ÖVERSIKTSPLAN 2010 ÖVERSIKTSPLAN 2010, KILS KOMMUN

Omslag Grundkartor Kopiering Järnvägsstationen i Kil, foto av Agneta Hultin Tillstånd från Lantmäteriet, avtalsnummer Arkitektkopia AB MS2007_05820 Arbetsgruppen Godkänd av kommunstyrelsen Heléne Hallberg Kartor KS 2010-06-08 § 117 Claes Peter Persson (t.o.m. augusti 2008) Heléne Hallberg, KLARA arkitektbyrå Karolina Pettersson (t.o.m. maj 2009) Antagen av kommunfullmäktige Mari Andersson Illustrationer KF 2010-06-23 § 72 Stina Bergström Heléne Hallberg och Martin Tång, KLARA arkitekt- Lena Hassellund byrå om inget annat anges Laga kraft Mikael Johansson 2010-07-26 Lars Nylén Fotografier Mats Notini Tord Ohlsson och Agneta Hultin, Kils kommun Lars Olsson samt Heléne Hallberg, KLARA arkitektbyrå Jan Wadell (t.o.m. mars 2009) Flygfotografier Övriga medarbetare Bergslagsbild AB Göran Grönkvist Jan Erik Engström Layout Martin Tång KLARA arkitektbyrå genom Heléne Hallberg FÖRORD

FÖRORD

Kil på rätt spår – så heter visionen för Kil kommuns framtid. Med detta förslag till ny översiktsplan vill vi uppmärksamma några av de spår som leder till att visionen kan förverkligas. Kil är en kommun med många möjligheter, läget i Värmland, det attraktiva boendet med närhet till både service och natur, ett rikt näringsliv och ett aktivt och en- gagerat föreningsliv.

Med en genomarbetad naturvårdsplan i ryggen har vi försökt peka ut var och hur vi kan utveckla mark- och vattenområden till attraktiva boende och rekreationsområden. Med Lövenstrandsområdet har kommunen inlett arbetet med att göra Kils tätort till en än mer attraktiv plats att bo på, vilket vi i planen försöker vidareutveckla norrut i kommunen utan att utsätta vår kultur- och levnadsmiljö för onödiga påfrestningar.

Kils kommun är också en mötesplats där såväl europaväg och riksväg som järnvägar från fem olika håll möts. Detta gör naturligtvis Kils kommun till en gynnsam plats för näringsliv och handel. Därför är det även viktigt att kunna peka ut områden som fördel- aktigt kan användas som industrimark. Vi måste slå vakt om fortsatt goda möjligheter för resande, utveckling av näringsliv, arbetsmarknad och boende.

Vår kommun är också välbesökt av turister på grund av vårt läge vid Frykensjöarna och närheten till både stadens utbud och kultur- och naturupplevelser på landsbygden. Detta betyder även att vi som kommun måste planera för gott mottagande av gäster från både när och fjärran.

Föreningslivet tar stort ansvar för våra barn och ungdomar samtidigt som en stor andel av invånarna är engagerade i någon förening, Vi har fler medlemmar i Kil kommuns föreningar än vi har invånare! Det bekräftar att vi har en aktiv och engagerad befolkning som bör ges möjligheter till fortsatt och utvecklad verksamhet.

Mikael Johansson Ordförande kommunstyrelsen Kils kommun 3 INNEHÅLL

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 3 KULTURMILJÖ 61 ORDFÖRKLARINGAR 123 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 61 ORDFÖRKLARINGAR 123 INNEHÅLL 4 PLANFÖRSLAG 65 BILAGOR 130 LÄSANVISNING 5 KULTUR, FRITID OCH REKREATION 67 PROTOKOLLSUTDRAG KF 130 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 68 LÄNSSTYRELSENS YTTRANDE 131 VISION 7 PLANFÖRSLAG 70 FÖRMINSKADE KARTBILAGOR 134 PLANERING 8 ARBETE OCH SERVICE 72 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KARTA A 134 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 72 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KARTA B 135 PROCESSEN 11 PLANFÖRSLAG 74 PLANFÖRSLAG 136

KOMMUNEN 12 JORD OCH SKOGSBRUK 76 KARTBILAGOR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 76 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KARTA A SAMBAND OCH SAMARBETE 14 PLANFÖRSLAG 78 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KARTA B PLANFÖRSLAG MILJÖKVALITETSMÅL 20 TEKNISK FÖRSÖRJNING 80 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 80 RIKSINTRESSEN 22 PLANFÖRSLAG 84 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 22 PLANFÖRSLAG 28 MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET 87 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 87 BEBYGGELSE 32 PLANFÖRSLAG 93 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 32 PLANFÖRSLAG 38 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 96 MILJÖBEDÖMNING 96 KOMMUNIKATIONER 46 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 98 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 47 BEFINTLIGA MILJÖFÖRHÅLLANDEN 99 PLANFÖRSLAG 51 MKB FÖR PLANFÖSLAGET 104 HUR MILJÖKVALITETSMÅLEN NATURMILJÖ 55 BEAKTATS I ÖP 122 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 55 PLANFÖRSLAG 59

