VÄSTERNORRLANDS IDROTTSARV Medlemstidning för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Nr 11 - Årgång 4 - Februari 2014

Stig “Stickan” Strömqvist med sina idrottsminnen

I detta nummer: sid. 2 Nya medarbetare, redaktionsruta sid. 3 Fagerviks Kanotklubb sid. 4 Målvakt blev anfallare i Kongo sid. 6 “Bubben” Thelberg, legendarisk ledare sid. 9 “Lapp-Olle” bäst i långa loppetsid. sid. 10 Backhoppning och hoppbackar på väg bort? sid. 12 Lite ishockeyhistoria sid. 14 Årsmötet 2014 - dagordning mm sid. 15 Styrelsens verksamhetsrapport för 2013

1 Årsmötet 2014 Sällskapets årsmöte onsdagen den 12 mars kl. 18.30. Plats: Sporthotellet i Härnösand. Välkomna!

Årsavgiften för 2014 - betala gärna den!

Medlemsavgift 2014

Ny medarbetare ”Trots att du är mycket ung skriver du verkligen klart och genomtänkt.” Det skrev Edwin Ahlqvist, mannen bakom boxaren Ingemar Johansson, efter ett inlägg i Rekord-Magasinet av då tonårige Hans O Alfredsson från Junselevallen. Och Hans O Alfredsson har fortsatt att skriva klart och genomtänkt. Först redan som 14-åring på Nord- Sverige, under realskoletiden på Nya Norrland och under ett drygt tiotal år på Västernorrlands Allehandas redaktion i Sollefteå. Därefter under nästan tre decen- nier som uppskattad reporter på Svenska Dagbladet. Det är därför glädjande att vi fått honom som medarbe- tare i Västernorrlands Idrottsarv. Helst som han inte bara är en utmärkt skribent utan även något av ett le- vande lexikon när det gäller både länets och landets idrottshistoria. Bertil Astby

2 Fagerviks Kanotklubb

Fagerviks Kanotklubb startade för drygt 80 år sedan, Björk, Pelle Olsson och Birger Norberg tag i verk- nämligen 1933 av trion Sigvard Sjödin, Aston Magnus- samheten igen. En stor barack från flottningstiden son och Folke Bergqvist nere på Fagervik och verksam- stod placerad på andra sidan Indalsälven ovanför heten bedrevs utanför hamnen Skälarö Brygga. Till och kraftverket i Bergeforsen. Den drogs på isen över till början i en liten omfattning men blev eftersom en stor Bergeforsparken och det blev starten på en ny fram- verksamhet, som fick sin stora tid 1946 fram till 1950. gångsrik karriär för klubben. Under slutet av 40-talet kom en del framgångsrika in- Efter några års framgångar på ungdomssidan var det satser från Fagerviks kanotister. Bäst lyckades Pelle så dags för att arrangera junior-SM 1971. Ett SM Olsson och Karl-Erik Björk, som tog ett VM-silver på som blev en ny succé på arrangörssidan men även K-4 10 000 m och ett brons på K-2 1 000 m i vid VM i framgång bland kanotisterna, vilket sedan lockade Köpenhamn 1950. Tidigare hade Karl-Erik kört K-2 flera att börja med kanot. Syskonen Olsson: Gunnar, med Stig Granström. På den tiden transporterade man Anna, och Karin, systrarna Anne och Johanna Haa- kanoterna och deltagarna sittande på ett täckt lastbils- pala, Thorbjörn Toresson, Åke Söderberg, Tomas flak. Ingen hade den minsta tanke på att bygga en ka- Olsson och Åke Norberg var de som framgångsrikt notvagn eller ta kanoterna på biltaket. blandade sig i toppen av resultatlistorna på ungdoms- - De gick helt utmärkt och vi fördrev tiden på flaket och juniorsidan. med att ladda upp inför tävlingarna berättade Stig Gran- Första OS-fararna var Karin Olsson och Thorbjörn ström. Toresson, som var med i 1980:s OS i Moskva. Några Klubbens stor framgång som arrangör kom 1950, när framgångsrika placeringar blev det inte, de kom dock man arrangerade stora SM nere på Fagervik. Tävling- senare. Vid OS i Los Angeles tog Anna Olsson guld i arna blev en så stor framgång att det blev väldigt svårt K-2 500 meter tillsammans med Agneta Andersson för andra klubbar att arrangera nästa års SM. Vid pris- samt ett silver i K-4. Ytterligare OS-medaljer blev utdelning på Vivansborg fick Gert Fredriksson motta en det för Anna i Barcelona 1992 och Atlanta 1996, sil- cykel som första pris och man hade samlat en hel del ver i båda tävlingarna i K-4. Annas bror Gunnar tog nyttopriser, som gjorde att de aktiva häpnade vid prisut- silver i K-2 1000 m i Barcelona tillsammans med delningen. Kalle Sundqvist. Efter början av 50-talet kom klubben in i en genera- Ungdomsverksamheten har fortsatt varit framgångrik tionsväxling och det var inte många ungdomar som under 1990-talet och en bit in på 2000-talet med ville syssla med kanot utan andra idrotter lockade mer. kanotister i ungdoms-, junior- och seniorlandslaget. Men efter 18 års vila tog Stig Granström, Karl-Erik Text: Kjell Åke Tjernström

Kanotsporten i Sverige Anna Olsson Den första kanottävlingen hölls 1879 i Uppsala, där Anna Olsson, som snart fyller 50 år och numera också den första kanotföreningen, Upsala Kanotsäll- bor i Fana 16 km söder om Bergen i Norge, är en skap, bildades 1899. Denna förening anordnade pad- av Sveriges främsta olympier med deltagande i deltävlingar, kappseglingar och utfärder. Föreningen fem raka OS. I Sydney 2000 blev hon 9:a i finalen levde dock bara några år. på 500 meter K-1 och 8:a i finalen på K-2 500 meter tillsammans med Ingela Ericsson. Anna Den första ännu levande kanotförening i Sverige är gjorde totalt 17 OS-starter och nådde finalen i Föreningen för Kanotidrott, vilken bildades år 1900 samtliga. och håller till i Stockholm. Medaljer i olympiska spel Svenska Kanotförbundet bildades år 1904 och år 1908 Los Angeles 1984 guld K-2 500 meter antogs för hela landet gällande klassindelning och täv- Los Angeles 1984 silver K-4 500 meter lingsregler. Efter detta tillkom kanotföreningar i Karl- Barcelona 1992 brons K-4 500 meter stad 1905, Örebro 1907 och Göteborg 1911. Atlanta 1996 brons K-4 500 meter Den första SM-tävlingen anordnades Djurgårdsbrunns- Medaljer i världsmästerskap viken den 13 oktober 1907 av Föreningen för Kanot- Paris 1991 brons K-2 500 meter idrott. Tävlingen bestod av paddling 1 500 meter och Köpenhamn 1993 guld K-2 500 meter hade fyra startande. Köpenhamn 1993 silver K-1 500 meter 118 föreningar med 28 800 medlemmar fanns 2012 Köpenhamn 1993 silver K-4 500 meter med i Svenska Kanotförbundet. Mexico City 1994 silver K-1 200 meter Länet har idag fyra föreningar som är medlemmar i Mexico City 1994 brons K-4 500 meter Kanotförbundet: Fagerviks Kanotklubb, Föreningen Duisberg 1995 brons K-1 200 meter Nedre Ljungans Forspaddlare, Moälvens Kanotklubb Duisberg 1995 brons K-2 500 meter och Vårby IK. Källa: SOF-Bulletinen

