uppmärksamma och som vi förväntas identifiera oss med, i större utsträckning än dels Effatian, men i synnerhet al-Shariah.
Morden på Effatian och al-Shariah hade inte kopplats till Mangs vid hans gripande, till skillnad från mordet på West Persson. Men redan dagen efter gripandet gick polisen ut med att dessa mord eventuellt utförts av Mangs, och därför anser vi inte att detta påverkat medierapporteringens omfång. Det faktum att polisen gick ut med denna information ledde snarast till något mer rapportering kring Effatian och al-Shariah under några dagar.
Att West Persson, kvinnan som inte hade utländsk bakgrund, ensam fick lika mycket utrymme i de undersökta tidningarna som de två mordoffren med utländsk bakgrund fick tillsammans, trots att det vid gripandet var allmänt känt att detta gällde en seriemördare som inriktat sig på just personer med utländsk bakgrund, måste ses som en något märklig prioritering från tidningarnas sida.
9.2 Mordförsök
Dani, West Perssons vän som sköts vid samma tillfälle men klarade sig med livet i behåll, var ett mycket mindre idealt offer än sin kvinnliga bekantskap. Hans kriminella förflutna tas upp uttryckligen i 7 artiklar där han omtalas. Han avtjänade vid brottstillfället ett fängelsestraff som han var på permission från. Hans familj framträder inte i någon av artiklarna, men vänner till honom uttalar sig i 2 artiklar. Trots att han föll offer för Mangs vid samma tillfälle som West Persson omnämns han bara i 94 artiklar, jämfört med West Perssons 169. Det faktum att han utsattes för brott samtidigt som – och därmed i många artiklar behandlas gemensamt med – West Persson, kan antas ha ökat den allmänna mediebevakningen om honom, och förklara att han omnämns i betydligt fler artiklar än andra målsägare som Mangs påstås ha utsatt för mordförsök och som egentligen stämmer bättre in på bilden av ett idealt offer. Det är därför svårt att jämföra honom med dessa målsägare. Det kan dock som sagt konstateras att 75
63 artiklar som omtalade skotten mot West Persson och Dani inte ens omnämnde Dani eller det brott han utsattes för.
Smajlaj, al-Hamid, Offer 13, Hussein, Bingöl, Cheikhi och Ozor har alla utifrån utgångspunkterna i de teorier och den forskning vi använt oss av ganska liknande egenskaper i fråga om hur ideala eller legitima offer de kan anses vara. Alla är män med utländsk bakgrund (vilket är relevant utifrån Lindgren och Lundström samt Brune) och i ungefär samma ålder. Alla gjorde något vardagligt och var på platser där de inte kunde klandras för att ha varit. Ingen av dem hade någon relation till Mangs, och såvitt vi kunnat ta reda på hade ingen av dem något brottsligt förflutet. De behandlas också i relativt jämlik omfattning i artiklarna. Antalet artiklar som de omnämns i pendlar mellan 26 till 40. Undantaget är Ozor som bara omnämns i 17 artiklar. Denna avvikelse är lite märklig då Ozor faktiskt skadades allvarligt vid brottstillfället, medan Cheikhi, som inte ens träffades av den kula som avfyrades mot honom, omnämnts i 33 artiklar.
