24-25 Mars 2017 Karlstad
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. -
Arbetskraftsinvandring För Gömda Människor
2009/10 mnr: Sf404 pnr: m1929 Motion till riksdagen 2009/10:Sf404 av Ulrika Karlsson i Uppsala m.fl. (m) Arbetskraftsinvandring för gömda människor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om arbetskraftsinvandring. Motivering Regeringens mål och strävan mot en ökad arbetskraftsinvandring är positiv. Inte bara för att människors möjligheter och vilja att flytta för att arbeta är en viktig faktor för ett lands ekonomi och välstånd utan också för att bejaka andra människor och deras kraft och förmåga samt tron på den öppna världen. Alla människor ska uppmuntras till att arbeta, skapa sig en egen försörjning och plattform i vårt samhälle. Genom att öppna upp för en generös och öppen arbetskraftsinvandring bejakar vi människor som de resurser, förmågor och tillgångar som de är. Med ett ökat fokus på egenförsörjning och meningsfull sysselsättning ökar möjligheterna till en verklig integration i det svenska samhället. Införandet av möjlighet att söka tillstånd för arbetskraftsinvandring till Sverige som nyligen genomförts med kraft av regeringens proposition 2007/08:147 Nya regler för arbetskraftsinvandring är mycket positivt. Vid sidan av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring behöver vi reglera vad gäller möjligheten för gömda människor som idag befinner sig i Sverige att omfattas av möjligheten att söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd, s.k. arbetskraftsinvandring under en tid om förslagsvis tre–sex månader. Många gömda och papperslösa arbetar idag svart och det är bättre för alla parter att deras arbete görs vitt och deras vistelse legal. Hypotetiskt sett kan gömda människor återvända till sina hemländer för att där genomgå samma ansökningsförfarande som de kan göra i Sverige. -
Politikers Yrken 7 1998 Industriförbundet Stockholm
PolitikersYrken 2010/11 - en undersökning av riksdagsledamöternas yrkesbakgrund efter riksdagsvalet 2010 Utdrag av rapporten för Sveriges riksdag Pol. Mag. Eskil Engnér PolitikersYrken 2010/11 © Eskil Engnér Förord Riksdagen fattar dagligen beslut som påverkar näringslivets verksamhet och resultat. Samtidigt utgör framgångsrika småföretag och ett konkurrenskraftigt näringsliv grunden för vår välfärd. Det är därför angeläget att beslutsfattare har god kunskap om att driva egna företag eller erfarenhet som anställda i olika befattningar i näringslivet. En intressant fråga är därför i vilken utsträckning som lagstiftarna genom sin tidigare yrkesverksamhet har kunnat skaffa sig sådan kunskap och erfarenhet. Pol. Mag. Eskil Engnér har sedan 1988 i anslutning till riksdagsvalen låtit undersöka yrkesbakgrund hos riksdagskandidater och riksdagsledamöter. Riksdagskandidatundersökningarna har genomförts före valet. De har sedan efter valet följts upp med ledamotsundersökningar av de ledamöter som valdes in i riksdagen. Dessa undersökningar – liksom motsvarande undersökningar som gjorts i vissa landstings- och kommunalval – har visat att personer med yrkesbakgrund från den privata sektorn (privatanställda och egna företagare) är underrepresenterade i politiska beslutsfattande församlingar – inte minst i Sveriges riksdag. PolitikersYrken 2010/11 belyser och analyserar yrkesbakgrunden hos riksdagsledamöterna efter valet 2010. Underlaget för undersökningen utgörs av riksdagsledamöter samt statsrådsersättare riksdagsåret 2010/11 presenterade på www.riksdagen.se -
Megafoner Och Cocktailpartyn
Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier. -
Snabbprotokoll 2006/07:18, Torsdagen Den 9 November-Kl. 11.00
