MEDLEMSTIDNING WESTGÖTARNAS IDROTTSHISTORIA Nr 3 - september 2013 - Årgång 10 Jubileum WIS Westgöta Idrottshistoriska Sällskap 25 år 1988 - 2013

Foto: GA/BIS Westgöta Idrottshistoriska Sällskap fyller 25 år. Historik och fakta - se sid. 4 - 13 och 28 - 29 Ordföranden har ordet I DETTA NUMMER sid Ordföranden har ordet 2 Information 3 WIS WIS historik 4-6 Westgöta Idrottshistoriska Sällskap WIS utgivna skrifter mm. 6-7 25 år WIS ordföranden genom åren 8 1988 - 2013 WIS utveckling, studier/resa 9 WIS medlemmar/Tidn. tillkomst 10 http. och www./Museets uppg. o fall 11 WIS 25-årsjubileum. WIS-profiler 12-13 WIS-”finansiering” 13 WIS firar 25 år den 21 september i Gräfsnäs John Wennberg, gangsters och... 14 – den plats där vårt sällskap bildades i september Lettlands landslag i Borås 15 Kämpatag i kraftstaden 16-18 1988. Syftet med vårt jubileum är att lyfta fram Domarklubb 70 år 19 och visa vad som hänt under de 25 åren och Roland Gustafsson Eine Fredriksson och Gärtsvallen 20 uppmärksamma de personer, som gjort Pingis i Tibro/Handbollsminnen 21 särskiltförtjänstfulla insatser. Björn ”Frasse” Bäck 22 Vi talar här om ett kvarts sekel. När jag nu haft anledning att söka mig bakåt i säll- När tyskarna kom till Tånga Hed 23 Drömmen om konstfryst 24 skapets historia, imponeras jag av den handlingskraft och kreativitet, som funnits Karlsborgs IHS 10 år 25 alltifrån den första styrelsen till idag. Förutsättningarna har varit olika. Jag böjer Disney och Västgötarna 26 mitt huvud i vördnad för de många starka profiler, som förstått vikten och betydel- Elljusspåret i Ryda 27 sen att bevara det idrottshistoriska arvet. I Västergötland fanns vid bildandet 1988 WIS på resa 28 ett lokalt sällskap – Vänersborgs IHF. Idag finns 17 lokala sällskap med med mer Jubileums-kryss 29 än 3400 medlemmar. WIS är den samlande regionala organisationen. Detta jubi- Adresser och telefonnummer 30-31 WIS styrelse 31 leumsnummer av Westgötarnas Idrottshistoria är ämnat att spegla olika händelser och personer under de 25 åren. Varför historia? Tar vi som är intresserade av historia i allmänhet och idrottens i synnerhet vissa sa- NÄSTA NUMMER, december 2013 ker för givet? Frågar vi oss någonsin varför historia är viktigt? Varför samlar vi fö- Manus-stopp 18 november remål i museer, letar i arkiv, skriver artiklar om idrotten förr o.s.v.? I mitt tidigare yrkesverksamma liv som lärare fick jag givetvis då och då frågan:” Varför skall lära oss det här?” ”Vad har vi för nytta av det här i framtiden?” Det är inte alltid lätt att förklara för en ung människa, att historia inte står i motsats till framtiden. Tvärtom! Man måste se bakåt för att kunna se framåt. Man måste läsa om och lära av historien för att kunna staka ut framtiden. Detta har uttryckts tidigare på många sätt t.ex.: ”Du måste veta var Du står för att kunna veta vart Du skall gå” Allra bäst kanske av Tage Danielsson: ” Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt, IDROTTSHISTORISKA så måste man se upp.” Man brukar säga att historien inte upprepar sig. Det kanske SÄLLSKAP/FÖRENINGAR stämmer i stort, även om man kan tycka sig känna igen ett och annat. Viktigare är I VÄSTERGÖTLAND SOM ÄR MEDLEMMAR I WIS dock, att historien lär oss att undvika det farliga, kunna möta överraskningar och inte göra om tidigare misstag. Alingsås Borås Historia berör! Essunga Historia väcker känslor – lust, glädje, nyfikenhet men även djupare känslor kanske Falbygden vrede över hur det var förr, det som var annorlunda. I en krånglig, accelererande Herrljunga och svårförstålig värld kan historia ibland skapa trygghet. Man söker sig tillbaka Karlsborg Lidköping till gångna tider t.ex i modet, genom släktforskning, man söker sina rötter. Natur- Mark ligtvis får inte detta enbart bli nostalgi. Historia är inte enbart positiv. Den kan bli Skara farlig om den används för att rättfärdiga gamla konflikter – ofta nationalistiska. Skövde För att undvika missbruk måste vi kunna vår historia och bevara våra källor. Tibro Idrottshistoria innehåller kanske inte samma ”sprängstoff”. Men nog skulle man Tidaholm Trollhättan kunna önska, att de som sitter högst upp idrottshierarkin, och som har de finasiella Vadsbo resurserna, skulle kunna visa mer förståelse för det idrottshistoriska arbetet ute i Vara landet. Wårgårda Vänersborg Låt oss tillsammans göra den 21 september till en minnesrik dag!

Roland Gustafsson Ordförande i WIS 2 WESTGÖTARNAS IDROTTSHISTORIA är en medlemstidning för Westgöta Idrottshistoriska Sällskap samt övriga sällskap & föreningar i Västergötland

Ansvarig utgivare: Leif Svensson Redaktör: Göran Axelsson Redaktionskommitté: Tommy Olsson, smk., Sven-Åke Mökander och Bo Zackrisson

Tryck: Responstryck, Borås Produktion: Borås Idrottshistoriska Sällskap

Medlemstidningen WESTGÖTARNAS IDROTTSHISTORIA är nu Redaktionskommittén inne på sitt tionde år. Adresser och tel.nr. 38 fullmatade nummer med idrottshistoriska reportage och bilder har hittills producerats. Göran Axelsson Borås Idrottshistoriska Sällskap Vi på redaktionen behöver hjälp från er läsare och är beroende Box 554 av era berättelser i ord och bild. Det är ni som gör tidningen 501 13 Borås ännu mera läsvärd! Tel: 033-35 39 40, 0705-15 67 08 Fatta era författarpennor, leta igenom gamla (eller nya) E-post: [email protected] fotoalbum och skicka in era bidrag till oss. Tommy Olsson Borås Idrottshistoriska Sällskap Box 554 501 13 Borås Tel: 033-20 0453 b, 0705-67 79 58 E-post: [email protected]

Sven-Åke Mökander Markgatan 39 441 51 Alingsås Tel: 0322-67 23 10 b, 0706-72 31 56 E-post: [email protected]

Leif Svensson För att tidningsmaterialet skall Paradisgränd 5 kunna publiceras, måste det vara redaktionen tillhanda 513 50 Sparsör senast 6 veckor före planerad utgivningstid. Tel: 033-26 69 88 b, 0722-52 70 12 E-post: [email protected] För sent inkommit material riskerar att ej komma med i tidningen. Planerad utgivningstid OBS! Adressändringar, samt Bo Zackrisson adresser till nya medlemmar, måste Nr 4/2013 ca. V 51 Långgatan 5 547 93 Skagersvik vara BIS kansli tillhanda senast två Nr 1/2014 ca. V 8 veckor före utgivningstid. Red. Tel: 0551-203 22, 0705-24 58 61 E-post: [email protected]

du, som privatperson också kan Materialdress för Du vet väl att bidra med att förgylla tidningen tidningsmaterial: med insändare, reportage, debattinlägg etc. Westgötarnas Idrottshistoria Har du något idrottsminne, som du tror kan intressera våra läsare, så tveka inte, utan skicka in det till red. Box 554 501 13 Borås Du får också skicka in bilder för publicering – färg eller E-post: [email protected] svart/vitt digitala, högupplösta, eller vanliga kort. (eller E-postadresser enl. ovan) 3 WIS Westgöta Idrottshistoriska Westgöta Idrottshistoriska Sällskap 25 år Sällskaps 25 åriga historia 1988 - 2013 Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Bildades den 17 september 1988 i Gräfsnäs slottspark. Stiftare var Västergötlands Idrottsförbund, SISU Västergötland och västgötaidrottens specialförbund. Westgöta IHS har till syfte att dokumentera, främja och samordna västgöta-idrottens historia (ur 1988 års stadgar).

