Översiktsplan 2020-2040 Samrådshandling Fastställt Av: Fastställt Datum: Dokumentet Gäller Till Och Med: Dokumentet Gäller För: Dokumentansvarig: Diarienummer

Uppdaterad 2020-03-13

Översiktsplan 2020-2040 Samrådshandling Fastställt av: Fastställt datum: Dokumentet gäller till och med: Dokumentet gäller för: Dokumentansvarig: Diarienummer:

Projektledare: Sara Svensson, SBK Värmland AB Ansvarig tjänsteperson Forshaga kommun: Nicole Nelson Nyrén Arbetsgrupp: Urban Ledin, Lindha Rothén, Terese Alexandersson, Jan Erik Engström, Anne Hellström, Morgan Häggbom och Claes Havimäki och Elin Jonsson Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott

Framsida: Bilder av Erik Nygren (barn hämtar posten), Sara Svensson (bro i Deje), Håkan Wallin (flygbild) Foton: Sara Svensson, SBK Värmland AB (om inget annat anges) Layout kartor: SBK Värmland AB (om inget annat anges) Bakgrundskarta: Lantmäteriet (om inget annat anges) Illustrationer: SBK Värmland AB Välkommen att ge din åsikt om framtidens Forshaga Kommun!

Forshaga kommun 2040 – varmt välkommen!

Här känner sig alla välkomna, trygga och inkluderade. Genom att vara öppna och visa tillit till varandra gör vi alla delaktiga. Våra olikheter är vår styrka. Vi ser möjligheter och utvecklas tillsammans. Gemensamt bygger vi ett hållbart och tryggt samhälle där ingen lämnas utanför.

Din åsikt är viktig för hur kommunen ska utvecklas. En översiktsplan anger hur kommunens mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas ur ett långsiktigt perspektiv. Genom ett antal dialoger och via vår hemsida har vi tagit fram ett förslag till översiktsplan, där du kan se var vi föreslår att exempelvis nya bostadsområden, industrier och gång- och cykelvägar ska ligga i framtiden.

Detta förslag till översiktsplan går nu ut på samråd. Under samrådet kommer alla kommuninvånare kunna ge sin syn på hur de tycker det ska se ut i kommunen 2040. Efter att alla synpunkter som kommit in gåtts igenom och eventuella justeringar av planen gjorts går översiktsplanen ut på granskning, för att därefter beslutas av kommunfullmäktige.

Det som är viktigt i sammanhanget är att en översiktsplan är en del av en demokratisk process där din åsikt naturligtvis ska höras tillsammans med alla övriga invånares.

Allt fler väljer att flytta till Forshaga Kommun och vi har ett mål att vi ska växa med 50 invånare årligen. Detta, och om befolkningsprognoser håller i sig, innebär att vi är 1000 fler invånare 2040. Vad innebär det? Ja, vi behöver planera för nya bostäder och annan service som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden. Vi behöver också planera för hur mark ska användas för att ge plats för nya arbetsplatser, för handel och vägar. Och ju fler vi blir desto viktigare är det också att det finns tillgång till samhällsservice, rekreation och tillgång till natur. Parallellt med att vi blir fler kommer antalet resor att öka, vilket innebär att vi måste planera för bilåkande, kollektivtrafik, cykel och gång.

Genom en bra planering skapar vi förutsättningar för att Forshaga kommun växer påett långsiktigt hållbart sätt och fortsätter vara en plats där vi trivs. Ta vara på möjligheten att tycka till!

Per Lawén Kommunstyrelsens ordförande

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 3 ÖVERSIKT FORSHAGA KOMMUN

MUNKFORS HAGFORS KOMMUN KOMMUN

SUNNE KOMMUN

V n a

n a KARLSTADS b s v l KOMMUN ä r a l

Bergslagsbanan n

e v l ä r a l

KILS KOMMUN

4 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 1:140 000 (A4) Innehållsförteckning

1. Inledning ...... 7 2. Forshaga i korthet ...... 11 Beskrivning av kommunen...... 11 3. Utvecklingsstrategi (Karta 1) ...... 25 Befintliga mål och strategier som översiktsplanen bidrar till...... 25 Utvecklingsstrategier för mark och vattenanvändning...... 31 4. Markanvändning (Karta 2) ...... 41 Beskrivning av markanvändning...... 41 Utvecklingsområden...... 44 Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS)...... 49 5. Värden och hänsyn (Karta 3 A-F) ...... 55 Riksintressen (Karta 3A)...... 55 Naturvärden (Karta 3B)...... 60 Kulturvärden (Karta 3C)...... 63 Friluftsvärden (Karta 3D)...... 65 Areella näringar (Karta 3E)...... 66 Miljö, hälsa och säkerhet (Karta 3F)...... 68 Samhällsviktig verksamhet (Karta 3F)...... 73 6. Den fortsatta översiktsplaneprocessen ...... 77 Att tolka översiktsplanen...... 77 Genomförande av översiktsplanen...... 77 Åtgärdslista för genomförande...... 78 Översiktsplanens aktualitet...... 79 Uppföljning av översiktsplanen...... 79 7. Konsekvenser och slutsatser ...... 81 Sammanfattning av översiktsplanens möjliga utfall...... 81 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning...... 82

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 5 Foto: Håkan Wallin

6 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 1. Inledning Detta dokument med tillhörande kartor är Forshaga kommuns översiktsplan. Planen ger vägledning och riktning för den fysiska planeringen i kommunen fram till 2040. Översiktsplanen riktar sig till alla som lever och verkar inom kommunen idag, men den ska även ta höjd för framtida generationers behov med målet om en långsiktigt hållbar utveckling.

Vad är en översiktsplan? Varje kommun ska, enligt 3 kapitlet i plan- Av översiktsplanen ska framgå: och bygglagen, ha en aktuell översiktsplan 1. grunddragen i fråga om den som omfattar hela kommunens yta. avsedda användningen av mark- och Översiktsplanen ska ange inriktningen för vattenområden, den långsiktiga utvecklingen av den fysiska 2. kommunens syn på hur den byggda miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om miljön ska användas, utvecklas och hur mark- och vattenområden ska användas bevaras, och hur den byggda miljön ska användas, 3. hur kommunen avser att tillgodose utvecklas och bevaras. de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, Översiktsplanen är inte juridiskt bindande 4. hur kommunen i den fysiska men har en viktig vägledande funktion planeringen avser att ta hänsyn till för efterföljande planläggning, lovgivning och samordna översiktsplanen med och tillståndsprövning. Kommunen ska i relevanta nationella och regionala mål, översiktsplanen redovisa sin bedömning av planer och program av betydelse för en hur skyldigheten att enligt 2 kapitlet i plan- och hållbar utveckling inom kommunen, bygglagen att ta hänsyn till allmänna intressen 5. hur kommunen avser att tillgodose det vid beslut om användningen av mark- och långsiktiga behovet av bostäder, och vattenområden kommer att tillgodoses. I 6. sådana områden för redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 landsbygdsutveckling i strandnära kapitlet i miljöbalken anges särskilt. lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.

Översiktsplan (ÖP) En översiktsplan kan ändras dels för en viss Strategisk inriktning och vägledande för all planering i hela kommunen. del av kommunen genom en fördjupning för ett visst geografiskt område, dels för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse Fördjupning av översiktsplanen (FÖP/TÖP) genom ett tillägg. Trots att översiktsplanen Fördjupning inom en särskild sakfråga (TÖP) inte är juridiskt bindande är den ett mycket eller ett visst geogra skt område (FÖP). viktigt dokument för att ge en helhetsbild av kommunens utveckling. Dessutom kan Detaljplan strategisk samordning i ett tidigt skede Juridiskt bindande ramverk som visar hur ett underlätta för att utvecklingen sker på ett område får bebyggas. Utanför tätbebyggda områden kan områdesbestämelser nnas hållbart sätt. som har samma funktion som detaljplanen.

Foto: Håkan Wallin Bygglov Till vänster: Nivåer i den kommunala fysiska planeringen Avgör hur en enskild byggnad eller anläggning får utföras.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 7 Kommunens tidigare översiktsplaner Forshaga kommun tog fram sin första översiktsplan 1990, tre år efter att den nya plan- och bygglagen (PBL) infördes 1987 där det fastslogs att alla kommuner ska ha en kommuntäckande översiktsplan. Denna första översiktsplan ersattes 20 år senare av Översiktsplan 2010 som under 2016 bedömdes som inaktuell. Beslut togs i samband med detta om att påbörja arbetet med enny Tillägg till översiktsplan översiktsplan. Områden för landsbygdsutveckling i stran dnära lägen Utöver de två tidigare kommuntäckande översiktsplanerna har ett tillägg till översiktsplanen tagits fram. Det är: Tillägg till översiktsplan - Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, från 2017. Denna plan gäller Ovan: Kommunens LIS-plan från 2017 som fortsatt fortsatt som en del av den nya översiktsplanen. gäller som ett tematiskt tillägg till denna översiktsplan

Koppling till övriga styrande dokument Forshaga kommun har en vision som Långsiktig utveckling för hela fungerar som paraply och vägvisare för Vision kommunen all övrig verksamhet som bedrivs inom Genomförande av visionen och kommunen. För att verkställa visionen tas Budget och strategisk plan prioritering av åtgärder i närtid varje år en strategisk plan fram i samband Översiktsplan Långsiktig utveckling av mark- och med kommunfullmäktiges budget som vattenområden utifrån visionen formulerar vad som behöver göras inom ett Bostadsförsörjningsplan Genomförande av översiktplanen antal övergripande målområden. Utöver Kulturmiljöprogram och identi ering av åtgärder som detta finns ett antal andra planer, policys antingen lyfts till strategisk plan VA-plan eller i förvaltningarnas och riktlinjer inom kommunen som hanterar Trafikplan verksamhetsplanering olika sakfrågor. Följande gällande planer Serviceplan eller program har en direkt koppling till Grön infrastrukturplan översiktsplanens genomförande: Handlingsplan för miljö och klimat • Bostadsförsörjningsplan (uppdateras 2020) • Kulturmiljöprogram (ska revideras) Ovan: Illustration över relationen mellan strategiska dokument kopplat till den fysiska planeringen i kommunen. *Ej antagna planer under utredning eller arbete 2020

8 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Processen att ta fram en översiktsplan En översiktsplan ska ge uttryck för den samlade Vissa synpunkter i underlaget är konkreta bilden av kommunens fysiska utveckling och och kan tillgodoses snabbt, medan andra innehålla avvägningar mellan olika intressen. synpunkter rör mer långsiktiga och komplexa För att uppnå detta krävs ett deltagande åtgärder som tar lång tid att genomföra. Vissa av många olika aktörer. Dialogarbete synpunkter ligger också i linje med varandra, av olika slag är därför en viktig del av de hör samman och kan ge en god effekt om översiktsplanearbetet. I plan- och bygglagens de genomförs samtidigt. Andra synpunkter 3 kapitel finns reglerat hur den juridiska kan vara rakt motstående - där det kan processen att ta fram en översiktsplan ska gå anses osannolikt att de genomförs i samma till (se illustration nedan). Denna utgår från framtid. Tjänstepersoner inom kommunen den demokratiska rättigheten som exempelvis har arbetat med alla inkomna synpunkter för kommuninvånare, verksamhetsutövare, att hitta åtgärder som stärker varandra och statliga företrädare och grannkommuner har sådana som kanske gör att inriktningen för att tycka till om förslaget till översiktsplan. kommunen drar åt olika håll. För att sortera i Under arbetet har det varit viktigt att väga de olika riktningarna för framtidens Forshaga in dessa perspektiv så tidigt som möjligt för har fyra scenarier använts vilka presenteras att planen ska genomsyras av de som berörs närmare i miljökonsekvensbeskrivningen syn på framtidens Forshaga. En tidig dialog som är en bilaga till denna plan. genomfördes därför innan samrådsförslaget togs fram. Utöver den tidiga dialogen med kommunens invånare och verksamhetsutövare har workshops Mellan maj och september 2019 samlades och möten genomförts med kommunledning, synpunkter och utvecklingsidéer in från kommunstyrelsen, sakspecialister inom invånare och verksamhetsutövare inom kommunen och länsstyrelsen. Styrgrupp för kommunen. Dialogen genomfördes både arbetet har varit kommunstyrelsens arbetsutskott vid fysiska träffar och via en webbkarta. På (KSau) och en sektorsövergripande arbetsgrupp webbkartan gick det att markera platser där har tagit fram samrådsförslaget. något antingen borde bevaras eller utvecklas inom en rad olika kategorier. Kartan spreds i kommunens sociala medier och på hemsidan. Under dialogen kom över 300 synpunkter Dialogtillfällen 2019 in vilka sammanställts i ett dokument Vid följande tillfällen fanns politiker och Forshaga 2040 - Presentation av förslag kring tjänstepersoner på plats för att samtala kring Forshaga kommuns fysiska utveckling baserade på kommunens fysiska utveckling: invånardialog genomförd under 2019. Edeby marknad 1 juni Näringslivsrådet 3 juni Forshaga marknad 5 juli Ungdomsrådet 25 september

Nedan: Processen att ta fram en översiktsplan

Planförslaget Revidering av Utställning/ Revidering av Antagande Laga kraft tas fram Samråd förslaget granskning förslaget

Tidig dialog med Tillfälle för alla Alla synpunkter Återigen tllfälle Alla synpunkter Kommun- När beslutet fått laga kraft börjar invånare och att tycka till om från samrådet för alla att tycka från utställningen fullmäktige antar den nya översiktsplanen gälla. andra berörda förslaget sammanställs till om förslaget sammanställs planen Åtgärder för att genomföra tillsammans med tillsammans med planen lyfts in i ordinarie arbete de ändringar som de ändringar som och planen följs upp en gång per görs i en samråds- görs i ett särskilt mandatperiod. redogörelse utlåtande.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 9 Kommunens förutsättningar

10 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 2. Forshaga i korthet I Forshaga kommun finns attraktiva boendemiljöer, goda förutsättningar för en fritid fylld av natur, idrott och kultur och närhet till det mesta präglar levnadsförhållandena. Kommunen är belägen norr om Vänern i Värmlands län med Klarälven ringlande genom hela kommunen från norr till söder. Kommunens yta är 38 416 hektar varav den största delen består av skogsmark.

Beskrivning av kommunen Kommunen har två tydliga tätorter i form av Forshaga och Deje. I norra delen av kommunen finns en mindre ort med viss service i form av Olsäter och utöver detta finns ett flertal boendeorter och bybildningar. Till vänster: Forshaga De större bebyggelsesamlingarna är belägna kommun mitt i hjärtat av Värmland längs Klarälven. Innan Forshaga kommun fick sin nuvarande form var kommunen Nedan: Tidigare kommun- indelad i tre delar där Forshaga, Deje och Olsäter utgjorde olika kommuner. Forshaga indelning var municipalsamhälle i Grava kommun fram till 1944 då Forshaga församling blev en egen kommun. Grava kommun med Skåre som huvudort kom så småningom att ingå i Karlstads kommun. Norra delen av det som idag är Forshaga kommun bestod fram till 1952 av Nedre och Övre Ulleruds landskommuner, vilka sedan slogs samman till Ulleruds landskommun. Vid 1974 års kommunreform kom kommunen att få sin nuvarande form då Forshaga kommun och Ulleruds landskommun slogs samman.

Golfbanor och skidpistar; 60 Övrig mark; 1967 Åkermark; 2825 Täkter och gruvområden; Betesmark; 7 143

Bybyggd mark och tillbehörande mark; 1536

Skogsmark, improduktiv; Skogsmark, 3247 produktiv; 25031

Diagram 1. Markanvändning inom Forshaga kommun 2015 (hektar), källa SCB

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 11 Kommunens historia kan sägas vara präglad av tre viktiga delar: älven, transport och industri.

Klarälven har i hög grad påverkat förutsättningarna för liv och verksamheter inom kommunen under historien. På medeltiden skapade älven arbetstillfällen genom sitt laxfiske till kloster och än idag är fiske en av Forshagas stora kännetecken. Idag lockas turister till älvens fiskevatten och Forshagaakademin med sitt populära sportfiskegymnasium är beläget i Forshaga ÄLVEN tätort. Älven har även spelat en betydande roll i hela länets infrastruktur genom den omfattande flottningen av timmer som bedrevs på älven fram till 1990-talet. Älven är fortsatt en viktig livsnerv där den idag både hyser stora naturvärden och förser omkringliggande samhällen med energi genom kraftverken.

Vilka transportleder som varit störst i kommunen har varierat under historien och idag syns strukturen av gamla transportmönster på flera sätt. På medeltiden sträckte sig en pilgrimsled längs västra sidan av Klarälven mot Nidaros (Trondheim) och under samma tidsepok började timmer fraktas på älven. Kommunen har genom historien även varit en knutpunkt för järnvägen och under en period i början av 1990-talet möttes tre TRANSPORT järnvägslinjer i Deje, bland andra Bergslagsbanan och NKIJ (Nordmark-Klarälvens Järnvägar). Idag har banvallen för NKIJ omvandlats till en regional cykelled, Klarälvsbanan, vilken sträcker sig från Hammarö upp till Sysslebäck. I kommunen fanns dessutom landets första järnväg (1849) för allmän gods- och persontrafik mellan Fryksta och Lyckan.

Industrin har spelat en viktig roll för Forshagas utveckling då den skapat många arbetstillfällen och tillväxt i kommunen. Både järn- och trähantering har bedrivits där en stor aktör inom träindustrin var Mölnbacka – Trysil som bildades genom en sammanslagning 1873. Med sin framgång som massa- och pappersbruk skapade bolaget en betydande arbetskraftsinvandring till kommunen. INDUSTRI Bolaget har haft industrianläggningar i både Deje och Forshaga men under olika tidsperioder har det varierat var det satsas och vilka företag som tagit över verksamheten. Idag bedriver Stora Enso delar av sin verksamhet i bolagets gamla lokaler i Forshaga medan fabriken i Deje la ner sin verksamhet 1977.

12 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Idag präglas kommunen av en regional Forshaga i siffror (2018) samverkan där samarbete sker inom olika Invånarantal 11509 frågor med närliggande kommuner. Forshaga 2 kommun har bland annat flera gemensamma Befolkningstäthet 33,1 inv/km nämnder med grannkommuner, däribland Folkökning 58 miljö- och byggnämnd tillsammans med Medelålder 42,6 Munkfors kommun. Forshaga är även en del av den växande Karlstadsregionen där mycket Arbetslöshet 6,10 % samarbete kring exempelvis näringslivsfrågor Pendlar in 908 och marknadsföring sker inom Karlstad Pendlar ut 3118 Business region (KBR). I detta arbete ingår Karlstad, Grums, Kil, Forshaga och Hammarö Tabell 1. Statistik från SCB kommuner. ”Kommuner i korthet”

När kommunens befolkning delas in i distrikt baserat på de tidigare kommundelarna (se karta s. 11) syns att den övervägande delen av befolkningen bor i södra delen av kommunen. Befolkningsstruktur Sett över de senaste fyra åren har samtliga Sedan början av 2010-talet har Forshaga distrikt haft en positiv befolkningsutveckling. kommun haft en positiv befolkningsutveckling efter några år av minskande befolknings- Befolkningsutveckling distrikt underlag sedan toppnoteringen 1991. År 2018 bodde 11 518 personer i kommunen. 2015 2016 2017 2018 Kommunens befolkning har en relativt Forshaga 6918 6940 7013 7017 låg medelålder jämfört med många andra Nedre Ullerud 3663 3713 3684 3701 Värmlandskommuner. Medelåldern var 42,5 Övre Ullerud 792 794 809 801 år 2018) och detta kan bero på kommunens goda förutsättningar för barnfamiljer och Tabell 2. Befolkningsutveckling distrikt funktion som pendlingskommun till Karlstad. Forshaga kommun, källa SCB 2019 Det politiska målet är att öka befolkningen med 50 invånare per år, vilket i kommunens gällande bostadsförsörjningsprogram anges ge ett behov av ett tillskott på cirka 20 bostäder FORSHAGA 2040 per år fram till 2025. Kommunens nuvarande Vid översiktsplanens målår kommer bostadsförsörjningsprogram gäller mellan kommunens befolkning ha ökat med 1000 åren 2015-2019 och arbete pågår under 2020 personer enligt det politiska målet med att ta fram ett nytt program.

Diagram 2. Befolkningsutveckling Forshaga kommun 1969-2018, källa SCB

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 13 Bebyggelsestruktur Bebyggelsen i kommunen har främst vuxit fram kopplat till industrierna, bördiga jordar FORSHAGA 2040 där det annars kuperade landskapet flackat Målet om en befolkningsökning på 1000 ut samt intill vattendragen. Bostadsbeståndet invånare till översiktsplanens målår ger ett i kommunen består övervägande av småhus. behov av 400 nya bostäder (20 bostäder/år)

Bostadsbestånd per hustyp (2018) Småhus 3789 tillgången på lediga småhus vilket det även Flerbostadshus 1346 finns en hög efterfrågan på i kommunen. Övriga hus 59 Det finns även behov av särskilt anpassade Specialbostäder 103 boenden inom LSS och socialpsykiatrin. I bostadsförsörjningsprogrammet lyfts Totalt: 5297 även behovet av boende för studenter och ungdomar med närhet till Forshagaakademin. Tabell 3. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive I kommunens tidigare översiktsplan fritidshus). identifierades fyra särskilda målgrupper för Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande nyproduktion av bostäder inom kommunen tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. som fortsatt anses aktuella: Övriga hus avser byggnader som inte huvudsakligen 1. Äldre: Centrala bostäder i tätorterna är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller med närhet till service. I första hand vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. flerbostadshus med hög tillgänglighet. 2. Medelålders: Natursköna och ofta Specialbostäder avser bostäder för äldre/personer vattennära boende i exempelvis radhus med funktionsnedsättning, studentbostäder och eller kedjehus. övriga specialbostäder. 3. Småbarnsfamiljer: Tryggt och säkert Källa: SCB 2019 villaboende med närhet till förskola, skola och natur. I kommunens bostadsförsörjningsprogram 4. Ungdomar: Små lägenheter med billig från 2015 beskrivs behovet av nya hyra i centrum. bostäder och analyserna som presenteras anses överlag fortsatt gällande 2020. I Sedan förra översiktsplanen har 97 bostäder programmet konstateras att det råder byggts i kommunen (2010-2018). Kommunen brist på bostäder för äldre både i form av har haft två byggboomar, en under 1970-talet särskilda boenden, trygghetsboende och och en under början av 1990-talet. Detta kan ses i tillgänglighetsanpassade boenden. En ökad tabellen nedan över färdigställda bostäder samt tillgång på sådana bostäder skulle öka i befolkningsstatistiken på föregående sida.

Diagram 3. Färdigställda bostäder i nybyggda hus efter hustyp Forshaga kommun 1991-2018, källa SCB

14 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Samlad bostadsbebyggelse Dyvelsten I kartbildena på kommande sida framträder Söder om Forshaga tätort ligger Dyvelsten. bebyggelseutvecklingen för kommunens Här finns gator och kvarter med olika typer två största tätorter som än idag påverkar av villor. Inom området har flera nya villor orternas karaktär. Klarälven delar de båda byggts under 2000-talet och det finns 2020 orterna i två och innan broarnas tillkomst lediga tomter på Lillmyrsvägen i västra delen fanns en tydlig uppdelning mellan västra av området. Området omfattas av tre mindre sidans tätare bebyggelsestruktur och detaljplaner, men behov finns av att planlägga senare industrisamhälle, och östra sidans helheten i området vid fortsatt nybyggnation. jordbrukslandskap och betydligt glesare bebyggelse. På ortofotot från 1960 kan denna Forshaga struktur fortfarande ses i landskapet även om Forshaga växte från att ha varit en broarna tillkommit många år tidigare. Under bybildning med spridda gårdar till att bli ett 70- och 90-talets expansiva byggperiod har de municipalsamhälle efter brukets uppkomst båda älvsidorna byggts samman genom att kring sekelskiftet 1900. Under 40-talet hade utveckling skett på båda sidor. De båda orterna kan ses som funktionellt sammanhängande tätorter idag även om det finns visst behov av att fortsatt stärka kopplingarna över älven. Uppdelningen mellan tätorternas båda sidor lever dock kvar vad gäller identitet mellan Deje (väster om älven) och Dejefors (öster om älven), samt Forshaga (väster om älven) och Skived (öster om älven).

Nedan ges en översiktlig bild över bebyggelsestrukturen inom de olika största bostadssamlingarna i kommunen från söder till norr.