När det gäller artiklar där dessa personer är ensamt omnämnda eller det huvudsakligen omnämnda offret är det också ganska likvärdigt. Med undantag för Hussein som är huvudsakligen omnämnd i 9 artiklar pendlar det mellan 0 och 3 artiklar där personerna är det enda beskrivna eller huvudsakligt beskrivna offret. Hussein och Bingöl nämns också i rubriken till en varsin artikel. Skillnaderna i resultat är för små för att dra några egentliga slutsatser från dem. Vi kan bara konstatera just det faktum att skillnaderna är små, och att de alltså åtminstone inte motsäger våra teoretiska och forskningsmässiga utgångspunkter. De resultat som är anmärkningsvärda är dels att Cheikhi är det tredje mest omnämnda offret av dessa, trots att han som sagt inte ens skadades och omständigheterna omkring mordförsöket på honom faktiskt var betydligt mer odramatiska än exempelvis beskjutningen av al-Hamid och offer 13, samt att Ozor fått såpass mycket mindre medieutrymme än de övriga. En tänkbar förklaring till att Ozor fått låga värden i vår undersökning kan vara att en annan man besköts vid en busshållplats i Malmö strax innan, men denna beskjutning ledde aldrig till åtal. Den omnämns dock i ett antal artiklar, och i en del artiklar talas om en busshållplatsskjutning utan att det är möjligt att avgöra om artikeln i fråga syftar på beskjutningen av Ozor eller den andra busshållplatsskjutningen. Det har lett till att vi tvingats avskriva dessa omnämnanden från undersökningen, trots att de eventuellt har handlat om Ozor.
Yazdanpanah ligger ganska nära de ovan nämnda offren för mordförsök när det gäller i vilken utsträckning han stämmer in på bilden av ett idealt offer utifrån våra forskningsmässiga
64 utgångspunkter. Skillnaden mot de tidigare nämnda offren är att han var lite äldre, 57 år, vilket enligt Christies kriterier gör honom till ett något svagare, och därmed mer idealt, offer. Man bör också ta hänsyn till att han rusade ut ur sitt skrädderi och hamnade i handgemäng med gärningsmannen, vilket gör hans historia mer dramatisk och ger den mer innehåll än vissa av de andra offrens, även om det samtidigt minskar hans status som ett svagt offer. Yazdanpanah omnämns i 45 artiklar, alltså fler än de tidigare nämnda offren för mordförsök, och är det huvudsakligen eller enda nämnda offret i 9 av dem. Hussein omnämns i nästan samma omfattning som Yazdanpanah, men på grund av materialets relativt ringa storlek är det svårt att dra någon definitiv slutsats av det. Det kan nämnas att Husseins familjrelationer omnämndes i positiva ordalag i 2 artiklar och att en släkting till honom framträdde i en artikel, medan Yazdanpanahs familjerelationer omnämndes i negativa ordalag i 2 artiklar och inga släktingar eller vänner till honom framträdde i artiklarna. Detta skulle, med utgångspunkt i diskussionen om anhörigas vikt för rapporteringen i Victims, crime and society, kunna vara en delförklaring till att Hussein fick så pass mycket uppmärksamhet i förhållande till Yazdanpanah (Davies et al 2007, ss.23-31).
Offer 21 och Offer 22 är något av en anomali i undersökningen. Visserligen utsattes de inte för något grovt våld då de endast nuddades av den kula som sköts genom fönstret till Offer 21:s kök, men detsamma kan sägas om Cheikhi och Smajlaj, som också utsattes för brott rubricerade som mordförsök. Offer 21 och offer 22 uppfyllde i fråga om sina förehavanden och vart de befann sig kriterierna för att vara ideala offer i ungefär samma utsträckning som Cheikhi och Smajlaj. Men de var kvinnor, och dessutom i närvaro av barn, vilket borde göra dem till mer ideala offer enligt både Christie och Lindgren och Lundström (Christie 1986, s.48; Lindgren och Lundström 2010 ss.107-111). Trots detta omnämns de bara i 9 respektive 10 artiklar, och inte som det primärt beskrivna eller enda beskrivna offret i någon av dessa. Ingen av kvinnorna omnämns dock vid något tillfälle med namn, vilket kan tyda på att de inte befattade sig med medierna och bett om anonymitet. Det skulle i så fall kunna förklara det mediala ointresset eftersom det gör det svårt att publicera något annat än en rak beskrivning av händelseförloppet.