Bo Bostrand och dagens huvudtalare Jan Lindroth (professor i idrotts- WIS historik historia i Stockholm) vid WIS Sammanställt av Sven-Åke Mökander bildande i Gräfsnäs 1988 1988 Bildandet i Gräfsnäs. 80-talet personer närvarade och Jan Lindroth talade. 53 personer anmälde sig som medlemmar i 1993 WIS på detta bildande- Nu blir vi åtta lokala sällskap. Borås får 80 kvm utställnings- möte. yta i Boråshallen och Tidaholm får 150 kvm i Sporthallen och Tre områden som man startar sin museiverksamhet. prioriterades i styrelse- Vi firar 5 årsjubileum med årsmöte i Gräfsnäs arbetet: . - Bilda lokala idrotts- För att skaffa kapital erbjöds historiska föreningar i man, att teckna ett ständigt 1994 medlemsskap för 500:- SISU inrättar ett kulturstipendium för idrottsföreningar. kommunerna. Driftsbidrag tillkommer Upprop i tidningen från Älvsborgs läns ”Västgötaidrott” och WIS-styrelsen utser kommunfaddrar. landsting. - Rekrytera medlemmar En kortlek tas fram med - Utarbeta samarbetsavtal med SISU-Västergötland såväl bilder på kända i WIS som i de lokala föreningarna idrottsprofiler, av Carl-Martin B. 1989 Distriktsidrottsmuseet i Vänerborg invigs den 6 april. Carl Fritjofsson invigningatalade. Lokala sällskap startade i 1995 Vänersborg, Alingsås, Borås, Lidköping och Tidaholm. Driftsbidrag kommer även från Skaraborg – dock bara ett Antal medlemmar var 107 personer samt 18 föreningar/SDF. engångsbidrag. WIS noterar 13 lokala sällksap och 952 med- Medlemsskapet i WIS kunde vara ett-årigt eller ständigt för lemmar. 500:- i engångsavgift. Första årsskriften kommer ut med bl.a. ariklar som: ”Sport- 1996 mannen”- idrottstidning för Västergötland, Fotbollen vår ”Fotohäfte nr 1” i en samlarserie ges ut. käraste folksport, Första cykeltävlingen i Borås. 1997 1990 Vår medlem nr 1.000 firas (Magnusson, Fåglum). Tibro tillkommer som lokalt sällskap. Harald Jakobsson tar fram 1998 vår första bok :”Westgöten Årsmöte med 10-års jubileum i Grafsnäs. C-G Anderberg, i OS”. Grevelli fond gav SOK, talade och WIS delade ut diplom och standar. 10.000:- till tryckningen. Ett jubileumshäfte togs fram. Boken skapar grund för Rikshistorisk idrottskonferens i Vänersborg i september och sällskapets ekonomi. mästarträff i oktober med 15 närvarande mästare. Ett häfte om ”Västergötlands internationella mästare” tas fram och ligger till grund för en mästarvägg på museet. 1991 1.126 medlemmar i 14 lokala sällskap samt direktanslutna 6 april invigs dels Vänersborgs idrottsmuseum och samtidigt till WIS. WIS västgötamuseum. Vänersborgs musikkår spelade och Modellen i Tidaholm klar. avslutningen var en bankett. 4 1999 WIS Nybildade Västra Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Götalands regionen förändrar våra 25 år bidrag negativt. 1988 - 2013 Studieresa till OS-museet i 2004 Lillehamer. Höst- och utvecklingsmöte i Mariestad. Sista året med Dessa fantastiska Fåglums – museet i Vårgårda invigs. samlarhäftet (nr 9 i 300 ex). I mars 2004 utkommer det första numret av Westgötarnas Idrottshistoria, med redaktion i Borås. WIS passerar 2.000 medlemmar. 2000 WIS erhåller bidrag från VIF med 25.000:-. Vi blir 16 lokala sällskap. Studieresa till Malmö och Helsingborg med musei- 2005 besök och fotbollsmatch. Årsmöte i Falköping och höstmöte i Borås. Ihop med SISU ges häftet ”Utveckla Din idrottshistoriska förening” ut och studiecirklar startas liksom regionala träffar med de lokala 2001 sällskapen. Återinvigning av Vänersborgsmuseet efter ommålning och Studieresa till Malmö. nya montrar (7 april).”Idrottsmuseet 10 år” ges ut som häfte med kungen och drottningen på omslaget, när de besöker 2006 museet. Marie-Louise Sjöö Årsmöte i Vänersborg och sommarmöte i Lidköping med anställs i Vänersborg för utflykt till Spikens fiskeläge. Vår studiecirkelplan utarbetas dokumentation av museidelar till en utvecklingsplan. (50% WIS och 50% för Vänersborg). Formerna för 2007 ett rikssamarbete mellan Årsmöte i Alingsås och en minikonferens i Falköping, där vi museer och idrottshistoriska planerade för Västergötlands IF:s 100 års jubileum. Sommar- sällskap utreds av mötet hölls i Tidaholm ihop med SISU. C-E Johnsson. Harald Jakobssons bok Lokalt museum i Skövde invigs. Nu 1.695 medlemmar. ”Västgötafotbollens Utbildningsdag i Mullsjö ihop med SISU, (51 delt). 1900-tals historia” kommer ut till försäljning 2002 efter många svårigheter 1.757 medlemmar i 16 lokala föreningar. Rikskonferens i med ekonomi, korrektur- Stockholm där planering inför RF 100 år och bildandet av ny läsning och ”bilder som riksorganisation diskuteras. Lokalt sällskap bildas i Trollhät- kom bort”. tan. Olympisk hörna i Boråshallen. Försäljningen gick bra. Höstmöte i Karlsborg med utvecklingsfrågor. 2008 2003 Västergötlands Idrottsförbund 100 år. Tre jubileumsträffar genomföres under RF 100 år: Jubileet genomfördes i fruktbart samarbete mellan VIF; SISU Fotbollens dag i Borås 15 sept med Elfsborgs guldhjältar från Västergötland och WIS. Detta betydde ett decentraliserat ju- 1961 samt på kvällen Elfsborg- Landskrona; Handbollens bileum med mängder av aktiviteter över hela Västergötland. dag i Arena Skövde 22 februari med två handbollsmatcher Året inleddes med att tidningen Westgötarnas Idrottshistoria samt Motorsportens dag i Vänersborg den 27 sept med for- presenterade årets olika aktiviteter i nr 4 2007 (gavs ut i donskortege och intervjuer med motorkändisar. 3 000 ex) och sedan kom en jubileumsdag den 19 januari på ”Öppet hus” vid samtliga lokala museer 12 april, då vi alla konserthuset i Vara. Här var det utställning, festfirande och firar 100 årsjubileet. RF tar ut 100 historiska idrottsplatser underhållning av Göteborgssymfonikerna. Drygt 500 delta- och WIS utvidgar detta med 27 idrottsplatser (en i varje gare. Samtidigt den 19 jan så höll västgötakommun) hälften av våra lokala sällskap öppet hus Höstresa till Vasaloppsmuséet med olika program. VIF/SISU höll sitt i Mora (där bl.a. Oskar Svärd jubileumsårsmöte den 17 april. Under intervjuas) Därefter till fotbolls- året var det sedan i de olika sällskapens muséet i Degerfors. regi jubileumsaktiteter som föredrag, Ekonomiskt dilemma i WIS, utställningar, visning av samlingar, då regionstödet försvinner galadagar, nya montrar och modeller på (VIF-bidrag tillkommer och museerna mm. löser problemet). Två rolls-up per varje lokalt sällskap Guldklubben och togs fram med idrottsprofiler och idrotts- Karlsborgs IHS bildas. platser/hallar. Dessa utgjorde grund för Beslut tas i oktober, att tidningen Westgötarnas Idrottshistoria en utställning i varje kommun (oftast biblioteken) om idrottshistoria. skall börja produceras. forts. 5 forts. WIS Framtagandet av dessa roll-ups möjliggjordes med bidrag Westgöta Idrottshistoriska Sällskap från VIF och samordning via Borås IHS. 25 år Som en avslutning gav även VIF en gåva till WIS och alla 2011 1988 - 2013 lokala sällskap. Denna gåva skulle vara för att digitalisera Guldklubben avvecklas. och skapa hemsidor i de lokala sällskapen. Distriktsmuseet i Vänersborg fördelas ut på de lokala sällska- 100 olika idrottsplaser i Västergötland dokumenterades och pen och avslutas. Kommunen skulle riva nuvarande skolbygg- försågs med jubileumsskyltar. nad och och de krävde för hög Vår tidning ”Westgötarnas Idrottshistoria” samt minneshäften hyra och korttidskontrakt för från Västergötlands IF speglade alla jubileumsaktiviteterna. ersättningslokal. WIS höll sitt årsmöte i Lidköping och sommarmöte i Borås, Sommmarmötet som genomfördes i där vi framför allt firade vårt sällskaps 20-årsdag med stort Herrljunga dominerades av musei- deltagande. avvecklingen och föredrag med Medlemsantalet i WIS är 2 463. tennislegenden Jonte Sjögren. Satsningarna på hemsidor i de lokala 2009 sällskapen fortsatte under året i Årsmöte i Tibro och sommarmöte i Vårgårda samt en ord- samarbete med SISU. förande-konferens i Vara. Ihop med SISU har vi genomfört utbildningar i hemsideshantering – dels en introduktion under 2012 våren och dels en uppföljning under hösten. Idrottsmuseet i WIS har nu 3 432 medlemmar. Skövde IHS kommmer till- Vänersborg blir ifrågasatt i den kommunala planeringen. baka till WIS. Årsmötet hölls i Norrqvarn med 2010 Vadsbo IHS som värd. Sommarmötet Fortsatt oklarhet råder i Vänersborg med anledning av vårt hölls på Billingehus i Skövde. idrottsmuseum och dess framtida lokaler. Satsningarna med Tillfälle gavs här för att bese utbildning inom hemsidesområdet har fortsatt med bildhante- Skövdes idrottsmuseum. ring och textskrivning. Styrelsen har arbetat med utbildning, Årsmöte i Vara och utveckling av lokala sällskap samt sommarmötet i hemsidesarbetet med tre Karlsborg, där vi får fortbildningsträffar. information och redovsining men även 2013 en guidad tur genom Årsmöte i Falköping, samt en utvecklingsresa till Helsing- fästningen. borg.