3 - Men hela familjen kunde faktiskt ha hamnat i Nya Zeeland. Pappa var trött på jobbet på Posten och lockades av att emigrera för att bli fårfarmare. Alla sex bröderna var mycket positiva till det och tyckte att det kändes väldigt spännande – men mamma satte foten i backen… Det blev i stället fotboll för samtliga, spel i Norra Brännans kvarterslag och i kamratgänget Örnarna som mötte storheter som Järven, Vargarna och – inte minst - Stjärnan från grannkvarteren lite längre bort. Och tur var det – för IFK Härnösand! ”Baberiba” Sjödin upptäckte talangerna som i hög grad bidrog till klubbens storhetstid. Bengt Norberg, som var klubbens ankare och självklare ledare under många år, tog väl hand om dem. - Bengt blev som en pappa för oss, minns ”Stickan” Strömqvist. Målkngen Stig Strömqvist med tidningsurklipp Text och bilder: BO ÖSTMAN från storhetstiden.

John Ivar Svensson gjorde sju mål!

John Ivar Svensson i Domsjö var en annan av länets efter en kvart. Han linkade ett tag på en kant som stora målskyttar. I en match i trean mot Bollsta 1956 högerytter, men till slut måste han ge upp och gjorde han samtliga sju mål när Domsjö vann med 7-0! lämna planen. De fem första målen sköt han redan under de första 25 minuterna. Sedan gick luften ur matchen och Domsjö VA-krönikören Lej Jansson enda korta kommentar började ta det lite lugnare. till John Ivar Svenssons målkavalkad var: Men i andra halvlek laddade John Ivar Svensson om ”Sju mål var svettigt…” och gjorde två mål. Dessutom hade Lasse Nordin ett VA skrev efteråt att domaren Pära Jonsson från Här- rungande skott i stolpen. Han som senare spelade i nösand hade varit för snäll mot ”de munviga”. Det Hammarby och tillsammans med ”Larsa” Johansson, måste ha varit en engångsföreteelse eftersom ”Pära” tidigare Älgarna, och ”Ya” Skoglund, ”Nackas lillebror, var känd för att vara en tuff domare. Det hände flera bildade trion No-la-skog. Gre-no-li med , gånger att han avbröt matcher och visade ut åskåda- och Nisse Lidholm i Milan var förstås re (!) som kastat skitord mot honom. Matcherna förlagan. fortsatte inte förrän ”de munviga” befann sig utan- I tidningsreferat efteråt Domsjö-matchen stod det bland för idrottsanläggningen! annat att kedjan i Bollsta borde ha gjort åtminstone ett Men säg den glädje som är beständig. Två veckor eller ett par mål ”om man visat lite mera sjutusanjäklar, efter segern mot Bollsta förlorade Domsjö i Kram- men när gnistan totalt saknades så gick det som det fors med 5-0 sedan centerhalven Tage Lindahl helt gick”. Tala om sågning! hade neutraliserat John Ivar Svensson! Men trots överlägsenheten spelade Domsjö med tio man Text: BO ÖSTMAN under 65 minuter sedan Sune Lindahl skadats redan Vilka har gjort flesta målen i ? Antal mål står före angiven spelare: Spelare med flest mål i samma match: Spelare med totalt flest gjorda mål: 7: Arne Hjertsson, Malmö FF (h) mot Halmstads BK 254: Sven Jonasson, IF Elfsborg 27/28-46/47 12-0 den 3 juni 1943 Spelare med flest gjorda mål samma säsong: Gunnar Nordahl, IFK Norrköping (h) mot 39: Filip Johansson, IFK Göteborg 24/25 Landskrona BoIS 9-1 12 nov 1944 Spelare med flest skytteligasegrar: Spelare med flest mål i svit i samma match: 4: Gunnar Nordahl, Degerfors IF/IFK Norrköping, 7: Gunnar Nordahl, IFK Norrköping (h) mot 42/43,44/45,45/46,47/48 Landskrona BoIS 9-1 12 nov 1944. Spelare med mål i flest matcher i svit: Bertil Astby 15: Filip Johansson, IFK Göteborg 24/25 Källa: Svensk Fotbolls hemsida

4 Målvakt blev anfallare i Kongo - gjorde sex mål för IFK i final

foten” och att matchen bjöd på årets finaste fotboll på Ängevallen. En poäng är att motståndarlaget Östby under det året tränades av Älgarnas gamle stormålskytt Östen Persson. Och i just den matchen drog Stig Strömqvist på en frispark från 25 meter direkt i mål. Tronskiftet i Härnösand 1966 skedde också ett tronskifte i fotbollen i Härnö- sand. Älgarna hade dominerat under decennier, men Sex mål av Stig Strömqvist i en seriefinal mot blev plötsligt stans andralag och fick väldigt svårt att Östby som IFK Härnösand vann med 6-1. komma tillbaka. Stig Strömqvist var med och förde upp IFK från fyran till tvåan på två år. Sedan spelade laget där under två säsonger samtidigt som Älgarna När Stig ”Stickan” Strömqvist i IFK Härnösand hade under många år blev ett mittenlag i fyran. Tala om gjort samtliga sex mål i en seriefinal mot Östby 1966 ombytta roller. frågade han legendariske IFK-ledaren Kjell ”Baberiba” Stig Strömqvist blev spelande tränare i Älandsbro Sjödin när han gick av planen: 1971 och tränade sedan IFK under två säsonger in- - Är du nöjd nu? nan han återvände till Älandsbro. - Nja, du hade ju tre skott i stolpen, svarade storväxte Och då lockade han med sig de båda yngre bröderna ”Baberiba”, som påstås ha varit den ende brottaren, åt- Nisse och Lasse, båda under många år tillsammans minstone i Brännan, som vunnit på ”ras”. med Stig dominerande i IFK Härnösand tillsammans med bröderna Anders och Lennart Norberg. Sex mål och tre skott i trävirket i en seriefinal är impo- nerande. Inte minst av en gammal målvakt som även - Det var kamratskapet i IFK som gjorde att vi blev värvades till Älgarna och vaktade målet i B-laget under kvar där så länge och inte flyttade i andra väder- en säsong. streck. - Jag åkte till Kongo för FN-tjänstgöring och stannade i två omgångar på raken. Då var jag målvakt. Men i Kongo sadlade jag om och började spela ute. Jag kom hem som anfallare… Gjorde fyra mål i provmatch Efter uppdraget i Kongo återvände Stig Strömqvist till ett civilt jobb i Kiruna där han tidigare hade gjort mili- tärtjänst. Han började träna med Kiruna GIF där Älgar- nas gamle back Sven Andersson var tränare. - Men Sven tyckte att jag skulle åka hem till Härnösand igen. Så när ”Baberiba” Sjödin ringde och hade ordnat ett jobb slog jag till. Det var inom kriminalvården där jag trivdes och stannade i 45 år. Tills jag fyllt 67… Men inom IFK Härnösand var man väl lite osäker på Brödratrion Stig, Lasse och Nisse Strömqvist var om den gamle målvakten som omskolats i Afrika höll under många år vad bröderna Nordahl var för måttet som anfallare. Hörnefors. - Jag och Rolf Höglin från Stigsjö debuterade samtidigt i en provmatch mot Svanö. Vi gjorde fyra mål var och I Australiens A-landslag kom med i A-laget! Men brödratrion var en gång sex. Bengt Strömqvist Ett år senare gjorde Stig Strömqvist ensam alla sex må- var ett tungt namn i IFK, men flyttade till Sydney i len när IFK vann seriefinalen mot Östby, som ändå var Australien. Hans son Patrik är australiensisk med- seriens målrikaste lag. Matchen gick dagarna före mid- borgare och spelar fotboll på elitnivå. Han har med- sommarhelgen och enligt tidningarna spelades den i tro- verkat i A-landslaget. pisk hetta. I Australien finns även yngste brodern Bosse, i - Jag minns att jag gjorde det första målet efter en mi- Queensland i norr, även han pojk- och juniorspelare i nut… IFK under några år. Äldste brodern Östens fartyg - Och två mål på frisparkar. förliste utanför Hull när han var ung och han åter- Det stämmer bra. Västernorrlands Allehanda skrev att fanns aldrig. Strax före jul omkom Nisse Strömqvist ”Stickan” Strömqvist hade ”ett fantastiskt drag i höger- under röjningsarbete hemma på tomten efter stormen Ivar.

