Snabbprotokoll 2009/10:18, Onsdagen Den 21 Oktober-Kl. 09.00
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2009/10:18 Onsdagen den 21 oktober Protokoll Kl. 09.00 – 20.01 2009/10:18 1 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 15 oktober. 2 § Val av ställföreträdande justitieombudsman Följande skrivelse hade inkommit: Till riksdagen Den tid för vilken Hans Ragnemalm är vald att vara ställföreträdande justitieombudsman löper ut den 15 november 2009. Konstitutionsutskottet har berett frågan om val av ställföreträdande justitieombudsman. Konstitutionsutskottet föreslår enhälligt att riksdagen från den 15 no- vember 2009 till ställföreträdande justitieombudsman omväljer Hans Ragnemalm. Stockholm den 13 oktober 2009 På konstitutionsutskottets vägnar Berit Andnor Konstitutionsutskottet hade enhälligt föreslagit omval av ställföreträ- dande justitieombudsmannen Hans Ragnemalm från den 15 november 2009. Kammaren biföll konstitutionsutskottets förslag och utsåg därmed för två år från den 15 november 2009 till ställföreträdande justitieombudsman Hans Ragnemalm 3 § Anmälan om val av vice ordförande i kulturutskottet Tredje vice talmannen anmälde att Christer Nylander (fp) valts till vice ordförande i kulturutskottet från och med den 29 september. 1 Prot. 2009/10:18 4 § Anmälan om inkomna uppteckningar från EU-nämnds- 21 oktober sammanträden Tredje vice talmannen anmälde att uppteckningar från EU-nämndens sammanträden fredagen den 11 september, onsdagen den 16 september och fredagen den 18 september inkommit. 5 § Meddelande om statistiska uppgifter för riksdagsarbetet Tredje vice talmannen meddelade att statistiska uppgifter för riks- dagsarbetet under riksmötet 2008/09 hade delats ut till riksdagens leda- möter. 6 § Beslut om ärenden som slutdebatterats den 14 oktober SfU3 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Kammaren biföll utskottets förslag. SfU6 Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet Punkt 1 (Suspenderade balanseringsregler) 1. utskottet 2. res. 1 (v) Votering: 260 för utskottet 24 för res. 1 65 frånvarande Kammaren biföll utskottets förslag. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 96 s, 83 m, 23 c, 21 fp, 20 kd, 17 mp För res. 1: 2 s, 22 v Frånvarande: 32 s, 14 m, 6 c, 7 fp, 4 kd, 2 mp Punkt 2 (Utjämnat värde för buffertfonden) 1. utskottet 2. res. 3 (mp) Votering: 243 för utskottet 17 för res. 3 24 avstod 65 frånvarande Kammaren biföll utskottets förslag. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 98 s, 83 m, 23 c, 20 fp, 19 kd För res. 3: 17 mp Avstod: 1 fp, 1 kd, 22 v Frånvarande: 32 s, 14 m, 6 c, 7 fp, 4 kd, 2 mp Karin Pilsäter (fp) och Inger Davidson (kd) anmälde att de avsett att rösta ja men markerats ha avstått från att rösta. 2 TU4 Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och Prot. 2009/10:18 användarvänligt transportsystem 21 oktober 1. utskottet 2. utskottets förslag till beslut med godkännande av motiveringen i res. (s, v, mp) Votering: 148 för utskottet 136 för res. 65 frånvarande Kammaren biföll utskottets förslag. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 1 s, 83 m, 23 c, 21 fp, 20 kd För res.: 97 s, 22 v, 17 mp Frånvarande: 32 s, 14 m, 6 c, 7 fp, 4 kd, 2 mp Utskottets utlåtande lades till handlingarna. Alf Eriksson (s) anmälde att han avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja. NU7 Avgränsning av elnätsverksamhet Kammaren biföll utskottets förslag. 7 § Förnyad bordläggning Föredrogs och bordlades åter Socialförsäkringsutskottets betänkanden 2009/10:SfU4 och SfU5 8 § En ny rovdjursförvaltning En ny rovdjursförvaltning Föredrogs miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU8 En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210). Anf. 1 HELÉN PETTERSSON i Umeå (s): Fru talman! I dag är det äntligen dags att debattera och fatta beslut om propositionen om en ny rovdjursförvaltning. Rovdjursfrågan är, som vi alla vet, en minst sagt het fråga som enga- gerar många i vårt land. Man kan knappast lyfta upp frågan om vargen i något som helst sammanhang utan att få väldigt starka åsikter på bordet. Tyvärr blir det också ofta en debatt mellan ytterligheter, som om det fanns något svart eller vitt i den här frågan. Som i alla andra frågor finns det inte det. Debatten om rovdjuren måste också kunna ske på en balanserad och saklig nivå där vi vågar lyfta upp och prata om både de positiva fördelar- na med att ha livskraftiga rovdjursstammar och de negativa konsekvenser som detta de facto har för ett antal människor och näringar. 