Utgivna skrifter mm Sammanställt av Sven-Åke Mökander Årsskrifter 1989-2002 1989 Tar upp rubriker som: Fotbollen, vår käraste folksport, ”SPORTMANNEN”, idrottstidning för Västergötland, Kon- ung Gustaf önskar Sportmannen framgång, Västgöta- orienteringens fantastiska utveckling, Första cykeltävlingen i Borås redan 1898, WIS-profilen Bengt Lennartsson Alingsås, Westgöten och OS – stort bokprojekt samt 40-talets löparle- gender.

1994 1996 Rubriker förutom årsmötespunkter: Westgöta-leken, Idrotts- Rubriker: Stig Dahlberg, Vårgårda Bågskytteklubb, Bröderna arvet 1994, Idrottsutövande i Alingsås under 1700-talet, Rolf Fåglum, Roland ”Herrljunga” Carlsson, Herrljunga Idrotts- Axelsson, Alingsås – en kärngubbe, Alingsås Brottarklubb krönika – en kortare översikt, Något om Herrljunga sporthalls samt Idrottskafé i Alingsås. historia, En bortglömd världsmästarinna – Runa Bernemalm Vårgårda Bågskytteklubb, Vårgårda Idrottsklubb, Anslutna 1995 medlemmar i WIS 1996-12-31, Nu är Blomdahl från Herr- Rubriker: Mats Segerblom, Kalle Gren – still going strong, ljunga bäst i världen, Västergötlands Idrottsmuseum, Karl- Gunnar ”Jonte” Johnsson – Sollebrunns AIK, Idrottsarvet Eric Eckerlid kartpionjär samt John-Anders Sjögren. jubilerar, Arta Andersson – Arta, Sverige räckte som adress, Anslutna medlemmar i WIS 1995-12-31, Berghems SK, 1997 Idrotten i Öxnered under 30- och 40-talet, Tiarps IF – några Rubriker: Allan Johansson Bjärkeveteran, KFUM:s idrotts- hågkomster från 30- och 40-talet, Fotbollen i högsätet, Peder avdelning i Alingsås 1936-1996, Nils Olof Lundgren Gräfs- Ekberg och gångsporten i Tibro, I orienteringens barndom på näs IF, Fotohäfte, Carl-Gustav Anderberg SOK-basen samt Varaslätten samt Hajstorps Sportklubb. Anslutna medlemmar till WIS 1997-12-31. 6 1998 i blickfånget, Bertil Sällfors simprofilen, Så var det då, Sten Rubriker: Maj Britt Ek Lidköpings kanotklubb, Bengt Gus- Bussqvist, Lasse Larsson, Marcus Lundberg, Wästgöten i tavsson Alingsås Boxningsklubb, Anders Lilja IFK Tida- OS, WIS 1000:e medlem, Berättersuccé för Gösta Fåglum, holm, Rune Andersson Vedum – Sten Karlsson Skepplanda, Framtidssemina-rium i Rydal samt Västergötlands idrottshis- Olympiska spelens tidning 1912 Idrottsarvet, Några gamla toria outtömlig. protokollsutdrag, Bragdmedaljörer, Borås Brottarklubb 75 år, Sport Illustrerad Idrottstidning, Mikael Arvidsson Villa Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Lidköping, Sällskapsspelet som blev en världssport, Andreas – jubileumsskrift 1998 Larsson IFK Skövde, Lisbeth Göthberg Tidaholms Gym- Rubriker: Tage Erikssons testamente, Sven Jonasson en nastikklubb, Stig Backlund Sollebrunns AIK, Jan-Åke Eek, idrottslegend, En svensk brottares äventyr i Amerika och Ca- Vårgårda CK, Hans Hansson Tibro MK, Ungdomar skapade nada, Börje Folcke en stor roddledare med pondus, Basen fick idrottshitoria, Cykelsporten i Tibro, Mästerligt om mästare, sjunga ”Du gamla Du fria”, Surte IS hade hårda DM-uppgö- Bröderna Carlsson Mullsjö, Idrottshistorisk konferens, Mäs- relser med Elfsborg, Anna Lisa Karlsson en skogshuldra, Stig tarträff samt Mycket att minnas när Davidsson kom hem. Hagberg ser tillbaka, Raymond Sigvardsson cross, flyg och segling, Älvsered ett tenniscenter, Bröderna Fåglums unika 1999 i världen, Rune Siljehult mångsysslare, Tibro motorklubb Rubriker: Henry ”Garvis” Carlsson, Evert Ander, Populärt en klubb med anor, Från källarsport till världssport, Karl idrottscafé, Robert Alexandersson Hällekis IF, Tage Wingård Erik Dahlqvist västgötalyftarnas starke man, Göstas fantas- Fritsla AK, Tillverkning av bandyklubbor, WIS museum, tiska Giro-triumf, Västgötakvinnornas standar 75 år, Ingvar Skene SoIS, Historieresa till Lillehammer, Olof Toftby Borås Haglund ”Doktorn” som blev nämndeman, Efter två OS IHS, Ove Emanuelsson Tibro, Marita Skogum orienterings- tänker Kattis sluta, Västergötland landets bästa tennisdistrikt, drottning, Gösta Pettersson cykelkung, Gösta Aronsson 50 år Anders från Gullspång satsar på OS och VM, Erik Carlsson i fädrens spår, Bertil Antonsson brottarkung, Bertil Sällfors Han på taket, Elfsborgsstjärnor, Den sagolika trestegsraketen, idrottsledare, AT-plaketten, Fotohäfte WIS, Borås IHS 10 Ett gammalt idrottsminne, Pia Däldebring en tjej som kan åka år, Tibro IHS 10 år, Rundbanesport i Västergötland, Anders motorcykel, Gösta har åkt 47 Vasalopp, Volleybollen har ett Eriksson världsmästare, Minnesstund i Bjärbostugan, Öxa- starkt fäste i skaraborg, Åke Pettersson smålänningen somm bäcks uppgång och fall, Rankåsstugan samt Claes Andersson blev västgöte, ”Jula” Mariestads ishockeyprofil, Baseboll århundradets siste internationella mästare. och Softboll, Per Olof Olsson 12-faldig klassiker, Gunilla Wallenlind tonårstjej som vet vad vad vill, Sportskytte en 2000 världssport, Från Marbäck till landslaget, Carl-Erik Johnsson Rubriker: Sven ”Fiskarn” Johansson, Skövdeåren av Stig mästerskapsorganisatör, Nostalgiträff i Hagatorp, Allting 97, Hagberg, WIS utbildningsresa till Malmö, Skövde simsäll- Almänna idrottens utveckling 1908-1945, UV-rugby samt skap, Skara IF, Idrottsveteranernas café i Borås, Vegby SK, Rolf Gabrielsson långskubbare och ledare. Skövdeidrotten, WIS medlemssammansättning 2001-12-31, Cykelmuseet i Vårgårda, Rikskonferensen i Östersund samt Jenny Johansson århundradets första internationella mästare.