Lyckan Lyckan är en bebyggelsesamling vid sjön Acksjöns östra strand längst söder ut i kommunen. Närmast sjön dominerar äldre fritidshus som till stor del är under omvandling till permanentboende. Mellan sjön och väg 62 har under 2000-talet moderna villor med permanentbostäder vuxit fram. Områdets utveckling är till stor del beroende av planerad ombyggnation av väg 62 då det idag finns en problematik med buller och många olika in-/ utfarter till området. Vid ombyggnationen blir det en ny samlad infart till området och nya bullerskydd byggs. För zonen närmast sjön gäller områdesbestämmelser som reglerar utformning och placering av bebyggelsen. Dock bedöms dessa inte ändamålsenliga och en ny detaljplan ska tas fram under 2020 som omfattar hela området. Detta utifrån de nya förutsättningar som ombyggnationen av väg 62 ger tillsammans med en hög efterfrågan av nya villatomter i området.

Ovan: Översiktskarta över bebyggelsesamlingar i kommunen

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 15 N 6602809 Forshaga 419659 E

1960 Koordinatsystem SWEREF 99 TM SWEREF Koordinatsystem

N 6602809 E 419659 E E 410235 N 6596753 1:33 325 Tänk på att gränserna i kartan inte alltid stämmer överens med verkligheten och de är inte juridiskt gällande. © Lantmäteriet

2018 Koordinatsystem SWEREF 99 TM SWEREF Koordinatsystem E 410235 N 6596753 1:33 325 Tänk på att gränserna i kartan inte alltid stämmer överens med verkligheten och de är inte juridiskt gällande. © Lantmäteriet

16 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling N 6610201 Deje 416343 E

1960 Koordinatsystem SWEREF 99 TM SWEREF Koordinatsystem

N 6610201 E 416343 E E 411631 N 6607173 1:16 662 Tänk på att gränserna i kartan inte alltid stämmer överens med verkligheten och de är inte juridiskt gällande. © Lantmäteriet

2018 Koordinatsystem SWEREF 99 TM SWEREF Koordinatsystem E 411631 N 6607173 1:16 662 Tänk på att gränserna i kartan inte alltid stämmer överens med verkligheten och de är inte juridiskt gällande. © Lantmäteriet

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 17 Forshaga utvecklats till en köping med en 20-/30-talet finns exempelvis på Strandvägen i centrumbildning längst med Storgatan. Längs älvnära läge. Flera områden finns med gamla med Bruksgatan som går från Storgatan arbetarbostäder, där Risäter är ett exempel ner mot bruket på Näset finns flertalet på bostäder byggda av AB Mölnbacka-Trysil kulturhistoriskt intressanta byggnader. omkring 1913 som är mycket tidstypiska och en viktig del av Dejes byggnadshistoria. På Skivedsidan söder om Klarälven fanns tidigare en i värmländska mått ovanligt stor Stora delar av tätorten är detaljplanelagd. Dock jordbruksfastighet och delar av Skived gård är många av detaljplanerna även inom Deje finns kvar väster om bron över till Forshaga. tätort föråldrade och behov finns av att se över På den gamla jordbruksmarken har under och uppdatera dessa för att underlätta arbetet 1900-talets senare hälft flera villaområden med bygglov och utveckling inom befintliga växt fram tillsammans med offentlig och strukturer. Mark planlagd för bostäder som kommersiell service. Viss brukad mark och inte är utbyggd finns på Tjärnheden där det betesmark för främst hästar finns kvar mellan även finns planlagt för en förskola. villakvarteren.

Största delen av tätorten är detaljplanelagd och ej utbyggd mark planerad för bostäder i centrala lägen finns exempelvis inom området Åsmyren. Dock är många av detaljplanerna inom tätorten föråldrade och behov finns av att se över och uppdatera dessa för att underlätta arbetet med bygglov och utveckling inom befintliga strukturer.

Mölnbacka I Mölnbacka möts sjöarna Västra Örten och Lusten och byn är präglad av tidigare järnbruk och träindustri. Bostadsbebyggelsen är samlad kring Mölnbacka herrgård och den tidigare bruksmiljön vid forsen. Idag finns bygdegården mitt i byn med bland annat caféverksamhet. Mellan Mölnbacka och Deje i väster breder ett kuperat jordbrukslandskap ut sig med många välbevarade jordbruksfastigheter och villor Östra Deje med snickarglädje. Området kring Mölnbacka Området är en mindre boendeort mellan Deje omfattas av områdesbestämmelser som och Forshaga. I området finns två villakvarter reglerar utformning och placering av men i huvudsak består Östra Deje av stora bebyggelsen. Två byggnadsplaner finns för äldre villor med lantbruksfastigheter. I Östra de mer tätbebyggda kvarteren söder om Deje finns idrottsplats med fotbollsplan. Norra herrgården inom vilka viss mark planlagd för villaområdet och idrottsplatsen omfattas av bostäder finns onyttjad. en byggnadsplan (äldre form av detaljplan).

Deje Deje tätort har en centrumbildning kring torget som ligger strax intill det gamla stationsområdet väster om älven. På östra älvsidan i Dejefors finns tätortens skola och idrottsanläggningar med badhus och fotbollsplaner. Välbevarade villor byggda på

18 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Edeby/Övre Ullerud Naturgeografisk struktur Vid Övre Ullerud gör Klarälven en kraftig Kommunen har en landareal på 35 000 ha krök och i detta område finns spår av mänsklig och en vattenareal på 5000 ha. Berggrunden bosättning från flera årtusenden tillbaka i tiden. domineras av granit med inslag av gabbron, På nordvästra sidan om älven finns ett mer men vid Dyvelsten och söderut övergår graniten storskaligt jordbrukslandskap med stora gårdar i granitisk migmatitisk gnejs. Berggrunden tillsammans med Övre Ulleruds kyrka. På är kuperad och berg sticker upp ovanför sydöstra sidan är landskapet mer småbrutet och jordtäcket framför allt i östra delen. Mellan en tätare bybildning finns i Edeby. I Edeby finns höjderna i öst är den vanligaste jordarten lera- även Övre Ulleruds hembygdsgård som har silt medan det i Klarälvslandskapet främst finns sommarcafé. Området kring Edeby och Övre än mer finkornigt älvssediment från den stora Ullerud omfattas av områdesbestämmelser isälv som skapat Klarälvsdalen när inlandsisen som reglerar utformning och placering av senast drog sig tillbaka. De geologiska bebyggelsen. förutsättningarna i kommunen präglar i hög grad utvecklingen för både människor och Butorp naturen inom kommunen. Kring sjön Åstjärn finns ett öppet och hävdat odlingslandskap med spridd Längs med Klarälven dominerar ett jordbruksbebyggelse. Landskapet är präglat uppodlat lågland, och skogslandskapet i öst av från början tre större gårdar och ett antal karakteriseras av hyperitbergens spetsiga torpbildningar runt omkring. Ett laga skifte vid toppar och branta sidor där det finns 1800-talets mitt har gett bygden sitt nuvarande förutsättningar för mer krävande och unika utseende. I området finns flera exempel på den arter. Granskogarna i centrala Värmland traditionella Värmlandsgården i två våningar präglas av relativt hög bonitet och har inslag av med timmer och flackt sadeltak. Området kring både ädellövträd och andra lövträd. I området Åstjärn omfattas av områdesbestämmelser kring Mölnbacka finns särskilt gynnsamma som reglerar utformning och placering av förutsättningar för många trädarter och där bebyggelsen. finns exempelvis Sveriges högsta gran som 2018 uppmättes till 49,4 meter.

I kommunens tätorter är det nära till grönområden och kommunen arbetar med att kartlägga och föreslå åtgärder för utveckling i en grön infrastrukturplan. Detta för att mer strategiskt arbeta med gröna kopplingar i tätortsmiljön och värna om de grönytor som är viktiga för den biologiska mångfalden.

Många av kommunens sjöar och vattendrag har särskilda värden för både människa och natur. Norra Hyn är ett exempel på vattendrag med Olsäter stora naturvärden, särskilt för fågellivet. Visten Olsäter ligger två mil norr om Forshaga och är är den största sjön i kommunen som även kommunens nordligaste bostadsområde. Här delas med Kils kommun och Sunne kommun. finns ett fåtal kvarter med villor, skola år1-6, Visten är Forshaga kommuns huvudsakliga sporthall och idrottsanläggning. Olsäter ligger vattentäkt och är därför utpekad som nära Klarälvsbanan och kollektivtrafikshållplats vattenskyddsområde. Klarälven är även den med pendelparkering finns längs med väg 62 ett viktigt vattendrag för kommunen både för väster om Klarälven. För Olsäter finns en äldre dess naturvärden, upplevelsevärden och som byggnadsplan som omfattar den tätbebygda energikälla. I kommunen finns flera mycket bostadsbebyggelsen kring skolan. Inom denna goda fiskevatten, som exempelvis Klarälven, finns enstaka obebyggda tomter kvar. Västra Örten, Emsen och ädelfiskdammen i Butorp.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 19 Trafikstruktur Trafikstrukturen i kommunen kan förenklat Närmaste flygplats är Karlstad airport beskrivas ha en stark nord-sydlig ryggrad som ligger cirka 5 km sydväst om södra genom väg 62 och Klarälvsbanan. Väg 62 kommungränsen. ingår i det regionala funktionellt prioriterade vägnätet och åtgärder för att förbättra framkomligheten finns med i nu gällande FORSHAGA 2040 länstransportplan (se s. 28 i denna plan). I Trafikverkets prognoser bedöms Väg 62 går på Klarälvens västra sida och personbilstrafiken på det funktionellt kompletteras med länsvägar på älvens östra prioriterade vägnätet där väg 62 ingår öka med sida. Broar för biltrafik över älven finns i 14 procent till 2040 jämfört med 2014 medan lastbilstrafiken väntas öka med 45 procent Forshaga, Östra Deje, Deje, Edeby och Olsäter. under samma period (Trafikverket. Trafikverkets basprognoser 2016, gods och persontrafik) Kommunen har goda förutsättningar för cykeltrafik med Klarälvsbanan som sträcker sig genom hela kommunen från norr till söder. Inne i tätorterna Deje och Forshaga Servicestruktur finns ett kompletterande gång- och cykelnät I kommunen finns den mesta av kommersiell som förbinder de största bostadsområdena och offentlig service i Deje och Forshaga tätort. med kopplingar för gång- och cykeltrafik. På de båda orterna finns grundläggande kommersiell service som dagligvaruhandel, Värmlandstrafik trafikerar kommunen drivmedelförsäljning, bankomat och med flera busslinjer och knyter samman postombud. I Forshaga finns även apotek och kommunen med Karlstad och övriga länet. systembolaget. Linje 601 och 602 går öster respektive väster om Klarälven ner till Karlstad och linje 600 Kommunen har ett pågående arbete med att ta sträcker sig från Karlstad, via kommunen fram en serviceplan där utöver Forshaga och till Värnäs. Mellan Forshaga och Östra Deje Deje även Olsäter pekas ut som serviceort. På finns även en anropstyrd busslinje 612. Det orten fanns fram till 2011 en lanthandel. finns även en nattlinje samt en servicelinje. Närmaste tågstationer finns idag i Karlstad Offentlig service i form av skola finns i och Kil. Forshaga, Deje och Olsäter. Vårdcentral och folktandvård finns i Forshaga. Särskilt boende Pendlingsparkeringar finns vid väg 62 på för äldre och LSS-boende finns i Forshaga två platser i kommunen. Dels vid Olsäter och Deje. Närsjukhus för hela kommunen är och dels vid Tjärnheden som är en regional Centralsjukhuset i Karlstad. bytespunkt.

20 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling TRAFIKSTRUKTUR

MUNKFORS HAGFORS KOMMUN KOMMUN

SUNNE KOMMUN

Olsäter Butorp

KARLSTADS

KOMMUN

n a

n Mölnbacka

Deje

Bergslagsbanan

Östra Deje KILS KOMMUN

Forshaga Järnväg Dyvelsten Gång- och cykelväg Kollektivtrafikhållplats Broar och tunnlar Klarälvsbanan Lyckan Funktionellt prioriterat vägnät nationellt Vägnät Belagd väg Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Grusväg 21 1:140 000 (A4) Näringslivsstruktur Regionala samband I kommunen finns cirka 650 företag Forshaga kommun befinner sig i ett tydligt registrerade. De flesta är små en- eller regionalt sammahang med flera frågor som fåmansföretag med en bra balans mellan olika vinner på en regional samverkan. Ett urval av branscher. Pappers- och massaindustrin är den dessa frågor med bäring på fysisk planering bransch som sysselsätter flest personer. Även är: besöksnäringen och hälso- och sjukvården är stora arbetsgivare. Sett till antal företag • Klarälvsbanan: Utveckling av så dominerar byggindustri, detaljhandel och Klarälvsbanan som destination genom företagstjänster. exempelvis samordning vid utformning av mötesplatser och utformning av Forshaga kommun är den största arbetsgivaren information längs med banan. med cirka 950 anställda och det största privata • Kollektivtrafik: Samverkan kring att företaget är Stora Enso i Forshaga som har behålla hållplatslägen i hela kommunen cirka 100 anställda. och balansen mellan snabbussar kontra bussar med fler stopp i kommunen. Inom Forshaga tätort är tjänsteföretag och Vid gränsen mot Karlstad kommer en handel till stor del samlade kring Storgatan. framtida samverkansfråga kunna vara Industriverksamheter finns på Näset i uppkoppling mot stadsbussnätet. tätortens östra del och vid Framgården längst • Funktionellt samband Forshaga-Kil: norrut på Storgatan. Ett företagshotell finns Samverkan kring pendlingsströmmar, vid Knipan på Industrileden på Näset. cykelväg och Forshagas möjlighet att nå tågtrafiken från Kil. I Deje finns de flesta tjänsteföretagen • Visten: Samförstånd kring och handel kring Älvdalsvägen där den vattenskyddsområdet för kommunens möter Klarälvsvägen. Verksamhets- vattentäkt med Kils kommun och områden med blandade industrier finns vid Sunne kommun som delar sjön. Sågverksområdet i öst och Norra Mon väster • Friluftsliv och natur: Ett antal leder om tätorten. På västra sidan om väg 62 finns inom kommunen har kopplingar som ett verksamhetsområde där bland annat går utom kommunen, exempelvis företagshotellet Activum ligger. Sedan 2019 vandringsleden kring Norra Hyn, leden finns en nybyggd gång- och cykelväg från mellan Skiveds hembygdsgård och Deje till Activum. Ulvsbyn och Butorpsleden som delas med Karlstads kommun. Större näringsverksamheter finns också • Norra kommungränsen: Tydliga i Dömle med inrikting på spa och funktionella samband finns även konferens samt i Olsäter i form av såg och mellan Olsäter och Ransäter. I norra byggvaruhandel. delen av kommunen mot Munkfors finns även ett område som tillhör Mark detaljplanelagd för industriverksamhet Munkfors som ligger omgärdat av som ej är utbyggd finns invid väg 62 på Forshaga kommun. Kvarntorp mellan Deje och Forshaga samt vid • Södra kommungränsen: Samverkan södra infarten till Deje. kring planering och utveckling av bostadsområden i Karlstads och Kils kommuner.

FORSHAGA 2040 FORSHAGA 2040 Näringsliv och service år 2040 förväntas vara Arbete pågår under 2019-2021 med att ta än mer digitaliserat och individanpassat fram en ny regional utvecklingsstrategi - efter kundens behov. För att kunna driva Värmlandsstrategin. I den ska Region Värmland näringsverksamheter är tillgång till pålitlig tillsammans med kommuner, myndigheter, nätverksuppkoppling en grundförutsättning. näringsliv, akademi, civilsamhälle och invånare Ytor kommer krävas för exempelvis utlämning staka ut en riktning för länets utveckling av varor som beställts över nätet och fokus i fram till 2040. Läs mer om det regionala tätortsmiljöerna kommer troligen mer vara perspektivet tillsammans med riktningen som konsumtion av upplevelser och tjänster än varor. ges i den nuvarande Värmlandsstrategin på sidan 28 i denna plan.

22 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling RGIONALA SABAND

MUNKFORS HAGFORS KOMMUN KOMMUN SUNNE KOMMUN

KILS KOMMUN

KARLSTADS KOMMUN

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 23 Vart vill vi?

Foto: Erik Nygren

24 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 3. Utvecklingsstrategi (Karta 1) En översiktsplan syftar till att visa vilken markanvändning som kan ses inom kommunen i framtiden. Detta kan ses som en konkretisering av kommunens vision och målområden genom en beskrivning av det fysiska avtryck som visionen förväntas få. I översiktsplanen ska kommunen även relatera önskad utveckling till regionala och nationella strategier och mål. I detta kapitel redogörs för hur Forshaga kommun bedömer att översiktsplanen uppfyller ovanstående och hur de globala, nationella, regionala och kommunala målen tillämpas i en utvecklingsstrategi för kommunens fysiska utformning.

Befintliga mål och strategier som översiktsplanen bidrar till Innan utvecklingsstrategin för den fysiska Kommunen har tidigare lyft arbetet med miljön i Forshaga kommun presenteras Agenda 2030 genom en hållbarhetsstrategi för lyfts befintliga mål och strategier på global, miljö och klimat samt en hållbarhetsstrategi för nationell, regional och kommunal nivå som tillväxt. Arbete enligt hållbarhetsstrategierna översiktsplanen ska bidra till att uppnå. och dess fokusområden implementeras nu i kommunens ordinarie styr- och Agenda 2030 ledningssystem i samband med revidering av Agenda 2030 är en handlingsplan för vision och nya målområden inför Strategisk hållbar utveckling vilken antogs av FN:s plan 2021. Ett mer systematiskt arbete med generalförsamling 2015. Alla världens länder principerna bakom mänskliga rättigheter har skrivit under agendan och åtagit sig att och kvalitetsutveckling i vårt kommunala arbeta med målen på nationell, regional och uppdrag kommer att bidra till att uppnå lokal nivå. Agendan syftar till att nå en socialt, målen inom Agenda 2030. En plan för miljö- miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år och klimatfrågor som del i arbetet för hållbar 2030. Totalt finns 17 mål som ses i bilden nedan. utveckling kommer att tas fram.

De globala målen i Agenda 2030

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 25 Målen i Agendan är odelbara och bygger 4. Tillgång till natur för friluftsliv på varandra , men översiktsplanen bedöms 5. Attraktiv tätortsnära natur särskilt kunna bidra till mål 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 6. Hållbar regional tillväxt och 11, 13 och 15. I miljökonsekvensbeskrivningen landsbygdsutveckling som tillhör denna översiktsplan fördjupas 7. Skyddade områden som resurs för analysen av planens bidrag till de globala friluftslivet målen. 8. Ett rikt friluftsliv i skolan 9. Friluftsliv för god folkhälsa Nationella mål och planer 10. God kunskap om friluftslivet I en översiktsplan ska särskilt redovisas hur kommunens arbete med den fysiska miljön Nationella kulturmiljömålen bidrar till nationella mål och planer. Det Det statliga kulturmiljöarbetet ska sedan den finns flertalet mål som har bäring på den 1 januari 2014 främja: fysiska miljön vi lever i. De mål och planer som Forshaga kommuns översiktsplan främst • ett hållbart samhälle med en mångfald anses relatera och bidra till redovisas här. av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, Nationella miljömålen • människors delaktighet i Sverige har sexton miljökvalitetsmål som kulturmiljöarbetet och möjlighet att utgår från det övergripande generationsmålet. förstå och ta ansvar för kulturmiljön, Generationsmålet lyder: • ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till Det övergripande målet för miljöpolitiken är att kunskap, bildning och upplevelser, till nästa generation lämna över ett samhälle där samt de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka • en helhetssyn på förvaltningen ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges av landskapet som innebär gränser. att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen Översiktsplanen bidrar till detta på flera sätt, både genom utpekandet av värden som ska Målen är tänkta att styra de statliga insatserna beaktas och bevaras vid utveckling, men också på kulturmiljöområdet, men ska även förbättrande åtgärder så som att ha en tydlig kunna vägleda politiken i kommuner och målsättning att möjliggöra för ett hållbart landsting. Forshaga kommun har identifierat transportsystem. Läs mer om miljömålen och ett behov av att uppdatera kommunens översiktsplanens påverkan på dessa i bifogad kulturmiljöprogram från 2000, vilket kan ses miljökonsekvensbeskrivning. som en förutsättning för att utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen ska bidra till Nationella friluftsmålen kulturmiljömålen på bästa sätt. Det finns dock Regeringen beslutade i december 2012 om tio idag redan en hel del kunskap om värdefulla nationella friluftsmål som ska bidra till ökad miljöer och byggnader i kommunen som hälsa, naturförståelse och regional utveckling. presenteras närmare i kapitel 5 i denna plan. Översiktsplanen har möjlighet att peka ut en inriktning för den fysiska miljön i kommunen som i hög grad kan bidra till de nationella friluftsmålen. Förslagen utvecklingsstrategi och markanvändning i denna översiktsplan bedöms ligga väl i linje med målen genom exempelvis fokuset på ett sammanhängnande gång- och cykelnät, men även de utpekanden av exempelvis skogar och grönstruktur med sociala värden i kapitel 5. De nationella målen är: 1. Tillgänglig natur för alla 2. Starkt engagemang och samverkan 3. Allemansrätten

26 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Nationella arkitekturpolitiken Nationella funktionshinderpolitiken Regering och riksdag anser att arkitektur, Det nationella målet för funktionshinders- form och design har avgörande betydelse politiken är att, med FN:s konvention om i samhällsbygget eftersom den gestaltade rättigheter för personer med funktions- livsmiljön påverkar alla människor i deras nedsättning som utgångspunkt, uppnå vardag. 2018 antog riksdagen politiska mål jämlikhet i levnadsvillkor och full för arkitektur-, form- och designområdet. delaktighet i samhället för personer med Målet för arkitekturpolitiken lyder: funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet Arkitektur, form och design ska bidra till ett ska beaktas. hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla Forshaga kommun ska bidra till målet ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen genom att agera vägledande avseende av den gemensamma miljön. god fysisk tillgänglighet och möjlighet till delaktighet för alla på liknande villkor. Detta ska uppnås genom att: Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra • hållbarhet och kvalitet inte underställs kommunens samtliga förvaltningar och kortsiktiga ekonomiska överväganden verksamheter där hinder för delaktighet • kunskap om arkitektur, form och regelbundet ska utredas och elimineras. design utvecklas och sprids En stark grund för detta läggs redan i • det offentliga agerar förebildligt planeringsstadiet vilket innebär att frågan • estetiska, konstnärliga och ska utredas i samband med lovgivning och kulturhistoriska värden tas till vara och anläggning av nya miljöer eller förändring utvecklas av befintliga allmänna platser samt genom • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga tillsyn. för alla, och • samarbete och samverkan utvecklas, Översiktsplanen lyfter tillgänglighets- inom landet och internationellt. perspektivet främst i kapitel 4 där riktlinjer för markanvändningen sätts, men finns även Forshaga kommun kan bidra till målet genom närvarande i utvecklingsstrategin i kapitel att sätta ambitioner för gestaltning av ny 3 och lyfts som ett hänsynstagande som ska bebyggelse i översiktsplanen, både i tätorterna göras vid ny bebyggelse i kapitel 5. och på landsbygden. Dessa ambitioner framgår bland annat i beskrivningen av Nationella folkhälsomålen tänkt markanvändning i kapitel 4 och Det nationella målet för folkhälsopolitiken är ska konkretiseras i centrumplaner för att skapa samhälleliga förutsättningar för en tätorterna. En stor del av genomförandet av god och jämlik hälsa i hela befolkningen och arkitekturpolitiken ligger dock i den mindre sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en skalan, vid detaljplanering, bygglov och generation. Åtta målområden har formulerats genomförande av åtgärder inom den offentliga för att uppnå detta: miljön. Det är av stor vikt att kunskap och perspektiv kring arkitektur och tillgänglighet 1. Det tidiga livets villkor vägs in i hela processen och att kommunens 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning egna projekt föregår med gott exempel. 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Den fysiska planeringen har utifrån detta en viktig roll att spela i utformandet av den miljö där människor vistas. Det handlar dels om

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 27 att skapa hälsofrämjande miljöer genom att Regional cykelplan göra det enkelt att färdas utan bil och skapa Region Värmland har även tagit fram en boendenära rekreations- och idrottsområden. regional cykelplan från 2014. I denna lyfts Men också om att väga in de kvalitativa fyra strategiska områden för utvecklingen av värdena som en omsorgsfullt utformad cykeltrafiken i länet: bebyggelse och utemiljö i alla projekt som rör den fysiska miljön. En viktig aspekt av • Samhällsplanering/Fysisk planering folkhälsoarbetet som den fysiska planeringen • Ökad vardagscykling kan bidra till är också att skapa tillit och • Hela resan-perspektivet gemenskap genom att inkludera de människor • Cykling för rekreation och turism som lever på en plats i utformningen av den. Kommunen jobbar aktivt med invånardialog Åtgärder inom dessa strategiska områden och strävar efter att ha ett öppet samtal om formuleras i planen. Forshaga kommun be- kommunens fysiska utformning. rörs särskilt av följande åtgärd:

Regionala mål och planer • Cykelväg mellan Kil och Forshaga, 11 Nedan redogörs för de regionala mål och km. strategier som berör den fysiska miljön i Forshaga kommun. I denna översiktplan lyfts åtgärder som kommunen avser att nominera in vid revidering Värmlandsstrategin av den regionala cykelplanen. Region Värmland har uppdraget att ta fram och samordna genomförandet Länstransportplan av en regional utvecklingsstrategi - Region Värmland ansvarar även för att ta Värmlandsstrategin. Strategin ska fungera fram en länstransportplan som ska avse 12 som ett paraplydokument för övriga år och bland annat omfatta investeringar utvecklingsplaner inom regionen och bland i statlig regional infrastruktur, åtgärder annat de kommunala översiktsplanerna för statlig medfinansiering av kommunal ska förhålla sig till inriktningen som ges infrastruktur, åtgärder som kan påverka i den regionala strategin. Den nuvarande transportefterfrågan och val av transportsätt Värmlandsstrategin sträcker sig mellan samt åtgärder för en effektivare användning åren 2014-2020. Under hösten 2019 startades av befintlig infrastruktur. Den senaste arbetet med en ny Värmlandsstrategi som ska länstransportplanen sträcker sig över åren vara färdig för antagande under 2021. I den 2018-2029. I planen redovisas att väg 62 nuvarande Värmlandsstrategin formuleras en vision för regionens utveckling: Värmland - Ett skönare liv. Utifrån visionen formuleras fyra prioriterade områden, åtta styrkeområden och 33 mätbara mål för Värmland. De fyra områden som pekats ut som särskilt viktiga för Värmlands utveckling är:

• Livskvalitet för alla • Fler och starkare företag • Höjd kompetens på alla nivåer • Bättre kommunikationer

28 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet Strategin pekar ut riktningen mot målen på regional nivå. Det innebär att vägen och vilken ambitionsnivå som krävs i det ger förutsättningar att utöka Karlstads regionala arbetet för att länet ska kunna arbetsmarknadsregion norr ut i länet. I planen bidra till att målen uppnås. Strategin ska finns följande åtgärder som berör Forshaga även främja samordning i detta arbete. kommun: Tidshorisonten för strategin är samma som för de nationella målen, det vill säga till år Utpekade vägåtgärder med början 2018-2020: 2045. De centrala delarna i strategin är fyra • Väg 62 , Norra Sanna - Dyvelsten principer som fungerar som utgångspunkter Breddning och mötesseparering, och vägledning: hastighetsstandard 100 km/h • Väg 62, Dyvelsten- Norra infarten • Värmland tar ansvar Forshaga • Värmland tänker globalt Breddning och mötesseparering, • Värmland använder resurser effektivt hastighetsstandard 100 km/h • Värmland tar hänsyn till alla hållbarhetsaspekter. Utpekade vägåtgärder med början 2021-2023: • Väg 62 , Norra infarten Forshaga - Deje Fyra framgångsområden är de som har Breddning och mötesseparering, prioriterats för att de bedöms vara avgörande hastighetsstandard 100 km/h för att nå framgång i det regionala arbetet med att nå energi- och klimatmålen. Samtidigt är Trafikverket tar även fram en nationell plan det områden där det finns goda möjligheter för transportsystemet varav den senaste gäller att minska klimatpåverkan, och där det finns åren 2018–2029. Denna omfattar åtgärder regional eller lokal rådighet att påverka. De som innebär ett viktigt steg mot ett modernt fyra framgångsområdena är: och hållbart transportsystem. Inga åtgärder finns med i den gällande planen som berör • Fossilfria och effektiva transporter Forshaga kommun. • Robust och flexibelt energisystem • Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk Regional transportplan • Ansvarstagande konsumtion Region Värmland ansvarar för att ta fram ett regional transportförsörjningsprogram Regional handlingsplan för grön som är ett strategiskt dokument för infrastruktur kollektivtrafik. Programmet ger en bild av Länsstyelsen Värmland håller på att ta fram en hur kollektivtrafiken är tänkt att utvecklas. regional handlingsplan för grön infrastruktur. I programmet framkommer för Forshaga Handlingsplanen är ett viktigt verktyg kommuns del att: för att nå Sveriges miljömål i länet genom • Forshaga centrum är en prioriterad bidra med ökad kunskap om landskapets busstation kvalitéer, funktioner och processer, samt ge • Tjärnheden - Deje är en prioriterad förslag på hur man kan ta hänsyn till dessa regional bytespunkt. i praktisk tillämpning Ett förslag till plan • Olsäter är en prioriterad var under första halvan 2018 ute på remiss pendlingsparkering till kommuner, länsstyrelser, skogsbolag, naturvårdsorganisationer och berörda Energi- och klimatstrategi för Värmland branschorganisationer. Värmlands energi- och klimatstrategi har tagits fram av Länsstyrelsen Värmland. Den I kommunens arbete med en grön ska bidra med vägledning i förhållande till infrastrukturplan på lokal nivå ska de långsiktiga klimat- och energimål som utgångspunkt tas i den regionala planen och riksdagen har beslutat om. åtgärder som kan genomföras av kommunen formuleras.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 29 Kommunens vision och strategiska plan Forshaga kommun har en gemensam vision Arbete pågår under våren 2020 med att ta fram som visar riktningen för all verksamhet en ny vision för kommunen. Denna förväntas som kommunen bedriver. För att uppnå vara färdig innan denna översiktsplan antas visionen finns fem utpekade målområden och kommer att arbetas in i förslaget till och ett antal övergripande mål formulerade. utställningsskedet. Dessa kommer till livs genom kommunens strategiskaDe övergripande plan, vilken uppdateras årligen målen med de åtgärder som behövs för att nå målen. De tre målområdena för det externa arbetet för kommunen 2020 ses i bilden nedan. Externt perspektiv

Attraktiv kommun

Våra invånare trivs och Beskrivning av målområdet attraktiv kommun är stolta över sin plats. Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt och här har vi ett positivt förhållningssätt. Vi bryr oss om varandra, och Våra invånare är delaktiga genom tvekar inte att hjälpa till. Här tar vi vara på närheten till natur och information och öppen dialog. kultur. Alla har tillgång till fina miljöer för rekreation. Genom många eldsjälar och ett livskraftigt föreningsliv har vi lätt att fylla vår fritid. Våra invånare har en god hälsa. Detta, tillsammans med öppenhet, delaktighet och inflytande förklarar Våra invånare har tillgång till natur, varför vi lever ett skönare liv. kultur och idrott.

Trygghet och kunskap

Våra barn har en bra start i livet. Beskrivning av målområdet trygghet och kunskap Här känner sig alla trygga, inkluderade och har tillräcklig kunskap. Vi Våra invånare känner sig trygga och säkra. har förståelse och respekt för att alla är olika. Ingen utsätts för kränk- ningar. Ingen känner rädsla i offentliga miljöer. Här främjas lärande och Våra invånare har ett livslångt lärande. kunskap. Barn och ungas unika erfarenheter, värderingar och kunskap tas tillvara och vi tar alla ett gemensamt ansvar för våra barns framtid Våra invånare har en positiv syn på och utveckling. skolan och undervisningen.

Våra invånare är nöjda med äldreomsorgen.

Hållbar utveckling

Vår kommun ska växa på ett Beskrivning av målområdet hållbar utveckling ansvarsfullt och hållbart sätt. Vi blir fler och genom hållbar tillväxt har alla tillgång till välfärd. Resurser fördelas rättvist och här kan alla forma sina egna liv och ha Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder möjlighet att förverkliga sina drömmar. Vi bygger ett samhälle för och mark för etablering. kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande beslut, men också genom mod att pröva nytt och samarbeta med Vi är klimatneutrala år 2030. andra. Vi har ren luft, rent vatten och biologisk mångfald.

6 Strategisk plan Forshaga kommun 30 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Utvecklingsstrategier för mark och vattenanvändning Så tolkar du utvecklingsstrategin • I strategin framkommer kommunens målbild På kommande sidor presenteras riktningen för för hur kommunen ska se ut och fungera den fysiska utvecklingen av Forshaga kommun 2040 med sikte på 2040. Först presenteras fem vägledande principer för utveckling. Därefter • De fem principerna för utveckling ska följer en karta som visar utvecklingsstrategin ligga till grund för hur strategikartan och geografiskt. Till kartan hör en tabell där varje senare markanvändningskartan tolkas och begrepp som används beskrivs och ges en genomförs strategisk inriktning. • Tabellen på sidan 38-39 används för att beskriva innehållet i karta 1 Strategierna är ett uttryck för vad politiker och invånare lyft i framtidsbeskrivningen • Gränser i karta 1 ska inte läsas exakt, utan av kommunen under den tidiga visar på ett generaliserat område som dialogen. Framtidsbilden som fram- beskrivs närmare i text på sidan 38-39 kommer konkretiseras sedan i föreslagen markanvändning och utvecklingsområden i kapitel 4.

För att genomföra den framtid som målas upp är det många olika aktörer som är inblandade. Näringsliv, statliga myndigheter, privatpersoner med flera har utöver kommunen viktiga roller och mandat i utvecklingen. Utvecklingsstrategin visar Forshaga kommuns intentioner vad gäller dels förvaltning och utveckling av kommunal mark, hur den fysiska planeringen i kommunen kommer bedrivas och vilken typ av samarbeten och initiativ som kommunen kan tänkas ingå och stödja i framtiden.

Fem principer för utveckling De fem vägledande principerna för den fysiska utvecklingen i Forshaga kommun är:

1. Visa älven 2. Hela kommunen ska med 3. Bygg vidare på det unika 4. Utveckla på ett ansvarsfullt sätt 5. Skapa mötesplatser

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 31 1. Visa älven

Under historien har Klarälven på många sätt präglat närliggande landskap och bestämt förutsättningarna för liv inom kommunen. Älven är kommunens pulsåder där den ringlar sig fram och Klarälven bidrar idag med mängder av attraktiva miljöer både för människa, djur och växter. I framtidens Forshaga kommer älven fortsätta att spela en huvudroll både som en av kommunens största tillgångar, men också som en risk som behöver hanteras. Älven är inte statisk, den förändrar landskapet som den passerar genom att flytta löst sediment från en plats till en annan. Detta skapar utmaningar med att bygga närmast stranden då det kan finnas risk för ras och skred. Ett förändrat klimat kan göra att vattennivåerna i älven varierar mer över tid – och vi behöver ha beredskap för att landskapet kring älven kan översvämmas oftare. Vi kommer också i framtiden bli allt mer beroende av lokalt producerad energi – där vattenkraften är ett tydligt exempel på hur Forshaga kommun kan bidra till en hållbar energiförsörjning. Men kraftverken innebär också en naturpåverkan som människan behöver kompensera för med exempelvis alternativa vägar för fisken att vandra och hantering av effekterna av vattenreglering. Kraftverken och älvens olika naturligt skapade hastigheter innebär också svårförutsedda strömmar som gör det olämpligt att bada eller åka båt i vissa delar av älven.

Klarälven är en stor resurs, men den för särskilda krav med sig i mötet med människan.

Principen innebär: • Att ny bebyggelse inte ska tillkomma i direkt anslutning till älven utan att utbyggnadslägen prioriteras där vyer mot älven kan uppnås. Vid placering av ny bebyggelse ska eftersträvas att siktlinjerna mot älven ökar. • Att kommunen aktivt ska arbeta med siktröjning eller djurbete i viktiga strategiska lägen på kommunens mark och samverka med andra markägare kring frågan. De prioriterade lägena för underhållsarbete är: • I anslutning till Klarälvsbanan och väg 62 • I anslutning till in- och utfart till tätort, mindre ort, boendeort och bybildningar • Inom tätorterna • Att aktivt arbeta med de frågor som behöver lösas för att det ska vara möjligt att tillgängliggöra älven. Dessa frågor är bland annat: • Risk för skred, ras och erosion - förebyggande arbete och åtgärder vid nybyggnation • Utredning av förutsättningarna att färdas med båt på älven • Att utveckla en tillgänglig älvpromenad i Forshaga och Deje för att öka möjligheterna att röra sig invid älven

32 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 2. Hela kommunen ska med

Forshaga kommun har en stor fördel av att vara en del av den växande Karlstadsregionen. År 2040 kommer troligen efterfrågan på boende och samhällsservice vara än större inom kommunen i takt med att regioncentrat växer. Men denna utveckling och ökade kraft för kommunen ska komma alla till gagn. För att uppnå detta behöver vi se till helheten och säkerställa en godtagbar servicenivå och starka kopplingar till infrastruktur i hela kommunen. Detta görs genom att peka ut tre orter där kommunen kraftsamlar för att skapa och upprätthålla en grundläggande servicenivå. Övriga kommunen kopplas upp till dessa orter med en hållbar infrastruktur. Utveckling förutsätts i översiktsplanen kunna ske i hela kommunen, men på olika sätt beroende på var i kommunen den sker.

Södra delen av kommunen kommer fortsatt ha högst bebyggelsetryck 2040, men för att få en hållbar utveckling kan kommunen aktivt verka för tydliga kopplingar och en grundläggande servicenivå från norr till söder.

Principen innebär: • Att kommunen pekar ut tre serviceorter i den kommunala serviceplanen: Forshaga, Deje och Olsäter • Att kommunen pekar ut behovet av och verkar för gång- och cykelvägar mellan utpekade boendeorter, bybildningar och besöksmål samt mötesplatser runt om i hela kommunen • Att uppdateringen av kommunens kulturmiljöprogram innehåller riktlinjer för att bygga på landsbygden som visar hur en utveckling kan ske med bibehållna kulturvärden och attraktivitet • Att utbyggnaden av fibernätet täcker hela kommunen • Att utbyggnad av vatten- och avloppsystemet görs till tätbebyggda områden på landsbygden

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 33 3. Bygg vidare på det unika

Inom kommunen finns mycket positivt att lyfta fram och bygga vidare på i framtiden. En rik industrihistoria med våra större och mindre bruk. Flottning och träindustri har särskilt präglat bygden och landskapet. En stark idrottskultur med framstående profiler som exempelvis Ulf Sterner, Stefan Holm och Nisse Nilsson. Ett fiskevatten i världsklass och ett vida känt sportfiskegymnasium. En kommun där barnen uttalat sätts i fokus och som erbjuder goda uppväxtförhållanden med lärcenter i spetsen för en högkvalitativ utbildning genom hela livet. Aktiva byalag och hembygdsgårdar som bidrar till våra landsbygders attraktivitet. En ryggrad för hållbart resande genom Klarälvsbanan som sträcker sig från norr till söder och möjliggör för ett sammanhängande cykelstråk genom hela kommunen. Vackra kulturmiljöer och många aktiva konstnärer som syns vid exempelvis den årliga Lustenrundan. Flera friluftsområden och motionsanläggningar med exempelvis SISU-området, Ängevi och Dömlebacken.

Forshaga kommun är en bra plats att leva och verka på, och för att kommunen ska fortsätta i den riktningen behöver vi lyfta fram det som är bra och analysera hur vi kan koppla samman och bygga vidare på detta för att fortsätta utvecklas. Kommunen kan lyfta fram och stötta lokala initiativ och säkerställa att strukturer finns för att stödja platsutveckling. Forshaga kommun har även arbetat intensivt med offentlig konst under de senaste åren för att lyfta och utveckla kommunens utemiljöer. Detta är något att bygga vidare på inom strategin.

Vi kan lära av andra, men all utveckling bör ske utifrån den egna platsens kontext och utgå från människorna som lever här.

Principen innebär: • Att översiktsplanens inriktning och genomförande genomsyras av en platsanalys och invånardialog • Att upplevelsevärden och sociala värden som lyfts som extra värdefulla för kommuninvånarna pekas ut som bevarandevärda i karta 3D • Att äldre industrimiljöer tas tillvara och ges en ny användning där dagens kommuninvånares idéer och intressen vägs in • Att vid gestaltning av den fysiska miljön lyfta fram platstypiska kvaliteter och bygdens historia

34 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 4. Utveckla på ett ansvarsfullt sätt

Utformningen av den fysiska miljön ska bidra till en god framtid för kommande generationer. Det vi gör dag får effekter lång tid framöver och det är av vikt att tänka långsiktigt och ta ansvar för konsekvenserna av det som planeras och byggs. Dels handlar det om att minska miljöpåverkan genom exempelvis att verka för hållbara transporter och skapa förutsättningar för lokalproducerad energi och livsmedel. Dels handlar det om att kunna möta konsekvenserna av klimatförändringar genom en god beredskap för exempelvis extrema väder och förebyggande åtgärder vid nybyggnation. Lika viktigt som klimat- och miljöfrågor i arbetet med att skapa en hållbar utveckling är det att arbetet sker utifrån ett socialt ansvarstagande där ingen exkluderas samt att tillgängliga och hälsofrämjande miljöer skapas. Även ekonomiskt ansvarstagande där underhåll av gjorda investeringar och prioritering av ekonomiska insatser där det får störst effekt är en del av en hållbar samhällsutveckling.

Jordens resurser är begränsade och det är vår uppgift att hushålla med dessa för kommande generationers skull.

Principen innebär: • Att mänskliga rättigheter är utgångspunkten och att tillgänglighetsfrågor lyfts tidigt i alla beslut som rör den fysiska miljön • Att kopplingarna till hållbara kommunikationsmedel stärks och ett sammanhängande gång-och cykelnät i hela kommunen skapas • Att större utvecklingsområden för bostäder och verksamheter planeras med närhet till gång- och cykelvägar och kollektivtrafik • Att de gröna sambanden värnas och lyfts fram i den fysiska planeringen. Detta både utifrån ett naturvårdsperspektiv och utifrån de gröna miljöernas rekreationskvaliteter både i tätort och på landsbygder • Att ytkrävande och transportintensiva verksamheter som inte kan integreras i tätortsmiljön lokaliseras till det nya industri- och verksamhetsområdet vid Kvarntorp. Verksamheterna har då möjlighet till skyltläge utmed väg 62, enklare logistik och tätortsmiljöerna blir tryggare och bättre boendemiljöer • Att det finns en långsiktig plan för vilka detaljplaner som tas fram inom kommunen som utgår från översiktsplanen. Detta för att skapa en tydlig röd tråd i den fysiska planeringen och kontinuerligt uppdatera äldre planer • Att kommunen arbetar med strategiska markinköp för att möjliggöra en hållbar utveckling av kommunen i enlighet med översiktsplanen • Att satsningar på den fysiska miljön inom kommunen ska präglas av långsiktighet, där en plan för underhåll ska finnas även inom insaster som kommer till inom tidsbestämda projekt

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 35 5. Skapa mötesplatser

Forshaga ska vara en öppen och inkluderande kommun där alla känner sig välkomna. Social gemenskap och sammanhållning är en viktig del i ett hållbart och demokratiskt samhällsbyggande. För att uppnå detta krävs platser att möta både likasinnade och människor med annan bakgrund än sig själv. Kommunen kan bidra med att skapa förutsättningar för sådana platser genom att medvetet planera de offentliga verksamheterna så att människor i olika åldrar och med olika bakgrund möts. Utformningen av det offentliga rummet ska utgå från att skapa trygghet, vara tillgängligt för alla och verka för att binda samman områden. Särskilt viktigt är att skapa mötesplatser för unga och skapa förutsättningar för olika form av fritidsaktiviteter i hela kommunen.

Innovation, idéer och utveckling sker när människor möts och kommunen kan bidra till att skapa arenor för detta.

Principen innebär: • Att en medveten samlokalisering eftersträvas där olika funktioner och människor i olika åldrar och med olika intressen möts • Att kommunen verkar för att skapa och upprätthålla mötesplatser och besöksmål med en spridning runt om i hela kommunen • Att ett sammanhängande rekreationsstråk skapas från SISU, ner genom Grossbols parkmiljö och vidare mot Åsmyren där en älvpromenad tar sin början

36 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling ÖVERSIKTSPLAN FÖR FORSHAGA KOMMUN - SAMRÅDSFÖRSLAG

MUNKFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN

SUNNE KOMMUN

F Utvecklingsstrategi- Karta 1

Tätorter (Forshaga, Deje)

Mindre ort (Olsäter)

Boendeorter (Lyckan, Dyvelsten, Östra Deje) D Bybildningar (Edeby, Butorp, Mölnbacka)

Besöksmål/mötesplats

Regionalt värde: Dömle E Lokalt värde: Edeby, Butorp, Mölnbacka

Gång- och cykelnät

Lokal betydelse Befintlig KILS Utveckling till 2040 KOMMUN C Regional betydelse Befintlig Utveckling till 2040

Vägnät B Nationell betydelse A Regional betydelse Lokal betydelse

Övriga ytor KARLSTADS Vatten

KOMMUN ÖversiktsplanViktig grön s2040truk t- uSamrådshandlingr (A-G, se s. 39 ) 37 Älvstråket 1:150 000 (A4) 2020-03-13 Innehåll i karta 1 - Utvecklingsstrategi

Symbol: Benämning: Betydelse:

Tätort Inom tätorterna Forshaga och Deje eftersträvas en hög servicenivå. Funktioner som ska vara enkelt nåbara för många placeras inom tätorterna. Det ska finnas ett sammankopplat gång- och cykelnät inom orterna där viktiga målpunkter kopplas samman. Gestaltningsprogram i form av en centrumplan ska finnas för tätorterna som ger riktlinjer för utformning av det offentliga rummet. Handel och centrumfunktioner ska koncentreras till tätorterna. Besöksmål, mötesplatser och god tillgång till kollektivtrafik ska finnas. Mindre ort Olsäter pekas ut som mindre ort vilket innebär en ambition om att upprätthålla en grundläggande servicenivå inom orten. Detta innebär att kommunen ska sträva efter att offentlig service i form av skola ska finnas på orten och verka för att ytterligare samhällsservice kan utvecklas. Olsäter kan ses som en möjlig servicepunkt för norra delen av kommunen där exempelvis varuutlämning eller liknande funktioner är lämpligt. Inom orten ska god tillgänglighet och ökad trygghet för gång- och cykeltrafikanter skapas. Inom orten ska mötesplatser finnas att tillgå. Boendeort Orterna Lyckan, Dyvelsten och Östa Deje pekas ut som boendeorter, vilket innebär en samling av bebyggelse av tätortskaraktär med en tydlig koppling till tätorterna. Inom orterna finns goda boendemiljöer av olika karaktär och en stark bebyggelseutveckling kan ses till 2040. Inom orterna är det av stor vikt att nybyggnationen sker i ett sammanhang, där fördjupade studier i form av detaljplaner och andra planeringsverktyg ska användas. I dessa områden kan behov av viss offentlig service, främst i form av förskolor, uppkomma på sikt. Även mindre boenderelaterade näringsverksamheter som exempelvis pizzeria eller frisör kan komma att utvecklas på orten. Bybildning Mölnbacka, Edeby och Butorp pekas ut som bybildningar, vilket innebär att de är bebyggelsesamlingar av glesare karaktär där det finns kulturvärden i själva byformationen. Inom byformationerna kan en en viss nybyggnation av bostäder ses genom enstaka komplettering av fristående villor. Vid bygglov inom bybildningarna är det viktigt att ny bebyggelse placeras och utformas enligt på platsen gällande bebyggelsetradition.

Älvstråket Inom området kan den främsta koncentrationen av ny bebyggelse ses. Inom stråket finns relativ närhet till service, kollektivtrafik och övrig infrastruktur. Inom zonen bör ny bebyggelse om möjligt placeras så att utblickar mot älven skapas.

Besöksmål/ Platser vilka kommunen bedömer är av regionalt eller lokalt intresse som mötesplatser och besöksmål. De platser som pekas ut är: mötesplats Regional nivå: Dömle: Med tanke på koncentrationen av aktiviteter med Dömle herrgård, golfbanan och skidbacken och motionsspår som alstrar mycket besökare och förväntas växa som destination till 2040. Regionalt intresse Lokalt intresse Lokal nivå: Edeby: Med tanke på hembygdsgården och caféverksamhet i direkt anslutning till Klarälvsbanan. Mölnbacka: Med tanke på bygdegården och närliggande kulturhistoriska miljöer. Butorp: Med tanke på ädelfisket och Butorpsleden. Inom tätorterna och småort: Inom Forshaga och Deje tätort finns flertalet besöksmål och mötesplatser som inte är utmärkta på kartan. Av dessa kan särskilt lyftas Gamla kraftstationen i Deje och SISU-området i Forshaga som bedöms vara av regionalt intresse. I Olsäter bedöms skola och tillhörande utemiljöer fungera som en mötesplats av lokal betydelse. Till 2040 är målet att dessa platser ska gå att enkelt nå via cykelväg från Klarälvsbanan för att skapa ett sammanhängande cykelnät genom hela kommunen. Att en plats pekas ut betyder att kommunen särskilt stödjer en utveckling av platsens verksamheter och kvaliteter med de medel som finns.