Riksdagens protokoll 2006/07:18 Torsdagen den 9 november Protokoll Kl. 11.00 – 20.07 2006/07:18 1 § Ny riksdagsledamot Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövnings- nämnden inkomna Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis om att Sven Yngve Persson (m) utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 9 november 2006 sedan Peter Danielsson (m) avsagt sig upp- draget. Valprövningsnämnden har denna dag granskat beviset för den nya le- damoten och därvid funnit att det blivit utfärdat i enlighet med 14 kap. 28 § vallagen. Stockholm den 8 november 2006 Staffan Magnusson /Kerstin Siverby 2 § Anmälan om ersättare för statsråd Talmannen anmälde att Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) inträtt som ersättare för statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m) från och med denna dag. 3 § Meddelande om frågestund Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 16 november kl. 14.00 skulle frågor besvaras av statsminister Fredrik Reinfeldt (m). 1 Prot. 2006/07:18 4 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Euro- 9 november peiska kommissionen Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 2006/07:FPM9 Halvtidsutvärderingen av Haagprogrammet KOM(2006)331, KOM(2006)332, KOM(2006)333, KOM(2006)346 till justitieutskottet 2006/07:FPM10 Förordning om snabba ingripanden vid gränserna (RA- BIT) KOM(2006)401 till justitieutskottet 5 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Proposition 2006/07:6 till civilutskottet Redogörelse 2006/07:JO1 till konstitutionsutskottet Allmänpolitisk debatt 6 § Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 17) Hälso- och sjukvård, Hälso- och sjukvård, sociala frågor sociala frågor Anf. -
Snabbprotokoll 2009/10:1, Tisdagen Den 15 September-Kl. 11.00 – 11.16
Riksdagens protokoll 2009/10:1 Tisdagen den 15 september Protokoll Kl. 11.00 – 11.16 2009/10:1 1 § Välkomstord Anf. 1 TALMANNEN: Ärade ledamöter! Jag vill hälsa er alla varmt välkomna till dagens formella öppnande av riksmötet. Detta är den dag då riksmötet 2009/10 formellt öppnar. Men som ni alla är medvetna om är riksdagen en ganska intensiv arbetsplats året om. Dagens möte i riksdagen är den officiella startpunkten för det nya riksdagsåret. Det vill vi naturligtvis uppmärksamma. Den sista debatten före sommaruppehållet hölls i år i slutet av juni, och de första interpellationsdebatterna efter sommaren kom i gång den 13 augusti. Däremellan kunde vi återse många av er i Almedalen. Det innebär att det har varit ett ganska intensivt år för oss alla ledamöter. Som ledamot är man ju alltid i tjänst. Detta år har varit mer intensivt än vanligt på grund av ordförande- skapet. Och det råder ingen tvekan om att det väntar en tuff höst med många aktiviteter kopplade till ordförandeskapet i EU. Det största mötet i Sverige är Cosacmötet i början av oktober. I no- vember hålls ett större gemensamt parlamentariskt möte i Bryssel, där temat är den parlamentariska dimensionen av samarbetet kring områdena frihet, säkerhet och rättvisa inom EU, det så kallade Stockholmspro- grammet. Det berör flera utskott, men justitieutskottet har huvudansvaret. Det blir också utskottskonferenser, varav några redan har avhållits under hösten. Det har även kommit in ett mycket stort antal besök med anledning av ordförandeskapet. Sommaren har varit intensiv. För två veckor sedan var Europaparlamentets nye talman Jerzy Buzek här. Vi har även tidigare tagit emot den tidigare talmannen Hans-Gert Pöttering under juli månad. -
Nordiska Rådet
2009/10 mnr: U268 pnr: m1554 Motion till riksdagen 2009/10:U268 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m) Nordiska rådet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om att Nordiska rådet ska avskaffas. Motivering När Nordiska rådet bildades 1952 skedde det i en tid av oro och i kölvattnet av ett världskrig när behovet av nordiskt samarbete och samverkan krävde ett gemensamt forum. En av de första konkreta reformerna som rådet införde var den nordiska passunionen som trädde i kraft 1954 och innebar att Norden blev till en gemensam arbetsmarknad med färre hinder och regleringar. År 1971 inrättades också Nordiska ministerrådet där de nordiska statsråden regelbundet träffas för att diskutera olika viktiga frågor för nordiskt samar- bete. Detta arbete resulterar i konkreta reformer och bör därför också vårdas i ett nytt sammanhang och via nya forum. I dag utser de nordiska parlamenten sina respektive ledamöter och ersättare till Nordiska rådet. Dessa representanter arbetar i Nordiska rådet och ägnar sig åt nordiska frågor utan att för den skull ha förankring i respektive lands fackutskott som har hand om frågorna. Varje år bekostar också riksdagen de svenska ledamöternas verksamhet inom Nordiska rådet och Östersjösamar- betet med 3 miljoner kronor, då är ej ministerrådets kostnader inräknade, trots att rådet saknar formell beslutsrätt. Beslutsrätten försvinner nämligen i och med att ledamöterna saknar mandat från sina respektive regeringar och parla- ment i Norden. Detta riskerar att göra Nordiska rådet till en intern nordisk samtalsklubb som i realiteten inte kan påverka mer än vad de enskilda parla- mentsledamöterna kan göra i sina egna fackutskott när det kommer till grän- söverskridande frågor som exempelvis gränshindersproblematik, handel och fiskerinäring. -
