Allmänna Antroposofiska sällskapet 2008/2009

Goetheanum Innehåll

Förord ...... 3

Allmänna Antroposofiska sällskapet Intervju med Stefano Gaspari ...... 4 Glimtar från det antroposofiska livet 2008/2009 ...... 6

Fria högskolan för antroposofi Ungdomssektionen ...... 7 Sektionen för matematik och astronomi ...... 8 Medicinska sektionen ...... 9 Naturvetenskapliga sektionen ...... 10 Pedagogiska sektionen ...... 11 Sektionen för bildkonst ...... 12 Sektionen för lantbruk ...... 13 Sektionen för drama, musik och eurytmi ...... 14 Sektionen för humaniora ...... 15 Sektionen för socialvetenskap ...... 16

Goetheanum Året vid Goetheanum ...... 17 Ekonomi ...... 18

Adresser ...... 21

2 Förord

Kära medlemmar Betraktar man de enstaka sektionernas aktivite - ter utifrån det perspektivet, blir det tydligt att Det tog mer än hundra år att bygga katedralen i arbetet i Fria högskolan för antroposofi skulle Chartres. Generationer av hantverkare som vara otänkbart utan stöd från medlemmarna i byggmästare, stenhuggare, timmermän, skulp - hela världen. Det är bara att hjärtligt tacka törer och andra har bidragit till detta mäktiga varenda medlem för den ideella och finansiella verk utan att själva kunna se det i färdigt skick medverkan. Hit hör inte minst deltagandet i det med sina fysiska ögon. Varifrån kom den kraft andliga arbetet, i möten, föredrag och arbets - med vilken de kunde åstadkomma denna enor - grupper. Antroposofins väsen vill leva bland oss ma prestation? som en kraft vars grundval är den aktiva upp - Sedan Julmötet 1923 har det gått 85 år. Då märksamheten: att verka ur frihet och genom Rudolf Steiner på nytt grundade Antroposofiska social varseblivning. sällskapet lade han grundstenen i varenda med - lems hjärta. I livet före födelsen upplever varje människa möten med andliga väsen som hon är För styrelsen vid Goetheanum förbunden med och som bär mänsklighetens Seija Zimmermann utveckling framåt. Efter ankomsten på jorden vill människan återanknyta till dessa sammanhang. Vägen till “Antroposofins väsen är antroposofin är individuell och en kraft som förutsätter unik för varje människa. De aktiv uppmärksamhet.” sökande stegen på denna väg Seija Zimmermann efterlämnar spår i vårt hjärta, spår som klingar an när det handlar om antroposofin, Antroposofiska sällskapet och medlemskapet i detta sällskap. Förnimmer vi vårt samband med de krafter som vi inte bara före födelsen utan också under natten står i förbindelse med? Kan vi ta emot dem? Vi är aningen osäkra och lätt sårbara på det området, ibland rent av förtvivla - de, men å andra sidan berörs vi här samtidigt i vår djupaste tillhörighet till mänskligheten. Frågan efter de intima och individuella krafter Seija som gör det möjligt för oss att förverkliga våra Zimmermann intentioner här på jorden stod i centrum, när sty - är sedan 2006 styrelseledamot. relsemedlemmarna hösten 2008 efter ett livligt Innan dess utbyte om andlig forskning formulerade tyngd - arbetade hon punkterna för Allmänna Antroposofiska sällska - som läkare pets arbete. Dessa fyra tyngdpunkter är: det i Finland. kristna i antroposofin, relationen till väsendet Antroposofi, karma och reinkarnation samt nuti - dens mikaeliska karaktär. Under våren 2009 kommer de enstaka uppgifterna att presenteras av olika styrelseledamöter i Anthroposophie weltweit . Här ska bara påpekas att dessa fyra tyngdpunkter kan hjälpa oss att bli medvetna om Antroposofiska sällskapets centrala uppgift.

3 Allmänna ”Att själv bli konung och påve på historiens Antroposofiska sällskapet olika skikt” – Intervju med Stefano Gasperi –

Hur kan Italiens situation beskrivas? ken som lägger sig över medvetenhetssjälens frön. Ändå bör vi inte glömma att det var i renäs - Stefano Gasperi: Det är svårt att tala om det sansens Italien som medvetenhetssjälens upp - egna landet, eftersom distansen saknas. Det är brott började. som att tala om sig själv. Italien är ett ungt land och har bara funnits i 160 år som enhetlig stat. Någon nationell identitet har man fortfarande Hör Italien till Mellaneuropa? inte riktigt kommit fram till. Det brukar sägas: Nu då vi har skapat Italien saknas bara italienar - Italien är ett stort, eller rättare sagt ett långt na. Och det är verkligen så. Det är de politiska land. I norr når det Mellaneuropa, i söder Afrika. och kyrkliga krafterna som hindrar att vi finner Den norra delen har fjäll och är kristallin, den oss själva. Dessutom har vi en efterverkan av en södra har vulkaner och är svavelrik. Denna pola - rik historia. Ett fenomen som maffian med sin ritet återspeglas också i vårt folk vars själsliga enorma anknytning till blod, familj och hämnd kvaliteter är olika fördelade. Medvetenhets- kan bara förklaras om man förstår att den så kal - själens kvaliteter finner man snarare i norra lade tredje kulturepoken, den förkristna, fortfa - delen, medan den södra är kännetecknad av för - rande visar sina verkningar i Italien. Den maffiö - nimmelsesjälen. Sedan finns ett tema som man sa tendensen med alla sina privilegier förstör vårt inte gärna talar om, eftersom det ligger histo - politiska och ekonomiska liv. Sedan åratal lever vi riskt för nära: inbördeskriget i slutet av andra i en dekadent politisk värld. Det handlar om världskriget. Det ledde till en djup splittring i relikter från denna epok. Rudolf Steiner karakte - befolkningen. Ännu har det inte lyckats att göra riserar Italien som ett Egypten vänt in och ut vars detta transparent. Det avspeglar sig i dag genom folkande nu tillhör Italien. olika läger inom samhällslivet. Italien är starkt polariserat, inte bara i nord och syd, utan också på det politiska området. Stat och kyrka är svåra När man reser till Italien tänker man på den att särskilja. Inte minst på det etiska planet förs romerska tiden. en kamp mellan det allmänna och det konfessio - nella samhället. Just det. Dess rationella kultur har också sina efterdyningar, framför allt inom katolicismen und i den växande intellektualismen. Men den Världen beundrar Italien för dess konstnärliga katolska kyrkan är inte den enda i Italien. Vi lätthet, dess ”dolce vita”. Hur ska man uppfatta hade en annan kyrkliknande form, nämligen det? kommunismen. Italien efter andra världskriget var Europas näst största kommunistiska stat, och Rudolf Steiner ser i det italienska folket en speci - det har starkt präglat det kulturella livet i skola ell solkvalitet och en relation till förnimmelsesjä - Läkaren och konst, men också ekonomin. Kanske är det len, det vill säga ett förhållande till världen som Stefano Gasperi förvånande, men när det gäller idén om staten går via sinnena. Det skulle alltså vara en uppgift är sedan 2007 är katolicismen och marxismen inte långt från för Italien att via sinnena finna ett förhållande till generalsekreterare varandra. Statens makt, den väldiga byråkratin anden. Tendensen till lättheten, till ljus och luft för Antroposofiska utgör en stor smärta för italienarna. Redan kan halka in i mysticismen, på samma sätt som sällskapet i Italien. Dante har sett det och utropat: ”Du skall vara närheten till sinnevärlden kan visa sig i materia - dig själv, du skall vara konung och påve.” Han lismens klädnad. menade de båda stormakterna kyrka och stat. Kyrkan hindrar att människorna på ett fritt sätt vänder sig till anden. Genom staten blir det Italien och Tyskland bildade under 1900-talet en omöjligt att gestalta det sociala utifrån egen vilja fruktansvärd allians. Hur kom det sig? och fritt engagemang. Det handlar om fenomen Den militära gemenskapen var en grotesk kari - ur den fjärde, den grekisk-romerska kulturepo - katyr av en djup släktskap. Trots alla olikheter har

4 Allmänna Antroposofiska sällskapet

båda folken en stark relation till det andliga och värme åt medvetenhetssjälen. Dessutom har jag till det fysiska. något på hjärtat. Jag är övertygad om att de tyska och italienska folken måste närma sig för att uppfylla Mellaneuropas uppgift. Under andra Hur utvecklas antroposofin i Italien? världskriget såg vi en demonisk karikatyr av Själv bor jag i Trentino, en ort med rik katolsk detta närmande. Jag vill försöka vårda en ny, historia och nutid, men antroposofin blomstrar sund och fruktbar förbindelse och vill intensifie - ändå rätt kraftigt. I Italien upplever vi en ung - ra kontakter och samarbete. Dessutom vill jag domlig fas inom antro - förbättra förhållandet mellan Antroposofiska posofin. Ända in på sällskapet och dess 1960-talet utspelade dotterrörelser. Därför sig det antroposofiska vill vi bjuda in alla ini - livet ”på teosofiskt vis” tiativ och grupper i den i privata kretsar. Nu antroposofiska rörelsen utvecklas dotterrörel - till vårt nästa årsmöte ser. Det är därför vi där vi ställer oss frågan upplever denna till - hur aktuell den kristna växt. Vi har 200 läkare. impulsen är inom Varje år säljs mer än respektive yrkesgrupp. 60.000 böcker av Jag har organiserat Rudolf Steiner och detta möte i hopp om andra antroposofer, att mor och dotter då och försäljningen ökar ska kunna komma till årligen med tio pro - ett samtal. cent. Ett av Italiens största förlag, Vad bör man önska Mondadori, har gett ut Italien? de fyra grundböckerna Frihetens filosofi, En fin fråga. Jag tror att Vetenskapen om det statsmodellen från den fördolda, Hur uppnår grekisk-romerska tiden man kunskap om de Vid den moderna tidens begynnelse visar Michelangelos kommer att försvinna. högre världarna och David nutidens signum: skepsis förenad med beslutsamhet Giuseppe Verdi har Teosofi. De har sålts i komponerat Italiens tusentals exemplar. Också medlemsantalet i säll - rop efter frihet i många klangfärger. Det genom - skapet ökar varje år. strålar alla hans verk. Man skulle kunna önska italienarna det som fångarnas kör i Nabucco sjunger: ”Va, pensiero, sull’ali dorate. Flyg, Vilka perspektiv finns? tanke, på gyllene vingar.” Jag har bara varit generalsekreterare i två år. En viktig fråga förefaller mig vara: Vilken form kan medvetenhetssjälen få genom Italien och dess speciella förnimmelseförmåga? I förnimmelses - jälen lever en speciell känslokvalitet, en själslig värme som kan ta emot Mikaelimpulsen som medvetenhetssjälens skål. Här sammanträffar ljus och värme. För Italiens del gäller det att ge