38 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Innehåll i karta 1 - Utvecklingsstrategi

Symbol: Benämning: Betydelse:

Viktig Områden inom vilka det är av stor vikt att värna de gröna värdena för att säkerställa god tillgång till rekreationsområden, naturvärden, friluftsliv eller grönstruktur skogsbruk. Alla invånare i kommunen har rätt till närhet till grönområden och det är av vikt för folkhälsan att det finns friluftsområden och tillgängliga leder i naturen för alla. Skogsnäringen är också viktig i kommunen och en hållbar utveckling kräver även skogsarealer som kan binda koldioxid. I utvecklingsstrategin pekas särskilt följande områden ut som viktig grönstruktur att utveckla från söder till norr: A: Naturen mellan Hembygdsgården i Skived och Karlstads kommun: Skogsområde med vandringsleder och skidspår på vintern. B: Grönområdet kring Sörtjärn och Abborrtjärn: Viktigt rekreationsområde för boende i Lyckan och Dyvelsten med omnejd. C: Den gröna kopplingen från Acksjön och Norra Hyn via SISU-området,till Dömle: Område med stora natur- och kulturvärden och flertalet välanvända leder som skapar ett sammanhang tillsammans. D: Området kring Skidstugan i Deje: Skapar tillsammans med lederna kring Skivtjärn och grönområdet på Doktorsudden vid Visten ett attraktivt rekreationsområde. E: Skog- och jordbrukslandskapet mellan Blysjön och Mölnbacka: I området finns värden för skogsbruket och lokala upplevelsevärden. F: Det kuperade skogslandskapet mellan Mölnbacka och Butorp: I området finns mycket värdefulla naturmiljöer med flertalet naturreservat och riksintresseutpekande. De många branterna med väderskyddad skog ger flera svenska rekord i höga träd. G: Skogslandskapet i norra delen av kommunen: Område viktigt för skogsnäringen men som också innehåller upplevelsevärden med exempelvis Butorpsleden.

Gång-/cykelnät Ett sammanhängande gång- och cykelnät pekas ut där Klarälvsbanan fungerar Lokalt som en ryggrad till vilken vägar av regional och lokal betydelse kopplas upp. En infrastruktur med hållbara transportmedel är viktigt för att minska Regionalt miljöpåverkan samt att främja folkhälsan i kommunen. Vägar som pekas ut: Narionellt Lokal nivå: Olsäter - Butorp (ca. 5 km) (Streckad linje mål till 2040) Deje - Mölnbacka (ca. 6 km) Forshaga - Östra Deje (ca. 4,5 km) Forshaga - Hedås (ca. 1 km) Regional nivå: Deje - Dömle (ca. 3 km) Dyvelsten - kommungränsen Kil (ca. 2,5 km) Dyvelsten - kommungränsen Karlstad (ca. 3,5 km) Nationell nivå: Klarälvsbanan (ca. 3,5 mil inom kommunen) Vägnät I kartan illustreras ett vägnät som utgår från väg 62. Vägar som pekas ut: Lokalt Lokal nivå: Regionalt Vägar av särskilt intresse för att bibehålla levande landsbygder. Narionellt Regional nivå: Vägar som kopplar samman boendeorter, bybildningar, tätorter och besöksmål/ mötesplatser inom älvstråket. Även starka regionala kopplingar som mellan Forshaga och Kil pekas ut. Nationell nivå: Väg 62 som är utpekat som riksintresse.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 39 Hur kommer vi dit ?

40 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 4. Markanvändning (Karta 2) Kapitlet visar på vilken markanvändning som kommunen anser lämplig för att stödja en hållbar utveckling fram till 2040. En översiktsplan är just översiktlig och ger en strategisk inriktning för markanvändningen, medan lämplighetsprövning och detaljerade studier av platsens förutsättningar görs senare i planering- och prövningskedjan. Hela kommunens yta har här getts olika användningar som är vägledande för kommande prövning. Där den utpekade användningen skiljer sig från dagens användning ser kommunen att en förändrad användning kan vara lämplig, vilket beskrivs i kapitlet som ett utvecklingsområde. Kapitlet ska läsas tillsammans med karta 2 som bifogas planen.

Beskrivning av markanvändning I tabellen på kommande sidor definieras de Så tolkar du olika markanvändningsslag som används i karta 2. markanvändningskartan • Alla ytor i kommunen har fått en användning i karta 2. Användningen ger en ram för och en Nedan: I karta 2 som tillhör denna plan pekar bild av utvecklingen fram till 2040. kommunen ut lämplig markanvändning 2040. Kartan läses bäst i A1-format. • Vissa markområden har fått en annan användning i kartan än den har idag. Detta innebär inga förpliktelser eller krav på markägaren. Platsens användning som är

LAG SAMRÅDSFÖRS fastställd i detaljplan gäller tills den dagen GA KOMMUN - N FÖR FORSHA ÖVERSIKTSPLA detaljplanen ändras. Först om markägaren vill göra en stor förändring eller sälja marken kan kommunen komma att lyfta den inriktning som ges i översiktsplanen. Kommunen kan då antingen ta stöd i översiktsplanen för att motivera varför en motstående användning än den utpekade anses olämplig vid detaljplanering eller bygglov, eller om lämpligt köpa in marken för att kunna möjliggöra tänkt utveckling.

• Markanvändningskartan ska läsas tillsammans med utvecklingsstrategin (sida 31-39, karta 1) och avsnittet som beskriver värden och hänsynstaganden (sida 53-73, karta 3A-F) som ska vägas in vid beslut kring byggande och ng Markanvändni Stadsbygd dsbygd Tätbebyggd lan utveckling av den fysiska miljön i kommunen. Landsbygd Grönstruktur heter Verksam tur och infrastruk Transporter vägar 5 km infrastruktur, 5 7. ransporter och 2.5 T 0 Vatten 2020-02-18

) 1:100 000 (A3

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 41 Innehåll i karta 2 - Markanvändning

Symbol: Benämning: Betydelse: Avsikt: Riktlinjer: Stadsbygd Områden med bebyggelse Inom områdena avses utbyggnad • Inom användningen av stads- eller tätortsmässig av främst bostäder genom ska gestaltning av det karaktär, där bostäder ingår förtätning med flerfamiljshus, offentliga rummet göras eller kan ingå i framtiden. radhus och villor. Detta inom utifrån en mänsklig skala Bebyggelsen är indelad i befintliga detaljplaner i den där trygghet för gång- kvarter åtskilda av gator, mån detta är möjligt, men och cykeltrafikanter eller har en kvartersliknande också genom revidering prioriteras. struktur. Utgörs av blandad av föråldrade planer och • Tillgänglighet för alla bebyggelse som i huvudsak framtagande av nya områden. oavsett funktion vara används för bostäder, Boendeområdena ska utformas en utgångspunkt vid kontor, handel eller annan med tydlig kopplingar till utveckling av nya centrumverksamhet som rekreationsområden, offentlig bostäder, publika är förenlig med bostäder. service, gång- och cykelnätet verksamheter, gång- Trafik- och parkeringsytor och kollektiva transportmedel. och cykelvägar och det samt tätortsnära parker och Inom användningen avser offentliga rummet. fritidsanläggningar ingår. kommunen att definiera en centrumpunkt till vilken den • Gröna samband och huvudsakliga handeln bör sociala skogar och lokaliseras. Inom vissa delar av grönstrukturer som den utpekade användningen identifieras i karta 3D ska avses en omvandling på lång sikt värnas från ny bebyggelse. (cirka 50 år) från verksamheter med en stor omgivningspåverkan till möjliga boende- eller rekreationsområden. Tätbebyggd Områden som delvis används Inom områdena avses en • Ny bebyggelse ska för areella näringar men utbyggnad av bostadsbebyggelse placeras i ett sammanhang landsbygd som främst innehåller med ”lantlig karaktär”. Det med kopplingar till bostadsbebyggelse. vill säga en större gleshet nuvarande eller planerad Bostadsbebyggelsen består mellan bostadshusen än inom gång- och cykelväg samt till största del av samlad stadsbygden, men med tydliga kollektivtrafik. Detaljplan villabebyggelse. Inom kopplingar till gång- och kan behöva tas fram användningen kan viss cykelnät och inom älvstråket utifrån detta syfte om inte kvartersnära service som kollektivtrafik. en ändamålsenlig plan exempelvis pizzeria, frisör finns. Kommunen avser att möjliggöra osv. även ingå. för anslutning av vattennära • Allmänheten ska ha Markanvändningen innefattar tätbebyggda områden på tillgång till vatten- och även områden med tät landsbygden till det kommunala strandområdet inom bebyggelse i vattennära vatten- och avloppsystemet. tätbebyggda vattennära lägen som tidigare främst områden genom gröna Den främsta utvecklingen av ny använts för fritidsboende. släpp mellan befintlig bebyggelse kan antas ske inom Omvandling av fritidsboende bebyggelse och fri passage Älvstråket. till permanentboende är en mellan ny bebyggelse och trend inom dessa områden. strandkant.

Landsbygd Område som ytmässigt Inom landsbygderna kan • Ny bostadsbebyggelse ska främst används för areella utbyggnad av enstaka fristående utformas och placeras näringar och andra villor och fritidshusbebyggelse in i landskapet enligt landsbygdsanknutna ses. för platsen gällande verksamheter, men där bebyggelsetradition. Den främsta utvecklingen av ny också bostadsbebyggelse och bebyggelse kan antas ske inom obrukad mark förekommer. älvstråket. Inom älvstråket har användningen till stor del Utpekad jordbruksmark (karta karaktären av tätortsnära 3E) inom användningen avses landsbygd. inte bebyggas.

42 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Innehåll i karta 2 - Markanvändning

Symbol: Benämning: Betydelse: Avsikt: Riktlinjer: Verksamheter Områden för verksamheter, Möjliggöra för utbyggnad av • Styr i möjlig mån som inte bör blandas med verksamhetsmark inom befintlig nya etableringar av bostäder. Kan utgöras av planlagd ledig mark som ligger störande verksamheter områden för verksamheter inom användningen. som kräver god närhet som kan vara störande, till infrastruktur till Vid behov av ny mark för miljöpåverkande, ytkrävande Kvarntorp. verksamheter ska denna eller genererar tung eller lokaliseras främst till Kvarntorp. stor mängd övrig trafik.

Transporter och Områden som berörs Väg 62 mellan Deje och södra • Säkerhetsavstånd för ny av det övergripande kommungränsen kommer under bebyggelse med tanke infrastruktur transportsystemet samt översiktsplanens tidshorisont på människors hälsa och viktiga anläggningar att byggas om. Omdragning säkerhet ska tillämpas. och anslutningar för av vägen som finns fastslagen teknisk försörjning i vägplan kring Lyckan och och informations- och Dyvelsten finns markerad i kommunikationsteknologi. markanvändningskartan. Större nuvarande och En ny gång- och cykelbro finns framtida trafikområden utpekad mellan Tjärnheden finns markerade i kartan. och Dejefors som syftar till att Linjerna i kartan består koppla samman Dejefors med av väg 62, cykelbanan bytespunkten för kollektivtrafik Klarälvsbanan och järnvägen vid väg 62 och Tjärnheden med Bergslagsbanan. skolan. Ett område för utveckling av solcellspark finns markerat vid Kvarntorp mellan Deje och Forshaga. Grönstruktur Tätortsnära grönområden, Bevarande och utveckling av • Utveckling och bevarande närrekreationsområden, naturvärden och friluftsvärden av grönområden ska samt anlagda områden för som identifieras i karta 3 B och ske utifrån kommunens fritidsaktiviteter som främst 3 D. Dialog avses föras med kommande gröna äger rum utomhus. Små utpekad mark som kommunen infrastrukturplan. sjöar och delar av öppen sjö inte äger. • Skogar och grönstruktur ingår. Under grönstruktur Enstaka bostadsbebyggelse kan med sociala värden (karta ryms även områden med prövas om inga målkonflikter 3 D) ska kommunen stora friluftslivs-, natur- eller finns och vid relativ närhet verka för att bevara landskapsvärden, och där till stadsbygd/tätbebyggd inom den egna gröna natur- och landskapsvård landsbygd/landsbygd. skogsbruksplanen och bör vara överordnad annan i dialog med andra mark- och vattenanvändning. markägare. Områden som är viktiga att bevara och där jord- och skogsbruk och andra näringar bör bedrivas på sätt som är förenligt med natur- och landskapsvårdens intressen. Vatten Vattenområde som inte ingår Kommunens planering intill • Vattenskyddsområden ska i de övriga områdestyperna. sjöar och vattendrag ska finnas för vattentäkter. Mindre vattenområden bidra till att nå gällande kan ingå i övriga miljökvalitetsnormer. markanvändningar.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 43 Utvecklingsområden I markanvändningskartan (karta 2) redovisas • Inflygningsområde för Karlstad airport översiktligt hur mark- och vattenområden - södra delen inom kommunen bedöms vara disponerade 2040. För att kommunen ska utvecklas i denna Dyvelsten riktning finns ett antal nyckelområden där Dyvelsten kan 2040 ses som en förlängning en förändring av dagens markanvändning av Forshaga tätort, men har fortsatt lantliga kan ses. Under detta avsnitt specificeras kvaliteter med en något glesare struktur dessa områden och en fördjupad beskrivning än inne i tätorten. Med närhet till det av utvecklingen presenteras. Det ska sammanhängande gång- och cykelnätet finns observeras att idéerna som presenteras möjlighet att pendla med både cykel eller buss här inte är bindande, utan exemplifierar till Forshaga eller Karlstad. Liksom i området en möjlig tolkning av intentionerna i Lyckan finns även möjligheten att cykla till Kil utvecklingsstrategin och den beskrivna (ca. 7 km) och ta tåget ut i resten av Värmland användningen i markanvändningskartan. och Sverige. Området har förtätats med fler villatomter, främst intill Lillmyrsvägen. På kommande sidor ges en samlad bild av Ombyggnationen av väg 62 har gjort att den utveckling som denna översiktsplan säkerheten vid in- och utfart med bil har ökat pekar ut tillsammans med den idag redan och bullerpåverkan minskat till följd av nya utstakade riktning som kommunens gällande bullerskydd. Intill området finns motionsspår detaljplaner och LIS-plan ger. och goda förutsättningar för friluftsliv kring Norra Hyn, Sörtjärn och Aborrtjärn. Lyckan Lyckan är 2040 en trivsam boendeort med Planeringsfrågor att särskilt beakta: goda möjligheter att pendla med cykel eller Följande frågor är särskilt viktiga att lyfta in vid buss till Forshaga eller Karlstad. Det går också utveckling inom området. Se vidare i kapitel bra att cykla till Kil (ca. 7 km) och ta tåget ut i 5 hur kommunen definierar och avser hantera resten av Värmland och Sverige. Området har de olika intressena. Den slutliga hanteringen förtätats med fler villatomter i enlighet med av frågorna görs vid detaljplaneläggning och detaljplanearbetet som påbörjas under 2020. bygglovsprövning. Den största bebyggelseutvecklingen kan ses i • Riksintresse för naturvård - Klarälvens norra delen av området där ytterligare en rad nedre utlopp av bostäder kan ses norr om befintlig grusväg. • Bullerpåverkan och risker från väg 62 Ombyggnationen av väg 62 har gjort att säkerheten vid in- och utfart med bil har ökat och bullerpåverkan minskat till följd av nya bullerskydd. Intill området finns motionsspår och goda förutsättningar för friluftsliv kring Sörtjärn och Aborrtjärn.

Planeringsfrågor att särskilt beakta: Följande frågor är särskilt viktiga att lyfta in vid utveckling inom området. Se vidare i kapitel 5 hur kommunen definierar och avser hantera de olika intressena. Den slutliga hanteringen av frågorna görs vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning. • Riksintresse för naturvård - Klarälvens nedre utlopp • Bullerpåverkan och risker från väg 62 • Allmänhetens tillgång till stranden • Kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland - södra delen

44 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling UTVECKLING TILL 2040 - Illustration Forshaga med omnejd

Nuvarande utvecklingsområden Detaljplanelagd mark - ej utbyggd LIS-område, bostäder LIS-område, näring Ny markanvändning ÖP 2020-2040 Utvecklingsområden i översiktsplanen Nytt LIS-område, näringsändamål Nytt LIS-område, bostadsändamål Stadsbygd Tätbebyggd landsbygd Landsbygd Grönstruktur Verksamheter Transporter och infrastruktur Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 45 1:40000 (A4) Vatten Kvarntorp Kvarntorp är 2040 det främsta industriområdet detaljplaner kommer krävas. Det ingår också i kommunen med sitt goda läge mitt en utveckling av en tydligare centrumkärna mellan kommunens två tätorter. Det goda mellan Storgatan, Esplanaden, Järnvägsgatan skyltläget intill väg 62 ger möjlighet till en och Bruksgatan. En centrumplan ska tas enkel logistik för varuleverans och hållbar fram där samband och nyckelåtgärder för att pendling för personal med kollektivtrafik förbättra centrum i tätorten ska analyseras. samt Klarälvbanan intill knuten. I befintlig detaljplan från 1996 finns mark kvar utpekad I markanvändningskartan har tätortsområdet för verksamheter. I denna översiktsplan utvidgats mot både norra och södra in-/ pekas ytterligare ett område ut i anslutning utfarten. Detta för att pröva möjligheten att till befintligt planlagt område där ytterligare expandera stadsbebyggelsen i lägen som kan utvidgning av industrimarken kan prövas bidra till att förbättra och tydliggöra tätortens genom detaljplan. Inom området skulle början och slut. Idag upplevs entréerna till exempelvis även ett industrihotell kunna tätorten diffusa då det uppstått ett glapp från utvecklas. Det nya området som pekas ut här den nya dragningen av väg 62 när vägen inte ligger norr om befintlig väg på skogsmark. längre gick rakt genom tätorten via Storgatan. Ny bostadsbebyggelse i norr och i söder kan Söder om befintligt industriområde pekas skapa förutsättningar för en mer markerad även en större yta ut som lämplig för att och välkomnande entré. anlägga en solcellspark. Inom området finns 2020 energiskog, vilket fortsatt kan vara en Ett utvecklingsområde för bostäder pekas del av platsens användning om inte hela ut i tätortens västra del upp mot skogen. En ytan förses med solceller. Området spelar potential ses att förlänga befintliga gator med 2040 en viktig roll i att skapa en hållbar ett område där villor som passas in i terrängen energiförsörjning inom kommunen. ger möjlighet till ett mycket attraktivt läge med direkt närhet till både SISU-skogen och Planeringsfrågor att särskilt beakta: Forshaga centrum. Följande frågor är särskilt viktiga att lyfta in vid utveckling inom området. Se vidare i kapitel En utveckling kan även ses på lång sikt där 5 hur kommunen definierar och avser hantera verksamheter som kräver en god tillgång de olika intressena. Den slutliga hanteringen till transporter lokaliseras till Kvarntorp av frågorna görs vid detaljplaneläggning och intill väg 62. Detta skulle kunna göra att bygglovsprövning. mark frigörs inom de centralt belägna • Risk- och säkerhetsfrågor kopplat till verksamhetsområden som idag finns på Klarälvsbanan. Fordonstrafiken över Framgårdsvägen och Näset i Forshaga. De cykelbanan ska inte öka. • Det visuella intrycket från väg 62 och Klarälvsbanan, där verksamheterna närmast vägarna påverkar intrycket av området • Dagvattenhantering vid större hårdgjorda ytor

Forshaga tätort Forshaga tätort är 2040 en trivsam tätort med en variation av boendemiljöer där det är lätt att ta sig fram via ett sammanhängande gång- och cykelnät till arbetsplatsen, offentlig service, fritidsaktiviteter och kollektivtrafikhållplats. Utvecklingen av tätorten avser en förtätning i planlagda lägen för bostäder och inom ett antal större utvecklingsområden där nya

46 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling äldre industrimiljöerna kring kraftverket, • Stärk centrummiljön och gestaltningen forsen och slussen i Forshaga skulle kunna av det offentliga rummet utvecklas till mer publika verksamheter så som • Stärk entréerna till tätorten, både från exempelvis hotell, restaurang eller museum. norr och söder På Näset finns idag verksamheter som är • Översvämning och skyfall trafikalstrande och eventuella föroreningar • Skred, ras och erosion och översvämningsrisk kan innebära • Utredning om förorenad mark på de restriktioner i möjlig markanvändning äldre verksamhetsområdena vad gäller bostäder, men på sikt kan delar • Trafikutredning för utvecklingen på av området ses omvandlas till exempelvis Näset kontorsbyggnader, park eller annan typ av rekreationsområde. Viss verksamhet ser Deje tätort kommunen fortsatt kommer vara lokaliserad Deje tätort har 2040 fortsatt att utvecklas till Näset, varpå det finns behov av att utreda med avstamp i ortens rika industrihistoria hur en framtida trafiklösning kan annordnas till en ort med varierade boendemiljöer för området. och ett rikt kulturliv. Centrumområdet har fått en ny funktion som mötesplats och Planeringsfrågor att särskilt beakta: stationsområdet har fortsatt att utvecklas som Följande frågor är särskilt viktiga att lyfta in vid rekreationsområde. En centrumplan ska tas utveckling inom området. Se vidare i kapitel fram där samband och nyckelåtgärder för att 5 hur kommunen definierar och avser hantera förbättra centrum i tätorten ska analyseras. de olika intressena. Den slutliga hanteringen av frågorna görs vid detaljplaneläggning och Översiktsplanen pekar ut en möjlig fortsatt bygglovsprövning. utveckling av bostadsområdet på Tjärnheden

UTVECKLING TILL 2040 - Illustration Deje med omnejd

1:40000 (A4) Nuvarande utvecklingsområden Detaljplanelagd mark - ej utbyggd LIS-område, bostäder LIS-område, näring Ny markanvändning ÖP 2020-2040 Utvecklingsområden i översiktsplanen Transporter och infrastruktur, vägar Stadsbygd Tätbebyggd landsbygd Landsbygd Grönstruktur Verksamheter Transporter och infrastruktur Vatten

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 47 och i samband med detta föreslås en gång- Planeringsfrågor att särskilt beakta: och cykelbro över till Dejefors. Detta för Följande frågor är särskilt viktiga att lyfta in vid att öka närheten för boende till skolan på utveckling inom området. Se vidare i kapitel Dejefors-sidan. En ytterligare vinst är att 5 hur kommunen definierar och avser hantera närheten ökar från Dejefors till bytespunkten de olika intressena. Den slutliga hanteringen för kollektivtrafik vid väg 62. Brons exakta av frågorna görs vid detaljplaneläggning och lokalisering bör utredas närmare i en särskild bygglovsprövning. studie.

I Östra Dejefors ses en möjlig utveckling av bostäder på västra sidan om Edebyvägen som skulle kunna bli ett attraktivt område med närhet till skola och fritidsaktiviteter.