3 Prot. 2009/10:18 I debatten får man ofta en känsla av att man vill blunda för den ena 21 oktober eller den andra delen av det här. Men så enkelt är det sannerligen inte. I mars 2001 beslutade riksdagen om de övergripande målen för rov- En ny djurspolitiken. Då beslutades det om etappmål eller miniminivåer för de rovdjursförvaltning fem stora rovdjursarterna björn, järv, lo, varg och kungsörn. Sedan dess har rovdjursstammarna haft en gynnsam utveckling i Sverige. I januari 2006 tillsattes en ny utredning om rovdjuren och deras för- valtning som leddes av Åke Pettersson och som bland annat skulle besk- riva hur arterna hade utvecklats sedan vi fattade beslutet i riksdagen 2001. En gedigen utredning presenterades i december 2007, och nu näst- an två år senare är det dags att ta ställning till rovdjursförvaltningens framtid. De stora rovdjuren är och ska vara en naturlig del av den svenska faunan. Vi vill ha en biologisk mångfald i vårt land. Om detta är alla partier i riksdagen överens. Det vi inte är överens om är hur det ska gå till. Vi socialdemokrater är positiva till stora delar av den här proposition- en men inte allt. Det tänker jag snart återkomma till. Vi välkomnar förslaget från regeringen om att införa en ökad regional förvaltning av rovdjuren. Det var något som vi gick till val på 2006. Vi tror att ett ökat lokalt inflytande över rovdjursförvaltningen kommer att leda till större förståelse och tolerans. Vi måste ha en acceptans ute för den förda rovdjurspolitiken. Annars kommer vi inte att kunna föra en lyckad politik på det området. Rovdjursfrågan berör människor på ett sätt som få andra politikområ- den gör. Om man känner att man inte längre kan leva sitt liv på det sätt som man har gjort på grund av att rovdjursstammarna har blivit för stora i ens närområde känner man sig utsatt och inte sällan överkörd, kanske till och med kränkt av den politik som förs. Att leva med rädsla, oavsett i vilken form det är, är tärande för vem som helst. Kanske är inte rädslan alltid helt befogad, men när man väl har blivit rädd är man det, oavsett vad det gäller. Så är det även när det gäller rovdjuren. För vissa är rädslan mer än befogad. I Torsby i norra Värmland bor Anette Back. Hon har en gård där hon försöker att vara med och bevara en utrotningshotad lantras Värmlandsfår. Hon har slitit i många år för att få fram en besättning som är frisk och godkänd. Hon har skaffat en italiensk fårvaktarhund som är en av de raser som man kan använda för att skydda tamdjursbesättningar mot vargangrepp. Hon har rejäla elstängsel i hagarna, men hon har inget rov- djursstängsel eftersom de är väldigt dyra. De bidragspengar som går att söka för det är slut. Hon gör allt hon kan för att skydda sina djur. I sommar har hon förlo- rat 17 tackor. Hon har förlorat drygt tio lamm, och framför allt har hon förlorat sina två avelsbaggar till vargen. Det handlar inte om att vargen kommer dit för att äta. Vargen kom- mer dit för att riva så många djur som möjligt. Hon har nekats skyddsjakt på de vargarna. Man hänvisar henne till § 28 om rätten att försvara sina tamdjur vid attack. Det säger sig självt att det är ganska svårt att sitta med bössan på pass på nätterna och vänta till 4 vargen kommer och attackerar. Även om den skulle komma när hon är Prot. 2009/10:18 där är det inte speciellt lätt att skjuta i en hage full med tamdjur. 21 oktober Hon sover med öppet fönster varenda natt på sommaren. Så fort hun- den skäller eller fåren springer i hagen springer hon ut med bössan för att En ny se vad det är som händer för att försöka skydda den verksamhet hon har. rovdjursförvaltning I sommar fick hon själv skjuta nio tackor i hagen som vargen hade skadat illa mitt i natten samtidigt som vargen stod och ylade på andra sidan älven. Hon är ett exempel på vad man kan få leva med när vargen etablerar sig i ett område som man bor och verkar i. Hon är ett exempel på de människor som vi politiker inte får låtsas om inte finns när vi for- mar vår politik. I de norra delarna av landet har man som bekant en stor konflikt mel- lan rovdjuren och rennäringen. Det problemet har alltid funnits, men det har accelererat fort de senaste åren. Den svenska renstammen står i dag inför en akut kollaps. Det finns forskare som säger att den redan har passerat gränsen för en akut kollaps. Många renägare har svårt att få verksamheten att gå ihop över huvud taget. Som dagens ersättningssystem ser ut förlorar varje enskild nä- ringsidkare stora pengar i verksamheten på grund av den rovdjurspolitik som vi har beslutat om. Det handlar inte om ersättningar i första hand. Det handlar om det rent mänskliga i att förlora sina djur till rovdjur och att ta hand om dem som är kvar. Om vi – det hoppas jag verkligen att alla är överens om – vill ha en rennäring i Sverige går inte det att kombinera med den rov- djurspolitik som vi har fört. Det går inte heller att räkna som många gör när det gäller vargen. Man räknar hela Sveriges yta och slår ut antalet vargar på den som något slags måttstock för hur många vargar vi ska ha. Vi kan inte blunda för rennäringens helt akuta problem i dag.