5 Allmänna Antroposofisk pionjärfas i Fjärran Östern Antroposofiska sällskapet – Glimtar från arbetsåret 2008/2009 –

Under 1990-talet uppstod många antroposofiska initiativ i Syd- och Centralamerika. I det nuvarande decenniet är det ofta i länderna i Fjärran Östern som man för första gången genomför en antroposofisk konferens, startar en waldorf - skola eller en första inrättning för terapi. Sedan fem år tillba - ka arbetar till exempel Kinas första waldorfskola. Numera är det 55 elever som undervisas i sex klasser. Den första kinesiska Japanska waldorfelever framför en traditionell dans under internationella lärarkonfer - arbetshelgen om Grundstens- ensen meditationen som ägde rum i november 2008 kallar Astrid Schröter från Även Nana Göbel slutade som generalsekretera - Chengdu för ”milstolpe”. Dessförinnan hade re. Efter tre år lämnade hon över ansvaret för det Nana Göbel och Hans Florenstein Mulder initie - tyska arbetet till Hartwig Schiller. Arbetet med rat ett möte i Hongkong där 13 pedagoger från konflikterna i det tyska landssällskapet hade det Kina, Taiwan och Europa talade om översätt - gjort omöjligt för Nana Göbel att på ett ningen av Rudolf Steiners texter meningsfullt sätt kunna få användning för sina till kinesiska. Syftet är att tillämpa sociala organisationsförmågor. Nu kan hon åter det bildrika kinesiska språket på ägna sig fullständigt åt utvecklingsarbetet i den ”De som vill förmedla Rudolf Steiners tankar på ett sätt tyska waldorffederationen. I och med det senas - västerländsk kultur i Kina som gör att den konfucianistiska te årsmötet har man funnit en inriktning för det kan åstadkomma mycket traditionen blir språkligt mindre tyska sällskapet som bör kunna leda till en ny om de är beredda att dominerande. Detta fordrar nya framtid. invänta frågan.” språkliga skapelser. Den tredje förändringen på det internationella Astrid Schröter Framtidsinriktade utbildningar har fältet gäller Australien. Norma Blackwood som börjat i Sverige, till exempel tidigare var landets representant är nu dess offi - Ungdomssektionens Youth ciella generalsekreterare. Initiative Programme i Järna. Vid sidan om tidsfrågor som ekonomikris och kli - Syftet är att förmedla praktiska och spirituella matförändring var det teman som det kristna färdigheter till företagsamma ungdomar, så att och Kristusförståelsen i antroposofin som stod i nya impulser kan bli verklighet. I tidskriften Das fokus för arbetet i det tyskspråkiga området. Det Goetheanum har några av de 37 ungdomarna tyska landssällskapet startade i maj 2008 en serie porträtterats som kommer från 18 länder. med essäer i Anthroposophie weltweit som hade Dessutom har 15 personer från olika yrkesgrup - titeln ”Kristendomens framtid”. Det schweiziska per börjat en kurs över tre år med Arthur Zajonc landssällskapet ägnade sitt årsmöte åt frågan från USA. Här handlar det om att utveckla medi - efter genomkristnandet av olika levnadsområ - tation som en vetenskaplig undersökningsme - den. Sergej Prokofieff började vid Goetheanum tod. Dessa initiativ liksom det nordiska sommar - en konferensserie om den kristologiska grunden mötet ”Att skapa framtid” bar ännu Anders i Rudolf Steiners grundläggande verk. Kumlanders signatur som i april 2008 lämnade över ansvaret som svensk generalsekretare till Mats-Ola Ohlsson.

6 Fria högskolan Att vakna inför de egna frågorna för antroposofi – Ungdomssektionen –

I en tid av kriser inom samhälle och ekologi är det särskilt angeläget att rikta blicken på kom - mande generationer: det är hos dem som fram - tidsinriktade tankar och förmågor blir tydligast. Vad är det som Ungdomssektionens medarbeta - re iakttar? Guy Collins säger: ”När jag tänker på atmosfä - ren under sommarmötet så dyker det upp den speciella stämningen av ett enga - gerat lugn som jag inte upplevt ”Vad det handlar tidigare. Det handlar om en still - om är att stöda varandra.” hetens kvalitet som är lätt att missförstå, eftersom den uppträ - Elizabeth Wirsching der parallellt med lätthet och högt Att iaktta fördomsfritt levnadstempo. Ungdomarna lyck - as på ett ögonblick byta inrikt - Denna erfarenhet är inte lätt att gripa genom ningen – från att förlora sig i världen till att bli bestämda teman. Därför är det inte mycket som uppmärksam inför existentiella frågor.” är avgjort i förväg inför sådana möten. ”Back to Konsekvensen av – och samtidigt orsaken till – basics. Tillbaka till grunderna – det är så trend - detta fenomen är att allt fler människor vaknar forskarna beskriver nutidens spirituella längtan”, inför sitt inre. Det finns knappast någon tidskrift, säger Elizabeth Wirsching. något TV-program som inte erbjuder råd angå - Sommarkonferensen som de andra mötena ende meditation och personlighetsutveckling. utgick från var också ett nytt experiment. Den Det började med ett litet samtalsarbete under var full av motsatser: innehåll och festival, allvar sommarens ungdomsmöte 2008. Utbytet skulle och fest. Ur Ungdomssektionens nätverk hade fortsätta, ansåg ungdomarna. En krets av ung - bjudits människor som skulle berätta om moti - domar från Tyskland, Finland, Brasilien, Holland ven bakom deras engagemang. ”Why do you do och andra länder började växa fram och möttes what you do?” lydde frågeställningen som ledde på Goetheanum vid Mikaeli samt under jultidens till personliga skildringar. En upptäckt var att tolv dagar för att undersöka frågan efter den sådana framställningar, där det handlar om var - inre människan. ”Man behöver inget program, för och inte om hur, ger nya insikter inte minst ingen lång förberedelse. Det räcker med en liten för föredragshållaren själv. Anförandena var där - notis via mejl för att femtio unga människor för främst riktade mot det egna örat. Sådana kunde samlas till detta meditativa arbete.” självbetraktelser hjälper att vakna inför de djupa - Elizabeth re personliga frågorna – eller snarare inför den Wirsching leder Den som vandrar mot sanningen vandrar ensam. egna verksamhetens dolda drivkrafter. Ett av Ungdomssektion Var och en som befinner sig på en spirituell Ungdomssektionens mest värdefulla syften är att en sedan 2000. utvecklingsväg kommer säkert att instämma i Innan dess var gemensamt göra dessa krafter tillgängliga. detta uttalande av Christian Morgenstern. Men hon lärare i Norge. även motsatsen är giltig – det visar såväl studie - gruppens erfarenheter som högskolemötet vid Kristi himmelsfärd 2008. ”Många unga männi - skor upplever att de behöver gemenskapens stöd inför den inre vägen. Det handlar inte om någon föreställning eller metod, utan det grun - dar sig på en existentiell erfarenhet”, säger Martin Stenius.

7 Fria högskolan 400 år av planetbanor som ”andas” för antroposofi – Sektionen för matematik och astronomi –

bundenheter. Betraktelser om Mars i Rudolf Steiners diktning, i myt och människokunskap samt om den röda planeten som representant för tidsanden Samael och dess spegling i mänsk - lighetens historia bildade en omfattande helhet. Efter 2007 då Venus stod i centrum har därmed jordens andra planetariska granne avhandlats. Förutom denna studiehelg hade man två fack - kollokvier om matematik respektive astronomi. Inbjudna experter från båda områden möttes för ett vetenskapligt utbyte. Förra året talades i den astronomiska arbetsgruppen till exempel om djurkretsen och om astrologins betydelse. En höjdpunkt inom sektionens arbete utgör den matematiska studieveckan under hösten som i år ägnade sig åt George Adams verk Mekanikens universalkrafter. Före andra världskriget nådde Adams långt inom den projektiva geometrins konsekvenser för naturåskådningen. Dessutom I den röda planetens mitt sträcker sig Vallis Marineris, den största kanjonen behandlades utdrag ur Peter Gschwinds publika - bland solsystemets planeter. tion Projektiv mikrofysik. Sektionens ledare Oliver Conradt vill åter göra matematikens År 1609, alltså för exakt fyrahundra år sedan, grundverk tillgängliga, på samma sätt som blev kosmos mänskligt. Så skulle man kunna for - Elisabeth Vreede en gång gjorde på astronomins mulera det historiska faktum att Johannes område. Kepler publicerade sitt verk Astronomia nova. Det innehåller en beskrivning av planeterna som Förra vårens konferens för matematiklärare på sin väg runt solen inte vandrar i gudomligt handlade om geometriundervisningen i samtliga exakta cirklar, utan i elliptiska banor. På det viset tolv klasser. En liknande överblick ska genomfö - har de ett förhållande till solen som ibland är ras under årets möte på aritmetikens fält: från nära, ibland fjärran, snabbare och långsammare. huvudräkning till integral. På det viset får inte Samma år såg Galilei som första människa minst nya kolleger en helhetsbild över waldorf - genom ett teleskop på månens yta och noterade skolornas läroplan. att den ”ej är gudomlig som Aristoteles lärde Oliver Conradt, fysiker och oss, utan full av dalar och klyftor – precis som pedagog, leder jorden”. Förtrollningen av kosmos hävdes. Fram Sektionen för till dess kännetecknades det planetariska ännu matematik och av en gudomlig karaktär, åtminstone när det astronomi vid gällde matematisk kalkyl. På förslag av Goetheanum Astronomiska unionen tog Unesco denna för - sedan 2005. ändring som anledning till att förklara 2009 till astronomins år. Sektionen för matematik och astronomi deltog redan hösten 2008 i denna kosmiska invigning genom att bjuda till en konferens om planeten Mars. Med hjälp av dess speciella elliptiska bana lyckades Kepler formulera planetbanornas lag -

8 Fria högskolan Att ta nästa steget för antroposofi – Medicinska sektionen –

Terapiformer som är helhetsorienterade efterfrå - gas allt mer. Enligt en opinionsmätning bland 1200 patienter i Schweiz är det 60 procent av befolkningen som behandlas eller hjälper sig själva på det viset. De juridiska villkoren för att tillåta olika metoder inom komplementärmedici - nen håller på att förhandlas. Även representan - ter för den antroposofiska medicinen engagerar sig här på vetenskapligt och juridiskt område, i Tyskland ”Den antroposofiska medici - ända sedan 1976. Till de mest nens identitet visar sig i mötet anspråksfulla uppgifterna hör mellan läkare och patient när just nu att etablera den antro - Inom ramen för Eliantinitiativet lyfte 2000 luftballonger från det gäller att intuitivt uppfatta posofiska medicinen inom den Goetheanum – somliga lyckades ta sig över Alperna. på vilken väg sjukdomen akademiska diskursen. Man ska kommit in i livet.” också fortsätta med att intensi - sedan ge ömsesidig respons. Rubriken är självut - fiera den glädjande utveckling - Michaela Glöckler veckling för att kunna leda studenter. en som går ut på att presente - Årsmöte 2008 ägnades åt temat identitet. ra vår medicin inom ramen för ”Inom den medicinska rörelsen arbetar vi med undervisningen om komplementärmedicin på att starkare profilera de enstaka yrkesgrupperna. universiteten. Men även unga akademiker som Förra året lyckades det inom ramen för den för - vill habilitera sig på det området ska få stöd. Vid sta internationella läkeeurytmikonferensen som universitetet Witten-Herdecke finns redan en också gett ut en dokumentation. I år handlar det parallell utbildning som gör det möjligt att stu - om fysioterapeuterna.” dera antroposofisk medicin vid sidan av den klas - siska. För det tredje arbetar alla yrkesgrupper med interna och nationella riktlinjer som gäller utbild - Sedan gemenskapssjukhuset Herdecke grunda - ningens kvalitet och kriterierna för myndigheter - des 1969 och något senare Filderkliniken utan - nas godkännande. Internt arbetar Medicinska för Stuttgart står den antroposofiska medicinen sektionen med en medicinsk cirkulär som grun - mitt i offentligheten och får en del uppmärksam - dades av Rudolf Steiner och Ita Wegman. Den het. Men Steiners krav att helt förankra den ska startas på nytt efter några års uppehåll. Den Sedan 1988 är inom den akademiska medicinen är ännu bara ska innehålla ”tankar, erfarenheter, nyheter och Michaela Glöckler på väg att uppfyllas, främst i Schweiz (universitet upplysningar från hela världen. På det viset vår - ansvarig för Bern) och Tyskland. Medicinska sek - das åter den differentierade antroposofisk-medi - tionen. Hon är ”Lika viktig som akademiseringen är popularise - cinska rörelsens enhetliga drag och upplevelsen barnläkare och ringen”, säger Michaela Glöckler. ”Det inrättas av att man samarbetar.” engagerar sig allt fler tjänster för informationsarbetet på vårt även i pedagogis - område. Inom vår sektion arbetar Heike Sommer ka, kristologiska och konstnärliga sedan årsskiftet som informationssekreterare. frågor. Det gäller att stödja denna utveckling genom engagemang och substansbildning.” Det sker på tre sätt. För det första fortsätter den internationella läkarutbildningen, där Kuba och Centralamerika tillkommer. För det andra arbe - tas med nya undervisningsformer, till exempel problemorienterade eller dialoginriktade kon - cept. Lärarna undervisar också varandra för att