Det gamla bruksområdet i Deje spelar en nyckelroll i att förbättra entrén till tätorten från söder. Kommunen ser en utveckling i ett första steg mot att återställa området till ett grönområde för rekreation. I utformningen av grönområdet bör platsens historia och brukets betydelse för ortens utveckling lyftas fram. På • Stärk centrummiljön och gestaltningen lång sikt kan delar av området komma att bli av det offentliga rummet en naturlig utveckling av tätorten där Deje • Stärk entrén till Deje söderifrån och Risäter kan bindas samman. • Översvämning och skyfall • Skred, ras och erosion Den luftburna kraftledningen som korsar • Utredning om förorenad mark på de tätortens västra del har 2040 grävts ner och det äldre verksamhetsområden finns behov av att undersöka vilken funktion • Säkerhetsavstånd och risker kopplat till ytan som frigörs kan ha. järnvägen

UTVECKLING TILL 2040 - Illustration Olsäter med omnejd

1:40000 (A4) Nuvarande utvecklingsområden LIS-område, bostäder LIS-område, näring Ny markanvändning ÖP 2020-2040 Utvecklingsområden i översiktsplanen Transporter och infrastruktur, vägar Stadsbygd Tätbebyggd landsbygd Landsbygd Grönstruktur Vatten

48 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Olsäter Områden för landsbygdsutveckling i I Olsäter tar översiktsplanen höjd för en strandnära lägen (LIS) utveckling där orten blir en servicepunkt för norra delen av kommunen och Ransäter. LIS- Under detta avsnitt beskrivs tre områden områden finns på båda sidor av älven som kan som pekas ut för landsbygdsutveckling möjliggöra byggnation av näringsverksamhet i strandnära lägen (LIS). Dessa områden (västra sidan om älven) och bostäder kompletterar de utpekanden som görs i det (östra sidan om älven). Utöver detta ges i tematiska tillägget till översiktsplanen från översiktsplanen inriktningen att orten kan 2017. Syftet med LIS-områden är att inom förtätas med bostadsbebyggelse i västra dessa kunna göra en prövning av dispens delen av orten. Till 2040 ska säkerheten för från eller upphävande av strandskyddet om gång- och cykeltrafikanter inom orten, från intresse av utveckling skulle uppstå. anslutningspunkten till Klarälvsbanan och till kollektivtrafikhållplatsen vid väg 62 ha ökat. Område 1: Ängevi

Planeringsfrågor att särskilt beakta: Syfte och innehåll Följande frågor är särskilt viktiga att lyfta in vid Terrassen väster om Ängevi pekas ut som utveckling inom området. Se vidare i kapitel 5 LIS-område för näringsverksamhet. Syftet hur kommunen definierar och avser hantera är att möjliggöra för en publik verksamhet, de olika intressena. Den slutliga hanteringen exempelvis sommarcafé, i höjd med gatan av frågorna görs vid detaljplaneläggning och med en vacker utsikt över älven. Området bygglovsprövning. ingår i ambitionen att förbättra entrén till • Säker skolväg mellan tätorten och skapa tydligare älvkontakt. kollektivtrafikhållplats/ pendelparkering, till skolan och vidare till Klarälvsbanan • Översvämning LIS-området bostäder • Skred och ras

LIS-område Ängevi

Nytt LIS-område ÖP 2020-2040 LIS-område, näringsändamål 3A Riksintressen Riksintresse naturvård 3C Kulturmiljövärden Fornlämningar Fornlämning, punkt Övrig kulturhistorisk lämning 3D Friluftsvärden Anläggning av värde för fritidsliv

Fiskevatten Grönstruktur och skogar med sociala värden 3F Miljö, hälsa och säkerhet Översvämningskartering Klarälven 100-årsflöde 200-årsflöde Beräknat högsta flöde (BHF) Aktsamhetsområden - Efterarbetad lutningsanalys

Aktsamhetsområden - Strandnära

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 49 Strandskyddet är inom området 100 meter. området går cykelvägen ner närmare älven Området omfattas av Stadsplanen för och skapar förutsättningar för fortsatt rörelse Fastighet Grossbol 1:190 och del av fastighet invid stranden. Det är vid exploatering viktigt Forshaga 1:116 m.fl. från 1983. I planen är att bevara möjligheten att från området ta sig området planlagt för idrottsändamål. ner till stranden för att följa vattnet österut.

Förutsättningar och analys av konsekvenser Kulturmiljövärden Nedan redogörs för en analys av planerings- I området finns inga identifierade förutsättningarna för och konsekvenserna av kulturmiljövärden. utveckling inom området. Hälsa och säkerhet Närhet till service Området ligger i anslutning till Klarälven Området ligger i direkt anslutning till Ängevi och som en stor del av dess närområde idrottsplats och på motstående sida om består jordarten av ett relativt tjockt lager av Storgatan finns Folkets park. Området ligger i Älvsediment (ca 20-30 meter). LIS-området är början på Forshaga tätort och skulle stödja en anpassat för att inte omfatta sluttningen ner ökad attraktivitet för centrumkärnan. mot älven för att undvika den mest påfallande risken för ras- och skred. En geoteknisk Naturmiljövärden undersökning kommer troligen krävas för att I området finns inga identifierade säkerställa stabiliteten i området. naturvärden. Vattenkvalitet Friluftsvärden Klarälven (ns Kvarntorpsån i VISS) har Norr om det utpekade området parallellt med en ekologisk status som är måttlig, med Storgatan finns en gång- och cykelväg. LIS- miljökvalitetsnormen att nå god status 2027. området ligger på en terrass i landskapet med Att vattendraget inte uppnår god status beror en brant sluttning ner mot Klarälven, vilket främst på den bristande konnektivitet som gör att det är svårt att röra sig mellan området råder på grund av kraftverken i älven. Dessa och stranden. Det finns dock en grusväg gör att fiskar och andra vattenlevande djur mellan det utpekade området och Ängevi inte kan vandra naturligt i vattensystemet. idrottsplats som leder ner för sluttningen En utveckling inom LIS-området bedöms till en stig närmast älven öster ut. Väster om utifrån detta kunna ske utan att vattendragets möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormen försämras.

Riktlinjer inom området • Ändring av detaljplanen krävs troligen då området idag är planlagt för idrottsändamål (tänkt som tennisplan enligt stadsplanen för Fastighet Grossbol 1:190 och del av fastighet Forshaga 1:116 m.fl. från 1983) • Geoteknisk utredning kan krävas • Möjligheten att ta sig ner till stigen invid älven österut ska värnas

50 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Område 2: Södra infarten, Forshaga

Syfte och innehåll Naturmiljövärden Området söder om Storgatan vid tätortens I anslutning till området finns en identifierad södra infart pekas ut som LIS-område med nyckelbiotop i form av en allund. Växtligheten syfte att möjliggöra utveckling av bostäder. på platsen består av blandad skog med Även detta område utgår från ambitionen främst lövträd men av en inslag av gran och att förbättra entrén till tätorten och skapa tall. Enstaka ädellövträd kan finnas som tydligare älvkontakt. kommande eventuell planläggning hänsyn behöver tas till. Idag finns två bostadshus inom LIS-området samt fem villor inom närområdet söder om Friluftsvärden Storgatan. Genom LIS-utpekandet skulle ett Söder om området finns en gång- och cykelväg eller två bostadshus kunna tillkomma. som är viktig för möjligheten till rörelse intill älven och som funktionellt sammankopplar Strandskyddet är inom området 100 meter. tätorten med Dyvelsten och Lyckan. Området omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Kulturmiljövärden I området finns inga identifierade Förutsättningar och analys av konsekvenser kulturmiljövärden. Nedan redogörs för en analys av planerings- förutsättningarna för och konsekvenserna av Hälsa och säkerhet utveckling inom området. Området ligger i anslutning till Klarälven och som en stor del av dess närområde Närhet till service består jordarten av ett relativt tjockt lager av Området ligger med närhet till Forshaga tätort Älvsediment (ca 20-30 meter). En geoteknisk och nya bostäder skulle stödja serviceutbudet undersökning kan krävas för att säkerställa där. Söder om området går en mindre stabiliteten i området. tillfartsväg för bil som kombineras med gång- och cykelbana.

LIS-område Södra infarten

Nytt LIS-område ÖP 2020-2040 LIS-område, inriktning bostäder 3A Riksintressen Riksintresse naturvård 3B Naturvärden Nyckelbiotoer (bolag) 3D Friluftsvärden Grönstruktur med sociala värden 3F Miljö, hälsa och säkerhet Översvämningskartering Klarälven 100-årsflöde 200-årsflöde Beräknat högsta flöde (BHF) Aktsamhetsområden - Efterarbetad lutningsanalys

Aktsamhetsområden - Strandnära

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 51 Område 3: Bergsgården

Syfte och innehåll Området angränsar i norr till Storgatan som Ett område nord väst om Bergsgården på är huvudleden för biltrafik genom Forshaga Skived i Forshaga pekas ut som LIS-område tätort. Detta gör att det kan finnas anledning för bostäder. Syftet är att möjliggöra för 3-5 att vid planläggning eller bygglov inom bostäder i ett älvnära läge som en förlängning området kräva bullerutredning. av Forshaga tätort.

Väster om området (cirka 160 meter ) finns en Idag används området för ridning på en luftburen kraftledning över älven som går ner slinga runt gärdet som tidigare fungerat som i mark. jordbruksmark. Området klassas inte som stödberättigad jordbruksmark idag. Vattenkvalitet Klarälven (ns Kvarntorpsån i VISS) har Förutsättningar och analys av konsekvenser en ekologisk status som är måttlig, med Nedan redogörs för en analys av planerings- miljökvalitetsnormen att nå god status 2027. förutsättningarna för och konsekvenserna av Att vattendraget inte uppnår god status utveckling inom området. härleds främst till den bristande konnektivitet som råder på grund av kraftverken i älven. Närhet till service Dessa gör att fiskar och andra vattenlevande Området ligger med närhet till Forshaga tätort djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet. och nya bostäder skulle stödja serviceutbudet En utveckling inom LIS-området bedöms på Skivedsidan. Det finns idag en bilväg till utifrån detta kunna ske utan att vattendragets kommunens reningsverk som passerar nord möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormen väst om området. försämras. Naturmiljövärden Riktlinjer inom området Söder om området finns en ravin med • Bullerutredning kan krävas nyckelbiotop och biotopskyddsområde. • Geoteknisk undersökning kan krävas

LIS-område Bergsgården

Nytt LIS-område ÖP 2020-2040 LIS-område, inriktning bostäder 3A Riksintressen Riksintresse naturvård 3B Naturvärden Biotopskydd Nyckelbiotoper Utvidgat strandskydd 3D Friluftsvärden Grönstruktur och skogar med sociala värden 3F Samhällsviktig verksamhet Reningsverk 3F Miljö, hälsa och säkerhet Potentiellt förorenade områden Översvämningskartering Klarälven 100-årsflöde 200-årsflöde Beräknat högsta flöde (BHF) Aktsamhetsområden - Efterarbetad lutningsanalys

Aktsamhetsområden - Strandnära

52 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Friluftsvärden Samlad bedömning LIS-områden Området har en funktion för ridanläggningen Kommunens gällande plan för områden för Bergsgården idag där ridning sker på en bana landsbygdsutveckling i strandnära lägen runt det öppna fältet. I övrigt har området omfattar 24 LIS-områden kring tio sjöar och inga värden för friluftslivet. vattendrag. Inom de utpekade områdena bedöms sammanlagt cirka 120-180 nya Kulturmiljövärden bostäder kunna byggas. Vidare bedöms cirka I området finns inga identifierade fyra befintliga verksamheter för friluftslivet kulturmiljövärden. och turismen kunna utvecklas och cirka åtta nya verksamheter för friluftslivet och Hälsa och säkerhet turismen kunna etableras. Kommunen gör i Området ligger i anslutning till Klarälven planen bedömningen att dessa åtgärder kan och som en stor del av dess närområde bidra till att stärka serviceunderlaget och ge består jordarten av ett relativt tjockt lager av positiva sysselsättningseffekter i kommunen Älvsediment (ca 20-30 meter). En geoteknisk samt angränsande kommuner. undersökning kan krävas för att säkerställa stabiliteten i området. Kommunen bedömde att strandskyddets syften kan tillgodoses långsiktigt trots de Norr om området ligger Forshaga tätorts möjligheter till lättnader i strandskyddet som reningsverk. Som närmast är området 100 ges genom LIS-planen. Denna bedömning meter från LIS-området. Reningsverket kan kvarstår i och med de tillkommande LIS- innebära olägenheter för närboende, vilka områden som här föreslås. Totalt föreslås dock kan förmildras av att det finns viss genom denna plan att som mest 7 nya bostäder mellanliggande vegetation. och en näringsverksamhet kan tillkomma med närhet till Forshaga tätort. Vattenkvalitet Klarälven (ns Kvarntorpsån i VISS) har Det utpekade området för näringsverksamhet en ekologisk status som är måttlig, med vid Ängevi bedöms ha liten betydelse miljökvalitetsnormen att nå god status 2027. för strandskyddets syfte i och med den Att vattendraget inte uppnår god status höjdskillnad som finns mellan strand och härleds främst till den bristande konnektivitet det aktuella området. Under förutsättning som råder på grund av kraftverken i älven. att de riktlinjer som ges för utveckling Dessa gör att fiskar och andra vattenlevande inom området kring allmänhetens tillgång djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet. till gångvägen som löper ner till vattnet En utveckling inom LIS-området bedöms bedöms goda förutsättningar finnas för att utifrån detta kunna ske utan att vattendragets utveckling inom området kan bidra positivt möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormen till tillgängliggörandet av Klarälven på ett väl försämras. avvägt sätt.

Riktlinjer inom området LIS-området vid södra infarten till Forshaga • Geoteknisk undersökning kan krävas bedöms inte heller påverka strandskyddets • Utredning av reningsverkets påverkan syften negativt då det finns en gång- och på eventuell boendemiljö behöver cykelbana mellan LIS-området och älven. utredas närmare Inom det utpekade området finns inga natur eller friluftsvärden kopplat till närliggande vatten.

Området som pekas ut vid Bergsgården bedöms få begränsad påverkan på strandskyddets syften då det omfattar ett relativt litet område och det idag inte finns möjlighet att röra sig längs med älven på berörd sträcka.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 53 Vad behöver vi tänka på?

54 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 5. Värden och hänsyn (Karta 3 A-F) Detta kapitel innehåller beskrivningar av de värden och intressen som finns i kommunen vilka hänsyn ska tas till vid fysisk planering inom kommunen. I de fall det finns statliga intressen eller utpekade värden ger här kommunen sin syn på detta. Den geografiska utbredningen av intressena redovisas översiktligt i kartorna 3 A-F.

Riksintressen (Karta 3A) Så tolkar du kartorna om värden Under följande avsnitt presenteras de och hänsyn riksintressen som finns inom Forshaga kommun tillsammans med kommunens • I kartorna lyfts de värden som är viktiga ställningstaganden kring dessa. Begreppet att analysera vid kommande planering och riksintresse används om två olika typer av byggande inom kommunen. Redovisningen är områden. Dels större områden som riksdagen på en översiktlig nivå och vid prövning i ett beslutat om i 4 kapitlet miljöbalken och senare skede kan mer detaljerade underlag dels områden som är riksintressen enligt finnas som ska bedömas i första hand. 3 kapitlet miljöbalken där den ansvariga nationella myndigheten har ett ansvar för att • I de fall redovisning av värden i kartorna ange anspråk. Riksintresset inom ett område avviker från statligt eller regionalt redovisade beskrivs i en värdebeskrivning och det är värden eller intressen avspeglar detta endast det intresse som framgår i denna kommunens ställningstagande kring frågan. som riksintresset berör. Kommunen ska i Detta redovisas i så fall även i textform i detta översiktsplanen beskriva hur riksintresset kapitel under aktuell rubrik. tillgodoses. I det fall kommunen har en annan uppfattning än staten ska kommunen föra en dialog med Länsstyrelsen och även upp över Norra Hyn och tillhörande redogöra för kommunens ställningstagande i våtmarker. De värden som särskilt finns översiktsplanen. här är en mycket artrik fiskfauna och den nedre del av Klarälven är av stor betydelse Riksintresse naturvård, som vandringsområde och avelstäkt för miljöbalken 3 kap 6 § klarälvslax och klarälvsöring. Det finns en I Forshaga kommun finns två områden av laxtrappa vid kraftverket i Forshaga vars riksintresse för naturvård som är utpekade av funktion inte är optimal. Lax och öring fångas Naturvårdsverket. Områdena är Klarälvens idag vid Forshaga vattenkraftverk och kramas nedre lopp och området kring Örtensjöarna. på rom och mjölke. Sedan transporteras de till Det senare innehåller ett antal utpekade Edebäck där de kan leka, därifrån och upp till delområden med extra höga naturvärden. Höljesdammen.

Klarälvens nedre lopp Beskrivna hot mot riksintresset är Området utgörs av Klarälvens nedre lopp, åtgärder som stoppar klarälvslaxens och från forsen vid Deje 63,3 meter över havet klarälvsöringens möjligheter att transporteras till Vänern vid Karlstad, 44 meter över havet. från Vänern till reproduktionsområdet i I Forshaga kommun sträcker sig intresset Klarälvens övre forssträcka. Utsläpp av

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 55 miljöfarliga ämnen eller spridning av med sin höga karakteristiska profil. fisksjukdomar kan hota stammarnas existens. Torsbergets topp ligger drygt 160 Ingrepp som kulvertering eller förändring av meter högre än sjön Västra Örten. vattendragets sträckning eller bottenprofil, Av särskilt intresse är de branta ost- vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, och nordsluttningarna som ännu är näringstillförsel, insekticider, överfiske, skogsklädda. Sydostbranten hyser inplantering av främmande öringstammar och naturskogsartad grandominerad kräftor, skogsavverkning längs vattendraget skog med stort inslag av lövträd som medför att områdets naturvärde skadas. björk, asp, ask, lind, gråal och hassel. Skogen är olikåldrig och i den branta Örtensjöarna sluttningen finns gott om lågor. Bland Området vid Örtensjöarna är ett vackert förekommande växtarter i det frodiga exempel på ett landskap präglat av fältskiktet kan nämnas storrams, hyperitberg som är en för centrala delarna av skogsfru (flera lokaler), myskmåra, Värmland karakteristisk naturtyp. Inom ett backskafting, skuggviol, mossviol, antal delområden förekommer en mycket rik purpurknipprot, skogsknipprot, flora med förekomst av flera sällsynta arter. nästrot, blodnäva, kungsmynta och Även fågelfaunan har stort värde. Området vippärt. Nötkråka häckar i området ligger med i länets plan för bevarande av och även vitryggig hackspett har vitryggig hackspett. Torsberget har bedömts observerats. vara skyddsvärt ur naturskogssynpunkt i • Örtenberget - Bergets västra sluttning naturvårdsverkets urskogsinventering. med brant-partier är ännu ej avverkad. Grandominerad skog med stort De delområden som pekas ut inom lövinslag. Rik flora med ungefär riksintresset är: samma arter som de föregående. Gråspett har funnits i området som • Kullberget - Sydvästbrant med lodräta även har värde för vitryggig hackspett. stup och blockmarker (talus). Växtlokal för Vippärt, Svedjenäva och Sötvedel Hot mot riksintresset som lyfts är att vid m m. planering av större arbetsföretag som • Tjärnberget - Även här en sydvästbrant exempelvis kraftledningar och vägar inte med ovanligt rik hasselförekomst. beakta de markanta hyperitbergen som En av Värmlands främsta lokaler präglar landskapsbilden. Inom de utpekade för nötkråka. Bland växterna märks delområdena finns särskilt höga biologiska purpurknipprot, vippärt, kungsmynta, och geologiska naturvärden som särskilt bör blodnäva, skogsfru, myskmåra och beaktas vid markanvändningen och i några backvial. fall även särskilt skyddas mot alla ingrepp. • Torsberget - Torsberget är det mest Skogsbruk bör bedrivas med stor hänsyn till kända växtberget i området. Berget naturvärdena. Branter och områden kring är även det dominerande i området bergsstup bör undantas avverkningar. I

56 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling branta sluttningar bör en större andel lövträd flera tätorter, vilket gör banan lättillgänglig eftersträvas. I vissa delområden bör inga för funktionsnedsatta och resande med skogliga åtgärder utföras. kollektivtrafiken. Bansträckningen går genom natur- och kulturhistoriskt intressanta Hänsyn och kommunala ställningstaganden områden och följer till stor del Klarälvens Inom området som är utpekat som nedre lopp. Klarälvsbanan går mitt genom riksintresse för naturvård kring Klarälvens kommunen i nordsydlig riktning och passerar nedre lopp ligger boendeorten Lyckan och på vägen Forshaga, Deje, Edeby och Olsäter. delvis Dyvelsten. I markanvändningskartan (karta 2) visas en utvecklingsmöjlighet av Hot mot riksintressets värden beskrivs vara boendeorterna med tätbebyggd landsbygd. bristande underhåll av asfalten längst med Inom de utpekade områdena bedömer sträckningen så att det inte skulle gå att ta sig kommunen att en utveckling enligt förslaget fram med exempelvis rullstol, cykel, inlines bör kunna tillkomma utan att de värden som och rullskidor. Även en oaktsam exploatering finns beskrivna för riksintresset kommer till i anslutning till banan som verkar negativt för skada. upplevelsevärdena eller ett avbrott av banans sammanhängande utformning skulle verka Riksintresseområdet för naturvård som berör negativt på riksintresset. Örtensjöarna liggre inte i konflikt med utpekad markanvändning eller utvecklingsidéerna Hänsyn och kommunala ställningstaganden som presenteras i denna översiktsplan. Kommunen delar uppfattningen om Enstaka komplettering av bebyggelse i utsträckning och beskrivning av värden anslutning till idag redan bebyggda områden i riksintresseutpekandet. Klarälvsbanan anses kunna ske med bibehållna naturvärden ses som en resurs som kan bidra till ett men kräver en analys från fall till fall i senare sammanhängande gång- och cykelsystem i prövning. kommunen. Kommunen avser att fortsätta samverka med övriga kommuner längs med Sammanfattningsvis så delar kommunen Klarälvsbanan och utveckla besöksnäringen uppfattningen om utbredningen av de värden med banan som utgångspunkt. Förbättrade som beskrivs i riksintresseutpekandet. Dock entréer till tätorterna som Klarälvsbanan tolkas beskrivningen av de värden som passerar med exempelvis skyltning, belysning beskrivs för naturvården vid Klarälvens och planteringar är idéer från den tidiga nedre lopp som att det inte utesluter en dialogen under arbetet med översiktsplanen. bebyggelseutveckling så länge denna uppförs Detta lyfts som inspel för kommande planering på ett sådant sätt att inte vattendragen eller i exempelvis framtagande av centrumplan för strandkanten riskerar att påverkas. Detta kan Forshaga och Deje. göras genom att säkerställa goda lösningar för vatten- och avlopp samt att inte koncentrera ny bebyggelse i anslutning till älven.

Riksintresse friluftsliv, miljöbalken 3 kap 6 § Inom kommunen finns ett område av riksintresse för friluftslivet utpekat av Naturvårdsverket.

Klarälvsbanan Klarälvsbanan är en asfalterad före detta banvall som bildar ett sammanhängande cykelstråk vars värde ligger i dess goda tillgänglighet och geografiska sträckning genom en stor del av Värmland. Hela Klarälvsbanan är 90 km och går igenom Foto: Katrin Edholm

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 57 Riksintresse kommunikationer, miljöbalken 3 kap 6 § I kommunen finns riksintresse för I utpekad markanvändning för 2040 har luftfart, väg och järnväg utpekade av tätortsbebyggelse pekats ut öster om vägen Trafikverket. Utpekande av ett riksintresse varav de största trafikmängderna kan antas till för kommunikationer innebär enligt 3 Deje och Forshaga tätorter. Även en utökning kap 8 § miljöbalken att riksintresset ska av verksamhetsområdet vid Kvarntorp kan skyddas mot åtgärder som kan påtagligt alstra mer trafik till väg 62. Nuvarande och försvåra tillkomsten eller utnyttjandet planerade trafiklösningar bedöms initialt av anläggningen. Här avses att det är kunna tillgodose behoven. funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, Riksintresse järnväg exempelvis nybyggnad inom en anläggnings Genom kommunen i östvästlig riktning går influensområde, får inte negativt påverka Bergslagsbanan som är utpekad i det nationella varken nuvarande eller framtida nyttjande av strategiska godsnätet. Banan som går mellan denna. Kil och Gävle är elektrifierad och enkelspårig. Det finns idag ingen järnvägsstation i Riksintresse luftfart kommunen men järnvägen passerar genom Område av riksintresse för luftfart finns Deje tätort. Vid byggande intill järnväg finns i kommunens sydvästra del i form av en generell rekommendation att bebyggelse influensområde till Karlstad airport. inte bör tillkomma inom 30 meter från Influensområdet innebär att det finns ett järnvägen. behov av hinderfrihet och Trafikverket har utpekade höjder för vilka det ska vara fri lejd. Hänsyn och kommunala ställningstaganden Kopplat till järnvägen kan buller uppstå och Hänsyn och kommunala ställningstaganden säkerhetsfrågor behöver lyftas i anslutning Inom området som är utpekat som till passager över järnvägen. Detta bör lyftas influensområde till flygplatsen ska ingen och bevakas vid planering i områden där högre bebyggelse tillkomma. Södra delen av järnvägen passerar. Lyckan ligger inom området. I översiktsplanen lyfts möjligheter för Riksintresse väg Deje tätort att växa, men detta bör inte stå Väg 62 är utpekad som riksintresse då i konflikt med riksintresseutpekandet av vägen är av stor betydelse för regional Bergslagsbanan då utvecklingsområdena inte och interregional trafik. Vägen förbinder ligger med närhet till järnvägen. I framtiden Karlstad med Forshaga, Munkfors vidare mot ser kommunen positivt på om tågbanan riksgränsen och Trysil. På vägen mot Norge skulle börja med persontransporter igen och passerar även vägen Branäsområdet som är stationen i så fall återöppna på orten. ett strategiskt viktigt område för turismen i Värmland. I Forshaga kommun går väg 62 i nord-sydlig riktning i Klarälvdalen och passerar de tre största orterna Forshaga, Deje och Olsäter.