4 LÄSANVISNING

LÄSANVISNINGAR Planering ningarna som är en samlad nulägesbeskrivning Under kapitlet ”Planering” beskrivs fysisk sam- med kunskaper om befintliga förhållanden och på- hällsplanering i allmänhet och de lagar som reg- gående förändringar som är nödvändiga förutsätt- Översiktsplanen består av två delar, ”ÖP 2010 lerar planeringen. Här redovisas även de kommu- ningar vid all planering. i korthet” och ”Översiktsplan 2010”. ÖP 2010 i nala styrdokument som påverkar planeringen. korthet är en sammanfattning av översiktsplanen Sist i varje kapitel redovisas planförslaget som som även kan läsas som ett fristående dokument. Processen är den slutliga avvägningen och ställningstagan- Sammanfattningen beskriver kortfattat och över- Här redovisas översiktsplanens planeringspro- det som gjorts mellan olika allmänna intressen. gripande planering, Kils kommun, planeringsför- cess, hur framtagandet av planen skett samt tids- Planförslaget ger även vägledning för beslut om utsättningar, planförslag och miljökonsekvensbe- planen för planeringsprocessen. användningen av mark- och vattenområden samt skrivning. om hur den bebyggda miljön ska utvecklas och be- Kommunen varas. Kils kommun ska planera och arbeta för att Översiktsplan 2010 består av en inledande del Här återfinns en kortfattad allmän beskrivning av genomföra planförslagen som också kan ses som med tio kapitel som beskriver översiktsplanering Kils kommun samt kommunens historia och ut- en prioriteringslista med koppling till det kommu- i allmänhet, Kils kommun samt samband. Därpå veckling. nala budgetarbetet. Förslagen i planen redovisas följer översiktsplanens andra del där de allmänna i punktform för att de ska vara lätta att referera till intressenas planeringsförutsättningar och planför- Samband och samarbete och följa upp. slag redovisas i tio kapitel. Sedan följer miljökon- I detta kapitel redovisas Kils kommuns kopplingar sekvensbeskrivningen med fem kapitel. Avslut- till omvärlden och viktiga samarbetsfrågor som de- De förslag i planen som bedömts medföra en be- ningsvis redovisas register och bilagor. las med de angränsande kommunerna. tydande miljöpåverkan är skrivna med kursiv, grön text och deras troliga påverkan redovisas i miljö- Miljökvalitetsmål konsekvensbedömningen. INLEDANDE KAPITEL Här redovisas kortfattat vad de nationella miljökva- litetsmålen och de regionala miljömålen är. Förord MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Innehåll PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLAN- Här har planförslagets direkta och indirekta bety- Innehållsförteckning med sidangivelser. FÖRSLAG dande miljöpåverkan som identifierats, beskrivits och bedömts. Här finns också en bedömning av Läsanvisningar Planeringsförutsättningarna och planförslagen för hur förändringarna påverkar miljötillståndet i för- Anvisningar som beskriver översiktsplanens inne- de allmänna intressena redovisas i tio kapitel som hållande till de nationella miljökvalitetsmålen. håll och uppbyggnad. är uppdelade efter ämne.

Vision För varje kapitel anges först övergripande mål som Här återfinns kommunens vision ”Kil – på rätt spår”. anger i vilken riktning utvecklingen i kommunen ska ske. Därefter redovisas planeringsförutsätt-

5 LÄSANVISNING

ORDFÖRKLARINGAR

Här finns förklaringar av de svåra ord som kan fö- rekomma i texten, även om ambitionen har varit att skriva på ett lättförståeligt språk.

KARTBILAGOR

Här finns tre sammanställningskartor, två som re- dovisar planeringsförutsättningarna och en som redovisar planförslaget.

6 VISION

VISION: KIL - PÅ RÄTT SPÅR

Kommunfullmäktige i Kils kommun antog den 22 juni 2005 visionen ”Kil - på rätt spår” som ska vara vägledande i allt arbete inom kommunen.

KIL – PÅ RÄTT SPÅR

- Den trygga mötesplatsen, en kraftkälla för ut- veckling och välmående - Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss - Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i var- dagen - Goda möjligheter att må bra och leva ett hälso- samt liv - Framgångsrika företag utgör grunden för syssel- sättningen inom kommunen

- Den familjevänliga och omhändertagande kom- munen med valfrihet - Den mest familjevänliga kommunen i regionen - Det bästa boendealternativet för alla åldrar - Engagerade föreningar med ett rikt utbud för meningsfull fritid - Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar ut- veckling och utgår från människans behov

7 PLANERING

PLANERING LAGSTIFTNING

De lagar som reglerar fysisk planering finns upp- Med hjälp av fysisk planering reglerar kommunen tagna i miljöbalken (MB, SFS 1998:808) samt i användningen av mark- och vattenområden samt plan- och bygglagen (PBL, SFS 1987:10). bebyggelsens utveckling. En medveten fysisk pla- nering är grunden till ett hållbart samhälle som kan Miljöbalken möta framtida behov. Planer är kommunens instru- Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveck- ment i den fysiska planeringen. Exempel på olika ling som innebär att nuvarande och kommande ge- sorters planer är översiktsplaner, detaljplaner och nerationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. områdesbestämmelser. Miljöbalken ska tillämpas så att: - människors hälsa och miljön skyddas mot ska- REGERINGENS RIKTLINJER FÖR FYSISK PLA- dor och olägenheter oavsett om dessa orsakas NERING OCH SAMHÄLLSBYGGNAD av föroreningar eller annan påverkan, - värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och Regeringen har angett riktlinjer för vilka strategier vårdas, och program den fysiska planeringen och sam- - den biologiska mångfalden bevaras, hällsbyggandet ska innehålla. - mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och sam- Riktlinjerna anger: hällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hus- - att användandet av bil ska minska och transpor- hållning tryggas, och terna ska göras resurssnålare genom ett varie- - återanvändning och återvinning liksom annan rat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och hushållning med material, råvaror och energi kultur, främjas så att ett kretslopp uppnås. - att kulturhistoriska och kulturella värden ska tas tillvara och utvecklas, Plan- och bygglagen - att man ska ta tillvara och utveckla grön- och vat- Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om tenområden i tätorter samt områden nära dessa planläggning av mark och vatten. Plan- och bygg- och hur man går tillväga för att inte öka andelen lagen främjar en samhällsutveckling med jämlika yta som är skapad av människor, samt och goda sociala levnadsförhållanden samt en god - effektivisering av energianvändningen, hur för- och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i nyelsebara energiresurser ska tas tillvara och dagens samhälle och för kommande generationer. hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft Plan- och bygglagens 1 kap 3 § anger att varje kan främjas. kommun ska ha en aktuell översiktsplan som om- fattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ange vilka allmänna intressen som bör beaktas vid plan-