9.3 Förberedelse till mord
Mangs misstänks ha planerat att mörda offer 24. Mannen omnämns förvisso i hela 22 artiklar, men i 17 av dessa omnämns han i negativa ordalag. Han beskrivs som grovt kriminell och det skrivs om att han mördat folk, att han åtalats för att ha vapen och en splitterbomb hemma
65 m.m. (Ölander 2012C s.10). Han får alltså en del uppmärksamhet, men beskrivs snarast som ett mycket icke-idealt offer. Det kan tyckas att han ändå får oproportionerligt stor uppmärksamhet, men det beror till viss del på att han vid ett flertal tillfällen omnämns (som det enda av de offer som ingår i undersökningen) i artiklar som handlar om en annan incident, där två Malmökvinnor lejt en yrkesmördare för att mörda offer 24, på grund av illgärningar han begått mot dem och anhöriga till dem. Dessa omnämnanden, och huvudsakliga omnämnanden, får sägas vara en distorsion i vår undersökning, då offer 24 troligtvis skulle nämnts i något färre artiklar om det inte varit för denna incident. Anledningen till att de kommit med i undersökningen är att Mangs eventuella uppsåt att mörda offer 24 omnämns i artiklarna.
Offer 7 yrkade på att Mangs skulle dömas för mordförsök gentemot honom, men alla hans yrkanden avslogs. Det är okänt var han befann sig och vad han gjorde när två av brotten som eventuellt var riktade mot honom begicks (skjutningarna mot offer 5 och offer 6:s samt Adriana och Rolf Johanssons respektive lägenheter). Vid Mangs tredje påstådda försök att skjuta offer 7, beskjutningen utanför Aq-Va-Kul, stod han långt ifrån själva händelsen och skadades inte. I det sistnämnda fallet finns heller inget belägg för att han var det tilltänkta offret utöver det faktum att Mangs tycks ha varit ute efter honom vid de två tidigare skjutningarna. Offer 7 omnämns i 14 artiklar och i 4 av dessa i negativa ordalag. Att han omnämns i mindre utsträckning än andra offer för Mangs mordförsök ligger i linje med Christies tes och den övriga forskningen. Det ska dock sägas att det faktum att han aldrig skadades och det inte ens är belagt att Mangs verkligen var ute efter honom, även om det verkar troligt vid lägenhetsskjutningarna, mycket väl kan ha varit förklaringen till att han inte uppmärksammats i lika hög grad i medierna som andra offer. Det går helt enkelt inte att dra några slutsatser utifrån hans fall, men det motsäger i vart fall inte Christies teori, och inte heller Lindgren och Lundströms eller Brunes forskning.
9.4 Grov misshandel
Skjutningen utanför Aq-va-qul bedömdes av Malmö tingsrätt som grov misshandel mot de två offer som träffades av Mangs kulor. Detta på grund av att alla skott gick i benhöjd och det inte kunde fastslås att Mangs avsikt varit att döda. Offer 14 omnämndes i 33 artiklar, offer 15 i 29 och Conteh i 30, alltså ungefär på samma nivå som männen som avhandlades i kapitel 9.2. Deras status som ideala offer låg också på en liknande nivå som dessa personer. De var också män med utländsk bakgrund och i ungefär samma ålder. Skillnaden är att de var på väg
66 till en nattklubb när de utsattes för brotten, en något mera tvivelaktig sysselsättning än de ovan nämnda offren som sysselsatte sig med saker som att träna eller besöka bekanta när de utsattes för brotten. De kan också i egenskap av att vara tre stycken ses som något ”starkare” utifrån Christies kriterier, och dessutom utsattes de inte för lika grovt våld som de andra. Det ligger därför i linje med Christies teori att de fått lite mindre uppmärksamhet och inte heller omnämns som enda eller huvudsakligen omskrivna offer i någon av artiklarna.