5 “Bubben” Thelberg legendarisk ledare som ingen kunde stoppa

En av Härnösands och länets största idrottsledare ge- lopp utan att tänka. nom tiderna är ”Bubben” Thelberg. Eller Sven-Olof ”Bubben” åkte taktiskt. Därför kunde han besegra tunga som han egentligen hette. Han var en entusiast av stora landslagsåkare som Yngve Lundh i Bollnäs och Roland mått. Ingenting var omöjligt. Ström i Kramfors. 1953 blev han Norrlandsmästare efter Med tre års mellanrum startade han både Härnösands att ha besegrat svenska eliten som på den tiden huvudsak- Cykelklubb och såg till att Älgarna tog upp ishockeyn på ligen fanns norr om Dalälven. programmet med sig själv som ledare. På dagarna körde - Men när min farfar dog 1954 fick ”Bubben” axla rollen han lokomotiv runt om i Norrland, på kvällar och nätter som pappa för sin 10-åriga syster och hjälpte min farmor handskottade och spolade han ishockeyspelarnas uterink som var lite sjuk. Han slutade tvärt som cyklist, men fort- vid Nattviken. satte som ledare. Före det hade ishockeyn kommit till stan. Birger ”Bia” Lindblom dök upp i Härnösand och hade ett förflutet i AIK:s ishockey i Stockholm. ”Bubben” var tänd på den nya idrottsgrenen som då höll på att få sitt stora genom- brott i landet och han ville ha ett lag i stan direkt. Han slog vad med ”Bia” om att klara det ”omöjliga projektet”. Den 11 november 1951 togs första spadtaget till ishockeybanan på Viborgska kajen vid Nattviken. Drygt två månader senare togs banan i bruk. Just den typen av utmaningar gillade ”Bubben”. Farfar byggde och lagade sargen - Jag vet att min farfar byggde sargen. Och sedan fortsatte han att byta plank i den inför varje ny säsong, berättar Ola Thelberg. Typisk bild av ”Bubben” med ett hov lyssnande - ”Bubben” startade kvartersishockeyn direkt och den blev omkring sig. en succé. Han levde för ishockeyn på vintrarna. Och mam- ma arbetade på restaurang på kvällarna så mina barnvakter var olika ishockeyspelare! Samtidigt ska man inte glömma hans stora sociala patos och hur han ställde upp för många lite udda personer med Att spola ishockeyplanen var besvärligt. ”Bubben” fick problem. tag i en gammal brandslang som hade lite pyttesmå hål. Den drog han från Gådeåskolan och över E 4 och skyd- - ”Bubbens” ande lever starkt i vår lilla förening och vi dade med två träribbor. Men det blev rena sprinklersys- jobbar vidare på hans avtryck. temet över vägen när vatten trängde ut genom de små - Dessutom gav han fem miljoner till idrotten i Härnösand hålen i slangen. Det brydde han sig inte om. genom att starta och driva Bingohallen under 20 år. En - En av ”Bubbens” lite udda kompisar hjälpte till att spola grundplåt för verksamheten i stans föreningar som de har banan en dag utan att vara riktigt nykter. Men han spolade glädje av fortfarande, säger nuvarande ordföranden i cy- i stark motvind och det var rejält kallt. Han stod stilla och kelklubben, sonen Ola Thelberg. Han har svingat klubban i 15 år nu. Rivstart med stor cykeltävling (mellanrubrik) Cyklisterna i Älgarna tyckte att de hade dåligt utrymme i föreningen. Därför bildades Härnösands Cykelklubb i de- cember 1948. Initiativtagare vid en träff på Byhléns kondi- tori var ”Bubben” Thelberg, Bror Berggren och Jalle Näs- selius. Alla tre satt sedan i styrelsen under många år. Men redan ett halvår senare fick klubben ordna etappmålet för 6-dagarsloppet vid busstationen i Härnösand. Tala om rivstart. Det var en stor tävling som blev ett verkligt eld- prov för den nybildade föreningen. Gräddan av landets sportjournalister fanns på plats. ”Bubben” var hjälpsam som vanligt och blev lite kompis med de stora drakarnas redaktörer. - Det var då han började bli intresserad av journalistik för första gången, säger Ola Thelberg. Cyklade som en schackspelare (mellanrubrik) ”Bubben” var schackspelare också. Det hade han glädje av när han själv var elitcyklist. I Italien säger man också att Ola Thelberg har gått i pappan ”Bubben” Thelbergs fotspår som framgångsrik ledare inom cykelsporten. cykelsporten är idrottens schack och att man inte vinner Foto: BO ÖSTMAN

