THE SOUNDTRACK of OUR LIVES På Magisk Nivå Igen - DocsLib

sign in sign up

<<

Home , Eric Bazilian, I Set My Friends on Fire, Memory and Humanity, Mogwai Fear Satan, Mr Beast, Peter Dolving

$AVID3ANDS Nummer 8 • 2008 Sveriges största musiktidning TU TRy UK M B /V IM E 4 R D R

S I

D V

E

N

E

G )

N

E

, "

L

E

O

H O

4

M

S

4 E H V E I & ( I H G

THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES På magisk nivå igen

Dungen Wendy McNeill SUGARPLUM FAIRY The Datsuns Alphabeat OrtzRoka Jonna Lee El Perro del Mar MFMB THE KILLERS Skansros They Live By Night

4 Groove 8•2008 innehåll Album, DVD&böcker 31 24 22 20 16 15 12 12 TheyLiveByNight Jonna Lee MFMB Skansros 10 8 8 7 7 GrooveCD 8•2008 Recensioner Sugarplum Fairy The Killers TheSoundtrackOfOurLives Wendy M Alphabeat OrtzRoka Blågult guld The Datsuns Den oändligadiskussionen 5 frågortill Dungen ElPerrodelMar ▲ c Neill ▲

GARY LANDSTRÖM LISA ENGSTRÖ M CARL ABRAHAMSSON

ledare faktiskt avsig. Detmärktejagnyligen fans ärotroligtgivande, energinsmittar på) scenochsederasmötenmedsina ingenting. Att mötadembakom(och kreatörer, folksomskaparnågotur fortfarande likaspännandeattträffa skrivandet blivitmittjobb. Mendetär i barenpåenrockklubb. Ochnuhar musikförening medanjagjobbade i enlitenmedlemstidninglokal Jagbörjadesjälvskrivaommusik en vision, medtalangochdrivkraft. ju börjatnånstans. Medendrömeller hur intressantsomhelst. Ochallahar terat deraslivochgärning–detär Navarro ochPeteDohertydisku- Coldplay, StakkaBo, Aaliyah, Dave Petter, MC5, BobHund, ChuckD, Weeping Willows, P Diddy, Moby, stora artistersomGuru, IggyPop, Menjagharfaktisktintervjuat om mig. ställa mig. Mennuskadetintehandla mulerande jobbharjagsvårtattföre- stora kärlekar:musik. Någotmersti- utom skriverjagomenavminaandra jag verkligenälskar, jagskriver. Dess- Som journalistjobbarjagmednågot jobbet En vanligdagpå som gesutav MusiktidningiGöteborg AB. Groove ärenoberoende musiktidning Annonser &Groove-CD Redaktör svensk musik Gary Landström, Gary Chefredaktör &ansvarigutgivare myspace.com/magazinegroove Per Lundberg GB [email protected] Elpost Johan Lothsson Telefon 0735–43 5966 Plusgiro [email protected] 404 26Göteborg groove.9mv.com www.groove.se Box 11291 [email protected] Henrik Strömberg Layout [email protected] Groove 031–833 855 184912-4 [email protected]

höst! de låtendenna pälsframkallan- den meststå- Dirty dancing Frida Hyvönens Förövrigtär dricker jualkoholvarjekväll. blir vidspeciellatillfällen–menman – Vi superjuintevarjedag, det fattar sinarbetsmiljöpåturnérättbra: KillarnaiSugarplumFairysamman- men intedestomindreintressant. också jobbetattblimindreglamoröst, Att senyktertpådetmangörfårju ningen frånhobbynivåtillsatsning. sig vidaremåstegåigenomomställ- vara rock/popstjärna. Ochallasomtar Mendetärjuocksåettjobbatt plum Fairy(seartikelpåsidan22). i HamburgnärvihängdemedSugar- detta måste göras före publicering. Tävlingsdeltagare Mathilda Dahlgren Groove Allarättigheter ärreserverade. För somkälla. nödvändigtvis inte denansvarigeutgivarens,nödvändigtvis redak- och publiceras påinternet, eventuellt förbehåll mot Jonas Appelqvist Roger Bengtsson Rebecka Ahlberg beställt material köper MusiktidningiGöteborg AB material ansvarasej. Citera ossgärna,menangedå Johannes Giotas all förfoganderätt. Allt materialall förfoganderätt. lagras elektroniskt Jonas Elgemark Fredrik Franzén tionens ellerannonsörers åsikter. För ickebeställt Mats Almegård Åsikter uttryckta i denna publikation ärantingen idennapublikation Åsikter uttryckta Lisa Andersson Nina Einarsson Fanny Bildsten skribenternas eller de intervjuades ochspeglar ellerdeintervjuades skribenternas Julia Dinome Jenny Brinck Johannes Giotas Omslagsbild Groovearbetare idettanummer svarar självaför eventuell vinstskatt. Praktikant

Tryck ISSN 1401-7091 Anna Gustafsson VTT Grafiska VTT GARY LANDSTRÖM Björn Owen Johansson Alexandra Sundqvist Mathias Skeppstedt Robert Lagerström Robert Daniel Magnusson Torbjörn Hallgren Mikael MalmborgMikael Maria Pettersson Magnus Sjöberg Emma Rastbäck Anders Teglund [email protected] Thomas Rödin Carl Thunman Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Eva Cassidy Somewhere. CD 169·

Nordpolen, Nordpolen. CD 169· Detektivbyrån, Wermland. CD 169·

PS. Du kan även ladda din mobiltelefon från 100·

Priserna gäller t.o.m. 7/11 så länge lagret räcker. Tusen möjligheter !" ##$

Gillar du Fleet Foxes, Ny studioplatta. Fjorton låtar. upptäck The Acorn! Ute nu. Ute nu.

% %

Spank Rock + Benny Blanco = Starkare än någonsin. P-A-R-T-Y. Ute nu. Tung skön atmosfär. I butik 22/10.

&

Smittsam powerpop. Tredje albumet. Innehåller singeln Innehåller singeln Hooray. Ute nu. Beat control. Ute nu.

&" ' !!

Jesse Hughes och Joshua Homme Londonbaserad trio. Påminner om gör det igen! I butik 29/10. Postcard-eran. I butik 22/10.

((() ) DUNGEN Gränslöst musikaliskt frågor 5till JOHANNA HEDBORG El Perro del Mar A.k.a. Sarah Assbring, som efter sitt andra album From the valley to the stars befinner sig i Frank- rike för att göra nummer tre.

Vad händer? – Jag är i Paris och skriver ny musik för tillfället. Hur kommer det att låta? Dödsmetall? – Nej aldrig, haha. Beskriv hur det låter då. – Det låter som konsekvensen av olycklig kär- lek, för mycket alkohol, Durutti Column, Prince och Suicide i Paris. Jag tror det kan bli riktigt fint.

CARL ABRAHAMSSON Man ska akta sig för olycklig kärlek. – Hmm jo, det där vet jag allt om… Det låter som en helt fantastisk skiva. Dungen är tillbaka med sitt mest nyanserade Använd den beskrivningen som titel. När tror album hittills. Kvartettens hjärta och yrväder du att du det släpps? Gustav Ejstes avslöjar några överraskande – Ganska snart. Hoppas kunna släppa den i detaljer beträffande sina influenser. slutet av året eller i början av nästa. Det kan bli väldigt fint. Hur är Paris så här års? – Det är mycket fint. Väldigt höstigt och Det är mänskligt och i grund och bot- – Nej, det finns ju inte något hiphop- hel generation. För mig är det bara fet underbart. ten oskyldigt, men vårt behov av att aktigt i det jag gör nu, men det har fak- musik. PER LUNDBERG GB kategorisera vår omgivning hindrar oss tiskt funnits perioder då jag bara lyssnat Tror du att svenskars förhållande till ibland från att se saker och ting för vad på hiphop och övat scratch och så. Jag progg påverkat hur Dungen mottagits de egentligen är. Verkligheten är alltför blir så jäkla stärkt av det. Det funkar på här, jämfört med i andra länder? asymmetrisk för att rymmas i de fack vi ungefär samma vis som när man sporrar – Ja, det tror jag. Jag har ju på något frenetiskt försöker trycka ner den i. en armé, som marschmusik. vis få representera nyproggen här. Jag Jag blir själv påmind om det under Men hur hittade du från hiphopen dit du har aldrig påstått att jag spelar det, men samtalet med Gustav Ejstes. är idag? man blev ju snart varse om var nyprog- Han ursäktar sig först och förklarar – Alltså, när det gäller mitt eget musi- gen ligger på den heta listan i Sverige. Vill ditt band att han är ordentligt trött, eftersom han cerande finns det inte några gränser, det Och visst är det så, att medan andra suttit uppe hela natten och arbetat med finns bara musik. Fast så var det så klart lovordade Dungen och mindes 60-talets vara med på vår Anna Järvinens kommande album – ett inte när jag var mindre, när jag bara lyss- spännande, syraskadade hjältar, var vi projekt han inledde i samma stund som nade på hiphop och letade samplingar, i Sverige länge skeptiska och försökte det egna albumet blev färdigt. så som man läst att alla andra gjorde. trycka ner kvartetten i samma fack som prenumerant-CD? – Redan efter Ta det lugnt tänkte jag Så småningom insåg jag dock att många Hoola Bandoola Band och velourpap- faktiskt inte göra fler album. Efter Tio faktiskt samplade gamla svenska grejer por. Det där har ju dock förändrats nu, bitar var det likadant. Sedan tog jag väl – Schaffer och J:son Lindh och sådant men Gustav tar det ändå lugnt. något slags beslut nu i vintras, efter att där. – Det är klart att det är roligt att Maila en länk till ha bott i Småland i ett år ungefär, och Som när DJ Shadow samplade Hansson & media gillar det jag gör, men jag kan efter det så bara hängde jag där nere, Karlsson? ändå inte riktigt ta det på allvar. Dess- jobbade på målarfirma, övade scratch- – Precis! Och så där håller dom ju utom är jag lite bitter gubbe och tänker: [email protected] ning och sådant där. fortfarande på. För bara någon dag vad tyckte ni för tre år sedan då, när ni Så du gillar hiphop? sedan hittade jag Stene Bergman på en skrev att jag var någon slags hippiegim- så lyssnar vi. – Ja, verkligen! Det låter kanske helt Madlib-platta. Och det är ju så jäkla mick? Men om man bara gör det man bisarrt när jag pratar om det, men det är inspirerande att dom bara tar vad som själv vill, om man känner att det är något liksom en slags musik som bara träffar helt helst och gör något av det, så jag fattade man kan stå för, då vinner det också i rätt, som har en alldeles särskild energi. aldrig att progg är en sådan grej som det längden. Det hade jag inte gissat. är här i Sverige, att det liksom präglat en FREDRIK FRANZÉN

www.groove.se 7 Den oändliga diskussionen THE DATSUNS Det här handlar inte om dig. Det handlar om De Andra. Idioterna. Jag fastnade framför SVT:s debattprogram, Spridda för vinden och jag vet att jag inte borde se det, man blir ju bara förbannad, men jag kunde bara inte låta bli. Jag vet inte riktigt var man ville komma med debatten, men den handlade om nåt i stil med ”Kulturens beskaffenhet”. Man bråkade i sedvanlig paneldebattanda om allt möjligt samtidigt. Vem ska få pengar och varför ska vi ha en kulturelit och vad är kultur och buskis hit och Strindberg dit och TV-licensen och glöm inte genusperspekti- Krönika vet. Göteborgarna var där och kvinnorna med stickade kof- tor och marknadsliberalerna, allt under ledning av hetsige Janne Josefsson. Ni fattar. Var och en har typ tio sekunder på sig innan någon börja gläfsa på arbe- targöteborgska eller liberalis-

miska igen. Pust. Snark. PETRA JANE Någon undrar varför Dramaten ska leva på statsbi- Anders Teglund drag, och det hela styrs in på ämnet Kulturelit. Eliten ska avskaffas om de inte klarar sig utan statsbidrag! Behöver vi ens en elit? Nej, pengarna borde gå dit de gör nytta, till vägar och sånt. Någon förståsigpåare får ett par sekunder för att förklara kulturlivet ur ett företagsekono- miskt perspektiv, men utan framgång. Hade han fått ett par minuter så hade han nog kommit fram till att vi behöver konstnärliga avant- gardekretsar som grogrund för konstigheter som några led senare produceras av Ikea. Eller att den där knepiga poesin som ingen förstår inspirerar författarna som i sin tur kittlar rekla- marna bakom Ica-reklamerna. För ingen ifrå- gasätter väl Ica och Ikea, de är ju viktiga ju, de PETRA JANE är ju de som bygger landet, ja tillsammans med vägar och sånt, då. Men så fort ordet avant- garde nämns är gläfset igång igen och ingen får – Dom senaste två månaderna har jag bott på sof- anledning som man älskade dom. Och då börjar for hos kompisar i Berlin, innan dess bodde jag ett det märkas i musiken. reda på var Ikea får sina idéer ifrån. tag i Spanien. Det är så jävla dyrt att åka mellan Hur har ni tid att göra så många skivor? Varför behövs kultur då? Ordet ges till Europa och Nya Zeeland och tillbaka. Men nu – Alla skriver hela tiden, och är vi alla på Bob Hansson, som representerar poeterna. Han har vi lite konserter och så, så jag bor hos en kom- samma ställe nån gång så spelar vi in vad vi har, säger att i bästa fall kan hans jobb rädda liv. pis i Stockholm för tillfället, säger gitarristen Phil bara för att bli av med det och kunna fortsätta Borde du inte blivit brandman istället då? i källaren på en bar i Gamla Stan. med nytt. Vi har över hundra demos som bara lig- replikerar Josefsson. Och som de skrattar, idio- The Datsuns är ett av de banden som lever på ger och vi inte vet vad vi ska göra med. Så våra terna. Tittar på varandra i ett rungande ”ja se gränsen. De kan leva på sin musik och de turnerar största bråk är om vilka låtar vi ska spela in. poeter, de är då allt bra lustiga”-flabb. Rädda över hela världen, men det går bara precis ihop. Nya skivan Head stunts är inspelad i Soundtrack Of liv? Med vilka muskler? Ho ho! De är från Nya Zeeland men har de senaste åren Our Lives studio i Göteborg. Hur kom det sig? Jag stängde av och åkte till Liseberg och varit löst baserade i Europa. Ett tag bodde allihop – Vi skulle spela in i Tyskland, men det lät helt i ett hus i en liten by i Tyskland, sen London och fel. Producenten var fel och inget fungerade. Och såg Håkan Hellström, öppnade upp känslorna nu är de ganska utspridda. varje gång vi träffade Soundtrack Of Our Lives en aning och fick en klump i halsen. Då dök – Ben, vår trummis, bor hemma i Wellington, på turné så sa dom åt oss att vi skulle spela in svaret upp, så som Bob Hansson borde formu- Dolf här i Stockholm, Christian i London och jag hos dom. Så när allt föll ihop i Tyskland ringde vi lerat sig istället: Kultur är skapande av mening. bor ingenstans. Jag skulle kunna bo hos mina för- Kalle och han sa att vi var välkomna när vi ville. Allt som skapar mening behövs. Dramaten äldrar i Nya Zeeland, men jag bor i resväskan, ha Dom är supertrevliga och hjälpsamma och vi har och manusförfattaren och replokalen och sup- ha. alltid varit fans av Union Carbide Productions. porterklubben, oavsett bidragsberoende eller Hur fungerar det för bandet? Blev skivan som ni tänkt er? elitism. Och jag vet, jag skriver för likar här, ni – Det är jobbigt och vi repar aldrig. Har vi – Jag tror att det här är den första vi gjort som håller ju med mig, det här handlar ju bara om en turné, så spelar vi ihop oss dagen innan, lika- låter precis som vi ville. Vi spenderade mer tid på De Andra. Idioterna. Men nu har ni i alla fall dant innan en skivinspelning. Fast å andra sidan den här skivan än vi gjort på nån av dom andra. är vi bättre kompisar nu än vi var när vi bodde Vi spelade bara in i fyra veckor men vi jobbade på svaret, utifall ni någonsin hamnar bland idioter och levde och turnerade ihop året om. En turné låtarna så mycket mer innan. Det känns som att någon gång. Säg bara: varade i 21 månader, och sen direkt in i studion, vi fått chansen att spela in första skivan igen. Det Skapande av mening. Är inte det gott nog? ut med en ny platta, fortsatt turné i ett år till. Och känns fräscht igen. Anders Teglund spelar i Convoj och Cult of Luna man börjar hata människor för precis samma MATHIAS SKEPPSTEDT

8 Groove 8 • 2008

10 Groove 8•2008 spåra influenserna. inte att ärdetkanske svårt Särskilt seydramatik. melodier ochensångröst spetsadmedMorris- även kluriga kunnaläggatillbeskrivningarna Pop ärdefinitivträttterm, menmanskulle musiken, sägergitarristen Per Svensson. närdehör positivtöverraskade undrar kanske barasägapop, –Jagbrukar såblirdomsom fram till. musiken hardeinte kommit själva villbeskriva består av sexvännerfrånGöteborgsområdet, Drömmen omSkansros. dets första EP, denJakobHellman-utmålande Islutetögonen för av musik. oktober släppsban- demestaavsom skriver bandetslåtar, fickupp åtminstone dåsomsångaren Felix Andersson, hadesinbörjan.Detvar det vardärSkansros mansägaatt perspektivkan urettstort Sett jagmigen gitarr.”julen önskade ochhurjagluktadepåkonvoluten.skivorna Den tagen. Jagkommerihågdetvälattjagöppnade rum tapetseratmedaffischerochjagblevhelt ter, somärfem åräldre änmig, hadehelasitt hälsade påvännertillminaför ”Jag och kommerihågattjagvariStockholm Klassisk popromantik Skansros blågult guld Riktigt hurbandet,som Riktigt äldrar. Derasdot- Felix ochbadattfågeutdem. justtredjeefter låten grabbade hanfaktiskttagi vet deinte, påskivbolaget Krage av men Rasmus Hurmånga ölsomfaktiskthadekonsumerats Per.skrattar tiondeöl, vårtredje –Efter låtochRasmus de etterbjudande. fick vara sann.Redanunderderasförsta konsert låter nästanförfick sittskivkontrakt braför att spela infullängdaren. omhurSkansros Historien gåinistudionatt snart ska ochkillarna Luxury DrömmenomSkansros har försökt låtasomSmiths. undermedvetet.ryggmärgen, Jagtror aldrigvi –Detärvälså.Jagtror nogmestdetsitter i del av hansmusiklyssnande. ger Felix att enbetydande The Smithsutgjort vi sespåsomav med- enslumpspelar Morrissey uppmothögtalarnapåpuben Närjagpekar säger Felix. gissa attdetmärksvadjaglyssnat mycket på, influenser.mycket påmusikaliska jagkan Men efter. snart ska Fast så noginte tänka jagbrukar musikenkommagan- brabrukar känns texten somkommerförst. ärdettexten Om –Ofta släpps av skivbolaget släppsav skivbolaget LISA ANDERSSON har skaffatettbokningsbolag vilketbland Bandet haringetskivkontraktmen betyder direktingenting. sik. SånustårMFMBförsigsjälvt, det gav associationertillplojartadpopmu- stämde medvadvivarlängre. Namnet en punktdärvikändeattnamnet inte Moon Boots, menefteretttagnåddevi – Vi startadebandetsomMyFavorite rockmusik. tian prataromattmixa The Studio med mycket krautochpopSebas- livetrummor ochbasgitarr. Detär blandade programmeraderytmermed de hittadesinstilmeddansantrocksom men detvarförstförrasommarensom MFMBbildadesförfyraårsedan efter enspelningihemstadenMalmö. basisten Sebastianmittienfika, dagen tidigt tungochdansant. Jagringer upp ungt Silverbullit, ochmusiken var sam- på scenen, någotjagintesett sedan ett förbannat roligspelning. Bandetgavallt var fräscht, intensivtochframförallten nen innan The Faintsåhändedet. Det band, mennärMFMBklevupppåsce- Det ärinteoftamanblirknockadavett Dansant rock MFMB sen görarestenpå laptopshemma. kommer attspela insåntireplokalenoch och så. Fastjagtrorifortsättningenattvi lar ochmanlånarpengaravkompisar stärkare, sådetblirhjälpfrånstudiecirk- rummet, vibehöverhatrummorochför- kan sittaochspelainpåenlaptop isov- en studio, viärinteprecisettbandsom Men detärsvårtnärmanberoende av na fastvinugårmotmerpopkänslaigen. –Detfinnsmycketkrautidomlåtar- på derashemsidaförgratisnedladdning. av enEP:n Domharsjälvabekostatinspelningen jat händanu. känns intemeränrättattgrejerharbör- vi harhaftoturmedmycketsaker. Sådet allting harhelatidenrunnitutisanden, gare. Detärliteavgrejenmed MFMB, band menharhaftgrejerpågångtidi- runt dettillliteskivbolag. Vi ärettdemo- vi skaspelainlitemerihöstochskicka tiden ochdetkännsviktigastjustnu, men –Domfixarspelningaråtosshela till The FaintiNorgeochSverige. annat leddetillattdefickspelaförband The finedetail MATHIAS SKEPPSTEDT somnuligger PAULINE BENTHEDE

They Live By Night Bländande poprus

They Live By Night är precis i färd med att släppa sitt debutalbum. Inte i bokstavlig mening, eftersom första albumet Art and wealth släpptes 2007. Det senaste året har bandet förändrats och utvecklats så mycket att de ser det här som sin andra debut. Förändringarna har bland annat inneburit att de gått från en kvartett till en trio, lagt ner bandet och startat upp igen. Men kanske viktigast av allt har de ändrat sättet de gör musiken på. Bandmedlemmarna Joel Sjöö, Martin Anders- son och Christofer Byström insåg att det inte fungerade för dem att stå och skramla fram låtarna i replokalen. De gav upp jammandet

och testade en mer klipp och klistra-attityd till LINDSTRÖMANNA musikskapandet. De började arbeta fram, spela in och producera låtarna direkt in i datorn och gillade resultatet. Jonna Lee – Det sättet att arbeta var det stora genom- brottet för oss. Det har gjort oss till oerhört Inne på sin egen melodi mycket bättre låtskrivare och arrangörer, berät- tar Joel. Nya skivan klingar med andra ord av nya Baserat på piano och akustisk gitarr ska- I konvolutet till förra årets skiva tack- fisk. Min första skiva handlade mest om toner. Första singeln ut heter Endless summer par Jonna Lee vackra popmelodier. Förra as Annika Norlin och jag kan inte låta bli andra. På EP:n så tror jag att jag sjunger vars namn även fungerar som en ganska hyfsad året kom hennes debutplatta 10 pieces, att undra väl bekanta de är. ”jag, jag, jag” hela tiden, haha, och jag beskrivning av det nya soundet som stilmässigt 10 bruises och nu släpps This war EP. En – Vi umgås inte, men hon ligger på gillar det. Det känns självutlämnande, hamnar någonstans mellan The Tough Alliance mulen höstdag har jag hittat till Svenska samma skivbolag som jag och vi träf- men bra. och Shout Out Louds. Grammofonstudion för att träffa Jonna fades genom att hon skrev min biografi När intervjun är över sätter vi oss och – Vi har gjort låtar in i det sista. Verkligen. Vi innan hon ska spela i P3 Live Session. På till skivan. Sedan har vi stött på varan- fikar och pratar om allt från översväm- hade en deadline vid månadsskiftet augusti- en skinnsoffa i ett rum med mixerbord dra här och där. Nu släpper hon nytt made källare till hästar. Efter viss väntan september. Dom sista två veckorna i augusti sätter vi oss. samtidigt som jag, och jag ska spela på är det dags för Jonna att visa sitt sanna gjorde vi fyra låtar som kom med på albumet, säger Joel. – Det är skitkul att få spela i P3 Live. hennes releasefest. Vi är arbetskamrater jag. Kompad av sin ”partner in crime” – Så kan man ju inte göra ifall man bokat in Allt som är live gillar jag. Det är så oför- kan man säga. Alla på Razzia är som en vid pianot spelar hon gitarr och ibland en viss tid i en studio. Och sedan kommer på det vanskat. När man gör en skiva experi- familj. Och Timo Räisänen är här i bygg- munspel. Hon skrattar bort att hon två veckor efter att man börjat spela in, att de menteras det i studion, men live får man naden just nu och spelar in. glömt koppla in gitarren till första låten här låtarna var ju också bra, de vill vi ha med. Det se artistens sanna jag. Det står på Jonnas Myspace att musi- med ”tur att det var en pianobaserad låt” kan vi göra nu i och med att vi bestämmer vår Jonna berättar om hur hon rymde till ken var hennes tillflykt under uppväxten. och berättar glatt att hon spillt mat på egen takt själva. Det är det som är så bra, säger London när hon var 17 år. När jag frågar om det funderar Jonna en sina jeans hela dagen. Christofer. – Min uppväxt var inte så bra. Jag stund. Jonna Lee lever som hon lär – hennes De har ett tajt samarbete som de beskriver släppte en popdängsskiva tillsammans – Jag hade ingen i min familj som spe- framträdande präglas precis som hennes som demokratisk. Trots det kompromissar de inte. Snarare tvärtom. Om någon av killarna inte med en annan tjej också, som en produkt lade musik. Det var något jag kunde ha person av både skämtsamhet och en mer gillar en idé ryker den. av någon helt annan än mig själv. Efter det för mig själv och ingen annan fick vara sorgsen sida. Framför allt känns kärleken – Det blir en kvalitetskontroll, om alla tre kände jag mig less på att bo ute på landet med och dela det. Förrän nu, när man är till musik. Det är äkta rakt igenom. tycker det är bra är det nog det också, säger och känna mig urkig och ledsen. Så jag väldigt öppen helt plötsligt och berättar ANNA GUSTAFSSON Martin. sade till mamma att jag skulle vara borta i allt för alla. Men hellre det än att folk får LISA ANDERSSON fyra dagar och kom aldrig tillbaka. fel bild av en. EP:n är väldigt självbiogra-

www.groove.se 11 OrtzRoka ALPHABEAT Slumpen styr visst Londonduon OrtzRoka i Sve- riges riktning. Fint för oss, för det är ju långt ifrån alltid dansmusik är så här rolig att dansa till. Fab Ortiz och Charlie Rokamora är uppe i varv. De har precis avslutat ett långt DJ-set i en av Stockholms större klädbutiker, och bara några timmar senare ska de spela live på den populära klubben Fritz Corner. De är entusi- astiska och lite stressade, förväntansfulla och aningen nervösa.

Först tog man hemlandet med storm och nu har man fått de svårflörtade brittiska popnördarna att ta bandet till sina hjärtan. Med ens har Alphabeat blivit Danmarks största popexport sedan Aqua härjade på listorna, och hitsingeln Fascination fortsät- ter att göra succé på hitlistorna världen över.