9.5 Grovt olaga hot
Offer 5, offer 6, offer 10, samt Adriana och Rolf Johansson fick alla skott inskjutna i sina lägenheter, men i inget av fallen träffades någon av skotten. Brotten var alltså i jämförelse med de övriga inte särskilt grova. Offer 5 och offer 6 nämns lite oftare än de andra, i 16 artiklar, offer 10 nämns i 11 artiklar och makarna Johansson i 8. Skillnaderna är dock så små att det blir omöjligt att dra några slutsatser utifrån våra resultat när det gäller dessa brottsoffer. Det faktum att brotten varit såpass ringa i jämförelse med Mangs övriga dåd gör också att den uppmärksamhet medierna ägnat dem kan ha blivit mer slumpmässigt bestämd.
9.6 Övergrepp i rättssak
När det gäller Mangs tidigare vän, offer 25, finns inget annat brottsoffer att jämföra med, eftersom hans situation var unik. Offer 25 omnämns i 23 artiklar, och i 12 av dessa som huvudsakligen eller enda beskrivna offer. Han nämns i rubrikerna till 4 artiklar. Eftersom inget annat offer utsatts för något jämförbart brott, och han i realiteten aldrig utsattes för något våld, bara hot om våld, är det svårt att dra några slutsatser utifrån detta. De brott för vilka Mangs dömdes för grovt olaga hot är inte jämförbara då han bara verkade ha skjutit in genom lägenhetsfönster, där han trodde att kriminella invandrare bodde, lite på måfå. I offer 25:s fall framförde han ett personligt hot mot honom och hans familj specifikt. Det kan i alla fall konstateras att offer 25:s familjerelationer nämns, i neutrala ordalag, i 5 artiklar, släktingar till honom framträder i 2 artiklar och han beskrivs med positiva omdömen i en artikel. Det faktum att han umgicks med brottslingen Mangs verkar inte påverkat mediebilden av honom negativt. Det faktum att han vittnade mot Mangs under rättegången bör rimligen ha gynnat hans sak. Som nämnts i hans profil talar det faktum att även hans dotter hotades till hans fördel vad gäller hans status som idealt offer, och resultatet motsäger alltså inte den forskning vi utgått ifrån.
67 10. Slutdiskussion och förslag på vidare forskning
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om svenska medier behandlar brottsoffer på olika sätt, och ger dem olika stort utrymme, beroende på deras kön, etniska bakgrund, tidigare leverne, familjesituation, och deras agerande vid brottstillfället. Detta har gjorts med utgångspunkt i de teorier och den forskning som finns på området sedan tidigare och som presenterats på annan plats i uppsatsen.
Undersökningen har i flera fall visat att brottsoffer som stämmer bättre in på den bild av ett legitimt eller idealt brottsoffer som tidigare forskare beskrivit, faktiskt också fått större medialt utrymme, och i vissa fall behandlats annorlunda av pressen, än de som stämt sämre in på denna bild. Tydligast var detta resultat när det gällde jämförelsen mellan de personer som mördats. West Persson, den unga flickan med svensk bakgrund och ett fläckfritt förflutet, fick oerhört mycket mer uppmärksamhet, och omtalades också kvalitativt annorlunda, jämfört med al-Shariah, den unge killen från Irak, trots att också han hade ett prickfritt förflutet. Resultatet tycks ligga helt i linje med Brunes forskning som gör gällande att svenska medier gärna framställer unga invandrarkillar som brottslingar, men mindre gärna som brottsoffer (Brune 2002 ss.9-11. 31-32). Detta understryks ytterligare av att Mangs tredje mordoffer, den äldre ensampensionären Effatian, även han invandrare, också fick mycket mer utrymme än al- Shariah. Effatian fick dock inte heller han tillnärmelsevis samma utrymme som West Persson. Resultatet tyder på att etnicitet och kön de facto spelar roll för bedömningen av vem som förtjänar att ses som ett legitimt offer, värt att uppmärksamma, i de undersökta tidningarna. Vilken faktor som spelar störst roll i tidningarnas bedömningar, och huruvida det ser likadant ut i övriga svenska medier, krävs det ytterligare undersökningar för att ta reda på.
