Snabbprotokoll 2006/07:18, Torsdagen Den 9 November-Kl. 11.00

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Snabbprotokoll 2006/07:18, Torsdagen Den 9 November-Kl. 11.00 Riksdagens protokoll 2006/07:18 Torsdagen den 9 november Protokoll Kl. 11.00 – 20.07 2006/07:18 1 § Ny riksdagsledamot Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövnings- nämnden inkomna Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis om att Sven Yngve Persson (m) utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m. den 9 november 2006 sedan Peter Danielsson (m) avsagt sig upp- draget. Valprövningsnämnden har denna dag granskat beviset för den nya le- damoten och därvid funnit att det blivit utfärdat i enlighet med 14 kap. 28 § vallagen. Stockholm den 8 november 2006 Staffan Magnusson /Kerstin Siverby 2 § Anmälan om ersättare för statsråd Talmannen anmälde att Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) inträtt som ersättare för statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m) från och med denna dag. 3 § Meddelande om frågestund Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 16 november kl. 14.00 skulle frågor besvaras av statsminister Fredrik Reinfeldt (m). 1 Prot. 2006/07:18 4 § Anmälan om inkomna faktapromemorior om förslag från Euro- 9 november peiska kommissionen Talmannen anmälde att följande faktapromemorior om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 2006/07:FPM9 Halvtidsutvärderingen av Haagprogrammet KOM(2006)331, KOM(2006)332, KOM(2006)333, KOM(2006)346 till justitieutskottet 2006/07:FPM10 Förordning om snabba ingripanden vid gränserna (RA- BIT) KOM(2006)401 till justitieutskottet 5 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Proposition 2006/07:6 till civilutskottet Redogörelse 2006/07:JO1 till konstitutionsutskottet Allmänpolitisk debatt 6 § Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 17) Hälso- och sjukvård, Hälso- och sjukvård, sociala frågor sociala frågor Anf. 1 MONA SAHLIN (s): Herr talman! Att man kan lita på de grundläggande samhällsfunktion- erna är på många vis helt avgörande för om ett samhälle fungerar eller inte. Att man kan känna tillit och förtroende är viktigt. Sjukvården och omsorgen om oss medborgare i lägen när vi är utsatta, sjuka, i behov av hjälp, sårbara – det är kanske situationer då det är allra viktigast att kunna lita på och ha förtroende för samhällsfunktionerna. För oss socialdemokrater är det dessutom ett vägval som på många vis bygger på ideologi, på rättesnöre i själ och hjärta, att vi ska organisera vård och omsorg så att det handlar om våra rättigheter som medborgare. Det ska aldrig handla om något annat än att betala och bidra efter för- måga och om att få tillbaka och att få stöd efter behov. Därför är det så avgörande hur den gemensamt finansierade sektorn fungerar – att den är just gemensamt finansierad, att det finns en offentlig insyn och en öppen kontroll. Sverige har på många vis en mycket bra sjukvård och omsorg. Den är säker, och den är ofta effektiv. Vi har kunnat behandla alltfler sjukdomar också högt upp i åldrarna, och mångas liv har blivit oändligt mycket lättare under längre tid. Vi har också problem. Det finns områden som vi måste förstärka. Det kan handla om patientinflytande, tillgänglighet och köer. Den socialde- mokratiska regeringen förstärkte resurserna till vården. Det infördes allt effektivare vårdgarantier för att vi skulle kunna fortsätta att bygga bort de 2 köer som fortfarande finns och för att utveckla vården, stärka personalens Prot. 2006/07:18 kompetens och inte minst arbetsmiljön. 9 november Nu är frågeställningen: Vilken väg vill den borgerliga regeringen att Sverige nu ska gå vidare på? Allmänpolitisk debatt Antingen handlar det om att förstärka den skattefinansierade sjukvår- den som finns för alla på lika villkor. Eller så handlar det om en annan Hälso- och sjukvård, väg, att prioritera sänkta skatter och privata försäkringar som ger bättre sociala frågor vård för några men inte för alla. Nu har socialminister Göran Hägglund klart deklarerat att den så kal- lade stopplagen ska tas bort. Han har också deklarerat att de offentliga sjukhusen ska kunna ta emot försäkringspatienter via de så kallade gräddfilerna för dem som kan betala för sig. Vi socialdemokrater har sagt och kommer att fortsätta säga nej, nej och åter nej till dessa vägval. För vi har valt något annat. Vi har valt och kommer att fortsätta att välja att säga ja till att ha och utveckla den soli- dariska finansieringen. Vi säger ja till att medborgarnas behov av hjälp ska avgöra – aldrig något annat. Stopplagen har fyra huvudområden. Det första handlar om att lands- tingen ska driva universitetssjukhusen och den högspecialiserade vården i egen regi. Vill den borgerliga regeringen ändra detta? Ska universitets- sjukhusen säljas ut? Det andra området handlar om att varje landsting ska driva minst ett sjukhus i egen regi. Är det detta som ska förändras? Ska