9 Fria högskolan Att förstå livet – inte förklara det för antroposofi – Naturvetenskapliga sektionen/Forskningsinstitutet –

Inför nystarten efter inflytt - ningen i det renoverade ”glashuset” tog medarbe - tarna i sektionerna för naturvetenskap respektive lantbruk tillfället i akt att tänka över sitt arbete. I kol - lokvier och under en arbetsvecka uppstod då tre perspektiv. De forsknings - projekt som hittills sortera - de under lantbrukssektio - Tidens dubbla ström. Redan apornas embryonalform visar skallformen hos fram - tida högre arter. nen integrerades nu i Forskningsinstitutet. Arbetet får ny dynamik och Efter husets renovering sommaren 2007 frågade drivkraft därför att Nikolai Fuchs företagsamhet somliga om alla dessa ljusa arbets- och samlings - kompletteras av Johannes Kühls och Johannes rum kunde fyllas med liv – medlen för forskning Wirz filosofiska och naturvetenskapliga är ju ytterst begränsade. Två år senare kan man inriktning. Frågan efter det som utgör livet har glädjande nog svara ja på frågan. Med sina 13 alltid stått i centrum för det vetenskapliga arbe - forskare som arbetar del- eller heltid har ”glas - tet. Den fördjupades genom att studera 1900- huset” blivit det vetenskapliga livets centrum vid talets filosofiska och naturvetenskapliga gräns - Goetheanum. Den omfattande publikationslis - överskridare och grundforskare. På det viset tan i Forskningsinstitutets årsrapport visar den underlättas förståelsen för Rudolf Steiners natur - kollegiala gemenskapens innovationskraft. vetenskapliga föredrag och skrifter avsevärt. Å Rapportens sista kapitel, där många forsknings - ena sidan uppstår bilden av ett andligt släktskap, projekt presenteras, heter ”Vad vi nu behöver” å andra sidan blir det specifika och originella hos … Den goda nyheten: 20 stiftelser och företag Steiner tydligare. Sommaruniversitetet, som för har under förra året hjälpt att förverkliga natur - första gången genomfördes gemensamt, fick av vetenskapliga och lantbruksinriktade projekt Johannes Wirz, biolog vid sektionen, titeln ”Att genom att skänka 800.000 CHF. Medaljens bak - förstå livet – inte förklara det”. Ett storartat ord sida: Den svaga grundfinansieringen kräver att som eftersträvar kunskap genom deltagande i medarbetarna hela tiden tänker i projekt, vilket stället för distans. Denna väg fordrar inre skol - inskränker handlingsutrymmet. Målet måste där - för vara att öka andelen av fria medel som inte Fysikern Johannes ning och disciplin. Därför träffas medarbetarna Kühl leder varje vecka för ett antroposofiskt och vetenskap - är projektbundna. Då skulle naturvetenskap och Naturvetenskapli ligt grundarbete, men också för ett utbyte om lantbruk vid Goetheanum kunna främjas även ga sektionen aktuella forskningsprojekt. bortom enstaka projekt. sedan 1996. Hans Högskolekollegiet har bestämt sig för att ansluta vetenskapliga sig till engagemanget kring Darwinåret, både tyngdpunkter när det gäller eget innehåll och gemensamma är vatten samt evenemang. Även detta står för en ny form av optik. gemenskapsbildning vid Goetheanum. På det sättet bildades ett klimat av vetenskapligt utbyte mellan sektionerna för naturvetenskap respektive lantbruk. Samtidigt spände sektions - ledaren Johannes Kühl en stor båge genom fem långa resor: Brasilien, Australien, Finland, Egypten och Japan.

10 Fria högskolan Bilden av människan för antroposofi – Pedagogiska sektionen –

Naturen älskar att gömma sig, skrev Herakleitos i sitt fragment. Därför räcker det inte att närma sig naturen genom exakt iakttagelse, utan sam - tidigt behövs en ledande idé. Ingenstans är detta viktigare än när det gäller frågan om människans natur. ”Humanpsykologins storhetstid som började med Carl Rogers i Berkeley håller på att avslutas. Människan uppfattas allt mer som en konstruk - tion.” Så beskriver Christof Wiechert, som ansvarar för Pedagogiska sektionen, människo - bilden i dagens pedagogik. Ett logiskt resultat av försöket att förklara människan enbart utifrån Akrobatisk elevuppvisning under den internationella lärar - konferensen 2008 vid Goetheanum materiella grundval. Då blir den moderna neuro - biologins slutsatser till den drivande kraften. stora internationella lärarkonferensen påsken 2008 ”Att väcka huvudets ande – att stärka vil - Denna uppfattning om människan har konse - jan” talades under fyra eftermiddagar om hjärn- kvenser för pedagogiken. Den innebär, enligt och sömnforskning. Det handlade till exempel Wiechert, att man tar avstånd från övertygelsen om det faktum att ingenting sätter igång hjär - om att mänsklig mognad sker i nans aktivitet lika omfattande som konstnärlig etapper. Man suddar ut grän - ”Kollegiesamtal kring enskilda verksamhet. barn utgör en hjälp som är sen mellan låg- och högstadiet, hur kärleksfull som helst.” mellan förskola och första I år ägnar sig Pedagogiska sektionen tillsammans klass, pubertet och ungdom. med Medicinska sektionen åt en stor konferens Christof Wiechert Det som är ett grunddrag för dem som är verksamma inom utbildningar. genom Rudolf Steiners hela Det handlar om att slå en bro över till den människokunskap, det som Piaget, Guardini, moderna akademiska forskningen. Kretschmer eller andra pedagoger konstaterar En pärla inom sektionens arbete är kurserna om som barndomens typiska utvecklingsfaser hotar kollegiesamtal kring enskilda barn. Där rör det att bli ett offer för neuroplasticitetens upptäckt. sig om teknik och samtalskonst som behövs för Att hjärnan är formbar leder till antagandet av att inom kollegiet ägna sig åt ett barns fysiska, en konstruktivism. De storartade insikterna om själsliga och andliga väsensdrag. På det sättet hjärnans liv är till föga nytta om de inte komplet - blir gemenskapen ett kunskapsorgan. ”Det teras av en idé om det som gör människan till engagemanget fortsätter vi med. Det börjar ge människa. Christof Wiechert internationellt gensvar”, säger Christof Wiechert är pedagog och För Pedagogiska sektionens medarbetare inne - och betonar mångsidigheten i detta instrument grundare av ett seminarium i bär det två saker. För det första gäller det att som är specifikt för waldorfpedagogiken. ”Det Holland. Sedan kunna gripa waldorfpedagogikens grunder i stärker gemenskapsbildningen inom kollegiet 2000 leder han människokunskapen på ett medvetet och tidsen - och är en fortbildning för lärare. Vi kommer när - Pedagogiska ligt sätt. Därför har man en forskningsgrupp som mare himlen. Det utgör en hjälp åt barnen som sektionen. möts regelbundet för att bearbeta enstaka före - är hur kärleksfull som helst.” drag ur Allmän människokunskap. Resultaten görs sedan tillgängliga för intresserade pedago - ger. På det viset stärks sedan några år tillbaka waldorfskolornas pedagogiska fundament. För det andra gäller det att ta del av den nyare hjärn - forskningens upptäckter och belysa dem mot bakgrund av en spirituell människobild. På den

11 Fria högskolan Att låta sig inspireras av Rudolf Steiner för antroposofi – Sektionen för bildkonst –

”Många antroposofiskt orienterade konstnärer står i dag vid eller bortom gränserna till det man ska och måste. Där öppnar sig ett omfattande fält. Nu gäller det att individuellt kunna göra vår inre förmåga att skåda så levande som möjligt. Då kan vi verkligen gripa Rudolf Steiners impulser för bildkonsten så att de blir fruktbara och till sist också kan verka formande på det sociala.” Så karakteriserar Mechthild Theilmann, som är med - arbetare vid sektionen för bildkonst, den nuva - rande situationen. Sommarmötet ”Nutidens De mer än 1000 skisserna från svarta tavlan som finns bevarade innehåller mycket av Rudolf Steiners konstnärliga konst – tidsandens frågor” som samlade 70 aktualitet. konstnärer och konstintresserade gick i samma riktning. Den belgis - Skulptörernas möte om eterarterna handlade i år ke målaren Filip Desmet söker med om värme. Varje deltagare bidrog med en egen ”Ju mer det lyckas att ställa generösa penselstreck efter natu - form till temat. Efteråt följde ett utbyte om det antroposofin i centrum, rens formbildande krafter. Den som faktiskt syns och upplevs i andra deltagares desto större är intresset.” portugisiske arkitekten Fritz skisser. Ett sådant arbete fordrar förtroende och Ursula Gruber Wessling sätter sig intensivt in i ömsesidig inlevelseförmåga – egenskaper som ortens atmosfär innan han börjar tycks bli starkare. Skulptörsgruppen undersöker en planering. Båda fick tillfälle att dessutom var och hur skulpturer skulle kunna stå beskriva sin konstnärliga ansats. I på Goetheanums område så att dess spirituella öppna samtal följde sedan ett utbyte om respek - karaktär kan upplevas. tive metoder. Enligt Ursula Gruber, som är ansva - En höjdpunkt i sektionens verksamhet var utställ - rig för sektionen, lyckades steget från att tolere - ningen om tidsanden Mikael. 32 konstnärer hade ra den andres arbetssätt till att erkänna det. hörsammat den öppna inbjudan och visade 79 Denna nya kollegiala stil har man också verk. Utställningen representerade ett brett och Alexander Schaumann att tacka för som guidade ibland förvirrande spektrum av antroposofiskt genom konferensdeltagarnas utställning. Hans inspirerat konstskapande. Nästa års utställning förmåga att uppskatta andra arbetsformer verka - ska uppnå en klarare profil genom tydligare kva - de smittande. litativa synpunkter. ”Stämningen inom sektionen liknar just nu den Mechthild Theilmann: ”I konstverket ingår ande hos ett spädbarn”, säger Mechthild Theilmann. och materia en ny rörlig och labil relation till ”Vi håller på att arbeta fram nya verktyg, och det varandra. Den kan stimulera, väcka och ibland Urusla Gruber sker i försiktiga steg.” Därför handlar Ursula studerade rent av lyfta betraktaren. I en tid då den skapan - skulptur i Grubers konstnärliga kollokvier om frågan hur de, mottagande mitten hotar att gå förlorad Salzburg och man kan utveckla en levande, skådande tillgång påminner oss ett äkta konstverk om vad det inne - är sedan 2006 till världens insida genom konstnärligt betraktan - bär att vara människa: Det är du! På sitt sätt har ansvarig för de och skapande. Sektion för Rudolf Steiner visat oss detta.” bildkonst. Liknande frågor stod i centrum för konferensen ”Arkitekturens andliga dimension” som samlade 80 arkitekter och arkitekturintresserade. Pieter van de Ree talade om den inre skolningsvägen med hjälp av Goetheanumbyggnaden och i sam - band med den moderna arkitekturen. Luigi Fiumara undersökte på vilket sätt arkitekturen kan främja individualitetens utveckling.