Gällande offren för mordförsök tycks resultaten korrelera förhållandevis väl med Christies teori och övrig forskning. Ett problem var att bland de offer som utsatts för mordförsök kunde vi inte identifiera någon som med säkerhet saknade utländsk bakgrund. Dessutom fanns bara två kvinnor och dessa har valt att vara anonyma och inte uttala sig i pressen. Det gör det svårt att få fram lika tydliga jämförande resultat mellan offren som när det gäller de tre mordoffren. De flesta offren för Mangs mordförsök var män med utländsk bakgrund i ungefär samma ålder. Det faktum att de fick ganska jämbördig uppmärksamhet i pressen kan därmed sägas
68 ligga i linje med forskningen, bedömningen av dem som offer borde vara relativt likvärdig. Men resultatet blir inte lika slående som i fallet West Persson kontra al-Shariah. Flera av variablerna gav inte tillräckligt tydliga resultat för att dra några säkra slutsatser alls gällande tidningarnas behandling av målsägarna som påståtts varit offer för Mangs mindre grova brott, men inga av de resultat som vi fått fram falsifierar de prövade teorierna.
Det huvudsakliga resultatet bekräftar Lindgren och Lundströms tes om könets betydelse och Brunes forskning om den mediala behandlingen av personer med utländsk bakgrund, i synnerhet när det gäller unga män. Christies teori tycks behöva kompletteras med dessa faktorer för att kunna förklara resultaten. Vi kan bara uppmuntra till ytterligare forskning av detta slag, då vi anser det viktigt att medier och rättsinstanser medvetandegörs om snedvridningen i behandlingen av brottsoffer. Rättssociologistudenten Holmlund som refererades i kapitel 3 påvisade att sociala normer har en stor betydelse inom rättsväsendet, och ofta går ut över de rättsliga normer som enligt grundlagens likhetsprincip ska vara allenarådande (Holmlund 2011 ss.2, 50). Medierna påverkar, som vi också påvisade i kapitel 3, tveklöst de sociala normerna, och den snedvridning vi påvisat i rapporteringen om brottsoffer riskerar att fortplanta sig in i de rättsliga instanser som är menade att behandla alla jämlikt. I hur stor omfattning snedvridningen redan finns inom rättsväsendet lämnar vi åt andra forskare att ta reda på. Men forskningen på dessa två områden – den mediala snedvridningen i rapportering om brottsoffer och gärningsmän, samt den rättsliga snedvridningen i bedömningar och domar – bör samspela, för att se hur de båda områdena påverkar varandra.
Ett förslag på fortsatt forskning på vårt specifika område är att genomföra en intervjustudie med journalister som bevakat fallet Mangs för att se hur de motiverar de val som gjordes under rapporteringen kring Mangsrättegången.
De profilporträtt som gjorts av Mangs och hans offer skapades som tidigare nämnts utifrån mediematerial och domen mot Mangs. En intervjustudie där målsägarna i rättegången, journalister, och juridiska ombud får beskriva offren och Mangs närmare hade kunnat ge mer säkra källor på hur de olika personernas bakgrund ser ut. Det är dock osäkert hur mycket en sådan undersökning skulle ge, då de journalistiska avvägningarna gjorts på basis av de kunskaper journalisterna själva hade om offren, inte utifrån bakgrundsfakta om dem som kanske enbart familjen kände till.
69 Avslutningsvis ska påpekas att resultatet av denna uppsats endast gäller det material som undersökts. Andra medier kan ha rapporterat om Mangs offer på ett annat sätt och i en annan omfattning. Det vi kan säga med säkerhet är att i de sju tidningar som undersökts finns vissa generella skillnader i brottsofferrapporteringen under den aktuella perioden, vilka beskrivits i denna uppsats.