inte valfriheten att gå till offentlig vård finnas överallt? Det tredje området handlar om att inte låta försäkringskunder gå före i kön. Är det detta som ska ändras? Ska vi ha två väntrum i vården, ett för dem som kan köpa försäkringar och ett för andra? Det fjärde området handlar om att när man använder entreprenörer, vilket ofta är en bra lösning, får det inte vara för att driva verksamhet i syfte att skapa vinst åt ägaren. Är det detta som ska ändras? Vi ska komma ihåg att stopplagen över huvud taget inte berör pri- märvården. Landstingen kan lägga ut på entreprenad till ett vinstutde- lande bolag, men landstingen kan inte överlåta driften av sjukhus till ett sådant. Förslaget berör inte heller sjukhus som är uppbyggda och finansi- erade på privat väg. De kan fortsätta sin verksamhet som nu och även sälja vård till olika landsting. Stopplagen innebär inte heller någon begränsning för småföretag i vården. Småföretag har över huvud taget inga ekonomiska möjligheter att köpa loss ett sjukhus. Stopplagen berör de stora privatdrivna vårdkon- cernerna. Vi socialdemokrater vill fortsätta utveckla vården – inte utmana och avveckla den solidariska finansieringen. Vi socialdemokrater vill att inte bara de aktiva unga och yrkesverksamma ska vara garanterade snabb och bra vård utan också och inte minst alla våra äldre. Vi socialdemokrater vill fortsätta slåss för att alla ska bidra efter för- måga till dem som har de största behoven. Ett samhälle som håller ihop är alltid mer effektivt, mer framtidsinriktat och mer värdigt än ett sam- hälle där det är bäst att man ordnar för sig själv och de sina eller för sina anställda och lämnar resten åt ett annat öde. 3 Prot. 2006/07:18 En patient som besöker ett offentligt finansierat sjukhus ska veta att 9 november det endast är hälsotillståndet som avgör vilken vård man får och hur snabbt man får den. Det ska aldrig avgöras av plånboken eller privata Allmänpolitisk debatt försäkringar. Våra offentliga sjukhus har byggts upp av alla och ska vara till för alla på lika villkor. Hälso- och sjukvård, Vi vill att när man besöker sjukhus är det som medborgare. Man ska sociala frågor inte tvingas agera kund på en marknad den dagen man behöver vård. Det samhället vill vi fortsätta slåss för också när vi nu är i rollen som opposit- ion. Anf. 2 KENNETH JOHANSSON (c) replik: Herr talman! Det var intressant att höra vice utskottsordförandens synpunkter på framtida vård och omsorg. Mycket av inledningen kan jag hålla med om. Det ska vara en solidariskt finansierad vård och omsorg som man ska få efter de behov man har. Alla ska ha rätt till det. Jag var också nyfiken på om Mona Sahlin skulle inta en mer självkri- tisk hållning till det som har varit eller om hon skulle blicka framåt och diskutera vilka nya grepp som kan behövas för att lösa de problem som finns. Det var väldigt lite av konkreta förslag, och det kanske vi får åter- komma till senare. Men jag skulle vilja ställa frågan: Finns det någonting av strukturella åtgärder, någonting av förnyelse eller någonting av nytän- kande för att vi ska kunna anta de framtida utmaningar som vi står inför? Anf. 3 MONA SAHLIN (s) replik: Herr talman! Kenneth Johansson och jag behöver kanske vänja oss vid våra två nya och olika roller. Det är Kenneth Johansson som nu står för regeringsmajoriteten. Det är Kenneth Johanssons borgerliga allians som ska presentera förslag på hur man vill se sjukvården i framtiden. Det är förvisso min roll att här i kammaren opponera och debattera mot den. Jag ser med spänning fram mot hur den borgerliga alliansen tänker bedriva sjukvården. Vad betyder det när man vill ta bort stopplagen? Jag ska med spänning granska de propositioner som så småningom kommer. Jag är väl medveten om att jag och många andra behöver vara själv- kritiska. Precis som jag sade i mitt anförande fungerar inte allt som det ska i vården. Men för mig är det inte likhetstecken mellan nya lösningar och att privatisera eller att gynna till exempel försäkringskunder. Det är dåliga lösningar, och det är min roll att opponera mot dem. Anf. 4 KENNETH JOHANSSON (c) replik: Herr talman! Jag ska strax i mitt anförande redovisa vad jag och Cen- terpartiet, som stöder det regeringsunderlag som vi ingår i, vill när det gäller vården och omsorgen. Men i en allmänpolitisk debatt och med en duktig debattör, som Mona Sahlin är, vore det ändå väldigt intressant att få höra någonting, inte bara om mer av det som vi har haft utan också lite framtidsidéer, framtidsinriktning. Hur ser behovet av åtgärder ut för att möta de utmaningar som vi står inför? Jag är fylld av många idéer, just för förnyelse. Det ska bli mindre av ”nej, nej och åter nej”, som Mona Sahlin uttryckte det, och mer av ja, ja. Vi bejakar och vi förnyar. Vi låter dem som vill vara med och göra en 4 insats i vården också få det, men under solidarisk finansiering och utifrån Prot. 2006/07:18 en vård som ska ges efter behov. 9 november Anf.
