Bilaga 2: Granskningsunderlag
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bilaga 2: Granskningsunderlag Granskningar av riksdagspartiernas miljöagerande och röstbeteende i viktiga miljöfrågor är ett arbete som bedrivits i Naturskyddsföreningen sedan valet 1985. Föreliggande bilaga utgör det samlade underlaget för Naturskyddsföreningens rapport 2014: Fyra förlorade år - bedömning av riksdagspartiernas miljöinsatser 2010-2014. Författare: Erik Hellqvist, Svenne Junker, Johannes Gustafsson, Cecilia Renger, Jonas Rudberg och Frida Westberg 2014-06-12 2/185 Klimat och energi Miljölöften som granskats 1. Koldioxidskatt 2. Vita certifikat 3. Atomansvaret 4. Klimatmål 2030 3/185 1. Koldioxidskatt Naturskyddsföreningens förslag 2010: Justera energi- och koldioxidskatter årligen i förhållande till köpkraftsutvecklingen. Bakgrund1 Om utsläppen fortsätter öka som idag pekar vetenskapen på mycket storskaliga, och i värsta fall självförstärkande, klimatförändringar. En sådan utveckling kan leda till radikala men svårförutsägbara effekter i de naturliga systemen, vilket skulle utmana samhället i grunden. Stigande världshav, allvarligt försämrade odlingsförhållanden, dramatiskt minskad vattentillgång och massutrotning av arter är effekter som numera ingår i ledanade forskares klimatscenarier. Utsläppen ökar snabbt, förändringar i naturen sker snabbare än vad som beräknats, och forskningen pekar på att effekterna kan bli långt värre än vad som nyligen togs för givet. Det har redan släppts ut för mycket växthusgaser. För att förhindra de värsta klimatscenarier bör jordens medeltemperatur inte stiga med mer än 1,5°C. Därför måste de globala utsläppen minska mycket snart och minskningen måste gå snabbt. Forskningen är tydlig med detta. I mitten av detta sekel bör världens utsläpp av växthusgaser ligga nära noll. För detta krävs ambitiösa internationella överenskommelser. De rika länderna har ett ansvar att gå före och snabbt minska sina utsläpp och samtidigt göra det möjligt för de fattiga länderna att bekämpa fattigdomen och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Tillsammans måste de rika länderna även genomföra en massiv resursöverföring för energiomställning och anpassning till klimatförändringen i de fattiga länderna. Regeringspartiernas samlade miljöpolitik för att nå utsläppsmålet presenterades i en proposition till riksdagen 2009 och sammanfattades som följande: För att nå målet kommer regeringen att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat höjd koldioxidskatt, samt minskade eller slopade undantag. Även drivmedelsskatter och övriga energiskatter kan komma att höjas. 2 Naturskyddsföreningen anser att en bred energi- och koldioxidskatt är i grunden det främsta verktyget för att minska utsläppen, men också för att i enlighet med EU:s fördrag och internationella avtal, efterfölja ”polluter pay principle”. Subventioner till fossila och andra klimatskadliga ämnen bör fasas ut för att på allvar kunna utveckla den gröna skatteväxlingen. Sverige var det första landet som införde en koldioxidskatt. Tillsammans med energiskatten blev skatterna det främsta instrumentet för regeringen att minska utsläppen av koldioxid och ställa om energiförbrukningen. Samtidigt har en rad undantag och subventioner införts inom samma område för att behålla en hög konkurrenskraft hos företagen. Energi- och koldioxidskatten omfattar flera sektorer, medan andra verktyg riktas mot mer specifika sektorer, så som koldioxiddifferentierad fordonsskatt och skattebefrielse för alternativa drivmedel i transportsektorn. Det finns även ekonomiska styrmedel som till viss del motverkar miljömålen, såsom reseavdrag och de nedsatta energi- och koldioxidskatterna i industrin. Dessutom finns PFE (programmet för energieffektivisering) som syftar till att passa EU:s minimiskatter. 1 De flesta av naturskyddsföreningens förslag och åsikter kring utsläpp går att läsa i föreningens klimatpolicy från 2011 2 Prop. 2008/09:163 4/185 Naturvårdsverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport ”Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken” (2006) går igenom befintliga styrmedel inom miljöområdet. Rapporten visar att energi- och koldioxidskatten främst har haft effekt inom uppvärmningssystemen, vilket främst avser fjärrvärme och individuell uppvärmning. Rapporten påvisar att den nuvarande användningen av skattesystemet är begränsad för att nå miljömålet ”begränsad klimatpåverkan”, men bedömningen görs ändå att det finns områden som bör analyseras vidare för att eventuellt utöka eller förstärka beskattningen. Som förslag på områden nämns den del av industrisektorn som inte omfattas av EU:s handelssystem och även en utvärdering som analyserar samspelet mellan de olika ekonomiska styrmedlen som berör transportsektorn föreslås. Rapporten stryker också under att den samlade bedömningen hos myndigheterna är att kostnadseffektiviteten och måluppfyllelsen för att uppnå utsläppseffekter är mindre med bidrag än med exempelvis skatter. 