2001 Rubriker: Evy Palm, Tyngdlyftning i Skara, Mikael Arvids- son, Elf Andersson, Arne ”Chippen” Johansson, Tor Wibom, Essunga, Bältesspännarna, VIF:s styrelse på museet, Ut- bildningsdag i Mullsjö, Ods FF, Det man inte har i huvudet får man ha i arkivet, Elner Arelid, Fotohäfte WIS, IFK Tidaholm, Hökensås U6-dagars, Syskonen Blom, Syskonen Karlsson samt Jonas Colting Triathlon.

2002 Rubriker: Borås segelsällskap, WIS årsmöte 2002, Hyssna IF, Fotbollsfiasko, Bo-Lennart Jonasson Byttorps IF, Volleyboll i Alingsås, Harry Thiel Floby IF, Magra IS, Gamla SAIK:are, Höstträff i Karlsborg, O-ringen Skaraborg 2002, Idrfotts- Tidningen ”Westgötarnas Idrottshistoria” historisk rikskonferens, Tennisintermezzo, Olof Mellberg, (fyra nr årligen) 2004-ff Västergötlands Orienterignsförbund 50 år, Fritslamarschen 1931, Gotland Runt 1979, Bror Örn IFK Borås, Fotohäfte Westgöten i OS 1989 2002, Kungarallyt, Tidaholms GoIF 100 år, Rolf Axelsson Kabom-pokalen 1994 100 år, Torsbo IF, Arne Selmonsson Jönköpings Södra FF Kortleken 1995 samt Kenneth Hansen Götene. Idrottshistoria – samlarhäften 1996-2004 Höstskrift 1996 Jubileumsskrift 90 år VIF 10 år WIS 1998 Rubriker: Tidaholms Gymnastikhistoria, När Davis Cup- priset kom till Vänersborg, Friidrotts-tjejerna Ymers stolthet, Västergötlands internationella mästare 1998 Vänersvallen 70 år, Glimtar från idrottens första år i Vara, Västergötlands Idrottsmuseum 10 år 1999 En idrottsledare av format, Sollebrunns brottarklubb, Ett 60-årigt målrekord, Bröderna Arvidssson, Ebba Andersson Västgötafotbollens 1900-tals historia 2007 7 WIS Ordföranden genom åren: Westgöta Idrottshistoriska Sällskap 25 år Bo Bostrand, Skara 1988 - mars 1989 1988 - 2013 Mats Segerblom, Borås 1989 - sept 1995 Harald Jakobsson, Älvängen okt 1995 - mars 1996 Kjell Johansson, Borås 1996 - 2000 Carl-Erik Johnsson, Borås 2001 - 2004 Tommy Wahlsten, Skövde 2005 - 2009 Roland Gustafsson, Mölltorp 2010 -

Bo Bostrand

Mats Segerblom Harald Jakobsson Kjell Johansson

Carl-Erik Johnsson Tommy Wahlsten Roland Gustafsson 8 Studiepaket och utveck- Materialet har presenterats på flera års- WIS möten och sommarmöten. Westgöta Idrottshistoriska Sällskap lingsfrågor Två av de förslag som framfördes var SISU Västergötrland startade ju samarbete mellan sällskapen i kretsar och 25 år 1988 - 2013 något år före WIS. Den verksamhet detta har bestått i den ”femklöver” som och de nya idéer som SISU förde med bildades och som fortfarande arbetar. E. SISU:s kulturpris var också en fram- sig var också något som den tidiga Likaså tillkom inspirationsmöten gång för WIS. När priset instiftades blev styrelsen i WIS försökte ta till sig i sommaren/hösten varje år under namnet WIS arbete mer poängterat och idrotts- Sommarmöten, som skapades för att ge arbetet. Därför har samarbetet mel- dokumentation blev upphöjt i nivå med utvecklingsfrågor större utrymme. andra kulturyttringar som revy, musik lan SISU och WIS i utvecklingsfrågor C. ”Idrottens historia” av Blom, Lind- varit resultatgivande. och underhållning. roth (SISU). F. ”Hemsida” blir en arbetsmetod, Studiecirkelpaket Boken användes som ett grundmaterial i där Västergötlands IF/SISU gav oss A. ”Slå vakt om det idrottshistoriska ar- ett studiepaket som gav 5 p i Idrottsrörel- utbildningsdagar och startmedel. Idag vet” - en handledning i främst arkiv vård sens historia, som lästes individuellt vid har nästan alla lokala sällskap aktiva för idrottsrörelsen. universitetet.Vänersborgs Idrottshistoris- hemsidor. Här har vi möjlighet att skapa Kontakter togs med lokala förenings ka Förening har 2003 givit ut ett årshäfte en bildbank och nästa utvecklingssteg är arkiv i gamla Älvsborgs län samt med med rubriken ”Idrotten genom tiderna” mer digitala och interaktiva idrottshis- ”ÄLFA” och här har vi deltagit i ett Övrigt toriska museer som också blir sökbara i flertal styrelser. För Skaraborgs del ligger sökmotorer. D. Studieresor till Lillehamer (1999) arkivet centralt i Skaraborg och även här med genomgångar med SISU och besök har vi lämnat in arkivalier. Hur gör vi nu för att gå vidare med dessa på OS-museet. Detta följts upp med B. ”Utveckla Din idrottshistoriska utvecklingsfrågor – kan varje lokalt säll- liknande inspirationsresor till Malmö förening” skap skriva ett studie-avtal med SISU om (Baltiska hallen), Helsingborg (museum Ett eget studiematerial med nio olika att driva någon cirkel eller utvecklings- och fotboll) samt till Degerfors (fotbolls- arbetsområden, som arbetades fram med grupp årligen? museum), Mora (Vasaloppsmuséet) en egen kommitté, samt SISU:s Kenneth Sven-Åke Mökander Tidebrink.

Resa till Lillehammer/Hamar 1999 Westgöta Idrottshistoriska Sällskap ordnade varje år på 1990-talet en höstaktivitet för de lokala sällskapen, detta genom- fördes tillsammans med SISU. Under årtusendets sista år beslöts att denna aktivitet skulle bestå av en resa till Norge för att där besöka det olympiska museet i Lillehammer. I oktober steg 44 förväntansfulla från nästa samtliga sällskap i Västergöt- land på bussen för resa till vårt broderland i väster. Efter stopp utefter vägen för att plocka upp resenärerna blev det första dagen ett besök i Vikingskippet i Hamar. I denna arena avgjordes bl.a. samtliga skridskotävlingar i samband med OS i Lillehammer 1994. Det är en imponerande byggnad, i längd 250 meter och bredden är 110 meter. Fribärande limträbalkar håller upp denna häftiga hall som dessutom har en takhöjd på 36 meter. Utvändigt ser hallen ut som en upp- och nedvänd båt vilket gör att arkitekten lyckats väl med att få hallen att smälta in i landskapet. Förutom idrottstävlingar anordnas det årligen mässor av olika slag för att finansiera driften.

