Museiljus Och Teaterljus
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
NORDI S K MU S E O LO G ! 1995•1, S . 6 3 -6 8 MUSEILJUS OCH TEATERLJUS Stefan Wiktorsson Det finns manga likheter mellan ljussattning i teatrar och museer. Pa teatern arbetar vi ofta med ett seen - salongforhallande. Publiken sitter pa ett stalle och »utstallning en« utspelar sig pa ett annat. Pa museet fungerar det ungefar lika fastan har gar besokaren runt bland foremalen och 1fdrestallningen« utvecklas i takt med att varje besokare ror sig runt i lokalernas iscensattningar, gar fran ett rum till ett annat. Detar i varje fall samma principer man arbetar med som ljussattare. Det som paverkar var upplevelse ar f0rand FORSTOR INTE ringen av ljus, inte det statiska tillstandet. VARA KONSTSKATTER.' Om jag t ex viii skapa en kansla av kyla och morker i ett rum, sa ar det inte sakert Allt ljus forstor. Ljus ar straining. Olika att ljuset i det rummet maste vara kallt vaglangder i ljuset forstor olika saker. eller blatt eller att det ens maste vara Olika pigmentblandningar, olika material morkt, det kan vara lika effektivt att gora fortvinar och bleks under helt olika forut rummet man lamnar, extra !just, extra sattningar. De riktvarden som man bollar varmt. Vi manniskor registrerar hela var runt med pa museerna, 50 lux for orga omvarld som en serie av forandringar. Det niskt material, 130-180 lux for oljemal ar nog darfor det blir sa fanigt nar man ningar etc, ar inga vetenskapliga siffror. forsoker katalogisera ljusstyrkor och farger De har kommit till utifran: nagon i i absoluta objektiva ta!, nar allt ar en fraga England har tycki: att 50 lux borde vara om relationer till annat, nyss upplevt. den lagsta tankbara niva pa ljuset for att Den enda principiella skillnaden mellan besokarna !dart ska kunna avlasa farg och museiljus och teaterljus ar nog att man pa form pa ett foremal. Detta varde har museet inte kan belysa foremalen lika enbart med perception att gora, om ens starkt. Man maste noggrant folja de skilda det. Modern psykologisk forskning pekar normer som galler for exponering av olika snarare pa ett minsta varde omkring 200 material. Daremot kan man ju anvanda lux om vi ska ta hansyn till manniskor alla mojliga tricks och knep for att fa aldre an 70 ar. besokarna att uppleva exempelvis en akva For att kunna visa ljuskansliga foremal i rell som starkt belyst fastan ljusstyrkan vara museer bor man alltsa strava efter att sjalva verket ar mycket lag. ge dessa sa laga straldoser som mojligt av STEFAN WIKT O R SS O N 64 de forstorande vaglangderna. I varje fall bination av ljus och skugga, stamningar, kan man ju se till att inte bestrala med former, farger, rumskomposition och ett rent UV-ljus eller med varmestralning. samtidigt bevarande av foremalen. Dessa typer av ljus ar anda inte synliga for oss manniskor. NELL WALDEN - FORESTALLNINGEN L]USETS DYNAMIK Landskrona museum. lnvigd oktober 19 86. Lj ussattningsarbetet: Det mest spannande med museiljus och Hela utstallningen paminner om teater. ljussattning ar den dramatiska formen, Den anvander teaterns Stora, spektakulara ljusets dynamik. Ljuset maste framhava, och i viss man vulgara uttrycksmedel. skulptera och gora utstallningen i sin hel Varje rum ar en liten seen dar vi besokare het intressant. Om man skulle belysa en ser utstallningen utifran manniskan Nell utstallning exakt och endast i enlighet Walden. Hennes !iv och den enormt livli med de normer som finns, sa skulle resul ga konstepok som hon levde mitt i; futu tatet bli tamligen ointressant. Alla foremal rismen, expressionismen, kubismen ... skulle skymta i ett svagt tocken, ett ljus Jag tror inte alla tycker om det har sub utan vare sig egentlig riktning, definierad jektiva sattet att gora utstallningar pa. Det ljusstyrka, farg eller rorelse. har heller aldrig varit var tanke. Nagra als Elkonsulter arbetar ofta efter matbara kar det och andra avskyr det. En sak ar principer. Ett restaurangbord ska enligt dock saker. Man gar inte igenom utstall normerna ha 500 lux, sa att man kan se ningen utan att alls reagera. maten ordentligt samt att kyparen inte ska Nell Walden sa: Man maste standigt riskera att snubbla. En ljussattare skulle vaga experimentera, alla experiment lyckas f0rmodligen med samma uppgift for ogo inte, men de maste anda goras. nen stalla ut ett stearinljus pa varje bord Nell Walden - utstallningen gjordes i med motiveringen att det blir trevligare. den andan. Detta ar nog ocksa den avgorande skillna Vi hade mycket roligt. den mellan elkonsulter och ljussattare. Naturligtvis maste vi ha normer, de ar Den fardiga utsti:illningen sjalva forutsattningen for museiljussatt Det ar mycket svart att i ord beskriva en ning. Men uppfyllda normer kan aldrig ljussattning. Ofta gor man efterkonstruk ens bli en fingervisning om vilken grad av tioner, dar aven tillfalligheter presenteras konstnarligt resultat som uppnatts. Man som genialiska grepp. Jag ska i alla fall maste tillfalligt kunna strunta i alla luxvar kortfattat forsoka beskriva mina tanke den for att fritt