3 Sedan början av 1990-talet justeras energi- och koldioxidskatterna i Sverige varje år efter inflationen. Koldioxidskatten har en generell skattenivå, en s.k. normalskattesats, som är proportionell mot de koldioxidutsläpp som uppstår vid förbränning av bränslet. Normalskattesatsen har utvecklats under de senaste mandatperioderna från att ha motsvarat 25 öre per kg koldioxid 1991 till 105 öre per kg år 2009. Den tillverkande industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk betalar 21 % av den generella skattenivån för uppvärmningsbränsle. Därutöver finns särskilda regler för ytterligare nedsättningar av skatten för energiintensiv industri och för diesel som används inom areella näringar. Enligt lag justeras normalskattesatsen numera årligen med avseende på inflationen enligt KPI. Enligt det klimatpolitiska beslutet från 2009 ska koldioxidskatten på fossila bränslen för uppvärmning i industri utanför EU ETS samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenverksamhet höjas från 21 % till 60 % av normalskattesatsen till 2015. 4 3 Ekonomiska styrmedel I miljöpolitiken – Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2006 4 Ds. 2009:63 5/185 Miljöskatternas betydelse i den långsiktiga skatteplaneringen fastslås i de flesta utredningar och rapporter som stor. Förutom en ökad förutsägbarhet så är också en utökning av indexeringen något som ofta föreslås gå till vidare utredning. I en underlagsrapport som också utgår från Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2008) så diskuteras hur styrningsförmågan bör förbättras med tanke på den låga inflationen och sänkta energiskatterna på bensin och diesel. Ekonomiska styrmedel som syftar till att minska negativa miljöeffekter behöver ta hänsyn till inkomstutveckling och samhällets ekonomiska tillväxt. Det finns därför motiv att inte bara indexera bränsleskatterna med KPI utan även den reala BNP- utvecklingen. 5 Sammanfattningsvis så visar en bakåtgående genomgång av koldioxid- och energiskattens utformning att politiken i stort och mycket behöver förtydliga betydelsen av den. Skatternas styrningsförmåga i framtiden är inte bara ifrågasatta utan också otydliga. Naturskyddsföreningens krav syftar därför till att anpassa skatterna till de långsiktiga miljömålen genom en bredare indexering som även är anpassad köpkraftsutvecklingen. Konjunkturella ekonomiska förändringar på marknaden riskerar annars att ta udden av det historiskt sett, effektiva instrumentet. Vad var partiernas inställning till frågan 2010? Vänsterpartiet och Miljöpartiet håller utan några invändningar med i Naturskyddsföreningens krav. Socialdemokraterna motsätter sig Naturskyddsföreningens krav och menar att skatterna kan behöva justeras i en annan takt än köpkraftsutvecklingen. De nämner inte något exempel på en sådan takt. De vill istället under kommande mandatperiod, förutom den befintliga indexeringen, se en höjning av koldioxidskatten i två steg. Centerpartiet vet inte hur de ställer sig till just en köpkraftsjusterad energi- och koldioxidskatt, men ser att en beskattning ska ge en sammanlagd minskning av utsläpp om 2 miljoner ton i den handlande sektorn till 2020. ”Om vi förutom dagens justeringar av skatterna ska använda oss av en köpkraftsjusterad skatt så tycker vi att frågan måste utredas ytterligare” Folkpartiet vet inte heller hur de ställer sig till en sådan skatt. De menar också att oljeprisets utveckling och påverkan måste tas i hänsyn när en sådan diskussion förs. (Fp) anser att om styrande effekt av skatterna så måste skatterna vara tillräckligt höga. Samtidigt påverkar oljepriset hur stora påtryckningarna till slut blir. Även Kristdemokraterna håller med i Naturskyddsföreningens krav, men vill även att skatterna ska anpassas till oljepriset för att inte landsbygdens hushåll riskerar att få orimliga resekostnader. Moderaterna ställer sig positiva till att använda sig av långsiktiga instrument för att nå de uppsatta miljömålen. De vill gärna se internationellt samordnade styrmedel och stryker under betydelsen av att motverka nyckfullheten i den ekonomiska ekonomin för att få till en förändring. Även när efterfrågan är låg är det befogat att upprätthålla en hög skattenivå. 5 Den svenska klimatstrategins utveckling, En sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008 6/185 Ett sådant läge befinner vi oss nu när avtalsrörelsen lett till en relativt återhållsam löneutveckling de närmaste åren och inflationstrycket är extremt lågt. Men samtidigt skulle det vara helt orimligt att då sätta miljöskatterna till noll eller kraftigt sänka dem Sverigedemokraterna satt vid tidpunkten för förfrågningen inte i riksdagen och erbjöds