8 PLANERING läggning, prövning av lov enligt plan- och byggla- miljö- och riskfaktorer som ligger till grund för ställ- gen eller som bör vägas in vid andra beslut som ningstaganden om användningen av mark och avser mark- och vattenanvändningen. Enligt plan- vatten ska bland annat redovisas. Utöver lagregle- och bygglagen ska översiktsplanen även redovisa ringen styrs innehållet även av politiska beslut som hur kommunen planerar att tillgodose de riksintres- kommit till uttryck i visioner, handlingsprogram, sen som finns inom kommunens gränser. måldokument och liknande på nationell, regional och lokal nivå.

MEDBORGERLIGT INFLYTANDE Fördjupning av översiktsplan För att tillgodose behovet av en högre detaljerings- Plan- och bygglagen påpekar att det är viktigt att nivå kan en fördjupning av översiktsplanen upp- medborgarna får chansen att påverka innehållet rättas för begränsade områden, geografiska eller i översiktsplanen. Programmet och den färdiga tematiska. För en fördjupning av översiktsplanen översiktsplanen ska gälla för hela kommunen och gäller samma krav på innehåll och förfarande som därmed också för alla som bor i den. Genom sam- för den kommunomfattande planen. råd och utställning i olika faser av planarbetet ges medborgarna möjlighet att utöva sitt inflytande på hur kommunen ska hantera mark- och vattenfrå- DETALJPLANERING gorna. Detaljplanen reglerar utformningen för begränsade mark- och vattenområden, ofta inom tätbebyggda ÖVERSIKTSPLANERING områden. Detaljplanen ska redovisa allmänna plat- ser, kvartersmark och vattenområden. I planerna Översiktsplanen är kommunens övergripande plan regleras bl.a. bebyggelse, gator, parker och fri- för mark- och vattenområden. Planen omfattar he- luftsområden. Bestämmelserna i detaljplanen lig- la kommunens yta och visar hur bebyggelsemiljön ger sedan till grund för beslut om t.ex. bygglov. I kan utvecklas och bevaras. Den är inte juridiskt plan- och bygglagens 5 kap. finns bestämmelser bindande för enskilda och myndigheter utan vägle- om i vilka situationer detaljplan ska upprättas innan dande för efterföljande beslut. lov får ges. Detaljplanens bestämmelser för hur marken får användas är bindande och de innebär Översiktsplanen har flera viktiga funktioner. Den både rättigheter och skyldigheter för både kommu- kan användas som ett politiskt handlingsprogram nen och enskilda. för den kommande utvecklingen i kommunen och bidra till att förenkla och effektivisera hanteringen av plan- och bygglovsärenden. Den är även en överenskommelse mellan staten och kommunen om de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande. Allmänna intressen samt

9 PLANERING

OMRÅDESBESTÄMMELSER Översiktplanen behandlar, till skillnad från de flesta Planer och program som bör revideras: Antagen: styrdokument, flera olika ämnen och frågor. Den - Handikappolitiskt program 2006 Områdesbestämmelser användas för begränsade övergripande helhetssynen gör att flera olika styr- - Kulturmiljöprogram 2002 områden och reglerar markanvändningen. De är dokument berörs av översiktsplanen. - Trafiknätsanalys för Kils tätort 2000 liksom detaljplaner juridiskt bindande, men inte lika omfattande. Områdesbestämmelser används ofta Kommunala styrdokument med koppling till Planer och program under framtagande: i bevarandesyfte, för att t.ex. skydda en byggnad översiktsplanen: - Miljöguiden - lokala miljömål för Kils kommun eller ett begränsat område. Till skillnad från en detaljplan ger områdesbestämmelser inte någon Aktuella planer och program: Antagen: byggrätt. - Avfallsplan 2008 LÄS MER OM: - Klimat- och energiplan 2008 - Risk- och sårbarhetsanalys 2007 - fysisk planering och samhällsbyggnad på Bover- STYRDOKUMENT - Naturvårdsprogram 2007 kets hemsida, www.boverket.se - Miljö- och energipolicy 2006 Förutom lagarna och regeringens riktlinjer finns - FÖP Lövenstrand 2002 flera olika styrdokument, planer och program som rör den fysiska planeringen. Dessa dokument finns på olika nivåer, internationellt, nationellt, regionalt och kommunalt, och är upprättade för att globalt främja goda, rättvisa och hållbara livsmiljöer och livsvillkor.