Hänsyn och kommunala ställningstaganden I markanvändningskartan (karta 2) har väg 62 inkluderats tillsammans med dess nya dragning kring Lyckan och Dyvelsten. Tidigare har ett behov identifierats av omdragning av vägen även norr om Deje vid Ulvsby där befintlig väg går nära bostadsbebyggelse. I tidigare översiktsplan fanns en utpekad dragning för detta med, men i dagsläget finns åtgärden inte med i länstransportplanen för åren 2018-2029.

58 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Riksintresse totalförsvar militär del, Natura 2000-områden miljöbalken 3 kap 9 § Det finns i kommunen flera Natura I kommunen finns ett öppet redovisat område 2000-områden, vilket är en form av utpekat som riksintresse för totalförsvaret riksintresse utpekat som en del av ett nätverk utpekat av försvarsmakten. i EU av skyddade områden enligt Art- och habitatdirektivet. Målet med områdena är att Område med särskilt behov av den biologiska mångfalden bibehålls, genom hindersfrihet att bevara och förbättra naturmiljön. Inom Riksintresset består av ett lågflygningsområde kommunen sammanfaller flertalet Natura som sträcker sig över Värmland, Jämtland och 2000-områden med områden utpekade som Dalarna. Inom lågflygsområdet kan objekt riksintresse för naturvård och där det finns högre än tjugo meter medföra påtaglig skada bildade naturreservat. Till varje Natura på verksamheten som bedrivs. Samtliga 2000-område ska finnas en bevarandeplan ärenden som berör objekt högre än detta ska som beskriver områdets naturvärden, vad som remitteras till försvarsmakten. Inom tätorter kan skada eller påverka, samt förutsättningar gäller 45 meter som gräns för vilka ärenden för skydd och skötsel. Följande Natura som ska remitteras till försvarsmakten. 2000-områden finns i kommunen :

Hänsyn och kommunala ställningstaganden • Pannkakan I dagsläget finns inget område i kommunen • Edeby där intresse visats för att etablera objekt högre • Torsberget än tjugo meter, men i det fall intresse uppstår • Tjärnberget remitteras detta till försvarsmakten. • Korpberget • Örtenberget Riksintresse energiproduktion och • Gullhättkullen energidistribution, miljöbalken 3 kap 8 § • Näs Energimyndigheten hade under • Ådrans älvkrokar 2018 ett samrådsförslag ute på nya • Genbäcken riksintresseområden där vattenförekomster • Gruvberget (till exempel del av älv, sjö eller • Långtjärnsberget damm) kopplade till de 250 viktigaste vattenkraftverken i landet ska utpekas. Det finns även ett mindre område i kommunen Av hänsyn till inkommande synpunkter som är skyddat enligt fågeldirektivet inom valde sedan Energimyndigheten att vänta Natura 2000. Området ligger på Örtenbergets med riksintresseanspråk vattenkraft tills östra sida och är en del i det större utpekade den nationella planen för omprövning av området Örten där övriga delområden ligger i vattenkraften är beslutad. I Forshaga kommun Karlstads kommun. kan detta komma att påverka Klarälven. Hänsyn och kommunala ställningstaganden Hänsyn och kommunala ställningstaganden Samtliga Natura 2000-områden i kommunen Kommunen bedömer att kraftverken inom har en fastställd bevarandeplan. Generellt kommunen inte är av sådan dignitet att de bedöms inga Natura 2000-områden i framtiden kan komma att bli aktuella för ligga i konflikt med andra markanspråk. riksintresseutpekande. Undantaget är målkonflikten vid insatser för myggbekämpning längs med Klarälven (se textruta på sidan 60).

Foto: Katrin Edholm

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 59 Naturvärden (Karta 3B) Forshaga kommun har tillsammans med Myggproblematik längs med Klarälven Munkfors tagit fram ett naturvårdsprogram Kommunen har en betydande som beskriver kända naturvärden i problematik med myggförekomster kommunen och tar ställning till vilka längs med Klarälven, där tillväxt åtgärder som behövs för att säkerställa av mygg till viss del sker inom dessa. Naturvårdsprogrammet antogs fuktiga landområden som även har av kommunfullmäktige under 2009 och höga naturvärden. Flera av dessa är sedan dess har bland annat ett Leader- utpekade Natura 2000-områden eller projekt genomförts kring Norra Hyn för naturreservat. Målkonflikt uppstår när att öka tillgängligheten till sjön som ären myggbekämpning önskas utföras för att av Värmlands fågelrikaste. Kommunen skapa drägliga levnadsförhållanden för har även genomfört ett LONA-projekt för människor i de hårdast myggdrabbade Mölnbacka ekhage där inventering skett områdena i kommunen. Kommunen inför upprättandet av en skötselplan. I anser att staten måste ta ansvar för hela naturvårdsprogrammet beskrivs de värden situationen kring dessa områden och i som finns i kommunen ingående och i denna samråd med kommunen presentera en översiktsplan ges en överblick och de värden lösning för hur en avvägning mellan de som behöver tas hänsyn till i utveckling av två intressena och lösning på problemet mark- och vattenområden. ska utformas och finansieras.

Naturreservat I Forshaga kommun finns fem naturreservat som förvaltas av Länsstyrelsen Värmland. och bevuxen med lövträd. Reservatet För fördjupad information om reservaten bildades för att bevara ett område med och vad som är tillåtet att göra inom dem, översvämningspåverkad lövskog invid se länsstyrelsens hemsida. Det pågår arbete Klarälven. Området ingår även i EU:s med reservatbildning inom Pannkakan ekologiska nätverk av skyddade områden, (utvidgning till att omfatta hela ön) och Natura 2000. Forsnor (nytt område öster om Forshaga tätort). Örtenberget naturreservat Naturreservatet Örtenberget bildades för Edeby naturreservat att bevara en grandominerad blandskog i Edeby naturreservat består av ett älvnäs med hyperitbrant med gamla tallar, lövträd, död ett flertal gamla älvvallar och mellanliggande ved i form av liggande träd samt en rik moss- våtmarker som bildats efter att älven , lav- och kärlväxtflora. Reservatet ingår i successivt dragit sig västerut. Delar av näset Natura 2000-området Storområdet Örten som översvämmas årligen vid Klarälvens höga i sin tur ingår i EU:s ekologiska nätverk av flöden och därför är marken näringsrik skyddade områden, Natura 2000.

60 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Tjärnberget naturreservat Hänsyn och kommunala ställningstaganden Naturreservatet Tjärnberget är sedan långt Genom reservatbildningen är områdena tillbaka i tiden känt framförallt för sin rika flora. ovan skyddade från exploatering och Tjärnberget är ett hyperitberg där berggrunden åtgärder som kan verka negativt på dess är basisk. Det finns en rik förekomst av naturvärden. Utöver beskrivna problematik kalkgynnad flora. Inom området har man med myggbekämpning bedöms inga hittills hittat många rödlistade arter och flera målkonflikter vad gäller markanvändning signalarter. Största delen av dessa arter är upplevs finnas inom områdena. För området kärlväxter, men även mossor, lavar, fåglar, kring Pannkakan finns dock ett önskemål från insekter och svampar finns representerade. kommunens invånare att kunna använda delar Cirka 11 ha av områdets totala areal hör till det av ön som strövområde och kunna besöka europeiska nätverket Natura 2000 med syfte kolerakyrkogården som ligger i anslutning till att skydda naturtyperna näringsrik granskog reservatet. Kommunen avser att undersöka och taiga, samt arten hällebräcka, som alla förutsättningarna att ta sig ut till ön påett finns upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv. säkert sätt då idag osäkra passager efter att Naturreservatet Tjärnberget bildades för att tågbron byggdes om. bevara och utveckla biologisk mångfald i ett område med värdefulla skogar. Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden är en skyddsform Torsberget naturreservat för områden med värdefulla livsmiljöer för Naturreservatet Torsberget bildades hotade djur- eller växtarter men även för de för att bevara en gammal kalkpräglad vanligt förekommande arterna. Det finns grandominerad naturskog med gamla träd, två olika former av biotopskyddsområden, döende och döda träd samt död ved. Hotade ett generellt skydd för sju biotopstyper som sporväxter och den artrika kärlväxtfloran ska gäller i hela landet och ett enskilt skydd. De skyddas i reservatet. En sammanhängande sju generellt skyddade biotoperna är: skog ger populationer av sällsynta och 1. Allé skyddsvärda arter större möjligheter att 2. Källa med omgivande våtmark i överleva och sprida sig. Området ingår i jordbruksmark Natura 2000-området Storområdet Örten som 3. Odlingsröse i jordbruksmark i sin tur ingår i EU:s ekologiska nätverk av 4. Pilevall skyddade områden, Natura 2000. 5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark 6. Stenmur i jordbruksmark Pannkakan naturreservat 7. Åkerholme För cirka 200 år sedan bildade Klarälven ett låglänt deltaområde i utloppet till sjön Det enskilda skyddet kan röra 35 olika Lusten. Deltat, som består av lätteroderad så biotopstyper men där länsstyrelsen, kallad svämsand byggs på efterhand, främst Skogsstyrelsen eller en kommun får besluta vid höst- och vårflod. Med tiden har området om området ska skyddas. Skyddet gäller då fått karaktären av en ö och numera löper för det specifika området och andra områden älven i två fåror runt Pannkakan. Inne på ön av samma typ behöver då inte vara skyddade. kan man se rester av de gamla älvfåror som tidigare genomkorsat deltat. Den näringsrika Inom kommunen finns 25 biotopsskydds- jorden och goda tillgången på vatten gjorde områden identifierade. Områdena är av att Pannkakan snabbt kom att växa igen av typerna äldre naturskogsartade skogar, främst gråal, hägg och olika videarter. Den ras- eller bergsbranter, mark med mycket idag dominerande gråalskogen har aldrig gamla träd, strand- eller svämskogar, avverkats och kan därför betraktas som kalkmarkskogar samt örtrika allundar. urskogsartad. Reservatet bildades för att låta Majoriteten är äldre naturskogsartade skogar. en urskogslik lövskogsvegetationen utvecklas Biotopsskyddsområdena finns i olika delar av fritt i ett levande delta. Naturreservatet är kommunen men ett kluster av områden finns en del av ett större område som ingår i EU:s kring Övre Ullerud. ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 61 Hänsyn och kommunala ställningstaganden Hänsyn och kommunala ställningstaganden Inga utpekade biotopskyddsområden finns Kommunen pekar fortsatt ut de områden inom det som i översiktsplanen pekas ut som lyfts i det tematiska tillägget till som stadsbygd eller tätbebyggd landsbygd. översiktsplanen från 2017 som områden Vid nybyggnation och markarbeten inom lämpliga att pröva dispens från strandskyddet. övriga användningar ska de identifierade I denna översiktsplan läggs ett område till biotoperna skyddas i största mån och dispens utöver de befintliga. I samtliga fall där dispens sökas hos länsstyrelsen innan åtgärder ges från strandskyddet är den fria passagen utförs som kan påverka dem. Inom samtliga för allmänheten närmast stranden viktig att markanvändningar kan de ej geografiskt värna. utpekade skyddsvärda biotoperna finnas som listas ovan, vilka även dispens krävs av Värdefulla vatten länsstyrelsen för att utföra åtgärder inom. Värdefulla vatten är områden som pekats ut som nationellt värdefulla eller nationellt Naturvårdsavtal särskilt värdefulla. Klassningen görs utifrån Naturvårdsavtal tecknas i syfte att utveckla naturvärden (Naturvårdsverket), fisk/ och bevara höga naturvärden och är ett avtal fiskevärden (Fiskeriverket) samt kulturvärden som tecknas mellan markägare och staten (Riksantikvarieämbetet) och syftar till ett eller kommunen. Förutom för områden av långsiktigt skydd och restaurering vid behov. höga naturvärden kan ett naturvårdsavtal även tecknas för till exempel sociala värden Särskilt värdefullt vatten enligt i ett område med höga rekreation- och Naturvårdsverket: Klarälven och Norra Hyn friluftsvärden. Klarälven från Deje ner till Vänern samt Norra Hyn och Acksjön ingår i ett vattenområde Inom Forshaga kommun finns 59 områden utpekat som särskilt värdefullt med för vilka naturvårdsavtal har tecknats. Stora hänvisning till dess varierande natur samt en områden finns kring Lusten, Västra Örten, artrik fågel- och fiskfauna. Visten och Dömle. Särskilt värdefullt vatten enligt Hänsyn och kommunala ställningstaganden Fiskeriverket: Klarälven och Lusten Inga av de områden som idag omfattas Klarälven från Deje ner till Vänern samt av naturvårdsavtal bedöms nya Lusten är ett område utpekat som nationellt ställningstaganden behövas utifrån vad som särskilt värdefullt av fiskeriverket. Inom framkommer i denna översiktsplan. området finns bland annat den rödlistade flodkräftan. Strandskydd Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga Hänsyn och kommunala ställningstaganden allmänhetens tillgång till strandområden De värden som pekas ut av Naturvårdsverket samt bevara goda livsvillkor för djur- och och Fiskeriverket delas av kommunen som växtlivet. Det generella strandskyddet är 100 aktivt arbetar med att bevara dessa. meter och gäller vid alla sjöar och vattendrag. Inom områden med särskilda värden utifrån strandskyddets syften kan länsstyrelsen besluta om ett utökat strandskydd upp till 300 meter. Strandskyddet gäller både på land och i vattenområdet.

Utökat strandskydd Ett utökat strandskydd gäller för stora delar av Klarälven, Norra Hyn, Södra Hyn, Visten och Västra Örten. För övriga sjöar och vattendrag gäller det generella strandskyddet.

62 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Våtmarker En nationell våtmarksinventering har värden som behöver tryggas i naturvårdsavtal. gjorts av länsstyrelserna med stöd av Ett sådant typ av avtal som finns i kommunen Naturvårdsverket. I våtmarksinventeringen är vitryggsavtal som syftar till att säkerställa över Forshaga kommun finns flertalet förekomsten av lövskog som är en lämplig utpekade områden där Norra Hyn och miljö för den mycket hotade arten vitryggig Pannkakans naturreservat är de två områdena hackspett. som är högst klassade (Klass 1- Mycket högt naturvärde). I våtmarksinventeringen (VMI) Hänsyn och kommunala ställningstaganden definieras våtmark som ”sådan mark där Naturvärden och sumpskogar identifierade vatten under en stor del av året finns nära, i eller av Skogsstyrelsen är viktiga miljöer för strax över markytan samt vegetationstäckta många arter och arbete för att vårda dessa vattenområden”. I inventeringen har de områden är en viktig del i arbetet med de identifierade våtmarkerna klassats, från låga nationella miljömålen. Vid åtgärder och till mycket höga naturvärden. lov i skogsmiljöer som berörs av dessa ska försiktighet råda och kunskap inhämtas från Hänsyn och kommunala ställningstaganden databanken Skogens pärlor. I förslaget till översiktsplan pekas ingen markanvändning ut som kan anses hota Kulturvärden (Karta 3C) de värdefulla våtmarker som finns inom Forshaga kommun har varit bebodd kommunen. under en lång tid vilket kan ses på de många fornlämningar som har hittats i Skogsmarker Klarälvdalen. Det finns inga kulturmiljöer Nedan redovisas värden i skogsmark av riksintresse i kommunen, men det är av utpekade av Skogsstyrelsen. värde både för nuvarande och kommande generationer att de historier som landskapet Nyckelbiotoper och bebyggelsen berättar finns bevarade och En nyckelbiotop är ett område som i och kan upplevas. Angränsande till Forshaga med sina höga naturvärden har en mycket kommun finns dock riksintresseområden för stor betydelse för skogens växter och djur. I kulturmiljövården i Kils kommun (Apertin en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller - Illberg – Ekenäs) och i Munkfors kommun sällsynta arter som behöver området för sin (Ransäter). Kopplat till dessa områden kan överlevnad. det finnas behov av att analysera den visuella påverkan på riksintresset som nybyggnation I kommunen finns flera nyckelbiotoper, vissa inom Forshaga kommun kan skapa. sammanfaller med andra skyddsområden för naturvärden. Nedan beskrivs de formellt skyddade områden som finns genom lagskyddade fornlämningar Hänsyn och kommunala ställningstaganden och de värden som beskrivs i det regionala En del nyckelbiotoper mår bra av vissa och kommunala kulturmiljöprogrammet. åtgärder, medan andra inte gör det. Den som vill göra åtgärder i en nyckelbiotop måste anmäla åtgärden för samråd med Skogsstyrelsen. Det gäller oavsett om området är en registrerad nyckelbiotop eller inte. I samrådet med Skogsstyrelsen förmedlas vad för åtgärder som är möjliga eller lämpliga för respektive nyckelbiotop.

Övriga värden utpekade av Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen pekar utöver nyckelbiotoper ut generella naturvärden i skogsmark, sumpskogar och områden med särskilda

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 63 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar En fornlämning är spår efter mänskligt liv, 20 maj 1921. Nedre Ulleruds Kyrka i Deje har verksamhet, seder och bruk. För att klassas anor från medeltiden. Fristående klockstapel. som fornlämningar måste de vara varaktigt Dopfunt från 1200-talet. Väster om Klarälven, övergivna. Det kan till exempel vara mellan Deje och Olsäter, ligger Övre Ulleruds boplatser, gravfält och ruiner. Från och med kyrka som byggdes 1727, men på platsen har den 1 januari 2014 gäller också att en lämning en kyrka legat sen 1200-talet. ska ha tillkommit före 1850 för att omfattas av fornlämningsskyddet. Hänsyn och kommunala ställningstaganden Vid genomförande av byggprojekt och Fornlämningar skyddas av Kulturmiljölagen markarbeten inom kommunen ska (SFS 1988:950). Enligt lagen är det förbjudet kulturminneslagen kap 2 § 10 tillämpas vilken att förändra, ta bort, skada eller täcka anger följande: över en fornlämning men i vissa fall kan Länsstyrelsen ge tillstånd till ingrepp i Den som avser att uppföra en byggnad eller en fornlämningen. Fornlämningar har ett anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag automatiskt skydd genom Kulturmiljölagen. bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning Det innebär att en nyupptäckt fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast har ett omedelbart skydd utan att det behövs samråda med länsstyrelsen. Om en fornlämning något myndighetsbeslut. Lagskyddet gäller påträffas under grävning eller annat arbete, även för markområdet runt lämningen, och skall arbetet omedelbart avbrytas till den del områdets storlek beror på fornlämningens fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall betydelse och karaktär. omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen.

I Forshaga kommun finns gott om spår efter Kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland mänsklig verksamhet, med en koncentration I kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland som av fornlämningar i Klarälvsdalen. Särskilt gavs ut av Länsstyrelsen Värmland 1989 kan nämnas Ätterösarna är en fornlämning finns elva miljöer inom kommunen beskrivna utanför Forshaga vilken består av två utifrån dess kulturhistoriska värde. Dessa gravrösen som härstammar från bronsåldern är Lyckan, Löved, Skottaberget, Forshaga, cirka 1500 till 500 år före Kristus. Vid Löveds Dömle, Deje, Mölnbacka, Hedegården, Herrgård söder om Forshaga finns också ett Västbynäset, Övre Ulleruds kyrka och intressant område med 16 gravhögar. Åstjärn. I Ditt Värmland beskrivs områdenas historia och bevarandevärden. Viktiga kulturhistoriska byggnader i kommunen är även de tre kyrkorna med Hänsyn och kommunala ställningstaganden tillhörande bebyggelse. Forshaga Kyrka Inget av områdena som pekas ut i Ditt uppfördes år 1919-1920 och invigdes den Värmland berörs av utvecklingsområdena i markanvändningskartan, men kan ändå i framtiden komma att bli berörda av enstaka byggnader som tillförs inom de olika markanvändningarna. I dessa fall ska ny bebyggelse harmonisera med de värden som beskrivs i det regionala kulturmiljöprogrammet.

Kommunens kulturmiljöprogram Forshaga kommun har ett kulturmiljö- vårdsprogram som är upprättat år 2000. I detta program finns olika byggnader och områden som anses vara kulturhistoriskt intressanta och värda att bevara. De kulturhistoriskt värdefulla områden som identifieras i kommunen är: Åstjärn (Butorp), Övre Ulleruds kyrka med omgivning, Västbynäset, Västra Örten, Hedegården, Rud, Mölnbacka,

64 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Dömle, Risätterstorp-Småris, Strandgatan områdesbestämmelser eller skydd av Deje, Risätter, Kvarntorp herrgård, Storgatan naturområden, vilka gäller fortsatt även Forshaga, Europavägen - Bruksgatan om landskapsbildsskyddet upphävs genom Forshaga, Löved gård, Skived by, Öjenäs by Länsstyrelsen Värmlands pågående översyn. och Hedås by. Det är dock av vikt att i kommunens uppdatering av kulturmiljöprogrammet Hänsyn och ställningstaganden tittar på hur de landskap och miljöer som Ett behov har identifierats av att uppdatera landskapsbildsskyddet syftar till att värna kulturmiljöprogrammet då den bebyggda värderas idag. Kommunen anser att med miljön ständigt förändras och skicket på en en god utformning och placering av ny del byggnader som lyfts i befintligt program bebyggelse kan denna tillkomma inom har försämrats. Det finns även mer nutida områdena, men vägledning för detta bör bebyggelse som kan vara intressant att lyfta inkluderas i kommunens kommande arbete i ett kommande program som inte hade med uppdatering av kulturmiljöprogrammet. uppnått de värden som idag kan ses vid senaste uppdateringen. I ett kommande Friluftsvärden (Karta 3D) kulturmiljöprogram är det viktigt att ha ett Sverige har tio uppsatta mål för framåtsyftande perspektiv där exempelvis råd friluftspolitiken vilka beskrivs på sidan 26. I och riktlinjer för utveckling och användning kommunen finns gott om friluftsvärden där av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna bland annat de goda möjligheterna till fiske och byggnaderna kan ingå. är unikt. Forshagaforsen är ett av Nordens bästa fiskevatten och invid stranden på Näsets Landskapsbildsskydd södra sida finns ett sportfiskecentrum.Genom Landskapsbildsskyddet infördes innan kommunen går Klarälvsbanan som sträcker begreppet riksintresse fanns för att sig nio mil från Karlstad till Uddeholm. Via kunna skydda framförallt de visuella anslutande cykelvägar och Klarälvsleden som upplevelsevärdena i landskapet inom tar vid i Uddeholm går det att ta sig hela vägen stora områden. Inom områden med från Hammarö till Sysslebäck. Klarälvsbanan landskapsbildsskydd krävs dispens från är asfalterad och ger möjlighet till exempelvis länsstyrelsen för vissa åtgärder, exempelvis vandring, cykel och rullskidor. nybyggnation, anläggande av väg, dragning av luftledning, trädfällning samt schaktning Vandringsleder och motionsspår och fyllning. Länsstyrelsen håller under 2020 Förutom Klarälvsbanan finns många på att utreda den fortsatta tillämplingen av vandringsmöjligheter i kommunen på både landskapsbildsskyddet och dagens områden stigar och leder av varierande slag såsom omprövas. kulturstig, motionsspår, naturstig och vandringsled. Kulturstigen vid Löved är I Forshaga kommun finns tolv områden som exempelvis en del av pilgrimssträckan från berörs av skydd, främst kopplat till ett antal Hammarön till Nidaros. Området kring SISU- sjöar. Dessa är Bergstjärn, Bokön (Visten), gården lockar många besökare året om, men Grantjärn, Gräsmangen, Gräsmången, även motionsspåren vid Skivtjärn och kring Kråkholmen (Visten), Smårissjön, Storön- Hembygdsgården på Skived är populära. Holmen (Visten), Syrsjön, Visten, Västra Örten och Åstjärn.

Hänsyn och kommunala ställningstaganden Inom områdena med landskapsbildsskydd ser kommunen att det är av stor vikt att ny bebyggelse harmoniserar med befintlig bebyggelse och passas in i landskapet. I många fall sammanfaller områdena med landskapsbildsskydd med andra typer av skydd eller bestämmelser för den fysiska miljön. Detta kan vara

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 65 Hänsyn och kommunala ställningstaganden Nya utvecklingsområden för bostadsbebyggelse eller andra icke förenliga verksamheter med friluftsliv har inte planerats in så att vandringslederna och motionsspåren påverkas negativt.