Vad för er till just Stockholm av alla världens städer? – Vi jobbar på en remix åt Division Of Laura Lee, förklarar Ortiz, så deras skivbolag ville att vi skulle komma över hit och synas och höras lite. Mer catchy popmusik Och ni har tidigare gjort remixer åt Robyn och Peter, Bjorn & John, inte sant? – Ja, vi verkar ha någon slags skum koppling till Sverige. Men det är ett rent sammanträffan- från Danmark de. Det var bara så att folk vi känner kontaktade

folk dom känner, och så råkade dom visst vara SØREN SOLKÆR STARBIRD svenska artister som gillar det vi gör. Var remixer det första ni två gjorde tillsammans? – Nej, först DJ:ade vi tillsammans, svarar Roka- Jag når bandets sångerska Stine Bram- het och tog alla gig vi kunde få under ett – Visst kan det vara så att vi öppnar mora. Vi hade länge varit nära vänner, men varit sen och trummisen Troels Hansen för en halvår, säger Stine. dörrar för andra danska band. Men jag involverade i olika musikaliska projekt på var sitt pratstund om allt som hänt det senaste Och satsningen gav verkligen utdel- tror snarare att det är så att det är andra håll. Till slut insåg vi dock att det faktiskt var lika året. Trots att Alphabeat slog igenom på ning, för under våren började Fascination skandinaviska artister som Robyn som bra att vi gjorde något tillsammans istället. hemmaplan så sent som för ett år sedan klättra på listorna samtidigt som bandet berett vägen för oss. Hon är verkligen – Så småningom började vi göra egna låtar, så hade man då redan spelat tillsammans hyllades i NME och The Observer. grymt duktig, och har bevisat att man som vi sedan spelade när vi DJ:ade, inflikar Ortiz. i fem år. – Sen det hela kom i rullning så har kan slå igenom internationellt utan att Och det var verkligen ett perfekt tillfälle att testa – Jag och dom andra killarna i bandet gått väldigt fort. Även vår andra ha ett storbolag i ryggen, säger Troels. hur olika saker fungerade, att undersöka hur det träffades på gymnasiet och spelade singel och albumet har sålt bra och nu Nånting säger mig att det borde slita publiken reagerade och så. Och nog fungerade det. När man hör det tillsammans där i olika skolprojekt. under hösten väntar en större Englands- lite på relationerna att hela tiden antin- material OrtzRoka hittills släppt från sitt kom- Efter nåt år så kände vi att vi skulle vilja turné och några gig i övriga Europa, gen kuska runt sex stycken i en liten mande debutalbum, slår det en genast hur ha med en sångerska och då hittade vi säger Stine. van eller att under den övriga tiden dela snyggt duon lyckats fånga den där ogripbara Stine, säger Troels. Vad är tror ni är hemligheten bakom er lägenhet. energin som kan uppstå på ett dansgolv. De har I och med Stines intåg så förändrades succé då? – Nä, oftast är det inga problem. Vi liksom isolerat de dansanta inslagen i house och det ursprungliga rocksoundet till ett mer – Jag tror bara vi hade rätt timing har blivit som en liten familj eftersom pop, i techno och rock, och av de bitarna har de 80-talsinspirerat retropopsound och helt enkelt. Folk vill ha enkel catchy vi umgås så mycket. Är någon i gänget sedan byggt något som robotarna i Daft Punk hemstaden Silkeborg byttes mot Köpen- popmusik, men inte den där syntetiska deppig så försöker man tillsammans att skulle älska att sparra till strax innan de stormar hamn och drömmar om popstjärnesta- varianten som dominerade på slutet av muntra upp personen i fråga igen, för- in i boxningsringen. – När vi började DJ:a och göra musik, då tus och skivkontrakt. Efter att under 90-talet, utan äkta vara, säger Stine. klarar Troels. spelade man house och techno och inget annat sommaren 2007 fått sitt stora nationella – Vi har turnerat hårt för att göra Trots att turnerandet kring första på klubbarna, menar Ortiz. Men musiken har genombrott med debutsingeln Fasci- oss ett namn och bygga upp en publik, skivan är i full gång så har bandet redan utvecklats sedan dess. Nu för tiden kan man nation, så väcktes även intresset från menar Troels. Sen så har vi vågat gå vår börjat spela in demos. göra en låt som går hem hos indiekidsen i Lon- utländska skivbolag och man signades egen väg och alltid trott på det vi skapat. Stine, kan vi förvänta oss nåt nytt och don såväl som på dansgolven i Ibiza. av brittiska EMI. Det svenska popundret har varit ett radikalt på nästa platta? Sant. Klubben ni ska spela på ikväll är ju – När vi fått kontrakt i England så begrepp under lång tid och svenska band – Nästa platta kommer nog att ha ett främst känd som en rock- och popklubb. bestämde vi oss direkt för att göra allt fortsätter att slå igenom på den interna- ännu mer utpräglat danstema, men folk – Precis. Det känns som om alla dom där vi kunde för att slå igenom även där. tionella marknaden. I Danmark har det kommer helt klart att känna igen sig. Det världarna håller på att mötas och bli en. Och jag tycker att det är toppen. Precis som vi några år tidigare lämnade sett lite trögare ut med musikexporten är glad pop med catchy refränger, som – Ja, och så är det så klart till vår fördel, efter- Silkeborg för Köpenhamn, så var det nu de senaste åren, men kanske är Alpha- gör det omöjligt för dig att sitta stilla. som vi ju gör just lite av allt, skrattar Rokamora. dags att lämna Köpenhamn för London. beat är bandet som kan bereda väg för THOMAS RÖDIN FREDRIK FRANZÉN Vi tryckte in oss allihop i en liten lägen- andra?

12 Groove 8 • 2008 INDEPENDENT MUSIC FOR INDEPENDENT PEOPLE

PAIN - CYNIC PARADISE GOJIRA - THE WAY OF ALL FLESH PAIN KLÄTTRAR DIREKT UPP TILL TOPPEN IGEN MED GOJIRA ÄR TILLBAKA MED SIN ENASTÅENDE BLACK NYA ALBUMET ”CYNIC PARADISE”, ETT ALBUM SOM METAL. BANDET ÄR JUST NU UTE PÅ FET TURNÉ TILL- SLÅR ALLA TIDIGARE RELEASER! HÅRD INDUSTRIELL SAMMANS MED IN FLAMES. MISSA INTE SPELNINGARNA METAL MED STARKA, FÄNGSLANDE MELODIER. PÅ ANNEXET I STOCKHOLM OCH PÅ LISEBERGSHALLEN I ”MONSTROUS RIFFS AND TOUGH BEATS!” GÖTEBORG! ETT UNIKT BAND MED ETT UNIKT SOUND. NUCLEAR BLAST LISTENABLE

DEAR SUPERSTAR - HEARTLESS I HATE KATE - EMBRACE THE CURSE HÄR SNACKAR VI ROCK´N´ROLL PÅ RIKTIGT! ALTERNATIV POWERPOP AV ABSOLUT BÄSTA MÄRKE. DEAR SUPERSTAR UTMANAR BAND SOM MOTELY CRÜE KARISMATISKT, UNIKT OCH MED LÅTAR SOM OCH HANOI ROCKS. OM DU GILLAR 80-TALETS L.A-SLEAZE SÄTTER SIG DIREKT, DESSUTOM HELT OCH ”BADASS” ATTITYD DÅ ÄR ”HEARTLESS” PLATTAN OMÖJLIGT ATT STÅ STILLA TILL. SÅ, DITT NYA DU SÖKER. ROCKENS NYA SUPERSTJÄRNOR! FAVORITBAND ÄR HÄR - CHECK IT OUT! DEMOLITION DEMOLITION DIMMU BORGIR - THE INVALUABLE DARKNESS VÄRLDENS ONDASTE BANDSLÄPPER NU EN FULLMATAD LIVE-DVD. KOMMER I FLERA OLKIA VARIANTER MED OLIKA BONUS-MATERIAL, KOLLA I NÄRMASTE SKIVBUTIK! NUCLEAR BLAST

DESSA SABATON CD FINNS NU TILL MID-PRICE I DIN SKIVBUTIK! ADAM WEST - ESP SABATON - ART OF WAR - ON TOUR ÄVEN FÖLJANDE CD FINNS TILL MID-PRICE JUST NU: HJÄLTARNA FRÅN WASHINGTON DC ÄR HÄR IGEN! 14.11 HALMSTAD - B&B / 15.11 ÖREBRO - Club 700 ¤ BULLET - HEADING FOR THE TOP DIESELDOFTANDE ROCK´N´ROLL MED ETT ÖS UTAN 20.11 ÖSTERSUND - GIII / 21.11.08 UMEÅ - Scharinska ¤ DEATH BREATH - STINKING UP THE NIGHT DESS LIKE. DETTA ÄR BANDETS SISTA ALBUM, SOM 22.11 SUNDSVALL - Pipeline ¤ FACESHIFT - RECONCILE FÖLJS UPP AV EN ”FAREWELL TOUR” UNDER OKTOBER. 23.11 ÖRNSKÖLDSVIK - Musikhuset ¤ HELLFUELED - MEMORIES IN BLACK MISSA UTE CHANSEN ATT UPPTÄCKA ETT AV 28.11 RONNEBY - Club Ron ¤ INSANIA (Sthlm) - AGONY GIFT OF LIFE VÄRLDENS BÄSTA BAND! 29.11 LINKÖPING - Garden ¤ MAZE OF TORMENT - HIDDEN CRUELTY PEOPLE LIKE YOU 06.12 ARVIKA - Club Jailbreak @ Ritz ¤ MÅNEGARM - VARGSTENEN 20.12 UDDEVALLA - GG ¤ RAISE HELL - CITY OF THE DAMNED

LADDA NER COOLA RINGSIGNALER! Skicka JOIN SOUND i ett sms till 72246 så får du en gratis lista på ringsignaler med bla Candlemass, Dimmu Borgir, Hammerfall, In Flames, The Kristet Utseende, Nightwish och Sabaton direkt till Din mobil. www.soundpollution.se

WENDY MCNEILL

Tävla och vinn julklappar. Prenumeration + Hello Saferides nya skiva + kläder från Galagowear.com www.groove.se

Bli vår majspäjskompis. www.myspace.com/magazinegroove LISA ENGSTRÖ M ENGSTRÖLISA Virvlande cirkusmusik

Wendy McNeill har precis släppt sin femte fullängdsplatta, A dreamers guide to hardcore living. Och trots att hon varit med i musikkretsar länge och släppt skivor och turnerat i över tio år är hon ändå relativt okänd i Sverige.

Wendy McNeill kommer ursprungligen från – Vi har pratat om det länge, och hoppas att Kanada, även om hon numer bor i Sverige. Hon vi ska kunna göra något tillsammans någon gång studerade dans under collegetiden, vilket ledde snart. Den nya plattan är delfinansierad av kana- till att hon började skriva musik till de egna dans- densiska Alberta foundation of the arts, som trots styckena. Hennes musik kom att utvecklas mer att jag inte längre bor i Kanada tycker att jag fort- och mer, och den egna stil hon har idag, med drag- farande gör mycket för regionen. spel som främsta attribut, kom till genom ett spe- – Jag är nöjd med albumet, tycker det är det ciellt möte. bästa jag gjort. Framför allt har vi lyckas fånga – Jag blev hänförd av dragspelstonen när jag livekänslan jag velat ha på det. Mycket har att göra hörde en artist spela på en festival i Kanada. Han med att vi spelat in allt analogt, på rullbandspela- var clown, och när jag talade om att jag gillade re. Lyssnar man på ett band lyssnar man verkligen. dragspel kastade han bokstavligen ett dragspel i Digitalt känns det som att man följer musiken på knät på mig och började lära mig spela. en skärm istället för att lyssna. Wendy bor numera i Stockholmstrakten, men Wendy McNeills musik pendlar mellan att är inte hemma så ofta, eftersom hon uppskattar att vara lugn och stillsamt ordinär via experimente- hon är i genomsnitt är ute på turné fem-sex måna- rande röstcollage och sekvensloopar till virvlande der per år. I Sverige har hon också hittat medmu- cirkusmusik från en parallell värld. Det är inte en siker som gett den form för musiken hon sökt. slump att hon listar både Tom Waits och Meredith Tillsammans med Andreas Nordell på bas och Monk som förebilder. Cecilia Linne på cello bildar de en trioform som – Men det verkar som att det är svårt att karak- hon hoppas kunna genomföra många spelningar tärisera min musik. Ofta hamnar jag i ”folk”-fack- på den planerade turnén med. et, men det tror jag egentligen inte har så mycket Hennes förra album, The wonder show, gavs med musiken att göra. Snarare att jag försöker ha ut i samarbete med Ane Bruns skivbolag DetEr- ett berättande element i mina texter, jag har en his- Mine Records. Efter att ha turnerat tillsammans toria att berätta. Och kanske det inte är folk som i beslutade de att inleda ett samarbete, men mer än folkmusik som avses, utan just det muntliga berät- den plattan har det ännu inte blivit. tandet, folkloren, sagorna. MAGNUS SJÖBERG

www.groove.se 15 THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES

Konsten att skapa magi i ett gammalt gäng

De tar plats vid det gigantiska mixerbordet. Just detta mixerbord som råkar ha använts av artister som Miles Davis, David Bowie och Michael Jackson. Kalle börjar ratta på spakarna. Ebbot spelar luftgitarr. För Groove dundrar inte bara Tsool ut fin musik ur högtalarna, Jonas Elgemark får också höra bandet prata öppenhjärtigt om sina inre slitningar.

NÄR JAG DENNA FÖRMIDDAG anländer till faktiskt. Det var som en replokalsgrej, Därefter öppnas dörren av Kalle Gus- jag frågar Ebbot hur omslaget ska se ut Svenska Grammonfonstudion vid Möln- vi gick in och repade låtarna. På de två tafsson Jerneholm och Ian Persson. Lite ser han finurlig ut och säger: dalsvägen i Göteborg är det bara Ebbot senaste plattorna har vi inte repat någon- senare kommer Mattias Bärjed och Mar- – Det handlar om masspsykos egent- Lundberg som är på plats. Han börjar ting, vi har bara gått in och gjort allt tin Hederos som har åkt från Stockholm. ligen, vad som är masspsykos idag som direkt prata om nya plattan Communion snabbt i studion. Det står genast klart att de har mycket folk matas med. En bild som alla omed- med sina 25 låtar och att allt har gått i en att diskutera och gå igenom. Allt behand- vetet går efter. Sen får du se vad det är rasande fart när de väl bestämde sig för DET ÄR TÄNKT ATT HELA bandet ska samlas. las, från filmprojektioner på turnén till för bild. att spela in. En efter en droppar de in i den 700 kvm omslag, konsertaffisch och namn på nya – Med nya plattan var det en process stora studion som basisten Kalle Gustafs- bolaget. Det är en förväntansfull och SOUNDTRACK SKA NU för första gången som fick komma till oss istället för att vi son Jerneholm driver. Först efter Ebbot skön stämning. Alla pratar i munnen på släppa en platta på sitt eget, ännu namn- skulle leta efter den, det känns jävligt kul kommer trummisen Fredrik Sandsten. varandra och det är mycket på gång. När lösa, skivbolag.

16 Groove 8 • 2008 JOHANNES GIOTAS JOHANNES

Ian Person berättar om vad som – Hall of Records föreslår Ebbot. Eller – Udda artister. Shirley Clamp! säger fyra år sedan med låtar som hängt med hände. A Recorded History. Undo Records. Lux- Ebbot och stämningen är på topp. ett tag, men under arbetet med den hände – Skivbolaget tyckte att de hellre ville ury Records! förslagen haglar en stund. något. distribuera sista skivan än släppa den. Sen blir det tyst, innan Ebbot säger: A FÖR FYRA ÅR SEDAN släpptes Origin Vol. 1 – Först tänkte vi att nu slänger vi ut Det kostar ju en del när vi spelar in, men New World Record. Ian lägger till ett s... men sen blev det tyst ett tag, istället för dom här jävla låtarna så vi blir av med vi har jättebra relationer med Warner. A New World Records. Origin 2 som vi väntade på kom A pre- skiten, säger Ebbot. Men så kom det en Ian frågar om de andra har kommit – Är det inte en låt? undrar Kalle. sent from the past, en platta med över 30 massa nya låtar, så vi tyckte det kändes något namn på skivbolaget. – Det är en ELO-platta, säger Ebbot. B-sidor, gamla Ep-spår och annat out- tråkigt att gå på gammal skåpmat, så – Vi snor Creedence gamla Liberty, – Vi kan ju börja signa artister nu, givet. Det började med att Soundtrack vi lät det flöda och då blev det väldigt säger Mattias och ler. säger Ian. tänkte göra en Origin 2, alltså en upp- mycket. Men sen är det är typ fem låtar följare till förra plattan, som släpptes för som har legat i garderoben i fem år som har vi gått tillbaks till den otroligt höga Ian får nu igenom sina idéer på demo- också är med. ribban vi satte på första plattan. plan och säger att han nöjer sig med det: Var det tänkt att det skulle bli en Origin 2? Ebbot säger att på Origin kom inte – Sen tänker man kanske att så kunde – Ja, det blev en kompromiss hela den hela idén fram riktigt. det ha låtit om jag fick göra allt själv, men här grejen. Den skulle egentligen bara – Det fanns en större bild av hela nu låter det så här. Varför inte liksom? heta Origin, men i och med att vi inte den konceptplattan, det kändes lite frus- Man får inse att vi är ett band. hann göra klart skivan så blev det fram- trerande och vi kom på att vi är inte ett Men hur löste ni det? skjutet. Jag vet inte vad vi gav oss in på. band som släpper tolv låtar, det ska vara – Ja, e-mail är väldigt bra, det tycker minst 20 låtar på en platta. Sen kan folk jag har löst otroligt mycket att man slip- tycka det är för långt, men vi skiter i det. per hela dialogen. Vi kunde ha en väldigt Hur var det med era personliga relationer otrevlig jargong, ett invant beteende som under den perioden? funnits från början, som det är sprunget – Det sker ju hela tiden och det är ur och som har tonats ner nu. något som är konstant. Vissa perioder är Kalle berättar att det kan komma det mer än andra gånger. Givetvis upp- situationer när man blir chockad men att står såna saker när inget är i balans. de flesta känslorna har de gått igenom. Blev det en konflikt mellan dig och Ian? – Alla personer har sina fel och brister, – Ja, man kan väl säga att alla som det har man ju själv också, nu vet man ju var med i Carbide är skadade och har om de flesta fel och brister hos sig själv en slags defekt nånstans. Hela starten av och de andra i bandet, så man har väl lärt Carbide var inte sund egentligen. Ebbot sig leva med dem på något sätt. – De andra kommer in och tycker lite tänker till och fortsätter: – Men va fan, bryter Ebbot in. Man grann, men dem sista tre månaderna så – Allt som kom från den kratern kan gör alltid något för att man vill att det har det varit jag och Tobbe. bli en livslång process att försöka hela. ska hända saker hela tiden, det är ju inte Ebbot berättar om sin passion för stu- Vad handlade konflikten om? så att man undviker något för att det diotrixandet och att han aldrig kunnat – Det mesta är utrett mellan mig och ska vara lugnt och tryggt, det finns alltid släppa kontrollen där. Han säger också Ian. Det handlade nog egentligen om vår saker att hitta på för att skapa rörelse. att de andra i bandet inte tycker det är så attityd mot varandra, hur vi ser på var- kul, det är därför han och Kalle gör det. Vi spelade i princip varje dag, vi trodde andra och vilken uppfattning vi skapat Det är dags för Ebbot och Kalle att att vi skulle hinna med något övermänsk- om varandra. Vi känner nog igen väldigt förflytta sig till det gigantiska mixerbor- ligt, men det gick fan inte, vi tänkte att mycket hos varandra, som vi föraktar. det. Kalle sätter sig framför datorn och vi släpper den här nu och så släpper vi Det brukar ju vara så att det man hatar börjar koncentrerat ratta. Ebbot plockar tvåan om ett halvår, men det funkade inte mest är ju ofta det man ser hos sig själv fram sin harpa och drar några ackord. för vi var inne i en tornado av olika saker i någon annan. Vi har kommit till den Han berättar att de inför denna platta som skulle göras. Vi upplevde en slags insikten, säger Ebbot och skrattar. Men lyssnat en del på egna inspelningar. twister där vi inte kunde hålla samman det kan hålla på några varv till. – Vi har ju ett speciellt sound och det någonting. Det kan ibland vara lite svårt att exakt är det vi sökt, sen också olika tidsperioder. Vad var det som hände med Soundtrack sätta fingret på vad Ebbot menar, det är Det kan vara en punkplatta från 80-talet efter Origin, det var oväntat tyst och det ofta långa, intressanta utläggningar men eller något från sent 60-tal eller 50-tal. började pratats om konflikter, slitningar jag anar att konflikten handlade om slut- Ebbot pendlar mellan det totalt foku- mellan medlemmar och hårt turnerande förandet av låtar och låturval. serade och något som mest liknar ett som satt sina spår. barn på julafton. Det står klart att han – Det var tusen saker. Management, EBBOT UNDRAR VAR Ian håller hus. Han stormtrivs i studion. Han pendlar mellan skivbolag, massa skit och grejer som inte brukar alltid vara i tid. Efter ett tag dyker att sitta och digga på stolen till att ställa fungerar. Det var dels det, men även de en pigg Ian Person upp. Jag ber honom sig upp och spela luftgitarr när Kalle vri- musikaliska grejerna. På de sista två plat- ge sin bild av saker och ting. Han säger der upp volymen. Ur högtalarna ström- torna har vi tänkt att vi fixar det i stu- att de gick in och gjorde Origin under mar vacker musik. Det visar hela deras dion, det behövs inte så mycket grejer att enorma förväntningar från alla håll och EBBOT HAR I VISSA ARTIKLAR om Sound- spektra, från det röjiga, akustiskt lugna, pilla i. Men nu har vi gått tillbaka och kanter, även sig själva. track framstått som en ledare och att allt monotona till långa psykedliska stäm- försökt få bort allt sånt. – Det var lite skakigt och vi hade tur- hänger på honom om det ska bli någon ningar - allt med The Soundtrack of our Ebbot säger att influensgrejen aldrig nerat jättemycket. Origin fick inte ta den inspelning. Lives egna prägel. varit något problem i bandet. Det är sna- tid vi ville egentligen. Det låg lite gam- – Det är ju inte så att Tobbe är nån Låtar som Everything beautiful must rare vart alla har varit på väg. malt groll där, inte för att vi bråkar spe- envåldshärskare, säger Ian, men det är die, The Ego Delusion och Second life – Alla har tagit sina lilla mentala turer ciellt mycket, det gör vi absolut inte om lite hans uppgift i bandet att styra vilka Replay dundrar ut i studion och speciellt på olika håll, det är snarare det i kombi- låtar vi spelar in. Ebbot måste tända till den sistnämnda låter magisk. Båda håller nation med att alla har ryckt och slitit i på en låt annars blir det inget och det kan den som sin favoritlåt på plattan. Kalle oss. Så kommer det nog att bli nu framö- ju ta ett tag. menar att det förmodligen den bästa låt ver också. Eller jag vet inte, säger Ebbot Har ni någon gång på allvar tänkt att lägga de spelat in. och funderar. Han säger sen att det finns ner bandet? JONAS ELGEMARK en grundidé med vad soundtrack ska – Ja. Den tanken har funnits flera foto: JOHANNES GIOTAS vara och att det kan glömmas bort när gånger när det har varit som svårast, det uppstår konstiga frestelser. säger Ebbot. Men sen å andra sidan – När allt går i spinn då ökar förvänt- vet man, i och med att man jobbar med ningarna och helt plötsligt känns det som andra band så kan man ju se hur fan... man måste konstruera fram en känsla Ebbot tänker till och säger: istället för att den ska komma till en, vil- – Band är ju inte något som växer ket alltid har varit det som är magiskt. på träd, en gruppkemi, det hittar man Det är där för det låter som det låter nu. ju knappt. Det är så svårt. Man ska ju Det känns skönt och motiverande. vara jävligt glad att man hittat något som fungerar, speciellt med sex personer. VI PRATAR LITE OM RISKEN att upprepa sig Ian hakar på: själva. Ebbot tycker inte att de upprepat – Alla har väl haft sina doubts, men sig själva lika mycket på nya plattan. samtidigt räcker det med att man träffas Han menar att Origin var lite en upprep- igen och spelar lite så är man på banan ning av Behind the music. man jämför med andra band. Man har igen. Det är så lite som behöver redas ut. – En helt ny skiva är skriven nu och ju hört talas om regelrätta slagsmål, det allt har höjts ett snäpp, men samtidigt förekommer inte. Vi är mer som tanter DET ÄR KALLE OCH EBBOT som står för mix- som tjatar bakom ryggen på varandra. ningen av låtmaterialet.

18 Groove 8 • 2008

THE KILLERS

Med en albumförsäljning som närmar sig 12 miljoner och en ny skiva återvänder The Killers till livearenan med spelningar i Europa och planerar en världsturné i 2009. TOREY MUNDKOWSKY Tillbaka med mellanmjölkig arenapoprock

MARK STOERMER (bas, gitarr och sång) ett par per dag och förfinade dem. Gick – Han remixade Mr. Brightside på – Jag tycker att konsten är viktig men möter upp på ett hotell i centrala London. in i studion i juni och allt var klart på en albumet Hot fuss, en av dom bästa remix- jag kan se vad dom menar. Vi måste röra Ofta beskriven som en tystlåten mutt- månad. Det var en lång uteslutningstid ar vi har haft eftersom han tog låten i en oss med tiden och vara realistiska, skiv- rande jätte till man, är Mark egentligen för att komma fram till de slutliga tio ny riktning vilket är ovanligt med remixar. affärer stänger varje dag. Förhoppnings- mycket artig, välklädd i kostym och med låtarna på skivan. Vi arbetade även med honom på Sawdust vis så finns det ett sätt att införa digital genomtänkta svar berättar han om ett Beskriv det nya albumet. med låtarna Leave the bourbon on the konst som innefattar text och helbilder. album som varit på startbanan sedan The – Det finns inget löpande koncept, shelf och Sweet talk, erfarenheten var så Jag använder själv fortfarande vinyl. Killers började spela ihop. Han erbjuder detta är mer en samling bra låtar. Det bra att vi signade honom. Han spelar själv Jag tror att folk känner att konst sätter mig den högtidliga kungatron-stolen finns både personliga och universella musik och förstår musiken vi gillar, han är känslan för skivan så förhoppningsvis så och sätter sig själv på en liten pall som berättelser; några hyllningslåtar, pop- från vår generation och har förhoppnings- kommer det att bli en fusion. krymper under hans gängliga kropp. Det låtar som I can’t stay som är en ny väg vis sina bästa arbeten framför sig. Basisten avslutar intervjun med att är sent på dagen och det märks, Mark för oss. A dustland fairytale är en berät- Detta är er tredje studioskiva, finns det en berätta hur The Killers ser ut 2008: som ganska kortfattat beskriver en lång- tande låt, men samtidigt väldigt hymnlik bakomliggande stress att den ska bli lika – Vi har växt upp och vi är inte rädda dragen process som till slut blev albumet och uppenbarligen så är Human en rak framgångsrik som dom förra? för det. Jag menar inte att vi börjar göra Day and age. danslåt. Gitarren har tagit en mer domi- – Det finns det alltid, men detta album ”vuxen” musik men ibland beter sig Hur var dom olika stegen till albumet? nerande roll och på många sätt är skivan var definitivt mindre stressig än dom artister och band som om de fortfarande – Oj, det är en lång historia. Varje renare men alla låtar är annorlunda. Jag andra. Jag tror att vi är mer säkra som är 21 år när de är 35. Våra liv förändras album är en ny process. Den här gången tror folk vet att vi experimenterar med band och i vår karriär och mer bekväma och musiken reflekterar den naturliga så hade Brandon [Flowers, sång] runt 30 både genrer och ljud så dom borde inte både i studion och live. Vi har en publik, utvecklingen. Det är fake och phony att till 40 idéer som han har jobbat på mel- bli överraskade. vi vet vad vi är kapabla till, vi är själv- stanna på samma plats. lan våra tre album. Låtar som Human Bandet valde titeln Day and age för säkra över att vi växer och blir bättre och The Killers kanske har blivit äldre och och Spaceman kom från några år sen, så det dubbla budskapet, det kan mena vi är stolta över skivan. fansen kommer att få sina storarenalåtar, när vi tog ett uppehåll så hade vi redan nutiden, framtiden eller dåtiden. Det är Mark rynkar pannan och korsar benen sin radiovänliga disco, postpunkpop och en massa material. Vi gjorde även instru- en stark titel samtidigt som den är vag. när han berättar om sin framtidsvision för blå jeans-serenader men ingen x-faktor mentala demos som vi skickade till Bran- Valet att använda producenten Stuart hur skivindustrin tänker sluta spendera eller överraskning den här gången. Och don över internet. När vi möttes upp så Price igen var medvetet av många skäl. pengar på skivkonst eftersom man knap- kanske är det just så vi vill ha våra Killers. hade vi ungefär 50 idéer. Vi gick igenom past kan se dem i digitala spelare. JULIA DINOME

20 Groove 8 • 2008 DAVID SANDSTRÖM OVERDRIVE THEY LIVE BY NIGHT HELLO SAFERIDE Pigs Lose s/t More Modern Short Stories From … www.myspace.com/davidsandstromoverdrive www.theylivebynight.com www.hellosaferide.com Ute i butik nu!

ALBUMEN I BUTIK 22 OKTOBER www.razziarecords.se www.klicktrack.com/shop/label/razzia

CMM Group är specialister på CD, DVD kopiering och tryck.

Pressa eller kopiera? CD eller DVD? Eller duodisc? Vi har allt för ditt CD projekt.

NY WEBB! www.cmmgroup.se

Torshamnsgatan 39 B i Kista, 08-545 706 70, [email protected] SUGARPLUM FAIRY

Lång väntan på urladdning

I Hamburg slipade en gång Beatles sina musikaliska verktyg i tron att de var ett tufft rockband. Och kryssar man mellan horor och uteliggare på ett in i märgen smutsigt Reeperbahn finner man ännu musiker som lever drömmen. Sugarplum Fairy har gjort en ny platta med Marlon Brandoestetik och refräng- stark harmonipop men på scen blir de en rockbest, de skakar om bastuvarma klubben Grosse Freiheit 36 i jakten på kicken som finns där i slutet av tunneln.