kunna fantisera. Darefter gangar runt varje rum i utstallningen. kan man mata och korrigera alla ljusnivaer Om verl<ligheten mot formodan inte enligt konstens alla regler. Pa sa satt tror skulle uppfylla sagan. Da ar sagan sann. jag att man skapar en val fungerande dyna misk ljussattning inom normernas ram. Det Entren ar ofi:a mojligt att forandra, byta ut, flytta Vi mots av den starkt upplysta entren. runt foremal for att ra en spannande kom- Portalen ar utformad som ett d0rrfoder Nell Walden-utstiillningen Landskrona museum 1986. Direkt innanfor entren mots vi av en forstiitkt forgkaskad i rott och blatt. Kra.ftiga forger som belyser plexiglas som inramar ett portriitt i svartvitt av Nell Walden som gamma! kvinna; en forgstark kvinna i hiindelsernas.centrum. Foto: Landskrona museum. malat helt i linje med Nell Waldens eget gamma! kvinna. Det kan vara ganska ris maleri, fargsprakande och livfullt. Sjalva kabelt att i ljuset ha sa kraftiga farger i utstallningsentren ar nog det ljusaste par borjan pa en utstallning. Det finns alltid tiet i hela utstallningen. Detta framst for en risk att man etablerar ett fargsprak som att dra till sig besokare, men ocksa for att man sedan far svart att konsekvent folja fargerna i maleriet ska fa sin fulla lyster. upp. For att undvika detta filtrerades det Fran entren faller sedan ljuset i styrka svartvita fotot i svagt blagront, en farg genom hela vandringen. Man marker f0rst som forstarker det svartvita och ger farger vid utstallningens slut hur morkt det i na runt omkring den extra lyster som sjalva verket varit. Denna ljusupplaggning kravdes. Bilden som presenteras for beso med langsamt fallande ljusstyrka ar till for karen blir Nell Walden; en fargstark gam att besokarna ska hinna vanja sig vid sva ma! kvinna i handelsernas centrum, som gare ljusnivaer, det vill saga vi kan bestrala vi efter denna forsta presentation, kom foremalen mindre och mindre, utan att mer att folja fran ungdomen vidare genom nagon ska behova uppleva rummen som livet och konsten. m6rka. Detta forsta rum tar upp hennes bak grund, karleken, giftermalet. Miljon ar Ungdomen ljus. Vaggar och tak himmelsbla. Det hela Direkt innanfor entren mots vi av en for ger associationer till ett gulligt flickrum. starkt fargkaskad i rott och blht. Kraftiga Ljuset forstarker denna kansla. Ljuset ar farger som belyser plexiglas som inramar i detta rum ar vitt (ofiltrerat), starkt och ett portratt i svartvitt av Nell Walden som lyser endast pa foremalen och pa texterna. STEFAN WIKTORSSON 66 Nell Walde11-11tstiillni11g e11 Landskrona museum 1986. Foto: La11dskront1 museum. For att detta inte skulle bli for trakigt Jig barnsligt. Rosa passar ger det nagra ljusaccenter i rokrosa, en ocksa bra mot det ljusbla. Fargerna kom farg som jag tycker forstarker den borger pletterar varandra, gar rummet balanserat. liga uppvaxten och gor att hela rummet upplevs som annu mer oskyldigt och MU SE ILJU S OCH T EAT E RLJU S Berlin Utstal!ningslokalen 67 Nasta rum blir en kontrast. En inrokt Scenografiskt ar detta rum uppbyggt som cafemiljo fran Berlin. en utstallningslokal fran tiden. Dagsljus Ett nikotinfargat ljus silar in genom det inslapp, filtrerat med reduktionsfilter och mjolkglasade taket. Allt det ungdomliga med tunna bomullsgardiner for. Pa vag och friska fran foregaende rum ar borta. garna hanger tavlor, dar varje tavla har sin Mojligtvis kan man i cafefonstret ana ett egen punktbelysning, skarpt skuren efter solljus som faller in pa fonsterbradan och ramarna, fran osynliga stralkastare, gomda genom gardinerna skymta en kallt belyst i ett slags undertak. Miljon; utstallnings gatumiljo utanfor. lokal, forstarks genom att fyra lampglober Kyligt ljus faller ocksa in fran nasta rum. i taket lyser svagt blekgult. Upplevelsen av Dessa inslag av kyligare ljus perifert okar hela rummet accentueras av en nytillver kanslan av varme och gemenskap i cafe kad futuristisk traskulptur och ett halvt miljon samtidigt som det gula inrokta piano som sticker ut ur vaggen. betonar skillnaden fran foregaende rum. Ljuset ar koncentrerat pa dessa tva fore mal samt pa tavlorna. Takgloberna gor att Futurism rummet som helhet upplevs som lugnt Det preussiska Berlin: Direkt utanfor cafe och harmoniskt. Som en utstallningslokal. et mots vi av en starkt belyst gnistrande hjalm och en kall gatumiljo. Detta ar Dramatiskt rum anslaget till ett scenografiskt mycket fanta Hervart Waldens dod: Ett mycket drama sifullt uppbyggt rum. En jattetavla skjuter tiskt litet rum med nygjorda malningar i upp snett ur golvet. Den hogra vaggen, en fargerna rott och svart. Malningarna ar presentation av Sturmtidskriften. Skriv mycket stora och tacker alla vaggar samt maskiner pa sdlbalkar skjuter ut ur vag talc. gen, dar punktbelysta vita ark ger infor Belysningen ar iskall och blandar delvis mation. Ovriga vaggar innehaller texter besokarna da de gar igenom rummet. Min och material som pa ett eller annat satt tanke ar att man ska uppleva detta som illustrerar resande, bl a tva montrar med lite obehagligt och omtumlande.