70 11. Källor
Tryckta källor
Abrahamsson, J, Wik, M (2010) Stigma vid psykisk sjukdom. Patientupplevelser och sjukskjöterskeinterventioner Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Baier, Matthias och Svensson, Måns (2009) Om normer Malmö: Liber AB
Brune, Y (1998) Inledning, ur Brune, Y (red.) (1998) Mörk magi i vita medier – svensk nyhetsjournalistik om invandrare, flyktingar och rasism, Carlsson Bokförlag ss.9-14
Cantwell, O (2012) ”Hatsajter föder upp terrorister”, ur Aftonbladet den 23 November 2012
Christie, N (1986) ”Det idealiska offret”, ur Åkerström, M och Sahlin, I (red.) (2001) Det motspänstiga offret, Studentlitteratur, Lund, ss.46-60
Davies, P, Francis, P, och Greer, C (red.) (2007) Victims, crime and society, Sage publications Ltd.
Dowson, N och Hellsten, J (2010) ”Hemligt liv på nätet”, ur Aftonbladet, publicerat den 11 november 2010, ss.16-17.
Dragic, M, Karlsson, M, Larsson, M och Rydhagen, M (2010) ”Så levde han i USA - Misstänkte lasermannen: - Vapenintresserad – Ensamvarg - Lockad av konspirationsteorier”, ur, Kvällsposten Publicerat den 10 november 2010, ss.10-11
Ekström, J (2012) ”De har fått nog av våld - "Expressens köp av vapen fick folk att öppna ögonen", Expressen, publicerat den 7 januari 2012, s.14
Ekström, S (2002) Trovärdighet och ovärdighet – Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott Stockholm 1946-1950 Gidlunds förlag: Södertälje
Eriksson, G (2012) ”Politiskt sjuka?”, ur Aftonbladet 13 maj 2012
71 Esaiasson, Peter, Gillijam, Mikael, Oscarsson & Henrik, Wängnerud, Lena (2007) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik
Fairclough, N (1995) Media discourse Bloomsbury academic: London
Fowler, R (1991) Language in the news. Discourse and ideology in the press New York: Routledge
Hellberg, M och Lagercrantz, V (2010) ”Aspbergers kan inte förklara mördarnas handlingar”, ur Expressen 14 november 2010
Hermansson, G (2000) Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet, Ds 2000:43: Kulturdepartementet
Holmlund, E (2011) Det offentliga bemötandet av icke ideala brottsoffer inom det svenska rättsväsendet -En rättssociologisk studie av brottsofferbegreppets betydelse för rättsväsendets arbete Lunds universitet, Rättssociologiska enheten
Höök, L och Palmkvist, J (2012) ”Mördade Firas är alltid närvarande”, ur Sydsvenskan.se, tillgängligt: http://www.sydsvenskan.se/malmo/mangs/mordade-firas-ar-alltid-narvarande/ Hämtat den 12 december 2012
Johansson, R, Lindöw, P och Ohlsson, P (2010) ”Han kan ha mördat tre - GW förutspådde de nya misstänkarna”, ur Aftonbladet den 21 december 2010, ss.8-9
Johansson, R (2012A) ”Sjöng vid förhöret”, ur Kvällsposten den 8 maj 2012, ss.12-13
Johansson, R (2012B) ”GW: "EN JÄVLA TAVLA"- Kooros misstänks ha blivit Mangs första offer – men polisen missade kulhålet och mördaren fick ett försprång”, ur Aftonbladet den 7 maj 2012, ss.10-11
Johansson, R (2011) ”Mangs inifrån”, ur Expressen, publicerat den 31 juli 2011, ss.8-9
Klint, L (2012) ”Lars Klint: Lättnad med en gnagande känsla av obehag”, ur Kvällsposen, publicerat den 27 september 2012, ss.8-9