Recommended publications
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
    [Show full text]
  • Arbetskraftsinvandring För Gömda Människor
    2009/10 mnr: Sf404 pnr: m1929 Motion till riksdagen 2009/10:Sf404 av Ulrika Karlsson i Uppsala m.fl. (m) Arbetskraftsinvandring för gömda människor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om arbetskraftsinvandring. Motivering Regeringens mål och strävan mot en ökad arbetskraftsinvandring är positiv. Inte bara för att människors möjligheter och vilja att flytta för att arbeta är en viktig faktor för ett lands ekonomi och välstånd utan också för att bejaka andra människor och deras kraft och förmåga samt tron på den öppna världen. Alla människor ska uppmuntras till att arbeta, skapa sig en egen försörjning och plattform i vårt samhälle. Genom att öppna upp för en generös och öppen arbetskraftsinvandring bejakar vi människor som de resurser, förmågor och tillgångar som de är. Med ett ökat fokus på egenförsörjning och meningsfull sysselsättning ökar möjligheterna till en verklig integration i det svenska samhället. Införandet av möjlighet att söka tillstånd för arbetskraftsinvandring till Sverige som nyligen genomförts med kraft av regeringens proposition 2007/08:147 Nya regler för arbetskraftsinvandring är mycket positivt. Vid sidan av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring behöver vi reglera vad gäller möjligheten för gömda människor som idag befinner sig i Sverige att omfattas av möjligheten att söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd, s.k. arbetskraftsinvandring under en tid om förslagsvis tre–sex månader. Många gömda och papperslösa arbetar idag svart och det är bättre för alla parter att deras arbete görs vitt och deras vistelse legal. Hypotetiskt sett kan gömda människor återvända till sina hemländer för att där genomgå samma ansökningsförfarande som de kan göra i Sverige.
    [Show full text]
  • Politikers Yrken 7 1998 Industriförbundet Stockholm
    PolitikersYrken 2010/11 - en undersökning av riksdagsledamöternas yrkesbakgrund efter riksdagsvalet 2010 Utdrag av rapporten för Sveriges riksdag Pol. Mag. Eskil Engnér PolitikersYrken 2010/11 © Eskil Engnér Förord Riksdagen fattar dagligen beslut som påverkar näringslivets verksamhet och resultat. Samtidigt utgör framgångsrika småföretag och ett konkurrenskraftigt näringsliv grunden för vår välfärd. Det är därför angeläget att beslutsfattare har god kunskap om att driva egna företag eller erfarenhet som anställda i olika befattningar i näringslivet. En intressant fråga är därför i vilken utsträckning som lagstiftarna genom sin tidigare yrkesverksamhet har kunnat skaffa sig sådan kunskap och erfarenhet. Pol. Mag. Eskil Engnér har sedan 1988 i anslutning till riksdagsvalen låtit undersöka yrkesbakgrund hos riksdagskandidater och riksdagsledamöter. Riksdagskandidatundersökningarna har genomförts före valet. De har sedan efter valet följts upp med ledamotsundersökningar av de ledamöter som valdes in i riksdagen. Dessa undersökningar – liksom motsvarande undersökningar som gjorts i vissa landstings- och kommunalval – har visat att personer med yrkesbakgrund från den privata sektorn (privatanställda och egna företagare) är underrepresenterade i politiska beslutsfattande församlingar – inte minst i Sveriges riksdag. PolitikersYrken 2010/11 belyser och analyserar yrkesbakgrunden hos riksdagsledamöterna efter valet 2010. Underlaget för undersökningen utgörs av riksdagsledamöter samt statsrådsersättare riksdagsåret 2010/11 presenterade på www.riksdagen.se
    [Show full text]
  • Lag Om Signalspaning M.M. 10 Sammanfattning
