DOCSLIB.ORG

FULLTEXT01.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FULLTEXT01.Pdf 1i 2ii FÖRNYELSE MED FÖRHINDER DEN RIKSDAGSPOLITISKA DEBATTEN OM OMSTÄLLNINGEN AV ENERGISYSTEMET 1980-2010 Ann-Sofie Kall Linköping Studies in Arts and Science No. 524 Linköpings Universitet, Institutionen för Tema Linköping 2011 3iii Linköping Studies in Arts and Science • No. 524 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema teknik och social förändring vid Institutionen för TEMA. Distribueras av: Tema teknik och social förändring Institutionen för TEMA Linköpings universitet Författare: Ann-Sofie Kall Titel: Förnyelse med förhinder Undertitel: Den riksdagspolitiska debatten om omställningen av energisystemet 1980-2010 © Ann-Sofie Kall Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7393-2 25-7 ISSN 0282-9800 Institutionen för TEMA 2011 LiU-Tryck, Linköping 2011 4iv This thesis is based on work conducted within the interdisciplinary graduate school Energy Systems. The national Energy Systems Programme aims at creating competence in solving complex energy problems by combining technical and social sciences. The research programme analyses processes for the conversion, transmission and utilisation of energy, combined together in order to fulfil specific needs. The research groups that participate in the Energy Systems Programme are the Department of Engineering Sciences at Uppsala University, the Division of Energy Systems at Linköping Institute of Technology, the Department of Technology and Social Change at Linköping University, the Division of Heat and Power Technology at Chalmers University of Technology in Göteborg as well as the Division of Energy Processes at the Royal Institute of Technology in Stockholm. www.liu.se/energi 5v 6vi Förord är jag började som doktorand tänkte jag att det var det bästa jobb man kunde ha och det roligaste man kunde göra. Efter fem år tycker jag fortfarande att det är ett drömjobb, även om det funnits dagar när det varit lite svårare att intala sig. NJag tycker det är en stor förmån att under så lång tid få möjlighet att ägna sig åt ett och samma projekt. Jag hade dock inte räknat med det som verkligen har gjort detta till ett drömjobb - alla de personer som jag lärt känna de senaste fem åren och som gjort den här avhandlingen både lättare och roligare att skriva. Det är svårt att på ett kortfattat sätt beskriva vad de betytt, men jag tänkte ändå göra ett försök. Jag vill börja med att tacka mina handledare. Min huvudhandledare Jonas Anshelm för att vara den bästa handledare jag kunde ha. Han har frikostigt gett av sin tid och sitt engagemang och aldrig visat att han tröttnat på mina texter trots skiftandet kvalitet och otaliga läsningar. Han har varit en stor trygghet genom hela doktorandtiden. Min bihandledare Vasilis Galis har varit en inspiration och bidragit med insiktsfulla kommentarer och varit ett fantastiskt stöd. Jag ser fram emot fler diskussioner. Stort tack till er båda! Jag vill också tacka min bihandledare Tomas Kåberger och min tidigare bihandledare Kajsa Ellegård för värdefulla och konstruktiva kommentarer. Förutom mina handledare finns det andra personer som jag särskilt vill uppmärksamma. Thomas Kaiserfeld var en lysande opponent på mitt slutseminarium och kom med viktiga och konstruktiva kommentarer som betydde mycket. Stort tack också till personerna i min slut- 7vii seminariekommité, Anders Hansson, Jane Summerton och Johan Hedrén för era kloka synpunkter. Sven Widmalm var opponent på min 60%- seminarium och kom med viktiga kommentarer i en avgörande del av arbetet. Även Jenny Palm har på ett engagerat sätt läst mina texter under olika perioder under den tiden jag varit doktorand. Tack! Att få vara en del av forskningsmiljön