12 Fria högskolan En egen organism för antroposofi – Sektionen för lantbruk* –

Den nuvarande finans- och ekonomikrisen över - begränsa problemen med skadliga mikrober. På skuggar en utmaning som är betydligt mer dra - det praktiska området handlar det om talrika matisk, nämligen livsmedelsbristen och klimat - resor till utbildningsplatser och gårdar. Till exem - förändringens konsekvenser. Jordens uppvärm - pel besöktes Jody Scheckter, före detta världs - ning förstör lantbruket framför allt i områden mästare i formel 1, på sin gård samt där situationen redan är mycket skör, som till Marienhöhe, en gård ur det biodynamiska exempel i Centralafrika. Kriget mellan arabiska lantbrukets pionjärtid. nomader och afrikanska bönder i Darfur/Sudan Redan med årstemat 2007, ”Spiritualitet i är det första ”klimatkriget”, enligt socialfiloso - lantbruket”, träffade sektionens representant - fen Harald Welzer. Att biodynamiskt och ekolo - krets och medarbetare böndernas centrala nerv. giskt lantbruk i det läge är speciellt efterfrågat Samma sak gällde 2008 då temat var visade den internationella agrarrapporten ”Lantbrukskursen – hur lever jag med denna (IAASTD) som kom i april 2008. Här påpekas att inspirationskälla?” Till årets konferens om Rudolf ekologiska lantbruksformer är viktigare än gen - Steiners lantbrukskurs kom således 800 deltaga - tekniken för att övervinna världens svältproblem. re. Under mötet och i många studiegrupper blev Temat ”Klimatförändring” var 2006 arbetets det tydligt att kursen varken är bibel eller hand - tyngdpunkt inom Sektionen för bok, utan just en inspirations - lantbruk. Under 2008 engage - källa. Till detta bidrog kanske ”Rudolf Steiners lantbrukskurs rade sig Nikolai Fuchs i också det faktum att det var är varken bibel eller handbok, lantbruksorganisationernas dis - åtta praktiskt verksamma utan en inspirationskälla.” kussion om ”grön genteknik” lantbrukare som talade om för att göra uppmärksam på Nikolai Fuchs Rudolf Steiner åtta föredrag i riskerna med denna frestelse. lantbrukskursen. Samtliga Klimatförändringarna och arbetsgrupper skulle handla svältkrisen visar hur lite man har förstått om livet om konferensen tema. På sätt och vis fortsatte och dess lagbundenheter. Därför var Nikolai därmed också årstemat från 2004, ”Identitet Fuchs under andra halvåret tjänstledig för att och öppenhet”. förvärva sig fundament och redskap för forsk - Lantbruket kan, enligt Rudolf Steiner, bäst för - ningen kring det levande. Han upptäckte då hur verkliga sitt väsen om det uppfattas som indi - fruktbart det är att följa filosofer som Hans Jonas vidualitet. Detta görs i dag på flera tusen orter i eller ledande kvantmekaniker. Deras idé går ut hela världen. Temat för 2009 blir ”Kristna på att uppfatta livet som potentialitet och kom - utvecklingsmotiv för ett framtida jordbruk”. Det munikation och erfara det fysiskt genom delta - innebär utmaningen att förverkliga Rudolf gande. I samband med dessa studier står en Steiners förslag även på ett mer överordnat plan. forskningsidé inom sektionen: forskningsprojekt Nikolai Fuchs är agrarvetare från ska inte bedrivas vid ett vetenskapligt institut, Tyskland och utan direkt på en biodynamisk gård. På det viset leder sedan 2001 började projektet ”Varför ska biodynamiska går - Sektionen för dar ha djurhållning?” lantbruk vid Goetheanum. Verksamhetsberättelsen som kom i januari skild - rar många arbeten. På forskningsområdet hand - lar det till exempel om en studie av Andreas Wolfart om hur landskapsskyddet direkt på bondgården kan göras begripligt för myndighe -

terna så att det kan få stöd. Eller en studie av * Forskningsinstitutet drivs tillsammans med Andreas Werries om hygienfrågor vars resultat Naturvetenskapliga sektionen och beskrivs på sidan 10. visar att gårdar med stark egen identitet kan

13 Fria högskolan ”Jag kommer från Goetheanum” för antroposofi – Sektionen för drama, musik och eurytmi –

”Hur kan jag bli mer och mer människa?” Margrethe Solstad, som ansvarar för sektionen, upplever denna fråga och den längtan den uttrycker på helt olika orter – men ”med skräm - mande överensstämmelse”. Det var hennes för - sta år som sektionsledare och därför ville hon främst lära känna internationella initiativ på eurytmins och talgestaltningens område. Hon besökte utbildningsplatser och reste genom Mellaneuropa, till England och till USA. Överallt levde den nämnda frågan. Det hör till arbetet med antroposofin att vår tids alienation visar sig ännu mer markant. Symfoni/eurytmi 2008: Felix Mendelssohn-Bartholdys tredje Antroposofin blir till en sorts brännglas. Rudolf symfoni, den ”skottska” Steiner formulerade detta på ”Ju mer jag griper rörelsens ett överraskande sätt genom att kurser. Och i stället för språkskolan vid Goethe- ande medvetet, desto friare säga att man blir sjuk när man anum som stängdes har nya initiativ uppstått är jag när jag använder mig börjar befatta sig med antropo - som redan i år vill starta sina utbildningar. sofi. För eurytmin innebär det, av den.” För närvarande är det inte längre mer än en tred - enligt Margrethe Solstad, att jedel av waldorfskolorna som har råd med talte - Margrethe Solstad man riskerar att förlora sig i rapi, så att yrkesmöjligheterna är mycket begrän - omkretsen. Bara om man lyckas sade. Desto mer glädjande var uppbrottsstäm - öka den inre hållpunkten kan man ge sig hän åt ningen under talgestaltarnas konferens hösten rörelseströmmen, dess vitalitet och vishet, så att 2008 där 130 konstnärer deltog. Kommande eurytmin uppenbaras. ”Du arbetar dagligen på sommar ska talgestaltningen och eurytmin sam - ett område där du leds in i en annan realitet. arbeta då konsternas förhållande till varandra Förfogar du över grunden för att bemästra står i centrum för eurytmins yrkeskonferens. detta?” Så beskriver Margrethe Solstad euryt - Efteråt blir det eurytmisk fest genom mins frågeställning angående den inre mitten. Margrethe Goetheanumbühne: fyra eurytmiensembler visar Denna fråga ter sig i dag särskilt dramatisk därför Solstad ledde under en vecka stora symfoniska verk. under många år att sensoriet för inre rörelse växer. eurytmiutbild - Varseblivningsförmågor som går ut över det fysis - Margrethe Solstad strålar när hon berättar om ningen i Norge ka tilltar – även hos barn, som kurser med icke - sitt arbete. ”Det viktigaste är att mötas öga mot där hon också var eurytmister visar. Förmågan att medvetet kunna öga i arbetet. Det gäller inte minst för oss som generalsekreterare hantera denna inre rörlighet innebär dock ytterli - arbetar inom sektionen. När jag kommer till en för Antroposofiska ny ort på mina resor brukar jag utropa: jag kom - sällskapet. Sedan gare ett steg, och här är det viktigt att begripa 2007 ansvarar rörelse och gest utifrån människokunskapen. mer från Goetheanum.” hon för När det gäller musik var Michael Kurtz angelägen Sektionen för drama, musik om kontinuitet. Årets arbetsmöte för tonsättare och eurytmi. handlade om det kristna i kompositionen. Bland instrumenten stod lyran och dess möjligheter för eurytmin i centrum. Talgestaltningen befinner sig i en svår situation. Grundvalens förnyelse har här ännu inte förverk - ligats på samma sätt som i eurytmin. Ändå har dramaskolorna i Berlin och Stuttgart genom Jobst Langhans och det äkta paret Schlösser fulla

14 Fria högskolan Om språkets tillblivelse för antroposofi – Sektionen för humaniora –

Till vardags utgår vi helt naivt från att språket är ett neutralt medium för meddelanden. Språket förser oss med en ”form” att förpacka ”innehål - let” i. Men lingvistiken och litteraturvetenskapen har under 1900-talet kommit fram till att språket i sitt väsen går ut på att bilda en enhet mellan form och innehåll. Formelement som ljud och rytmer visar kvaliteter som framställer betydelser bortom begreppets utsago. Dessa kvaliteter är knutna till det de vill uttrycka. Språk är inte bara ett medium som ”transporterar” information, utan har ett eget, väsensartat liv. Språkets tillblivelse är nära förbunden med mänsklighetens andliga evolution. Vårt förhål - lande till språket – och på det viset även språket självt – har förvandlats genom tiderna. Utifrån denna förvandling kan vi förstå varför vi i dag I år kom det till uttryck i bland annat en konfe - förhåller oss till språket på det nyss beskrivna rens för översättare: ”Det esoteriska i språket – sättet. Ju längre vi går tillbaka i historien, desto försök och ansatser”. Hur kan ett språks fina mer kunde språket upplevas som ett väsen som nyanser – inte minst när det vill beskriva andliga verkade ända in på människornas känsla och sammanhang – transformeras till ett annat vilja. Därmed kommer vi slutligen till det skapan - språk? de Ord som var ”i urbegynnelsen”, som det heter i Johannesevangeliets prolog. Kulturkonferenserna fokuserar 2009 på den per - siska epoken (Zarathustras och Manis impulser) I dag saknar vi i vardagens användning av språket samt på medvetandets och klädselns förvandling som informationsbärare upplevelsen av det från Egypten till modern tid. Årsmötet till pingst, väsensartade. För att människan skulle kunna ”Att lära sig mottaga det själsliga med den sinn - uppnå frihet även i denna sfär behövde hon liga åskådningen”, handlar om eteriskt skådan - under en viss tid uppleva språket framför allt i de och Kristusrelationen till naturen. Denna Marina Maria tänkandets begreppsvärld. Men nu gäller det att gång genomförs mötet i samarbete med Sam ansvarar åter närma sig den lämnade sfären – ur friheten. ”School of Nature”. Dessutom kommer vi på sedan åtta år för Det handlar om att upprätta den relation till språ - Sektionen för Goetheanum i år för första gången att ha en ket som alltid varit levande inom poesin. I stället humaniora. konferens om Owen Barfield. Hennes studier för att snöra in språket i definierade begrepp om Rudolf måste det åter få en andning genom vilken dess En översikt över samtliga konferenser och initia - Steiners språk själsliga och andliga väsen kan upplevas. tiv finns i sektionens evenemangskalender. En publicerades cirkulär som kommer två gånger om året samlar En enkel metod att komma fram till det består i 2004 i en bok fördjupande bidrag till olika ämnesområden med titeln ”Im att frilägga ordens ursprungliga bildbetydelse. samt rapporter om enstaka evenemang. Ringen um eine Be- gripa tyder på en känselupplevelse. Er- inra neue Sprache”. innebär att levandegöra ett intryck i vårt inre. Att upptäcka bildens gest vidgar förståelsen för ordet, förbinder det med känslan och hämtar ner det från alltför abstrakta begreppshöjder. Att betrakta och vårda språket i den meningen och göra det fruktbart är ett grundläggande ärende för Sektionen för humaniora.