Anläggningar för fritidsaktiviteter I kommunen finns många anläggningar och platser av betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Ett antal anläggningar som kan påverka omgivande markanvändning eller i framtiden ha utökade markanspråk visas i Foto: Erik Nygren karta 3D vilka är:

• Badplatser (särskild markering) av sociala värden finns markerade i kartan. I • Bergsgårdens ridanläggning karta 3D finns följande områden markerade • Sportfiskecentrum som skogar av socialt värde: • Ängevi idrottsområde • Brukshundsklubben • Skogen kring Skived hembydsgård • SISU-stugan Forshaga med eljusspår och skolskog • Fotbollsplanen i Östra Deje • Bostadsnära skogar vid Skivudden, • Forshaga-Deje Golfklubb Skivedstorp och Lundahöjd med stigar, • Skidbacken i Dömle lekområden och pulkabackar • Simhallen i Deje • Skogen kring Aborrtjärn och Sörtjärn • Skidstugan Skivtjärn med stigsystem och badplats • Älvkroken idrottsplats • Gångstigar kring Dyvelseten • Fotbollsplanen i Olsäter • Lintjärn park • Båthamnen vid Doktorudden • Grönstråk på Näset till Åsmyren och vidare till SISU. Utvecklingspotential Hänsyn och kommunala ställningstaganden för promenadstråk Vid planläggning i anslutning till dessa • SISU-området med motionsspår väster verksamheter ska berörd förening eller och öster om väg 62 driftansvarig samrådas kring framtida • Rekreationsytor vid Stationsområdet utvecklingstankar för verksamheten. i Deje med promenadvägar kring Forstjärnen och Igeltjärnen. Skogar och grönstruktur med sociala • Skogen kring Skivtjärn och värden Korsvägshöjden tillsammans med Under arbetet med kommunens tidigare motionsspår och stigsystem som utgår översiktsplan (2010) gjordes en inventering från skidstugan och badplatsen av skogar med sociala värden. Denna • Stigsystem norr om Dejefors kartläggning har setts över inför framtagandet tillsammans med promenaden på av denna översiktsplan och ett antal områden Älvkroken har reviderats och ytterligare områden • Stigsystem norr om Tjärnheden tillkommit. En skog eller en grönstruktur med sociala värden är ett naturområde för Hänsyn och kommunala ställningstaganden mänsklig aktivitet i form av rekreation, Vid exploatering ska skogar med sociala värden lek och motion som är viktiga att bevara bevaras. Utvecklingsförslag som bidrar till att vid utveckling av den fysiska miljön. Flera tillgängliggöra grönområdena och skogarna av de områden som pekas ut är så kallade anses positivt. Kommunen önskar att avverkning skolskogar som spelar en roll i verksamheten inom skogar med sociala värden sker varsamt för skolor inom kommunen. Även viktiga och med hänsyn till de upplevelsevärden som gröna kopplingar som binder samman skogar finns i anslutning till stigar och strövområden.

66 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Areella näringar (Karta 3E) Jordbruk Stora delar av kommunen har registrerade att planeringsunderlagen har uppdaterats. jordbruksblock. Dessa är mer spridda i Detta bedöms vara fallet exempelvis inom landskapet i söder, i norr koncentreras de LIS-området Bergsgården (se sidan 52) där närmare älven och vid Butorp kring Åstjärn. tidigare åkermark som idag används för Forshaga socken är ett nitritkänsligt område ridverksamhet bedöms kunna prövas för vilket innebär att området är känsligt bostadsbebyggelse. för förorening med nitrater. Cirka 8% av kommunens yta är åkermark. Inom den tätbebyggda landsbygden i området Jordbruksmark är en viktig resurs för Lyckan bedömer kommunen att den mark livsmedelsförsörjningen i landet och det finns som finns registrerad som jordbruksblock särskilda bestämmelser för att säkerställa en inte bör ses som brukbar, varpå denna långsiktig hushållning av marken. Enligt 3 också kan prövas för bostäder. Detta med kap. 4 § miljöbalken är jord- och skogsbruk hänvisning till av den direkta närheten till av nationell betydelse och brukningsvärd den nya villabebyggelsen och förekomsten jordbruksmark får bara tas i anspråk för av avstyckade fastigheter inom det tidigare bebyggelse eller anläggningar om det behövs jordbruksblocket mitt i området. för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett från Ängs- och betesmarksinventeringen allmän synpunkt tillfredsställande sätt på Jordbruksverket har inventerat Sveriges annan mark. Med jordbruksmark avses mest värdefulla ängar och betesmarker ur åkermark och betesmark som ingår i en naturvärde- och kulturmiljösynpunkt. I fastighet som är taxerad som lantbruksenhet kommunen finns 21 utpekade områden. I (se 12 kap. 7 § miljöbalken). Marken bedöms Forshaga gjordes en ängs- och hagmarks som brukningsvärd om den med hänsyn till inventering år 1988 och då observerades 17 läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar objekt. Vid en senare uppföljning år 1998 år väl lämpad för jordbruksproduktion (prop. fanns bara 13 intressanta objekt kvar. 2002-04 1985/86:3 s. 158). återfanns endast 10 objekt och ytterligare två objekt observerades som ”restaurerbara”. De Ett väsentligt samhällsintresse kan vara fanns i Prästbol och i Mölnbacka. exempelvis bostäder, industri eller infrastruktur om det finns ett motiverat Hänsyn och kommunala ställningstaganden behov. Vid hänvisning till detta argument Ingen av de utpekade ängs- och för att ta i anspråk jordbruksmark krävs en betesmarkerna ingår i ovanstående undantag utredning kring alternativa lokaliseringar från restriktiviteten för etableringar på där åtgärden skulle kunna uppföras. jordbruksmark utan anses bevarandevärda. Platserna som undersöks för den alternativa lokaliseringen ska vara fullt godtagbara ur Skogsbruk samhällsbyggnadssynpunkt, vilket bland Kommunen har en grön skogsbruksplan från annat innebär att den ska vara funktionellt 2015. I den framkommer att 72 procent av lämplig och ekonomiskt rimlig. Finns inte den kommunens yta är produktiv skogsmark. Cirka typ av platser att tillgå kan ianspråktagandet tre procent av den kommunalt ägda skogen är vara motiverat, men finns en jämförbar skyddad av skogliga biotopskyddsområden. lokalisering i alternativredovisningen ska jordbruksmarken sparas. Hänsyn och kommunala ställningstaganden Kommunen ska i bruket av egen skog Hänsyn och kommunala ställningstaganden säkerställa att skogar med sociala värden Den jordbruksmark som finns inom hanteras varsamt. Kommunikation kring vilka kommunen är en viktig resurs som ska skogsområden som anses ha sociala värden värnas. I karta 3 E framgår vilka områden som ska även göras till övriga skogsägare inom kommunen initialt anser vara brukningsbar kommunen och strategiska markinköp för att jordbruksmark där restriktivitetslagstiftningen bevara skogsområden kan bli aktuellt. Skogar ska gälla. som utöver sociala värden har andra höga naturvärden kan skyddas genom exempelvis Undantagsfall kan finnas där tidigare naturvårdsavtal eller biotopskydd. jordbruksmark fått en annan användning utan

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 67 Miljö, hälsa och säkerhet (Karta 3F) Under 2000-talet har den byggda miljöns och den byggda miljön i hög grad koncentrerad förmåga och behov av att hantera effekterna till älvens dragning är översvämningsfrågan av klimatförändringar aktualiserats. närvarande i det mesta vad gäller planering Konskevenser av klimatförändringar som och byggande som utförs. Myndigheten för vi ser idag är bland annat ökad nederbörd, samhällsskydd och beredskap (MSB) har översvämning och ökade risker för ras, skred kartlagt översvämningsriskerna för älven och och erosion. Under detta avsnitt berörs några de nivåer i återkomsttid för översvämning av de frågor som blivit allt mer centrala att som finns syns i karta 3F. lyfta vid planering och utveckling av den byggda miljön. Boverket gav 2018 ut nya riktlinjer för hur länsstyrelsen ska bedriva det tillsynsansvar Andra risker som inte är klimatrelaterade som myndigheten har över kommunernas lyfts också i avsnittet som all utveckling planering i översvämningskänsliga områden. inom kommunen behöver ta hänsyn till I denna handledning förtydligas vilka och förebygga. Forshaga kommun ingår i planeringsnivåer som hänsynstagande bör Karlstadsregionens räddningstjänstförbund tas till vid planering av ny bebyggelse. Ny som arbetar på uppdrag av kommunerna sammanhållen bebyggelse, större riskobjekt med dess krisberedskap. Varje mandatperiod eller bebyggelse med samhällsviktig ska kommunernas risk- och sårbarhetsanalys verksamhet bör lokaliseras till områden som (RSA) revideras för att beredskapen för olika inte hotas av översvämning. Även enstaka typer av händelser som kan tänkas påverka verksamheter eller industriområden med samhällsviktiga verksamheter ska vara god. risk för stor miljöpåverkan vid översvämning Kommunens senaste RSA fastställdes av bör lokaliseras till områden som inte hotas kommunstyrelsen 2019-11-19. Länsstyrelsen av översvämning. Samtliga ovanstående fastställde även under 2018 en regional objekt och verksamheter bör som grundregel sårbarhetsanalys. lokaliseras över beräknad högsta nivå för sjöar och hav eller nivån för beräknat högsta flöde Översvämning och skyfall i vattendrag. Effekten av ett förändrat klimat I och med kommunens geografiska läge med under bebyggelsens förväntade livslängd Klarälven ringlande genom hela kommunen behöver beaktas.

68 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Luftföroreningar I Klarälven och sammanlänkade vattendrag Luftföroreningar kan förekomma som gaser finns ungefär 40 större dammanläggningar eller partiklar i luften och påverkar både där kraftstationerna i Dejefors och Forshaga hälsa och miljö negativt. Påverkanskällor utgör de två sydligaste dammarna. Om någon kan till exempel vara industriutsläpp och av de större dammarna längst med älven trafik. Miljökvalitetsnormer är en föreskrift skulle haverera så kan stora områden inom om miljökvalitet som anger ett absolut tak kommunen svämma över. för olika miljöfaktorer. För luft anges den högsta tillåtna halten av olika ämnen och Länsstyrelsen Värmland har tagit fram en partiklar i utomhusluften. De ämnena som har skyfallskartering för länet där vissa tätorters gränsvärden är kvävedioxid och kväveoxider, förmåga att omhänderta extrema regn har svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, analyserats. Forshaga tätort igick i denna bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och kartläggning. Karteringen visar att de största bly. Gränsvärden finns för partiklarna: PM10 problemområdena finns längs vattendragen och PM2,5. i Skived, i området kring skolan, sporthallen och Grossbolsgatan centralt i Forshaga samt Kommunen är med i Miljösamverkan kring vattendragen mellan Ängsbråten och Värmland som återkommande samlar Lindåsen väst om tätorten. Dessa områden mätningar och analyser över nuläget inom kan vid ett 100 års regn få ett vattendjup på medverkande kommuner. Vid den senaste >1 meter. mätningen i Forshaga kommun mättes partiklar PM 10 och PM 2,5 på Storgatan i Hänsyn och kommunala ställningstaganden Forshaga tätort (2012). Inga gränsvärden Utvecklingsområden för ny sammanhållen överskreds i denna mätning. En ny mätning bebyggelse och samhällsviktiga funktioner planerar att utföras under 2020. ska inte planeras under nivån för högsta beräknat flöde. I översiktsplanen har höjd Var femte år gör även kommunen en tagits för detta vid placering av de större inventering och provtagning av lav och utvecklingsområdena för sådan bebyggelse. husmossa för att bevaka utvecklingen av Inom användningen stadsbygd och tätbebyggd luftkvaliteten i kommunen. Lavar är bra landsbygd i markanvändningskartan finns indikatorer på om det förkommer utsläpp dock områden där översvämningsrisk råder av försurande ämnen. Utsläppen av svavel- enligt kartläggningen som redovisas i karta 3F. och kvävedioxid var stora på 70-talet från Inom dessa områden gäller att ny bebyggelse industrin och den övergripande trenden är ska placeras i enlighet med illustrationen på att utsläppen har minskat sedan dess. Mellan föregående sida. 1982 och 1987 var utsläppsminskningarna som störst och då kan man också se en förbättring Vad gäller dammhaveri faller riskerna för av lavförekomsten inom kommunen. I detta under beredskapsarbetet som redogörs Forshaga provtas fem olika lavar på gran var för i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. femte år med start 1982. En sammanhållen beredskapsplanering i samverkan mellan dammägarna, Svenska Mossa visar hur mycket tungmetaller det Kraftnät, Länsstyrelsen Värmland och berörda finns i luften. Alla mossor tar upp sin näring, kommuner genomförs. vätska och även föroreningar direkt ifrån luften. Därför är mossor bra indikatorer på hur Översvämningsrisken från skyfall går aldrig luftföroreningar sprids och anrikas i miljön. helt att undvika. Rekommendationen från Miljö- och byggförvaltningen i Forshaga har Boverket och MSB är att ett minimum bör var femte år under tjugofem års tid plockat vara att ny sammanhållen bebyggelse och och låtit analysera husmossa från tre olika bebyggelse med samhällsviktig verksamhet ställen i kommunen. planläggs så att den årliga sannolikheten för att bebyggelse tar skada vid översvämning är mindre än 1/100.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 69 En provpunkt finns söder om Forshaga hälsa. För gällande bullernivåer hänvisas till centrum, en mittemellan Forshaga och Deje trafikbullerförordningen. tätorter och en punkt i Genbäcken som ligger i kommunens norra del. Analyserna talar om I Forshaga och Deje tätorter genomfördes hur mycket tungmetaller det finns i luften under 2013 en utredning kring då gällande och om halterna ändrats över tid. Glädjande bullernivåer i syfte att identifiera områden med nog kan en nedgång ses av de flesta metaller åtgärdsbehov intill tätorternas genomfartsleder. sedan mätningarna startade 1985 och bly är Vägar som undersöktes var Storgatan, den metall som har sjunkit i koncentration Skivedsleden, Långgatan och Karlstadsgatan i mest. Forshaga. I Deje undersöktes Älvdalsvägen och Forsleden. Karteringen gjordes inom skyltad Inom kommunen finns även Värmlands enda hastighetszon 50 km/h. Trafikdata saknades för mätstation för pollen, vilken är en viktig lgeltjärnsvägen i Deje varpå vägen inte kunnat funktion för att kunna kartlägga spridningen karteras. och varna för höga halter. Utredningen visade att sammanlagt 8 Hänsyn och kommunala ställningstaganden flerfamiljshus och 41 villor hade en ekvivalent Vid planering av nya områden för bostäder ljudnivå på 60 dBA upp till cirka 65 dBA. De och verksamheter är det viktigt att väga högsta ljudnivåerna ligger på cirka 65 dBA in aspekten att inte bidra till försämrad och uppstår vid några bostadshus direkt intill luftkvalitet i miljöer där människor vistas Storgatan i Forshaga. långvarigt eller placera exempelvis nya bostäder i redan påverkade områden. Av Hänsyn och kommunala ställningstaganden särskild vikt är att tänka på att funktioner I kommunen finns de största riskerna för och verksamheter där barn vistas (exempelvis buller i anslutning till väg 62 som är den mest skolgård eller lekplats) inte placeras intill trafikerade vägen i kommunen. Åtgärder för trafikalstrande gata då barn är särskilt att klara bullrenivåerna vid fasad på befintlig känsliga för luftföroreningar. bebyggelse finns inom vägplanen väg 62 genom Lyckan. Kommunens ambition är att på sikt förlägga trafikalstrande industriverksamheter utanför Förutsättningarna för att klara gällande tätorterna på sikt, vilket skulle bidra till att bullerkrav ska klargöras vid framtagande förbättra luftkvaliteten i de tätbebyggda av detaljplaner eller vid bygglovsprövning miljöerna. utanför detaljplanelagda områden.

Buller Vattenkvalité Buller är ett oönskat ljud som kan påverka Sverige jobbar med vattenförvaltning inom hälsa och livskvalité. Omgivningsbuller avser EU:s ramdirektiv för vatten . Arbetet drivs i väg-, tåg-, flyg- samt viss typ av industribuller. förvaltningscykler om sex år, där nuvarande Regler om buller finns i såväl plan- cykel sträcker sig mellan år 2017-2021. och bygglagen som miljöbalken och Vattenmyndigheterna tillsammans med förordningar De högsta tillåtna värdena länsstyrelserna presenterar underlag och regleras även av miljökvalitetsnormer i gjorda bedömningar rörande vattenkvalitet syfte att omgivningsbuller inte ska medföra i databasen VISS (Vatteninformationssystem skadliga effekter på människors hälsa. Sverige). Trafikbullerförordningen som trädde i kraft den 1 juni 2015 reglerar tillåtna bullernivåer Alla vattendrag, sjöar och grund- från vägtrafik, men även flygplan vilket vattenförekomster i kommunen har en kan vara aktuellt inom kommunen utifrån ekologisk och kemisk statusklassning i nu närheten till Karlstad airport. Bestämmelserna gällande förvaltningscykel. Utöver detta ska tillämpas vid bedömningen om kraven finns miljökvalitetsnormer (MKN) som på skyddsåtgärder för att förebygga anger när god kvalitet ska uppnås för störningar och olägenheter för människors förekomsten. Om vattnets status vid senaste

70 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Hänsyn och kommunala ställningstaganden kvalitetsgranskningen är sämre än god Kommuner och företag med koppling till upprättas ett åtgärdsprogram. Alla vatten ska Klarälven gick samman och bildade Klarälvens uppnå god ekologisk status (alternativt god vattenvårdsförbund 1976 och har sedan dess potential) samt god kemisk ytvattenstatus samordnat provtagning av Klarälvens vatten. år 2021 om inte särskilda skäl finns. MKN Ett kontrollprogram finns och man provtar innefattar även ett krav på ickeförsämring, årligen vattenkemi, växtplankton, bottenfauna vilket innebär att vattenförekomstens och kiselalger. Just nu är det Synlab som utför miljötillstånd inte får försämras till en lägre provtagningen. statusklass. Forshaga kommun ingår även i Klarälvens Inom kommunen har samtliga sjöar och vattenråd. Våren 2010 bildades detta vattenråd vattendrag god eller måttlig ekologisk status, utifrån EU´s ramdirektiv för vatten. I Forshaga med undantaget Klarälven norr om Forshaga kommun driver Vattenrådet ett LOVA-projekt tätort där statusen är otillfredsställande. Den kring Blysjön med inriktning mot övergödning otillfredsställande statusen beror på den 2017-2020 och ytterligare ett LOVA-projekt i påverkan som kraftverken med sina dammar Tjärnsälvens avvattningsområde tillsammans har på älven. med Hagfors och Karlstads kommun.

Samtliga vattendrag och sjöar inom kommunen Åtgärder för att sjöar och vattendrag ska har miljökvalitetsnormen god status antingen uppnå miljökvalitetsnormerna genomförs till 2021 eller till 2027. Undantaget är kontinuerligt. Varje höst tar kommunen vattendraget som binder samman Västra recipientprover i ett tiotal olika vatten och Örten med Lusten i Mölnbacka som är kraftigt vattendrag i kommunen. Provtagningen modifierat till följd av det gamla kraftverket. omfattar en tiotal olika parametrar och den Åtgärder är där formulerade utifrån att långa mätserien gör att det är ett värdefullt vattendraget ska uppnå en god ekologisk dokument för att se om vattnets kvalité potential 2027. påverkas över tid.

Inom kommunen finns även ett antal Kommunens pågående arbete med en grundvattentillgångar med god kvantitativ utbyggnadsplan för vatten- och avlopp och kemisk status, främst kopplat till kommer bidra till att minska övergödningen. sand- och grusförekomsterna i anslutning Detta då flera områden planerar att anslutas till Klarälven. Grundvattenförekomst i till det kommunala nätet som ligger intill sjöar berggrunden finns endast i Mölnbacka för som idag har problem med övergödning till vilken vattenskyddsområde finns inrättat. följd av enskilda avlopp.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 71 Farligt gods markföroreningar för att säkra lämpligheten Inom kommunen finns en rekommenderad för människor att vistas på platsen. Främst primär färdväg för farligt gods. Det är väg 62 gäller det utveckling på Näset i Forshaga och som går genom hela kommunen i nord-sydlig inom gamla bruksområdet i Deje. riktning. Naturvårdsverket fördelar medel utifrån en Hänsyn och kommunala ställningstaganden nationell plan för fördelning av statligt bidrag Vid planering inom kommunen ska ett för efterbehandling av förorenade områden. säkerhetsavstånd till väg 62 hållas enligt Dessa ska gå till områden där det inte finns gällande rekommendationer (se tabell nedan någon som går att hålla ansvarig för sanering för gällande avstånd 2020). Inom befintliga av förorenad mark, men det finns även ett strukturer kan undantag vara aktuella men särskilt bidrag för att finansiera sanering av detta kräver i sådant fall en riskutredning och förorenad mark inför bostadsbyggande. skyddsåtgärder. Radon Förorenad mark Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas Förorenade markmassor från tidigare när det radioaktiva grundämnet radium markanvändning på en plats påverkar sönderfaller. Det saknas idag en övergripande förutsättningarna för att använda markradonutredning för kommunen. Med platsen. Länsstyrelsen tillhandahåller ett dagens byggteknik är det tekniska utförandet planeringsunderlag med en kartläggning av vid nybyggnation den avgörande faktorn för potentiellt förorenad mark som visas i karta att uppnå radonsäkrade boendemiljöer. 3 F. Denna kartläggning är inte heltäckande utan ytterligare områden med förorenad Hänsyn och kommunala ställningstaganden mark som antingen kommer från flyttade Det finns idag enstaka befintliga byggnader massor eller äldre okända deponier kan finnas inom kommunen med problem från på fler platser. Största delen av den mark markradon där kommunen agerar som länsstyrelsen registrerat som potentiellt rådgivande. förorenad är belägen kring tätorterna Forshaga, Deje och Olsäter. De två områden Skred, ras och erosion med högst klassning är sågverket i Deje samt Skred och ras är exempel på snabba pappers- och massaindustrin i Forshaga. massrörelser i jord eller i berg. Ett skred innebär att ett landområde sätts i rörelse och så Hänsyn och kommunala ställningstaganden småningom kollapsar, medan ett ras innebär Flera av de områden som kommunen pekar att jord eller sten faller fritt ner för exempelvis ut som utvecklingsområden i översiktsplanen en brant. Gemensamt för ras och skred är kommer kräva en utredning kring att de kan inträffa utan förvarning. Erosion är en nedbrytande process av markområden

Nedan: Tabell från publikationen Farligt gods - Riskhantering i fysisk planering Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen Dalarna, 2012). Beskriver markanvändning som normalt kan planeras utan särskild riskhantering. Avstånden gäller från väg- och rälskant.

