DOCSLIB.ORG

Bet. 2013/14:UU10 Berättelse Om Verksamheten I Europeiska

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bet. 2013/14:UU10 Berättelse Om Verksamheten I Europeiska Utrikesutskottets betänkande 2013/14:UU10 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 2013/14:115 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013 med tre följdmotio- ner och ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2012 och 2013 som innehåller yrkanden som avser samarbetet inom EU. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet och är tillbakablick- ande. Utskottet har, med utgångspunkt i de motioner som väckts om samarbetet inom EU, i betänkandet valt att fästa särskild uppmärksamhet på nio teman. Dessa teman är utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepo- litik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott. Utrikesutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över skri- velsen och följdmotionerna inom deras respektive beredningsområden. EU- nämnden har beretts tillfälle att yttra sig över skrivelsen. Yttranden har kommit in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskot- tet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskot- tet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden och föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2013/14:115 till handlingarna. I betänkandet finns 39 reservationer och 2 särskilda yttranden. 1 2013/14:UU10 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 5 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 8 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 8 Skrivelsens huvudsakliga innehåll ............................................................... 9 Utskottets överväganden ............................................................................... 10 Utvidgningsprocessen ................................................................................ 10 Skrivelsen ................................................................................................ 10 Motionerna .............................................................................................. 10 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 10 EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser ............................................................................. 12 Skrivelsen ................................................................................................ 12 Motionerna .............................................................................................. 13 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 17 Ekonomiska och finansiella frågor ............................................................ 24 Skrivelsen ................................................................................................ 24 Motionerna .............................................................................................. 25 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 36 Rättsliga och inrikes frågor ........................................................................ 37 Skrivelsen ................................................................................................ 37 Motionerna .............................................................................................. 37 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 45 Sysselsättning, socialpolitik och hälso- och sjukvård ................................ 46 Skrivelsen ................................................................................................ 46 Motionen ................................................................................................. 46 Näringsutskottets synpunkter i protokollsutdrag .................................... 48 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 52 Jordbruks- och fiskeripolitik ...................................................................... 53 Skrivelsen ................................................................................................ 53 Motionerna .............................................................................................. 54 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 59 Miljö och näringspolitik, infrastruktur och energifrågor ........................... 59 Skrivelsen ................................................................................................ 59 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 66 EU:s institutioner ....................................................................................... 67 Skrivelsen ................................................................................................ 67 Motionerna .............................................................................................. 67 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 68 Utbildning, kultur och idrott ...................................................................... 71 Skrivelsen ................................................................................................ 71 Motionen ................................................................................................. 71 Utrikesutskottets ställningstagande ......................................................... 74 Skrivelsen och övriga yrkanden ................................................................. 75 Reservationer ................................................................................................ 76 1. Utvidgning, punkt 1 (SD) ...................................................................... 76 2 2013/14:UU10 2. Utvidgning, punkt 1 (V) ......................................................................... 77 3. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (S) ............................................. 78 4. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (MP) .......................................... 79 5. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (SD) .......................................... 80 6. Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (V) ............................................. 82 7. Västsahara, punkt 3 (MP, SD, V) .......................................................... 83 8. Nationell säkerhet och försvarsindustrifrågor, punkt 4 (S) .................... 84 9. Nationell säkerhet och försvarsindustrifrågor, punkt 4 (SD) ................. 85 10. Nationell säkerhet och försvarsindustrifrågor, punkt 4 – motiveringen (V) ..................................................................................... 86 11. Ekonomi och finans, punkt 5 (MP) ...................................................... 87 12. Ekonomi och finans, punkt 5 (SD) ...................................................... 87 13. Ekonomi och finans, punkt 5 – motiveringen (V) ............................... 89 14. Skatt på finansiella transaktioner, punkt 6 (S) ..................................... 90 15. Skatt på finansiella transaktioner, punkt 6 (MP) ................................. 91 16. Skatt på finansiella transaktioner, punkt 6 (SD) .................................. 91 17. Skatt på finansiella transaktioner, punkt 6 – motiveringen (V) ........... 92 18. Mervärdesskatt, punkt 7 (S, MP, V) .................................................... 92 19. Mervärdesskatt, punkt 7 (SD) .............................................................. 93 20. Internationell skatteflykt, punkt 8 (S, MP, V) ..................................... 94 21. Asyl, migration och visering, punkt 9 (MP, V) ................................... 96 22. Asyl, migration och visering, punkt 9 (SD) ......................................... 97 23. Jämställdhet, punkt 10 (S, MP, V) ....................................................... 97 24. Schengensamarbete m.m., punkt 11 (S, MP, V) .................................. 98 25. Schengensamarbete m.m., punkt 11 (SD) ............................................ 99 26. Sysselsättningspolitik, arbetsmiljö, punkt 12 (S) ............................... 100 27. Sysselsättningspolitik, arbetsmiljö, punkt 12 – motiveringen (V) ......................................................................................................... 102 28. Kollektivavtal, punkt 13 (S, SD, V) ................................................... 103 29. Jordbrukspolitiska frågor, punkt 14 (S) ............................................. 104 30. Jordbrukspolitiska frågor, punkt 14 (MP) .......................................... 105 31. Jordbrukspolitiska frågor, punkt 14 (SD) .......................................... 106 32. Jordbrukspolitiska frågor, punkt 14 – motiveringen (V) ................... 107 33. Miljö-, energi- och klimatpolitik, punkt 16 (S) ................................. 108 34. Miljö-, energi- och klimatpolitik, punkt 16 (MP) .............................