    1 Försvarsutskottets betänkande 2007/08:FöU14 5 Lag om signalspaning m.m. 10 Sammanfattning Utskottet behandlade i juni 2007 i betänkande 2006/07:FöU10 En anpas- 15 sad försvarsunderrättelseverksamhet proposition 2006/07:63. Riksdagen beslutade med anledning av betänkandet att anta huvuddelen av propositio- nens lagförslag till lag om ändring i lagen om försvarsunderrättelseverksam- het. Riksdagen beslutade också att propositionens förslag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet skulle vila i minst ett år. Utskottet behand- 20 lar nu i ett nytt betänkande efter vilandeperioden de förslag i proposition 2006/07:63 som rör signalspaning. Utskottet behandlar också motionsyrkanden från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna som väckts om signalspaning under den allmänna motionstiden hösten 2007. 25 Konstitutions- och justitieutskotten ansåg i yttranden till försvarsutskot- tet under våren 2007 att propositionen borde tillstyrkas i sin helhet. Utskottet har vid sin förnyade beredning av ärendet samma uppfattning som under våren 2007. Utskottet gör dock vissa förtydliganden av sitt tidi- gare ställningstagande. Detta innebär följande. 30 Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen omfattar signalspaning för försvars- underrättelseändamål, oavsett om signalerna befinner sig i etern eller i tråd. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning sker efter inriktning från regeringen och berörda myndighe- 35 ter. Ett särskilt tillståndsförfarande införs för myndigheternas inriktningar. Vidare regleras när uppgifter ska förstöras och hur rapportering ska ske. De sökbegrepp som ska användas, liksom att förstöring och rapportering sker i enlighet med lagens bestämmelser, ska kontrolleras i särskild ord- ning. Den myndighet som kontrollerar verksamheten ska få möjlighet att 40 besluta att inhämtning ska upphöra och inhämtat material förstöras.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Nordiska Rådet
    2009/10 mnr: U268 pnr: m1554 Motion till riksdagen 2009/10:U268 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m) Nordiska rådet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om att Nordiska rådet ska avskaffas. Motivering När Nordiska rådet bildades 1952 skedde det i en tid av oro och i kölvattnet av ett världskrig när behovet av nordiskt samarbete och samverkan krävde ett gemensamt forum. En av de första konkreta reformerna som rådet införde var den nordiska passunionen som trädde i kraft 1954 och innebar att Norden blev till en gemensam arbetsmarknad med färre hinder och regleringar. År 1971 inrättades också Nordiska ministerrådet där de nordiska statsråden regelbundet träffas för att diskutera olika viktiga frågor för nordiskt samar- bete. Detta arbete resulterar i konkreta reformer och bör därför också vårdas i ett nytt sammanhang och via nya forum. I dag utser de nordiska parlamenten sina respektive ledamöter och ersättare till Nordiska rådet. Dessa representanter arbetar i Nordiska rådet och ägnar sig åt nordiska frågor utan att för den skull ha förankring i respektive lands fackutskott som har hand om frågorna. Varje år bekostar också riksdagen de svenska ledamöternas verksamhet inom Nordiska rådet och Östersjösamar- betet med 3 miljoner kronor, då är ej ministerrådets kostnader inräknade, trots att rådet saknar formell beslutsrätt. Beslutsrätten försvinner nämligen i och med att ledamöterna saknar mandat från sina respektive regeringar och parla- ment i Norden. Detta riskerar att göra Nordiska rådet till en intern nordisk samtalsklubb som i realiteten inte kan påverka mer än vad de enskilda parla- mentsledamöterna kan göra i sina egna fackutskott när det kommer till grän- söverskridande frågor som exempelvis gränshindersproblematik, handel och fiskerinäring.