Tema teknik och social förändring har varit en stor förmån. Eva Danielsson och Christina Lärkner, tack för att ni alltid finns där när man behöver det som mest. Jag vill särskilt uppmärksamma min semenariegrupp Tvopp och alla tidigare och nuvarande deltagare. Alla de diskussioner som har förts och alla de kommentarer jag fått på mina texter har varit till stor hjälp. Jag har också haft förmånen att vara en del av den tvärvetenskapliga forskarsklan Program Energisystem. Tack för alla givande diskussioner och för en passion som varit smittande. Även om en stor del av doktorandtiden handlar om avhandlingsskrivande har jag också haft förmånen att undervisa på Miljövetarprogrammet i Norrköping. Det har varit en mycket inspirerande miljö och jag är mycket glad för att jag fått dela er vardag. Tack! Stort tack också till: Per Gyberg, för att du varit ett fantastiskt stöd och alltid varit beredd att ge av din tid. Det har betytt mycket. Anders Johansson, för alla roliga diskussioner om forskning och kampsport. Veronica Brodén, för att du är en stjärna på att vara konstruktiv. Ser fram emot många och långa diskussioner med eller utan forskning. Martin Hultman, för att från dag ett varit ett ovärderligt stöd. Francis Lee, för att vara uppmuntran personifierad. Anna Nordlander, för att du på ett utomordentligt sätt korrekturläste min avhandling och för att du i alla fall 8viii försökte få bort mig från datorn. Linda Nors, för att du med kort varsel läste mitt sista kapitel och för att du är en så bra vän. Tack till min doktorandkull D05-06 som var mina kollegor men som jag nu betraktar som mina vänner. Magdalena Fallde, för att från första dagen delat den krokiga vägen genom energipolitik och avhandlingsskrivande. Alma Persson, för att centrala punktinsatser, ett ovärderligt stöd och för att du är en mästare på guldkanter. Karin Thoresson, för alla skrivarveckor och givande diskussioner. Mikael Ottosson, för att vara en utomordentlig god rumskamrat och en inspiration. Merith Fröberg, för ditt stöd och dina kloka åsikter. Maria Björkman, för att vara så omtänksam och för att du aldrig slutar att förvåna. Lisa Hansson, för alla roliga fikstunder med och utan jobbprat. Sofia Norling, för att det aldrig går att ha tråkigt i din närhet. Lina Larsson, för alla våra jobbpass och för att du har varit och är en inspiration. Tack också för all kärlek och all uppmuntran från familj och vänner. Särskilt till mina föräldrar Ingalill och Berndt, och mina svärföräldrar Rose-Marie och Lars-Åke för ert stora stöd. Till Claes. Jag vet att jag varit lite frånvarande den sista tiden men jag lovar att det ska bli lite mer fotboll och lite mindre energipolitik i fortsättningen. Förslagsvis börjar vi den 20 på Brisbane road. Mjölby, februari 2011 9ix 10x Innehåll KAPITEL ETT Introduktion 1 Problemformulering och syfte 8 Avhandlingens disposition 13 KAPITEL TVÅ Tidigare forskning 17 Idéer och föreställningar om förnybara energikällor 18 Nationell energipolitik 19 Nationell miljö- och klimatpolitik 21 Internationell forskning 22 Forskning om riksdagen 24 Min avhandling i relation till forskningsfältet 27 KAPITEL TRE Teoretiska utgångspunkter 31 Värden och värderingar knutna till energikällor 31 Kampen om definitionerna 34 Problematisera omställningen av energisystemet 38 Överbrygga motsättningar 41 Användning av begreppen 43 11xi KAPITEL FYRA Metod 47 Avgränsningar 49 Riksdagen 50 Materialet 55 Kodning, kategorisering och analys 59 KAPITEL FEM 1980-1991 I skuggan av kärnkraften 65 ”Sedan larmet tystnat och dimmorna skingrats” 66 Endast vinnare 70 Utvecklings- och avvecklingsbeslutet 75 Omställning från och till vad? 80 Liten tilltro till de förnybara energikällorna 86 Ideologin som slagträ i debatten 91 Istället