ST PAULI DOMINERAS av porrstråket Ree- nyduschad rafsar ihop sina kläder efter folket på lokala kebabstället där de alltid TRUMMISEN KRISTIAN GIDLUND noterar att perbahn. För tredje året anordnas här spelningen. För att få rätta laddningen så beställde sju tallrikar med extra allt. Res- ”Det är ju våran releasefest” och tittar Reeperbahnfestivalen. Klubbspelningar är vi alla i vårt lilla rum och bara väntar ten av inspelningsjobbet gjordes i Mala- på de andra som också inser att party- med så skilda akter som Lemonheads, på att få spela. ga, ett val som var enkelt när alternativet stämningen känns långt borta. Men detta I’m From Barcelona och Crystal Castles var ett regnigt och blåsigt Stockholm. icketillstånd är bandets sätt att fokusera känns malplacerade, nersläppta i ett gyt- KVÄLLEN ÄR SPECIELL på flera sätt. Det är Det första för kvällen som ska avver- och bygga upp den explosivitet som strax ter av sex-för-pengar, vältankade grabb- Tysklandsturnéns första spelning sam- kas är soundcheck. Victor Norén gurglar efter midnatt ska möta fansen. Men det gäng, luffare, lodisar, alkisar och diverse tidigt som plattan The wild one släpps sig med Bushmills, ”för halsens skull”, är svårt att inte göra något flera timmar löst folk utan skönjbar naturlig koppling på bandets hemmamarknad. Sugarplum och Kristian Gidlund parkerar sina stöv- i sträck. till varandra utöver porren. Logen en Fairy är nämligen signade av tyska Uni- letter prydligt bakom sig på trumpodiet. Det gissningsvis nio kvadratmeter halvtrappa ner på Grosse Freiheit 36 med versal och har en stor fanskara i detta Just a little bit more dras några gånger, stora rummet utan fungerande venti- en handskriven lapp med ”Sugarplum folkrika land. Sahara Hotnights får sen är det ner i bunkern igen. lation blir som en trängre och trängre Fairy” på dörren känns kanske inte som sålunda nöja sig med att agera förband Efter detta en cigg i gränden bakom bur där jargongen och historierna om en fristad i sammanhanget, men i alla fall på deras ”hemmaplan”. klubben, en tv-intervju vid skulpturen gemensamma bekanta kastas runt. Carl som en plats där verkligheten kan stäng- The wild one är också delvis inspe- på Beatlesplatsen, besök på Bankomaten Norén är den rastlöse. Han börjar karva as ute. Här sitter de fem killarna i bandet lad i Backboogiestudios i Hamburg med och Apoteket och middag via matku- i en PET-flaska med en slö kniv. Det ser i flera timmar innan spelningen och gör producenten Roland Spremberg. Kil- ponger på Reeperbahn, sen är det ner i lagom farligt ut. De andra sitter kvar på – ingenting. larna bodde en månad i en lägenhet på bunkern igen. sina platser i de nedsuttna sofforna och – Ja, det ska vara så, man ska inte göra typ Hamburgs farligaste gata, Bremer röker och sippar på öl medan låtlistan nånting innan, säger Carl Norén när han Reihe, där de blev ”skitbra polare” med blir det stora samtalsämnet för en stund.

22 Groove 8 • 2008 JOHAN LOTHSSON JOHAN

Sedan hånar de Metallica och nån jour- – Man kan inte riktigt sätta ord på Tillståndet bryts bara av komiska mis- till turnébussen och en taxifärd senare nalist som inte hade koll på att The wild känslan man får efter en spelning, säger sar som när Carl mitt i frenesin kastar av blir det tequilashots på minimala Daniela one är en Brandofilm. Jonas. Det är en helt fantastisk adrenalin- sig skinnjackan som ofrivilligt flyger ner i Bar till 04.00-snåret. Avfärden för turné- Victor är den coole rockstjärnan som kick. publiken varpå han genast rusar fram till bussen mot Köln är satt till 07.00. håller ordning på looken och solbrillor- Och spelningen är kanon. Sugarplum gitarrteknikern Micke och väser ”Hämta Jag bläddrar i mitt block där jag kraf- na, nykomlingen David Hebert tar gärna Fairy bränner av hitten The escapologist min skinnjacka” och managern Pär blir sat ner ”bandet hängde med Klaus Kinskis plats i baksätet medan gitarristen Jonas direkt och når definitivt upp till en inten- den som får kräva tillbaka den från ett dryge son”, ”vänsterhänt trummis som Karlsson ser ut som MP i Gyllene Tider, sitet värdig Reeperbahns galna pseudo- snopet fan. spelar åt ’fel’ håll och var i kontakt med go och krullhårig och skojfrisk. Men han värld. De för Beatles arv vidare och ger Extranummer fyras av och tjejerna Brainpool-Jens för länge sedan”, ”Beat- tar inte lika stor plats som Kristian Gid- oss närvarande en inblick i hur härligt längst fram i publiken sjunger fortfarande lesklubben Indra”, ”Fetrock” och ”festar lund som är den som gestikulerar och det är att bara ge sig hän, att låta musi- med. Kristian kastar iväg trumpinnarna, på klubben Magnet när de är i Berlin” brer ut sig på hemtrevligt dalmål. ken vara den totala verkligheten för en men en träffar taket och landar nånstans men när jag i gryningen skakar hem på stund. Folk i deras närhet hänger på dem på scen. Sen är det ner i bunkern igen. U-bahns gula linje är det ändå trummisen KLOCKAN 00.10 RÄTTAS DE mörka skinn- stämda gitarrer, hämtar öl och vatten och Killarna ramlar nerför trappan och svet- Kristian Gidlunds ord som ringer i mina kläderna till och blickar börjar kastas snytpapper och laddningen i arbetspasset tas i logen tillsammans med öl, cigg och öron: mot trappan som leder upp till scenen. är påtaglig. Spelningen är en arena för tankar kring giget. Jobbet är gjort, men – Vi är bara fem extremt vanliga kil- Stämningen är komprimerad och inte total musikalisk frihet och en energikick kvällen är inte slut. Producent-Roland lar som försöker vara så normala som det många ord yttras. Bandet befinner sig i som svettas ut ackompanjerat av en hän- och andra hälsar på, killarna duschar och går. sin egen bubbla, tillsammans med varan- förd publik. spånar kring var man ska ”festa som det text och övriga bilder: dra där de är trygga och taggade. är 1999”. Några möten med fans på väg GARY LANDSTRÖM

www.groove.se 23

ggggg Riktigt riktigt ruskigt härlig skivor gggg Inspirerande och spännande ggg Okej, men inte speciellt bra gg Tråkig och intetsägande g Underkänd med marginal

BRETT ANDERSON BLITZEN TRAPPER fortsätta leverera. Lyckligtvis är det inget David Cheer gone till det positiva är att skivan inte Wilderness Furr Sandström känns vid. På 16 spår långa Pigs lose bara håller sig helt och hållet till det myspysiga EDEL/PLAYGROUND SUP POP/BORDER samsas högtravande rock, Hyvönen-minnande utan istället, på ett lugnt och behärskat sätt, GGGG GGG pianobaserad musik, Springsteen-fl örtande och tar ut svängarna – som till exempel att lägga alldeles bedårande poplåtar (framförallt Lisa, countrydoftande gitarrer på fl era av spåren. Brett, min vän. Sist du gav dig ut på soloutfl ykt 2007 släppte Blitzen Trapper Wild mountain Lisa), allt med Davids säregna röst och Oskar Cheer gone når inte ända fram men höjdpunkter tyckte jag att du var tråkig och kändes gammal nation. En skiva som hyllades unisont över Sandlunds produktion. Redan på Om det inte som Autumn leaves och Always thinking of her och grå. Att du tappat stinget och förmågan hela Nordamerika. Blitzen Trapper hade hittat händer innan imorgon så kommer jag hörde gör att det ändå säkerligen blir en skiva jag att göra riktigt bra popmusik någonstans efter sin plats, de var neo-Pavement – slackerrock man potentialen som frontfi gur i motsats till kommer plocka fram ett par gånger i höst. Suedes Head music och att det vore bättre om för 2000-talet. Resten av världen fattade ing- trummis i ett av världens bästa band. Och detta JENNY BRINCK du la gitarren på hyllan och blev hemmaman enting, med all rätt. För i själva verket är Wild är något David Sandström förvaltat väl. istället. Tack och lov lät du bli. Jag lyssnar ett mountain nation ett hellurigt hopkok av låtar Draget att släppa på Razzia är smart och FREQ NASTY varv till på Wilderness i ren och skär förtjus- som slår knut på sig själva i ren effektsökeri. känns alldeles naturligt, det är dags att komma Fabric live 42 ning och höjer dig till skyarna Brett, min vän. En skiva lika spretig som bandets nya logga. ut till stora massan nu. Och även om David FABRIC/BORDER Det är det här jag velat ha från dig, utan att Visst, den har sina stunder men den som hörs Sandström Overdrive kanske inte är så sugna på GGG veta om det. Nakna melodier, din karaktäris- mest är inte alltid bäst, inte ens med elektro- kommersiell framgång själva kan de nog inte för- tiska röst, lite piano och stråkar. Inget överfl öd, nisk blipblop och countryväst. Ibland går det vänta sig något annat. Allt annat vore märkligt. Kan ett aggressivt breakbeat-set inledas på bara känslor. Varför har du pysslat med så bara inte att blanda hur som helst. JONAS APPELQVIST bättre sätt än med tjutande sirener och en för- mycket annat de senaste nio åren? Texterna När Blitzen Trapper släppte tanken om ännu bannad Saul Williams som inte godkänner att är poetiska små stycken, det känns som att du en egenutgivning och skrev på för Sub Pop DIVERSE ARTISTER amerikanska regeringen startar krig i hans och menar det du sjunger och samspelet mellan innebar det även att musiken blev mer bekväm Be true to your school, a Fortuna POP! com- resten av befolkningens namn? Jag tror inte det. röst, text och melodi är helt friktionsfritt. i sig själv. De skönaste ögonblicken på Furr är de pilation Freq Nasty har defi nitivt hittat rätt tonläge Du låter dig själv ta plats utan att bli till en som varken kan spåras till 90- eller 00-talet. Som FORTUNA POP! på introt. Och sedan fortsätter det musikaliska teatralisk karaktär bakom mikrofonen. Det är när bandet möter våren i San Fransisco med The GGGGG korståget. Men nu med distortion, kortslut- så skönt att höra. Keep it up, du gjorde hösten Grateful Dead och bidrar med några extraspår ning i trummaskinerna och fräsande elektro- så mycket fi nare i år Brett, min vän. till Workingmans dead i form av Black river killer Jag tror att bolaget Fortuna POP! är min bästa nik. 24 spår rakt i ansiktet. Men lyckligtvis vet EMMA RASTBÄCK och Stolen shoes + a rifl e. Eller när bandet blir vän. En vän som vet vad jag gillar bättre än Freq Nasty att balansera upp med lite lugnare ett med bakåtlutad Big Star-pop i titelspåret. jag själv. Det är bara en sak jag inte förstår tongångar också. Som det totalt skruvade ANTONY AND THE JOHNSONS I Blitzen Trappers fall var allting bättre – varför har jag inte lyssnat på alla de här mötet mellan Lee Perry och The Moody Boyz Another world förr, så varför nyansera det hela? banden innan? i God smiled (remix). Det behövs för att orka ROUGH TRADE/BORDER DANIEL MAGNUSSON Precis som namnet antyder är det pop det med på raksträckorna. Sen bugar jag djupt för GG är frågan om. Folkig pop. Rockig pop. Stökig att KRS-Ones Sound of the police får vara med. BURST pop. Sprallig pop. Annorlunda pop. Filmiska Vilken låt! Antony Hegarty har, som ingen kan ha missat, Lazerus bird ljud. Finurliga texter. Det är på olika sätt, men MATS ALMEGÅRD en väldigt säregen röst. Antingen älskar du RELAPSE/BORDER allt är riktigt bra. De här låtarna är alla i gott den eller också hatar du den, och tillhör du GGGG sällskap, så det intressanta blir att höra hur FUNERAL FOR A FRIEND den senare kategorin spelar det ingen roll hur de står sig på egen hand. Därför måste jag Memory and humanity vackra melodierna är för lyssningen stannar Jag gillar smarta band. Som antingen heter nu lyssna in mig mer på mina nya potentiella ROADRUNNER/BONNIERAMIGO vid den där ostadiga stämman. Jag tillhör den något smart som typ Agoraphobic Nosebleed favoritband. Genast och på en gång. GG kategorin. Det låser sig. eller döper sina skivor till smarta och humo- ANNA GUSTAFSSON Fyra av fem låtar här är klassiska Antony ristiska titlar á la Dark side of the moon. Fastnar i omslaget. Ryggtavlan av en pojke som And The Johnsons-låtar som inte lyckas nå Svenska Burst är ett smart band. Att hitta EUROS CHILDS stirrar upp mot en DNA-spiral. Den vrider sig fram till mig. De känns lite ointressanta och ett fack åt Burst i musikbiblioteket är svårt. Cheer gone upp genom molnen. Av pojkens spända axlar att distanserade. Sedan kommer en låt som Shake Men föreställ dig Faith No More innan Mike WICHITA/BONNIERAMIGO döma så är han beredd att ta sig an klättringen. that devil och vänder upp och ner på världs- Patton började använda tvångströja på riktigt GGG Fastnar mer i omslaget än i musiken som bilden genom att vara jazzig och galen och alltså, inte bara på pressbilder, och föreställ inte alls är lika eggande. Tycker man kan rösten blir inte längre ett problem. Mantralik- dig att de var hårdare. Burst tar sin version av Euros Childs balanserar på linjen mellan att jämföra dem med Marillion som ofta gjorde nande upprepningar, skriande saxofoner, raka metal eller hardcore, eller bara musik, några vara helmysiga och bli tråkiga. Det som räddar fantastiska skivomslag men var rätt så sega trummor och nåt slags Gnarls Barkley-vibbar. steg vidare bort från den hårda mittfåran. Om albumet som ska komma nästa år är det Lazerus bird är en smart skiva med en fi nurlig minsta som den låten kommer jag att lyssna. titel och episk/symfonisk hård som urberg. MATTHEW DEAR EMMA RASTBÄCK Band som förutom att ha känsla för intelligenta Body language 7 titlar samt lyckas blanda in mindre lottade GET PHYSICAL/PLAYGROUND AVENGED SEVENFOLD människor från Lukasevangeliet och ornitolo- GGGG Diamonds in the rough giska källor gör mig alldeles yr av åtrå. WARNER PER LUNDBERG GB Matthew Dear har med en förbluffande GGGG iver kämpat sig upp till dunkadunka- THE CHANGE musikens absoluta toppskikt. Under bara Wow! Vilka låtar! Vilken grupp! Avenged Seven- The deer moss murders de senaste fem åren har han släppt ett fold måste ha skrivit nåt kontrakt med Gud I SCREAM/BORDER album under pseudonymen Audion, två vid nån underjordisk korsning, hur kan de GGGG som False och tre i sitt riktiga namn. Därtill annars vara så bra? Frågan är bara vad de får har han producerat tjogvis med tolvor, EP:s offra, förutom familj när de turnerar. Man behöver inte alltid krångla till det. The och otaliga remixer. Och Body language 7 är inte heller Hur som helst – deras nya CD (del i DVD- Change har förstått. Deras punk/hardcore är Däremot har han inte hunnit fylla 30 än. något undantag, utan tvärtom den roligaste paket) med det dåliga namnet Diamonds in the direkt och energisk. Trots att det sjungs om Som sagt: Matthew Dear är förbluffande mixskiva jag hört sedan knarktrollet Ricardo rough är skalresterna från kräftskivan Avenged murders och fucking up mest hela tiden får produktiv, men det som är än mer förbluf- Villalobos fl ummade loss å Fabrics vägnar. sevenfold som kom 2007. Men vilka köttiga stöket lycka att börja röra sig i mitt blod. Det fande, det är ändå hur nyanserat hans mate- De fl esta låtarna är visserligen obekanta för rester, sen! Visst – de allra bästa sångerna är glad musik, men på ett mörkare sätt. Helt rial är, samt hur sjukt hög kvalitet det mesta oss vanliga dödliga, men det spelar ju inte hamnade verkligen på huvudplattan, och deras enkelt riktigt bra. av det håller. Förra årets album Asa breed någon roll, eftersom albumet ändå defi nie- version av Panteras Walk är pinsamt lik origina- ANNA GUSTAFSSON och 2007 (det tidigare signerat Dear och det ras av det där för Dear så typiska svänget, let. Men allt det andra, till och med det trevligt senare False) tillhörde ju årets absolut mest vilket resulterar i att i stort sett varenda låt i överraskande covervalet på Maidens Flash of DAVID SANDSTRÖM OVERDRIVE spännande pop- respektive techno-plattor. mixen låter som just en Dear-låt. the blade, duger gott för oss som älskar bandet. Pigs lose Så när skivbolaget Get Physical nu låter Kort fattat: Med Body language 7 förkla- Förresten, det där med oslipade diamanter RAZZIA/BONNIERAMIGO Dear servera den sjunde delen i deras rar Dear ännu en gång varför han är så väl tycker jag är falsk blygsamhet. Många av de här GGGG studsigt dansanta mixserie, kunde de nog värd sin plats bland dunkadunka-olympens låtarna är mycket välslipade, men de kom av en inte ha träffat mer rätt. Studsigt dansant husgudar. eller annan anledning inte med på 2007-släppet, Där en solokarriär innefattande fyra skivor microhouse är nämligen duktige Dears Och killen har alltså inte ens fyllt 30 än. som trots allt är runt 55 minuter långt. under eget namn hela tiden, bortsett från den specialitet, och få levererar så undantags- Man ju få åldersnoja för mindre. TORBJÖRN HALLGREN marginella dippen i och med förra Go down!, löst toppkvalitet som han gör. FREDRIK FRANZÉN hållit hög klass är det svårt att utvecklas och

www.groove.se 23 DVD

JOY DIVISION musikaliskt. Det här walesiska rockpunkpsy- GRAILS Versus är en spännande skiva med hög in- A documentary kedeliska bandet tappar bort sig i en snårskog Doomsdayer’s holiday tensitet. Precis det som ett bra rockalbum ska ATLANTIC FILM av infl uenser. Synd för det skulle kunna vara TEMPORARY RESIDENCE/BORDER innehålla. Peter Dolving blir bara bättre och GGGGG helgjutet bra. GGGG bättre i rollen som trash metalens överstepräst. PER LUNDBERG GB När han sjunger så lyssnar man. Versus är ban- Joy Division. Joy Division. Joy Division. Det Med skräckslagna skrik och ljudet av hästar i dies sjätte album och defi nitivt det starkaste. kortlivade Manchesterpostpunkbandet har GANG GANG DANCE galopp drar det igång med instrumental spök- När Haunted vräker på med låtar som Pieces, nog aldrig varit så mycket på tapeten som Saint dymphna drone. Sen blir det bluesigt och orientaliskt Crusher och Iron mask är det svårt att inte le senaste året. Återutgivningar och översätt- WARP/BORDER i skivans bästa spår Reincarnation blues för med hela munnen och spela lufttrummor. ningar av böcker, och Anton Corbijns något GGGG att på fl era ställen sniffa en hel del på Pink PER LUNDBERG GB överskattade spelfi lm. Floyd. Gitarrljudet får något David Gilmourskt Precis som de andra postuma berättelserna När den kanske hippaste akten på Brooklyns över sig och när Grail i Immediate närmar sig HERMAN DÜNE om detta mytomspunna och mäktiga band går undergroundscen släpper nytt skär ljudet en modern variant på Careful with that axe Next year in Zion denna dokumentären igenom historien linjärt genom huden. Suggestiva melodier, primitiva Eugene (tyvärr utan de förlösande skriken) är CITY SLANG/COOPERATIVE från A till Ö. Det som skiljer denna från många rytmer, larmiga gitarrer, elektroniska beats lyckan faktiskt gjord. GGGG av de andra dokumenten är att Peter Hook, och hysteriska skrik ramar in sångerskan Liz Samtidigt olycksbådande och vackert är Bernard Sumner och Stephen Morris öppen- Bougatsos angelägna röst. Tankarna vandrar Doomsdayer’s holiday soundtracket till arbets- Heman Düne har den där förmågan att väcka hjärtigt delar med sig av sina minnen från tiden osökt till Björk, även om denna konstkvartett löshet, sömnsvårigheter och brustna drömmar något hos lyssnaren och på nya plattan rycks jag de hade ett band med Ian Curtis. Filmaren känns lite galnare. fast på ett trevligt vis. med redan från första spåret. För när sångaren presenterar också exklusiva konsertklipp som Att Gang Gang Dance agerat förband åt ROGER BENGTSSON David-Ivars enkla men geniala gitarrplock fylls jag, som hängiven Joy Division-kännare, blev rockdinosaurierna Sonic Youth är inte svårt att på med växelbas och Nemans rytmsektion – då positivt överraskad att se när fi lmen visades på förstå. De bygger kakofoniska ljudslott efter EL GUINCHO bjuder dessa två världsmedborgare på mycket Göteborg Filmfestival tidigare i år. samma musikaliska och lekfulla formel. Det Alegranza! behaglig musik. I ett fattigt och grått Manchester följer vi här är konstrock när den är som allra bäst. XL/PLAYGROUND Rent genremässigt ligger Next year in Zion gruppen genom miljöbilder och intervjuer ALEXANDRA SUNDQVIST GGGG väldigt nära förra platta Giant. Men det kanske med bland annat Factory Records medgrunda- inte är så konstigt, för när jag intervjuade ren Tony Wilson som avled så sent som ifjol. GLASVEGAS Karnevalskakofoniska El Guincho är faktiskt David-Ivar i samband med förra plattan sa Timingen kunde inte vara bättre för den här Glasvegas ett soloprojekt, vilket kan vara svårt att tro, han att de lyckats få till den ”just så som han dokumentären som jag tycker är den bästa COLUMBIA/SONYBMG eftersom Pablo Díaz-Reixa verkar ha utrustats alltid tänkt sig att en bra platta ska låta”. Och Joy Division-skildringen, mycket på grund av GGGG med en intensivt tequilamarinerad fi estas just därför fi nns det kanske ingen anledning bandmedlemmarnas medverkan, det djupa energi och ljudvolym, förenat med den mest att ändra så mycket – Herman Düne har väl berättandet och exklusiva klippen. Men hade Från Glasgows regntunga gator kommer brokiga av barrios färgsprakande nyansrike- hittat hem helt enkelt. Next year in Zion är ett inte Joy Division varit så i ropet hade vi kanske de, 2008 års mest omtalade debutanter. dom. bevis på att Herman Düne med sina 60- och inte fått se den här fi lmen. Anledningen till den omfattande hajpen är en Díaz-Reixas andra album Alegranza! låter 70-talsinfl uenser kan leverera riktigt bra folk- Det sägs ofta att band formas av miljön självbetitlad skiva som omkullkastar sin om- inte som något annat som släppts det här pop. Plattan är bra hela vägen, med toppar de kommer ifrån, att de är en produkt av sin värld och samtidigt omfamnar och förvaltar året, och det är lika omöjligt som det är främst i deras melankoliska tongångar som i tid. För Joy Division stämmer det delvis – men det skotska arvet. I rakt nedstigande led till kittlande att försöka beskriva hans spretiga My home is nowhere without you och When we de är inte bara en del av sitt sammanhang, landsmän som The Twilight Sad och Mogwai skapelse. Så här: föreställ dig att du kokar upp were still friends. de skapade en parallell värld precis som de är detta en skiva som griper tag och aldrig fruktig sangria i ett karibiskt oljefat, kryddar MIKAEL MALMBORG intressantaste konstnärerna alltid gjort. släpper greppet om lyssnaren. med sydafrikansk rooibos och jamaicansk JOHAN LOTHSSON Det är episk och hypnotisk indiepop med jazztobak, och sedan friterar miniatyrmusiker JOLIE HOLLAND tydliga The Jesus & Mary Chain-komplex och från hela världen i hopkoket – några spralliga The living and the dead SVENSKA AKADEMIEN jag, likt alla andra, går igång på det. Stenhårt. medlemmar från något svängigt samba- ANTI/BONNIERAMIGO … om sakernas tillstånd Enda invändningen jag har är den om att full sällskap, några från en mexikansk mariachi- GGG BENGT ANDERSSON FILM gas rakt igenom inte alltid är helt rätt sätt att orkester, ett par frivola Fela Kuti-fans, samt GGG jobba på, det behöver inte vara uppskruvat några egensinniga, levnadsglada pop-nördar När Jolie Holland skrev låten The future, efter till elva hela tiden. Hade skivan kortats ner ett som Caribou och Panda Bear – och när de en uppslitande separation, droppade tårarna Svenska Akademien är bandet som under sin sju snäpp och innehållit mer nyanser hade det små, små fi gurerna är krispiga nog, låter du över pianotangenterna. Det är ett stycke tonsatt år långa karriär ständigt befunnit sig i strålkas- varit full pott. Här är det bara ytterst nära. dem på led dansa in genom dina örongångar desperation om fl yttkartonger som måste tarljusets periferi. Okända för den stora massan JONAS APPELQVIST och göra sin storartade grej. packas och drömmar som går i bitar. Där, i det men älskade av många andra. Med dansant Och nej, det där var inte en särskilt vuxen uttömmande låtskrivandet, ligger den lågmälda, reggae infl uerad av såväl hiphop som dancehall GOJIRA beskrivning, men Alegranza! har just den där Texas-baserade singer/songwriterns storhet. har de med fyra album, en samlingsskiva, en EP The way of all fl esh förlösande effekten på en: man blir liksom På sitt tredje album sjunker Holland dju- samt ett närmast frenetiskt turnerande lyckats LISTENABLE/SOUND POLLUTION barnsligt glad och kittlande nyfi ken på livet pare ner i countryn, jazzen och bluesen – USA:s påverka och gå i täten för de senaste årens allt GGGGG – dels på grund av Díaz-Reixas respektlöshet musikaliska fostervatten. Samtidigt har hon, mer levande och intressanta svenska reggaescen. inför konventioner, dels på grund av hans med hjälp av gästmusikerna M. Ward och Marc I Bengt Anderssons fi lm får vi möta Akade- Mina damer och herrar, håll hårt i era hattar, gränslösa kärlek till världens musik. Ribot (Tom Waits), skapat ett album som doftar miens ledamöter och publik. Vi får höra vad för nu kommer ett utropstecken och en svordom Och det där gör Alegranza! till höstens mer rock’n’roll än tidigare. Det är befriande att som ryms bakom de storslagna textraderna om i en och samma mening – franska Gojira är så hälsosammaste lyckopiller. Det enda jag kan höra Holland räta på ryggen och sjunga ut. kärlek och revolt och samtidigt bjuds vi bra djävla bra! beklaga är att albumet inte släpptes ett par ALEXANDRA SUNDQVIST musik och unika konsertögonblick. Det är ett Gojira, japansk stavning för Godzilla, är månader tidigare, för då hade det kunnat personligt och närgånget porträtt av männis- en underbart frisk fl äkt. Det är hårt. Det är göra min strålande sommar till den bästa HOWIE B VS. CASINO ROYALE korna bakom musiken snarare än en presenta- egensinnigt. Det sticker ut lika mycket som en någonsin. Men. Till skillnad från fallet med Not in the face tion av bandet, deras musik eller dess historia. sårad tiger bland söta hermeliner. Det är dess- den nu likkalla sommaren, är det ju bara att FABRIC/BORDER Detta kräver tyvärr en stor dos förkunskap då utom gränsöverskridande – som förband kan trycka på play igen. Och igen. Och igen. Tills GGGG fi lmen saknar berättarröst, namnskyltar och de lika gärna ställa sig framför de radiovänliga solen åter skiner. vägvisare. Detta är helt enkelt Akademiens bandens publik (just nu är de på turné med In FREDRIK FRANZÉN Howie B verkar verkligen älska musik urskill- perspektiv på tillvaron, berättat av dem själva Flames och Sonic Syndicate) som framför mer ningslöst. Hans egna album utforskar ju alla för de som redan känner till musiken. kräsen publik á la Nile eller Meshuggah. Deras THE HAUNTED tänkbara genrer, och därtill har han samarbetat Tempot kan sägas vagga fram i baktakt. Tyst- texter om miljömedvetenhet känns dessutom Versus med fl er artister än någon vettig människa nad och eftertanke, ackompanjerad av svepande betydligt fräschare än kyrkobashing. CENTURY MEDIA/EMI orkar hålla reda på, exempelvis Tricky, Björk, kamerafärder genom valfri svensk småstad där På albumet ligger A sight to behold som GGGG U2 och Brian Eno. allt verkar stängt och nedlagt, varvas med tillfäl- tredje spår. Det är världens bästa låt. Just nu. Förrförra året producerade han det liga explosioner av energiska liveframträdanden, Den är anledningen till att jag inte tvättat Märker att var länge sedan jag lyssnade på italienska bandet Casino Royales album Reale. lika närgånget fotade som allt annat. mig, lämnat lägenheten eller ens orkat laga Peter Dolving. Men visst jag har lyssnat på Samtliga inblandade blev nöjda och glada, Vackert paketerat och med en mängd extra- mat. Den är för bra för att prioriteras bort. tidigare Haunted-skivor och uppskattat dem. men Howie B kunde visst inte skaka av sig material är detta ett värdefullt dokument över TORBJÖRN HALLGREN Att de haft ett jävla driv och så där, men jag känslan av att det fanns mer att hämta ur vart Svenska Akademien står idag, och kanske en har nog inte lyssnat riktigt noga på Peter Dol- materialet, att man skulle kunna producera föraning om vart de kommer fi nnas i framtiden. ving sedan han var sångare i Mary Beats Jane. om hela albumet på ett helt nytt vis och få BJÖRN OWEN JOHANSSON fram ett minst lika spännande resultat. Så det