15 Fria högskolan Det går inte utan konst för antroposofi – Sektionen för socialvetenskap –

”Världen håller på att förlora sitt hölje.” Så Kairo, Monte Azul är ett utvecklingsprojekt i Sao beskrev Leena Westergrén, generalsekreterare Paulos slumområden. Båda visar att ett framtids - för Antroposofiska sällskapet i Finland, samhäl - inriktat förverkligande av sociala idéer alltid bör lets aktuella situation när hon besökte vara en konstnärlig process när man syftar till Goetheanum. Hon menade att finanskris, kli - enskilda människors frihet och initiativkraft. matförändringar och även händelser i den per - Konferenserna handlade därför om ”att finna sonliga sociala omgivningen gör att det väsentli - den gemensamma vägen från att vara låst vid ga blir allt mer synligt. Finanskrisen visar att armod till att själv bestämma över sitt vakna pengar inte kan arbeta. Klimatförändringarna jag”. Så formuleras tanken i boken av Ute riktar fokus på den ekonomiska orättvisan, efter - Craemer som har startat projektet Monte Azul. som det är främst de redan missgynnade länderna som är drabbade.

”Bankernas finansiella sam - manbrott är en katastrof för de anställda och för många andra som till exempel är beroende av pensioner”, säger Paul Mackay som är sektionsledare och bankexpert. ”Men det är viktigt för medvetandet i värl - den att vi som samhälle kollek - tivt vaknar ur illusionen att Gerald Häfner var en av föredragshållarna under mötet kring ”Monte Azul” pengatillväxt verkligen skulle innebära en behållning.” För Ulrich Rösch och Paul Mackay handlade det Spänningsfältet mellan en social idé och dess framför allt om att förstå den särskilt ödesmässi - fruktbara förverkligande stod i centrum för sek - ga kretsen kring initiativtagarna Ute Craemer tionens arbetsår. Under en och en halv dag gav respektive Ibrahim Abouleish. Oavsett om det Paul Mackay en överblick över Rudolf Steiners Paul Mackay gäller Rudolf Steiner, Ute Craemer eller Ibrahim nationalekonomiska kurs för ekonomistudenter - ledde Abouleish – enskilda idéer är alltid hänvisade till Triodosbanken na vid Alanus-högskolan och andra intresserade. en stödjande omgivning. Denna omgivning vet i Nederländerna Steiners ekonomiska centralverk tolkades högst innan han ofta mer om de stora idéernas speciella öde och olika bland antroposofer. ”Den intellektuella 1996 blev översinnliga dimension än initiativtagarna själva. styrelsemedlem konflikten hör till det förflutna och leder oss inte vid Goetheanum. vidare. Vad vi behöver är ett utbyte om hur En höjdpunkt i förra årets sektionsarbete var ett Tillsammans sociala idéer kraftfullt kan förverkligas.” Därför möte med mer än 300 deltagare i Prag: med Ulrich Rösch gav Ulrich Rösch en värmande framställning ”Europas själ – vid tröskeln till ett nytt samhäl - leder han också angående metodiken. le”. I samarbete med ”gamla tidsvittnen”, Sektionen för däribland Ulrich Rösch och Anezka Janatova, socialvetenskap. Intressant nog var det två konstnärer, Wilfried uppstod exakt 40 år efter Pragvåren åter bilden Reindl och Hermann Pohlmann, som gav impul - av ett ”samhälle med mänskligt anlete”. sen att bjuda de båda mest betydelsefulla antro - posofiska socialprojekten utanför Europa till Goetheanum. På våren 2008 genomfördes kon - ferensen ”Sekem – en social konst” och på hös - ten ”Social skulptur – Monte Azul”. Sekem är ett kultur- och ekonomiinitiativ som ligger norr om

16 Goetheanum Vad som tar sin början – Glimtar från den antroposofiska verksamheten vid Goetheanum –

Högskolekollegiet vid Goetheanum. ”Trots finanskris och ett spänt politiskt läge upp - kultur nytt liv under hösten 2008. En tredjedel av lever jag att en ny tid har börjat”, skrev Carina deltagarna hade för första gången kommit till Schmid som leder eurytmiensemblen vid Goetheanum, förmodligen på grund av den Goetheanum. Faktum är att somliga saker har ”orädda spirituella realismen”, som en deltagare under 2008 tagit sin början. uttryckte det. Allmänna antroposofiska sektionen står för ett Samarbetet med Festival culturescapes i Basel mångfaldigt utbildnings- och fortbildningsut - startade med kulturmötet ”Sufismen – islams bud, som till exempel grund- och påbyggnads - insida”. Arrangören Jurriaan Cooiman ställer studier på tyska och engelska eller årskursen varje år det musikaliska och dansanta livet i ”Inre liv och meditation”. Den sistnämnda var någon österländsk kultur i centrum. Genom de snabbt fullbokad, liksom flera helgkurser med antroposofiska islamexperterna Christine liknande teman. Hösten 2009 fortsätter de med Gruwez och Joachim Daniel samt den islamske titeln ”Antroposofins grundval” samt ”Inre kul - sufismexperten Mahmud Kilic lyckades ett bro - tur och meditation”. Vid sidan av den utbild - bygge mellan religioner på hög nivå. ningsverksamheten finns ett speciellt forsknings - Vägen till Goetheanum ska underlättas genom initiativ. En grupp på tolv antroposofer från en evenemangskalender som två gånger om året Sverige, Danmark, USA, Österrike, informerar om konferenser och utbildningar. Det Nederländerna, Tyskland och Goetheanum träf - är framför allt människor med sin kompetens fas flera gånger om året för att fördjupa det och sitt initiativ som ska bygga en bro. Därför antroposofiska övnings- och meditationsarbetet presenteras arrangörer och föredragshållare i och lära av varandra. Syftet med denna form av intervjuer. ”Goetheanum Meditation Initiative Worldwide” är att göra antroposofisk spirituell praxis mer ”Första interdisciplinära ekonomiforum” är synlig och att få igång ett utbyte mellan lärare på ytterligare en nystart. Christine Blanke tog initia - det området. tiv till ett möte om ”Värme inom företaget” som samlade 80 ansvariga från ekonomi och kultur. Under förra året har scenarbetet vid Nästa forum följer 2009: ”Tempo inom företa - Goetheanum hittat den inre inriktningen för get”. Alexandra Traun organiserade 2008 ett nyuppsättningen av Mysteriedramerna. I julas kollokvium med konstnärer och forskare om hade Invigningens port premiär, påsken 2009 hållbarhet. I år följer ett andra möte med titeln följer Själens prövning. Regissörerna Gioia Falk ”Att konfronteras med det onda”. och Christian Peter är angelägna om att göra gränsöverskridanden mellan det fysiska och det För att så mycket kan börja måste somligt ta slut. andliga upplevbara genom ljussättning och spar - Det mest storartade slutet firades i samband sam scenografi. Dessutom började en tvåårig med den tredje och tills vidare sista symfonitur - utbildning för sceneurytmister ”så att entusiasm nén som Goetheanumensemblen genomförde blir till förmåga” som Elsemarie ten Brink tillsammans med Else Klinkensemblen från beskrev motivet. Stuttgart. På initiativ av engagerade mödrar kring Franziska von Nell fick konferensen om familje -

17 Allmänna Ekonomisk redovisning 2008 Antroposofiska sällskapet samt kommentar till budget 2009

Den aktuella ekonomiska krisen inverkar även på Goetheanum. 1,1 milj CHF högre än året Därför är det viktigt att våra aktiviteter planeras noggrant. dessförinnan. Som helhet Samtidigt är spirituella perspektiv efterfrågade i dag. Det är just ökade materialkostnaderna därför vi är särskilt tacksamma för vännernas och medlemmarnas endast med 217.000 CHF till ideella och materiella stöd. 10,3 milj CHF. Detta var bara möjligt genom besparingar. Trots de utomordentliga Resultat 2008 avskrivningarna för ”glashu - Vi avslutade det ekonomiska året 2008 med en liten förlust på set” och stora salen låg avskriv - 77.989 CHF i förhållande till en budget på 26.977.154 CHF. ningar och investeringar 1,3 Nästan alla sektorer har kunnat hålla sig inom budgetens ram, milj CHF under 2007 års. utom scenen där de budgeterade 1,1 milj CHF överskreds. Det har Glädjande nog kunde nästa alla att göra med Mysteriedramernas nyuppsättning och scenens länder uppbåda det budgetera - renovering. de medlemsbidraget. Ändå Utgifterna för medarbetare sjönk förra året från 12,7 till 12,4 milj sjönk dessa intäkter med CHF. På det viset utgör lönerna mindre än 50 procent av budge - 256.000 CHF. Inkomsterna från ten. (Hos de flesta NGO:s ligger dessa kostnader på 75 procent.) egna prestationer ökade till Evenemangskostnaderna inklusive det första Mysteriedramat låg 12,3 milj CHF. Hit hör också gåvor som till exempel för Balansräkning Mysteriedramerna. Summan på knappt en miljon CHF för öron - alla uppgifter i tusen CHF 31.12.2008 31.12.2007 märkta gåvor är högre än året Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder innan – ett viktigt tecken på Kassa, bank, postkonto 634 3'048 Fordringar 854 1'918 medlemmarnas och vännernas Aktiva räkningsavgränsningar 786 230 generositet, även om fria gåvor Förmögenhet 2'273 5'196 och testamenten låg 281.000 Skulder 1'672 1'382 CHF under budgeten. 2008 sål - Uppskjutet 400 400 des en fastighet i Arlesheim till Passiva räkningsavgränsningar 899 776 två antroposofiska stiftelser. Kortfristiga skulder 2'970 2'558 Vinsten på 3 milj CHF hjälpte Värdepapper, tillgodo 1), lån 5'096 4'544 Andelar 2) 3'738 3'738 att finansiera utgifterna för sce - Finansiella placeringar 8'834 8'282 nen samt att återbetala lån. En Fastigheter 3) 5'875 6'046 sedan länge utlovad fastighet Goetheanum-byggnad 2'344 3'736 står nu till förfogande. Materialvärden 8'219 9'782 Kredit och hypotek 4) 5'201 7'418 2008 var ett svårt år för Pensioner 397 494 Goetheanum. Tilläggskost- Gåbor m återlämningsrätt 5) 7'995 8'140 nader (scenen: 1,1 milj CHF), Långfristiga skulder 13'593 16'052 oväntat låga bidrag från institu - Fonder 6) 2'151 3'960 tioner och medlemmar Fria egna medel 690 429 (676.000 CHF), färre testamen - Intäktsöverskott 2007 261 ten (770.000 CHF) och återbe - Utgiftsöverskott 2008 78 talning av lån (1,9 milj CHF) och Summa 19'326 19'326 23'260 23'260 hypotek (330.000 CHF) utgjor - 1 Tillgodohavanden som kan krävas tillbaka. Den motsvarande positionen står under ”Gåvor med återlämningsrätt“. de tillsammans 4,8 milj CHF, 2 Andelar i Weleda AG och minoritetsandelar i Vital Restaurant AG. reducerade reserverna och 3 Hus och bostadsrätter för medarbetare. 4 Lån med ränta från privatpersoner/institutioner samt hypotek med ränta från banker. belastade likviditeten. 5 Gåvor med återlämningsrätt. Krävs dock sällan tillbaka. 6 Interna fonder med speciella syften för Fria högksolans projekt.