6 till slut hade han frusit fast i isen. Kläderna var som ett is- block. ”Bubben” fick rusa hem efter en yxa för att knacka loss honom. - Kvar blev närmast rena avgjutningen i is av gubben… Som en form som man gjuter tennsoldater i. ”Bubben” var lagledaren i Älgarnas ishockeylag och ”Bia” Lindblom stod för ishockeykunnandet. Men han hamnade också i Ångermanlands Ishockeyförbund och ordnade hit London Tigers, ett lag med lite avdankade proffs som var på turné och ständigt slogs. Publik strömmade till. Bland annat hade laget en indian som var 220 cm lång som verkade ha som främsta uppgift att puckla på motståndare. Det kom 6 800 åskådare för att se laget i Örnsköldsvik och förbundets ekonomi var räddad för många år framöver. 1 300 personer vid Nattvikens uterink Efterhand lärde sig ”Bubben” spelet och hittade unga ta- langer på löpande band i Härnösand. Blivande landslags- spelare som Henry Svensson, Ulf Torstensson, Anders Nordin, Ove och Leif Svensson och spelare som Bertil Astby, Lennart Norberg, Anders Skarin som hamnade i olika elitserielag. - Höjdpunkten var förstås när Älgarnas juniorlag slog Djurgården i en semifinal i JSM och sedan mötte AIK i finalen på Nattviksbanans uterink som farfar spikat ihop sargen på… 1 300 åskådare trängdes på slänten upp mot E 4! I dag finns landstingets parkeringsplats på området. ”Bubben” ville ha en ishall på Ängevallens grusplan, men det blev Högslätten i stället. Det var ett av hans stora bak- Från tävlingscykel till motions- cykel som 70-åring. slag under ishockeytiden. - Men den tog slut när “Bubben” sadlade om från lokförare till grävande ”Bubben” ställdes inför valet – antingen familjen eller journalist. ishockeyn. Han var ju aldrig hemma. Men i HCK fortsatte han och var aktiv när gällde att hitta han kommit något på spåren gav han inte upp. Efter ett par nya talanger. Och han fanns med i förbundet på riksplanet. år fortsatte han som lokalredaktör på Nya Norrland i Här- Säkert en anledning till att Härnösand fick två SM-tävling- nösand och hade en speciell förmåga att dra fram olika ar under 1960-talet. skandaler. Men han ägnade nog mer tid åt Bingohallen än - Sven Hamrin var ”Bubbens” verk. Han kom också med åt NN… till OS i Japan och tog brons sedan ”Bubben” retat honom Han var fortfarande mycket engagerad när Emma Johans- inför SM-tävlingarna och kallat honom för en torpare från son tog sitt OS-silver 2008. Sondottern Emmy Thelberg Stigsjö som aldrig skulle bli cyklist. Sven var lättretad och har gått i farfars fotspår och är Sveriges bästa montain- körde i bara ilskan. Han vann med tre minuter trots att han bikecyklist. Hon har bland annat vunnit Cykel-Vasan fått punktering och inte skulle klarat 100 meter till… mellan Sälen och Mora. - När det blåste i förbundet hörde alltid Fåglum-bröderna Och Ola Thelberg har blivit en uppskattad cykelledare av sig. Inför en landslagsuttagning åkte de i stället till Här- även på riksplanet. nösand och körde ett varvlopp med spurtpriser vart femte - Vi är i alla fall den framgångsrikaste föreningen i stan varv… De gick sina egna vägar. med elva SM-medaljer och två VM-medaljer i fjol. Det Det var samma gång som det blev stort rabalder när ”Bub- var när ”Bubben” såg att jag hade ledaregenskaper som ben” ordnat Liz Öberg som kranskulla till loppet. Hon var han matchade in mig. just då tillsammans med boxaren Bosse Högberg indragen - I dag försörjer vi i HCK svensk cykel med talanger. En i mycket uppmärksammade rättegångar. Resan till Härnö- förklaring till det tror jag är vår kuperade terräng. Här får sand inställdes sedan HCK:s medarrangör Västernorrlands man lära sig att jobba uppför, något som är en stor fördel Allehanda hotat med att dra sig ur tävlingen. närman tävlar på andra håll. Blev en framgångsrik grävande journalist ”Bubben” Thelberg fortsatte som cykelledare, men slutade Text: BO ÖSTMAN på SJ 1966 och blev sportchef på just VA. Han hade fint ett journalistiskt väderkorn och en stark nyhetskänsla. När

7

Lapp-Olle var bäst i långa loppet

Visst minns jag honom från Sollefteå, där jag bodde på 1960- och 70-talet. Han var en lätt igenkänd figur i stan, nästan alltid klädd i svart. Sotare brukar vara det. Där är Lapp-Olle, sa man. Mästerlöparen. Konstigt nog blev det aldrig av att jag tog kontakt och skrev - Nä, vinna ville jag egentligen aldrig. Jag ville bara vara om honom då. Långt senare, närmare bestämt 1996, fick jag med. Det var nöjet för mig. Jag kan inte minnas att jag ville idén att göra det när jag av en slump hittade nummer 24/1948 vinna, utom möjligen någon enstaka gång. av Rekord-Magasinet och upptäckte Olle Larsson, Sollefteå Men tränade stenhårt gjorde han förstås. GoIF, på baksidan. Han prydde tidningens "Idrottsalbum". I - Tränade, svarade han och ansiktet sprack upp i ett leende. färgglada teckningar och verser med rim skildrades hans Tränade. Det blev lite skidåkning på vintern och ett par ter- färdigheter som löpare på långa distanser. ränglopp på våren. I juli började jag mjuka upp mig inför täv- OS-hopp, stod det. Ja, det drog lingarna i augusti. ihop sig till Olympiska spel, de Var det allt? första på tolv år efter uppehållet under krigsåren. Så här skaldade - Nja, det hände förstås att jag vandrade i skogen ibland, den okände versmakaren som långa sträckor. kanske inte platsade i Svenska Flera timmar satt vi i hans föräldrahem och resonerade om Akademien men gjorde så gott hans löparliv och hur det var en gång. Nåja, Olle Larsson var han kunde: inte mycket för att sitta still. Vi gick ut på gården. Stod där I vinter har han tränat intensivt rakt upp och ned. för London-lopp Någon de många och stora ordens man var han inte, men nu och många trän han huggit ned blev han plötsligt lite talför. och sedan staplat opp - Jag törs nästan inte tala om det, sa han, men nu står du på en Olle Larsson (1913-2003) från vitterstig. Sollefteå var nästan självskriven En vitterstig. Ja, som deltagare i OS efter sina Olle Larsson 1996 en spökstig löpte prestationer året innan, 1947, då tvärs över gårds- han bland annat gjorde sensation tunet och ringlade i stortävlingen "Kungsbackaloppet", 29 km, med mål på Ulle- sig upp i skogen. vi i Göteborg. Alla trodde att Gustav Östling, Gävle, skulle Sånt var inte vinna. Tji fick de. ovanligt förr. Vitt- Det var ohyggligt varmt, 40 grader på sina ställen, och till ror, dessa under- slut kroknade Östling efter att ha lett med över en minut. Han och överjordiska hade inte en chans mot Olle Larsson, som tog det kallt i vär- varelser, hälsade men. Så stod det också i Dagens Nyheters rubrik efter täv- gärna på i det för- lingen: "Kall Lapp-Olle vann tropiskt Kungsbacka. Östling dolda. Mera sällan slagen 1 1/2 minut". numera, verkar det En och en halv minut! Ja, det var inte klokt. Olle Larsson fick som. Vart har alla tiden 1.37.25. vittror tagit vä- gen? Ingen som Raka spåret till London alltså. Men så blev det inte. När OS vet, ingen som närmade sig fick Olle problem med en nerv i ena foten. Det vet. var bara att tacka nej. Gustav Östling fick åka i stället. Han slutade som sjua. Här i föräldrahem- met nära Ånger- Det ger en antydan om vilken klass Olle Larsson höll även manälven i Skärv- internationellt. Under de här åren hörde han till tio-i-topp sta, någon halvmil bland maratonlöparna i världen. Det visar också en officiell nordväst om stads- lista med "World Marathon Rankings" för 1947. Med sin bäs- kärnan i Sollefteå, ta tid det året, 2.36.08, rankades han som nummer åtta i värl- bodde Olle Lars- den. son hela sitt liv. Det var ändå ingen absolut topptid för hans del. Vid en täv- Med undantag för ling 1944 klockades han för 2.29.32. När han vann SM i 18 år då han var Krylbo året dessförinnan fick han 2.32.10. sambo i Helgum Med tanke på dåtidens träningsmetoder och utrustning var det några mil härifrån. Lapp-Olle, Kungsbacka 1947 förstås mycket goda resultat. Och inte bara det: de står sig När jag hälsade på fortfarande ganska bra. 2007 exempelvis vann Kent Claesson honom hade han återvänt hit tre år tidigare. SM i maraton på 2.28.20. Hit kom hans föräldrar i början av 1900-talet. Sonen Olof Olle Larsson hade alltså hängt med ganska hyfsat även 70 år Backman Larsson, som var hans fullständiga namn, föddes i senare. Ås, Jämtland den 29 juni 1913. Han var den tredje i brödra- Vad var det som gjorde honom så bra? En väldig segervilja skaran. Det kom en fjärde broder senare. förstås. Pappa Anders Valentin var en duktig skidåkare i sin ungdom, "Segervilja", sa han när jag träffade honom hemma i Skärvsta liksom även en morbror till Olle. Kanske kom löparanlagen 1996. därifrån. Olle höll det inte för otroligt.