24 Groove 8 • 2008 /PWFNCFS F 4DSBUDI F +BTPO3JOHFOCFSH 64 gjorde han. Tio dagar senare klev han ut ur ryggen så är man nu tillbaka redo att leverera låtarna som är starka nog att klara sig på egen F 1JOHJTLMVCCFO studion med Not in the face i näven. ytterligare ett pärlband av kaxiga riff och hand. Så tar man det till nästa nivå. F ;FCSB"SU3FDPSE Jag har inte hört Reale, så jag kan inte av- klistriga refränger. GARY LANDSTRÖM göra exakt hur resultatet skiljer sig. Däremot Särskilt svängig är förstasingeln Never miss F 8PPEZ8FTU kan jag säga att Not in the face är ett riktigt a beat som snurrat på högvarv här hemma LUOMO F ;FCSB"SU3FDPSE bra album. Howie B är ju som en blandning de senaste dagarna. Som producent har man Convivial av Lee Perry och någon debil gitarrvirtuos i plockat in nya stjärnskottet Mark Ronson och HUUME/IMPORT F ,MVCC4MBDLFS studion. Han är en galning vid mixerbordet, han har förfi nat soundet ytterligare. Även GGGG F -PDVT han pillar och rattar och skruvar hämningslöst, kompisen Lily Allen kommer in och gästspelar ofta intill onanins gräns, men likväl låter det på ett par spår. I 15 minuter och 15 sekunder är jag övertygad F 1JOHJTLMVCCFO i regel överraskande njutbart, THC-rökigt Här fi nns infl uenser från såväl Beatles som om att detta är en helgjuten GGGGG-skiva. F %BO3FFE 64 och skönt dub-gungigt. Och eftersom han på senare band som Blur och Supergrass. Jag har Att Luomo äntligen vuxit upp och blivit lika F 1BSBQMVJF+VWFMFO senare tid varit ungefär lika pålitlig som Lee alltid haft en förkärlek för bra engelsk pop bra som de andra båda alias som Sasu Ripatti Perry och exempelvis Eric Clapton varit, vågar och Kaiser Chiefs får mig att falla pladask. brukar göra musik under (ambientfantomen F .BSDPWJD jag nog påstå att Not in the face är det mest Det är dansant, euforiskt glatt och vemodigt Vladislav Delay och dubtechkungen Uusitalo), F 88%BNJFO+VSBEP 64 kvalitativa galningen gjort på ett bra tag. om vartannat. Och de har fortfarande kvar men riktigt så bra är det inte. F 1JOHJTLMVCCFO FREDRIK FRANZÉN den där slyngelaktiga framtoningen som en Därmed inte sagt att det blir dåligt. Långt gång i tiden gjorde Oasis så spännande. Det därifrån. Men med inledande Have you ever F 884UFWF'PSCFSU 64 JENNIFER HUDSON känns som att Kaiser Chiefs fortsätter att gå med sång av Cassy och följande Love you all F 1BSBQMVJF Jennifer Hudson en lysande framtid till mötes och att man är där Sascha ”Apparat” Ring croonar på bästa ARISTA/SONYBMG ett av de band som visar att brittisk gitarrpop synthpopmanér sätts förväntningarna så högt att F (JMMJT3FHHBFLMVCC GGGG fortfarande är alive and kicking. Off with resten av skivan, trots hög klass, blir något blek. F *MPWF1VTUFSWJL their heads är en härlig popplatta som säkert På Convivial använder sig Luomo i högre Karriären fi ck en rivstart för Jennifer Hudson kommer värma många indiehjärtan när höst- utsträckning än tidigare av fl era olika vokalis- F 1JOHJTLMVCCFO i USA 2004 genom hennes medverkan i tv:s mörkret faller. Bästa spår: Addicted to drugs. ter. Förutom de båda nämnda återfi nns Jake F 8PPEZ8FTU American Idol och peakade när hon sedan THOMAS RÖDIN Shears från Scissor Sisters i If I can’t, houseman- F mottog en Oscar för sin roll i fi lmen Dreamgirls. nen Robert Owens i Robert’s reason, rapparen .JOU$POEJUJPO Och visst är Jennifer begåvad, både med KARDINAL OFFISHALL Sue Cie medverkar på Nothing goes away och F 'SJEBZ*N*O-PWF känsla och en excellent sångröst – kanske Not 4 sale Chubbs har det fi nt på Get along fi ne. På F 4PVMBTUBUJD därför så många kändisar vill vara med på KON LIVE/UNIVERSAL resterande spår sjunger gamla Luomo-kollegan hennes debutplatta. GGGG Johanna Livanainen. .FESFTFSWBUJPOGÚSÊOESJOHBS Hennes kapacitet sträcker sig från känsliga Rakt igenom handlar det om slickt pro- #JMKFUUFS ballader (Giving myself) via soulkärlek (My heart) Torontos Kardinal Offi shall är en entertainer, ducerad elektronisk techhouse med tydliga XXXQVTUFSWJLHPUFCPSHTF och stolta girl powerspår (I’m his only woman) därför är nya plattan Not 4 sale en mix av soul, synthpopsinfl uenser. Det är melodiöst och och bombastisk kärleksförklaring (And I’m tel- hiphop, pop, dancehall och reggae. Hans rötter puttrande, utan att för den skull ge avkall på ling you I’m not going) till modern dansgolvs- sträcker sig till Jamaica men han tar nu defi nitivt, dansgolvet. Att Sasu Ripatti är en av de mer r’n’b av hög klass signerad Timbaland (Pocket- med hjälp av i första hand Akon, steget ut i kompetenta producenterna därute fi nns det book) och härligt gospelgung (Jesus promised den stora populärmusikaliska världen. ingen anledning att tvivla på. Små ljud bakas me a home over there). Och hon känns bekväm Och det låter övertygande. När det ska vara här och där in i ljudbilden och ger hela skivan i alla dessa sammanhang. Självförtroendet tungt bankar basen på och när låten ropar en snygg mosaikkänsla. fi nns och därför drabbar låtarna så direkt. efter en melodisk hook så infi nner den sig Gästvokalisternas insatser är inte mycket När hon sedan i sistaspåret släpper loss rejält omgående. Benhårda spår som Set it off med att klaga på heller. Även om Cassys lätt snuviga i discosouldängan All dressed in love är jag The Clipse ligger strax innan söta Blondie- stämma och Apparats vibraton knäcker de defi nitivt övertygad – hon är en stjärna på väg örhänget The tide is high där Rihanna lägger andra totalt. att ta plats på fi rmamentet för alltid. refrängen. I perfekt harmoni. Nästa gång sätter nog Luomo fempoänga- GARY LANDSTRÖM Hitten på plattan heter Dangerous och ren. Annars lär han sno åt sig fem G:n under görs med Akon, en syntig och perfekt avvägd annat alias. Det är jag relativt säker på. KAISER CHIEFS klassiker där Kard är den tuffe och fl addrige MATS ALMEGÅRD Off with their heads MC:n medan Akon smörar till refrängen – en UNIVERSAL riktig fullträff. Soundmässigt påminner den THE MARKED MEN GGGG om mycket på Diddys senaste platta. The Marked Men Och just blandningen av hårt och mjukt, DIRTNAP/SOUND POLLUTION Kaiser Chiefs kan nog med rätta utnämnas tillgängligt och aggressivt, är Kardinal Offi shalls GGGG till Storbritanniens just nu stoltaste bevarare största seger. Not 4 sale är en platta som kan av britpoptraditionen. Med två succéalbum i leva länge, detsamma gäller för många av I Seattleområdet fi nns det en småhemlig, ini- tierad och ganska fantastisk liten powerpop- rörelse. Dirtnap, det fanbärande skivbolaget, FRIDA HYVÖNEN har nu fått tummen ur och återutger The Silence is wild Marked Mens debutalbum som ursprungligen LICKING FINGERS/PLAYGROUND släpptes på likasinnade Rip Off Records. GGGG Skivan är, som man kan gissa, full av samma snärtiga och energiska punk som art- Det är en smula förvånande att detta är fränderna Exploding Hearts gjorde till sitt och Hyvönens tredje album, då hon mer eller Dirtnaps signum. Beväpnade med krossade mindre känns som en okrönt popdrottning, hjärtan, vansinnigt catchiga popmelodier och den folkliga kvinnliga artist vi räknat med. sylvassa gitarrer sparkar The Marked Men in Okej, Laleh var nära att ro hem allt, Anna etablissemangets och fotbollslagets skallben Ternheim med, och Hello Saferide ligger lika skoningslöst som om H&M ännu inte rentav några steg före. Detta bara för att under teman som hästar, skandinaviska hade börjat sälja The Clash-tröjor. det faktiskt var ett tag sen vi hörde från blondiner som är ”fond of doing naughty REBECKA AHLBERG vår Hyvönen. Men, faktumet att Hyvönen things”, abortångest och allt däremellan. sedan sin debut lyckats leverera något så Skivan är fylld av känslor, men ändå gjord MOGWAI exotiskt som unik, intressant och genuin med självdistans och framförallt, en befri- The hawk is howling singer/songwriterpop kvarstår. ande självsäkerhet. PIAS/BORDER Denna skiva är onekligen ett vänskapligt En av årets bästa refränger hittar ni i GGG kliande på ryggen, en leende busschaufför London!, ett virrvarr av fascinerad hatkärlek eller en upphittad tjuga. Det är vardagslycka, och en körande Markus Krunegård. Det Det här känns inte rätt. Mogwai är ett av mina ren, enkel och vacker. Silence is wild skimrar hela är mycket, mycket vackert. absoluta favoritband och troligtvis det bästa av underbara berättande texter som går NINA EINARSSON livebandet som turnerar just nu, vilket gör det hela svårare. Men de skotska postrockarnas

www.groove.se 25 böcker

ALEX JAMES nya platta är inte det mästerverket vi väntat började, med att Nina Ramsby satte text till slitna klyschor (och som stundtals satsar onödigt Inget annat sätt – Blur, britpop och jag oss. Det är bara en riktigt bra Mogwai-skiva, någon av Ludvig Berghes kompositioner, och mycket energi på att i offentligheten putsa på ICA BOKFÖRLAG en i raden. på den vägen är det. På albumet känns det idéer om livshållning tills gränsen för övertyd- GGGG Problemet är att deras två senaste skivor också som att vissa spår vävs mycket kring lighet är mer än passerad). Och kopplingen Happy songs for happy people och 2006 års Ramsbys röst och melodier, som Om ett tag är inte alls konstig – släktskapet anas på fl era Han lirade bas i Blur och framgången födde lysande Mr Beast var fruktansvärt bra skivor. får vi ro (ett brev). Där den latenta magin som punkter. Egensinnigheten exkluderad tyvärr. ett utlevande som endast rock’n’roll-miljoner The hawk is howling är bara mer av samma. hela tiden fi nns där, men bara ibland visar På debuten har Nordpolen med lite hjälp kan generera. Mig veterligen fi nns ingen annan Det fi nns ingen riktig utvecklig, inget steg sitt rätta ansikte, blommar ut och kommer av – tadaa, vilka annars – TTA-killarna mixat bransch där man kan hålla sig med privata framåt. Öppningen I’m Jim Morrison, I’m fram som drottning och konung. Och när man mångskiftande popmelodier med oklanderliga jetplan och samtidigt gå fram och verbalt ofreda dead är en pianodriven vacker låt med alla hittat den magiska nyckeln har hela albumet technobeats och frammanat en sofi stikerat Bruce Dickinson. James återger det senare: Mogwai-detaljer intakta. Därpå följer en stö- möjlighet att blomma ut i den storhet som svart ljudkuliss som är nästintill hypnotiserande ”Bruce Dickinson stod i baren. Jag hatar Iron kig och bastung Batcat, en av skivans absoluta fi nns här och som bör upptäckas. i sin påstridighet. Men vad hjälper det när Maiden. De är djävulsdyrkande töntar. Jag sa: höjdare. Efter det händer inte så mycket, lite MAGNUS SJÖBERG en spökigt uttryckslös stämma mässar texter Djävulen kan suga min kuk och du kan kyssa vacker Mogwai-ambient, skottarnas första om alienation banala på samma sätt som en hans arsle, din jävla pudel. Han låste mitt huvud popdänga The sun smells too loud innan ski- NOAH AND THE WHALE A.P.C.-jacka på fel person? i ett fast grepp och sög riktigt hårt på min näsa.” vans absoluta höjdpunkt Scotlands shame, en Peaceful, the world lays me down Att tillbringa en eftermiddag med På Nord- Alex James fortsätter sitt dekadenta korståg suggestiv och väldigt hypnotisk åttaminutare UNIVERSAL polen är som att nykär tillbringa en eftermiddag och förtäljer längre fram i berättelsen: ”Att som jag tror kommer att krossa på scen i höst. GGG med en gammal bekant som berättar att hon lämna det bästa hotellet med mitt exalterade Så lite besviken är jag samtidigt som jag legat på hispan eller blivit dumpad eller blivit sällskap, att anlända till den dyraste restau- inser att ett Mogwai på rutin fortfarande är Låt oss först och främst slå fast att Noah And av med jobbet: man vet att man borde bry rangen i mitt eget fl ygplan, att träffa världens bättre än det mesta annat som släpps idag, The Whale på intet sätt är något unikt och sig, att man borde känna lite sympati. Men rikaste, nu levande, konstnär. Dagen därpå men en Mogwai fear satan eller Ratts of the nyskapande band. Den här typen av folkin- man varken vill eller kan känna något alls. fl ög vi till Mick Jaggers chateau i Loire. Härifrån captol saknas. Till nästa album måste något spirerad pop har redan gjorts av band som Det enda man får är en gammal påminnelse kunde det bara gå utför, eller hur? Det här var nytt hända, och jag tror de vet om det. Magic Numbers och Belle & Sebastian och ett om varför det borde vara förbjudet enligt lag så högt man kunde komma. Vad mer kunde MATHIAS SKEPPSTEDT hundratal andra karbonkopior. att romantisera melankoli. livet ha att erbjuda? Det är lustigt, men när Nä, det som gör att den här skivan sticker ut FANNY BILDSTEN jag ser tillbaka betraktar jag den perioden av MONOGATARI från mängden är helt enkelt att sångaren och mitt liv som avgrundens botten snarare än It may have seemed like a sign of hope that the låtskrivaren Charlie Fink lyckats knåpa ihop så OASIS toppen av Mount Fantasticus”. birds followed them out into the vastness of the många catchy melodier. Framförda med riktig Dig out your soul Författaren håller inte inne med mycket, open sea känsla och en inte alltför falsk röst så blir de BIG BROTHER/BONNIERAMIGO ångrar inget och kan dessutom formulera vad EGENUTGIVEN till små ljuspunkter i min ibland ganska gråa GGGG han varit med om. Rekommenderas. GGGGG vardag. Genom att blanda upp det traditionella ROGER BENGTSSON indiepopsoundet med blås och fi ol så har man När Noel säger att han och hans ögonbryns- Denna skiva kom i ett brev ackompanjerat skapat en dynamisk och fyllig ljudbild. broder blivit mer vuxna och letar efter nya MATS JONSSON av ett handskrivet och mycket personligt Den givna höjdpunkten är så klart skönt sätt att göra låtar är det nästan så man blir I detta satans rum brev från Monogataris kapellmästare själv – svängande 5 years time, som med sitt sköna lite full i skratt. Ska dessa ManC-wankers nu GALAGO Sebastian Ungh. Efter att ha lyssnat igenom visselintro redan fi rat triumfer på brittiska försöka lura i oss att de är sansade, kontrol- GGG skivan ett antal gånger kan jag inte annat singellistan. Men här fi nns även en handfull lerade och nyskapande? Har helvetet frusit? än kapitulera inför det välbefi nnande den låtar till som kommer platsa i min spellista Men det stämmer till viss del, allt är ju som I detta satans rum handlar om Ådalen-uppväxte skapar. Filmer brukar ofta ges epitetet ”the under hösten. En småmysig skiva som borde bekant relativt och alla blir ju äldre med åren. Mats Jonssons liv som journaliststudent i London feelgood movie of the year”. I så fall är detta tilltala alla som är svaga för intelligent och Även f***ing rockhuliganer. hösten 1994. Det är som vanligt när det handlar ”the feelgood record of the year”. lättillgänglig indiepop. Oasis har med Dig out your soul försökt om Mats Jonsson både självbiografi skt och ut- Monogatari är en enmansorkester där Ungh, THOMAS RÖDIN göra en platta byggd på groove och en hypno- lämnande. Slås av vilket bultande hjärta och som han själv beskriver det, megalomaniskt tisk känsla snarare än konventionella poprock- vilken stor romantiker han är. Vilken osvikligt skriver och spelar in allting själv. Det är instru- NORDPOLEN låtar med vers och fotbollssläktarrefräng. Och tro på kärleken han har. På just den kyssen. mentalt och det är gitarrer, orgel, dragspel, På Nordpolen jag trivs med denna softare inriktning. De låter I detta satans rum är snabbt och korthug- mandolin, banjo, bouzouki, glockenspiel, fl öjt SINCERELY YOURS/BORDER inte så mycket… Oasis längre. Mer som ett get berättat. Inåt, öppet och så hjärtligt bryskt och alla herrans olika instrument. Ungh är ingen GGG fl ummigt 60-70-talsband. Eller Ride. Eller The Kramforsberättat. Mats med klasskamraters liv virtuos på något av dem, men han behärskar The. Eller som The Soundtrack Of Our Lives. till tonerna av Pulp, Blur, Oasis, Elastica, Chemi- dem och han skapar musik som känns direkt ur Grattis Göteborg, det fi nns en ny mens- och Hur som helst är det en tillbakagång till nå- cal Brothers och Smiths följer vi genom fyllor, hjärtat. Ärligt och innovativt. Han nämner mot- migränkille i stan. Som redan från början sades got Oasis aldrig varit, inte ens Liams sång känns studier och kärlek. Jag skrattar inte lika mycket villigt genrer som kraut, folkmusik, indie, jazz tillhöra stadens antagonistiska, nuförtiden iko- igen som den brukar. Och efter 15 år av arena/ som jag gjorde åt Unga norrlänningar och Hey och postrock, neofolk och progg som referenser. noklastiska, gangbang som med egensinniga pubskrålhits räcker det faktiskt. Den grejen har Princess men det här ett steg vidare i livet också. Jag tycker ofta det påminner om stämnings- metoder byggt popkarriärer på att ljudsätta de liksom tagit hela vägen redan. Så, Falling Följer med spänning hans kommande projekt. skapande teatermusik. Som spelas i kulisserna PER LUNDBERG GB under ett pjäsframförande. Vad det än är så berör det. Mycket stimulerande. AMOS LEE HÅKAN LAHGER CARL THUNMAN Last days at the lodge Den vassa eggen – Ulf Lundells kreativa kaos EMI NORSTEDTS NINA RAMSBY & LUDVIG BERGHE GGGGG GGG TRIO Amos Lee har sakta men säkert byggt upp Att författaren genomgick en separation unge- Du har blivit stor nu (en kamp!) sin karriär, och med sitt tredje album Last fär samtidigt som Lundell beskrev hur hans MOSEROBIE/BONNIERAMIGO days at the lodge så har han slutligen fått eget äktenskap raserats på sitt stora skilsmässo- GGGG sitt stora genombrott i hemlandet USA. album Den vassa eggen som släpptes hösten Och när man lyssnar så är det inte svårt 1985 var säkert en viktig anledning till att han Nina Ramsby verkar alltmer övertygande inta att förstå vad som fått den amerikanska håller skivan så högt. Så högt att han dryga 20 rollen som uttolkare av, ja allehanda musik, befolkningen att smälta. år senare ägnar huvuddelen av en bok till att sån som man inte vetat att man ville få tolkad. Genom att blanda det allra bästa från sitt eget liv. Hans falsett är emellanåt inget gå igenom hur Lundell och musikerna gick till Det som gör henne övertygande är att hon leder singer/songwritergenren med den mjukaste mindre än änglalik och det känns som om väga genom Köpenhamnsvistelse, spelningar lyssnaren till ställen man inte trodde man och mest inspirerade soulen jag hört på killen skulle kunna göra vilken dussinlåt och inspelningar och Ulfs ohanterliga alkohol- skulle hamna. Hon leder lyssnaren till ställen länge så har han åstadkommit en alldeles som helst till ljuv musik. Lägg till detta konsumtion. Samtidigt vävs händelser ej man tror är bekanta, men där det alltid fi nns underbar liten platta. Med självsäkra, dessutom en utmärkt produktion signerad förknippade med albumet in och boken blir något latent som visar sig vara mer, vara större men också respektfulla, steg trampar han den alltid lika coole Don Was. ett väl fungerande nedslag i hur 1985 tedde än man anat; en sublim guide till det subtila. omkring i fotspåren efter legendarer som Det här är verkligen en skiva jag rekom- sig för en del. Så långt allt väl. Bokens andra Ludvig Berghe, Daniel Fredriksson och Lars Stevie Wonder, Paul Simon och James menderar alla att införskaffa snarast. Ja, jag del som redovisar Lundells karriär efter detta Ekman driver själva på, de har ju funnits med Taylor. Amos alternerar mellan att vara måste nog till och med påstå att det här kan år blir av mer utfyllnadskaraktär och känns ett tag, erkända, och låtarna är i sig också berättare, agera huvudperson och ibland vara årets hittills bästa skiva alla kategorier. inte riktigt relevant i detta sammanhang. högklassig jazz även utan den ytterligare helt sonika dela med sig av ögonblick ur THOMAS RÖDIN ROGER BENGTSSON vokala dimensionen. Det var också så det