för kärnkraft 94 Den tvetydiga vattenkraften 104 Tre dagar före katastrofen 107 Tjernobyl och effekterna på den svenska riksdagsdebatten om energi 115 Energipolitik blir miljöpolitik 125 Klimatfrågan leder till ohelig allians 129 Avslutning – I skuggan av kärnkraften 134 KAPITEL SEX 1991-1997 De förnybara energikällornas genombrott 143 Det energipolitiska dilemmat förändrar debatten om omställningen 144 1991 års energiuppgörelse 149 Kompromiss, konsensus och kritik 152 Ny regering bekräftade uppgörelse 159 Biobränslet förändrar förutsättningarna för omställningen och för de förnybara energikällorna 162 Storskalig och förnybar 169 12xii Tillbaka till 80-talet – en parentes i debatten 173 ”Den tysta revolutionen” 178 Ny problematisering av omställningen 181 Grönt folkhem bäddar för grönt energisystem 186 Avslutning – De förnybara energikällornas genombrott 189 KAPITEL SJU 1997-2006 Nu börjar omställningen 199 Omställningen och det gröna folkhemmet 200 Politik när den är som allra sämst” 206 Naturgas – ett nödvändigt ont eller ett hot mot klimatet? 216 Århundradets sista energidebatt 221 Energikällorna i framtidens energisystem 228 2002 års energiuppgörelse 233 Visioner om framtiden 237 ”Vi står nu inför ett nytt systemskifte” 241 Förändringar i kritiken 243 Avslutning – Nu börjar omställningen 247 KAPITEL ÅTTA 2006-2010 Vem ska ställa om vad? 253 Energifrågan blir blockspecifik 253 Centerpartiet väljer enighet framför kontinuitet 260 Likheter och motsättningar 264 Oppositionens kritik – ambitionen är för låg 270 Förnybara energikällor eller kärnkraft 272 ”Allt börjar hos dig” 275 Borgerlig energiuppgörelse 278 Klimatnationalism och ansvaret för omställningen 282 Förnybara energikällor – ett redskap i omställningen 289 ”Den förnybara energin har redan vunnit matchen” 294 Avslutning – Vem ska ställa om vad? 305 13xiii KAPITEL NIO Slutdiskussion 313 Ställa om från och till vad? 314 Definitioner
Load more

Recommended publications
  • Statsvetenskaplig Tidskrift Årgång 117 · 2015 / 2
    Statsvetenskaplig tidskrift Årgång 117 · 2015 / 2 Ny följd, årg 94. Utgiven av Fahlbeckska stiftelsen. redaktionssekreterare Magnus Jerneck (ansvarig utgivare) bitr. redaktionssekreterare Björn Badersten litteraturredaktör Björn Östbring förbundsredaktör Magnus Erlandsson redaktionsråd Karin Borevi, Södertörns högskola, Niklas Eklund, Umeå univer- sitet, Mikael Gilljam, Göteborgs universitet, Mats Lindberg, Örebro universitet, Carina Lundmark, Luleå tekniska universitet, Ulf Mörkenstam, Stockholms uni- verstet, Elin Wihlborg, Linköpings universitet, Björn Badersten, Lunds universitet, biträdande redaktionssekreterare, Magnus Jerneck, Lunds universitet, , redak- tionssekreterare, Björn Östbring, Lunds universitet, litteraturredaktör, Magnus Erlandsson, förbundsredaktör teknisk redaktör Sven Eighteen Tidskiften utkommer med fyra nummer per år. prenumerationspris 2015 420 kr, enstaka nummer 110 kr. Medlemmar i Statsvetenskapliga förbundet och studenter erhåller tidskriften till rabatterat pris. Prenumeration sker via hemsidan, genom insättning på plusgiro 27 95 65-6 med angivande av namn och adress eller genom meddelande till tidskriftens expedition. Eftertryck av tidskiftens innehåll utan angivande av källan förbjudes. adress Statsvetenskaplig tidskrift, Box 52, SE-221 00 Lund, Sverige telefon 046-222 97 77 (Jerneck) 046-222 01 59 (Badersten) 046-222 89 45 (Östbring) telefax 046-222 40 06 e-post [email protected] hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.org tryck Mediatryck, Lund 2015 ISSN 0039-0747 Statsvetenskaplig tidskrift
    [Show full text]
  • Förbud Mot Utsläppande På Marknaden Av Päls Av Katt Och Hund M.M
