Uppsats Historia III K-Pop
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Uppsats Historia III K-pop Diskurs och konsumtion i koreansk populärmusik 1996 – 2015 Författare: Karl Ekström Handledare: Lars Båtefalk Högskolan Dalarna 791 88 Falun Termin: VT15 Sweden Ämne: Historia Tel 023-77 80 00 Kurs: Uppsats, 15hp Examinator: Lars Båtefalk/Peter Reinholdsson Abstract Denna uppsats undersöker koreansk populärmusiks explosiva framfart från slutet av 1990- talet och framåt. Den försöker svara på vad K-pop och dess idoler mer specifikt har representerat och erbjudit fans att konsumera och koppla detta till dess växande popularitet i ett historiskt perspektiv. Vidare försöker uppsatsen svara på varför K-pop gradvis har vuxit markant från slutet av 2000-talet i perifera regioner som Sverige. Uppsatsen analyserar ett urval av idolers representation i olika medier och källor som behandlar hur svenska fans förhåller sig till K-pop. Resultaten visar att idoler historiskt och med tid mer frekvent medverkat i många olika medieformat där de byggt upp en performativ image i relation till den rådande diskursen som en form av skådespeleri. Samtidigt har de idoler som följt kopierat originalkonceptet till det yttersta, vilket då också inbegriper plastkirurgi. Detta har resulterat i en ökning av ofta oskiljbara men visuellt vackra idoler. För många fans så ligger här en stor del av attraktionen; möjligheten att konstruera sin egen avgränsade konception av idoler för att fylla olika behov. För svenska fans så verkar det som att detta likaså är en del av anledning till dess växande popularitet när gränsen mellan det verkliga och fiktiva suddas ut. Det är också en möjlighet att anamma ett annat figurativt universum där exotiska idoler i sin allomfattande roll fritt kan konsumeras inom K-pop diskursen. Nyckelord: populärkultur, K-pop, idoler, diskurs, konsumtion, Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syftesformulering 1.2 Frågeställningar 1.3 Tidigare forskning 1.4 Teori 1.5 Avgränsning, material och metod 2. Bakgrund 2.1 Innan K-pop 2.2 K-pop idoler 3. Undersökning 3.1 Performativ diskurs 3.2 Hallyu 3.3 Original och kopia 3.4 Sverige och K-pop 4. Sammanfattning och diskussion 5. Referenser 1. Inledning När rapparen Psys musikvideo ”Gangnam Style” blev det mest klickade YouTube klippet någonsin, på mindre än ett halvår, sent 2012 så var denna utveckling på många sätt emblematiskt för K-pop industrins explosiva framfart som helhet under 2000-talet. I slutet av 1990-talet i Sydkorea introducerades den första generationen av K-pop idoler i Sydkorea och hänförde omedelbart en generation tonåringar genom en dynamisk kombination av sång, dans och presentation. I samband med detta fick också koreanska dramaserier ett genombrott i Ostasien. Dramaserier som vanligen inkluderade dessa idoler i olika roller som skådespelare och/eller som representativ artist för dramats OST (Original Soundtrack). Med tiden kom detta att inkludera film men också koreansk television som helhet. Parallellt med denna utveckling fick idolerna en större roll att fylla inom den koreanska nöjesindustrin; de figurerade nu inte bara som musikaliska artister utan även som skådespelare, programvärdar, modeller osv. En idols image blev därmed av största vikt vilken skapades och upprätthölls genom en minutiös kombination av performativa tv-framträdanden, musikvideos och noggrant valda skådespelarroller. Ett skådespeleri som ofta sträckte sig bortom det uppenbart fiktiva och en idols representation försköts till ett figurativt filmmanus vars essens i sin tur kopierades av andra idoler. Ett strukturerat mönster för K-pop idolens ontologi och utveckling började ta form. Jämsides med denna konstruerade utveckling så erövrade K-pop också marknader utanför Asien. Med hjälp av ett allt mer funktionellt och expanderade internet ökade inte bara möjligheterna att ta del av media som tidigare hade varit svår att införskaffa i perifera regioner – fans av K-pop kunde nu globalt interagera med andra fans och aktivt bidra till K- popens spridning. Detta inkluderar också till synes avlägsna marknader och länder som Sverige. I september 2012 dansade 300 personer på Sergels torg till ”Gangnam Style”. Året därefter hade Sverige sin första K-pop konsert och resten, för att använda ett återkommande uttryck, är historia. K-pop fenomenet har också under de senaste åren uppmärksammats akademiskt som en konsekvens av dess framgång. Detta gäller likaså Hallyu, eller ”Korean Wave” som är en mer generell beteckning på Koreansk populärkulturs frammarsch i Asien. Detta begrepp inkluderar också media som inte alltid är direkt relaterat till K-pop eller idoler. För att förstå K-pop så måste man förstå Hallyu eftersom de i allt väsentligt är oskiljbara. Att idoler ofta jobbar inom andra områden än de strikt musikaliska exemplifierar