26 Groove 8 • 2008

album

down och To be where there’s life är sköna spår gitarrpop utan att för den sakens skull tappa Honeysuckle weeks är Los Angelesduon – vara mot krig till exempel. Idag är alla emot som bara ångar på på egen hand, det är bara mitt intresse. Sången är lagom opolerad och paret – John Dragonetti och Blake Hazards det, nästan. Jag menar, man måste vara väldigt att åka med. Nya Oasis i sin lösaste form. och får ibland sällskap av ooh ooh-körer. Ett andra album. De varvar sommarlätta kärlekslå- skarp och exakt i vart man sätter fokus om man Annars höjer sig The turning och pumpande album för både fest och ensamhet. Om inte tar med retrotoner, syntackord med vinylknaster, ska vara mot saker ting idag. Morello klarar det I’m outta time över massan. Den första trots Sonic Order Of Happiness blir älskade är det Blakes röst med Johns röst. Allt blandas och bättre men har en del kvar ännu. att den har en mäktig refräng, men det behövs något allvarligt fel på musiksverige. hålls samman av en mängd välplacerade små PER LUNDBERG GB ibland som omväxling. Den sistnämnda på ANNA GUSTAFSSON detaljer som gör ljudbilden till en upptäckts- grund av sin lugna, smeksamma Beatles-vibb färd som du vill gå om och om igen. VADER som får mig att vilja kramas. Så visst har Oasis STONEWALL NOISE ORCHESTRA MARIA PETERSSON XXV blivit blödiga. Big time! Constants in an ever changing universe REGAIN/SOUND POLLUTION GARY LANDSTRÖM SONYBMG THOSE DANCING DAYS GGGG GGGG In our space hero suits PETER, BJORN AND JOHN UNIVERSAL Världens bästa dödsmetallband kommer från Seaside rock Är det något jag alltid saknat inom stoner- GGGGG Polen och fi rar i år osannolika 25 år som band. WICHITA/BONNIERAMIGO rocken så är det en kombination av Monster Bara det en bedrift värd en staty eller en gata GG Magnets osvikliga hitkänsla med Kyuss grymma Musikhypen 2008 tillhörde Those Dancing Days, uppkallad efter sig i hemstaden Olztyn. sväng. Och där de båda andra banden alltid det är ren fakta. Låtar som Hitten och Those När Vader började spela sin döds rådde fort- Här kommer då album nummer fyra, och en varit skrämmande ojämna kommer nu ett Dancing Days fl orerade på bloggar, framfördes farande kalla kriget. De byggde sina instrument sak är jävligt tydlig: saker har ändrats. Skivan svenskt band och fyller tomrummet med en till jubel på festivaler i Sverige och hyllades i själva av den simpla anledningen att det inte är instrumental. Skivan är seriös. Skivan är riktigt svängande och bredbent platta. Borlänges England. Nu är så albumet här, och lever det gick att få tag några. Jag vet inget annat band ”krautmärkt” som de själva uttrycker det Stonewall Noise Orchestra har släppt ett par upp till förväntningarna? Ja, ni ser ju betyget som kämpat så hårt som Vader och som fortfa- (vilket ju är lite skojigt formulerat. Kanske.). plattor förut som jag totalt missat och därför så vad frågar jag för. rande turnerar lika stenhårt. Jag har heller aldrig Skivan är helt enkelt inte alls som föregående. är lyckan dubbelt så stor när jag lyssnar på Det som gör Those Dancing Days speciella träffat en så ödmjuk och samtidigt fokuserad Det inledande spåret är hårt, kantigt electro- den här. Det är så förbannat kompetent, bra är till viss del Linnea Jönssons behagliga non- bandledare som Piotr. nicainspirerat med mumlande sång. Detta fylls och svängigt att jag knappt vet vad jag ska ta chalanta röst, men framförallt att allt är som 25 år är en lång tid. Att samla ihop en artists på med fullkomligt nonsens bestående av norr- mig till. Singe sjunger som en gud och trum- en perfekt mix av lekfull impulsivitet, melodier hela karriär på två skivor och drygt 95 minuter länningar som talar om fullkomligt irrelevanta morna är så stora att jag undrar hur de ska få och elektriska känslor. Och hitpotentialen på är svårt. Tycker ändå att man lyckas krama ur saker till svartklätt löst gitarrunkande. Det hela plats mellan Marshallstackarna. Groovet sitter samtliga låtar! Åh hitpotentialen! Det som essensen av Vaders musik. Det här är en bra i sann misslyckad radioteateranda, allt för att rakt i magen och låtarna är genomgående hade kunnat vara meningslöst syntjammande introduktion om du känner dig sugen på att spela Den Svåra Musiken. Jag har svårt för när riktigt bra. Jag vet faktiskt inte vad jag ska med lösa girl-groupreferenser blir något som upptäcka ett bra band. En nästan komplett fi na trallband ska sadla om så här, jag vet att säga, jag är totalt knockad. kan beskrivas som en levande självklarhet. samling. Saknar låtar från XXXX men det kanske Bloc Party började köra hårdare electrogrejer MATHIAS SKEPPSTEDT Med lite northern soul men mest bara jävligt kommer till 30 års-jubiléet. Tack för de här 25! men är detta en anledning för bandet som bra pop. Detta är fan en klassiker. PER LUNDBERG GB gjorde 2006 bästa låt (ni vet vilken) att klä ut sig THE SUBMARINES NINA EINARSSON till några slags Bergmanparodier? Nej. Honeysuckle weeks WOODBOX GANG Men jag är inte helt besviken. För i vissa NETTWERK/PLAYGROUND TITIYO Drunk as dragons låtar hittas poplyckan igen, om än med andra GGGG Hidden ALTERNATIVE TENTACLES/SOUND POLLUTION metoder än tidigare och då är det genialt. Say WARNER GGG something, School of kraut och At the seaside Det tog ungefär fyra sekunder, sedan var jag GGG är bra skit. Ta dem, skit i resten. såld. Men den där plötsliga positiva känslan Amerikanska Woodbox Gang spelar något som NINA EINARSSON i maggropen brukar inte hålla i sig. Känslan Titiyo är tillbaka med sin första skiva på sju år jag skulle vilja kalla för psycho-bluegrass/ kan vara borta redan innan det är dags för och mycket har hänt sedan Come along regerade country. De har några album på sitt samvete SONIC ORDER OF HAPPINESS spår två på skivan. Fast den här gången höll Europas radiolistor. Hon har numera bytt ut sin och är förankrade i en goth-countrytradition The end of quaint sig känslan kvar. Åtminstone ett tag. Med svala trallvänliga electrosoul mot lite mörkare med viss blueskänsla där man hittar artister B & B RECORDS tiden lugnade de små euforiska fjärilarna i tongångar och säger sig själv hämtat inspiration som Munly, Antic Clay och Woven Hand. Men GGGG magen ned sig och känslan blev mer tveksam. från krautrock och brittisk electronica. Det det tunga allvaret har blandats upp med både Det fi nns delar av Honeysuckle weeks som är känns som att det var nödvändigt med förny- humor, whiskey och en lightversion av Flogging Hjärtat utanpå kroppen, perfekt icke- fantastiska, detaljer som en fi ngerknäppning else, men samtidigt frågar jag mig om detta Molly. Fest och död i samma andetag. perfektion och dansdansdans! Livlig pop eller ett instrument som passar perfekt, men kommer tilltala den stora skivköparpubliken? Så skönt att slippa tråkig konservativ med distade gitarrer och smärtsamma texter. det fi nns även mellanrum mellan de briljanta För Hidden är verkligen en skiva som tar bluegrass, här spelas det på allt vad som fi nns Ibland sänker de tempot till melankolisk delarna. Alla låtar är helt enkelt inte lika bra. ganska många lyssningar innan den sätter till hands. Texterna är vrickat fantasifulla och sig och det är svårt att peka ut några givna handlar om allt från att dricka champagne ur hitsinglar. Givetvis så fi nns även färska radio- ett sköldpaddsskal till att äta upp någons hus. TV ON THE RADIO hiten och Kleerup-samarbete Longing for lulla- På omslaget står det att varje låt är tänkt som Dear science bies med här, men i ett totalt annorlunda och en beställning på krogen, de är 18 stycken 4AD/PLAYGROUND nertonat arrangemang. Hidden känns som ett till antalet vilket innebär att man garanterat GGGGG riktigt genomtänkt och genomarbetat album kommer att vara full som en drake redan och det märks verkligen att det är Titiyo själv efter en genomlyssning. Skivan kan liknas TV On The Radio har en galen trollkarl i sin som hållit i tyglarna hela vägen. Hon sjunger vid en kväll på krogen, ibland gör gänget bra ensemble − David Andrew Sitek. En sådan naturligtvis lika skönt avslappnat som vanligt saker och ibland mindre minnesvärda spår. där kille som likt Martin Hannett skulle och det enda som saknas är en klockren hit. Vissa låtar är som färgglada drinkar och andra kunna bege sig ut i landsbygden för att THOMAS RÖDIN mer åt tvivelaktiga grogg-hållet, där man spela in tystnaden, för att senare bädda in känner sig osäker på innehållet. Det blir lite den långt in i mixen. Men tystnaden har TOM MORELLO THE NIGHTWATCH- för mycket ”tjo och tjim på puben” ibland, aldrig varit målet för TV On The Radio. (Crying). Samtidigt är lånen från tidig post- MAN trots dödens ständiga närvaro. Banjo är ett Tvärtom är det pålägg på pålägg som gör punk tydligare än någonsin och genom ett instrument som är lätt att överdosa, men det här Brooklynbandet till en musikalisk virrvarr av toner bjuds världsmusikanterna The fabled city balansen hålls ändå under kontroll. Lyssnar Dagobertmacka. i Antibalas in för en rad gästspel. Sa någon EPIC/SONYBMG man fl era gånger på raken fi nns däremot risk Vad som då förvånar på Dear science är eklektiskt? Och sa någon att det här är GGG för förgiftning, men draken sprutar eld istället att Sitek och hans mannar i det stora hela fantastisk musik, för då är jag beredd att för att spy. Betydligt häftigare. valt bort de monumentala ljudmattorna hålla med. Han har fi lat och putsat till sin protestfasad MATHILDA DAHLGREN och låtit det simpla svänget få en tydligare TV On The Radio kan sin musikaliska his- ännu mer, den forne Rage Against The Machine- grund. Ännu mer förvånande är att jag, toria. Nu har de själva skrivit ett viktigt kapi- gitarristen. Tycker nog att han blir bättre och som förespråkare av extra allt, hör ett band tel. Deras tredje fullängdare är ett magiskt bättre på det han gör. som hamnat precis där de hör hemma. trolleri av rytmer från början till slut och när The fabled city är en bättre skiva än förra Givetvis bjuder Dear science på en rad man tröttnat på att dansa blir balladerna plattan One man revolution. Mycket på grund av genreblandningar, som sig bör. Från på Dear science växande fenomen. Med eller att Tom Morello just blivit vassare i sina texter. drum’n’bass-rytmer, via hysteriska rapnum- utan pålägg. Fastän temat är det samma. Men det är svårt att mer (Dancing choose) och Bowiehyllningar DANIEL MAGNUSSON vara emot saker och ting nu för tiden. På Bobs, Petes och Woodys tid var det kontroversiellt att

28 Groove 8 • 2008 CD 8 • 2008

Livet leker, musiken flödar – träffa vänner, umgås och dra upp volymen – hösten är här! Det är åter dags att lyssna på Grooves CD, #8 i ordningen. Vi serverar återigen massvis av spännande ny svensk musik, så klart. För att få 10 nummer av Groove inklusive skiva hemskickad: betala in 319 kr på PG 18 49 12-4 och uppge både post- och mailadress. Välkommen i familjen!

1 Timbuktu ursinniga tempo som nya singeln Further down munion. Kommer deras eftermäle att vara ”Sveri- har när han sjunger. Det slår mig inte förrän Tack för kaffet the hall serverar kan ingen säga emot. ges största rockband”? nu, 2008. Och musiken är som en varm kram, Med denna ruffiga och extatiskt akustiska hyll- www.loveman.se www.tsool.net mycket mer lättillgänglig än vad man kan tro. ning till Sverige och dess invånare tillsammans Hade man inte vetat att han är typ den mest med Dregen på gitarr och sång får vi första alternativa artisten i vårt avlånga land så hade smakprovet från Timbuks väntande platta En man nog utropat ett ”Hurra, detta är popmusi- hi-5 & 1 falafel. Och som vanligt levererar man- kens räddare”. Nya plattan heter Pigs lose och är nen något helt eget och gränsöverskridande ett djävla måste om du överhuvudtaget känner som känns i maggropen istället för att bara upp- något för musik. repa sin egen framgång. Att utmana sig själv står www.myspace.com/davidsandstromover- som vanligt högst upp på agendan. Tack själv! drive www.timbuk.nu

5 Djuret Ibland 9 In Bloom Känslan av innerlighet och hudlöshet som Somewhere infinner sig när man lyssnar på Djurets direktin- Inledningen på Somewhere minner om Nada sprutande känslopop får mig att tänka på andra Surfs gamla hit Popular, sedan drar detta dala- göteborgska storheter som Håkan Hellström band in i mer emo-aktiga trakter. Debutplattan och Kristian Anttila. Denna kvartett lyckas fak- som Pär Eriksson och hans band karvat in i plast 12 Minor Ace tiskt nå samma höga nivå både musikaliskt och dryper av starka känslor och dramatiska refräng- Suicidal emotionellt, enda kruxet är att inte så många er i megaformat. Att bandet tagit sitt namn från Yep, här kommer än mer melodiös och charmig känner till dem ännu. Det problemet är numera en Nirvanalåt är ingen vild gissning, gillar man pop, denna gång från Örebrokvartetten Minor undanröjt! 90-talsmusik från Seattle är detta något att hålla Ace. Det svänger rakt igenom deras Suicidal EP, www.myspace.com/djuretmusik utkik efter. det här är indiepop med både hjärta och hjärna www.inbloomsweden.com som måste få chansen att leta sig ut till den stora 6 Park Hotell massan. När man mår bra som lyssnare, då vet 2 Dinah Wants Religion Black hole man att artisten är på rätt spår. Och gitarrbase- Project B Programförklaringen på hemsidan som innehål- rade tongångar som dessa sitter som en smäck. ”Influenserna är många – allt från spaghettiwes- ler fraserna ”euforisk pop på högsta volym”, ”spe- www.myspace.com/minorace tern till gårdagens tivolibesök”. Uppsalabandet lar popmusik som om livet hängde på det” och Dinah Wants Religion levererar en fräsch och ”Man blir snygg, man blir grym på gitarr, man lär 13 They Live By Night sprittande partyrock med brittiska tongångar sig sjunga och man lär sig att stå för det” säger Catching up och massvis av energi. Melodierna finns där och egentligen allt. Detta är det mest vältrimmade Fiestapop med grön gräs mellan tårna är något även drivet i kompet och som grädde på moset Luleå har att bjuda. Närmre Morriseys uttryck man inte kan få nog av just nu, vad härligt då kommer en härlig orgel och lyfter bandet till kommer vi nog inte i Sverige. Starkt beroende- att They Live By Night dyker upp som räddaren i oanade höjder. Otroligt tajt och inspirerande. framkallande. höstnöden. Denna göteborgstrio klär sig snyggt www.myspace.com/dinahwantsreligion www.parkhotell.net och gör smart framtidsmusik medan de väntar på det goda livet. Men det goda livet är ju redan 7 The High Fives här, varje dag! Som nu, mitt i Catching up. Duracell www.theylivebynight.com Den röda tråden på Groove CD#8 verkar vara SAAR WILLIAM energi och intensitet, och allt detta har Katri- 10 The Bonapartes neholmsbandet The High Fives i överflöd. De Turn back time spelar med hjärta och passion, precis som man Man lägger inte direkt ribban för lågt om måste hela vägen från replokalen till de stora man som The Bonapartes vill starta en pop- scenerna, annars är det helt enkelt inte värt revolution. Dessa fyra Lidingö-killar backar upp besväret. Fullängdaren heter Work of art och detta uttalande med gitarrstinna och finurliga väntar på att upptäckas. poplåtar som inte kommer att välta kioskerna www.myspace.com/thehighfivessweden redan 2008, men visst kan de växa sig stora och HENRIK MÅ RTENSSON MÅ HENRIK populära inom kort. Inte minst på grund av Klas 3 The Legends Moldéus röstresurser. Han har stort djup i sitt Seconds away uttryck, och det kan ta bandet till nästa nivå. Johan Angergårds enmansband The Legends Även om de inte har världens bästa bandnamn. har hittat rätt på ett klockrent sätt med noisiga www.myspace.com/thebonapartessweden tvåminutaren Seconds away. Tänk Jesus & Mary Chain eller Raveonettes, tänk något galet vack- RHOVSPLAN.SE TJÄ ert och pulserande som smutsats ner med brus 14 Melodija från yttre rymden eller tänk dig soundtracket till Hej, den heteronormativa tvåsamheten! ett massivt stjärnfall. Seconds away är hur som Med bandnamnet taget från det sovjetiska kul- helst en av höstens vackraste och vassaste låtar. turministeriets skivbolag är det kanske svårt att JOHANNES GIOTAS JOHANNES www.myspace.com/heknowsthesun veta vad man kan vänta sig. Men bandets enda 8 The Soundtrack Of Our Lives medlem, transpersonen Maggan, visar sig dykt 4 Loveman Universal stalker djupt ner i syntdjupet och experimenterar med Further down the hall Ebbot, Ian, Fredrik, Kalle, Svålen och Martin har tillgängliga medel. Resultatet är kul, småbisarr Sjukt intensivt är enda läget när Loveman drar spelat i detta bandet ett bra tag nu, lika länge och extremt infallsrik popmusik från periferin. som Groove funnits faktiskt. De maler än idag Sånt du inte hör så ofta gissar jag. Dags att igång sin blåsförstärkta ”hårdsoul” – de maxar BLOMBERG DENNIS verkligen ut alla parametrar på sin resa mot den fram hypnotisk psykedelisk boogierock som utmana dig själv. punkiga dansextasen. Och varför hålla igen bara måste ut. Och glöden och gnistan finns 11 David Sandström Overdrive www.myspace.com/melodija när man kan dra på med alla cylindrarna? Live fortfarande där, TSOOL är faktiskt hästlängder Listen utlovas ”sällsynt djävulsk närvaro” och med det före de flesta andra i branschen, det bevisar Vilket omfång och känsla den gamle Refuse- denna pärla från kommande megaplattan Com- dtrummisen och enslingen David Sandström

www.groove.se 29

skivor

3107 & ÖSTERMALM ATTA varv och vill ha mer. Något för de inbitna fansen som kan Drömmar och sagor I just love to say I called you stå ut med att det inte är så bra kvalitet på materialet alla EGENUTGIVET TOYPIE RECORDS gånger. G GGGG EMMA RASTBÄCK Det fi nns faktiskt ingenting jag gillar med denna EP. Utmärkt skatepunk-trio från Kristianstad som albumdebu- BRANT BJORK Möjligtvis kan jag stå ut med avslutande Dagarna går som terar. De har lirat en del runtom i Sverige och har impo- Punk rock guilt är en lugn punkpoplåt. Annars har jag extremt svårt för nerande 78 000 lyssningar på sin Myspace-sida. Nu har de CARGO/BORDER blandningen av funkrytmer och punkgitarrer. Sången låter tagit saken i egna händer och spelat in en fullängdare och GGG illa och jag saknar riktiga melodier. Ingenting hänger ihop. givit ut den på egen etikett. Schysst initiativ. Vad jag kan se Om jag åtminstone hade varit politiskt korrekt hade har de dock ingen vettig distribution ännu. Jag hoppas att Brant Bjork är ett namn folk känner igen. Men inte alla vet jag uppskattat samhällskritiken i Bakom gränsen, men det Sound Pollution eller Border vaknar och kirrar detta. Det varför. Förmodligen beror det oftast på att han lirat trum- spelar ingen roll när musiken bakom ger mig utslag. Sedan är Atta värda. De lirar en oklanderlig melodiös punk i stil mor i välkända och i vissa kretsar legendariska band, som när blev trumpet så irriterande? med band som NOFX, Blink-182, Pennywise, Sum 41, med till exempel Kyuss och Fu Manchu. Han har också släppt ANNA GUSTAFSSON fl era. Bra låtar och melodier som fastnar, fett lirat (speciellt inte mindre än fem soloalbum före detta. trummisen Agge Bones imponerar) och fi nt driv. Powertrio Titeln antyder enligt mig mer mannens attityd än MIKE AIKEN skulle man kunna säga utan att skämmas. hur musiken låter. Ty ända från andra spåret Dr Special, Hula girl highway 250 boys per minute är en kick i röven och en brottarhit som mer eller mindre inleder efter stämningsskapande ASPIRION/HEMIFRÅN i mina öron. När sedan Pretty little notes tar över med introspåret Lion one, till sista låten Locked and loaded, är GGG sin tyngd har de också visat sin dynamik. Atta gör allting det 70-talsinfl uerad, Black Sabbath-doftande fl umrock som rätt och det är bara att hoppas att allt fortsätter i den gäller. Precis som det alltid varit för Bjork. Men det är ju Män med bluesådra har ett svårt arv att förvalta. Speciellt riktningen för gåsapågarna (gåsa-pogarna?). just punkattityd blandad med gammal progressiv 70-tals- som det krävs så mycket mer än bara din genomsnittliga CARL THUNMAN rock som kännetecknat den genre som Bjork verkat i under tolvtaktare för att sticka ut. Ungefär samma sak gäller för- alla år. Den så kallade stonerrocken, eller desertrocken. valtare av det americanaarv som så många försöker plocka BACKYARD TIRE FIRE Det är sålunda inga sensationer eller revolutionerande en liten smulbit av, oavsett om det gäller den närmare The places we lived överraskningar någonstans. Men en jämn ström av skön, folklore varande eller den honky-tonk-trippande synen. HYENA/ROOTSY tillbakalutad, riffbaserad gitarr-rock. I näst sista spåret Mike Aiken försöker ta det bästa av allt och blanda ihop GGGG Born to rock låter det dock plötsligt som om Lou Reed till något trevligt. Och visst lyckas han med det, men det kommit in i studion på besök. Och avslutande Locked and blir inte egentligen mer än just trevligt. Lite pysmys med Backyard Tire Fire är djupt rotade i den amerikanska Mel- loaded andas Atlanta Rhythm Section och Little Feat. Nice. lite av varje. Visst är det njutbart och käckt, ett par låtar lanvästern. Men samtidigt som trion rör sig i Springsteen- CARL THUNMAN som är riktigt bra, men i längden känns det lite väl mycket land drar den åt indiehållet, bjuder på klockren popmusik autopilot för att beröra och lyfta den där nivån där hjärtat och väjer inte för ett och annat larmigt gitarriff. Låter det BLEEDING THROUGH släpper sina skyddsbarriärer och går mot musiken. underligt? Det är det inte, bara skönt egensinnigt och Declaration MAGNUS SJÖBERG fullkomligt logiskt. Ett grepp som förstärks av frontfi guren NUCLEAR BLAST/SOUND POLLUTION Ed Andersons jordnära låttexter. GGG ALESANA Skönt också att albumet klockar in på överskådliga 34 Where myth fades to legend minuter. Med låtarna uppdelade på en fi ktiv A- och B-sida. Bleeding Through har ett av de bättre namnen i modern FEARLESS/BONNIERAMIGO Gott så. rockhistoria. Det låter snyggt, och jag gillar tanken på rött GG ROBERT LAGERSTRÖM blod och vitt bandage ihopkletat. Tyvärr bidrar inte det till att Declaration automatiskt får en femma i betyg. Lätt schizofren musik i mina öron. Kan i och för sig bero på BEHEMOTH Bandet spelade förr ilsken metalcore, där sångaren att jag personligen har lite svårt för denna sorts amerikan- 5At the Arena ov Avion - Live Apostasy Brandan Schieppati sjung lungorna ur sig. Det låter inte ska mischmasch av emo, HC, metal och punk. Har svårt att REGAIN/SOUND POLLUTION lika rasande idag, det är mer metal än core, men gamla ta det till mig när det ena minuten låter som galoppmetal GGGG fans känner igen musiken. á la Iron Maiden och innan man vet ordet av så är det Till Declaration har de skrivit elva låtar som aldrig plötsligt Placebo-emo med inslag av metalcore-vrål. Det fi nns liveplattor och det fi nns liveplattor. Nuförtiden backar ur – men som inte heller gör särskilt lyckade Jag är inte en inskränkt person och detta är inte dåligt verkar det mest som om man använder liveskivan som en framåtattacker. Keyboardisten Marta Peterson har fått mer rent musikaliskt. Men konstnärligt så känns det i mina ursäkt att ge ut något när man inte har nytt material att utrymme, vilket jag tycker är ett bra drag. På There was a öron skapligt ointressant och intetsägande. Och spretigt presentera. Gamla rester, framförda utan inlevelse. Liveski- fl ood är det hon som får låten att sväva till nästan norska och inställsamt. Alltså av typen: ”om vi tar lite av varje och vor brukar i regel vara ganska tandlösa oavsett genre. dimensioner. Den låten tycker jag är albumets bästa, mixar ihop det så kanske alla gillar oss”. Men det känns I polska Behemoths fall är det tvärtom. De spelar som jagad av huggtänderna Orange county blonde and blue och tyvärr inte äkta någonstans. Bara identitetslöst. om det gällde själva livet. Man känner att man skulle ha Germany. CARL THUNMAN varit på plats och bevittnat detta. Det är tajt, svängigt och TORBJÖRN HALLGREN tungt så in i helvete. Dödsmetall när den är som allra bäst. AS IN REBEKKAMARIA Och svar ja – det är ett trumsolo med. BOBO STENSON TRIO Queen of France PER LUNDBERG GB Cantando A:LARM/ROXY ECM/NAXOS GGG BELLE & SEBASTIAN GGGG The BBC sessions Bakom artistnamnet As in RebekkaMaria fi nner vi svensk- JEEPSTER/BORDER Det fi nns ett drag av kärleksfull känslighet i det mesta som danska Rebekka-Maria Andersson, som vanligtvis sjunger GGG Bobo Stenson Trio framför. En kärlek till både det nordiska trolska melodier i popbandet Lampshade. På solodebuten och till det experimentella som hela tiden vördas och låts Queen of France får dock bandets mer traditionella instru- Skottarna i Belle & Sebastian har inte bara huggit sig in växa och blandas. mentering sitta i baksätet, medan trummaskinen åker i indiepophistorien, de passade på att hugga sig en helt På Cantando blommar allt ut i en förtjusande varierad shotgun, och laptopen styr och ställer. egen nisch när de ändå höll på. De låter inte som några enhet. Precis som alltid är det njutbart att lyssna till de Ambitionen verkar vara att blanda till en sådan där andra, hur många efterapare som än försökt. Ändå är det avslappnade partierna, men man hinner aldrig komma sötsliskig, småsexig och lagom lyxig electro-cocktail som så svårt att sätta fi ngret på vad det är som gör det, och den till ro, det fi nns alltid subtila orosmoment till hands, fransyskor med grumlig sängkammarblick av någon anled- här samlingen med BBC-inspelningar gör det inte lättare. förstärkande det musikaliska intrycket. Och när man minst ning alltid får till, men där exempelvis Vive La Fete faktiskt Materialet är spretigare än du någonsin hört dem förr. anar det, när man kan tycka att det stillsamma porlet med lyckas förmedla just festfröjd, och Yelle låter som om Från rak och helt okonstlad gitarrpop via Art Brut-punkiga tuggmotstånd går i stå och blir förutsägbart, har trion nu åtminstone hon har jäkligt roligt, övertygar inte riktigt As spoken word-släktingar till fi nstämt och lugnt. Allt ryms på också trummisen Jon Fält, som tar allt vidare; innovativt, In RebekkaMaria. Queen of France är inte på något vis ett samma lilla skiva. följande, kontrasterande och pockande. Som tillsammans dåligt album, men det låter liksom lite oinspirerat. Det är Allra bäst är Judy and the dream of horses som är en fi n med Anders Jormins lyhört drivande bas och Bobo Sten- okej, men det är för många grälla färger och för lite bett i poppärla i sig, men som i denna mer avskalade tappning sons lekfullt eklektiska piano faktiskt lockar in en i rytmen, innehållet. Det är för lite lyxig cocktail och för mycket piña med sprucken men intensiv sång lyfter sig själv och blir i skogen, i allt. Det blir aldrig apart, som viss jazz, det går colada-mix och Explorer, om man så vill. ruskigt bra. Och just det där säger något. The BBC Sessions aldrig över gränsen. Men det fi nns en dimension som lyfter FREDRIK FRANZÉN är kanske inte den ände man bör börja i när det gäller Bel- till, och bortom, det vanligt originella. Som Bobo Stenson le & Sebastian, utan dessa specialversioner av låtar är mer Trio brukar göra. Igen. något för den som redan lyssnat sönder albumen några Magnus Sjöberg