    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2008/09:MJU5 Förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2008/09:26 Förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. samt nio motioner med 16 motionsyrkanden från den allmänna motionsti- den 2008. I propositionen lämnas förslag till en särskild lag med kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1523/2007 om förbud mot utsläppande på marknaden samt import till eller export från gemenskapen av päls av katt och hund och varor som innehål- ler sådan päls. Motionerna från allmänna motionstiden rör hund- och kattägares ansvar för sina djur m.m. Motionsyrkandena tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och bereds därför förenklat. Utskottet tillstyrker lagförslaget. Samtliga motions- yrkanden avstyrks. 1 2008/09:MJU5 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 4 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 4 Bakgrund ...................................................................................................... 4 Propositionens huvudsakliga
    [Show full text]
  • Riksbankens Jubileumsfond's Annual Report 2016
    RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 7 Chief Executive’s Comments 32 Sector Committees Sector Committee for Technology, 8 Overview of research Institutions and Change 32 support in 2016 Sector Committee for Mediatisation 10 Procedures, support forms and of Culture and Everyday Life 32 quality assessment 33 Nordic cooperation 11 Awarded research grants 33 Additional grants for research and Projects 13 cultural activities Programmes 21 33 International collaboration Infrastructure for Research 23 36 The Rönnberg Donations Research Initiation 24 36 Grants for costs of premises and 25 Targeted initiatives indirect costs Pro Futura 26 36 Follow-up and assessment Europe and Global Challenges 27 38 Open access Flexit 27 38 Research communication RJ Sabbatical 28 New Prospects for the Humanities and Social Sciences 29 Research on premodernity 29 Long-term Provision of Knowledge 29 Collections and Research 30 Governance and Scrutiny of the Public Sector 30 Riksdag Research 30 Swedish Foundation’ Starting Grant 30 Communications projekt 31 4 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 PLATS FÖR VINJETT 42 Annual report 58 Financial result 43 Administration report 60 Income statement Purpose 43 61 Balance sheet Important events during the 62 Specificering förändring eget kapital financial year 43 63 Cash flow statement Governance 44 64 Accounting and valuation principles Budget and appropriations 45 Valuation of tangible assets 64 Regular forms of support 46 Valuation of financial assets 65 Targeted initiatives 47 Valuation of current assets
    [Show full text]
  • Socialavgifter
    Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU12 Socialavgifter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. lägre socialavgifter för unga respektive äldre, små företag och företag i glesbygden samt undantag från kravet på att betala socialavgifter. I ärendet finns två reservationer (M, SD). Behandlade förslag 18 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16. 1 2015/16:SfU12 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Nedsättning av socialavgifter ....................................................................... 6 Undantag från att betala socialavgifter ......................................................... 9 Reservationer ................................................................................................ 12 1. Socialavgifter för äldre, punkt 2 (M, SD) ............................................. 12 2. Undantag från att betala socialavgifter, punkt 4 (SD) .......................... 12 Bilaga Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 13 Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 ......................................... 13 2 2015/16:SfU12 Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Socialavgifter för unga Riksdagen avslår motionerna