10 PROCESSEN

PROCESSEN ga kraft om ingen överklagar. Om översiktsplanen under följande år och ett nytt bearbetat förslag överklagas vinner den istället laga kraft när över- påbörjades år 2000. Arbetet utmynnade i ett pro- klaganden slutgiltigt prövats och avslagits. gramförslag daterat 2006-07-03. PLANERINGSPROCESSEN Utvecklingen av programmet till föreliggande för- I planeringsprocessen vägs olika samhällsintres- AKTUALITET slag och ny översiktsplan påbörjades därefter. Ar- sen mot varandra i en demokratisk process samti- betet har bedrivits av KLARA arkitektbyrå ab i nära digt som enskildas rättigheter beaktas. Kommunfullmäktige ska minst en gång under man- samarbete med en tjänstemannagrupp bestående datperioden ta ställning till översiktsplanens aktua- av förvaltningschefer och en politikergrupp, samma Det finns inga formella krav på att upprätta ettpro - litet. Vid en aktualisering tar kommunfullmäktige grupp som deltagit i arbetet med programförslaget. gram för översiktsplanen. Ett program kan dock ställning till om översiktplanens intentioner är aktu- underlätta för planarbetet genom att utgångspunk- ella med hänsyn till eventuella nya förutsättningar. Tidsplan ter, inriktning och mål definieras tidigt. Om översiktsplanen bedöms aktuell innebär det att Programsamrådshandling 2006-07-03 ingenting händer. Om den bedöms inaktuell kan Samrådets syfte enligt plan- och bygglagen är att revidering av planen ske eller en ny plan upprättas. samråd med länsstyrelsen 2008-06-30 ge möjlighet till insyn och påverkan samt att för- ang. avgränsning för MKB bättra beslutsunderlaget. Myndigheter, föreningar och allmänhet ges möjlighet att lämna synpunkter ÖVERSIKTSPLANENS FRAMTAGANDE samråd 7 sep - 6 nov 2009 på planförslaget. Efter samrådet revideras sam- rådshandlingen till en utställningshandling och en Gällande översiktsplan för Kils kommun är upprät- utställning 15 feb - 23 april 2010 samrådsredogörelse där inkomna åsikter redovi- tad 1990. Arbetet med den nya översiktsplanen sas skrivs. påbörjades redan 1994. godkänd av KS 8 juni 2010 § 117

Innan översiktsplanen antas ställs planförslaget ut Planeringen baserades tidigt på ett material som antagen av KF 23 juni 2010 § 72 under minst två månader. Utställningen ger tillfälle togs fram i direkt samarbete med kommunmed- för statliga myndigheter, kommunens medborgare borgare. Fem grupper arbetade med att i studie- laga kraft 23 juni 2010 m.fl. att reagera på de ändringar som genomförts cirkelform ta fram ett underlag för översiktsplaner. sedan samrådet. Efter utställningen sammanställs Grupperna bestod av kvinnor 25-65, män 25-65, inkomna åsikter i ett utställningsutlåtande. Försla- unga 15-25, äldre 65- och småbarnsföräldrar. En get revideras igen med hjälp av de inkomna åsik- tjänstemanna- och politikergrupp med 50% kvinnor terna och en antagandehandling arbetas fram. och 50% män, tog därefter fram ett förslag till över- siktsplan och ett samråd inleddes 1996. Kommunstyrelsen (KS) godkänner översiktspla- nen innan Kommunfullmäktige (KF) fattar beslut De synpunkter som inkom i samrådet ledde till om- om antagande. Tre veckor efter att det justerade fattande förändringar i planens struktur. Det kon- protokollet har anslagits vinner översiktsplanen la- kreta planarbetet bedrevs dock endast sporadiskt