Välkommen Till
Välkommen till TEMA: lokal politikutveckling 20-21 maj 2016 på Malmömässan, Malmö Konferensen vänder sig till alla moderata medlemmar med eller utan förtroendeuppdrag i kommun, landsting, region, riksdag och föreningar. Konferensavgift Hotellalternativ Grundkonferensavgift 3.600 kronor Kostnaden för enkelrum/dubbelrum för Konferensavgift tidig anmälan 2.600 kronor respektive hotellalternativ är följande: Sista anmälningsdag är den 29 april 2016. Alternativ 1: Enkelrum: 4.500 kronor/person för två nätter. Om du gör en tidig anmälan som är riksorganisationen Dubbelrum: 1.700 kronor/person för två nätter. tillhanda (via respektive förbundskansli) senast den 4 april 2016 utgår en rabatt på 1.000 kronor. Hotell i Hyllie med gångavstånd till Malmö mässan. I konferensavgiften inkluderas konferenskostnader, lunch och middag fredag, lunchbox lördag samt kaffe. Hotell: Malmö Arena Hotell och Choice View. OBS! Hotellen bokas för två nätter. Konferens och logikostnader faktureras respektive för bund för vidare debitering. Alternativ 2: Enkelrum: 1.500 kronor/person/natt. Dubbelrum: 750 kronor/person/natt. Hotell i centrala Malmö med hög standard och Anmälan via webb nära till stationerna. På www.moderat.se/sverigemotet gör du din anmälan. Hotell: Malmö Live, Scandic Triangeln och Din anmälan skickas till ditt förbund för godkännande. Choice Comfort. Förbundet skickar efter godkännande anmälan vidare till riksorganisationen. Alternativ 3: Enkelrum: 1.300 kronor/person/natt. Anmälan till Sverigemötet ska – noga ifylld – vara riks Dubbelrum: 650 kronor/person/natt. organisationen tillhanda senast den 4 april 2016 för att erhålla rabatt på konferenskostnaden eller senast den 29 Hotell i centrala Malmö med normal standard april 2016, utan rabatt. och lite längre gångavstånd till stationen. Bekräftelse på ditt deltagande kommer att mejlas ut till Hotell: Scandic Kramer, Scandic Stortorget och den adress som anges vid anmälan cirka två veckor innan Clarion Collection. -
Frågor Om Rösträtt, Valsystem Mm
Konstitutionsutskottets betänkande 2011/12:KU3 Frågor om rösträtt, valsystem m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 33 motionsyrkanden angående frågor om rösträtt, valsystem m.m. som framställts under allmänna motionstiderna 2010/11 och 2011/12. Motionsyrkandena gäller frågor om rösträtt m.m., valsystemets proportionalitet, personval m.m., begränsad möjlighet till åter- val som riksdagsledamot, fritidspolitikerns roll, skilda valdagar samt avpo- litisering av Valprövningsnämnden. Utskottet avstyrker samtliga motioner, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden, Grundlagsutredningens arbete eller nu pågå- ende utredningar. I betänkandet finns två reservationer (V, SD). 1 2011/12:KU3 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut .............................................................. 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Rösträtt m.m. ................................................................................................ 6 Valsystemets proportionalitet .................................................................... 10 Personval m.m. .......................................................................................... 13 Begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot ............................. -
Statoils Valenkät 2010 Hyrbilar Innehåll 1