8 Båda hans föräldrar var samer. Han själv också förstås. Där- skapen för Ångermanland, plus ett halvdussin lagsegrar i för kallades han Lapp-Olle, Sollefteå-Lappen och andra va- DM. rianter på samma tema i sportspalterna under hela idrottskar- Maraton var hans paradgren, men han sprang också 25 000 riären. Det var tidens sed. (där han fortfarande har gällande distriktsrekord, 1.37.07.0) Tyckte han illa om det? och 10 000 meter. Och så sprang han terräng. Och höll på lite - Nä, inte alls. Så var det ju då. Och jag är ju lapp, eller same med brottning. Jo, han var med i Fyrstads för Sollefteå. som man säger nu för tiden. Vilken tävling satte han högst? Ingen tvekan, en landskamp Att Olle hade anlag för löpning upptäckte han mer eller mellan de fyra nordiska länderna, då han blev bäste svensk mindre av en slump. Äldste brorsan, Ludvig, som var elva år efter den finske europamästaren Mikko Hietanen. Då var det äldre, hade börjat träna och tävla så smått. 1934 skulle han dramatik. vara med i en tävling i Hammarstrand. Olle följde med. Väl Vid vändningen efter halva loppet brast en muskel i högra på plats ställde han också upp och sprang. Och kom i mål. vaden. Olle segnade ihop. Kunde inte resa sig. Som elva. - Då kom en cyklist och hjälpte mig upp. Han ville ge mig - Det märkliga var att jag inte kände mig ett dugg trött efteråt. massage, men han sa att det skulle göra ont. Det gjorde det Det gav blodad tand. Nu dröjde det inte länge förrän han var också. Det var det hemskaste jag varit med om. ett känt namn i löparkretsar. Och i tidningarna. Det blev Efter massagen linkade Olle iväg, "på ett och ett halvt ben Lapp-Olle hit och Sollefteå-Lappen dit på sportsidorna. kan man säga", och knäckte två av de tre som hade hunnit Men han var inte ensam. Alla fyra bröderna sprang. Bäst av förbi honom. de andra tre var Jonas, senare en regionalt känd konstnär. Han - Cyklisten hade sagt att jag inte fick stanna, för då skulle jag kom trea på maraton-SM både 1937 och 1941. bli stel. Så det var ju bara att springa. Fast Olle var allra bäst, det höll han själv med om när vi reso- Och Lapp-Olle sprang. nerade om saken drygt 50 år efteråt. Hans O Alfredsson - Jo, resultatmässigt var det nog så. Men säker kunde jag aldrig vara. 1938 blev Olle trea på SM, 1940 tvåa och 1943 vann han. Och det var inte vilken triumf som helst. Dagens Nyheters reporter blev lyrisk, ja nästan euforisk, inför Olles framfart (håll i dig nu): "Han sprang med ett leende på läpparna mellan de glesa åskådarleden. Någonting så olympiskt har sällan skådats. Någonting så idrottsligt ursprungligt får man sällan eller aldrig se numera och en sådan konkurrentglädje som utstrålades av de besegrade när de fingo höra segerresultatet har heller aldrig skådats." Konkurrentglädje var ordet. Och publik- favorit. Så kallades Olle Larsson ofta i spalterna, den lille storlöparen som inte mätte mycket mer än en och en halv meter över marken. Det slog an hos både publiken och sportskrivarna. När jag träffade honom 1996 var han sig lik från tävlingsbilderna på 1940-talet. Det höll också brorsan Jonas med om. Jonas hade fått ryggskott och fick hålla sig hemma i Långsele men jag talade med honom på telefon. - Olle ser ut precis som då, sa han. När jag gjorde sällskap med Olle till Nipvallen tog han några spänstiga steg på löparbanan. Visst var han 83 år fyllda, men man väntade sig nästan att han plötsligt skulle lägga benen på ryggen och avverka ett varv eller två. Jo, han höll sig i form. Nästan varje dag vandrade han den gamla gångvägen längs älven från Skärvsta in till stan. Fram och tillbaka. Sju SM-medaljer blev det under löpar- karriären, bland annat ett silver på 25 000 meter. Och 14 segrar på distriktsmäster-

9 Backhoppning och alla hoppbackar på väg bort ?

Backhoppning verkar vara en sport på utdöende. Det är idag endast omkring fem föreningar i Sverige som är aktiva i denna sport! Vid back-SM 2014 i Falun deltog bara 16 tävlande från dessa tre klubbar: Holmens IF, Falun, Sollefteå GIF och IF Friska Viljor, Örnsköldsvik.