11 KOMMUNEN

KOMMUNEN Det var meningen att ett nytt sockencentra skulle växte området Kilslund fram och under 2000-talet byggas upp kring den nya kyrkan men stambanans har utbyggnaden fortsatt norrut i Lövenstrandsom- sträckning mellan Gävle och Göteborg gjorde istäl- rådet. Kils kommun ligger centralt i Värmland, knappt två let Kil till en naturlig centralort. mil nordväst om . Kommunen har cirka 11 700 invånare och en yta på 359 km2. Kils kommun Kils tätort är drygt 100 år gammal. Som järnvägs- BEFOLKNING består av socknarna Boda, Frykerud och Stora Kil. knut blev Kils tätort attraktivt för både hantverka- Kommunen, som den ser ut idag, bildades 1971 re och köpmän som slog sig ner och byggde hus Befolkningen i nuvarande Kils kommun ökade sak- genom sammanläggning av kommunerna Stora längs den nuvarande Storgatan. Området längs ta under 1600- och 1700-talen för att efter några Kil och Frykerud, samt Boda församling. Tätorten Storgatan bebyggdes mellan 1880 och 1930. Sö- missväxtår i början av 1800-talet öka kraftigt. Det Kil är kommunens centralort. Det finns ytterligare der om Storgatan tog Karlslunds ägor vid och det var dock svårt att klara försörjningen och under två tätorter i kommunen, Fagerås och Högboda. dröjde in på 1900-talet innan någon började bygga 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade Kommunen är en jordbruksbyggd som i öster do- längs tvärgatorna. Kils tätort fick sin första stads- många till Amerika. I början av 1900-talet började mineras av några herrgårdar, främst Apertin och plan 1905. Mellan åren 1965-1985 skedde en kraf- inflyttningen till Kils tätort samtidigt som befolk- Ekenäs. tig expansion av tätorten. Stora bostadsområden ningsökningen avtog. Befolkningsutvecklingen i växte upp kring centrum, bland annat vid de gamla Kils kommun var relativt jämn fram till ca 1965 för byarna Lersätter och Runnevål. Under 1990-talet att sedan under de följande tjugo åren öka snabbt. HISTORIA Kommunens befolkning mer än fördubblades. Ök- ningen låg helt i tätorterna, framförallt Kil, medan Transportleden från Klarälven över Hyn- och Fry- landsbygden sakta avfolkades. Idag kan vi se en kensjöarna till norra Värmland var betydelsefull viss minskning av invånarantalet i kommunen redan i förhistorisk tid. Gravfälten kring Frykens framförallt beroende på att fler personer flyttar ut södra ände tyder på att där funnits en omfattan- från kommunen än det flyttar in. Avfolkningen av de förhistorisk bosättning. Detta område bildade landsbygden har dock upphört och allt fler väljer också centrum i det Frikuhärad som bestod av att bosätta sig på landsbygden. Sannolikt kommer Frykeruds, Stora Kils, Nors och Segerstad sock- Kils befolkning att ligga omkring 11 000-12 000 nar. Vid både Prästbol, öster om Fagerås, och personer under en avsevärd tidsperiod framåt. Apertin fanns kyrkor redan på 1200-talet. I slutet av 1300-talet splittrades Frikuhärad. Socknarna Befolkningens fördelning mellan män och kvinnor Frykerud, Stora Kil samt Ullerud sammanfördes till är mycket jämn i kommunen. Största delen av be- Kils härad. På medeltiden var området vid Aper- folkningen är mellan 45 och 64 år, drygt 28 % i jäm- tin socknens centrum men under 1600-talet kom Kils kommun förelse med knappt 26 % som för riket som helhet. istället Illberg att bli den centrala platsen. Detta ef- I övrigt är åldersfördelningen i Kils kommun i stort tersom Illberg under ca 300 år var en knutpunkt sett som för riket som helhet med undantag för där alla vägar möttes och dit gästgivargård och personer mellan 25 och 44 år, där Kils kommun är skjutsstation var lokaliserat. Under 1800-talets slut färre, 23 % jämfört med 27 % för riket som helhet, uppfördes en ny kyrka vid Tollestad som ligger mer och personer mellan 7 och 17 år, där Kils kommun centralt belägen i bygden vid Frykens västra sida. är fler, 15 % jämfört med 13 % för riket som helhet. 12 Rud Humletorp Skog

Grava Svartåna KOMMUNENBergsby Tårtan Bonäs Takene KILS KOMMUN Bäckebron

Bonserud Getmossen Östmarken Mellan-Fryken Gunnarsbytorp Torpsjön Ramsåsen Edane Edet

Edet Gunnarsby Visten Rinnen Frykåsen Brunsberg Siggerudsnäs Bodetta Arnäs Övre Bondestad Ransby Strand Rennstad Nilsby Lusten Pråmsjön Ringstad Björnrudstorp Siggerud Deje Takenetorp Sandviken Ärtetan Högåsen Dölme Säveln Fryksdalsbanan Smedstad

Björkenäs Tolita Smårissjön Östra Glänne Nedre Bondestad

Boda Säby Ölserud Örnäs Frykerud Hallen Säbytorp Bergslagsbanan Aplungen Åneholm Högboda Källsäter Grimstad Värmeln Värmlandsbanan Nedre Fryken Lerbodatorp Europaväg 45 Trångstad Lene Gösjön Backen Bråtjärn Visterud

Rud Stubberud Norstetjärn Hannäs Välsätter Brevik Norsälven Ås Gunnita Stor-Emsen Riksväg 61 Frykfors Lökene Täppåsen Åstjärnet Stora Kil Fryksta Ekenäs Mosserud Forshaga Mossviken Klacksjön Fagerås Apertin Dyvelsten Forsnor Norra Hyn Vålåsen Klaxås Illberg Fjäll Tomten Lidesnar Kil Skållerud Backarna Skårebol Acksjön Långviken Markvatten Utterud Smedstad 0 5 km Klingerud Bjällerud Södra Hyn Rudsta Skåne Norge-/Vänerbanan

13

Skåre Edsvalla SAMBAND OCH SAMARBETE

SAMBAND OCH SAMARBETE Grannkommuner: 1. kommun Kils kommun är belägen mitt i Värmland med fem 2. Sunne kommun grannkommuner, Arvika, Forshaga, , Karl- 3. Forshaga kommun stads samt Sunne kommun. Samarbete är nöd- 4. kommun vändigt eftersom den geografiska kommungränsen 5. Grums kommun inte alltid är den naturliga gränsen för ett intresse. Men även för att kunna effektivisera verksamheten i en kommun i Kils storlek. Samverkan och samar- bete sker på olika nivåer som mellan grannkom- muner, regionalt, nationellt och internationellt.