detta behov. Forskning har undersökt och belyst många olika aspekter av K-pop från bland annat ett nationellt perspektiv eller erbjudit utmärkta sammanställningar över koreansk populärkultur som en holistisk enhet. En del har likaså sökt att applicera teori och problematisera en förståelse av K-pop och Hallyu. Färre har dock undersökt K-pop utifrån en kvalitativ historisk infallsvinkel vilket kanske inte är så konstigt med tanke på dess förhållandevis korta historia. I det här arbetet ska en undersökning av empiriskt material som musik, tv-program och andra källor analyseras genom ett teoretiskt verktyg byggt runt diskurs, genus och en postmodernistisk förståelse av konsumtion. För det är just detta denna uppsats har som avsikt att göra; att försöka påvisa hur den historiskt diskursiva utvecklingen inom K-pop och dess globala popularitet kan förklaras och förstås teoretiskt när man granskar de tillämpliga källor som finns tillgängliga. 2 1.1 Syftesformulering Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera den historiska utvecklingen av K- popens diskursiva ontologi och försöka förklara hur dess växande popularitet i slutändan lyckats penetrera till synes osannolika marknader som den svenska. Tidsperioden är från 1996 fram tills nutid. Centralt i undersökningen blir här konsumtion – inte bara den monetära utan också den figurativa – av de olika produkter och fantasier K-pop över tid har och fortsätter att erbjuda, och hur detta har bidragit till dess växande popularitet i Korea och utanför dess gränser. Samtidigt bör detta kopplas till relevanta diskurser och teorier som ytterligare kan belysa koreansk populärmusiks utveckling. 1.2 Frågeställningar Vad är det som säljs och hur har produkten K-pop marknadsförts i olika medier över tid? Vid sidan av det uppenbart materiella är själva presentation av produkten mycket mer än så. Är det en unik symbios av flera olika faktorer – sexualitet, fantasier, kultur, konsumtion, diskurs – som formats över tid och därmed blivit representativt för dess ontologi? Hur har K-pop lyckats bli populär i avlägsna marknader som den svenska? Vad är dess attraktion mer specifikt för fans globalt och vad mer har bidragit till dess växande popularitet under senare delen av 2000-talet? 1.3 Tidigare forskning Mycket har skrivits om K-pop på senare år men då mer generellt och på ett sätt som mer påminner om reportage snarare än ren historia vetenskap. På grund av detta så har analyserna sällan gått in i detalj på hur K-pop har varit mer specifikt verksamt inom olika medier och hur detta påverkat dess popularitet inom en historisk kronologi. I detalj syftar här till exempel på specifika undersökningar om hur K-pop idoler inte bara är verksamma inom det musikaliska men även är aktiva i många olika roller vilket i sin tur producerat olika performativa produkter över tid. I Sverige så är de självutnämnda K-pop fansen Elin Mellerstedt och Johanna Stillmans reportage bok Loverholic robotronic (2013) ett av få exempel på ovan nämnda; denna pionjär bok följer inte akademiska kriterier utan är positionerad som en intressant autobiografi skriven av två hängivna K-pop fans vars analyser är mer personliga än akademiskt djupgående. Den har i detta avseende funktionen av en användbar primärkälla eftersom den reflekterar hur just svenska fans har interagerarat med K-pop. Internationellt har ett flertal antologier getts ut i vilka man sökt att analysera olika aspekter av koreansk populärkultur. Även om dessa kan sägas innehålla briljanta texter så har fokus mest legat på dramaserier eller mer generella perspektiv. Representativt för detta är böcker som Korean Wave (2008) och East Asian Pop Culture – Analysing the Korean Wave (2008). Detta gäller likaså till viss del för böcker som Mark James Russells POP goes Korea – Behind the Revolution in Movies, Music, and Internet Culture (2008) eller Chang Nam Kims K-POP – Roots and Blossoming of Korean Popular Music (2012) som båda är utmärkta 3 introduktioner och redogörelser av olika historiska aspekter inom K-pop, men som kanske inte alltid har en mer grundlig akademisk ton eller kvalitativ analys. Sun Jungs bok TransAsia Screen Cultures: Korean Masculinities and Transcultural Consumption (2011) är här kanske ett undantag som undersöker koreansk populärkultur genom att bland annat använda sig av postkolonial teori, genusvetenskap och, precis som titeln indikerar, maskulina representationer. Denna kulturantropologiska text innehåller utmärkta kvalitativa analyser som påvisar hur koreansk populärkultur bland annat kan förstås som diskursivt konstruerad för en slags konsumtion, men sträcker sig likaså bortom K-pop; majoriteten av exemplen i boken centreras runt exempelvis tv-drama eller filmer som inte direkt berör K-pop och idolers verksamhet. Vidare skiljer sig Jungs teoretiska förståelse från hur den här