    [Show full text]
  • Hyresrätt M.M
    Civilutskottets betänkande 2011/12:CU13 Hyresrätt m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet de motioner som väckts under den all- männa motionstiden 2011 och som gäller hyresrätt, bostadsrätt och koope- rativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 15 reservationer och 2 särskilda yttranden. 1 2011/12:CU13 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 4 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 7 Utskottets överväganden ................................................................................. 8 Hyresrätt ....................................................................................................... 8 Hyressättning ............................................................................................ 8 Tillval och frånval ................................................................................... 11 Besittningsskyddet vid hyra av komplementbostad ................................ 12 Främjande av uthyrning av privatbostäder ............................................. 14 Säkerställande av skälig hyra vid andrahandsuthyrning ......................... 19 Andrahandshyresgästens rätt till ett förstahandsavtal ............................. 20 Hyresvärdens
    [Show full text]
  • 24-25 Mars 2017 Karlstad
    VÄLKOMMEN 24-25 mars 2017 Karlstad CCC Sverigemötet vänder sig till dig som har förtroendeuppdrag i kommun, landsting, region, riksdag, är föreningsaktiv eller intresserad av Moderaternas politik. Olika varianter av seminarier Konferensavgift I år provar vi nya typer av seminarier: workshops, Grundkonferensavgift: 3.900 kronor lyssnarseminarier och metodseminarier. De olika Konferensavgift tidig anmälan: 2.900 kronor seminarievarianterna illustreras i programmet av följande symboler: Sista anmälningsdag är den 27 februari 2017. Workshop Om du gör en tidig anmälan som är riksorganisationen tillhanda (via respektive Lyssnarseminarie förbundskansli) senast den 30 januari 2017 betalar du det lägre priset. Metodseminarie I konferensavgiften inkluderas konferenskostnader, Workshopparna är cirka 90 minuter långa lunch och middag fredag, lunchbox lördag samt fika och förekommer under programblock båda dagarna. 1-3. Lyssnarseminarierna och de flesta av metodseminarierna är 45 minuter och startar två Konferens- och logikostnader faktureras respektive gånger per programblock. Observera att om du förbund för vidare debitering. väljer ett kort seminarium så går det inte att välja ett långt seminarium under samma block. Workshops Värmländsk afton och fredagens Under Sverigemötet genomförs tio workshops. Syftet är att diskutera olika frågeställningar inom de middag fem reformgrupperna: Redan på torsdag kväll inbjuds alla deltagare till ett • Ansvar för ekonomin med minskade välkomstmingel. Se separat inbjudan för detaljer. bidragskostnader • En trygg gemensam välfärd med nolltolerans mot På fredag kväll blir det sittande tvårätters dåliga skolor middag med kaffe. Kvällen bjuder också på musikunderhållning och tillfälle till dans. • Arbete och ansträngning ska alltid löna sig • Tillväxt i hela Sverige Om man ej önskar delta på fredagens middag går • Trygghet att lita på det att avanmäla sig, vilket minskar deltagaravgiften med 500 kronor.
    [Show full text]
  • *!3I8B0B-Aaefad! Som DN Gjort
    FREDAG 19 APRIL 2019 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864 ○ PRIS 45 KRONOR Snart slutblossat på uteserveringar Funck Fredrik Foto: Ekonomi 19 Den 1 juli blir det förbjudet att röka på flera allmänna platser. Filippa Kronholm och Emma Meltzer tycker inte om den nya lagen. Robert Redfords sista roll. ”Den siste gentlemannen” är en charmerande gammaldags skälmhistoria | Kultur 44 Ödesmättat om droghandel. Maktspelets dödliga effekter i colombianska ”Birds of passage”. | Kultur 42–43 films Eric Zachanowich/Fox Foto: Carl Johan von Seth: Tio exempel på Det riktigt svåra möjligt brott Miljonregnet över dilemmat gäller av Trump i rapport inte skillnaden mel- Världen. I Rysslandsrapporten före detta politiker lan fattig och rik, som överlämnades till USA:s kon- utan gapet mellan gress på torsdagen tar den sär- skilde åklagaren Robert Mueller Stockholm och upp tio exempel på vad som skulle kunna vara övergrepp i rättssak. Inkomstgaranti. Så mycket har ledamöterna resten av landet. Därför kan han inte frikänna Do- nald Trump från att ha begått en kriminell handling, skriver han i fått efter att de lämnat riksdagen Ekonomi 20 rapporten. Sidorna 10–11 Nyheter. Över 100 före detta po- De förmånliga fallskärmarna litiker som lämnat riksdagen får har åter blivit aktuella efter att före SAS-piloter fortfarande helt eller delvis sin för- detta liberalen Emma Carlsson Löf- sörjning av riksdagen. Det visar en dahl meddelat att hon tänker sitta hotar strejka genomgång*!3I8B0B-aaefad! som DN gjort. kvar i riksdagen som politisk vilde efter påsk Systemet med inkomstgaranti tills hon fyller 50 år nästa höst. Då för riksdagsledamöter har mötts av Emma Carlsson Pär Axel får hon rätt till full inkomstgaranti Löfdahl Sahlberg hård kritik och 2013 ändrades sys- ända fram till pensions dagen.