www.groove.se 33 skivor

BOMB THE BASS CANDLEMASS CIVET Future chaos Lucifer rising Hell hath no fury !K7/PLAYGROUND NUCLEAR BLAST HELLCAT/BONNIERAMIGO GG GG GG Första gången jag stötte på den musik Tim Simenon gör Ursäkta min tråkighet, men jag förstår inte det här släppet. Civet är inte bara ett rockband. De är ett tjejrockband. Och som Bomb The Bass var när jag som dunig trettonåring Två nya, helt okej, låtar. En nyinspelning av Demons gate eftersom de är ett tjejrockband, så är de naturligtvis rätt spelade den numera klassiska rymdslakten Xenon 2 på min från debutalbumet och nio livelåtar med Robert Lowe på sexiga också. Det här görs det ett väldigt stort nummer av heta Amiga 500 – ett spel som fi ffi gt använde sig av dennes sång. That’s it. i pressreleasen. Tjejer kan minsann rocka de också, men hit Megablast. Det lät såklart sjukt tufft. Senare insåg jag Jag kanske är fantasilös – men varför inte bara släppa bara om de har tillräckligt höga klackar. att han också låg bakom låtarna Beat dis, Seals Crazy samt de två nya låtarna på nätet? Varför prångla ut ett helt Den här sortens paradoxala feministiska avart är ganska Neneh Cherrys Buffalo stance – tre låtar som faktiskt också album, som väl dessutom är Candlemass tredje offi ciella vanlig i sammanhang som inkluderar tjejer och gitarrer, lät sjukt tuffa då det begav sig. livealbum sedan 1991, och det andra sedan 2002? Det här och det gör mig lite deprimerad. Om medlemmarna i Men det var för två decennier sedan, jag har skägg nu, känns inte särskilt relevant. Måhända var det Lucifer, med- Civet hade sett ut som sin idol Lemmy så hade de nog haft och Simenon har inte släppt ett album på tretton år. Förr- an han reste sig, som tvingade Leif Edling och kompani att betydligt svårare att slå sig fram, trots att det inte är något än nu. Future chaos heter det, och till alla de som instink- ge ut det lilla de hade? Fan, va taskig han är i så fall. större fel på musiken. Deras konventionella men festliga tivt avfärdar det som en gammal, skabbsjuk rävs krystade En bra sak dock – publiken i Aten sjunger med på punkrock för tankarna både till Motörhead och tidiga The försök att låta hipp och modern kan jag bara säga: ni har vartenda ord. Jag är imponerad. Vilka fans! Fast jag hade Distillers, vars sångerska Brody Dalle har bidragit genom så rätt så. ändå lagt min hårdrocksbudget på andra spännande släpp att låna ut sin ex-make Tim Armstrong som låtskrivare. På Future chaos är allt vad scratching, studsiga beats just nu; Slipknot, Gojira, Amon Amarth och Stonegard. Armstrong, mer känd som gitarrist och sångare i Rancid, och muntert sväng ett minne blott, ersatt av mumlande TORBJÖRN HALLGREN ligger bakom singeln All I want. Som resten av skivan är gästvokalister, sömniga triphop-trummor och en generellt den catchig och attitydstinn så att det förslår, men har gubbtrött stämning, vilken får en att tänka på hur det CASTANETS tyvärr en så undermålig text att man skäms å Armstrongs skulle kunna låta om Massive Attack fortsätter att krafsa sig City of refuge vägnar. Det här är tyvärr något som gäller för en stor del ner i den mörka grop de grävt sedan 100th Window. Det är BORDER av låtarna på Hell hath no fury, som innehåller några av de ju smått bisarrt, men faktum är att till och med Simenons G kusligaste nödrimmen jag hört. egen, 20 år gamla debut Into the dragon låter fräschare. Sammantaget är skivan dock ganska oförarglig, och Och då är det faktiskt något som är allvarligt fel. Tanken är fi n och försöket lovvärt, men Castanets samling Civet kommer säkert att spelas på många förfester framö- FREDRIK FRANZÉN av electronica, folk-covers, akustiska bagateller och am- ver. Eftersom de inte har några vårtor så kan de ju faktiskt bienta försök faller ihop av tyngden av sina egna pretentio- rocka precis lika bra som grabbarna. THE BOSS ner. Det fi nns mycket bra här och sångarens röst är riktigt REBECKA AHLBERG Life is foreplay fi n och känslofylld men det blir emellanåt så uppenbart att ALEVERAN/SOUND POLLUTION han försöker för mycket och att talangen inte riktigt håller DELAYS GGG hela vägen. Det är nervigt, rått, vackert och riktigt, riktigt Everything’s the rush tråkigt. En klar linje och nån som stramade till det hela FRICTION/BONNIERAMIGO Kul med självironi, som i de schyssta fotona i CD-häftet och hade verkligen behövts, som det är nu så är det en ojämn G det lyckade introt fyndigt nog betitlad Intro. Holländska samling som vill för mycket och gör att jag tappar intresset The Boss funkar rätt bra även när de är lite allvarligare och om och om igen. I sanning en ond dröm. Tänk att valiumet Daniel Lanois, den NY-hardcore de lirar är inte att skoja med. Hårt och MATHIAS SKEPPSTEDT som förvisso producerade U2:s The Joshua tree som förvisso tungt med breakdowns och allt annat som tillhör denna är ett mästerverk, fi ck för sig att klockan var 07.34 en genre. Materialet är tämligen jämntjockt och något mer CATFISH HAVEN tisdag morgon i oktober 1986 och just träffat ett mediokert som bryter av hade lyft Life is foreplay ytterliggare en nivå. Devastator gäng som heter Delays och säger, ”killar det här fi xar jag”. Vill man att ens hardcore ska låta som det brukar kan det BORDER Så har du Everything’s the rush. Det är ondskefullt att rippa vara idé att kolla upp The Boss. GG The Edge och Dave Fielding från Chameleons passion för ROGER BENGTSSON sin gitarr och göra det så uselt. På samma sätt som att sno Vilken jobbig skiva! Vet inte i vilken ände jag ska börja, det Peter Hooks sätt att spela bas. Lägg därtill Andreas Johnson BUENA VISTA SOCIAL CLUB verkar inte heller Catfi sh Haven veta. De säger sig spela nå- på sång och eländet får ett ansikte. Eller vänta nu, är det At Carnegie Hall gon form av ”indie-soulrock” – Prince möter Otis Redding Kent på engelska? Svårt att avgöra. På gränsen till åtalbart. WORLD CIRCUIT/PLAYGROUND som får besök av några 70-talsrockare, vilka i sin tur blir PER LUNDBERG GB GGGG musikaliskt attackerade av ett yngre indierock-band mitt i en konsert, där en blues-munspelare försöker få vara med DIE! DIE! DIE! Legendarerna från Kuba som blev världslegendarer på det på ett hörn. Så låter de. Promises promises märkligaste av sätt. Tack vare Ry Cooder och den skivin- Det känns som om man bokstavligen skulle spela fl era SOUND POLLUTION spelningen han var med och fi xade och dokumentären om skivor samtidigt, när låtarna går i gång. En devastator är ju G dem. en transformer sammansatt av fl era andra robotar och som En story som väl alla kan vid det här laget – om inte går på instinkt utan att refl ektera över konsekvenserna av Kiwibandet med dödsutropen är här med sitt andra album annat: se fi lmen om Buena Vista Social Club. Den avslutas sitt handlande. Stämmer precis in på den här skivan. och är lika mycket av ett meningslöst och skränigt teen med Buena Vistas enda spelning i USA, där de omkring Men bandet måste bestämma sig för vad det är de riot som någonsin. Det är som My Chemical Romance utan 90-åriga medlemmarna charmar hjärtat ur publiken med egentligen vill. Att stå på ett ben och inte ta steget ut åt den fascinerande dramatiken och öset, som Tokio Hotel de sävligt svängande och livsglada tonerna från den ku- något håll är inte hållbart. Inget fel i att låta gammalt och utan hypen och Fall Out Boy utan den snygga basisten banska själen. Det var då häftigt att höra det förbehållslöst nytt mötas, men det måste ske med fi ness och ha en avsikt. som frontar och gör barn med Ashlee Simpson. Så vad är kärleksfulla mottagandet, och det är lika skönt och kul att Som det är nu får jag bara ont i huvudet av alla ofokuse- då kvar? Något melodilöst, krystat och irriterande nonsens höra allt nu. rade sammansvetsningar. Blandar man allt gott smakar det under namnet Promises promises. Det luktar helt enkelt För nu släpps hela konserten på två CD. Visserligen illa, så är det bara. rockerzdrömmar, gamla Converse och Clearasils acnepro- kanske det hade varit ännu mer högklassigt om man stra- Musikerna har annars bra känsla, energin existerar ducter lång väg. mat upp skivan och inte låtit allt vara med, men det hade defi nitivt och sångaren har en lagom raspig soulröst, så NINA EINARSSON å andra sidan också blivit en negativ invändning – man ”slarva inte bort er talang för Guds skull”, säger jag! Det vill alltid både äta kakan och ha den kvar. För det känns ska inte bara vara roligt för musikerna att spela utan också DIVERSE ARTISTER som att de instrumentala partierna i mitten av konserten för lyssnarna att lyssna. En självklarhet som här glöms bort. Faith presents: House ain’t dead! ibland kan bli lite långrandiga, speciellt som man bara hör Men det knallrosa skivomslaget med kvinnobenen i luften BBE/PLAYGROUND musiken. är i alla fall störtläckert. Vad det nu har med saken att GGG En stor del av charmen med Buena Vista var också att göra. Kanske menar de att vi kvinnor är som devastators, se dem, se hur livs- och spellust inte behöver ha något en modern form av bluesgubbarnas självömkan? Hustomtarna bakom Londonklubben Faith och fanzinet som helst med ålder att göra, att se musiken och kärleken MATHILDA DAHLGREN med samma namn har nu dansat och plitat i exakt tio år, till den fylla hela själen. Det hör man bara nu, och det är och det ska så klart inte bara fi ras med en lite extra svettig naturligtvis gott nog. Lyssna bara till de sju minuterna av klubbkväll, utan också med en alldeles egen mixskiva. lyckogörande skönhet i Candela, eller den i hela sinnet Att tomtarna hyser en uppriktig kärlek till musiken uppfyllande Chan chan. Nästan gott nog att fylla ens egen råder det ingen tvekan om. Man kryssar smidigt mellan själ. klassisk Chicago-house och industriell Detroit-techno, och MAGNUS SJÖBERG man lyckas snyggt mixa samman namnkunniga legender

34 Groove 8 • 2008 skivor

som Ron Trent och Plastikman med hungriga, yngre förmå- inom den klassiska musiken. För det här mina damer och sjungande över den. Inte ens Kid Rock hade sjunkit så lågt gor som Milton Jackson och Jerome Sydenham. herrar går inte att beskriva som något annat än magiskt. – eller jo, det skulle han lätt. Det rör sig sålunda om ett uppriktigt och habilt hant- Det är sällan jag blivit så här trollbunden av en skiva och Det fi nns dock bra stunder på skivan och några riktigt verk, men det går ändå inte att förneka att mixen saknar musiken får verkligen fantasin att skena iväg. Som ett inspirerande ögonblick, men en kombination av usla det där lilla extra, det som skulle höja den över mängden soundtrack till en fi lm som ännu inte spelats in så sätter texter, för mycket genrehoppande och lite väl utstuderade och göra House ain’t dead till något annat än bara något den hjärnan i spinn och tar med lyssnaren till en värld säljknep drar ner den här skiten i rännstenen. Lessen för de redan frälsta. bortom denna. Ludovico hanterar pianot som om han var Everlast, men dags att sudda ut allt på tavlan och börja om FREDRIK FRANZÉN född framför det och man kan riktigt föreställa sig hur för det här håller inte. hans fi ngrar leker över tangenterna. En snabb koll på in- MATHIAS SKEPPSTEDT DJÄVUL ternet avslöjar att denne numera 52-årige italienare anses Alla människor föds nakna som en av dagens mest begåvade klassiska pianister, och FACTORY OF DREAMS BLUE TOPAZ jag kan inte annat än att stämma in i hyllningskören. Ska Poles GG ni bara köpa ett klassiskt album i år så välj Divenire, jag PROGROCK/BORDER lovar att ni inte kommer att ångra er. Magiskt var ordet! GG Har du någonsin undrat hur pop på svenska skulle låta THOMAS RÖDIN med infl uenser av framför allt svensk popmusik och brit- Hugo Flores från Portugal och Jessica Lehto från Sverige tisk folk om de inte försöker inverka på varandra alltför EISBRECHER samarbetar under namnet Factory Of Dreams. Hugo sköter mycket, utan mer ta stafettpinnar av varandra? Det känns Sünde det mesta, det vill säga har skrivit, producerat och mixat som att Djävul, som många före dem, försöker kombinera AFM /3Hardbeat samt hanterar instrumenten och Jessica svarar för sången. utan att låta något ta överhanden. G Tyvärr känns det som kvoten för kombinationen klassiskt Okej, den svenska popen dominerar rätt kraftigt, men klingande kvinnlig stämma och något åt hårdrockshållet är den ges också gestalt av framför allt instrumenteringen Pressbiografi n avslutas med orden ”Be a sinner! Because fylld och även om det elektroniska anslaget som blir allra emellanåt. Och, javisst, ibland känns 80-talstarmen rycka this band is one worth sinning for”! Nja, tillåt mig tveka. bäst när det nästan drar iväg åt industrihållet glädjer är till. Det som är intressant är att det ofta kan låta som en Den här erbarmliga soppan är ju inte ens värd att lyssna Within Temptation och Gathering fullt tillräckligt. mindre intensiv Lars Winnerbäck emellanåt, lite romantik, på. Tyskarna beskriver det hela som elektronisk triprock ROGER BENGTSSON lite driv i komp, lite inbjudande till ordsvall och romantik; men i mina öron låter det mer som gammal hårdsynth, jag vet inte om det försvinner i mixen, eller om Djävul är fast elva skopor sämre. FALCONER ett mer burdust band live, men det känns i det sam- ROGER BENGTSSON Among beggers and thieves manhanget lite väl återhållet, hämmat; man saknar det METAL BLADE/BORDER riktiga utlevelsen. Det är potent, absolut, men man sitter JONNA ENCKELL GGGG hela tiden och väntar på det där plötsliga adrenalinutbrot- Siren on ten som måste, måste väl?, ske. Men det sker inte. Inget SILVER TREE MUSIC När jag hör Matthias Blads sångröst kan jag inte låta bli att avbryts, inget kan avbrytas, det traskar omkring i land som GGG frustrerad ropa: ”anfall mig! stånga mig! gör nånting!” Men i utkanten har besökts av typ Nordman, även om Djävul inget sker. Till sist vänjer jag mig vid hans mjälla, icketradi- känns mer verkliga. Men det känns ibland som att Win- Enya hör inte till favoriterna. Sarah Brightman är inget tionella stämma. Det är trots allt skickligt och tonsäkert. nerbäck får tampas med både Lars Demian och toner som för mig. Era går defi nitivt helt bort. Jonna Enckell borde Falconer spelar typ Nordman-metal, eller folk metal de fl esta band kring Kents genombrott spelat förr. inte heller funka men trots den klassiska inblandningen, som det offi ciellt kallas. Melodier spelades i hoven i Nå, visst är det rätt schysst och visst är några av de här främst i form av hennes Nightwishiga röst, är Siren on England långt innan Elton John var påtänkt. Och de gör det fl irtarna med forna popmelodier helt okej. Men som hel- lyssningsbar. Det är inslaget av elektroniska ljud som gör på ett utmärkt sätt. Falconer är kompetenta musiker, och het känns allt rätt krystat, faktiskt. Jag är helt övertygad om det, och kanske det faktum att hon annars bland annat har emellanåt starka melodiska kompositioner: Vargaskall, att Djävul utan restriktioner och med alla möjligheter att återfi nns i Projekt Hate MCMXCIX vars musik är synnerligen Man of the hour och Skula, skorpa, skalk är alla små dar- göra vad de vill med musiken kan vara riktigt överdjävligt tilltalande. Bra låtar är C’mon run, pampiga April ghost och lingar. Field of sorrow och Andrew Lloyd Webberska Dreams bra. Men här, på skiva, känns det mest trött och trist. Come back. and pyres är andra favoriter. Den stora dippen kommer i MAGNUS SJÖBERG ROGER BENGTSSSON mitten av albumet. TORBJÖRN HALLGREN DON CABALLERO THE ESTRANGED Punkgasm Static thoughts FAYSSOUX RELAPSE/BORDER SOUND POLLUTION Early GGG GGG RED BEET/HEMIFRÅN GG Alla måste utvecklas, såväl individer som band. Ibland är The Estranged från Portland i Oregon är tre killar med för- det ganska tråkigt. Som i fallet Don Caballero. I mitten fl utet i stadens hardcorescen som sadlat om till postpunk. Tidigare har vi hört den kvinnliga sångerskan Fayssoux på 90-talet var de pionjärer inom den gnissliga och ofta Det är mörkt intensivt och väldigt brittiskt. Man hör spår av dold bakom Emmylou Harris. Nu träder hon fram med instrumentala genre som folk med för många skivor kallar Oregons hjältar Wipers samt Magazine och Wire. Musiken eget debutalbum, tillägnat mor och far och låter Harris för math rock. Sedan dess har de sadlat om, börjat sjunga är avskalad och enkel med en hög intensitet. Det är kanske göra henne en gentjänst med stöttande sång. och blivit lite, lite sämre för varje skiva. inte originellt, men så bra utfört och intressant att man Allt låter precis som man förväntar sig när man ser På Punkgasm har de tappat fokus helt, och låter som en inte bryr sig. Och med tio låtar på 29 minuter är det svårt omslaget där Fayssoux sitter ensam, jeansklädd och blandning av The Fall, Battles och, tja, My Morning Jacket. att misslyckas. Kanske det mest intressanta en stagnerad välfönad med gitarren i famnen – lugn och vilsam country, Det känns inte helt bra. Inte för att skivan är det minsta hardcorescen producerat på länge. men också ganska medelmåttig. Hon vänder sig bort från dålig – titelspåret är härligt kaotiskt, och här ryms en hel MATHIAS SKEPPSTEDT kameran, vilket ger en föraning om hur hon sjunger. Det del raffi nerat stök. Det är ett ovanligt lyckat stilbyte. Det är märks att hon inte är van vid att vara i främsta rummet. bara det att det inte riktigt är Don Caballero. Nya lyssnare EVERLAST Hon tar inte för sig, utan riktar sig mer till sin inre, intima gör bättre i att kolla upp bandets två första skivor, For Love, war, and the ghost of Whitey Ford krets – kanske rentav mer till sig själv än till en större respect och Don Caballero 2. Gamla lyssnare gör sig helst PIAS/BORDER publik. Jag brukar inte vara den som vill klassa in musik i inte besvär alls. G åldersrelaterade målgrupper, men jag kan tänka mig att REBECKA AHLBERG medelålders personer uppskattar skivan mer än vad jag När House Of Pain splittrades i slutet på 80-talet gick Eric gör. Fayssoux framstår lite som en duktig hemmafru, som LUDOVICO EINAUDI Schrody solo under namnet Everlast. Han blev ganska stor då och då tar fram gitarren i smyg hemma på sängkanten Divenire i USA med sitt countryalbum Whitey Ford sings the blues. innan maken hinner hem från jobbet. BONNIERAMIGO Nu tio år senare är det dags att fi ska med Whitey Ford igen, Hon sjunger någorlunda bra, om än lite ojämnt. GGGGG tyvärr är det inte ens i närheten av första skivans fräschhet. Däremot saknar hon den karismatiska aura som krävs för Den här gången försöker Everlast mixa hiphop och att hålla sig framme i en genre där det kryllar av liknande, Helt ärligt så måste jag erkänna att jag aldrig hade hört ta- country och det enda jag kan tänka på är Kid Rock, och starkare artister. Kanske att hon vågar lite mer nästa gång. las om Ludovico Einaudi innan jag fi ck denna platta i min inget gott kan ju komma ur det. Det hoppas vilt mellan Men jag tror att hon själv är ganska nöjd med att hålla sig hand. Jag är ingen jättestor konsument av klassisk musik, tunga trummor, akustiska gitarrer, sitarer, sång och rap. på den nivån hon befi nner sig på. men när jag behöver koppla av så händer det ofta att jag Det känns utstuderat, billigt och rent av dåligt emellanåt. MATHILDA DAHLGREN gör det i sällskap av verk komponerade Peterson-Berger, Lägsta nivån når han med en fruktansvärd cover av Johnny Satie och Debussy. Cash Folsom prison blues som tar rytmen och sampling- Efter att ha lyssnat igenom Divenire upprepade gånger arna från House Of Pains Jump around och har Everlast så törs jag nog påstå att jag hittat en ny favoritkompositör

www.groove.se 35 skivor

BEN FOLDS på is, och Gustav begav sig ut på turné istället. Först främst är riktad till de redan invigda fansen. Men här fi nns Way to normal några månader och ett gäng nya låtar senare återupptogs trots allt en hel del andra godbitar förutom Temptation SONYBMG inspelningarna. Resultatet blev en svängig folkpopskiva och jag blir om inte annat i alla fall skönt nostalgisk under GGG som gungar i behaglig takt. Ingen risk för sjösjuka här inte. tiden jag lyssnar. Låtmaterialet blev mer allvarligt och moget. Och det är Den stora stötestenen är väl dock att produktionen Ben Folds behöver väl ingen närmare presentation. Som just melankolin och allvaret i sångerna som man vill ha låter daterad och får alla låtar att låta som om de har sitt soloartist kategoriserad som singer/songwriter, tidigare mer av när skivan tar slut. Klarinettbegåvade Don’t stop ursprung i 90-talets eurodiscovåg. En stor eloge till Glenn frontman i pianorockbandet Ben Folds Five. Way to normal (to let it die) har spelats på repeat både en och två gånger Gregory dock, som efter alla dessa år fortfarande besitter är hans tredje album. Och jag lovar att om du gillat Ben sedan Brilliant hands landande i skivspelaren. Men trots ett samma härliga svulstiga sångröst. Folds tidigare, så gillar du det här också. par riktigt starka spår och välspelade låtar saknar Brilliant Här hittar man de mest minnesvärda låtarna, men är Det är som vanligt pianot som står i centrum på olika hands förmågan att sticka ut ur mängden. Det är synd du nyfi ken på bandet så köp istället samlingen The best of sätt. Diggvänligt på allsångsinbjudande Hiroshima (B B B att kalla skivan för slätstruken, men den griper inte tag Heaven 17. Benny hit his head). Som markering av melodin i refrängen ordentligt. De jazziga, mjuka, folkiga poptonerna får gärna THOMAS RÖDIN på radiosvängiga The frown song. Vackert balladsmäktande åka in genom mitt öra, men när de gjort det åker snabbt i Cologne. Klämkäckt gubbrockigt i Bitch went nuts. Första- ut genom andra örat utan att ha lämnat några större spår HER BRIGHT SKIES singeln och Regina Spektor-duetten You don’t know me är efter sig. A sacrament; ill city en popdänga med eleganta stråkar och en klockren melodi MARIA PETERSSON DISTRICT19 som gärna fastnar. GGG Onekligen skickligt och mångsidigt. Personligen har GYM CLASS HEROES jag svårt för den där gubbigheten som stundtals är alltför The quilt Första intrycket av denna platta är att det är bra spelat tydlig. Förutom det – trevligt och skönt, helt enkelt. WARNER och hyfsat producerat. Inte riktigt min bag kanske. Tung ANNA GUSTAFSSON GG emo-metal-core, eller något åt det hållet. Bra melodier och så där. RON FRANKLIN Det är lite som att sitta på en åkattraktion, det känns När jag öppnar bookleten till plattan och kollar så Ron Franklin lovande och det är lite spännande men sen går det bara framkommer det raskt att detta är ett ruskigt ungt gäng ALIVE/SOUND POLLUTION runt, runt, runt. Och jag mår illa. från Örebro. När det är ett faktum börjar jag tydligen lyss- GGGG Efter singeln Cupid’s chokehold från albumet As cruel as na med andra öron och tänker att detta är förbannat kom- schoolchildren som kom ut 2006 så väntade jag mig något petent och lovande. De här pojkvaskrarna från gnällbältet Teknik i all ära, men allt fl er yngre människor inser värdet mer från Gym Class Heroes, de visade då potential till att låter ju som vilket band som helst i 30-årsåldern, vad det i att lyssna på musik på gammalt hederligt, jordnära vis. bli ett coolt band. Clothes off! som var deras andra singel gäller mogenhet och musikalitet. Schyssta melodier, bra När allt snurrar för snabbt framåt, måste man backa och var ganska svängig och allt de spottade ur sig var radiovän- sång, arrangemang och imponerande prestationer. vända tillbaka till de 33 varven. ligt. Och det lär de även göra med The quilt. På albumet Brukar inte göra det annars, men nu rekommenderar Ron Franklin har hakat på trenden att ge ut nya skivan gästar aktuella artister som Estelle och Busta Rhymes. På jag er faktiskt att kolla upp Her Bright Skies på MySpace: inte bara på CD utan också på vinyl. Han är öppen och är första singeln Peace sign/Index down lägger Busta några www.myspace.com/herbrightskies. Grabbarna ”behöver ett utrustad med en ”power” som har lite ”förändra världen- bars som tyvärr inte kan hålla uppe resterna av det som break”. ambitioner á la Bob Dylan” över sig. Om han hade ställt kan kallas en låt. Det känns lite som en parodi på Black CARL THUNMAN upp i en audition för Idol skulle han dock inte kommit Eyed Peas Where is the love. Och The-Dream, en klonad långt. Han har en för stark personlighet, en personlighet T-Pain som gör gästspel på andra singeln, Cookie jar. Så THE HIGH FIVES som istället gör honom till en särpräglad artist som sticker fort jag hör den där syntetiska stämman så blir jag mentalt Work of art ut och inte låter sig styras. Han har en skön punkfeeling, döv, jag slutar lyssna. Hela låten känns löjlig. Kvinnor är SHOW ME THE MONEY även om musikstilen inte är det minsta punkig. kakor och det är svårt att hålla händerna från kakburken, GG Jag har däremot lite svårt för hans svajiga falsksång, en liknelse som bara blir banal. vilken påminner om den gamle folksångaren Woody Albumet är alldeles för rörigt, det blandas hejvilt med Från och med första introt på Work of art är det ös som Guthrie, men ju mer jag lyssnar desto mer tycker jag att amerikansk skolrock, dub, ska och en minimjölksversion gäller. Inte hårt och farligt ös, men snarare rivigt partyös. rösten har något viktigt att säga och passar utmärkt in i av hiphop. Jag blir kluven och smått uttråkad och hoppas Upptempo-pop med blås, tamburing och raspig sång. stilen som ligger någonstans mellan gammal folksång och Gym Class Heroes bestämmer sig för att försöka bemästra Katrineholmsbandet The High Fives har spelat ihop i två år country-blues. Det ska vara lite skevt, jag kan tänka mig en genre istället. och har gett konserter här och där i landet men även varit hur vinylskivan kommer att låta när den, med sin frodigt YSABEL ARIAS med på Rookieturnén. Nu är debutalbumet här, dekorerat levande atmosfär, välspelad knastrar lite lätt om några med popkonst-konvolut och en samling låtar som dundrar årtionden. HATEFORM på i hundraåttio. Kombinationen av den rockiga gitarrpo- Det faktum att Franklin skrivit alla låtar själv gör att Dominance pen och den nästan spruckna sången får The High Fives att han har en nära, passionerad relation till dem. Han lyckas 745/PLAYGROUND ibland påminna om The Strokes, även om de spelar på två få musiken att föröka sig och eka från gångna tider utan GGG helt olika grenar på rockträdet. Work of art saknar tillräck- att den låter som imitationer. Mänskligt och operfekt, ligt starka melodier för att låtarna ska fastna. precis som det ska vara. Vad är det egentligen som händer med det obarmhärtiga Trots att bandet har fått till ett snyggt, men inte alltför MATHILDA DAHLGREN hatfyllda Slayer-i-kvadrat-riffandet som redan i första rik- tillrättalagt, popsound är det bara vid några få tillfällen tiga låten As god as piskar som en orkan mot hörselgångar- som skivan riktigt medryckande. Och upptempo-pop borde GOTYE na? Det fi nns ju kvar genom hela fi nnarnas debutvax men vara medryckande, väcka både hjärtat och dansfötterna till Like drawing blood någonstans bland alla gitarrutfl ykter och tomgångandet i liv. Annars blir det inte mycket mening kvar med partyöset. LUCKY NUMBERS/BORDER mellantempon förvandlas det som till en början låter helt MARIA PETERSSON GGG strålande till lovande och det är bara att hålla tummarna att allt faller på plats till nästa gång. Farten är det inget fel HYDROGYN Australiens Beck, Wounter de Backer aka Gotye, lanseras på och de fl äskiga chugga-chugga gitarrerna i Bleed dyrkas Deadly passions nu utanför landets gränser i och med sitt andra album. men lite mer fokus så smäller det till rejält. DR2/SOUND POLLUTION Like drawing blood innehåller mixar och samplingar av ROGER BENGTSSON GGG allt från 60-talsstorband till nedtonad mysmusik, via Phil Collins-vibbar och funkig jazz, och kanske blir det lite för HEAVEN 17 Tredje gången gillt, albummässigt, för hårdrocksbandet mycket. Skivan förlorar sin charm efter ett par spår och har Live at last Hydrogyn från Kentucky. Personligen har jag dock inte svårt att hålla samman. Det spretar för mycket. Men låtar COOKING VINYL/BONNIERAMIGO hört talas om dem förrän nu. De gör en traditionell, hård som The only way, Seven hours with a backseat driver och GG rock, som är helt okej. Varken mer eller mindre. De har en Heart’s a mess gör att skivan ändå förtjänar att lyssnas på. kvinnlig sångerska (Julie Westlake), med ett fördelaktigt JENNY BRINCK Heaven 17 slog igenom med dunder och brak i och med yttre, som galjonsfi gurerar lättklädd på skivkonvolutets hitsingeln Temptation för snart 25 år sen. Men sen uteblev framsida. Uppklivande ur en rosenbeströdd likkista med GUSTAV AND THE SEASICK SAILORS hitsen och idag betraktas bandet nog mest som en obskyr rödglödgade ögon. Kanske gör det skivan intressantare än Brilliant hands rest från en svunnen tid. vad den är för vissa? MARILYN/SOUND POLLUTION Man rör sig i samma musikaliska landskap som genera- Som femte spår mitt i låtordningen gör de en extra- GGG tionsvännerna Human League och ABC, och fortsätter att heavy version av Alanis Morrissettes hit You oughta know. blanda vit soul med synt och poppiga melodier. Live at last Inte så långt från originalet och inte så kul. Gitarristen, Det var nära att Brilliant hands inte blev av. En av sjömän- är inspelad under bandets turné som förband till Erasure låtskrivaren och producenten i bandet heter uppenbarli- nen i musikkollektivet hoppade av, inspelningarna lades år 1999. Och man kan väl konstatera att den här skivan