Resan fortsatte sedan till Lillehammer för inkvartering på vandrarhem. Dagen efter var det dags för besök på det olympis- ka museet. Inför spelen byggdes det en ny hockeyhall bredvid den gamla hallen i Lillehammer. Det var i denna nybyggda hall, Haraldshallen, som Sverige säkrade hockeyguldet efter straffdramatik mot Canada. Hjältar i den kampen var Tommy Salo och Peter Forsberg. Efter OS (OL som man säger i Norge) har man inrett delar av hallen för Norges Olympiska Mu- seum. Där kan man följa spelens utveckling från antiken fram till den succé som spelen i Lillehammer blev. Laddade med nya idrottshistoriska intryck vände sedan bussen med resenärerna från Sverige hemåt.

Carl-Erik Johnsson reseledare

PS. År 2000 genomfördes en liknande resa till Museet i Malmö och 2003 arrangerades det en tvådagarsresa till Vasaloppsmuseet i Mora kryddat med besök på fotbollsmuseet i Degerfors och i år en resa till Helsingborg.

9 IDROTTSHISTORISKA Tidningen WESTGÖTARNAS SÄLLSKAP/FÖRENINGAR WIS IDROTTSHISTORIA:s Westgöta Idrottshistoriska Sällskap I VÄSTERGÖTLAND SOM ÄR 25 år MEDLEMMAR I WIS 2013 1988 - 2013 tillkomst Alingsås Hösten 2003 började jag och Olof Toftby diskutera hur man på ett effektivare sätt Bildat 1992 / Medlemmar 182 skulle kunna använda de pengar som satsades på WIS årliga utgivning av årsskriften och ett fotohäfte. Dessa trycksaker distribuerades i ett fåtal ex till sällskapen/förening- Borås arna och kom aldrig medlemmarna tillhanda. Bildat 1989 / Medlemmar 647 Vi hade just fått oss tillsänt Värmlands Idrottshistoriska Sällskaps medlemstidning ”VISaren”, som kommer ut 4 ggr/år, i vår hand och fick då idén att WIS skulle kunna producera en liknande tidning. Denna skulle distribueras till samtliga medlemmar, Essunga samtliga idrottshistorika museer och sällskap/föreningar i Sverige. Bildat 1995 / Medlemmar 120 Nr 1 varje år skulle också vara WIS årskrift. Vi kollade med Posten vilka viktsgränser som gällde för de olika distributionspriser- Falbygden na vilket bl.a. styrde vilken papperskvalité och hur många sidor tidningen skulle ha. Bildat 1991 / Medlemmar 187 Vi tog in offerter från olika tryckerier gällande en 32-sidig tidning med färg på omsla- get. Borås Idrottshistoriska Sällskap skulle, för en ringa kostnad, stå för det redaktio- Herrljunga nella arbetet och upprätthållande av ett medlemsregister. Bildat 2003 / Medlemmar 61 Tidningen skulle finansieras med bidrag från VIF och VG-regionen, med annonsin- täkter samt medlemsavgifter (10:-/medlem). Medlemsantalet var vid denna tidpunkt Karlsborg c:a 2 000. Bildat 2004 / Medlemmar 131 Förslaget presenterades för WIS styrelse på ett styrelsemöte i Borås den 13 oktober 2003. Styrelsen beslöt att tidningen skulle produceras och distribueras enligt försla- get! Lidköping Det första numret kom ut i maj 2004 och har sedan dess kommit ut 4 ggr per år! Bildat 1991 / Medlemmar 389 Tidningen har under årens lopp bl.a. fått ändrad layout, fler sidor med färg, korsord, bättre papperskvalité och därigenom bättre tryckkvalité. Mark Det har visat sig att tidningen har varit ett bra hjälpmedel vid rekrytering av nya Bildat 1993 / Medlemmar 136 medlemmar. Medlemsantalet har ökat med c:a 1 500 medlemmar (75%) sedan tid- ningen började produceras! Förutom ovan nämnda mottagare distribueras tidningen även till samtliga medlem- Skara mar i de idrottshistoriska sällskapen/föreningarna i Västergötland, samtliga IHS i hela Sverige, Bildat 1994 / Medlemmar 107 regionkontor i Västra Götaland, samtliga kommuner (bibliotek) i Västergötland, samtliga SISU-konsulenter, styrelsen i Västergötlands Idrottsförbund, samtliga Föreningsarkiv i Väster- Skövde götland, ledamöter i RF, och de flesta tidningar i Västergötland. Bildat 1999 / Medlemmar 167 Leif Svensson Tibro Borås Idrottshistoriska Sällskap Bildat 1990 / Medlemmar 155

Tidaholm Bildat 1989 / Medlemmar 153

Trollhättan Bildat 2007 / Medlemmar 437

Vadsbo Bildat 1991 / Medlemmar 234

Vara Bildat 2003 / Medlemmar 98

Wårgårda Bildat 1990 / Medlemmar 135

Vänersborg Bildat 1988 / Medlemmar 246 10 När http. och www. kom in i idrottshistorien WIS Inför planeringen av Västergötlands Idrottsförbunds 100 års Westgöta Idrottshistoriska Sällskap jubileum 2008, fick Westgöta Idrottshistoriska Sällskap (WIS) 25 år med sina lokala sällskap i uppdrag att dokumentera Västergötlands 1988 - 2013 idrottshistoria i form av bild och text. Två skärmar s. k. ”Roll-up” per sällskap innehållande 15 historiska idrottsplatser och kända personer. Lagom till högtidsdagen stod det c:a 40-talet skärmar klara på Vara Konserthus där jubileumsdagen firades. Som tack för arbetet fick Sällskapen en gåva från VIF för att digi- talisera sällskapen med en hemsideportal. Under följande år höll Thomas Pettersson, Lidköping, på att uppdatera och beskriva varje sällskap på en egen hemsida. Under de senaste åren har WIS med Folke Brink som utbildningsansvarig genomfört utbildning -och fortbildningsdagar på flera platser i länet, där ett 10-tal sällskap och ett 30-tal deltagare deltagit. Folke Brink Från en av våra utbildningsträffar

ETT MUSEUMS UPPGÅNG OCH FALL Historien om Västergötlands Idrottsmu- Den verksamhet som på det här viset byggts upp och etable- rats genom ett engagerat ideellt arbete hamnade emellertid seum tog egentligen sin början med den för några år sedan i svårigheter. Bakgrunden var dels att jubileumsutställning som ordnades vid Vänersborgs kommun började planera för att riva byggnaden länsmuseet i Skara i samband med att Väs- där museerna fanns, dels att man krävde hyra för de lokaler som dittills varit fritt tillgängliga. tergötlands Idrottsförbund, VIF, fyllde 80 år 1988. Harald Jacobsson hjälpte då till att Den hyra man ville ha för de här källarlokalerna var enligt WIS bedömning orimlig. Sådana pengar fanns inte och ta fram material om brottningen till det som därmed var det inget annat att göra än att lägga ned distrikts- veterligen blev den första idrottsutställning- museet. Så skedde också under 2011. Samlingarna delades ut en i Västergötland. till de kommuner där materialet hörde hemma i en arbetskrä- vande men ändå förhållandevis smidig avveckling. Processen VIF:s ordförande då var Bo Bostrand. Han kom också att bli underlättades naturligtvis av att situationen nu, med 17 lokala det nybildade WIS förste ordförande. Och när jubileumsut- sällskap och flera museer, var helt annorlunda än när museet ställningen nu skulle plockas ned fanns det alltså ett rikhaltigt startade. material tillgängligt, det fanns en regional organisation med Men visst var det ett trist slut som styrdes helt och hållet av eldsjälen Harald Jacobsson som pådrivare i museifrågan och andra än WIS. Men det är svårt att se en nystart för ett regio- det fanns ett påbörjat arbete i Vänersborg att skapa ett idrotts- nalt idrottsmuseum idag. Kanske kan det uppstå i digitalise- historiskt museum med S Gunnar Peterson och Carl-Martin rad form? Men den diskussionen återstår att ta! Biörkkvist som förkämpar. Tommy Olsson Mot slutet av 1988 föll byggstenarna på plats. Två förrådslokaler i Huvudnässkolans källarvåning blev tillgängliga och gav möjlighet att bygga upp två samverkande idrottsmuseer, ett för Vänersborg och ett för Västergötland. Två år senare, 6 april 1991, var det hela färdigt för invig- ning med Karl Frithiofsson som högtidstalare. Ett år därefter invigdes Mästargalleriet med alla internationella mästare från landskapet under närvaro av bl a Mikael Arvidsson och Christer Kjellqvist (bandy), Lennart Fagerlund, (cykel), Ber- til Sundin (brottning) och Per Åhlby (segling).