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2017/18:55 Tisdagen Den 16 Januari
    Riksdagens protokoll 2017/18:55 Tisdagen den 16 januari Kl. 13.00–15.59 18.00–22.11 § 1 Justering av protokoll Protokollen för den 30 november samt för den 1, 4−8, 11−15 och 18−20 december justerades. § 2 Anmälan om återtagande av plats i riksdagen Förste vice talmannen meddelade att Andreas Norlén (M) återtagit sin plats i riksdagen från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som ersättare upphört för John Widegren (M), att Sanne Lennström (S) återtagit sin plats i riksdagen som statsrådser- sättare för statsrådet Ardalan Shekarabi (S) från och med den 1 januari, varigenom uppdraget som statsrådsersättare upphört för Gustaf Lantz (S) samt att Jonas Gunnarsson (S) skulle återta sin plats i riksdagen från och med den 22 januari, varigenom uppdraget som ersättare skulle upphöra för Eva-Lena Gustavsson (S). § 3 Avsägelse Förste vice talmannen meddelade att Ewa Thalén Finné (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i valberedningen. Kammaren biföll denna avsägelse. § 4 Anmälan om kompletteringsval Förste vice talmannen meddelade att Moderaternas riksdagsgrupp an- mält Jessika Roswall som suppleant i valberedningen. Förste vice talmannen förklarade vald till suppleant i valberedningen Jessika Roswall (M) 1 Prot. 2017/18:55 § 5 Anmälan om ändrad partibeteckning 16 januari ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Från Pavel Gamov hade följande skrivelse kommit in: Till Sveriges riksdag Anmälan om utträde ur Sverigedemokraterna Härmed anmäles att undertecknad den 9 november 2017 avsagt sig medlemskap i Sverigedemokraterna. Utträdet har kommit till stånd med anledning av djupa meningsskiljaktigheter med partiets nuvarande led- ning. Undertecknad ämnar under återstoden av valperioden att verka i riks- dagsarbetet som partipolitiskt oberoende. Detta arbete kommer att ske ut- ifrån ett nationalkonservativt perspektiv för Sverige och svenska folkets väl och ve.
    [Show full text]
  • Den Moderna Stockholmsregionen
    M2281 Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2255 av Sofia Arkelsten m.fl. (M) Den moderna Stockholmsregionen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prioriteringarna av Stockholmsregionen, Sveriges tillväxtmotor, och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa goda förbindelser för Stockholmsregionen och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bostadsnyttan i Stockholm måste väga tyngre vid prioritering och utformning av framtida trafikinvesteringar och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer mobilitet bör byggas in i trafiksystemet som helhet och tillkännager detta för regeringen. 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stat och regering bör prioritera investeringar i Stockholm och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om självkörande bilar, digitalisering och stadsplanering och tillkännager detta för regeringen. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet att införa lokala tiggeriförbud, liksom möjlighet att förbjuda tiggeri i kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bostadsbristen och byggandet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Denna motion baseras på propositioner som antagits av moderata förbundsstämmorna i Stockholms län och Stockholms stad. Överallt i världen söker sig människor till ett rikare, friare och bättre liv i städerna. För första gången i historien bor det sedan några år fler människor i städer än utanför.