36 Groove 8 • 2008 skivor

gen Jeff Westlake. Frågan är bara om Julie är hans fru eller IBM till biltillverkaren Ford. I och med det försvinner den ats hamna helt rätt och inledande Spiralling känns verk- syster. självbiografi ska aspekten och ersätts av ett mer fi ktivt och ligen som något av det bästa bandet gjort. Tom Chaplin CARL THUNMAN drömskt projekt. Jóhannsson tematiserar biltillverkning, har kanske inte världens mest särpräglade röst, men han industriella projekt i brasilianska drömskogar, viktorianska vet hur han ska utnyttja den till max. Och Tim Rice-Oxley I AM GHOST poeter som sörjer guden Pans död (i The great god Pan har kommit upp med en handfull av briljanta poplåtar. Those we left behind is dead) och en raketingenjör som spränger sig själv i ett Refrängerna sitter som gjutna och blipp-bloppsyntarna får EPITAPH/BONNIERAMIGO garage i Kalifornien (The rocket builder). Det gör att skivan mitt gamla syntpophjärta att smälta totalt. En glad över- G inte alls är lika tematiskt sammanhållen som föregånga- raskning som lovar gott inför framtiden. ren. Den spretar mer. THOMAS RÖDIN I pressreleasen beskrivs I Am Ghosts sound som ”dark Musikaliskt är det dock snarare tvärtom. Jóhannssons rock”. Som man kan ana av bandnamnet, skivans titel och utdragna stråkpartier är enormt vackra och vid en första LAMBCHOP det fascinerande fula omslaget är detta en eufemism av lyssning är det lätt att dras med och dränkas av den bit- OH (Ohio) rang. Här har vi då alltså samma sorts genomkommersiella tersöta romantiken i melodier och ljudbild. Men samtidigt CITY SLANG/BONNIERAMIGO emo med hardcorekomplex som en stor del av världens fastnar dessa änglalika melodier i ett loopat tillstånd som GGG 14-åringar älskar mer än de hatar sina föräldrar. Låtarna gör att deras skönhet till sist vänder sig emot dem – och får heter saker som Buried way too shallow och behandlar dem att bli sliskigt fl uffi ga och alldeles för söta. OH är verkligen en skiva som bara fl yter på. Kurt Wagner vardagsbestyr som olycklig kärlek, självhat och öppna Liksom föregångaren är Fordlandia delvis inspelat till- har som vanligt inte ansträngt sig för att spexa och denna gravar, och det är distanslöst på ett nästan befriande sätt. sammans med en 60 man stark stråkorkester i ett av Prags gång gränsar det nästan till att resultera i ett långt mum- Om de inte dessutom hade varit genomusla så kanske de konserthus. Tyvärr har Jóhannsson alltså förlitat sig lite för lande. Men visst fi nns det en tjusning i det också ibland… hade vunnit lite poäng på det. starkt på stråkorkesterns romantiska anslag. Skivan lyfter eller? Den här typen av alternativcountry kanske helt REBECKA AHLBERG när han kastar in en Daniel Lanois-infl uerad gitarrslinga (i enkelt inte ska göra så mycket väsen av sig. titelspåret) eller låter ett långsamt ökande 4/4-beat växa I en soulig, jazzig lunk kåserar sångaren i detta Nashvil- I SET MY FRIENDS ON FIRE fram i bakgrunden som i Melodia (Guidelines for a space leband kring vardagliga trivialiteter som på intet sätt stör, You can’t spell slaughter without laughter propulsion). I spänningen mellan de olika elementen växer men som kanske heller aldrig blir jättespännande. Men EPITAPH/BONNIERAMIGO Jóhannssons låtar fl era decimeter och låter ana samma även om OH är slätstruken och troligtvis gör sig bäst nå- GG storslagenhet som på förra albumet. gonstans i bakgrunden, bär plattan på en gemytlig känsla Därmed inte sagt att det är en dålig skiva. För det är som lyfts av åtminstone ett par starka kort, bland annat I Set My Friends On Fire bestående av Matt på sång och Na- Jóhannsson alldeles för driven och kompetent. Men den Sharing a Gibson with Martin Luther King Jr. Och den där bil på instrument, programmering och sång provar på att blir något ointressant och väl söt. Han hade vunnit på att Cat Stevens-rösten är ju faktiskt svår att inte gilla. sammanföra pop, hardcore, electronica och någon variant skarva hårdare mellan de olika komponenterna – eller MIKAEL MALMBORG av grindcore. Bitvis funkar det sådär men sammantaget fortsätta vara personlig. Vi får väl se om han fi xar till fl uffet fungerar det inte alls. Pop-biten, och även electronicainsla- på sista delen i trilogin. LEKVERK gen, hade kunnat bli något på egen hand men hardcore- MATS ALMEGÅRD 21st century jump partierna är på tok för dåliga och growl/grindsången är PARALLELL på sin höjd parodisk och låter ofta som en björn och lika JW-JONES GGG ofta som något studentspexare kommer på när det ska Bluelisted raljeras. Låttitlar som Beauty is in the eye of the beerholder NORTHERN BLUES/CROSSCUT Det känns som att Lekverk faktiskt försöker leva upp till och Reese’s piece, I don’t know who John Cleese is? skvallrar GGGG sitt namn, om det anspelar på lek som aktivitet. Det fl irtas om att det inte är fullaste allvar som gäller och än en gång i pianojazzform med både folkton och mainstream och dyker tanken på studentspex upp. Med den skillnaden att I Ett av de bättre, yngre bluesbanden jag hört på sistone är experimentell jazz. Vilket naturligtvis är kul, jazz som tar Set My Friends On Fire inte är särskilt roligt. kanadensiske JW-Jones och hans spelglada gäng, som för sig självt på allra fullaste allvar har missat all poäng. ROGER BENGTSSON övrigt har fl era album bakom sig. Skickliga bluesgitarrister Och Lekverk tar ut svängarna, inte över tid, utan ibland fi nns det gott om men JW-Jones harvar inte bara på med känns det som att det takt för takt uppkommer ett infall JIMMY BUSSENIUS & SKURKLANDET tröttsamt narcissistiska solon, utan tar sig an strängarna och en idé som får föra allt vidare. Och det är inte bara, Spår noll på ett generöst och lekfullt sätt som smittar av sig och är kanske inte ens, Adam Forkelid på piano som för, utan HAVET BRINNER dessutom en säker sångare. Det här är ingen ”hängaläpp- rytmsektionen med Putte Frick-Meijer Johander på bas G blues” utan energiskt frisk och dansant himmelsblå blues, och spefulle Jon Fält på trummor verkar ibland nästan inspirerad av framförallt Fabulous Thunderbirds – en stil hämningslösa när de går loss ordentligt. Snarare verkar det Föreställ er att Håkan Hemlin från Nordman startar ett som i Sverige känns igen hos exempelvis Trickbag. som att när pianotonen söker och hittar en konkret me- band med valfri Bolibompaprofi l. Där har ni min första Något som saknas är däremot munspel. Kim Wilson lodi, alltsomoftast, tyglas lekfullheten, vilket också innebär tanke när jag hörde Spår noll av Jimmy Bussenius. Jag kan har gästat tidigare plattor och för mig skulle han gärna få att det, i förlängningen, blir lyssningsbart, njutbart, och helt enkelt inte ta det här på allvar. Det är varken bra eller göra det igen. Jag skulle vilja byta ut saxofonen mot detta hoppingivande. begripligt och jag blir bara förvirrad, negativt, av det. Spår nästan obligatoriska bluesinstrument, men saxen ger också Men det fi nns också partier där man låter tystnaden noll innehåller hyfsat trallvänlig popmusik med gipsyvib- en swing-feeling som passar väl in i konceptet den med. bilda musikens ram, där man låter det outsagda bilda bar och kreativa låttitlar och texter, men det funkar inte. Nu fi nns dock bland andra Junior Watson med på gitarr, ramen, kontexten, där livet gror när allt väcks, där det Alls. ett välkommet tillskott. Jag låter gärna dessa glada gossar organiska faktiskt spelar roll. Men det känns också som att JENNY BRINCK svänga loss i både tid och otid. De kommer säkert att bli viljan blir lite för stor ibland. Riktigt bra emellanåt, men fl itigt bokade på bluesfestivaler uppe i Norden framöver. ibland lite för splittrat för att övertyga. Men man kan inte JÓHANN JÓHANNSSON Himmel och pannkaka vilket drag det måste bli med låta bli tycka om Lekverk. Faktiskt. Fordlandia JW-Jones live. Jag blir så glad av den här skivan. Det fi nns MAGNUS SJÖBERG 4AD/PLAYGROUND inte en möjlighet att någon skulle kunna gå deppig från en GGG JW-Jones-konsert! DONNA LEWIS MATHILDA DAHLGREN In the pink På sin förra skiva IBM 1401 – A user’s manual ägnade HEMIFRÅN Jóhann Jóhannsson sig åt att tonsätta gamla inspelningar KEANE G med instruktioner till datorn IBM 1401. Resultatet var ett Perfect symmetry mäktigt möte mellan teknik och människa, datorgene- UNIVERSAL Jepp, här kommer då ett rosaskimrande album från Lewis rerade ljud och stråkar. Men den var mer än ett storögt GGG som 1996 gav oss dunderhiten I love you always forever betraktande av teknologin. Jóhannssons egen pappa (near and far close and together ni vet) som var etta på arbetade nämligen med underhållet av datorn under Keane har egentligen aldrig varit några av mina favoriter. US Billboard i tretton veckor vilket faktiskt var rekord, 60-talet och det gav skivan en självbiografi sk prägel. När Everybody’s changing från debuten spelades sönder och innan Imbruglias Torn slog det med en vecka två år senare. instruktionsbanden blandades med elektronik och stråkar samman av reklamradion, men det kändes som om det Poängen är att låten är känd – och ni vet vilken det är. var det samtidigt ett sätt för Jóhannsson att närma sig sin fanns dussintalet andra engelska indieband som var mer Då kan ni tänka er att ni tar denna girlyromantikhit från far och skissa en musikalisk bild av denne. Resultatet var intressanta. 1996, applicera sedan detta på ett album och ta bort all musik som rörde sig i spänningsfältet mellan det familjärt Men på tredje fullängdaren Perfect symmetry byter hitkänsla. Vad blir resultatet? Något som kan liknas vid privata och det teknologiskt alienerade. Keane totalt med sitt gamla sound och de bombastiska känslan av att missta rosafärgad bomull för sockervadd. Den spänningen är upplöst på Fordlandia som är den balladerna får ge vika för dansant 80-talspop. Tankarna Äckligt, luftigt och jävligt irriterande. andra delen i en planerad trilogi. På nya albumet fortsätter går till Simple Minds, Alphabeat och A-ha och helt plötsligt NINA EINARSSON Jóhannsson utforska tekniken och klassiska amerikanska känns bandet så mycket mer angeläget. Det känns som att varumärken. Denna gång fl yttas fokus från dataföretaget man i sina försök att stiga ur skuggan bakom Coldplay lyck-

www.groove.se 37 skivor

LITTLE JACKIE I femte spåret låter de även lite ”industri light”- Den största nackdelen är Morrs röst som är svag och The stoop atmosfär komma fram. Jag kommer då att tänka på James aldrig lyfter. Jag skulle vilja säga att han är ”songwriter”, S-CURVE/EMI Plotkins banbrytande band Scorn. Bara det är ju positivt. trots nödrim här och var, men inte någon ”singer”. Det GGG Men det är mycket ”mjäkighet” och ”gnällighet” i rocken känns som om han medvetet dämpar rösten för att inte just nu. Och någon sorts uppgiven, polerad fl athet. Jag ”störa grannarna”, men vill ändå nå ut med sina berät- The stoop slingrar sig slankt och snyggt genom elva låtar suktar efter något med vital, revolutionär knockout-attityd. telser. Han ser ut som en mörk, mystisk och stilig främling. av hiphopgung och popmelodier. Eftersom ena halvan av CARL THUNMAN Det måste vara det han lever på, för någon stor artist är duon, Imani Coppola, är violinist faller det sig naturligt han inte och kommer troligen inte heller att bli. Däremot att det ljuva ljudet av fi oler hörs med jämna mellanrum. JUANA MOLINA skulle hans sånger säkert göra sig bättre om han inte sjöng Det är svängigt och sätter ens kropp i rörelse utan att man Un dia dem själv. Nu är de så trötta att jag somnar på vägen till riktigt kan styra det. Att betyget inte är högre beror på att PLAYGROUND sängen när skivan är i gång. plattan bjuder på för lite variation. Men singeln The world GG MATHILDA DAHLGREN should revolve around me kommer att bli en hit. Det kan inte bara vara jag som tilltalas av den titelns kaxighet och Juana Molina har av många kritiker liknats vid ett syda- MR MORNING låtens fl yt. merikanskt svar på Björk, och jag kan till viss del förstå The sweet scent of butterfl ying ANNA GUSTAFSSON liknelsen. Hon har en egen stil och gillar att blanda etno TAXIM RECORDS med såväl visa som allehanda omvärldsljud. Likt en latinsk GGG MAHER & SOUSOU CISSOKO Stina Nordenstam smyger hon sig in i din värld och försö- Adouna ker snärja dig med drömska hymner och vacker sång. Svenska Mr Morning har uppenbarligen hämtat inspiration AJABU!/CDA Men det är här problemet kommer. För anledningen från fl era håll. De har en klassisk singer/songwriterkänsla GGGG till att jag alltid gillat en artist som Björk genom alla år är i botten, men nöjer sig inte med att stanna kvar där. att det under alla effekter och pålägg alltid funnits starka Concrete jungle är den låt som får mig att lystra till lite Sousou Cissoko har svensk bakgrund, och när hon till sist, melodier. För mig känns Juana Molina mest som en massa extra med sin österländska prägel. Där känns det som om efter att ha träffat hans bror på Urkultfestivalen i Näsåker, väsen för ingenting. Visst är det kul med musik som vågar Judas Priests Better by you, better than me och Peter Green där magi uppstår, blev presenterad för Maher från Senegal och lyckas att vara annorlunda, men i botten måste det & Mick Greens Chinese white boy oväntat möts i bakhu- kom båda till Sverige av kärlek, inte bara till koran, det ändå fi nnas bra melodier för att slutprodukten ska bli bra. vudet. Change of perspective får mig att tänka på Guns’ afrikanska harplåtande instrumentet. Sousou hade redan Själv hade jag hellre sett att Juana skalat av effekterna och n Roses version av Knocking on heavens door och även tidigare börjat intresserat sig för koraspel, åkte till Gambia lull-lullet och istället gett sig på att göra en riktigt avskalad 60-70-talets psykedeliska stämning tycks aktuellt både för att studera traditionen bakom koran, som första kvinna platta där melodierna kommer i första hand. Gör om, gör här och där. Dessutom ska de självklart smyga med en någonsin. rätt. bluegrasslåt, vilket verkar vara mer regel än undantag för Det låter väldigt afrikanskt, som det naturligtvis ska THOMAS RÖDIN fl ertalet besläktade band idag. Blandningen är frodig, men göra, men det fi nns inslag som gör att det inte per auto- allt låter ändå som hämtat från samma trädgård, i positiv matik stannar där. Det fi nns riktningar låtar tar som leder THE MOODY BLUES bemärkelse. De utstrålar en egenhet som känns livskraftig. både bort mot västerländska tongångar och arrangemang Live at the Isle of Wight festival 1970 Mr Morning har allt en del guld i mund som skulle kunna samtidigt som det fi nns en stark länk till det traditionella. EAGLE/PLAYGROUND glimma ännu mer. Maher låter, tillsammans med kompet, bas, kora, emel- GGG MATHILDA DAHLGREN lanåt som någon av de afrikanska legendarerna, i de bästa stunderna som Ali Farka Touré. När berömda band med många skivor bakom sig, och i MURS Men det är kombinationen av afrikansk kontext och det här fallet även framför sig, ska recenseras är det lätt Murs for president de lätta och direkta melodierna som lyfter hela plattan. att deras övriga alsters glans smittar av sig på den aktuella WARNER Ta bara de två första låtarna, Jarabi och Toumaranke, skivan. Jag ska försöka undvika denna fälla. GGG briljanta i sitt fl yktiga spel, i sin på samma gång europeiska Emellanåt är det svårt att veta om det är Moody Blues och afrikanska uppbyggda kontext, utan att falla i någon som spelar uselt eller om det är ljudet som går på rund- Det är stort av Murs att försöka bli en av hiphopens ledare. av 80- och 90-talets fällor när det gäller dylika symbioser gång. Ljudtekniken var ju inte den bästa när det begav sig. Han har länge varit underground och hela hans persona eller fusioner. Och även om det känns lite märkligt så är Men det hör till. Däremot inte sagt att vad som helst är går ut på det, Murs står för Making Underground Raw Shit. psalmen Allt vad vi på jorden äga med kora och blås en ursäktat. Tyvärr känns det inte lika trovärdigt längre. Murs for pre- kulturlänk som på alla sätt bör omhuldas. Överhuvudtaget Om Beatles och Jethro Tull hade slagit sina säckar sident är första släppet på ett stort skivbolag som Warner. en vacker platta som växer oavbrutet. samman hade resultatet kunnat bli Moody Blues, men nu Murs har varit med länge, bland annat i ypperliga under- MAGNUS SJÖBERG lyckades de, som bekant, komma till på egen hand. Tyvärr groundhiphopkollektivet Living Legends, med emcees som undrar jag om det inte rådde lite väl mycket knarkdimma Eligh, Grouch, Scarub och Bicasso. EUGENE MCGUINNESS över konserten 1970. Den har aldrig varit riktigt godkänd Ett gott samarbete med producenten 9th Wonder har Eugene McGuinness av bandet tidigare, vilket jag har viss förståelse för. Känns även gett liv till skivor som Murray’s revenge. Ett album DOMINO/PLAYGROUND som om kontrollen tappas både här och där, vilket givetvis som kom 2006 och som med en laidback vibb gav en skön GG kan ses som fl ummigt men också som en del av den psyke- insyn i Murs vardag och hans relation till hemstaden L.A. deliska folkrock-stilen. Samarbetet har fortsatt mellan de tu och 9th Wonder har Eugene är en brittisk yngling som jag hört talas om tidi- Musiken framstår trots allt som äkta, viljestark och producerat många av spåren på nya plattan. Love and gare. Inte så mycket på grund av hans musik, utan mest oberäknelig. Den har en märklig stabilitet i grunden, vilket appreciate ll är ett av spåren. En fortsättning på Love and för den snygga tecknade videon till Monsters under the bed förklarar att bandet ännu är vid liv och spelar både i Jön- appreciate på Murray’s revenge. En skön och silkeslen låt från debuten The early learnings of Eugene McGuinness. köping och Stockholm i oktober. Ni som inte var gamla nog med bra råd om hur en dam ska behandlas. Bonusspåret Röstmässigt går han att likna vid en yngre version av Ed 1970 får chans att jämföra live då och nu. Om man lär sig Better than the best är första singeln, lagom skrytigt med Harcourt, Bright Eyes och Rufus Wainwrigh. Men låtmässigt se genom dimman kan jag tänka mig att den här konserten en dos humor. Precis som i Time is now där Snoop Dogg imponerar det inte särskilt på mig. Vissa låtar, som Wendy var en riktigt positiv upplevelse, om man nu kunde se och gästar. En låt om förändring med hög gospelstämning. wonders, är till och med på gränsen till tjatig. Höjdpunk- höra tillräckligt bland alla 500…000 (!) personer som lär Humorn är närvarande, men faller ganska platt för terna är Atlas och Disneyland. ha besökt festivalen. Nuförtiden får man ju inte ens röka mig, det är som att sitta fast i en biosalong och kolla på LISA ANDERSSON vanlig tobak inomhus, så kan tänka mig att upplevelsen en Martin Lawrence-komedi. På gränsen till buskis. Murs blir annorlunda 2008 på fl era sätt. Beträffande skivan blir for president känns väldigt spretig, titeln är passande och MNEMONIC slutsatsen ändå ”nja…”, trots några riktigt bra ekon från släpps i god tid till presidentvalet. Ett bra PR-trick? Men Pandora det förgångna. plojigt är det och jag har svårt att ta Murs på allvar. TIEFDRUCK/SOUND POLLUTION MATHILDA DAHLGREN YSABEL ARIAS GGG KENN MORR NAVID MODIRI & GUDARNA Ännu ett amerikanskt band som låter alldaglig och slät- Move on Allt jag lärt mig hittills struken amerikansk indierock. Utan att vara dåligt. Bara FLEETS COVE MUSIC/HEMIFRÅN BAD TASTE RECORDS strömlinjeformat, oförargligt och förutsägbart. GG G Till Mnemonics ära skall sägas att de trots allt vågar ta ut svängarna med en lite intressantare produktion än van- Kenn Morr har fi na tankar men lyckas inte omvandla dem Navid Modiri & Gudarna släpper nu sitt tredje album, ligt. Det är piano, fl öjt, stråkar och annat som sticker fram till något riktigt värdefullt. Melodierna är egentligen varma men frontfi guren Navid är väl annars mest känd som här och där och gör att jag känner varmare för Mnemonic och harmoniska, speciellt första låten Make you mine, men programledare för SVT:s Filmkrönikan. Och helt ärligt så än många av deras gelikar. det händer inte så mycket mer på resans gång. Hela skivan känns det faktiskt som om han borde hålla fast vid sin släpar sig fram på samma läge hela tiden.

38 Groove 8 • 2008 skivor

karriär som radio- och TV-personlighet istället, för det här OVERCAST POPULOUS WITH SHORT STORIES är inte särskilt kul. Reborn to kill again Drawn in basic Plastig reggae mixas med gitarrpop och Latin Kings- METAL BLADE/BORDER MORR MUSIC/DOTSHOP.SE klingande hiphop till ett enda röra som mest känns störig GGG GG och osvängig. Visserligen så har bandet lyckats hitta sin alldeles egen stil, men det behöver ju inte nödvändigtvis De höll på mellan augusti 1991 och november 1998 innan Populous With Short Stories har ett väldigt drömskt sound betyda att det är bra. Med tanke på Navids bakgrund som de tröttnade på att inte komma vidare. Sångaren Brian där sången består av släpiga indiestämmor. Tanken om poet så blir jag dessutom lite besviken på texterna som Fair gick vidare till Shadows Fall som det gått bättre för ett amerikaniserat Radio Dept slår mig, även om Populous mest känns krystade och utan fl yt. När dessutom hans röst och Mike D’Antonio började jobba med ett projekt kallat With Short Stories är mer utsvävande åt electrohållet. På som bäst tangerar Markoolios så är slagsidan ett faktum. Killswitch Engage som det gick betydligt mycket bättre för. Drawn in basic är det snarare det kreativa i musiken än Kanske kan det här tilltala de allra mest hängivna fansen, Antagligen så bra att det kan inbringa några slantar att rösten och texterna som slår högst. Ändå blir skivan lätt Mona Sahlin lär för övrigt tydligen vara ett av dem, men återinspela elva gamla dängor och även två tidigare out- tråkig, låtarna påminner för mycket om varandra och det själv så blir jag mest bara uttråkad och irriterad över hur givna sådana med förra bandet. Svårt att riktigt se vitsen som började som något bra och intressant mynnar istället intetsägande Allt jag lärt mig hittills är. med detta släpp – visst det är helt okej och i Seven ft grin ut i slentrian. THOMAS RÖDIN är det bättre än så men knappast så märkvärdigt att det JENNY BRINCK fi nnas anledning att prångla ut det ånyo. O’DEATH ROGER BENGTSSON PSAPP Broken hymns, limbs and skin The camel’s back CITY SLANG/BONNIERAMIGO THE PACK A.D. DOMINO/PLAYGROUND GG Funeral mixtape GGG MINT/BONNIERAMIGO Det skulle antagligen gå att skriva en hel avhandling GGGG Jag gillar Psapp. De lyckas vara söta utan att man vill krä- om O’Deaths countrybaserade banjopunk och folkgoth. kas på dem. Och med tanke på hur sockersött det faktiskt Dessutom gör känslan av att sångaren Greg Jamie svalt Två tuffa Kanada-brudar i svarta kläder slår igång en hej- är så är det bedrift. Troligtvis är det sångerskan Galia mikrofonen intrycket ännu mer… märkligt. dundrande dynamisk punkblues på enbart gitarr, trummor Durant röst som räddar det från att bli en kladdig röra Den första analysen är att bandet rymt från en cirkus, och sång – en sättning som vi känner igen från exempelvis av leksaksljud. Till skillnad från musiken, som är väldigt drabbats av galna kosjukan eller fått en rejäl snedtändning White Stripes och Blues Explosion. Sångerskan Becky Black lekfull och barnslig, är hennes röst vuxen och stark. i studion. Otaliga lyssningar senare lämnar Broken hymns, har jämförts med Janis Joplin och visst kan man höra likhe- Det här är duons tredje album och kanske inte riktigt limbs and skin enbart en molande huvudvärk som avtryck. terna i hennes totala utlevelse, men hon har en helt annan lika bra som förra skivan Tiger, my friend. Trots det, är det Den melodiska låten Angeline är förvisso en ljusglimt becksvärta i sin attityd. Jag kan känna vibbar av Courtney en bra skiva. Styrka ligger bakom den lekfulla imagen och och ett välbehövligt andrum bland skräniga temposkiften Loves självutlämnande desperata stil i hennes röst, som i de starka låtarna som är proppfulla med melodier som och andra psykoser. Men i övrigt är Broken hymns, limbs ibland kan bli lite ”overkill”. Men det är meningen. Den lyckas locka in dig i deras värld. Att lyssna på låten Parker and skin en ganska irriterande skiva. här plattan ska man inte bara njuta av utan suga upp som är lite som att hamna i en elektrisk indieversion av Djung- ALEXANDRA SUNDQVIST en explosion av starka, mixade känslor. elboken. Tänk Kung Louie i Cheap Monday-jeans. Det här är sannerligen ingen samling sorgsna LISA ANDERSSON ONE MAN FREAC SHOW begravningslåtar, även om den starka dödsdriften fi nns Go back to sleep, dear närvarande. Texterna är ordentligt brutala på sina ställen PSYCROPTIC OMFS och matchar den trashiga musiken väl. Om ”blandbandet” Ob(Servant) GGG spelas på min begravning lär deras power ta mig med till NUCLEAR BLAST ”andra sidan”, för det är snarare livslust och frenesi än GGGG När jag hör första spåret Cake beat tror jag för ett ögon- uppgiven dödslängtan som tjejerna utstrålar där de sitter blick att jag hamnat i en försvunnen låt från Radioheads In på gravkanten. Uppfriskande värre när bluesen reinkar- Om musik vore en höghastighetstävling skulle Dave Haley rainbows. Ingen dålig association, tänker jag, men hoppas neras i ung och otämjbar form. Då The Pack A.D. ramlar som lirar trummor i detta dödsband från Tasmanien vara att hela plattan inte låter likadant. Tack och lov gör den ner i graven kommer de att födas på nytt, både en och två på pallplats efter i stort sett varje mästerskap. Han är ju inte det. gånger. baske mig obscent kvick med stockarna, så snabb att jag Det är verkligen somna om-pop (väl vald albumtitel). MATHILDA DAHLGREN nånstans ändå befarar att det gömmer sig en liten maskin Mycket akustiskt med atmosfärskapande gitarrgnissel och bakom namnet. ljus sång. Instrumentala Silent rush är två kyliga minuter THE PIERCES Bandet har genom åren turnerat med de främsta med pianoplink. Ibland ökas tempot, det låter rockigare Thirteen tales of love and revenge dödsbanden som Deicide, Dismember, Nile och Cannibal och sångaren tar i mer, och den omväxlingen behövs för LIZARD KING/BORDER Corpse och nu är de själva där uppe på toppen och slåss. att jag ska kunna uppskatta hur intagande de lågmälda GG Ob(Servant) stoltserar med ett gäng bra låtar där hög has- partierna är. tighet gör slag i sak med ett grooveorienterat gitarrspel och ANNA GUSTAFSSON Det som börjar så bra. När systrarna Allison och Catherine kombinationen är tillfredsställande. Favoritlåtar är Initiate från Alabama presenterar sitt tredje album med spåret som börjar lugnt men snart kommer upp i överljudshastig- JOAN OSBORNE Secret kastas man in i en skruvad dröm om förvrängda ma- het, Removing the common bond där trummorna smattrar Little wild one rionettdockor som förlustar sig med eskalerande tivolimu- som trippla smatterband i en popcornskastrull samt BONNIERAMIGO sik. Tänk ett positiv i händerna på Coco Rosie. Efterföljande givetvis den fantastiska titellåten. GGG Boring är allt annat än boring. En låt som tydligt pekar på ROGER BENGTSSON dagens upphajpade blingbling-samhälle, som i själva ver- Efter de senaste årens tämligen ojämna skivutgivningar ket bara är polerad yta och som i det långa loppet öppnar THE PUSSYCAT DOLLS så slår Joan Osborne återigen sina påsar ihop med gamla för given tristess – känslan av att bara vilja ha mer utan att Doll domination Hootershjältarna Eric Bazilian och Rob Hyman, som egentligen veta varför. Men i samma veva som Boring tonas INTERSCOPE/UNIVERSAL för övrigt även stod bakom en stor del av materialet på ut går The Pierces tretton sagor om kärlek och revansch GGG genombrottskivan Relish. Och det känns verkligen som vilse i jämntjock radiorock. om det gett henne den energi och nytändning hon så väl En påklistrad sexighet tar vid. Antagligen frammanad Om man köper förutsättningarna att Nicole Scherzinger behövde. Här fi nns visserligen ingen brottarhit i klass med av någon äcklig skivboss. Gäspframkallande stycken som är megastjärnan i en dokusåpa kallad The Pussycat Dolls One of us, men Little wild one känns ändå som ett av Joans gjorda för någon lokal hitradio i trakterna runt och i (snart 26 miljoner visningar på myspace!) där musiken be- starkaste album rent låtmässigt. Rösten har fortfarande Alabama får allt för stor plats. Jag skulle vilja jämföra vissa står av modern showkärlekspop och bara lutar sig tillbaka samma sköna bett och i låtar som Rodeo och Can’t say no delar av The Pierces med Tegan And Sara, men det känns och släpper in denna omfångsrika platta är chansen stor får hon verkligen visa vad hon går för. Det skulle förvåna varken korrekt eller schysst i det stora hela. Det här är inte att man kommer att fi nna njutning. mig om det här är plattan som tar Joan Osborne tillbaka i samma klass. Långt ifrån. Sheryl Crow kanske? För Doll domination är en platta med massvis av stark till hitlistorna, men här bevisar hon i alla fall en gång för Mitt intresse falnar bit för bit ju längre in i skivan jag list-r’n’b där många storstjärnor hjälper till i både produk- alla att hon inte bara var ett one-hit wonder. Inspirerad kommer. tionen och vid micken. Många spår får man den där igen- melodisk rock med countryinfl uenser. The Pierces kan leverera, det råder inga tvivel om det. känningskänslan av, man vet knappt om man hört dem på THOMAS RÖDIN Men när det unika så abrupt ställs vid sidan för poplåtar radion redan eller om de bara påminner om något annat som (förlåt) piercas sönder och samman med dammig (Diddys härliga Press play exempelvis), vilket ju är adels- FM-rock försvinner alla goda tankar om god smak som The märket för en hit. För hits fi nns här. Ett helt gäng. Nästan Pierces ändå verkar ha, någonstans i radiorockbruset. alla faktiskt. Men maffi gast är släpiga Takin’ over the world, DANIEL MAGNUSSON heta R Kelly-spåret Out of this club och Timbalands Magic