Load more

Recommended publications
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Nordkalottens Gränstjänst – Årsrapport 2013
    1 NORDKALOTTENS GRÄNSTJÄNST POHJOISKALOTIN RAJANEUVONTA NORDKALOTTENS GRENSETJENESTE ÅRSRAPPORT 2013 Pohjoiskalotin Rajaneuvonta tiedottaa ja neuvoo yksityishenkilöitä, yrityksiä ja organisaatioita rajat ylittävissä asioissa. Rajaneuvonnalla on toimipiste Suomen ja Ruotsin sekä Suomen ja Norjan välisellä rajalla. Nordkalottens Gränstjänst är sakkunnig i gränsproblematik, förmedlar information, ger råd till privatpersoner, företag samt organisationer som har verksamhet över landgränsen mellan Finland/Sverige och Finland/Norge. [email protected] [email protected] www.granstjanst.net www.rajaneuvonta.net 2 NORDKALOTTENS GRÄNSTJÄNST Ett namn två kontor Nordiska ministerrådet har beviljat en halv miljon danska kronor årligen för etablering av eninformationstjänst på Nordkalotten för 3 års perioden 2011-2013. Nordkalottrådet har ansvaret för verksamheten som syftar till att bygga och driva en gränsrådgivningstjänst mellan Sverige och Finland i HaparandaTornio och en mellan Norge och Finland i Skibotn. Nordkalottens Gränstjänst är den enda nordiska informationstjänst som har ett multilateralt verksamhetsområde. Nordkalotten erbjuder en nationella kund- och rådgivningstjänster i Finland, Sverige och Norge. Nordkalottrådet koordinerar verksamheten i samarbete med en styrgrupp som består av 12 representanter från Nordiska Ministerrådet, näringslivet, Arbetsförmedlingen, gränskommittéer och regionala myndigheter. Styrgruppen har haft 4 möten under 2013. Styrgruppsmöte i Torneå Stadhus 2013-02-11 Birgitta Tamminen, Provincia
    [Show full text]
  • Bilaga 2: Granskningsunderlag
    Bilaga 2: Granskningsunderlag Granskningar av riksdagspartiernas miljöagerande och röstbeteende i viktiga miljöfrågor är ett arbete som bedrivits i Naturskyddsföreningen sedan valet 1985. Föreliggande bilaga utgör det samlade underlaget för Naturskyddsföreningens rapport 2014: Fyra förlorade år - bedömning av riksdagspartiernas miljöinsatser 2010-2014. Författare: Erik Hellqvist, Svenne Junker, Johannes Gustafsson, Cecilia Renger, Jonas Rudberg och Frida Westberg 2014-06-12 2/185 Klimat och energi Miljölöften som granskats 1. Koldioxidskatt 2. Vita certifikat 3. Atomansvaret 4. Klimatmål 2030 3/185 1. Koldioxidskatt Naturskyddsföreningens förslag 2010: Justera energi- och koldioxidskatter årligen i förhållande till köpkraftsutvecklingen. Bakgrund1 Om utsläppen fortsätter öka som idag pekar vetenskapen på mycket storskaliga, och i värsta fall självförstärkande, klimatförändringar. En sådan utveckling kan leda till radikala men svårförutsägbara effekter i de naturliga systemen, vilket skulle utmana samhället i grunden. Stigande världshav, allvarligt försämrade odlingsförhållanden, dramatiskt minskad vattentillgång och massutrotning av arter är effekter som numera ingår i ledanade forskares klimatscenarier. Utsläppen ökar snabbt, förändringar i naturen sker snabbare än vad som beräknats, och forskningen pekar på att effekterna kan bli långt värre än vad som nyligen togs för givet. Det har redan släppts ut för mycket växthusgaser. För att förhindra de värsta klimatscenarier bör jordens medeltemperatur inte stiga med mer än 1,5°C. Därför måste de globala utsläppen minska mycket snart och minskningen måste gå snabbt. Forskningen är tydlig med detta. I mitten av detta sekel bör världens utsläpp av växthusgaser ligga nära noll. För detta krävs ambitiösa internationella överenskommelser. De rika länderna har ett ansvar att gå före och snabbt minska sina utsläpp och samtidigt göra det möjligt för de fattiga länderna att bekämpa fattigdomen och ställa om till ett fossilfritt samhälle.