2

1 3 KIL

4 5

Värmlands län

14 SAMBAND OCH SAMARBETE

MELLANKOMMUNALT SAMARBETE - samarbete inom IT-området med Grums, Fors- trala frågorna för regional utveckling. Det regionala haga och kommuner där det under utvecklingsprogrammet utgör även underlag för Det faktum att Kils tätort är en knutpunkt i det 2006 bildades en gemensam krisledningsnämnd program och åtgärder på lokal nivå och i angräns- svenska järnvägsnätet, att Karlstad flygplats ligger i Karlstadsregionen, ande regioner. På lokal nivå är ”Värmland växer” mycket nära Kils kommungräns samt att det går - samarbete med revidering av kommunens av- vägledande för kommunal översiktlig planering. en europaväg och en riksväg genom kommunen, fallsplan i samarbete med Karlstads kommun gör att många av de mellankommunala frågorna och övriga kranskommuner till Karlstad, samt För att nå visionen för Värmland har fem insatsom- handlar om kommunikationer och transporter. Två - samarbete gällande naturvärden som ligger på råden formulerats. Insatsområdena tar hänsyn till andra stora mellankommunala samarbetsfrågor är gränsen mellan Kils kommun och andra kommu- påverkan från omvärlden samt vilka kompetenser naturvård och miljö. Kils kommun har ett stort an- ner som Kilsravinerna, riksintresset för naturvård och tillgångar som finns. Varje insatsområde inne- tal sjöar och flera av dem delas med angränsande vid Norra Hyn (Klarälvens nedre lopp) och riksin- håller tre strategier som beskriver målen för arbetet kommuner. tresset med geografiska bestämmelser i Fryks- och metoderna för att förverkliga visionen. Insats- dalen. Vid förändringar i dessa områden bör områdena är ledarskap, innovativa miljöer, kompe- Det finns bl.a. en muntlig överenskommelse om att samråd hållas med kommuner som delar dessa tensförsörjning, tillgänglighet och livskvalitet. försöka samordna fysiska planer som förekommer naturvärden med Kils kommun. intill kommungränser. Aktuella fall har varit Södra Det som i ”Värmland växer” uppmärksammats som Hyn och Visten där grannkommunen har haft sam- tillgångar i Kils kommun är: ma intresse som Kil. REGIONALT SAMARBETE - stark tillväxt i verkstadsindustrin, - framgångar inom livsmedelsindustrin, Exempel på samarbetsprojekt på mellankom- Karlstad är ett utpräglat regioncentrum och länets - de goda pendlingsmöjligheterna med tåg till munal nivå är: administrativa, kulturella samt kommersiella cen- Karlstad, - dialog gällande lands-, riks- och europavägarna trum med en väl utbyggd infrastruktur. Kils kom- - närheten till Karlstad flygplats, samt järnvägen med de omgivande kommuner- mun ligger inom det influensområde som skapats - det gynnsamma läget för godsterminaler, samt na, Vägverket och Banverket om upprustning kring Karlstad och är beroende av kommunika- - de delar av Fryksdalen som finns inom kommu- och kapacitetsökning, tionsmöjligheterna inom regionen. nen. - samarbete med Forshaga, Grums och Munkfors, med gemensam energirådgivning, Region Värmland Exempel på samarbetsprojekt på regional nivå - diskussion med Forshaga kommun om sjön Vis- Region Värmland är en organisation för regional är: ten som är Forshaga kommuns vattentäkt. Detta utveckling, som arbetar för den värmländska till- - Värmlandstrafik AB som står för kollektivtrafi- kräver speciella hänsynstaganden från Kils sida växten. Regionförbundet är ett gemensamt organ ken i Värmlands län. Värmlandstrafik ägs ge- i fråga om etableringar i närheten av sjön, för Landstinget i Värmland och länets samtliga 16 mensamt av kommunerna i Värmlands län och - samarbete inom utbildningsområdet med Karl- kommuner landstinget. Diskussioner förs med närliggande stad- Hammarö gymnasienämnd, med ett avtal kommuner och Värmlandstrafik om hur de kol- för gymnasister från Kils kommun, RUP - regionalt utvecklingsprogram lektiva kommunikationerna till Kil kan förbättras, - Räddningstjänsten Karlstadsregionen som är ”Värmland växer” är det regionala utvecklingspro- - ”Bibliotek i Värmland” där alla värmländska kom- ett samarbete mellan och gemensamt kommu- grammet för Värmland som ska gälla till och med muner, länsbiblioteket och sjukhusbiblioteket in- nalförbund för kommunerna Forshaga, Grums, 2013. ”Värmland växer” är grund för en dialog mel- går. Det finns även en gemensam databas för Hammarö, Karlstad och Kil, lan den nationella och regionala nivån om de cen- biblioteken i Karlstadsregionen, samt