18 Balans 31 december 2008 ner till 1 CHF. Av likviditetsskäl har vi upplöst finansplaceringarna och gjort fastigheter likvida. För att uppfylla förpliktelserna såldes aktier. Lån Materiella placeringar sjönk till 8,2 milj CHF och förmögenhet sjönk med 3,9 milj till 19,3 milj (avskrivningar ”glashuset” 911.000, stora salen CHF. Dessutom har vi löst ut fonder för avskriv - 480.000 och bostäder 171.000 CHF). ningar i samband med ”glashuset” och stora salen samt för att finansiera förluster hos sektio - Kortfristiga fordringar ökade till 3 milj CHF, nerna. medan de långfristiga minskade med 2,5 milj till 13,59 milj CHF, inklusive hypotek, lån och gåvor. Att de likvida medlen sjönk med 2,4 milj CHF När det gäller lån betalades 1,9 milj CHF tillbaka. förklaras i huvudsak med att den ansträngda lik - Det viktiga steget att minska långfristiga ford - viditetssituationen gjorde att flera positioner ringar belastade likviditeten. Nästan 150.000 bland tillgångarna behövde bytas mellan bank CHF av gåvor med eventuell återbetalning kunde respektive aktier och materialvärden, alltså fas - omvandlas till definitiva gåvor. Dessutom har vi tigheter. Dessutom behövde tillgångar användas använt interna fonder (även för avskrivningar) på för att finansiera de löpande kostnaderna. 1,8 milj CHF. På det viset minskade tillgångar och Kraven var 1,1 milj CHF högre än året innan och skulder med cirka 3,9 milj CHF. de aktiva avgränsningarna för räkningar är cirka 550.000 CHF högre. Att placeringarna verkar högre beror bara på byten mellan olika tillgångs - Budget 2009 och framblick poster. Andelen hos Vital (150.000 CHF) skrevs Styrelsen vid Goetheanum räknar med att den Resultat ekonomiska situationen för 2009 inte blir mind - alla uppgifter i tusen CHF re svår. Det gäller därför att noggrant pröva alla Utgifter 2008 2007 utgifter och fortsätta sänka kostnaderna. Medarbetare 12'405 12'742 Samtidigt anstränger vi oss vidare för att öka Förvaltning 930 992 Resor och fordon 380 474 inkomsterna. Information och reklam 500 496 Trots att uppgifterna blir fler kommer inga nya Förvaltning 1) 5'015 3'933 Material och produktion 778 929 medarbetare att anställas, utom för Byggnader, tomt, möbler 758 857 Mysteriedramerna. Tvärtom: genom mer flex - Energi och lokaler 691 621 ibelt samarbete lyckades vi minska platserna Stöd och avgifter 221 215 inom förvaltningen. Dock godkände styrelsen en Sakförsäkring och konsult 653 755 Avskrivningar, värdejustering 2) 68 434 generell utjämning för inflationen på 1 procent Inbetalningar till fonder, besparingar 320 393 av grundinkomsten. Räntor och andra kostnader 3) 1'445 4'611 Medarbetarbostäder 1'188 1'083 Nettobudgeterna för sällskapets förvaltning är Övrigt 186 1'152 oförändrade, för byggadministrationen har den Investeringar och avskrivningar bygg 4) 1'437 2'765 minskat lätt. Liknande gäller för scenen med Intäktsöverskott 2007 262 undantag för Mysteriedramerna. Här inverkar Summa 26'977 32'714 arvoden för eurytmister och skådespelare. Intäkter 2008 2007 Mysteriedramerna är en central uppgift för Bidrag från medlemmar 4'500 4'757 Goetheanums scen. Nettokostnaderna för upp - Bidrag från institutioner 1'990 2'409 sättningen ligger på 2,2 milj CHF. Denna summa Konferenser, kurser, evenemang 1'783 1'279 ställer speciella krav på Goetheanum med tanke Publikationer och broschyrer 74 64 Konstnärliga framföranden 960 835 på fundraising. För att fortsätta med uppsätt - Guidningar och utställningar 62 95 ningen bör denna summa vara skänkt eller lovad Div. tjänster 1'352 1'322 fram till sommaren 2009. En stor del har redan Tidskriften „Das Goetheanum“ 1'415 1'483 kunnat utlovas. Men cirka 1 milj CHF behövs Studieavgifter 333 242 Öronmärkta gåvor 4'251 3'298 ännu. De medel som ännu inte är säkra har bud - Gåvor 1'460 1'567 geterats under ”Extraordinära intäkter”. Nu gäl - Testamenten 729 341 ler det att göra allt för att samtliga fyra dramer Upplösning av fonder, besparingar 2'107 2'571 ska kunna visas fram till 2010. Räntor och andra intäkter 1'028 10'399 Medarbetarbostäder 5) 4'646 1'898 De förväntade intäkterna från testamenten har vi Övrigt 209 154 reducerat från 1,5 milj till 700.000 CHF. Det är ett Utgiftsöverskott 2008 78 Summa 26'977 32'714 svårt men nödvändigt steg. Denna förlust av för - väntade intäkter är inte lätt att utjämna genom 1 Mysteriedramer och konferenser 2 Avskrivningar på förmögenhet i placeringar och likvider besparingar. Något har kunnat fångas upp 3 Räntor, värdepappersförluster, kursförluster, interna utgifter genom uppsägningar i sällskapet och besparing - 4 Främst avskrivningar för stora salen och ”glashuset” 5 Försäljning av fastigheter, intäkt 3 milj CHF ar i byggadministrationen samt sektionerna.

19 Helhetsresultat 2008/ Budget 2008/ Budget 2009 utan transparensprojekt alla uppgifter i tusen CHF Resultat för varje område 2008 Budget 2008 Budget 2009 A. Driftkostnader Utgifter Intäkter Netto Utgifter Intäkter Netto Utgifter Intäkter Netto Allmänna Antroposofiska sällskapet Styrelse och sekretariat 1'733 247 -1'486 1'682 175 -1'506 1'431 -1'431 Offentlighet 287 0 -286 238 1 -237 204 -204 Dokumentation 649 257 -392 485 129 -356 512 151 -361 Konferenser sällskapet 223 339 116 128 245 118 242 417 175 Finanser 382 0 -382 372 9 -363 388 8 -380 Personal 735 83 -652 609 42 -567 651 55 -596 IT och datorer 296 9 -286 306 -306 362 -362 Veckotidskriften 1'444 1'419 -25 1'375 1'375 0 1'349 1'350 1 Fastigheter 1'220 4'679 3'459 1'175 1'500 325 999 1'360 361 Gåvor 28 2'234 2'206 2'300 2'300 2'300 2'300 Bidrag från institutioner 1'837 1'837 2'300 2'300 2'300 2'300 Medlemsbidrag 24 4'500 4'476 4'540 4'540 4'675 4'675 Testamenten 846 846 1'500 1'500 700 700 Övriga intäkter 0 1'592 1'592 300 300 2'322 2'322 Överiga utgifter 868 173 -696 51 -51 75 -75

Summa sällskapet 7'890 18'215 10'325 6'418 14'415 7'998 6'213 15'638 9'425

Fria högskolan för antroposofi Allmänna antroposofiska sektionen 698 606 -92 426 358 -68 677 577 -100 (varav studium och fortbildning) 340 277 -63 232 147 -85 391 250 -141 Pedagogiska sektionen 832 827 -4 1'073 1'044 -29 504 470 -34 Naturvetenskapliga sektionen 1'016 708 -308 929 612 -317 896 593 -303 Sektionen för lantbruk 829 687 -142 534 393 -141 577 435 -142 Sektionen för matematik o astronomi 213 43 -170 204 24 -180 198 23 -175 Medicinska sektionen 1'960 1'810 -150 1'950 1'800 -150 1'570 1'420 -150 Sektionen för socialvetenskap 402 282 -120 328 214 -114 314 189 -125 Sektionen för humaniora 297 126 -171 291 117 -174 280 94 -186 Sektionen för drama, musik o eurytmi 314 136 -178 302 97 -205 316 111 -205 Sektionen för bildkonst 215 24 -191 204 24 -180 217 26 -191 Ungdomssektionen 362 150 -212 434 227 -207 418 212 -206

Summa högskolan 7'137 5'398 -1'739 6'675 4'910 -1'765 5'967 4'150 -1'817

Goetheanum Scenen 5'758 1'892 -3'866 4'536 1'746 -2'790 5'332 1'424 -3'908 (varav Mysteriedramerna 2009) 2'582 378 -2'204 Reception o evenemang 1'492 353 -1'138 1'135 65 -1'069 1'278 54 -1'225 Goetheanum-byggnaden 3'242 809 -2'432 3'477 986 -2'491 3'441 965 -2'475

Summa Goetheanum 10'491 3'054 -7'437 9'147 2'797 -6'350 10'051 2'443 -7'608

Summa driftkostnader 25'518 26'667 1'149 22'240 22'122 -118 22'231 22'231 0

Investeringar inkl. avskrivning 1'459 231 -1'228 350 350 0 624 624 0

Sammanfattning Driftkostnader 25'518 26'667 1'149 22'240 22'122 -118 22'231 22'231 0 Investeringar inkl. avskrivning 1'459 231 -1'228 350 350 0 624 624 0

Summa resultat till budgeten 26'977 26'898 -78 22'590 22'472 -118 22'855 22'855 0

De budgeterade medlemsbidragen har ökat med så att inget vatten kan tränga in i Goetheanum. 135.000 CHF. Med dessa åtgärder presenterar Slutligen vill vi också sanera betongfasaden. styrelsen en balanserad budget för 2009 på Dessa tre saneringsprojekt hänger ihop, så att 22.855.150 CHF. Därmed ligger den 265.000 det skulle vara gynnsamt att genomföra dem CHF högre än den senaste budgeten. samtidigt till en uppskattad kostnad på 3,7 milj CHF. Denna plan har hittills inte tagits upp i bud - Frågan kvarstår huruvida den globala ekonomis - geten men är viktig för att upprätthålla ka krisen kommer att kasta sin skugga på Goetheanum. Den kan bara genomföras med Goetheanum. Det är möjligt att vi under 2009 ett utomordentligt stöd från många vänner och måste anstränga oss ytterligare och vidta åtgär - partners för Antroposofiska sällskapet och der för att fortsätta sänka kostnaderna. Goetheanum under de närmaste åren. Det som ger tillförsikt i denna svåra situation är Cornelius Pietzner, kassör att uppgifterna och den andliga förpliktelsen Cornelius Pietzner inte har förlorat någonting av sin tydlighet. Och är sedan 2002 när det gäller uppgiften att förmedla antroposo - kassör i Allmänna (Differenser i summorna uppstår genom avrundning) fin som en modern form för spirituellt liv intar Antroposofiska sällskapet. Mysteriedramerna en central position. Därför hoppas vi att tillräckligt många medlemmar och vänner kommer att sluta upp bakom denna upp - gift. Dessutom är renoveringen av Goetheanum mer än nödvändig. Takets skiffer har vittrat sönder och måste absolut ersättas. Terrassen kring byggnaden behöver en ny motståndskraftig yta