Statoils valenkät 2010 Hyrbilar Innehåll 1. Sammanfattning ................................................................................................... 3 2. Metod Stora valenkäten 2010 .............................................................................. 4 2.1. Urval av riksdagskandidater i enkäten........................................................................... 4 2.2. Genomförande av valenkäten ....................................................................................... 5 2.3. Genomförande av Sifoundersökningen ......................................................................... 6 3. Enkätresultat riket ................................................................................................ 7 4. Resultat valenkät per län ................................................................................... 14 4.1. Blekinge ....................................................................................................................... 14 4.2. Dalarna ........................................................................................................................ 18 4.3. Gotland ........................................................................................................................ 22 4.4. Gävleborg .................................................................................................................... 26 4.5. Halland ......................................................................................................................... 30 4.6. Jämtland -
En För Alla, Alla För En?
Lunds universitet STVK02 Statsvetenskapliga institutionen HT18 Handledare: Hanna Bäck En för alla, alla för en? En teoriutvecklande studie om könstillhörighet hos parlamentariker påverkar den migrationspolitik de för Åsa Setterquist Abstract There is now a body of literature that addresses whether female parliamentarians differ from male parliamentarians in their politics. However, to my knowledge there has not yet been a study that measures if female parliamentarians are more likely to be generous when it comes to immigration policies. In this study I set out to fill this gap by testing if female parliamentarians in the Swedish parliament are more generous regarding immigration than their male colleagues. I do so by examining eight different areas in immigration politics during two years, using Migrant Integration Policy Index (MIPEX) indicators to classify different propositions as restrictive or generous. I measure if female parliamentarians are more likely to submit restrictive or generous propositions. By comparing the number of times male parliamentarians submit restrictive or generous proposition to female parliamentarians, I’m able to show that female parliamentarians are more likely to submit generous propositions regarding immigration policies and that male parliamentarians are more likely to submit restrictive propositions. My results also indicate that there has been an increasing amount of restrictive proposition from 2009 to 2017, I discuss whether this development could be caused by a normalization of restrictive attitudes -
Kommunala Frågor
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU17 Kommunala frågor Sammanfattning I betänkandet behandlas motioner om kommunala frågor från den all- männa motionstiden 2009. Motionerna rör momskompensation till privata aktörer, kommunalekonomisk utjämning, vinstutdelning i offentligt finansi- erade välfärdsverksamheter, kommande pensionsutbetalningar samt en stat- lig LSS-peng. Utskottet avstyrker samtliga motioner. I betänkandet finns 3 reservationer från s och v. 1 2009/10:FiU17 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Momskompensation till privata aktörer ....................................................... 6 Kommunalekonomisk utjämning ................................................................. 7 Vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter .................. 14 Kommunernas kommande pensionsutbetalningar ..................................... 16 Införande av en statlig LSS-peng ............................................................... 18 Reservationer ................................................................................................ 21 1. Kommunalekonomisk utjämning, punkt 2 (s) ......................................