15 SAMBAND OCH SAMARBETE

- Karlstadsregionens turistiska samarbetsprojekt, sera Kongsvinger och Kil för vidare transport - Revidering av det utökade strandskyddet och där de fem ingående kommunerna har beslutat mot Göteborgs hamn. landskapsbildsskyddet. om en gemensam strategi för turismfrågor. - Kraftledningar MELLANKOMMUNALA FRÅGOR I ÖVERSIKTS- Regionala kraftledningar sträcker sig mellan NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT SAMAR- PLANEN kommunerna. BETE Nedan följer en kort kommunvis presentation över - Vindkraftsetableringar inom Arvika kommun Nationella och internationella kontakter kräver go- de mellankommunala frågor med anknytning till Arvika kommun har inlett en process för att ta da kommunikationer, både fysiska och digitala. Kils mark- och vattenanvändning som berörs i över- fram en vindkraftplan som ett tematisk tillägg till kommun har ett strategiskt läge som järnvägsknut. siktsplanen. översiktsplanen. Karlstads flygplats ligger precis söder om Kils kom- mun. Närmaste storflygplats är Gardemoen, norr Arvika kommun Forshaga kommun om Oslo, dit avståndet är ca 20 mil. Utbyggnaden - Värmlandsbanan - Bergslagsbanan av digital kommunikation ger i stort sett samma Arvika kommun ser Värmlandsbanan som en Järnvägen ingår i det strategiska godsnätet och möjligheter oavsett var man bor i landet eller kom- viktig framgångsfaktor och anser att en fortsatt är av riksintresse. Kils kommuns inriktning är att munen. Med hög standard skapas möjligheter att positiv utveckling av järnvägstrafiken för såväl möjliggöra och främja transporter på järnväg vil- få nya företag till orten och för befintliga att utveck- person- som godsbefordran är av strategisk be- ka är miljövänliga och resurssnåla. la sina verksamheter. tydelse. Arvika kommun anser även att en utö- kad kapacitet på järnvägen är nödvändig för en - Norra Hyn samt Apertin - Illberg - Ekenäs Exempel på samarbetsprojekt på nationell och fortsatt utveckling. Inom Arvika kommun får inte Norra Hyn och området kring sjön är av riksin- internationell nivå är: åtgärder vidtas som kan begränsa järnvägstrafi- tresse ur både natur- och kulturmiljöhänseende. - diskussioner som förs med övriga kommuner ken. Arvika kommuns ställningstagande angåen- Forshaga kommun delar Kil kommuns inriktning längs Europaväg 45, och föreningen ”Via Lap- de Värmlandsbanan delas av Kils kommun. och vill verka för att värdefulla naturmiljöer lång- pia”, om hur vägen kan göras säkrare och hur siktigt bevaras. man ska kunna öka standarden på vägen, - Riksväg 61 - deltagande i EU-projektet ”TownNet” som syfta- Arvika kommuns inriktning är att arbeta efter den - Visten de till samverkan mellan en större kommun och av vägverket framtagna vägutredning och hand- Sjön visten omfattas av utökat strandskydd till de mindre kommuner som ligger runt denna, lingsplan för Riksväg 61. Kils kommun delar Ar- 150 meter i både Forshaga och Kils kommun. - en omlastningscentral för gods som ska lastas vika kommuns ställningstagande. Visten är vattentäkt för Forshaga kommun vilket om från lastbil till tåg, och vice versa, som plane- för Kils kommun innebär särskilt hänsynstagan- ras att byggas på Lersätters industriområde för - Rinnen, Säveln och Värmlen de vid mark- och vattenplanering i anslutning till att minska transporterna på landsväg och öka Sjöarna Rinnen, Säveln och Värmeln har samt- sjön. dem på järnväg, och därmed minska de skadliga liga utökat strandskydd till 200 meter inom både effekterna på miljön, samt Arvika och Kils kommuner. Värmeln är ytvatten- - Revidering av det utökade strandskyddet och - tågprojektet ”Miljöfrämjande godstransporter täkt för Edane i Arvika kommun vilket kräver sär- landskapsbildsskyddet. från lastbil till tåg” som innebär främst att gods- skild hänsyn från Kils kommun vid mark- och vat- trafik från Nordnorge ska gå på järnväg och pas- tenplanering i anslutning till sjön.

16 SAMBAND OCH SAMARBETE

- Kraftledningar Karlstads kommun förespråkar, liksom Kils kom- - Gång- och cykelväg mellan Karlstad och Kils tät- Regionala kraftledningar sträcker sig mellan mun, en kapacitetshöjning av Värmlandsbanan ort kommunerna. och anser att anläggande av dubbelspår och mö- Både Karlstads och Kils kommun vill samverka tesplatser är högprioriterat. Dock anser Karlstads om att tillsammans med Vägverket möjliggöra - Gång- och cykelväg mellan Forshaga tätort och kommun att någon byggnation av dubbelspår en gång- och cykelförbindelse mellan tätorterna. Kils tätort. inte är aktuellt i dagsläget. Utöver detta före- I Karlstads kommuns studie, Cykelförbindelse Kils kommun vill arbeta tillsammans med Fors- språkar Karlstads kommun även genomförande mellan Karlstad och angränsande tätorter – pla- haga kommun för att tillskapa en säker gång- av den så kallade Vålbergsrakan, vilket är en ny neringsunderlag, föreslås en sträckning längs och cykelförbindelse mellan de två tätorterna via järnvägssträckning mellan Karlstad och Vålberg, Riksväg 61 från Skåre till Hynboholm. Norra Hyn. mellan Värmlandsbanan och Norge – Vänerba- nan. Karlstads kommuns ställningstagande syf- - Kilsravinerna Grums kommun tar till att höja järnvägens kapacitet. Naturreservatet Kilsravinerna är avgränsat i - Stor-Emsen, Värmeln och Lill-Emsen kommungränsen till Karlstads kommun. Natur- Sjöarna Stor-Emsen och Värmlen omfattas av ut- - Riksväg 61 och Europaväg 45 reservatets influensområde sträcker sig dock ökat strandskydd till 150 meter inom Grums kom- Karlstads kommuns inriktning för vägarna är, i över kommungränsen till Karlstads kommun. Kils mun och 200 meter inom Kils kommun. Sjön Lill- likhet med Kils kommun, att upprustning och ut- kommun vill samverka med Karlstads kommun Emsen omfattas endast av utökat strandskydd byggnad, både inom och utanför regionen, är av så att ingrepp som kan medföra att Kilsraviner- inom Grums kommun, strandskyddet är utökat till stor betydelse för kommunikationerna. nas struktur eller Hyndalsåns hydrologi ändras 150 meter. inte genomförs. - Norra Hyn - Revidering av det utökade strandskyddet och Klarälvens nedre lopp och Norra Hyn är av riksin- landskapsbildsskyddet. tresset för naturvården. Liksom Kils kommun har Karlstad inga planer för området som motverkar - Kraftledningar naturvårdsintresset. Karlstads kommun kommer Regionala kraftledningar sträcker sig mellan att beakta naturvårdsintresset i samband med kommunerna. tillståndsgivning av olika slag.