20 Adresser

Allgemeine Anthropo- Tel. +55 11 568 742 52 www.anthroposophie-muenchen.de Tel. +33 1 43 26 09 94 sophische Gesellschaft [email protected] Vertreter: Florian Roder [email protected] www.sab.org.br Arbeitszentrum Nord www.anthroposophie.fr Postfach, CH-4143 Dornach 1 Generalsekretär: Ingrid Böhringer Mittelweg 11-12 Generalsekretär: Gudrun Cron Tel +41 61 706 42 42 DE-20148 Hamburg Fax +41 61 706 43 14 Bulgarien Georgien Tel. +49 40 41 33 16 22 [email protected] Anthroposophische Gesellschaft in [email protected] Anthroposophische Gesellschaft in www.goetheanum.org Bulgarien www.rudolf-steiner- Georgien Ul. Tzar Simeon 55 Seinab Bozvadse Strasse 10 Vorstand am Goetheanum haus.de/arbeitszentrum-nord.htm BG-1000 Sofia Vertreter: Roland Wiese Postfach 91 Virginia Sease Tel. +359 2 980 84 86 GE-0108 Tbilissi Arbeitszentrum Nordrhein- Rosina Schumacher, Tel. +41 61 706 43 12 [email protected] Tel. +995 32 99 95 76 Westfalen [email protected] www.aobg.org [email protected] Landesvertreter: Traytcho Frangov Oskar-Hoffmann-Strasse 25 Landesvertreter: Nodar Belkania Paul Mackay DE-44789 Bochum Monika Clément, Tel. +41 61 706 43 09 Chile Tel. +49 234 333 67 30 Grossbritannien [email protected] [email protected] Rama Christophorus Anthroposophical Society in Great Britain Bodo v. Plato www.anthroposophie-nrw.de c/o Natalia Gómez Rudolf Steiner House Vorstandssekretariat, Tel. +41 61 706 43 09 Vertreter: Michael Schmock Clemenceau 1520 35 Park Road [email protected] CL- Vitacura/Santiago de Chile Arbeitszentrum Nürnberg GB-NW1 6XT London Sergej Prokofieff [email protected] Rieterstrasse 20 Tel. +44 207 723 44 00 Ute Fischer, +41 61 706 43 11 DE-90419 Nürnberg [email protected] Rama San Santiago [email protected] Tel. +49 911 33 86 78/79 www.anthroposophy.org.uk c/o Claudio Rauch [email protected] Generalsekretär: Ann Druit, Philip Martyn Cornelius Pietzner Manuel Covarrubias 3782 Casilla 22-11 www.anthroposophie-nuernberg.de Claudia Rordorf, +41 61 706 43 10 Nunoa Vertreter: Bernd Händler Hawai'i [email protected] CL- Santiago de Chile Arbeitszentrum Oberrhein Anthroposophical Society in Hawai'i Seija Zimmermann Fax +56 2 284 1280 Starkenstrasse 36 Alaula Way 2514 Ina Bisterfeld, +41 61 706 43 64 [email protected] DE-79104 Freiburg US-HI 96822 Honolulu [email protected] Rama Sophia Tel. +49 761 2 55 59 Tel. +1 808 988 45 55 c/o Carina Vaca Zeller [email protected] Ägypten [email protected] Troncos Viejos 2135 Vertreter: Wolfgang Drescher Landesvertreter: Van James Anthroposophische Gesellschaft CL- La Reina/Santiago de Chile Zweig Sekem Tel. +562 2250056 Arbeitszentrum Ost Indien c/o Ibrahim Abouleish Angelikastrasse 4 [email protected] Gateway Branch Mumbai 1 Belbis Desert Road, P.O.Box 2834 DE-01099 Dresden c/o Aban Bana Alf Maskan Dänemark Tel. +49 351 802 23 72 Proctor Road, Grant Road 5, A-1 Building EG-11777 El Horrya Heliopolis Cairo [email protected] Antroposofisk Selskab Danmark IN-400 007 Mumbai Tel. +20 2 2656 41 24 Vertreter: Frank Schröter Ibækvej 202 Fax +91 22 386 37 99 info@sekem.com DK-7100 Vejle Arbeitszentrum Stuttgart [email protected] www.sekem.com Tel. +45 86 27 60 60 Rudolf Steiner Haus anthroposophyinindia.org [email protected] Zur Uhlandshöhe 1015 Argentinien www.rudolfsteiner.dk DE-70188 Stuttgart Rudolf Steiner Branch Sociedad Antroposófica en la Argentina Generalsekretär: Troels Ussing Tel. +49 711 164 31 0 c/o Nirmala Diaz Crisólogo Larralde 2224 az-stuttgart@anthroposophische- Banjara Hills, Road Nr. 7 8-2-547/1/2 AR-C 1429 BTP Ciudad aut. Buenos Aires Deutschland gesellschaft.org IN-500034 Hyderabad Tel. +54 11 4702 98 72 [email protected] Anthroposophische Gesellschaft in Vertreter: Johannes Kehrer [email protected] Deutschland Arbeitsgemeinschaft Impuls Ost Mercury Group Landesvertreter: Rosa Körte Rudolf Steiner Haus c/o Werner Kleine c/o Swapna Narendra Plot 159 Road 10 Jubilee Hills Asien Zur Uhlandshöhe 10 Andréstrasse 5 DE-70188 Stuttgart DE-09112 Chemnitz IN-500033 Hyderabad Vertretung der Allgemeinen Anthro- Tel. +49 711 164 31 21 Tel. +49 371 31 17 57 [email protected] posophischen Gesellschaft in Asien [email protected] [email protected] c/o Hans van Florenstein Mulder Irland www.anthroposophische-gesellschaft.org 18 Grants Road Generalsekretär: Hartwig Schiller Ekuador Anthroposophical Society in Ireland Papanui Sociedad Antroposófica Rama Micael P.O. Box 172 NZ-8005 Christchurch Arbeitszentrum Berlin c/o Patricio Jaramillo Tobar GB-BT18 9WT Belfast Delivery Tel. +64 3 354 44 47 Rudolf Steiner Haus Urb. La Luz, F.Guarderas 354 y Ab. Montalvo Tel. +353 1 286 21 16 [email protected] Bernadottestrasse 90-92 P.O. Box 17-04-10454 [email protected] DE-14195 Berlin Landesvertreter: Michiel Brave Australien Tel. +49 30 832 59 32 EC- Quito Tel. +593 2 240 76 21 Anthroposophical Society in Australia [email protected] Island [email protected] Rudolf Steiner House www.agberlin.de Antroposofiska Felagid a Islandi 307 Sussex Street Vertreter: Sebastian Boegner Estland P.O. Box 953 AU-NSW 2000 Sydney Arbeitszentrum Frankfurt Eesti Antroposoofiline Selts IS-121 Reykjavik Tel. +61 2 9264 51 69 Hügelstrasse 67 Paiste 10-2 Tel. +354 4 86 60 22 [email protected] DE-60433 Frankfurt EE-11620 Tallinn [email protected] www.anthroposophy.org.au Tel. +49 69 53 09 35 81/2 [email protected] Landesvertreter: Gudfinnur Ellert Generalsekretär: Norma Blackwood [email protected] Landesvertreter: Jaanus Möldre Jakobsson www.arbeitszentrum-ffm.de Belgien Vertreter: Barbara Messmer Finnland Israel Antroposofische Vereniging in België Arbeitszentrum Hannover Suomen Antroposofinen Liitto Elias Branch F. Lousbergskaai 44 Brehmstrasse 10 Uudenmaankatu 25 A 4 Bajit balew, c/o Eva Levy BE-9000 Gent DE-30173 Hannover FI-00120 Helsinki 12 Shderoth Ben Zwi 35 Tel. +32 9 233 54 58 Tel. +49 511 85 32 38 Tel. +358 9 696 25 20 IL-96260 Jerusalem [email protected] [email protected] [email protected] Tel. +972 2 563 31 65 www.antroposofie.be www.anthroposophie-hannover.de www.antropos.fi Generalsekretär: Jan Borghs Sophia Branch Vertreter: Thomas Wiehl Generalsekretär: Leena Westergrén c/o Viera Cohen Brasilien Arbeitszentrum München Frankreich P.O. Box 2143 Sociedade Antroposófica no Brasil Leopoldstrasse 46 A IL-49-121 Petach-Tikva Société Anthroposophique en France Rua da Fraternidade 156/168 DE-80802 München [email protected] 2 et 4, rue de la Grande Chaumière Alto da Boa Vista Tel. +49 89 33 25 20 FR-75006 Paris BR-04738-020 São Paulo SP [email protected]