    [Show full text]
  • IVL:S Valenkät 2014
    IVL:s valenkät 2014 Genomförd inom ramen för Westanders ”Stora Valenkäten 2014” 2014-06-18 Innehåll Innehåll ......................................................................................................................................... 2 1. Sammanfattning .................................................................................................................. 3 2. Samlat resultat .................................................................................................................... 4 3. Svaren per parti ................................................................................................................... 5 4. Svaren per län ..................................................................................................................... 7 4.1. Svarsfrekvens per län .................................................................................................... 9 4.2. Svarsfrekvens per län och parti ................................................................................... 10 4.3. Svar per län och kandidat ............................................................................................ 12 1. Sammanfattning Westander genomförde våren 2014 Stora valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Totalt deltog 22 aktörer i enkäten. IVL deltog bland annat med följande fråga: Vilket av nedan anser du är det allvarligaste miljöproblemet i Sverige? Med svarsalternativen: − Förlust av biologisk mångfald − Försurning − Kemikalier − Klimatförändring − Luftföroreningar
    [Show full text]
  • Frågor Om Rösträtt, Valsystem Mm
    Konstitutionsutskottets betänkande 2011/12:KU3 Frågor om rösträtt, valsystem m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 33 motionsyrkanden angående frågor om rösträtt, valsystem m.m. som framställts under allmänna motionstiderna 2010/11 och 2011/12. Motionsyrkandena gäller frågor om rösträtt m.m., valsystemets proportionalitet, personval m.m., begränsad möjlighet till åter- val som riksdagsledamot, fritidspolitikerns roll, skilda valdagar samt avpo- litisering av Valprövningsnämnden. Utskottet avstyrker samtliga motioner, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden, Grundlagsutredningens arbete eller nu pågå- ende utredningar. I betänkandet finns två reservationer (V, SD). 1 2011/12:KU3 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut .............................................................. 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Rösträtt m.m. ................................................................................................ 6 Valsystemets proportionalitet .................................................................... 10 Personval m.m. .......................................................................................... 13 Begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot .............................
    [Show full text]
  • Alliansens Gestaltning Av Ryssland
    Alliansens gestaltning av Ryssland En diskursanalys av hur den moderatledda regeringen framställde Ryssland i samband med Krimkrisen 2014 UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats, VT18 Författare: Malin Ahl Handledare: Johan Matz Antal ord: 13131 Innehållsförteckning 1. Inledning………………………………………………………………………………......1 1.1 Syfte/ Frågeställning…………………………………………..............................2 1.2 Avgränsning……………………………………………………………………...3 1.3 Bakgrund…………………………………………………………………………4 1.3.1 Den svensk-ryska relationen…………………………………………...4 1.3.2 Fallet Krim……………………………………………………………..5 2. Tidigare forskning…………………………………………………………...…………….6 3. Teoretiska begrepp………………………….……………………………………………..8 3.1 Konstruktivismen & Socialkonstruktivismen……………………………………8 3.2 Val av teori……………………………………………………………………….9 3.3 Operationalisering av centrala begrepp………………………………………....10 3.3.1 Identitet………………………………………………………………..10 3.3.2 Normer………………………………………………………………...12 3.3.3 Kultur………………………………………………………………….13 4. Metod……………...……………………………………………………………………...14 4.1 Diskursanalys……………………………………………………………………14 5. Material………………...…………………………………………………………………16 5. 1 Reliabilitet & Validitet…………………………………………………………17 6. Analys…………..……………………………………………………………...…….…...18 6.1 Identitet…………………………………………………………………...……..19 6.2 Normer…………………………………………………………………………..22 6.3 Kultur…………………………………………………………………………....27 7. Sammanfattning…………………………………………………………………………..28 8. Resultat/Reflektioner……………………………………………………………………..29 9. Vidare forskning………………………………………………………………………….31 10. Referenser……………………………………………………………………………….32
    [Show full text]