Karlstads kommun - Revidering av det utökade strandskyddet och - Värmlandsbanan och Norge – Vänerbanan landskapsbildsskyddet. Karlstads kommun verkar för goda järnvägsför- bindelser med viktiga regioncentra som Stock- - Kraftledningar holm, Göteborg, Oslo och Örebro. Karlstad Regionala kraftledningar sträcker sig mellan kommun vill arbetar även för att möjligheten att kommunerna. utnyttja järnvägen för lokal kollektivtrafik ska tas tillvara. Kils kommun delar Karlstad kommuns ställningstagande i dessa frågor.

17 SAMBAND OCH SAMARBETE

Sunne kommun - Getmossen - Fryksdalsbanan Kulturhistoriskt värdefullt område på grän- Fryksdalsbanan, som är en järnväg av riksintres- sen mellan Sunne och Kils kommuner som har se för kommunikationer, sträcker sig mellan Kil, uppmärksammats i både det regionala kultur- Sunne och . Sunne kommun anser i likhet miljövårdsprogrammet och Kils kommuns kul- med Kils kommun att järnvägen är viktig och att turmiljöprogram. I Kils kommun finns områdes- den ska bevaras och ges möjligheter att utveck- bestämmelser upprättade för del av området. las. - Kraftledningar - Europaväg 45 Regionala kraftledningar sträcker sig mellan Europaväg 45 är av riksintresse för kommuni- kommunerna. kationer. Sunne kommun anser i likhet med Kils kommun att vägen är viktig och att den ska beva- ras och ges möjligheter att utvecklas. LÄS MER OM:

- Fryksdalen - regionalt utvecklingsarbete på Region Värm- Det geografiskt avgränsade området av riksin- lands hemsida, www.regionvarmland.se tresse enligt 4 kap. 2 § miljöbalken i Fryksdalen - grannkommunerna på respektive hemsida: sträcker sig från Kils kommun i söder genom www.arvika.se Sunne kommun till Torsby kommun i norr. Områ- www.forshaga.se det är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden www.grums.se som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. www.karlstad.se www.sunne.se - Mellan-Fryken och Visten Sjöarna Mellan-Fryken och Visten omfattas av utökat strandskydd till 150 meter i både Sunne och Kils kommun.

- Spragden Sjön Spragden omfattas i Sunne kommun av utö- kat strandskydd till 150 meter. I Kils kommun om- fattas sjön av det generella strandskyddet.

- Revidering av det utökade strandskyddet och landskapsbildsskyddet.

18 SAMBAND OCH SAMARBETE

19 MILJÖKVALITETSMÅL

MILJÖKVALITETSMÅL

NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljö- kvalitetsmål som i huvudsak ska vara uppfyllda år 2020. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Dessa miljö- kvalitetsmål utgör grunden för den nationella mil- jöpolitiken och strävan är att vi till nästa genera- tion ska ha löst de stora miljöproblemen. Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda mil- jökvaliteten, även om stora insatser görs. Teknikut- veckling kan bidra till att lösa några av problemen men det kan också behövas mer genomgripande samhällsförändringar. I Kils kommun berörs 14 av de 16 miljökvalitetsmålen. Dessa är Begränsad kli- matpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God be- byggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. De mål som inte berör Kils kommun är Hav i balans samt le- vande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö

Illustration av Tobias Flygar

20 MILJÖKVALITETSMÅL

Miljökvalitetsmålen syftar till att: gier och kommunal samhällsplanering kan ge ra- - främja människors hälsa, mar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå. - värna den biologiska mångfalden och naturmil- jön, Kils kommun arbetar även med framtagandet av - ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska lokala miljömål. värdena, - bevara ekosystemens långsiktiga produktions- förmåga, samt LÄS MER OM: - trygga en god hushållning med naturresurserna. - de nationella miljökvalitetsmålen på Miljö- målsportalen, www.miljomal.nu REGIONALA MILJÖMÅL - de regionala miljömålen på länsstyrelsen i Värmlands läns hemsida, www.lansstyrelsen.se/ Länsstyrelserna har en övergripande och samord- varmland nande roll i miljömålsarbetet som regionala miljö- myndigheter. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa, precisera och konkreti- sera alla miljökvalitetsmål utom ”Levande skogar” som Skogsstyrelsen har ansvar för. Länsstyrelser- na och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regio- nala miljömålen och det regionala miljömålsarbe- tet.

LOKALA MILJÖMÅL

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. Kommunerna har flera betydel- sefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvali- tetsmålen, dels genom sitt myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrate-

21