72 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling till följd av exempelvis strömmande vatten. infrastruktur. I karta 3 F visas ett antal av de I Forshaga kommun är framför allt dessa samhällsviktiga verksamheter som finns inom processer kopplade till Klarälven som är en kommunen tillsammans med föregående avsnitt aktiv eroderande kraft i landskapet. kring identifierade risker inom kommunen. Detta ger en bild av potentiella brister och risker för att Intill älven finns flera kartläggningar med säkerställa de samhällsviktiga verksamheterna i olika detaljeringsgrad genomförda och framtida utveckling. I avsnittet nedan beskrivs en övergripande stabilitetsanalys gjord de samhällsviktiga funktioner som redovisas i av Sveriges geologiska institut (SGI) finns kartan. redovisad i karta 3F. Under 90-talet gjordes en översyn av behovet av stabiliserande Dricksvatten åtgärder i strandkanten varpå åtgärder som Vattenverken i kommunen förser omkring identifierades har genomförts. Erosionsskydd 10 000 personer samt industrier och företag finns inom Deje och Forshaga tätort. med dricksvatten. De som bor i Olsäter samt norr om Olsäter får sitt vatten via En översiktlig kartering över risk för skred Munkfors från Hagfors kommun. Den största beroende på jordartens sammansättning och vattentäkten i kommunen är sjön Visten. Ett lutning i landskapet redovisas i karta 3F. vattenskyddsområde finns för sjön och arbete Även riskområden kopplat till strandkanten pågår 2020 med nya skyddsföreskrifter. finns med i kartan. Arbete pågår även med tillståndsansökan för att förstärka dricksvattenkapaciteten Hänsyn och kommunala ställningstaganden i kommunen med ett reservintag av Kommunens planering av mark och vatten dricksvatten från Klarälven till Forshaga ska syfta till att skapa miljöer som är säkra vattenverk. Intaget av vatten planeras bli strax för människor att vistas på. Detta innebär norr om tätorten. att nya utvecklingsområden för bostäder skapas i första hand på mark som inte ligger Dricksvattnet kontrolleras i alla vattenverk inom aktsamhetsområdena för ras och i kommunen enligt livsmedelsverkets skred. Principen för utveckling som fastslås föreskrifter och det håller mycket god kvalitet. i utvecklingsstrategin inom denna plan säger ”Visa älven” istället för att förespråka att bygga Forshaga vattenverk intill älven just utifrån denna risk. I dagsläget Forshaga vattenverk tar sitt vatten från sjön finns den största risken för ras och skred intill Visten. Cirka 10 000 personer får sitt vatten från väg 62, vilket är en av anledningarna till att verket. Varje dygn förbrukar forshagaborna Trafikverket planerar för att bygga om vägen. cirka 1800 kubikmeter vatten: 600 kubikmeter i Deje och 1200 kubikmeter i Forshaga med Samhällsviktig verksamhet (Karta 3F) omnejd. Samhällsviktiga verksamheter är sådana som behövs för att upprätthålla viktiga funktioner Mölnbacka vattenverk i samhället. Verksamheterna återfinns inom Vattenverket i Mölnbacka förser cirka 30 många sektorer, bland annats inom vård och hushåll med vatten och förbrukningen är omsorg, energiförsörjning och annan teknisk ungefär 30 kubikmeter per dygn. Verket är

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 73 en grundvattentäkt och vattnet kommer från Mindre äldre kraftverk finns i Dömle och en bergborrad brunn. Brunnen är 75 meter Mölnbacka. I kommunen finns i dagsläget djup. Under byggnaden finns en reservoar på inga vindkraftverk. 20 kubikmeter. Arbete med att upprätta ett vattenskyddsområde för täkten pågår. Ellevio är elnätsägare i Forshaga kommun och har ett ledningsnät som sträcker sig över Olsäter stora delar av kommunen. Inom tätbebyggda Dricksvattnet i Olsäter kommer från sjön Stora områden är ledningarna till stor del Ullen i Hagfors kommun. Varje år producerar markförlagda. Beslut finns att markförlägga Ullenverket cirka 1,4 miljoner kubikmeter delar av den idag luftburna 135 kV ledningen vatten. som går från Kil till Munkfors vid bland annat Deje. Inom tätorten kommer den nya Hänsyn och kommunala ställningstaganden 145 kV ledningen att markförläggas. Ellevio Vid planering av ny bebyggelse är det av stor har även under 2019 haft samråd kring en ny vikt att fastställa att inte vattenkvaliteten i yt- 36 kV ledning mellan Skived och Molkom i eller grundvatten som idag eller i framtiden Karlstads kommun. Denna berör befintlig kan komma att användas som dricksvattentäkt bebyggelse mellan Skived och Östra Deje, riskerar att ta skada. Detta kan handla om att men också utpekat LIS-område vid Blysjön. ställa särskilda krav på avloppslösningar eller Efter samrådet har beslut tagits om att placering av infiltrationsytor för dagvatten. markförlägga ledningen i dessa områden. Utöver dessa två större förändringar i elnätet Avloppshantering genomförs kontinuerligt förbättringsarbeten Kommunen har fem anläggningar som renar för att leveranssäkerheten ska öka där avloppsvatten. Två är reningsverk och tre är befintliga lågspänningsledningar förläggs biorotorer. Tillsammans renar de i medeltal med kabel i mark. cirka 2 200 kubikmeter vatten varje dygn. För att rena vatten från alla avlopp i Forshaga Fjärrvärmenätet i kommunen ägs av det tätort finns ett reningsverk vid Berg i Skived. kommunala bolaget Forshaga Energi AB Det byggdes 1972, byggdes ut 1990 och (FEAB). kan rena 4 900 kubikmeter per dygn eller 260 kubikmeter per timme. Verket renar i Forshaga Fibernät AB ansvarar för att ansluta medeltal cirka 1 500 kubikmeter vatten per villor, flerbostadshus, föreningar och företag dygn. Reningsverket i Deje byggdes 1972 för i Forshaga kommun till fibernätet. Inom att rena vatten från avloppen i Deje tätort. kommunen har fibernätet successivt byggts Verket byggdes om 1996 och kan nu rena ut för att möjliggöra anslutning för boende vatten från 4 250 personer eller maximalt 1 på landsbygden. Följande områden är delvis 700 kubikmeter per dag. utbyggda på kommunens landsbygder: • Rud Hänsyn och kommunala ställningstaganden • Hällekil Vid lokalisering av ny bebyggelse gäller • Edeby Nyckelby Boverkets allmänna råd i vägledningen ”Bättre • Butorp plats för arbete”. I denna anges att reningsverk med < 5 000 personekvivalenter bör ha ett riktvärde för avstånd från bostäder om minst 300 meter för att undvika oangelägenheter för boende. För större reningsverk ges riktvärdet på 500 meter mellan bostäder och reningsverk.

Energiförsörjning och teknisk infrastruktur Inom kommunen finns två stora vattenkraftverk, Forshaga kraftverk och Dejefors kraftverk, som båda ägs av Fortum. Kraftverket i Dejefors drivs av en lokal aktör.

74 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling • Mölnbacka • Östra Deje Hänsyn och kommunala ställningstaganden • Lyckan Inom kommunen kan behovet av ballast anses • Lillmyrsvägen tillgodosett under de kommande 10 åren. Efter • Bergviksvägen detta anses det angeläget att fortsatt brytning kan ske i anslutning till täkten vid Dejeberget. Hänsyn och kommunala ställningstaganden Elsäkerhetsverket har föreskrifter kring Övriga samhällsviktiga verksamheter hur nära luftburna elledningar som ny I karta 3F redovisas även samhällsviktiga bebyggelse eller platser där människor vistas verksamheter som skolor och får vara ledningarna. Dessa ska följas vid vårdverksamheter i kommunen. utveckling i anslutning till luftledningar i kommunen. Forshaga kommun har yttrat Hänsyn och kommunala ställningstaganden sig under processen kring den en nya 36 Vid fysisk planering inom kommunen ska kV ledningen mellan Skived och Molkom. tillgängligheten till offentliga verksamheter Kommunen vidhåller sin bedömning att en främjas och funktionerna kopplas upp mot luftburen ledning skulle negativt påverka det sammanhängande gång- och cykelnätet. befintliga bostäder och möjligheterna att utveckla området kring Östra Deje och LIS- området i Blysjön. Vid framtida utveckling av ledningsnätet inom kommunen är det av vikt att fortsatt bevaka om möjligheten finns för markförlagda ledningar i första hand.

Inom kommunen bedöms inga storskaliga vindkraftsprojekt vara aktuella då vindförhållandena är sådana att de inte motiverar ingreppet i naturen som en mer storskalig vindkraftsetablering innebär. Dock kan exempelvis gårdsverk eller enstaka vindkraftverk för enskilt bruk ses som en positiv utveckling. Detta prövas då genom bygglov hos kommunen eller i vissa fall miljötillstånd hos länsstyrelsen. Särskild hänsyn i denna prövning ska tas till landskapsbild och de områden med behov av hinderfrihet i luftrummet som finns i kommunen (se avsnitt om riksintressen).

Materialförsörjning I kommunen finns två aktiva bergtäkter. Dels rör det sig om Dejebergets bergtäkt mellan Forshaga och Deje som har tillstånd att ta ut 800 000 ton berg (40 000 ton/år) fram till 2033- 12-31. Den andra täkten är Gårdsbergatäkten som ligger norr om Deje, som har tillstånd att ta ut 500 000 ton berg (40 000 ton/år) fram till 2031-04-15. Inom Gårdsbergatäkten ansöktes om ett utökat tillstånd under 2018, men ansökan fick avslag på ansökan av miljöprövningsdelegationen i Örebro 2019- 03-27. Inom kommunen finns ingen täkt med tillstånd för uttag av naturgrus. Vid behov av icke ersättningsbara grus- eller sandmaterial tillgodoses dessa främst från naturgrustäkter inom Karlstads kommun.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 75 Vem gör vad?

76 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 6. Den fortsatta översiktsplaneprocessen Översiktsplanering är inte en process som slutar när en ny översiktsplan är antagen, utan en kontinuerlig strategisk planering av mark- och vattenområdena som bör fortsätta med utgångspunkt i översiktsplanen. I detta kapitel beskrivs hur det fortsatta arbetet med att tolka, genomföra, följa upp och aktualitetspröva planen ska gå till.

Att tolka översiktsplanen Genomförande av översiktsplanen Översiktsplanen är kommunens strategiska Översiktsplanering är något som sker löpande viljeinriktning för den fysiska miljön inom i en kommun när strategiska beslut tas kring kommunens gränser. Planen är inte juridiskt mark- och vattenområden. Planen som du nu bindande, utan bedömningar om markens läser pekar ut riktningen, men arbetet med lämplighet för en viss användning görs i att göra den till verklighet sker genom att skedet då en specifik idé om en åtgärd finns djupare studier och utredningar som görs som prövas i detaljplan, bygglov eller tillstånd kontinuerligt. I planen formuleras en rad enligt exempelvis miljöbalken. åtgärder och planeringsinsatser som behöver göras för att det Forshaga som målas upp för När intentionerna i översiktsplanen ska tolkas 2040 ska komma till livs. bör text och karta användas parallellt där alltid de fem principerna för utveckling ska I tabellen på kommande sida listas de vägas in i alla tolkningar. Översiktsplanen är åtgärder som framkommit under arbetet med just översiktlig och det kan finnas områden att ta fram översiktsplanen. Dessa åtgärder inom de utpekade områdena för en viss har olika tidsperspektiv och olika ansvariga markanvändning som inte är lämplig för utförare som också listas i tabellen. angivet ändamål. Kommunen har internt en samhälls- planerargrupp som ansvarar för att samordna den strategiska planeringen av mark- och vattenområden i kommunen. Denna grupp bör löpande stämma av åtgärdslistan i översiktsplanen och följa upp hur genomförandet av åtgärderna stämmer med riktningen som ges i översiktsplanen. I god tid bör även gruppen lyfta in åtgärder i ordinarie verksamhetsplanering och årliga budgetarbetet. Foto: Katrin Edholm

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 77 Åtgärdslista för genomförande

Åtgärd: Tidshorisont (prel.): Ansvarig:

Ta fram prioriteringslista för framtagande av Löpande, uppdatera en gång Kommunledningskontoret och detaljplaner som följer av översiktsplanen per mandatperiod miljö- och byggförvaltningen

Ta fram strategi för strategiska markinköp som följer av Löpande, uppdatera en gång Kommunledningskontoret översiktsplanen per mandatperiod

Ta fram ett nytt kulturmiljöprogram med riktlinjer för 2020-2021 Miljö- och byggförvaltningen byggande på landsbygden Ta fram centrumplan Forshaga 2020 Kommunledningskontoret

Ta fram centrumplan Deje 2021 Kommunledningskontoret

Initiera gång- och cykelbro Tjärnheden - Dejefors, utred 2025-2030 förutsättningarna Initiera älvpromenad Forshaga 2020-2025

Initiera älvpromenad Deje 2020-2025

Ta fram grön infrastrukturplan 2020 Miljö- och byggförvaltningen

Ta fram en trafikplan 2021 Miljö- och byggförvaltningen

Ta fram en ny miljö- och klimatplan 2020 Miljö- och byggförvaltningen

Färdigställ VA-plan 2020 Förvaltningen för kommunteknik och service Uppdatera bostadsförsörjningsplanen 2020 Kommunledningskontoret

Undersök förutsättningarna för bro till Pannkakan 2020-2025

Nominera identifierade gång- och cykelvägar till 2020-2025 regional cykelplan Ta fram plan för siktröjning eller djurbete i utpekade 2021-2025 strategiska lägen Följ upp åtgärdslistan från översiktsplanens Löpande Kommunledningskontoret miljökonsekvensbeskrivning

Listan utvecklas och uppdateras efter samrådet

78 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Översiktsplanens aktualitet Översiktsplanen ska enligt gällande Den 1 april 2020 kommer en ändring av plan- lagstiftning aktualitetsprövas en gång per och bygglagen att träda ikraft som berör mandatperiod (3 kap 27 § PBL). Detta innebär kommunens översiktsplanering. Ändringen att ställning ska tas till om översiktsplanen kan innebär bland annat att formuleringarna anses fortsatt gälla över nästa mandatperiod, kring aktualitetsprövning av översiktsplanen eller om ett beslut om revidering av ändras. Kravet enligt den nya lagstiftningen översiktsplanen bör tas. Antingen kan beslut blir att kommunen i början av varje tas om att revidera hela den kommuntäckande mandatperiod ska anta en planeringsstrategi. översiktsplanen, eller att den ska ändras för I strategin ska kommunen ta ställning till om ett geografiskt område eller inom en sakfråga. översiktsplanen är aktuell och det fortsatta Vid aktualitetsprövning av översiktsplanen är arbetet med översiktsplaneringen. Att det lämpligt att undersöka frågeställningarna: kommunen tar fram en planeringsstrategi kommer bli en förutsättning för att Planeringsförutsättningar: översiktsplanen ska anses vara aktuell. Detta • Finns det nya viktiga förutsättningar ger utslag i exempelvis om områden för som påverkar översiktsplanen inklusive landsbygdsutveckling i strandnära lägen dess fördjupningar? anses gällande eller inte. • Har några statliga eller mellankommunala anspråk i Lagförändringen innebär att kommun- kommunen förändrats? fullmäktige ska anta en planeringsstrategi senast 24 månader efter ett ordinarie val. Nästa Inriktning: ordinarie val till fullmäktige äger rum den 11 • Är den utpekade politiska inriktningen september 2022. Det innebär att fullmäktige i översiktsplanen fortfarande gällande? ska ha antagit sin första planeringsstrategi senast den 11 september 2024 inom vilken Användbarhet/tillämpning: ett ställningstagande kring översiktsplanens • Har översiktsplanen efterföljts i aktualitet ingår. kommunens planering? • I vilken grad har utpekade Uppföljning av översiktsplanen utvecklingsområden planerats? Översiktsplanen följs upp i samband med aktualitetsprövningen inom Utvecklingsbehov: ramen för framtagandet av ovan • Har behov av nya eller förtydligande beskrivna planeringsstrategi. Kommun- ställningstaganden eller ledningskontoret med sammankallande planeringsunderlag identifierats sedan för samhällsplanerargruppen ansvarar för översiktsplanens antagande? att genomföra och följa upp arbetet med • Löses dessa genom andra underlag eller genomförandet av planen. kräver de översiktsplanestatus?

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 79 Vilka konsekvenser får översiktsplanen?

80 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 7. Konsekvenser och slutsatser Syftet med kommunens översiktsplan finns i de fem principer för utveckling som formulerats för den fysiska utvecklingen av kommunen. Genom att ta vara på det naturgivna läget med älvkontakten, genom att inkludera hela kommunen i utvecklingen, genom att lyfta fram det som är unikt för varje plats, genom att ta ansvar för en hållbar omställning och genom att skapa tillgängliga mötesplatser ska kommunen 2040 vara en kommun som vi stolt kan lämna över till nästa generation. I detta kapitel ska översiktsplanens innehåll summeras och konsekvenserna av utstakad utveckling redogöras för.

Sammanfattning av översiktsplanens möjliga utfall Översiktsplanen har tagits fram utifrån kommunens vision och det politiska målet Område: Antal bostäder (cirka): att växa med 50 personer per år. Med Lyckan 40 villor utgångspunkt i detta bedöms behovet av nya bostäder vara 400 bostäder fram till 2040. Dyvelsten 40 villor I tabellen till höger finns en övergripande Visterud 25 villor summering av möjligheterna för Forshaga 60 villor bostadsbyggande i kommunen som gällande planer ger tillsammans med den utveckling 250 lägenheter som översiktsplanen pekar ut. Deje 60 villor 40 lägenheter Översikten visar att det totala antalet Olsäter 10 villor potentiella bostäder inom kommunen är 20 lägenheter högre än det politiska målet. Detta bedöms vara nödvändigt för att skapa en valfrihet LIS-områden 120-180 villor/fritidshus för den som söker efter lägen att bygga Övrig landsbygd 30 villor på. Antalet tar även höjd för eventuella Totalt: 695-755 bostäder upptäckter av olämpliga områden för bostäder under senare lämplighetsprövning av utpekade utvecklingsområden i detaljplan och bygglov. Spridningen av potentiella lägen exploateringar, vilket ligger inom principen för bostadsutveckling i kommunen bedöms för utveckling som säger ”Utveckling på ett ligga väl i linje med principen för utveckling ansvarsfullt sätt”. Under övrig landsbygd som lyder ”Hela kommunen ska med”. Den i tabellen ovan ingår den komplettering av huvudsakliga utvecklingen av bostäder kan bostäder på landsbygden utanför älvstråket ses ligga inom det som i utvecklingsstrategin som också är en viktig del i att ta ansvar för beskrivs som älvstråket. Detta ger goda att ge möjlighet till en levande landsbygd. förutsättningar för en hållbar struktur där Detta för att kunna ge exempelvis möjlighet befintlig infrastruktur nyttjas för större till generationsskiften på gårdar och i byar.

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 81 Utöver utveckling av bostäder i kommunen generationers behov inte åsidosätts. Det är ger översiktsplanen möjlighet för denna miljöbedömningsprocess som återges i näringslivet att utvecklas genom att peka planens miljökonsekvensbeskrivning (MKB). ut utvecklingsområden för verksamheter av olika art. I översiktsplanen uttrycker Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska en kommun kommunen en vilja att på sikt lokalisera som upprättar en plan enligt plan- och trafikalstrande och omgivningspåverkande bygglagen göra en strategisk miljöbedömning verksamheter utanför de två tätorterna om genomförandet av planen kan antas medföra i kommunen. Utvecklingsområdet vid en betydande miljöpåverkan. En översiktsplan Kvarntorp kan erbjuda ett mycket attraktivt antas i princip alltid kunna innebära en alternativ för denna typ av verksamheter. LIS- betydande miljöpåverkan och ska som regel områdena med inriktningen näringsändamål miljöbedömas. I miljökonsekvensbeskrivningen erbjuder också attraktiva vattennära lägen lyfts ett antal olika alternativ för den fysiska för utvecklingen av besöksnäring och utvecklingen inom kommunen vilka kortfattat vattenanknutna verksamheter. Detta är ett redogörs för nedan. sätt att ”Bygga vidare på det unika” som principen för utveckling säger. Nollalternativet: En miljökonsekvensbeskrivning ska alltid En viktig satsning på hållbar infrastruktur lyfts ha ett nollalternativ som beskriver vad som i översiktsplanen där gång- och cykelvägar händer om planförslaget inte genomförs. i ett sammanhängande system pekas ut I detta alternativ förutsätts nuvarande tillsammans med att vikten av kollektivtrafik utvecklingstrend fortsätta där det är stort och pendelparkeringar lyfts fram. I Deje tryck på bostäder i södra delen av kommunen föreslås en större infrastruktursatsning i form men strategisk viljeinriktning från kommunen av en gång- och cykelbro över älven som till stor del saknas. kan binda ihop bostäder och bytespunkt för kollektivtrafik påTjärnheden med bostäder Alternativa utveckling: och skolan på Dejefors. Satsningarna syftar Fyra alternativa framtidsscenarier som till att på ett hållbart sätt bygga samman diskuterats under processen lyfts och kommunen som ligger i linje både med diskuteras utifrån tanken att scenariot dragits principen ”Utveckling på ett ansvarsfullt sätt” till sin spets. Scenarierna innebär förenklat: och ”Skapa mötesplatser”. 1. Att kommunen medvetet styr så att all Översiktsplanen ger också vägledning i utveckling och ny bebyggelse sprids i hur befintliga värden inom kommunen hela kommunen. ska tillvaratas och utvecklas. Exempelvis 2. Att kommunen medvetet styr all ger ställningstagandena kring skogar och utveckling och ny bebyggelse till grönstruktur med sociala värden ett stöd i att tätorterna Forshaga och Deje. verka för att dessa bibehålls och underhålls 3. Att kommunen tar en passiv roll men varsamt. Ställningstagandena kring risk- och möjliggör utveckling på de platser runt säkerhetsfrågor är viktiga för att klara ett om i kommunen där en egen drivkraft framtida förändrat klimat, där startegin för finns utveckling ”Visa älven” pekar på att vi ska 4. Att kommunen tar en passiv roll och ser försöka ta tillvara på de attraktiva miljöerna att utveckling endast sker i Karlstad som utan att bygga i riskabla lägen. kanske kan ge spilleffekter i Forshaga kommun Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning

”Stärk tätorterna”

Tydliga utvecklingsambitioneri ÖP Under hela processen att ta fram Aktiv kommun Strategiska Aktivt kommunalt bostadsbolag ”Hela kommunen ska leva” markinköp översiktsplanen har avvägningar och vägval B gjorts för att hantera målkonflikter och Värmlands konkurrens-kraftiga stråk A Småskaliga

Värmland AV GRAD HÖG Fokus på planeringsutmaningar. Detta för att skapa tätorterna Se scenariokorset för en översiktsplan som bidrar till en hållbar STYRNING OFFENTLIG FÅKÄRNIGT Forshaga 2040 i MKB:n!

framtid där jordens resurser och framtida FLERKÄRNIGT Fokus på hela kommunen Globala

Karlstad D

OFFENTLIG STYRNING OFFENTLIG LÅG GRAD AV AV GRAD LÅG Entreprenöriella Värmland C

Inga långsiktiga utvecklingsplaner formuleras av kommunen ”Norra Karlstad” Passiv kommun Efterfrågan styr vart satsningar görs Minskat ansvar över den enskilde ”Utveckling där drivkrafter nns” 82 Översiktsplan 2040 - Samrådshandling Utöver dessa scenarier lyfts olika sätt att Vattenkvalitet hantera det politiska målet om 50 nya 12. Miljökvalitetsnormer vatten invånare per år med olika bostadstyper. Även Hushållning av mark alternativet att istället anpassa planen efter 13. Jordbruksmark gällande befolkningsprognoser istället för den politiska ambitionen lyfts. Inom dessa sakfrågor bedöms fortsatt förebyggande arbete behöva bedrivas och Planalternativet: åtgärder för att minska risken för miljöpåverkan Planalternativet är denna översiktsplan för lyfts i slutet av miljökonsekvensbeskrivningen. 2020-2040 med angiven utvecklingsstrategi, De nya utvecklingsområden som föreslås i föreslagen markanvändning och redovisade översiktsplanen har placerats för att undvika hänsynstaganden för kommande planering. riskområden, men befintlig bebyggelse som är lokaliserad inom dessa bör fortsatt arbete Av de alternativ som redovisas i bedrivas för att riskminimera. översiktsplanen bedöms planalternativet ge minst miljöpåverkan. Detta då översiktsplanen I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts också kan sägas innebära en avvägning mellan de utvecklingsförslag från översiktsplanen som fyra olika scenarier som lyfts under processen. är sådan art att de kan komma att innebära Forshaga kommuns avlånga utformning med en betydande miljöpåverkan. Dessa åtgärder en tydlig transportkorridor centralt ger en bedöms vara: möjlighet att skapa ett hållbart transportsystem där även landsbygdsområden kan förses • Omvandlingsområden från industri till med gång- och cykelvägar. Klarälvsbanan stadsbygd inom Forshaga tätort och kollektivtrafik som är kopplade till • Utvidgning av industriområdet vid service och arbetsplatser är med ett utvecklat Kvarntorp gång- och cykelnät enligt planförslaget inom • Ny gång- och cykelbro mellan räckhåll för hela kommunen. Detta gör att det Tjärnheden och Dejefors går att bygga bostäder på många platser runt • Cykelväg till Kil, Östra Deje, om i kommunen och ändå ha ett långsiktigt Mölnbacka, Dömle respektive Butorp hållbart trafiksystem. För samtliga av dessa åtgärder behöver I MKB:n lyfts också olika sakfrågor inom fördjupande studier göras i ett senare vilka särskild känsliga förhållanden planeringssteg för att minimera miljöpåverkan. råder inom kommunen eller vilka utifrån Dock bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen gällande lagstiftning är särskilt aktuella att åtgärderna motiverade då de alla bidrar till miljöbedöma: att en mer hållbar bebyggelsestruktur inom kommunen. Risk, säkerhet och klimatanpassning 1. Buller 2. Översvämning och skyfall 3. Ras, skred och erosion 4. Förorenad mark 5. Trafiksäkerhet Naturmiljö 6. Riksintresse naturmiljövård 7. Naturreservat Kulturmiljö 8. Analys utifrån det regionala och kommunala kulturmiljöprogrammet Trafik 9. Riksintresse väg 10. Riksintresse luftfart 11. Riksintresse järnväg

Översiktsplan 2040 - Samrådshandling 83