72 Kvällsposten (2012A) ”Psykundersökningen”, ur Kvällsposten, publicerat den 2012-10-04, ss.8-9
Kvällsposten (2012B) ”Rättegången mot Mangs”, Kvällsposten publicerat den 11 juni 2012, s.14
Kvällsposten (2011) ”Pappan beskriver honom som "en intelligent ensamvarg" ”, ur Kvällsposten publicerat den 9 februari 2011, s.23
Larsson, S (2001) Att skriva i tidning. Om grunderna för reporterns arbete Natur och kultur: Stockholm
Lindelöw, P (2011) "Han har förstört mitt liv" - Mangs kan vara skyldig till ytterligare två mordförsök”, ur Expressen, Publicerat den 30 augusti 2011, s.18
Lindelöw,P och Ohlsson, P (2010) ”Ny teori: Ville "rensa stan" - Jerzy Sarnecki: Politiska motiv kan inte uteslutas”, ur Kvällsposten publicerat den 22 december 2010, ss.8-9
Lindgren, S och Lundström, R (2010) Ideala offer, och andra – Konstruktionen av brottsutsatta i medier Malmö: Gleerups
Ohlsson, P (2012) "Mangs har försökt mörda mig tre gånger" - Mac - ett av den misstänkte serieskyttens offer”, ur Expressen publicerat den 14 maj 2012, s.22
Ohlsson, P (2011)”Misstänks för tre nya mordförsök - Basi sköts i bröstet: Känns bra om det klaras upp”, ur Kvällsposten, publicerat den 16 februari 2011, s.10
Ohlsson, P (2010A) ”Han är en god skytt - Klubbkamraten: "Direkt efter tävlingarna packade han ner sina pistoler och åkte därifrån", ur Expressen, publicerat den 9 november 2010, ss.10-11
Orange, R (2012) ”Anna, 34: ”Jag var Mangs flickvän” ”, Kvällsposten, Publicerat den 20 maj 2012, ss.8-9
73
Regeringsformen SFS: 1975:152
Rydhagen, M (2012) ”Peter Mangs trivs bra i häktet: "Passade inte för livet därute", ur Kvällsposten, den 23 april 2012, s.13
Rothernborg, O (2012) ”Vänner påstås ha placerat ut hylsor”, ur Dagens Nyheter Publicerat den 29 maj 2012, s.11
Smolej, M (2010) Constructing ideal victims? Violence narratives in Finnish crime-appeal programming, ur Crime Media Culture 2010 6: 69-89
Tagesson, P (2012A) ”Mamman: du är en jävla rasist”, ur Aftonbladet, publicerat den 9 maj 2012, s.14
Tagesson, P (2012B) ”Överlevde Mangs och lejd mördare - två personer försökte döda Benny, 54, vid olika tillfällen: Var deras måltavla”, ur Aftonbladet, publicerat den 21 juni 2012, s.11
Tamas, G (2002) Lasermannen – En berättelse om Sverige, Ordfront förlag, Stockholm Walin, E (2012) ”Mangs läste och höll för öronen”, ur Göteborgs Posten, publicerat den 18 juli 2012, s.37
Wennstam, K (2002) Flickan och skulden: En bok om samhällets syn på våldtäkt, Bonnier, Stockholm
Wiman, E och Hellsten, J (2010) ”Mangs sköt prick i USA”, ur Aftonbladet, publicerat den 11 november 2010, s.14
Wiman, E, Hjertén, L, och Tagesson, P (2012) ”Avslöjades av vännen - Orkade inte tiga - det blev slutet på Mangs terror”, ur Aftonbladet, publicerat den 8 maj 2012, s.10-11
Ölander, M (2012A) ”Psykdomen: Man utan känslor”, ur Expressen, publicerat den 4 oktober 2012, ss.24-25
74
Ölander, M(2012B)”Han sköts i sin lastbil - Mangs misstänks för skotten mot turkiske chauffören”, ur Kvällsposten, publicerat den 12 juni 2012, s.18