Kända gäster i museet har det varit många. Kung Karl Gustaf och drottning Silvia måste naturligtvis nämnas, liksom Lars- Gunnar Björklund, idrottsprofessorn Jan Lindroth och Leif ”Loket” Olsson tillsammans med rader av elitidrottare.

Efter de tio första åren var det dags för en renovering. Och som så ofta i väl fungerande ideella organisationer sköttes även detta arbete ideellt med S Gunnar Peterson som både idegivare och praktiskt jobbande arbetsledare. 11 NÅGRA PROFILER I WIS WIS Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Harald Jakobsson 25 år 1988 - 2013 Harald var en av initiativtagarna till bildandet av Westgöta Idrottshistoriska Sällskap och var under 20 år dess vice ordförande. Under hela denna period var Harald med om att utveckla det idrottshistoriska intresset i hela landskapet.

Harald hade ett stort idrottshjärta, han var en stor, äkta och viktig idrottsledare för västgötaidrotten. Under sin aktiva tid provade han på de flesta idrotter men det var brottningen och föreningen Sollebrunns AIK som han kom att ägna en stor del av sin fritid åt. Hans idrottshjärta var stort men hans idrottshistoriska hjärta var ännu större. Harald hade många idéer hur man skulle dokumentera idrotten i Västergötland. Många har förverkligats i form av fotoutställningar, böcker, samlingar av olika slag samt intressanta intervjuer med aktiva och ledare. Ofta hann vi inte ens i mål med ett projekt innan nästa var på gång. Allt detta arbete har resulterat i att Västergötland är det främsta distriktet i landet när det gäller att ta vara på sin idrottshistoria. Harald Jakobsson avled den 16 juni 2010. Göran Axelsson

Mats Segerblom

JOURNALISTEN & IDROTTSLEDAREN. Vi som läser ”gamla klipp” möter Mats första gången som ung löpare och lagleda- re i IF Elfsborg. Västgötaidrotten har varit lyckligt lottad som haft Mats kunskaper och idealitet att tillgå i ”alla väder”. När jag mötte Mats första gången var det som redaktör för Radio Sjuhärad. Mats var en stor stor tillgång för Sjuhäradsidrotten vid idrottsliga arrangemang . Mina mera ”slitsamma” minnen av Mats har jag från de fem ”Sjurhäradsmaror” vi avverkade tillsammans mellan Torget i Ulricehamn och Ymergården.

MATS VAR EN AV STIFTARNA AV SÅVÄL WÄSTGÖTA IHS SOM BORÅS IHS. Olof Toftby

Carl-Erik Johnsson

Carl-Erik är en av de verkliga profilerna inom WIS verksamhet och den idrottshis- toriska rörelsen över huvud taget. Han har varit sekreterare, ordförande och nume- ra adjungerad ledamot i WIS styrelse samtidigt som han var initiativtagare till och förste ordförande i Marks IHS i fem år och var med och planerade och startade Idrottshistoriska Riksförbundet 2004 där han alltsedan dess varit sekreterare.

Ansvar för en idrottshistorisk rikskonferens 1998 och WIS-resor till bl a Lille- hammer finns också på meritlistan liksom en rad uppdrag och arrangemang inom framför allt orienteringen där han bl a var generalsekreterare för 5-dagars i Borås. Sedan 2009 sitter han i styrelsen för Västergötlands Idrottsförbund/SISU.

I Skogskarlarna har han varit en aktiv skrivare (som uppdraget heter i stället för sekreterare) och skrev bl a Sagan om Skogskarlarna, supplement 1981-2010 och Västergötlands Skogskarlar 75 år. Tillsammans med Harald Jacobsson stod han också bakom skriften Västergötlands internationella mästare och han var en av författarna till Kinnaströms SK 50 år. Carl-Erik är som framgår en engagerad mångsysslare inom idrottsrörelsen i allmänhet och inte minst inom idrottshisto- rien! Tommy Olsson

12 Olof Toftby

Det går knappast att tala om arbetet med den västgötska idrottshistorien och dess ledarprofiler utan att komma in på namnet Olof Toftby, kunnig, driftig och stridbar eldsjäl i Borås.

Olof var en av stiftarna av både WIS och Borås Idrottshistoriska Sällskap, BIS, förste ordförande i Idrottshistoriska Riksförbundet, IHRF, ordförande i Guldklubben, ordförande i Idrottsfrämjandet i Borås med bl a organiserandet av tre idrottsriksdagar, ordförande i Borås GIF:s skid- och orienteringssektion och O-ringen i Borås, organisatör av 5-dagarsorienteringen i Borås och hade därtill politiska uppdrag som bl a ordförande i personalnämnden i Borås Stad. Meritlistan talar för sig själv.

Numera har Olof överlåtit de flesta klubborna till andra och koncentrerat sig på uppgiften som kanslichef på BIS där han sedan sin pensionering arbetar näst intill heltid på ideell basis. Datateknikens möjligheter och särskilt bildhanteringen i dokumentationsarbetet är det som Olof särskilt brinner för och ständigt försöker öka intresset för liksom vikten av att inte bara se bakåt utan också se linjerna från dåtid till nutid. Morgondagens historia skrivs ju faktiskt idag och ska man väcka intresset hos yngre måste man också syssla med något som de känner till.

Att idrottshistorien är en del av den samlade kulturhistorien är likaså något som Olof ofta påpekar. BIS har därför samlat på sig en enorm fotoskatt av boråshistoria i vid bemärkelse WIS och har byggt upp ett mycket nära samarbete och till och med samlokaliserats med Stads- och Westgöta Idrottshistoriska Sällskap föreningsarkivet i Borås, en inriktning på arbetet som i högsta grad är Olofs förtjänst. 25 år Tommy Olsson 1988 - 2013 När böcker, fotohäften och kortlek delvis finansierade WIS-verksamheten som vi sedan sålde till kommuner, bibliotek och naturligtvis idrottsklubbar och idrottsintresserade (ibland via lokala bok- handlare). Höstskrifter, som kom ut som extra häften samt nio fotohäften (i en samlarserie) producerades av i första hand Harald Jakobsson. Mest orginell var idéen om en kort- lek med Västergötlands idrottsmästare, som den spelkortsin- tresserade Carl-Martin B., Vänersborg tog fram. Även denna idé blev till god ekonomi.

”Westgöten i OS” kom ut redan 1989 under redaktörsskap och sammanställning av Harald Jakobsson. Här beskrivs de olika deltagarna i olympiaderna från boråsaren Axel Hedlund hoppade höjd i London OS 1908 till att Anders Järryd, Lidkö- ping spelade tennis i Söul 1988. En bilaga tryckte senare som gav ytterligare några olympiska spel och dess deltagare.

Sven-Åke Mökander

Det dröjde åtskilliga år från 1988 innan WIS fick dagens bidrag via Västergötlands IF och då levde vi ett ekonomiskt osäkert liv. Att göra en årsbudget var ett svårt jobb, då vi inte visste om vi fick intäkter. Merparten av våra 25 år har präglats av att leva under små ekonomiska omständigheter. Speciellt gällde detta när Västra Götalandsregionen startade och då gjorde om de länsbidrag som funnits tidigare – främst från Älvsborgs län.