    [Show full text]
  • Reformer För Ett Jämställt Sverige 2 En Jämställdhet För 2000-Talet: Reella Reformer Bortom Symbolpolitiken
    Reformer för ett jämställt Sverige 2 En jämställdhet för 2000-talet: reella reformer bortom symbolpolitiken Det som har byggt Sverige starkt är inte en stor omfördelning av resurser, utan en fördelning av möjligheter och förväntningar. Det har bidragit till vår starka sammanhållningen i Sverige. Det ska inte spela någon roll var du kom- mer ifrån, utan vart du är på väg. Dessvärre finns inte dessa möjligheter i sam- ma grad för alla, och kvinnor i synnerhet halkar efter. I grunden är detta en frihetsfråga. Viktiga reformer under 1900-talet bidrog till att Sverige blev ett av världens mest jämställda länder. Dock går utvecklingen på flera områden åt fel håll och nya reformer krävs för att möta dagens samhällsproblem. Sverige behöver ett politiskt ledarskap som utvecklar nya politiska reformer för att öka kvinnors livsinkomster, trygghet och självbestämmande. Det skulle inte bara gynna Sve- riges kvinnor, utan sammanhållningen i hela samhället. Det är bakgrunden till reformprojektet du håller i din hand. Under ett års tid har vi sökt igenom forskningsfronten och lyssnat in professionen för att identi- fiera inom vilka områden jämställdheten går åt fel håll och varför. Våra lösning- ar är genomarbetade och framtagna med stöd i forskning och internationell beprövad erfarenhet. De förslag som är kostnadsdrivande har kostnadsberäk- nats och experter har fått sakgranska förslag. Vi aspirerar inte på att ge alla svar på alla problem, men att komplettera det politiska samtalet med grundade, konkreta och genomförbara reformer. I den här reformskriften har vi identifierat några av de hinder som fortfarande finns för jämställdhet i Sverige, och vilka politiska reformer som behöver genomför- as för att få till en förändring.
    [Show full text]
  • Statement from the Riksdag
    Committee on Foreign Affairs Statement 2013/14:UU4 Commission Work Programme 2014 Summary In this statement, the Committee on Foreign Affairs discusses the communication Commission Work Programme 2014 (COM(2013) 739. The Commission adopted the communication on 22 October 2013, and on 21 November the Chamber referred it to the Committee on Foreign Affairs for review under Chapter 10 Section 5 of the Riksdag Act. The Committee on Finance and the Committee on Justice have expressed their views on the statement. In its annual work programme, the Commission indicates the political priorities for the coming year. The 2014 Work Programme is special because there are elections to the European Parliament during the year and because the Commission’s term of office expires in November 2014. The Commission has therefore chosen to focus on the implementation of prioritised existing proposals. The Committee on Foreign Affairs notes that the Commission’s priorities are principally in line with Swedish priorities and that it is a positive feature that growth competitiveness issues are given extensive scope. The Committee on Foreign Affairs highlights the importance of safeguarding an open Europe in times of economic difficulties and emphasises that this principle should be fundamental to all initiatives and programmes the Commission works on during the remainder of its term of office. The Committee on Foreign Affairs further emphasises that it is clearly in Sweden’s interest that the euro area is strong and stable, and that the countries affected by serious economic problems are able to solve these. The Committee on Foreign Affairs concurs with the positions taken by the Committee on Finance on the Single Resolution Mechanism, the framework for recovery and resolution of banks and deposit guarantee schemes.
    [Show full text]
  • Elections ’14
    ELECTIONS ’14 A Mundus International Journal Elections ’14 is a journal of six issues, which monitors and analyses the elections to the European Parliament and the Swedish Riksdag in 2014. The journal has been specifically developed for foreign missions. PART 6: POST-ELECTIONS - THE ROAD AHEAD October, 2014 Part 6: post-elections - the road ahead ELECTIONS ’14 A Mundus International Journal 2014 marks an important political year in Sweden with elections to the European Parliament on May 25 and the national elections being held on September 14. The series has been specifically developed as a tool for political reporting of foreign missions and contains exclusive research and analyses. introduction .................................................................................................................. 2 the 2014 riksdag election ............................................................................................ 3 The campaign ............................................................................................................... 3 The election .................................................................................................................. 4 The Alliance .................................................................................................................. 4 The aftermath ............................................................................................................... 5 work in the riksdag ....................................................................................................