Ölander, M(2012C)”Polisen hittade bomb i hemmet – Morddömd 54-åring i Malmö åtalas för grovt vapenbrott”, ur Kvällsposten, publicerat den 31 maj 2012, s.10
Ölander, M och Johansson, R (2012)” Filmen visar när Ali skjuts- Träffades av Mangs kulor”, Ur Expressen, Publicerat 5 maj 2012, ss.34-35
Internetkällor
Bubenko, A (2012) ”Son till offer oroas över bevisningen”, ur SR.se, Tillgängligt: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5106063 Hämtat den 12 december 2012
Chukri, R (2012) ”Mörka Minnen”, ur Sydsvenskan.se 13 maj 2012, tillgängligt: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/morka-minnen/ hämtat den 12 december 2012
Forsell, M (UU)"Jag blev livrädd och vågade inte gå ut”, ur Skånskan.se, tillgängligt http://www.skanskan.se/article/20120506/MALMO/705069989/-/jag-blev-livradd-och- vagade-inte-ga-ut , hämtat den 12 december 2012
Gatemark, M, Rydhagen, M, Carlsson, C och Mattsson, A (2009) ”De sörjer sin mördade vän”, ur Expressen.se, publicerat den 11 oktober 2009, tillgängligt http://www.expressen.se/kvp/de-sorjer-sin-mordade-van/ hämtat den 12 december 2012
Johansson, R, Gatemark, M och Percan, T (2009) ”Trez, 20, blev avrättad i Malmö”, ur Expressen.se, Publicerad den 10 oktober 2009 Tillgängligt: http://www.expressen.se/kvp/trez- 20-blev-avrattad-i-malmo/ hämtat den 12 december 2012
Ohlsson, P (2010B) ”Xhafer, 22, var med när Trez sköts ihjäl”, ur Expressen.se, Publicerat den 24 oktober 2010 tillgängligt: http://www.expressen.se/kvp/xhafer-22-var-med-nar-trez- skots-ihjal, hämtat den 12 december 2012
75
P1 Dokumentär: Fallet Peter Mangs (2012) P1, 2 december 2012, kl 15:03, tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/123422?programid=909 Hämtad den 12 december 2012
P1 Dokumentär: Klart att det skulle hända i Malmö (2012) P1, 26 februari, kl 15:03, tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=909&artikel=4578014 Hämtad den 12 december 2012
Palmkvist, J, Höök, L, Persson, D och Barkman, T. (2012) ”Misstänkte serieskyttens liv. Malmö. Peter Mangs bakgrund”, ur Sydsvenskan.se, upplagd 7 maj 2012, tillgänglig: http://www.sydsvenskan.se/malmo/misstankte-serieskyttens-liv/ Hämtat den 12 december 2012.
Palmkvist, J (2012) ”Åtta skott och vi överlevde”, ur Sydsvenskan.se, publicerat den 4 juni 2012, tillgängligt: http://www.sydsvenskan.se/malmo/mangs/atta-skott-och-vi-overlevde/ Hämtat den 12 december 2012
Poohl, D (2012) I huvudet på Peter Mangs, ur Expo.se, Tillgängligt: http://expo.se/2012/i- huvudet-pa-peter-mangs_5003.html Hämtat den 12 december 2012
Statistiska Centralbyrån, SCB; Definitioner, Tillgängligt: http://www.scb.se/Pages/List____261536.aspx Hämtat den 21 januari 2013
TT (2012) ”Sköts på gatan där Mangs mamma bodde”, ur Sveriges Radio.se Tillgängligt: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5106939 Hämtat den 12 december 2012
TU (2012) Svensk dagspress 2012 – Fakta om marknad och medier Hämtat den 5 november 2012. Tillgängligt: http://www.mediekompass.se/images/stories/Dokument/Statistik/TU_Svensk_Dagspress_201 2.pdf
76