Årsavgiften var en intäktskälla – men hur skulle WIS orka bygga upp distriktsidrottsmuseet, producera och trycka års- och höstskrifter samt ha en inspirerande och aktiv verksam- het för att hjälpa våra lokala sällskap? Lösningen var att producera trycksaker som gav försälj- ningsintäkter. Våra böcker togs fram i något större upplagor, 13 VÄNERSBORG

gården tävlingarna!” Fullständig kalaba- Besviken beslutar sig John för att bli John Wennberg, lik råder i ringen. Så småningom ändrar professionell. Visserligen är proffsbox- gangsters och man sig och boxar ändå de tre återstå- ningen redan vid denna tid förbjuden i ende finalerna. Direkt efter sista matchen Sverige, men det kringgås enkelt genom världsmästaren meddelar man dock alla journalister att att man boxas i s.k. slutna sällskap. Nu inga av klubbens boxare är tillgäng- får John också sin förste tränare. Det är i boxning! liga för den kommande landskampen i Sverige det, men erbjudanden kommer Mellan de båda världskrigen, på mot Danmark. Publiken och all media även från boxningslandet framför alla 1920- och 1930-talet, är det box- utanför djurgårdssfären är dock eniga: andra - Amerika! En fransman, Leon See, ning som gäller i Sverige – och i John Wennberg är en värdig vinnare. Ja, vill ha John i sitt stall. Oerhört smickran- Vänersborg! faktum är att John blir hela SM:s mest de naturligtvis, eftersom See samtidigt populära segrare. är manager åt världsmästaren och jätten De stora boxningsgalorna avlöser varan- i tungviktsboxning - Primo Carnera. Om dra och tillställningarna har en mycket honom skriver världspressen sida upp trogen och högröstad publik. Folkets och sida ner. Det påstås att passagerarfar- Park, Teatern och Folkets Hus på Kyrko- tyget har slagsida, när den första gången gatan arrangerar och nästan alltid är det glider in i New Yorks hamn med jätten fullsatt. Då ska man veta att Folkets Park ombord. Det sägs att han ligger i en tre ändå tar emot 1500 åskådare! meter lång säng, väger 125 kilo, har 56 John Wennberg är under sin tid Väners- i skor, 53 i kragnummer och 46 cm i bi- borgs bäste boxare. Som ung prövar han ceps. Sant eller inte, men det sägs t.o.m. på både brottning och fotboll, men sex- att han vid födseln väger hela 9,8 kilo. ton år gammal gör han sitt val och väljer Problemet är att Carnera styrs av ett boxningen i IFK Vänersborg - stadens antal skumma managers. En är känd som enda boxningsklubb. John går många ”Folkets fiende nr1”, en annan har suttit uppmärksammande matcher. Den mest på Sing-Sing för mord och en tredje är omtalade är den stora ”skandalen” i 1926 inblandad i en stor muthärva. Den fjärde års SM. Motståndaren i fjäderviktsfinalen i raden är en kortväxt fransman vid namn heter Harry Wolff från Djurgården – som Leon See. Just det, samma See som vill är storfavorit. Matchen är helt jämn och locka John till Amerika. I svensk media det unika inträffar att poängdomarna inte skrivs att kontraktet redan är klart, men kan avgöra vem som vunnit. Det döms att John av personliga skäl ändå inte far en extrarond. Nu är det ingen tvekan iväg. Inte så konstigt kan man tycka idag. längre och under publikens jubel utropas Vem vill arbeta för rena gangsters? Wennberg som segrare. Något jubel från djurgårdssidan blir det John Wennberg – en boxningslegendar! dock inte. Tvärtom. Där är man fullstän- Från mitten av 1920-talet, och femton digt tokiga. Gap, skrik och vilda protes- år framåt, slår han sig fram i svenska ter. Två män rusar fram till domaren och ringar. En hårdslående fighter som fordrar att denne omedelbart skall ändra utkämpar flera hundra kamper – ibland domslutet. ”I annat fall lämnar vi i Djur- flera på en och samma dag!

Efter starka insatser anses det också självklart Primo Carnera, världsmästare i tung- att John skall viksboxning och Leon See, manager. delta i olympiska Bägge fångade på det brevpapper, som finns att beskåda på Idrottshistoriska spelen i Amster- muséet i Vänersborg. Där kan man också dam 1928. Så läsa om den spännande korrespondensen blir det dessvärre mellan John och Leon See. inte. I sista stund ”trixas” han bort. Primo Carnera gör det och får senare Ändå skriver också lämna boxningen alldeles utfattig. Ingemar Johans- Till och med sina egna omkostnader får sons legendariske han betala själv - ändå är han världsmäs- manager, Edwin tare i tungviktsboxning. Under denna tid Ahlqvist, i sin det mest ärofyllda sportmästerskapet på egen tidning, jordklotet. Med andra ord: Inte ett dugg ”All Sport”: konstigt att John inte far över ”Pölen”. ”John Wennberg Vänersborgs mest framgångsrika boxare - genom alla tider - är han likaväl! Återigen dags för ny match i fjädervikt. (senare ”äter John är den bäste upp sig” till lättvikt) Det blir flera SM-tecken som amatör plus lättviktaren i J-O Gustafson en del landskamper. Som proffs blir det 26 matcher – varav Sverige – genom Vänersborg han endast förlorar 4! tiderna!” 14 BORÅS

Lettlands landslag i Borås På torsdagskvällen den 1 vann med 4-1 efter att ha lett i halvtid augusti 1929 spelade Väster- med 3-0 och därefter mer eller mindre ha slutat spela seriöst. 1 579 åskådare hade götlands landskapslag och mött upp. Lettlands landslag en vän- Boråstidningarna (Borås Tidning, Väst- skapsmatch i fotboll på Idrotts- göta-Demokraten och Borås Nyheter) var inte nådiga i sina kommentarer dagen ef- platsen, nuvarande Ramnaval- ter matchen. Den hade varit en farsartad len. EIfsborg hade utsetts att tillställning och var absolut inte något att representera Västergötland och minnas. Lettländama kämpade frenetiskt, sparkade och sprang, men saknade teknik ställde upp med sitt A-lag, som och taktik. Detta ursäktade dock inte, skulle ta matchen som en nyt- menade man i tidningarna, eIfsborgamas, tig generalrepetition inför den framförallt kedjespelarnas nonchalanta allsvenska starten mot Hälsing- och rentav förklenande uppträdande mot gästerna. Det var dåligt "sportsmanship" borgs IF några dagar senare. enligt Borås Tidning, och också oför- skämt mot den betalande publiken. Så skrevs det i reklamen inför matchen I Västgöta-Demokraten påpekades, att vi mot lettländama. i Sverige en gång lärdes att spela fotboll av danskarna, som en gång 1913 slog oss I Lettland. som förklarat sig självstän- med 10-0 i en landskamp utan att förlöj- i fotboll i Borås utkämpades den 24 au- digt 1918, var fotbollsspelet föga utbrett liga det svenska landslaget. gusti 1947 på Ryavallen mellan Sverige under mellankrigstiden. Mest spelades och Finland och slutade med svensk i städerna, främst i Riga. Lettländska När Lettlands landslag uppträdde på seger, 7-0, inför en rekordpublik på landslaget var baltiska mästare 1929, Idrottsplatsen i augusti 1929, torde det 20 585 personer. sedan Estland besegrats med 1-0, Finland ha varit det första fotbollslandslag som med 2-1 och Litauen med 3-0. De var spelats i Borås. Den första landskampen LARS SUNDIN uttryckligen ute för att se och lära under sin sensommarturne till Sverige 1929. Turnén hade inletts i Malmö med en match mot det svenska landslaget, som vann med 10-0. Brakförlusten ansågs bero på otur och reströtthet. Turnen gick vidare till Halmstad, där ett Hallandslag segrade över lettländarna med 6-0. Till Borås anlände den lettländska trup- pen med tåg på matchdagens eftermid- dag. Den bestod av 23 man, varav 18 var spelare. Sedan de inkvarterats på hotell och fått vila några timmar, var det dags för match på Idrottsplatsen. Vädret var regnigt, planen såphal. Västgötalaget, elfsborgarna, var totalt överlägset och

IDROTTSFÖRENINGAR och IDROTTSHISTORISKA FÖRENINGAR/SÄLLSKAP I VÄSTERGÖTLAND!