    [Show full text]
  • Bet. 2012/13:Sku28 Informationsutbytesavtal Med Seychellerna
    Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU28 Informationsutbytesavtal med Seychellerna Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2012/13:87) om ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som utförs utomlands, sekretess och förfaran- det vid ömsesidiga överenskommelser. Avtalet träder i kraft 30 dagar efter utväxlingen av godkännanden. I skat- tebrottsärenden tillämpas avtalet fr.o.m. dagen för ikraftträdandet. I alla andra fall tillämpas avtalet på beskattningsår som börjar den dag då avtalet träder i kraft eller senare eller, om beskattningsår saknas, på skatteanspråk som uppkommer på dagen för avtalets ikraftträdande eller senare. Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. 1 2012/13:SkU28 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4 Propositionens huvudsakliga innehåll ......................................................... 4 Utskottets överväganden ................................................................................. 5 Informationsutbytesavtal med
    [Show full text]
  • Sns Verksamhetsberättelse
    SNS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018 Innehåll På SNS skapas ny kunskap 3 Mediegenomslag 4 SNS Tylösandskonferens 6 Forskarnätverk 13 Forskningsprojekt 15 Mötesplatser 21 SNS Samhällsprogram 25 Möten 27 Rapporter 34 SNS Analys 35 SNS vetenskapliga råd 36 Forskningsfinansiärer 37 Medlemmar 38 Styrelse 40 Förtroenderåd 42 Lokalgrupper 44 SNS i siffror SNS är en ideell förening som förmedlar samhällsrelevant forskning och skapar mötesplatser för kunskapsbaserad dialog för att underlätta välgrundade beslut i näringslivet, politiken och den offentliga sektorn. 283 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS. Under 2018 anordnades 98 seminarier med cirka 5 500 deltagare. 12 forskningspublikationer lanserades och kommunicera des – skrivna av några av de 141 forskare som ingår i SNS nätverk. Vi eftersträvar en jämn könsbalans. Under året var 43 procent av talarna och 37 procent av författarna kvinnor. SNS verksamhet omnämndes 1 200 gånger i medierna, varav 390 i debatt- och ledarartiklar. Deltagarna i SNS Samhällspro- gram 2018 gav utbildningen 4,8 i snittbetyg av 5 möjliga. Finansiering SNS har tre huvudsakliga finansieringskällor. Medlemsavgifterna från företag, myndigheter och organisationer står för drygt hälften av intäkterna. Ungefär en femtededel utgörs av konferens-, seminarie- och utbildningsavgifter. Drygt en fjärdedel är anslag från forskningsstiftelser och forskningsbidrag från företag, myndigheter och organisationer. Med- lemsavgifter från 1 900 privatpersoner samt bokförsäljning bidrar med cirka två procent av finansieringen. 1 Mia Horn af Rantzien, SNS vd 2 På SNS skapas ny kunskap I oktober 2018 tilldelades författarna till SNS Demokrati- hällsdebatten, bland annat inom ramen för IIES/SNS rapport 2017 Statsvetenskapliga förbundet pris för International Policy Talks och SNS/SHOF Finanspanel.