    [Show full text]
  • Ett Liv Efter Nya Moderaterna? Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson
    Ett liv efter Nya Moderaterna? Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson Life after “The New Moderate Party”? The purpose of this article is to contribute with explanations regarding the elec- tion result of the Moderate Party in 2014. The Moderate Party received 23.3 percent of the votes compared to 30.1 in the election 2010. We use media coverage, party internal documents and voter surveys to investigate why the Moderate Party suf- fered such a large election defeat. The analyses are structured to track politically relevant developments in three arenas: the electoral, the party internal and the parliamentary arena. In the electoral arena the Moderate Party lost many of its voters to the Sweden Democrats mainly due to the party’s positions on immigration issues. There was also a significant voter loss to the Social Democrats. In the party internal arena we see organizational confusion and bad planning during 2011. The Moderate Party made significant ideological changes before 2006, but the ideological development stagnated after 2010. A further contributing fact to the poor election result could be a sense of limited influence among some parts of the middle cadre, i.e. the par- liamentary members of the Moderate party. Inledning Riksdagsvalet 2014 har ibland beskrivits som ett val med nästan bara förlora- re.¹ Moderaterna ingår utan tvekan i denna förlorargrupp, och kan dessutom beskrivas som valets största förlorare med 23,3 procent av rösterna. Partiet tap- pade var femte väljare, vilket motsvarar närmare 340 000 röstande. Förlusterna kostade partiet regeringsmakten, 23 mandat i den nyvalda riksdagen och dess partiledare. Moderaterna försvarade visserligen positionen som näst största parti i riks- dagen, men avståndet till Socialdemokraterna blev avsevärt större än vid valet 2010, hela 7,7 procent, och framförallt minskade andelen personer som röstade på Moderaterna med 6,7 procentenheter.
    [Show full text]
  • Bilaga 2: Granskningsunderlag
    Bilaga 2: Granskningsunderlag Granskningar av riksdagspartiernas miljöagerande och röstbeteende i viktiga miljöfrågor är ett arbete som bedrivits i Naturskyddsföreningen sedan valet 1985. Föreliggande bilaga utgör det samlade underlaget för Naturskyddsföreningens rapport 2014: Fyra förlorade år - bedömning av riksdagspartiernas miljöinsatser 2010-2014. Författare: Erik Hellqvist, Svenne Junker, Johannes Gustafsson, Cecilia Renger, Jonas Rudberg och Frida Westberg 2014-06-12 2/185 Klimat och energi Miljölöften som granskats 1. Koldioxidskatt 2. Vita certifikat 3. Atomansvaret 4. Klimatmål 2030 3/185 1. Koldioxidskatt Naturskyddsföreningens förslag 2010: Justera energi- och koldioxidskatter årligen i förhållande till köpkraftsutvecklingen. Bakgrund1 Om utsläppen fortsätter öka som idag pekar vetenskapen på mycket storskaliga, och i värsta fall självförstärkande, klimatförändringar. En sådan utveckling kan leda till radikala men svårförutsägbara effekter i de naturliga systemen, vilket skulle utmana samhället i grunden. Stigande världshav, allvarligt försämrade odlingsförhållanden, dramatiskt minskad vattentillgång och massutrotning av arter är effekter som numera ingår i ledanade forskares klimatscenarier. Utsläppen ökar snabbt, förändringar i naturen sker snabbare än vad som beräknats, och forskningen pekar på att effekterna kan bli långt värre än vad som nyligen togs för givet. Det har redan släppts ut för mycket växthusgaser. För att förhindra de värsta klimatscenarier bör jordens medeltemperatur inte stiga med mer än 1,5°C. Därför måste de globala utsläppen minska mycket snart och minskningen måste gå snabbt. Forskningen är tydlig med detta. I mitten av detta sekel bör världens utsläpp av växthusgaser ligga nära noll. För detta krävs ambitiösa internationella överenskommelser. De rika länderna har ett ansvar att gå före och snabbt minska sina utsläpp och samtidigt göra det möjligt för de fattiga länderna att bekämpa fattigdomen och ställa om till ett fossilfritt samhälle.
    [Show full text]