Den första större tävlingen i backe med stup arrangerades 1893 i Sundsvall av Skidklubben Vidar och Föreningen för Skidlöpningens Främjande. Backhoppning växte sedan successivt i antal backar, utövare och åskådarantal. De årliga nationella tävlingarna och SM-tävlingarna förlades under flera år till Sundsvall, Härnösand och Örn- sköldsvik, vilket också bidrog till att intresset för backhoppning växte i just vårt län. Ett exempel på intresset för sporten är att vid SM 1928 såg 5 000 åskådare tävlingen i Sundsvalls skidbacke. Ett annat exempel på backhopp- ningens storlek är skid-SM 1942 i Sundsvalls skidbacke Hudiksvall. Till backtävlingen sönda- gen den 7 mars anmälde sig hela 127 hoppare. Man fick lägga in en kvalificeringstävling på lördagen för att få ett hanterbart stor startgrupp, 71 man, i den ordinarie tävlingen, som drog hela 6 400 åskådare.

En gång fanns de snart sagt i varje by i Västernorrland – de hoppbackar som lockade unga män till djärva skidlöpningar utför stupet. Men det var då. Idag är merparten av de rangliga trätornen rivna och de branta överbackarna igenslyade. Vi har försökt bringa reda i vad som hände med några av dem. Västernorrland förfogar i dag bara över Gumsekullen, Njurunda två stycken fungerande hoppanlägg- ningar – Paradiskullen i Örnsköldsvik (5 backar av varierande storlek) och -På elitnivån är det inte helt enkelt att gå vidare om man är 18-20 år, Hallstabacken i Sollefteå (6 backar). säger han. Satsning kräver stöd och det är inte så lätt att hitta det. Det är också de två enda klubbar som Man har inte riktigt samma villkor som andra inom svensk skidsport. driver någon verksamhet – Friska Vil- -Och när det gäller ungdomarna är det nog en del föräldrar som väljer jor och Sollefteå GIF. bort sporten eftersom dom tror att den är livsfarlig. I själva verket Jerker Sjödin är ledare inom Sollefteå bedrivs sport under väldigt kontrollerade och säkra former. Och alla GIF, en förening som i dag förfogar vet ju hur kul ungar tycker det är att hoppa på skidor. över 20-22 aktiva, från sexåringar upp Vad har betytt att så många backar försvunnit? till seniorer. Han medger utan omsvep -Att det blivit svårare att så där spontant pröva på sporten, konstaterar att det är en tuff tid för svensk Jerker. backhoppning just nu.

10 Här är ett axplock av hoppbackar som funnits och försvunnit i länet. Njurunda Hoppbackar i • Vid Värstaborg i Njurunda uppförde Njurunda Skidklubb en egen Västernorrland backe samma år. • Anrika Svartviks IF hade redan tidigare uppfört en backe vid Njurunda Nolbykullen. Den renoverades 1934. • Nolbykullen • Gumsekullen, också den i Njurunda, stod färdig 1937 och arrange- rande under många år stora nationella tävlingar. • Gumsekullen • Sundsvall • Värstaborg • Sundsvalls skidbacke på Södra stadsberget i Sundsvall togs i bruk 1908. Vid invigningstävlingar blev segerlängden 29,5 meter. Den Sundsvall byggdes om inför SM på skidor i Sundsvall 1918. • Kubenbacken • Klassiska Kubenbacken i Sundsvall stod klar 1937. Invigningstäv- lingen bjöd på en duell mellan den tidens giganter i backhoppning, • Sundsvalls skidbacke norrmannen Birger Ruud och hemmasonen Sven Selånger, som året • Vidarbacken innan blivit guld- respektive silvermedaljör vid OS i Garmisch-Par- tenkirchen. Selånger segrade med 59 meter som längsta hopp. Matfors Matfors • Thulebacken • Thulebacken (hette kanske något annat) byggdes av Skidklubben Thule (1901), som 1916 ändrade namnet till Matfors IF. Hoppbac- Nedansjö ken låg bredvid fotbollsplanen Thulevallen. Båda togs i bruk 1920. • Borgberget Stöde • Storskidbacken i Stöde invigdes 1922. Trots att tornet inte riktigt fått Stöde sin fulla höjd nåddes längder om upp mot 40 meter. Räknades som • Storskidbacken en av de bästa hoppbackarna i Sverig. I Stöde fanns dessutom Baggnäsbacken och Ol-Hansbacken. • Baggnäsbacken Indal • Ol-Hansbacken • Indalsbacken, som låg vid ett annat Hallstaberg (än det i Sollefteå), invigdes 1941 med Friska Viljors Erik ”Diman” Lindström som Indal vinnare med drygt 54 meter. • Indalsbacken Härnösand • Hälletorpsbacken på Bondsjö var första backen i Härnösand, anlagd Ånge redan 1900. Oklart vilken klubb som stod bakom den men här • Skräddarbacken tävlade Älgarnas aktiva. • Polstjärnebacken – i folkmun ”Polis” – var lite mindre och låg Härnösand strax intill. När Hälletorpsbacken förföll på 40-talet – och Älgarnas • Hälletorpsbacken hoppbacke på Fälleön rivits - satsade föreningen istället på ”Polis”. Nya ”Polis” invigdes 1945. ”Diman” Lindström satte ban- • Fällöbacken rekord med 37 meter. • Polstjärnebacken • Kapellsbergsbacken och Speckstabacken i Härnösand togs i bruk av Brännans IF i mitten av 40-talet. Tio år senare tynade verksamheten • Kapellsbergsbacken och båda backarna revs. • Speckstabacken Kramfors • SM på skidor gick 1945 i Kramfors och backtävlingen i Kramfors Kramfors Skidbacke. Hopplängden i backen var cirka 55 meter. • Kramfors hoppbacke Anundsjö • Olympiabacken i Bredbyn var hemmaplan för Anundsjö IF under Sollefteå drygt 40 år, från 1963 till 2003. Redan på 20-talet hade dock före- • Hallstabacken ningen haft Sjönäsbacken. Anundsjö Och så de anläggningar som överlevt: Sollefteå • Olympiabacken • Hallstabacken byggdes mellan 1931 och 1933 och invigdes i • Sjönäsbacken januari 1934. Anläggningen har byggts om och moderniserats i flera omgångar, bl a 1960, 1986 och 1993. Örnsköldsvik Örnsköldsvik • Paradiskullen • Första hoppbacken vid Paradiskullen byggdes 1910. Det stora lyftet kom 1961 då anläggningen byggdes om. Den moderniserades • Idbybacken 1991/92 och när Botniabanan byggdes flyttades backarna. • Husumbacken Anläggningen nyöppnades 2005. Text: Kjell Carnbro och Bertil Astby

11 Lite ishockeyhistoria

Man är än idag osäker om varifrån ordet hockey härstammar. Indianer i Ontario, spelade inte alltid efter de europeiska reglerna utan friskade ibland på varann på smalbenen med sina redskap.