    [Show full text]
  • Snabbprotokoll 2006/07:1, Måndagen Den 2
    Riksdagens protokoll 2006/07:1 Måndagen den 2 oktober Protokoll Kl. 11.00 – 13.11 2006/07:1 1 § Hälsningsanförande av ålderspresidenten Anf. 1 Ålderspresident PER WESTERBERG (m): Ärade riksdagsledamöter! Jag vill hälsa er varmt välkomna till den nyvalda riksdagens första sammanträde, och jag gör det i egenskap av riksdagens ålderspresident. Ålderspresident är en rätt obehaglig titel, tycker jag. Jag måste säga att jag nästan känner mig 20 år äldre över en natt. Kammarkansliet har dock tröstat mig med att jag är den yngste ålderspresidenten i riksdagens historia, om de kommer ihåg rätt. Ni sitter nu för första gången i den ombyggda kammaren. Ombygg- naden kom till sist i mål i tid, men det var efter mycket nervdaller och väldigt många improvisationer för att klara detta, med många inblandade djupt engagerade personer. Kammaren klarar nu brandskyddet och utrymningsreglerna. Den kla- rar även handikapptillgängligheten. Och dessutom, vilket jag är tacksam för, är elektroniken nu äntligen från rätt årtusende. Det behövs inte längre tre olika personer som ska trycka på knappar i rätt ordning för att vote- ringarna ska bli rätt och inte hänga sig. Notera även att det finns nya stolar i kammaren, en sak som jag tror att arbetarskyddet borde vara mycket tacksamt för, i alla fall för alla oss som har fått ont i ryggen av de gamla stolarna. De var nog vackrare att titta på än att sitta i. Man borde i varje fall inte bli matt i dem, för då vaknade man med rejält ryggont. Notera också att en urgammal befattning i riksdagen nu försvinner, nämligen talmannens stolsutdragare, som med den gamla blytunga tal- mansstolens försvinnande blir obehövlig.
    [Show full text]
  • Informationsutbytesavtal Med Antigua Och Barbuda
    Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU22 Informationsutbytesavtal med Antigua och Barbuda Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2012/13:56) om ett avtal mellan Sverige och Antigua och Barbuda om utbyte av upp- lysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som utförs utomlands, sekretess och förfarandet vid ömsesidiga överenskommelser. Avtalet träder i kraft 30 dagar efter utväxlingen av godkännanden. I skat- tebrottsärenden tillämpas avtalet fr.o.m. dagen för ikraftträdandet. I alla andra fall tillämpas avtalet på beskattningsår som börjar den dag då avtalet träder i kraft eller senare eller, om beskattningsår saknas, på skatteanspråk som uppkommer på dagen för avtalets ikraftträdande eller senare. Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. 1 2012/13:SkU22 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4 Propositionens huvudsakliga innehåll ......................................................... 4 Utskottets överväganden ................................................................................. 5 Informationsutbytesavtal
    [Show full text]
  • SAU Alm.Del - Bilag 213, KOM (2011) 0121 Bilag 4 Offentligt
    Skatteudvalget, Europaudvalget 2011 SAU Alm.del - Bilag 213, KOM (2011) 0121 Bilag 4 Offentligt Skatteutskottets utlåtande 2010/11:SkU37 Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) Sammanfattning Utskottet prövar i detta utlåtande kommissionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), KOM(2011) 121. Utskottet anser att förslaget inte i sitt nuvarande skick till alla delar är utformat så att det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet före- slår därför att riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande i ärendet. Till utlåtandet har en reservation (M, FP, C, KD) lämnats. 1 2010/11:SkU37 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4 Direktivförslagets huvudsakliga innehåll .................................................... 4 Utskottets prövning ......................................................................................... 6 Inledning ...................................................................................................... 6 Subsidiaritetsprincipens tillämpning i detta ärende ..................................... 6 Regeringens
    [Show full text]
  • Snabbprotokoll 2004/05:72, Onsdagen Den 9 Februari-Kl. 09.00