www.groove.se 39 skivor

och In person. Så nog kommer Nicole och hennes dockor räddare och försvarare, men det är faktiskt nästan så man charmigt. Låt den naiva glädjen lysa upp din dag för en att dominera! känner en uppfriskande känsla när man hör det. Som stund. Lyssna och tralla med. Le och stampa takten med GARY LANDSTRÖM den felande länken mellan radiomainstream och, om foten. Hoppa och dansa när ingen ser dig. Sjung med till den fi nns, originell och storartad altcountry. Något som hörlurarna när du sitter på bussen. Det är lugnt, så länge D RAMIREZ jag faktiskt inte skulle protestera mot att höra i radio-, du hatar sångaren är du fortfarande cool. Headliners butiks- eller hissammanhang. I alla fall inte de första tio ANNA GUSTAFSSON AZULI/BORDER gångerna… GGG MAGNUS SJÖBERG SEBASTIAN A fi ne selection of remixes Den som spenderat ett par timmar på dansgolvet till en ULI JON ROTH ED BANGER/BORDER duktig DJ vet att det inte bara är låtvalet, eller mixtekniken Under a dark sky G som skiljer en bra kväll från en mindre lyckad. Det handlar STEAMHAMMER/BORDER också om uppbyggnad av setet, om stämning och atmosfär. GG Electroclashen lanserade sig som ”modemusik” med Chicks D Ramirez kan det där. Han väljer ett bra låtmaterial med On Speeds Fashion people i spetsen (okej, den skulle vara fantastiska Paul Woolfords Mdma Mix av Myomis Sun in my Han tar i ifrån tårna den forne Scorpionsgitarristen Roth. ironisk, men det hindrade inte catwalktonsättare att eyes och blandar med Matthias Tanzmann- och Loco Dice- Kan inte motstå att lyssna igenom hela plattan för att se använda den om och om igen på modevisningarna för låtar i gränslandet mellan minimaltechno, deep house, för- om han spricker men den förväntade smällen uteblir. några år sedan). Liknande vibbar har nu-rejven spridit siktiga trancetendenser och balearic. Stundtals kan det gå Någonstans mellan soundtrack och klassisk musik landar sedan dag ett. Det är inte bara en musikrörelse, utan i lika lite på tomgång, men det är väl inget annat att räkna med plattan och det är rätt svulstigt och pampigt. Tyvärr alltför hög grad en total nerdykning i ett pastellfärgat 80-tal med när det handlar om dubbel-CD. Även en kväll ute blir det pretentiöst och på tok för såsigt mest hela tiden. överdimensionerade kläder och stora Wayfarers i knalliga ofta en dipp i musiken som känns mindre engagerande. ROGER BENGTSSON färger. Inte för att det är något fel på mode eller musik. Samtidigt är det i uppbyggnaden av setet som D Men ibland ger kombinationen upphov till totala monst- Ramirez övertygar. Mixen börjar mjukt drömmande, för TODD RUNDGREN rositeter. Som nu-rejven. Vad är grejen? SebastiAn, Justice, att efter hand långsamt pumpa in mer beats och muskler i Arena The Presets och Klaxons låter ju bara som en plastrockigare musiken. WARNER version av Daft Punk. Klädstilen suger och för att uppskatta MATS ALMEGÅRD GGG musiken måste man förmodligen vara högre än Turning Torso och gilla att vifta med glowsticks. En totalt stupid THE RAPTURE Måhända nådde han sin kommersiella peak redan för 35 variant av dansmusik. Tapes år sedan, men Todd Rundgren har hela tiden fortsatt att På denna remixsamling fi nns Klaxons, där fi nns Mylo, !K7/PLAYGROUND hitta nya vägar och utveckla sig själv musikaliskt. Efter att Bloc Party, Editors och The Rapture. Heta namn, eller GGG på förra plattan ha fl örtat med drum’n’bass så är det den precis avsvalnade namn som varit uppe vid kokpunkten. här gången bredbent arenarock med metalinfl uenser som Men hur många fi lter SebastiAn än skakar fram och hur Det fi nns mixskivor och det fi nns mixskivor. Det fi nns ett gäller. många distade pukor han slänger på, blir det inte bra. ord för två olika företeelser. Precis som så många gånger förr så spelar han alla in- Mest talande blir det när han gör om Daft Punks aggressivt Det fi nns mixskivor där artisten bakom skivspelarna strument själv och allt material är inspelat direkt via hans underbara Human after all till en skvalande och urvattnad liksom bryter ner olika låtar i mindre beståndsdelar – i egen laptop. Det känns befriande att en man som tidigare skitlåt. gungande basgångar, trummande taktslag och melodier – i somras passerade de 60 fortfarande har kraft och mod att MATS ALMEGÅRD och av delarna konstruerar denne sedan något helt nytt: gå ut och göra en sån här käftsmäll till platta. ett unikt musikstycke med ett otvivelaktigt existensberät- Både musik och texter är laddade med attityd och SECRET MACHINES tigande. Ett stycke konst, helt enkelt. självsäkerhet. Särskilt imponerad är jag dessutom över Secret Machines Men det fi nns också mixskivor där artisten snarare att han samma skarpa pipa kvar. Dock så är Arena för den COOPERATIVE MUSIC/BONNIERAMIGO strävar efter att skrapa ihop en samling grymma låtar och sakens skull på intet sätt någon nyskapande eller modernt GG presentera på ett så snyggt vis som möjligt. Mixen kan klingande skiva. Till stilen har den oftast större släktskap mycket väl ha ett tema och en väl genomtänkt låtföljd, med 70- och 80-talet än det nuvarande decenniet, men När Secret Machines släpper sin tredje platta är det en men i slutändan handlar det ändå mer om presentation än kvaliteten på låtarna är ju likväl densamma. Det här kom- slags nystart för Dallas-trion. Gitarristen och basistens bror om komposition. Ett glorifi erat blandband, helt enkelt. mer garanterat att tilltala fans av såväl Rundgrens gamla Benjamin Curtis har lämnat bandet för att satsa på sitt Den ena sortens mixskivor är inte mindre underhållan- alster som beundrare av så skilda band som Yes och AC/DC. sidoprojekt School Of Seven Bells. Det är kanske därför de än den andra, men däremot tycker jag att den tidigare Ett styrkebesked helt enkelt. skivan är namnlös men det pekar också på en annan brist, sorten tillför något till musiken, medan den senare inte gör THOMAS RÖDIN för nåt saknas, inte bara titel, utan nåt slags fokus. Det är det. en lösare och lite tamare version vi får efter den mer psy- The Raptures fi rst ever mixskiva Tapes är ett exempel på SAD DAY FOR PUPPETS kedeliska Ten silver drops från 2006. Soundet är lite rakare, den senare sortens mixskiva. Unknown colors lite hårdare, men också lite mer oinspirerat. Jag har svårt Självklart är det inget som helst fel på de kreddkåta HAHA FONOGRAM att få grepp om skivan och få låtar fastnar. Synd för det här danspunkarnas smak, utan här rör det sig tvärtom om GG var ett band som bara blev bättre och bättre. oantastliga val – Ghostface Killah smälts samman med The MATHIAS SKEPPSTEDT Bar-Kays och Thomas Bangalter till en sjukt funkig och Trevligt. Gulligt, snällt och trevligt. Första spåret Little light dansant massa, som man med fördel kan pracka på värden låter som en klockren popdänga och är lätt att tycka om. SQUAREPUSHER när man känner för vara förfestens enerverande musikna- Tyvärr är den låten ett löfte resten av plattan inte håller. Just a souvenir zist. Det låter väldigt fi nt med luftig, sockersöt sång och WARP/BORDER Kontentan är sålunda att The Raptures mixskiva är lättsamma melodier. Elgitarrer gör det inte mindre GG sprängfull med guldkorn. Och så länge man inte förväntar trallpoppigt. Men tyvärr känns det som att jag hört de här sig att helheten ska vara större än summan av delarna, tamburinerna och pianoslingorna förut. Det hjälps inte att Tyvärr Tom Jenkinson, nu hoppar jag av ditt Squarepusher- kommer man inte att bli besviken. den där första låten var så bra. Den här skivan spelar ingen tåg! Jag orkar helt enkelt inte ta åt mig din kaotiska Just FREDRIK FRANZÉN roll. a souvenir. Den gör mig illamående och ger mig bara ANNA GUSTAFSSON huvudvärk. STACIE ROSE Jag har sedan 1996 års Feed me weird things varit en av Shotgun daisy SATURDAY MORNING PICTURES dina beundrare, även om jag inte är varken jazzfanatiker, ENCHANTED/HEMIFRÅN It’s cool to hate the singer technokrat eller drum’n’bass-konnässör. Dina galna och ib- GGG SNAPPER MUSIC/PLAYGROUND land hysteriska musikstycken som blandats med skruvade GGGG stämningsskapare har förr gjort mig intresserad, spänd och Det fi nns tillfällen då man verkligen undrar om vissa upphetsad. Nu låter det bara som knappt tonsatt fusion- genrer har muterat och blivit en del av ett massvirus som “Saturday Morning Pictures would like to state that no gui- bröl. Som något utstuderat och överdrivet nischat. Eller har som enda syfte att angripa allt vad intresse heter hos tars were used or harmed in the recording of this album” faktiskt som ett mentalt sammanbrott. Och i de markerna lyssnaren och eliminera, utrota, tillintetgöra allt i slent- skriver bandet på sin myspace. Det ger en hint om vad som vill jag inte tassa omkring. rianens och masslikformighetens tecken. Det fi nns också komma skall – humor och avsaknad av gitarrer (som jag Trots frenetiskt basspel och intensivt – fast uppenbart tillfällen när man inser att naturen ofta fungerar så att till absolut inte saknar). stört – tonsättande lyfter det aldrig för mig. Antingen är varje elakartad mutation fi nns möjligheten till parering Denna glättiga pianopop med pigga blåsarrangemang jag för gammal eller så är Just a souvenir för svår. Vet heller och försvar för målet till angreppet. och idel “do do do” och “ba ba ba” framkallar två adjektiv inte vem denna musiken är till för. Frank Zappa är ju död, Okej, det känns ändå kanske lite förmätet att kalla hos mig. Det ena är “käckt”. Det andra är “barnsligt”. så dina gamla kompisar och fans Aphex Twin, Flea, Thom Stacie Rose för countrypoprockbluessinger/songwriterns Det hade kunnat vara enormt irriterande, men är riktigt

40 Groove 8 • 2008 skivor

Yorke och Mike Patton är väl de enda som kan njuta av SYMPHONITY det att komma ganska långt på ren energi, och som tillfäl- detta. Voice from the silence lig underhållning fungerar Celebration! alldeles utmärkt. GARY LANDSTRÖM LIMB/BORDER REBECKA AHLBERG MAVIS STAPLES GGG TILLY AND THE WALL Live: Hope at the Hideout Vad kul med ett band från Tjeckien. Som första band från O ANTI/BONNIERAMIGO detta land att äntra min skivhylla hålls humöret uppe MOSHI MOSHI/BONNIERAMIGO GGGG genom det symfoniska powermetalliska tröskandet. Ge mig GG episka långkörare som The silence, ös över mig fl åshurtiga Det här med livealbum är ganska intressant. Per defi nition Gates of fantasy och impregnera in fi nskklingande Bring Tilly And The Wall dansade in i det svenska indiehjärtat kan man säga att alla artister som någonsin ägnar sig åt us the light i mitt blodomlopp. Allt funkar. Till och med med debutalbumet Wild like children. På checklistan fanns trumsolon bör hålla sig till en konventionell studio, medan Luca Turillis frontman Olof Hayer (som även sköter samma en trummis som hellre snörde på sig steppskorna än fat- de som inte gör det ibland kan lyckas skrapa ihop smått syssla här) överraskningsfria powerstämma välkomnas. tade trumpinnarna, ett nystartat skivbolag signerat Conor fantastiska liveinspelningar. Denna vecka innehar Symphonity hedersplatsen och nu Oberst och habila, charmiga popmelodier. Till den senare kategorin hör Mavis Staples och hennes ska tårtan fram, för Tjeckien och jag var inte kompisar förr. På tredje fullängdaren, O, har Tilly And The Wall, tyvärr, kompband. Gospelns grande dame, vars röst skulle kunna Låt det inte bli någon vana bara på nästa skiva, och förden- gått in i väggen. Fågelkvitter, kaotiska stråkar och distade driva ett kärnkraftverk, går igenom klassiker efter klassiker skull skivan före, klarar jag mig ypperligt utan. elgitarrer blandas med traditionella tweepopmelodier i med en sällan skådad innerlighet. Bäst är de vidunderliga ROGER BENGTSSON ett musikaliskt inferno. Resultatet är spretigt, ojämnt och versionerna av Wade in the water och Down in Mississippi, intetsägande. Men så kanske det blir när ett band vill allt där medborgarrättsrörelsens anda får Staples att spela ut THESE ARE POWERS på samma gång. sitt fulla röst- och känslomässiga register. Personligen kan Taro tarot ALEXANDRA SUNDQVIST jag sakna några låtar ur Staple Singers repertoar, vokal- HOSS/DELETED ART gruppen som allas vår favoritreaktor slog igenom med, GG THE TREWS men på det stora hela är Live: Hope at the Hideout så gott No time for later som fulländad. Är det förfärligt eller fantastiskt? Den amerikanska trion BUMSTEAD/PLAYGROUND REBECKA AHLBERG från Brooklyn och Chicago följer upp sin debutskiva med GGG ett sex låtar långt album till bredden fyllt av industriella UNO SVENNINGSSON gitarrer, tunga trummor och skrikaktig sång. De beskriver The Trews är typ ett ungt kanadensiskt Foo Fighters med Jag sjunger för dig sig själva som ghost punk, en tämligen diffus beskrivning, extremt stor potential gällande tonårsdramasoundtrack. BOLERO/WARNER men musiken är punkigt ostyrig och spökaktigt svårgrep- Vid gud, One Tree Hill och O.C. hade ju dödat för dessa om GGGG pad. Taro tarot är ett stort ljudkollage, en ljudmaskin som de fortfarande själva var i livet. Även om de ibland blir pumpar ut klubbiga beats och skramliga klanger. Melodier aningen för styva i korken för att riktigt passa till gråtmilda Uno Svenningsson har genom åren kommit att bli en av är undanskjutna till fördel för takt och rytm. Ibland blir relationsdraman. Sveriges mest folkkära manliga popartister. Detta på gott resultatet futuristiskt och spännande. Tyvärr är det sällan. Hur som helst, detta är alltså frisk, infantil och glad och ont eftersom det känns som att han i takt med fram- Oftast blir resultatet snarare bara en osammanhängande indierock med skrattretande texter, ostrukturerat ös och en gångarna också börjat spela lite safe och sett mer till den blandning av lösa ljud. Varken förfärligt eller fantastiskt, förvånande charm. Lätt bästa köpet till alla under 16 år. kommersiella framgången än den konstnärliga utveckling- bara ghost punkigt svårtillgängligt. NINA EINARSSON en. Men så i samband med förra albumsläppet Ett andetag MARIA PETERSSON från dig så hände nånting. Texterna kändes mer angelägna VANCOUGAR än på mycket länge och det fanns en kraft och energi i ROBIN THICKE Canadian tuxedo melodierna som gjorde den till hans bästa sen debuten. Something else MINT/BONNIERAMIGO Och det känns verkligen som om Uno bestämt sig för att STAR TRAK/UNIVERSAL GGGG våga lite mer produktionsmässigt och framförallt att varie- GGG ra stilen på de olika låtarna lite mera. Kanske är det också Det är inget jag är stolt över, men när jag var mellanstadie- låtskrivarsamarbeten tillsammans med Staffan Hellstrand Jag är numera skeptisk till Robin Thicke, en vit snubbe från liten lyssnade jag ohälsosamt mycket på Shebang (du vet, och Bobby Ljunggren som gett honom en nytändning. Sär- änglarnas stad med Marvin Gaye-honung hälld i strupen svenska tjejduon som slaktade Ramones låt Sheena is a skilt Hellstrands bidrag märks eftersom texterna blivit mer som med 2003 års debut A beautiful world fi ck mig att gå punkrocker). Vancougar tar mig tillbaka till denna tid. Och kryptiska och aningen mörkare. Trots att man här blandar ner i mentalt spagat. Pharrell tog honom sedan under sina det är långt ifrån så hemskt som det låter. Det var Vancou- äldre överblivna låtar med nyskrivna och material som är vingar – så vad är problemet? gar jag borde ha lyssnat på! Till skillnad från Shebang är specialskrivet för såväl Arn-skivan som Melodifestivalen så Jo, det blir för mycket crooner över det hela. Men croo- det faktiskt riktig musik. lyckas man ändå knyta ihop det till en helhet. Tillsammans nervibben är ju också cool säger du. Ja, jag vet, men Thicke Denna peppiga indierock hade jag behövt som humör- med producenten Patrik Frisk (Takida, Carola) har Uno tenderar att bli så silkestunn att man är rädd att han ska höjare under de värsta fråga chans-intrigerna. Vi borde ha fått till en jämn bra platta som säkert kommer att landa i försvinna helt i den softa fl uffi gheten som är Something dansat till självhäftande Philadelhia på klassfesterna istäl- många svenska hem innan året är slut. else. Men blaxvibbarna som fi nns allestädes närvarande let för Westlifes smörigaste singel. Den närmast punkiga THOMAS RÖDIN ligger på pluskontot, så även Lil’ Waynes besök på Tie my energin med den fnissglada poppigheten hade säkert gjort hands, men han lyckas liksom aldrig komma upp i Justin underverk för hur vi dansade i våra utsvängda byxor. SYLOSIS Timberlakes nivå ändå. Även om spår som Magic och Hard Det fi na med Vancougar är att det går att både slippa Conclusion of an age on my love faktiskt är svåra att släppa. Men Thicke är lite mellanstadiet och vara fnissglad. Och det är banne mig NUCLEAR BLAST/SOUND POLLUTION för vek för att leverera hela vägen fram. Och det gör mig inte illa. GGG besviken. ANNA GUSTAFSSON GARY LANDSTRÖM För att vara ett land som gett oss så många stora band och VETO artister så är inte England speciellt känt för att ha levererat THOMAS FUNCTION Crushing digits minnesvärda hårdrocksband. Judas Priest, Black Sabbath Celebration! RESET08/SONYBMG och Motörhead är väl kanske så långt man kan sträcka sig. ALIVE/SOUND POLLUTION GG I modern tid är det alldeles blankt. Kan knappt komma GGG några alls, kanske Raging Speedhorn om de nu fortfarande Danska VETO skramlar samman distade gitarriff med fi nns. Jag känner för rock ungefär som jag känner för Röda Armé- knorrande fulsyntar på det där viset som visst blivit regel Sylosis från trakterna runt Reading tänder i alla fall ett fraktionen – jag vet att det är dumt, våldsamt och ganska snarare än undantag för kaxiga, danssugna punkslynglar hoppets ljus över det magra metal-England. För det är en primitivt, men någonstans kan jag inte låta bli att tycka att anno 2008. I hemlandet går recensenterna ner i spagat av ganska imponerande skiva de knåpat ihop. Mycket riff och det ändå är hysteriskt coolt. glädje, och bandets andra album Crushing digits rusade stora gitarrer. Trash metal helt enkelt. Ett band att hålla Amerikanska Thomas Function är väldigt mycket rock, raskt rakt upp till försäljningslistans topp. ögonen på. och därför hysteriskt coola. De har lånat element från både Förhoppningsvis låter vi oss här i vårt avlånga land inte PER LUNDBERG GB country och new wave, men lyckas ändå framstå som lika luras lika lätt, för VETO förtjänar faktiskt varken lovord, kompromisslöst övertygade som Andreas Baader och Ulrike vår dyrbara tid eller våra surt förvärvade slantar. Crushing Meinhof. I slutändan är garagerock och pur energi låtarnas digits är nämligen ett ruskigt ihåligt album, och även om mest fundamentala beståndsdelar, och det är ju väldigt bandet desperat försöker kompensera bristen på innehåll sympatiskt. Låtarna i sig är dock inte bandets starkaste med hög volym, avsaknaden av minnesvärda melodier sida. Skivan känns tyvärr lite som en jämntjock massa där med attityd, och den allmänt taffl iga produktionen med få enskilda låtar utkristalliserar sig. Men som bekant går

www.groove.se 41 skivor dvd

någon slags konstruerad råhet, infi nner sig ändå bara en långsam. Andra delen, Teeth sinking into heart, är rockigare DIMMU BORGIR gnagande tom känsla i bröstet efter att albumet tystnat. och mer händelserik. Rachael tar i mer med rösten, men The invaluable darkness Nej, jag säger som min kära mamma brukar säga: låter stundtals radioanpassad. NUCLEAR BLAST tomma tunnor skramlar mest. Och jag tror inte att vare Efter några lyssningar fäster jag mig mer och mer vid GGG sig snälla mammor eller 100 år gamla ordstäv är vad VETO Elephant. Ibland är det perfekt med något snällt och vack- strävade efter att bli förknippade med när de spelade in ert att vila i. Det som gör att jag inte ger en fyra är Teeth Dimmu Borgir är bland det bästa metal kan uppbringa Crushing digits. Och alltså har de misslyckats. sinking into heart vars fem låtar känns vanliga och onödiga. idag, och med glädje har jag förstått att sångaren Shagrath FREDRIK FRANZÉN ANNA GUSTAFSSON infi ltrerar Hollywood med sitt kommande bröllop. Men när de ger ut en live-DVD känner jag att mitt lystmäte WALK THROUGH FIRE JAMES YORKSTON egentligen redan har fått sitt. Jag sitter ju bara och väntar Walk Through Fire When the haar rolls in på nytt album. EGENDISTRIBUERAD DOMINO/PLAYGROUND Trots det måste Nuclear Blast ha cred; det är riktigt bra GGG GGG fi lmat, bra ljud, bra klippt (trots det riskabla i att lägga på visuella defekter mellan klippen) och ser mäktigt ut på stor När jag var liten lärde jag mig att Hisingen inte var Plattan är den fjärde fullängdaren från denna skotte som platt-tv. Göteborg, det var på “andra sidan”. Om det skulle stämma serverar naken, gitarrbaserad folkmusik. Den varma ”fram- Men på en DVD vill jag få ut mer än livespelningar så går Göteborg miste om nånting riktigt intressant. Walk för brasan”-atmosfären som James Yorkston levererar med och videor. Hellre än att se hur bandet festar vill jag in i Through Fires självbetitlade debut är en 29 minuter lång sin djupa stämma är mysig och passar bra i höstrusket. studion och se dem bråka om tagningar. Där har så klart instrumental låt med lugna, atmosfäriska stycken som Hans sätt att pratsjunga liknar nästan sagostund ibland Metallica redan satt ribban way up high. Producenten har varvas med pumpande, hårda attacker. Det är proggrock, och det i sig är väl ett gott betyg på att han fångar lyssna- dock tagit med en del bakom-scenen-bilder som inte bara hårdrock och ambient i ett. Hela låtkonceptet kanske ren. Höjdpunkterna är vackra balladen Queen of Spain och består av interna skämt och garv. Då känns det inte som inte håller hela vägen då det ibland känns som färdiga tempoväxlande Temptation där han vågar kasta sig mellan totalt slöseri med tiden att kolla på spektaklet. låtar med lugna passager som delar upp dem, men det är tonarter på ett lekfullt och spännande sätt. Dock aldrig TORBJÖRN HALLGREN egentligen ganska ointressant då det är såpass bra utfört. mer spännande än att han riskerar försvinna i mängden av Skall bli riktigt intressant vad som händer i framtiden med alla singer/songwriters som försöker göra ungefär samma FANTÔMAS MELVINS BIG BAND Walk Through Fire. sak. Live from London 2006 MATHIAS SKEPPSTEDT MIKAEL MALMBORG IPECEC/BORDER LUCINDA WILLIAMS ZONARIA GGG Little honey The cancer empire När Fantômas och Melvins släppte den gemensamma UNIVERSAL CENTURY MEDIA /EMI liveplattan år 2000 var själva idén mycket mer kittlande än GGG GGG skivan. Både banden är så fruktansvärt bra vart och ett för sig att tillsammans tar de nästan ut varandra. Den legendariska countryrockhjältinnan Lucinda Williams För att vara från Umeå så låter Zonaria mycket Göteborg, Och likadant är det med den här konserten fi lmad i har numera hunnit bli 55 år och Little honey är hennes inget fel i det. Inspelat i den legendariska Studio Fredman London 2006. Låtarna är tyngre med Melvins och galnare nionde studioalbum. Hon går ut hårt redan från början med Fredrik Nordström som producent, med skuggor av In med Fantômas. Det är dock riktigt bra, men kanske inte i rockande Real love, som förutom en briljant gitarrspe- Flames, At The Gates och Dimmu Borgir bakom sig. Dessa så mycket att titta på. Bandet står där på den lilla scenen lande Doug Pettibone även inkluderar Matthew Sweet och tre band är bra riktmärken. Men Zonaria har ännu inte och spelar så fi ngrarna blöder. Det som gör det värt det är Susanna Hoffs på körsång. Dimmu Borgirs luftighet. Inte heller At The Gates aggressi- att se Dave Lombardo briljera bakom trummorna och sen Till skillnad från förra albumet West så är det här en vitet och heller inte In Flames känsla för låtskrivande. Men att se Mike Patton använda sin röst som ett gummiband. betydligt mer glad och ljus platta och personligen så tycker det kommer att komma. Zonaria är fortfarande relativt I några låtar brinner det verkligen till och för de riktiga jag hon kommer bäst till sin rätt i de lite fartiga låtarna. färska på den här dansbanan. Potentialen fi nns. Det gäller fansen är den här fi lmen givetvis ett måste men för alla Undantaget som bekräftar regeln är den honkytonkdoftan- bara att slipa diamanten på rätt sätt. andra tycker jag att man ska satsa på någon av bandens de Jailhouse tears där Lucinda sjunger en skönt tillbakalu- PER LUNDBERG GB egna skivor. tad duett med Elvis Costello. Vad som dock gör den här fi lmen lite roligare än en Ett helt okej album som inte sticker ut på vare sig det vanlig live-DVD är att på kommentatorspåret sitter bandet ena eller andra hållet. och tittar på fi lmen med Danny DeVito. Och jag tror inte THOMAS RÖDIN att de säger nåt om konserten överhuvudtaget, de pratar om Martin Lawrence, hur man lurar en publik på pengar WOMEN och annat strunt. Riktigt underhållande. Women MATHIAS SKEPPSTEDT JAGJAGUWAR/BORDER GG Bakom artistnamnet Women döljer sig fyra unga kana- densare med en förkärlek för gitarronani, psykedeliskt slammer och Warhol-doftande cynism. På sitt debutalbum gör bandet ett försök att konservera rockepoken i 50- och 60-talets New York med en gammal bandspelare. Att husgudarna heter The Velvet Underground är inte svårt att gissa sig till – men här lämnar det utdragna gitarr- harvandet en unken bismak. Jag letar hela tiden efter någonting nytt, någonting jag inte hört förut, men inser att jag söker förgäves. ALEXANDRA SUNDQVIST RACHAEL YAMAGATA Elephants…Teeth sinking into heart WARNER GGG När jag lyssnar igenom Elephants... Teeth sinking into heart första gången tänker jag förbryllat att början och slutet låter som två olika album. Sedan läser jag i pressbiografi n att det medvetet är “a record in two parts”, vilket gör att det känns mindre förvirrande. Första delen, Elephants, är en stillsam historia jag somnar på pendeltåget till. Långa instrumentala bitar varvas med text som försiktigt viskas fram. Piano och stråkin- strument dominerar och gör helheten väldigt fi n, om än

42 Groove 8 • 2008

Web Analytics