Varifrån kommer ordet ”hockey” Vid ett kanadensiskt universitet var man ännu fiffigare. ”Hoo-Gee” (Aj, det gör ont!) ropade då den utsatte. Vita Någon klipsk student tog helt enkelt och skar av ”toppen” spejare, som intresserade tittade på spektaklet, rapporte- och ”botten” på den hårda gummibollen, som användes. rade senare om det underliga isspelet som också fick heta På så sätt fick man en trissa, som inte hoppade och for ”hogee” och senare ”hockey”. som som bollen gjorde. Därmed var pucken uppfunnen. Kommer kanske ordet “hockey” av engelskans ”hooked”, Skridskorna, av järn eller stål, monterades på vanliga skor som betyder ”böjd” eller ”krökt” eller har det sitt ursprung och träbrallor (ursprungligt skor med träbottnar) av hol- franskans ”Hocquet”, namnet på de franska herdestavarna. ländsk långfärdsåkaremodell. De snördes fast med rem- mar och ramlade av vid de mest förargliga tillfällen. Vad som är rätt återstår ännu att bevisa. Ett faktum är dock att bandyn och ishockeyn har en gemensam uppväxttid. Klubborna gjordes länge i ett enda stycke. Almträdens Stridsäpplet var en boll och klubborna såg ut som ett mel- krokiga grenar kapades och användes. En fabrik i Mon- lanting mellan en golf- och en bandyklubba. treal startade på 1880-talet en förädlad tillverkning, där almgrenar fick genomgå en upphettningsprocess, varefter Ishockeyn i Kanada man klubbornas böjningar skapas. Under spelets “stenålder” i Kanada rådde självfallet högst Fisknät blev målnät enkla förhållanden. Spelet bedrevs utomhus med endast himlen som tak. Målen bestod av ett par i isen fastnitade stolpar eller käp- par. Under sådana omständigheter uppstod hårda dispyter Sargen var ännu inte uppfunnen. I bästa fall omgärdades mellan lagen vid praktiskt taget varje kritisk målsituation. spelfältet av hopskrapade plankor, tillkomna för att inte pucken skulle gå förlorad i de kringliggande snödrivorna. Problemet löstes dock av Frances Nelson, en praktisk man som tidigt gripits av spelets charm men ogillade de obliga- toriska målgrälen. På promenad i hemstadens hamn en dag såg han hur yrkesfiskarna utan problem fångade även de motsträvigaste fiskarna i sina nät. Vid nästa hemmamatch monterade Frances fisknät bakom hockeyns målkäppar, varefter det i fortsättningen blev i stort sett slut på målgrälen. Klockan klämtar Ett annat praktiskt vardagssnille hette Fred Waghorne från Kitchener. Han anses vara åldermannen bland världens ishockeydomare med 2 400 matcher under 30 år. I dåtidens vinterkyla och blåst hände det ibland att metall- pipan frös fast i läpparna på den olycklige rättskiparen. En dag när Fred intog sin enkla måltid på sitt stamställe, fäste han sig plötsligt vid att matmamman kallade samman de hungriga gästerna genom att helt enkelt ringa i en klocka. Waghorne realiserade idén att flytta klockringningen från matstället till isen. Piporna slopades och i stället ringde domaren för mål och regelbrott. Detta stod sig till ishoc- keyn flyttade inomhus. Då kom dock visselpipan tillbaka. Från 11 man till 7 och mindre spelyta Två studenter vid McGill-universitetet i Montreal utarbe- tade 1886 nya spelregler. Dessa kombinerade fotbollens, landhockeyns och rugbyns regler. Rugbyns offsideregel tillämpades och innebar att ingen fick ta emot pucken från en bakomvarande spelare. Detta gällde över hela banan. Fr o m säsongen 1961/62 var det hjälmtvång. Först hjälmar var Spaps-hjälmen, som Sven Tumba lanserade och VM- Kanadas snörika vintrar gjorde att spelytan minskades hjälmen, som Jofa tog fram. Här ses “Henna” Svensson till från 180 x 90 till 60 x 90 meter. Som en naturlig följd re- höger med VM-hjälm och Bertil Astby i Spaps-hjälm i en ducerades med åren antalet spelare från bandyns och land- match mellan Alfredshem och Gävle GIK i div. I Norra. hockeyns 11 man, till först 9 och sedan 7 spelare. 7-man- nahockeyn gällde så sent som vid OS i Antwerpen 1920. ”Pucken” kan i detta sammanhang ha citationstecken. Den bestod i många fall av en tom konservburk, en tillyxad År 1885 är historiskt då den första ishockeyligan bildades brädbit eller kanske till och med en tallkotte. Såvida man i Kingston det året. Fyra lag deltog och ”The Queens Uni- nu inte lyckas låna en boll från landhockey eller cricket. versity” blev världens första ishockeychampions.

12 Ishockeyn till Sverige 1919 Ishockeyn kom till Sverige 1919, introducerad av den amerikanske affärsmannen Raoul le Mat, själv en gång spelare, samt den svensk- amerikanske idrottsledaren Ernest Viberg. Le Mat fick genom samtal med Anton Jo- hansson och Torsten Tegnér bandyklubbarna i Stockholm och Uppsala att börja med ishockey. Sveriges Olympiska Kom- mitté och Svenska Fotbolls- förbundet, som då admini- strerade bandyn, beslutade att ta upp grenen och att ställa upp med ett lag i OS i Ant- werpen 1920. De bandyspela- re som man fick ihop tränade efter bandysäsongen i korri- doren på Stadion. Regelförändringar Konstis först 1912 På 1930-talet spelade man med offside vid de båda blå Europa fick sitt första ispalats redan 1895 på Princes Club linjerna och detta fortgick ända fram till 1945 då mitt- i London. I Kanada litade man länge och väl på naturisen linjen och redline-offside infördes. som man under stränga vintrar hade gratis. Även när is- Under 1940-talet ökades sargens höjd från 50 till 120 hockeyn började flytta under tak för att slippa snö och cm. Här infördes detta 1949 då Sverige arrangerade blåst, nöjde man sig med att släppa in kylan vid första VM för första gången. köldknäppen och sedan konservera den ända till vårvin- Den nya tacklingsregeln som kom 1969, förändrade darna luckrade upp isen i säsongsslutet. Sådana enkla isla- ishockeyn i Europa. I och med att det blev tillåtet att dor används ännu på små platser runt om i Nordamerika. tackla över hela banan fick forecheckingen en helt an- Åtta artificella isrinkar fanns i världen 1911, men ingen i nan intensitet och effektivitet än tidigare. Kanada! Då byggde fader Joseph Patrick med sönerna Text: ANDERS ”MYGGAN” NORDIN Lester och Frank i Victoria landets första ishockeypalats, Källa: Svenska Ishockeyförbundets skrift ”Ishockeyns som invigdes i januari 1912 och blev en stor succé. historia”.