    Protokoll 2004/05:72 Riksdagens protokoll 2004/05:72 Onsdagen den 9 februari Kl. 09.00 – 21.45 1 § Utrikespolitisk debatt Utrikespolitisk debatt Anf. 1 Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s): Herr talman! Tsunami: ett ord som ingen av oss någonsin kommer att glömma. En jordbävning så kraftig att jordaxeln rubbades, jättevågor som krossar allt i sin väg, ofattbara 300 000 döda. Vi förlorade sannolikt fler barn på annandagens morgon än någon an- nan dag i vår historia. Ett hack som för alltid kommer att synas i statisti- ken över barnadödligheten i vårt land. Ett hack i tiden, och ett sår i hjär- tat på alla som förlorat någon. Vi vill kunna bistå människor i nöd, även på andra sidan jordklotet. Vi vill kunna göra mer, och göra det tidigare. Regeringen ser fram mot förslag från den särskilda kommissionen till hur Sveriges kapacitet i krissituationer ska kunna förbättras. Några initiativ har redan tagits. För det första: Förstärkning och samordning av de olika system som finns för information, underrättelser och analys i Regeringskansliet ska säkerställas. Ett databaserat konsulärt informationssystem ska tas fram. Utbytet av information med andra EU-länder ska förstärkas. För det andra: Hjälpinsatser ska kunna sättas in utan dröjsmål. Rädd- ningsverket ska kunna agera direkt vid nödsituationer. En konsulär be- redskapsstyrka inrättas vid UD. För det tredje: EU ska med snabbinsatsstyrkor kunna bistå sina med- borgare vid kriser och katastrofer utomlands. I katastrofens spår har vi sett många bevis på uppoffringar och sam- arbete. Regeringen riktar ett varmt tack till alla som gjorde fantastiska insatser i Sverige, i Thailand och i andra länder.
    [Show full text]
  • Politiker Som Pratar Politik Med Andra Politiker En Studie Av Svenska Riksdagsledamöters Användande Av Twitter
    Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Författare: Cassandra Jangbrand Handledare: Håkan Sandström Examinator: Tobias Bromander Termin: VT 2013 Cassandra Jangbrand POLITIKER SOM PRATAR POLITIK MED ANDRA POLITIKER ABSTRAKT TITEL Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter FRÅGESTÄLLNING Hur använder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstås utifrån medialisering och personifiering? BAKGRUND Det som skrivs på Twitter tenderar att få mycket uppmärksamhet, och inte bara från de som använder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman människor, och skapa räckvidd bra mycket längre än läsarkretsen. Dock utgör twitteranvändare i Sverige en ganska liten skara. Endast två procent uppger att de twittrar dagligen, och elva procent säger sig twittra någon gång ibland (Finndahl, 2012). Men desto fler politiker twittrar. SYFTE Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap och förståelse kring vad politikers twitteranvändande har för betydelse i samhället. Likaså bidra med kunskap kring vad för arena Twitter är, hur riksdagsledamöter väljer att använda den och vilka riksdagsledamöter som befinner sig där. METOD Empirin utgörs av samtliga inlägg publicerade av riksdagsledamöter under en treveckorsperiod. Statistik plockades ut från ett totalurval och en innehållsanalys gjordes på ett slumpmässigt urval. SLUTSATS Riksdagsledamöter använder Twitter för att konversera, informera och kommentera. Framförallt är det politiker som pratar politik med andra politiker. Twitter bidrar till både medialisering och personifiering, och politikers användande av Twitter kan ses som en anpassning till medialiseringen. Twitter är också ett forum där den personliga rollen och den offentliga rollen smälter samman.
    [Show full text]
  • Informationsutbytesavtal Med Liberia
    Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU28 Informationsutbytesavtal med Liberia Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden (prop. 2013/14:97). Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som utförs utomlands, sekretess och förfaran- det vid ömsesidiga överenskommelser. Avtalet träder i kraft 30 dagar efter att parternas godkännanden utväx- lats och tillämpas för beskattningsår som börjar den dag då avtalet träder i kraft eller senare eller, om beskattningsår saknas, för skatteanspråk som uppkommer på dagen för avtalets ikraftträdande eller senare. I skattebrotts- ärenden tillämpas avtalet fr.o.m. dagen för ikraftträdandet. Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. 1 2013/14:SkU28 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4 Propositionens huvudsakliga innehåll ......................................................... 4 Utskottets överväganden ................................................................................. 5 Informationsutbytesavtal med Liberia ........................................................
    [Show full text]