21 Michael-Zweig Harduf Lettland Philippinen Spanien Kibbutz Harduf Anthroposophische Gesellschaft in Anthroposophical Group in the Sociedad Antroposófica en España IL-17-930 D.N. Hamovil Lettland Philippines Calle Guipúzcoa 11,1° Izqda Hillel-Zweig c/o Uldis Saveljevs c/o Reimon Gutierrez ES-28020 Madrid c/o Stefanie Allon-Grob Keldisa-Str. 24-51 24, 9th Street Tel. +34 91 534 8163 Schoschanim 32 LV-1021 Riga Rolling Hills [email protected] IL-36056 Kiryat Tivon Tel. +371 2 9 16 50 00 PH- New Manila Q.C. www.sociedadantroposofica.com Tel. +972 4 983 20 67 [email protected] Tel. +63 2 410 23 48 Landesvertreter: Leonor Montes [email protected] www.antroposofija.lv [email protected] Südafrika Italien Litauen Polen Anthroposophical Society in Southern Società Antroposofica in Italia Anthroposophische Gesellschaft Towarzystwo Antropozoficzne w Polsce Africa Via Privata Vasto 4 Michael Zweig Ul. Arciszewskiego 4 c/o Linoia Pullen IT-20121 Milano c/o Jurate Lekstiene PL-01-483 Warszawa Promenade Road 16 Tel. +39 02 659 55 58 Ateities 22-30 Tel. +48 22 666 88 32 ZA-7945 Lakeside/Cape Town [email protected] LT-5300 Panevezys [email protected] Tel. +27 21 788 1022 www.rudolfsteiner.it Landesvertreter: Ewa Wasniewska [email protected] Generalsekretär: Stefano Gasperi Mexiko Sociedad Antroposófica Rama Juan de Portugal Thailand Japan la Cruz Sociedade Antroposófica em Portugal Anthroposophical Group in Thailand Anthroposophische Gruppe in Japan c/o Octavio Reyes Salas Quinta S. Joao dos Montes 199 Moo 6, Sukhapiban 5 Road c/o Yuji Agematsu Las Flores 122 PT-2600 Alhandra Au-Ngern Teraodai 2-8-1, 1-102 Col. Los Reyes, Coyoacan Tel. +351 967 239 920 TH-10220 Bangkok JP-214-0005 Tamaku/Kawasakishi MX-04330 Mexico D. F. [email protected] Saimai Tel. +81 44 954 2156 Tel. +52 5 617 68 54 Landesvertreter: Fritz Wessling Tel. +66 2 792 0670 [email protected] [email protected] [email protected] Rumänien Vertreter: Porn Panosot www.anthroposophische-gesellschaft- Namibia japan.org Societatea Antroposofica din România Anthroposophische Arbeitsgruppe in Str. Visinilor nr. 17, sector 2 Tschechische Republik Anthroposophische Gruppe in Japan Namibia RO-024091 Bucuresti Anthroposofická spolecnost v Ceské c/o Kazuhiro Suzuki c/o Almute Möller Tel. +40 21 323 20 57 rebublice Takadanobaba 1-18-26-203 P.O. Box 11359 [email protected] Petržilkova 2485/44 JP-169-0075 Shinjuku-ku Tokyo NA-9000 Windhoek www.antroposofie.ro CZ-158 00 Praha 13 Tel. +81 3 32 05 96 45 Tel. +264 61 234 702 Landesvertreter: Gheorghe Paxino Tel. +420 246 030 358 [email protected] [email protected] [email protected] www.anthroposophische- Russland www.anthroposof.org gesellschaft.jp Neuseeland Anthroposophische Gesellschaft in Landesvertreter: Anežka Janátová Shikoku-Anthroposophie-Kreis Anthroposophical Society in New Russland c/o Yuki Hiratsuka Zealand Nastschokinskij Pereulok 6, kw.3 Ukraine Sunochi Kou 1215 Simla Avenue 91 RU-119019 Moskau Anthroposophische Gesellschaft Touon-shi NZ-4201 Havelock North Tel. +7 495 695 09 64 Zweig Kiew JP-971-0311 Ehime-ken Tel. +64 6 877 66 56 [email protected] c/o Sergej Kopyl [email protected] Landesvertreter: Alexej Žukow Ul. Tampere 17a Kanada www.anthroposophy.org.nz UA-02105 Kiew Anthroposophical Society in Canada Generalsekretär: Sue Simpson Schweden Tel. +380 44 572 89 93 Bathurst Street 8-9100 Antroposofiska Sällskapet i Sverige [email protected] CA-ON L4J 8C7 Thornhill Niederlande PL 1800 www.michaeltime.org Tel. +1 416 892 3656 Antroposofische Vereniging in SE-153 91 Järna [email protected] Nederland Tel. +46 8 55 43 02 20 Ungarn www.anthroposophy.ca Boslaan 15 [email protected] Magyar Antropozófiai Társaság Generalsekretär: Philip Thatcher NL-3701 CH Zeist www.antroposofi.nu Rudolf Steiner Ház Tel. +31 30 691 82 16 Generalsekretär: Mats-Ola Ohlsson Riadó utca 2/B Kolumbien [email protected] HU-1026 Budapest Schweiz Sociedad Antroposófica Rama www.antroposofie.nl Tel. +36 1 336 04 26 Micael Generalsekretär: Ron Dunselman Anthroposophische Gesellschaft in der [email protected] Schweiz www.freeweb.hu/antropozofia c/o Teresita Roldán de Hernandez Norwegen Calle 13 Oberer Zielweg 60 Landesvertreter: Agnes Ratkó Antroposofisk Selskap i Norge CH-4143 Dornach CO-43D14 Medellin Uruguay Tel. +57 4 266 53 61 Oscarsgate 10 Tel. +41 61 706 84 40 [email protected] NO-0352 Oslo [email protected] Sociedad Antroposófica Rama Novalis Tel. +47 22 60 00 67 www.anthroposophie.ch c/o Gisela Medina Sociedad Antroposófica Rama [email protected] Generalsekretär: Esther Gerster Amazonas 1529 Santiago Apóstol www.antroposofi.no UY-11400 Montevideo c/o Silvia und Enrique de Castro Generalsekretär: Frode Barkved Serbien Tel. +5982 619 33 70 Uresa 54, Apt 203 Porténa H 3 Antroposofski Kulturni Centar CO-H 5-173 Cali Österreich Beograd USA Tel. +57 2 513 34 22 Anthroposophische Gesellschaft in c/o Voijslav Kecman Anthroposophical Society in America [email protected] Österreich Gandijeva 241 1923, Geddes Avenue Kroatien Tilgnerstrasse 3 RS-11070 Beograd US-MI 48104-1797 Ann Arbor AT-1040 Wien Tel. +381 11 15 81 35 Tel. +1 734 662 93 55 Antropozofsko društvo Marija Sofija Zagreb Tel. +43 1 505 34 54 [email protected] [email protected] c/o Darko Znaor [email protected] www.anthroposophy.org Baruna Trenka 4 www.anthroposophie.or.at Slowakei Generalsekretär: MariJo Rogers, Torin HR-10 000 Zagreb Generalsekretär: Helmut Goldmann Slovenská antropozofická spolo nost' Finser Tel. +385 1 468 02 70 Hattalova 12 B [email protected] Peru SK-83103 Bratislava www.antropozofija.hr Sociedad Antroposófica en el Perú Tel. +421 2 4445 36 90 Av. G. Prescott 590, San Isidro [email protected] PE-Lima 27 www.antropozofia.sk Tel. +51 1 471 12 33 Landesvertreter: Erich Šašinka [email protected] De aktuella adresserna finns alltid på vår hemsida: www.goetheanum.org/adressen.html

22 Fria högskolan för antroposofi / Goetheanum

Freie Hochschule für Sektion für Landwirtschaft Dokumentation Geisteswissenschaft Leitung: Nikolai Fuchs Leitung: Uwe Werner Tel. +41 (0)61 706 42 12 Archiv Postfach, CH-4143 Dornach 1 [email protected] Tel. +41 (0)61 706 42 63 [email protected] Sekretariat Ina Bisterfeld Sektion für Redende und Musizierende Künste Bibliothek Tel. +41 (0)61 706 43 64 Leitung: Margrethe Solstad Tel. +41 (0)61 706 42 60 Fax +41 (0)61 706 43 14 Tel. +41 (0)61 706 43 59 Leseraum und Freihandbereich: [email protected] [email protected] Montag 15h bis 20h www.goetheanum.org Dienstag bis Freitag 11h bis 20h Sektion für Schöne Wissenschaften Samstag 11h bis 15h Hochschulkollegium am Goetheanum Leitung: Martina Maria Sam Ausleihe: Oliver Conradt, Nikolai Fuchs, Michaela Glöckler, Tel. +41 (0)61 706 43 82 nur Dienstag bis Samstag von 11h bis 15h Ursula Gruber, Johannes Kühl, Paul Mackay, [email protected] Kunstsammlung am Goetheanum Cornelius Pietzner, Bodo v. Plato, Sergej Prokofieff, Tel. +41 (0)61 706 42 85 Martina Maria Sam, Virginia Sease, Margrethe Sektion für Sozialwissenschaften Solstad, Christof Wiechert, Elizabeth Wirsching, Leitung: Paul Mackay Wochenschrift „Das Goetheanum“ Seija Zimmermann Koordination: Ulrich Rösch Die Allgemeine Anthroposophische Gesellschaft Tel. +41 (0)61 706 43 26 gibt wöchentlich die Zeitschrift„Das Goetheanum. Allgemeine Anthroposophische Sektion [email protected] Wochenschrift für Anthroposophie“ heraus. Für Leitung: Paul Mackay, Cornelius Pietzner, Bodo v. Gesellschaftsmitglieder umfasst diese auch die Plato, Sergej Prokofieff, Dr. Virginia Sease, Dr. Seija Beilage „Nachrichten für Mitglieder. Was in der Zimmermann Anthroposophischen Gesellschaft vorgeht“ bzw. in [email protected] deutscher und englischer Sprache „Anthroposophie weltweit“. Studium und Weiterbildung am Goetheanum Postfach, CH-4143 Dornach 1 Information: Yvonne Schmidt-Heyerhoff Goetheanum Tel. +41 (0)61 706 44 64 Tel. +41 (0)61 706 42 20 Postfach, CH-4143 Dornach 1 Fax +41 (0)61 706 44 65 [email protected] [email protected] Vorstand am Goetheanum www.dasgoetheanum.ch Jugendsektion Virginia Sease, Paul Mackay, Bodo v. Plato, Sergej (Sektion für das Geistesstreben der Jugend) Prokofieff, Cornelius Pietzner, Seija Zimmermann Buchhandlung am Goetheanum Leitung: Elizabeth Wirsching [email protected] Tel. +41 (0)61 706 42 75 Tel. +41 (0)61 706 43 91 Fax +41 (0)61 706 42 76 [email protected] Empfang und Veranstaltungen [email protected] www.youthsection.org Leitung: Christine Blanke www.goethebuch.ch Information Öffnungszeiten: Mathematisch-Astronomische Sektion Tel. +41 (0)61 706 42 42 Montag bis Freitag 9.00–18.30 Uhr Leitung: Dr. Oliver Conradt Fax +41 (0)61 706 44 46 Samstag: 9.00–17.00 Uhr Tel. +41 (0)61 706 42 26 [email protected] [email protected] www.goetheanum.org Verlag am Goetheanum www.mas.goetheanum.org Führungen und Veranstaltungen Hügelweg 59, Postfach 131 Führungen Sternwarte Tel. +41 (0)61 706 44 44 CH-4143 Dornach 1 Tel. +41 (0)61 706 44 44 [email protected] Tel. +41 (0)61 706 42 00 [email protected] Medizinische Sektion Kommunikation und Öffentlichkeit www.vamg.ch Leitung: Dr. med. Michaela Glöckler Wolfgang Held Tel. +41 (0)61 706 42 90 Tel. +41 (0)61 706 42 61 Vital Speisehaus AG [email protected] [email protected] Cafeteria-Restaurant-Bioladen www.medsektion-goetheanum.ch Dorneckstrasse 2 Internationale Koordination Mitgliedersekretariat CH-4143 Dornach Anthroposophische Medizin/IKAM Leitung: Angelika Pauletto Tel. Restaurant +41 (0)61 706 85 10 [email protected] Tel. +41 (0)61 70642 72 Tel. Bioladen +41 (0)61 706 85 14 Fax +41 (0)61 70643 14 Tel. Boutique Persephone: +41 (0)61 706 85 12 Naturwissenschaftliche Sektion und [email protected] www.speisehaus.ch Forschungsinstitut (gemeinsam mit der Sektion für Landwirtschaft) Finanzwesen Gästehäuser und Zimmervermittlung Leitung: Johannes Kühl Schatzmeister: Cornelius Pietzner am Goetheanum Tel. +41 (0)61 706 42 10 Tel. +41 (0)61 706 43 10 Waltraud Frischknecht, Geschäftsführung [email protected] [email protected] Tel. +41 (0)61 706 44 45 Kristallisationslabor: www.aagfinanz.ch [email protected] Tel. +41 (0)61 706 43 63 [email protected] Goetheanum-Bühne Bühnenleitung Pädagogische Sektion Eurythmie: Carina Schmid Leitung: Christof Wiechert Schauspiel: Torsten Blanke Tel. +41 (0)61 706 43 15 Geschäftsführung: Thomas Parr [email protected] Tel. +41 (0)61 706 42 50 www.paedagogik-goetheanum.ch [email protected] www.goetheanum-buehne.ch Sektion für Bildende Künste Die Goetheanum-Bühne gibt einen Leitung: Ursula Gruber Veranstaltungskalender heraus; Anmeldungen für Tel. +41 (0)61 706 42 65 die kostenlose Zusendung des Kalenders nimmt das [email protected] Sekretariat der Bühne entgegen.

Utgivare: Allmänna Antroposofiska Sällskapet Redaktion: Wolfgang Held, Bodo von Plato Översättning: Jürgen Vater Assistent: Monika Clément Tryck: Kooperative Dürnau (DE)

23 www.goetheanum.org