Ishockeystarten i Västernorrland

Det dröjde ganska länge innan ishockeyn blev en sport utanför Stockholm - Södertälje (se lagen i Svenska serien 1938/39 nedan). Till exempel startade ishockeyn i anrika ishockeystaden Gävle och Gästrikland först 1939. Startåret för ishockeyn i Västernorrland var 1938. När det gällde starten i Medelpad berörde vi den helt kort i nummer 3 av vår medlemstidning. De allra första ishockeymatcherna 1938 Norrlandslag i högsta serien först 1956 2/2 i Timrå Wifstavarvs IK - GIF Sundsvall 5-4 Först säsongen 1955/56 tilläts ett norrlandslag vara med i Östrands IF - Heffners IF 2-0 högsta serien (Gävle räknades inte till Norrland). De första 15/2 i Härnösand Teknis IF - IF Älgarna 4-2 lagen från Norrland i högsta serien var dessa i division I 21/2 i Örnsköldsvik Örnsköldsviks SK - Alfredshem 4-3 Norra: 1955/56: Skellefteå AIK 1956/57: Wifsta/Östrands IF 1958/59: Alfredshems IK (nu Modo AIK) Gävle, som ju ligger i Norrland, kom tidigt med i högsta serien med Brynäs IF 1943/44 (sist i serien och nedflyttad) och Gävle GIK 1947/48. Text: Bertil Astby

13 VästernorrlandsVIHS - årsmötet Idrottshistoriska 2014 Sällskap Årsmöte 2014

Tidpunkt: Program 12 mars (onsdag) kl. 18.30 • Årsmötesförhandlingar Plats: • Någon “idrottskändis” kåserar Sporthotellet Volontärvägen 11 i Härnösand Förtäring Kaffe/te med smörgås

Dagordning för årsmötet Mål- och handlingsplan för 2014 1. Mötets öppnande, ev. röstlängd • Utgivning av 4 nr av medlemstidningen, 2. Val av mötesordförande och -sekreterare • Att öka annonsintäkterna för medlemstidningen, 3. Val av 2 protokollsjusterare förutom mötes- • 1-2 kaféträffar i varje kommun, ordförande • Medlemsantalet per 31 december minst 150 4. Mötets behöriga utlysande Resultatbudget 2014 - förslag 5. Föredragningslistan 6. Styrelsens verksamhetsrapport för 2013 7. Revisionsberättelsen 8. Ansvarsfrihet för styrelsen 9. Årsavgifter för 2014 och 2015 10. Verksamhetsplan med budget för 2014 11. Antalet ledamöter i styrelsen för 2014 12. Val av styrelseordförande för 1 år 13. Val av övriga ledamöter för 2 år 14. Val av en revisor och en suppleant 15. Val av tre ledamöter i valberedningen, en ledamot sammankallande 16. Styrelsens förslag och inkomna motioner 17. Övriga frågor 18. Mötets avslutande

Ändring av stadgarnas ändamålsparagraf - förslag från styrelsen Det känns svårt att fullt ut leva upp till innehållet i nuvarande ändamålsparagraf, varför den bör ändras så att den återger en mer realistisk verksamhetsbeskrivning. Nuvarande lydelse: Föreslagen ny lydelse: Ändamålet för Sällskapet är att i Västernorrlands län lyfta Sällskapet har till ändamål att inom Västernorrland väcka och fram idrotten och dess betydelse och att inom ramen för det underhålla intresset för idrottshistoria och förena dem, som väcka och underhålla intresset för idrottens historia sedd i ett delar detta intresse. idrottsligt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Föreningen skall i detta syfte främja studier, information, er- Föreningen skall i detta syfte främja studier, information, er- farenhetsutbyte och personliga kontakter samt insamling och farenhetsutbyte och personliga kontakter samt insamling och förvaring av dokument och föremål med idrottslig anknyt- förvaring av dokument och föremål med idrottslig anknyt- ning. ning. 14 Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Verksamhetsrapport för 2013

Styrelsen för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap avger sin verksamhetsrapport för 2013. Förvaltningen avser tiden mellan årsmötena 2013 och 2014. Den ekonomiska rapporteringen omfattar dock kalenderåret 2013.

Föreningens bildande och ändamål Föreningens medlemmar Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap bildades i Föreningen hade per 2013-12-31 122 medlemmar, en januari 2011 och har som ändamål att i Västernorrlands ökning med 11 st jämfört med samma tidpunkt 2012. län lyfta fram idrotten och dess betydelse och att inom ramen för det väcka och underhålla intresset för idrot- Aktiviteter under verksamhetsperioden tens historia sedd i ett idrottsligt, socialt, kulturellt och • 4 nr av medlemstidningen Västernorrlands Idrottsarv, ekonomiskt perspektiv. Föreningen skall i detta syfte • kaféträffar i Sundsvall, Härnösand, Kramfors, främja studier, information, erfarenhetsutbyte och per- Sollefteå och Örnsköldsvik, sonliga kontakter samt insamling och förvaring av do- kument och föremål med idrottslig anknytning. • föredrag vid Pensionärsuniversitetet i Härnösand, • föredrag vid SeniorUniversitetet Sundsvall. Sällskapets funktionärer Ekonomiska rapporter Styrelsen Årsmötet 2013 hölls den 13 mars. Inte bara medlemmar hade inbjudits till mötet. 40 personer varav 34 medlem- mar, deltog. Jan Lindroth, professor emeritus i idrotts- historia, var gästföreläsare. Efter genomförda funktio- närsval på årsmötet och styrelsens konstituering gällde denna bemanning för styrelsen (ordinarie ledamöter och mandattid): Bertil Astby, ordförande och kassör, 1 år, nyval Leif Thunman, vice ordförande, 2 år Ola Olsson, sekreterare, 2 år Kjell Carnbro, 1 år kvar Margareta Helander, 1 år kvar Jan Nordin, 1 år kvar Kjell Åke Tjernström, 2 år Adjungerade har under perioden varit Ulrika Hådén och Bo-Anders Öberg, båda Föreningsarkivet, samt Anders Nordin, Bjästa, som följd av Jan Nordins sjukdom. Sex styrelsesammanträden har hållits under perioden. Revisorer Bo Anders Öberg, ordinarie Östen Persson, suppleant Valberedning Rolf Andersson, sammankallande Gunnar Jonsson Pia Thoresson

Härnösand 2014-02-18

Bertil Astby Leif Thunman Ola Olsson Kjell Carnbro

Margareta Helander Jan Nordin Kjell Åke Tjernström

15 Uppgifter om Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap

Styrelsen Organisationsnummer Bertil Astby, Härnösand, ordförande, 802456-0336 [email protected] - 0611-26217, 073-4227905 Leif Thunman, Härnösand, vice ordförande, kassör [email protected] - 0611-10082, 070-3480225 Bank- och plusgiro Ola Olsson, Sollefteå, sekreterare Bankgiro 750-5266 [email protected] - 0620-143 00, 070-578 10 21 Plusgiro : 59 77 71-5 Kjell Carnbro, Sundsvall [email protected] - 060-120520, 070-6656949 Medlemsavgifter Margareta Helander, Fränsta Privatpersoner 150 kr [email protected] - 0691-30569, 070-6777801 Föreningar 150 kr Jan Nordin, Själevad Förbund, organisationer 250 kr

Kjell Åke Tjernström Hemsida [email protected] - 060-804 30, 076-801 27 08 www.vihs-y.se

Föreningsarkivet Västnorrland Det är viktigt att arkivhandlingar från idrottsföreningna lämnas in till Föreningsarkivet. Gör det snarast! Arkivchef: Ulrika Hådén, 060-19 14 77 E-post: [email protected]

16