Hur och var förvarar NI arkivhandlingar och dokument, som skall finnas kvar till eftervärlden? Det är hög tid att alla NI som har historiska dokument/handlingar tillhörande såväl levande, som nedlagda föreningar i ER ÄGO, överlämnar dessa till föreningsarkiv eller idrottshistoriska arkiv.

Lämna in handlingar på närmaste arkiv, för säker förvaring.

REDAKTIONEN FÖR WI. 15 TROLLHÄTTAN

”Kämpatag i Kraftstaden” Kanotklubbens bildande. Så småningom växte orienteringsverk- Ett förslag om att bilda en sektion för ka- samheten så mycket att det blev interna – Jo, du förstår. En av grabbarna hade notsporten väcktes. Vissa krafter, främst motsättningar mellan kanotister och en pappa som var potatishandlare och representerade av bokhållare Verner orienterare. En bodelning kom till stånd ägde en stor lastbil. Vi byggde en ställ- Ström och kontorist Bror Guldbrand, och orienteringen avskildes från klubben ning till kanoterna, som vi placerade verkade för en specialförening. Dessa 1938. på flaket. Det blev en meters utrymme båda fick på ett möte den 8 februari 1934 mellan flaket och kanoterna och där i uppdrag att lägga fram ett förslag till Lotterier. kröp vi in och la oss på papperssäckar, lösning. 1935 var medlemstalet i klubben, enligt som vi fyllt med halm. Man var rätt Ett förslag till överenskommelse gick om föreningens kassabok, 35. I en artikel i mörbultad då man kom fram, som du intet, främst beroende på ekonomiska Ny Tid i november samma år, kunde man säkert förstår. villkor som TRS ställde som inte kunde dock läsa: accepteras. – Trollhätte Kanotklubb, två år gammal, Det var enklare då vi tävlade i Väners- har 500 medlemmar. De 450 är visserli- borg. Vi paddlade dit på förmiddagen, Den 1 mars 1934 bildades Trollhätte gen endast s.k. pappersmedlemmar men tävlade på eftermiddagen och paddlade Kanotklubb vid ett möte på Björsells det är vackert ändå. hem igen på kvällen, berättade Karl-Erik Konditori och på ett nytt möte den 12 Karl-Erik Björk förklarade uttrycket pap- Björk på frågan om hur kanotisterna tog april godkändes stadgarna. persmedlemmar: sig till tävlingar i bl.a. Göteborg, Karl- – Pappersmedlem blev alla som köpte en stad, Malmö och Stockholm. Den första styrelsen bestod av följande lott i det årliga kanotlotteriet, där lotten personer. Lägg märke till att även yrket betraktades som medlemskort. Historia. fanns angivet. På frågan om hur det noterades, om nå- Kanotsporten har i Sverige anor från gon köpte flera lotter, fortsatte Karl-Erik: 1870-talet. Den fick sitt genombrott i Ordförande: Bokhållare Werner Ström. – Varje lott räknades som ett medlem- Västsverige omkring sekelskifte, genom Vice ordf.: Förrådsbiträde Nils Moss. skort, men det var ingen som antecknade de båda bröderna James och Alexander Sekreterare: Kontorist Bror Guldbrand. vem som köpte lotter eller hur många var Keiller från Göteborg. Kassör: Konditor Nils Johansson. och en köpte. Sålde vi 500 lotter, vilket Första SM hölls i Stockholm 1907 och Klubbmäst.: Snickare Sture Andersson. var det vanliga, så ansågs föreningen man tävlade endast på en distans, 1500 också ha 500 nya medlemmar. Jag vet meter. I oktober samma år sökte klubben inträde inte varför dom gjorde så, kanske hade I augusti samma år stod Trollhättans IF i Västergötlands Idrottsförbund och det med lotteri- eller vinstskatt att göra. som arrangör för en tävling på älven i Svenska Kanotförbundet. Då togs också Mycket få av dom som köpte lotter var rodd och kanot. Man paddlade 3,3 kilo- orienteringen upp som en ny sport på engagerade i vår idrottsliga verksamhet. meter och segern gick till Gillis Tiberg. programmet. Detta s.k. kanotlotteri var en viktig Det dröjde sedan till 30-talets början, I ett protokoll från detta möte kan läsas: inkomstkälla för klubben. Redan första innan kanotsporten återkom till Trollhät- – Promenader, utflykter och orientering året såldes 500 lotter à en krona, 1936 tan. Det var Trollhättans Roddsällskap, beslöts anordnas. Därvid skulle å Björs- omfattade lotteriet 1000 lotter och 1939, som i början av 1930-talet hade kanot- ells hållas ett möte angående instruktion då lotterna kostade 50 öre, såldes inte paddling som inslag i sina tävlingar. av karta och kompass, varvid kvalificerad mindre än 3000. I en artikel i Ny Tid från 1934 kunde person skulle anlitas. Vidare, för utredan- – Vi var bäst i stan på att sälja lotter. De man läsa: de av denna uppgift och i fortsättningen andra föreningarna kunde inte förstå hur – Roddsammanslutningarna i Trollhättan kommande orienteringar, tillsattes en vi bar oss åt för att sälja så många, kon- och Vänersborg ha hjälpt till att väcka kommitté. staterade Karl-Erik, som med åren kom intresset för kanotsporten genom att i att bli något av en ”ikon” i föreningen samband med roddregattorna även taga Två år senare, 1936, bildades en fristå- och fick smeknamnet ”Kacka”. med kanotpaddling på programmet. ende sektion för orientering inom TKK. Då klubben ordnade tävlingar på älven, lockade de ofta stor publik. Men det var svårt att avgränsa banan och klubben gick därmed miste om entréavgifter.

Tävlingsformer. 1935 inleddes en för sporten unik täv- lingsform, om vilket Göteborgs-Posten skriver: – Vid ett möte i söndags i Trollhättan, med representanter från Vänersborgs och Lidköpings Kanotföreningar samt Trollkätte Kanotklubb, beslöts att bilda en serie i kanotpaddling. Serien i fråga är den första i genren i Sverige och kommer helt visst att kunna påräkna stort intresse. Serien vanns av Lidköping före Trollhät- tan. Triangeltävlingarna fortsatte hela Kanotklubbens bidrag i Barnens Dags karnevalståg 1941. 30-talet ut. 16 TROLLHÄTTAN

I juni 1937, i samband med den årliga Man kommer naturen närmare in på livet – Tillvaron där var närmast odräglig, kanotveckan, var det premiär för en an- än annars och kanoten för en till trakter, minns Karl-Erik Björk. Det var så trångt, nan tävling av ovanligt slag, som sedan som man utan denna, icke skulle kunna att kanoterna fick tas ut och in genom ett återkom under lång tid. I Ny Tid kunde nå. I sin kanot är man fri och oberoende, fönster. man läsa: i den har man allt, föda, hus och hem. – Man hade nämligen ordnat med en Klubbmedlemmarna försökte sätta press femkamp, som i sitt slag är synnerligen på kommunen, genom att delta i Barnens ovanlig. (Första gången i Sverige?) Kvinnor. Dags tåget, med ett skjul på hjul, där det Kanotsporten var i början klart mansdo- Tävlingen kallades ”5-kamp”och modern stack ut kanoter genom väggarna. Året minerad. Första SM för män arrangera- var den då sannerligen. Deltagarna hade efter var man med igen, nu med en bil, des 1907, men det kom att dröja ända till först att kämpa på cykel en sträcka på där ett stadsfullmäktigesammanträde an- 1934 innan damerna för första gången c:a 400 meter. Därpå tvingades de i den gående kanothuset pågick. Ledamöterna fick paddla om SM-tecken. Distansen var kalla böljan (11 grader) för att simmande hade träull på huvudet och på bilen fanns då 1000 meter, vilket av många ansågs taga sig över trafikkanalen i Trollhättan. texten ”De förstockade i aktion”. vara för lång. Efter många diskussioner Därpå följde löpning några hundra meter kortades sträckan ner till 600 meter året samt gång ungefär lika långt. Till sist Klubben började planera för att bygga ett därpå. kastade de sig i de förankrade kanoterna eget klubbhus. Styrelsen hade funnit en I TKK deltog damerna med framgång. och paddlade till målet i en mycket krä- lämplig plats vid älven bakom Folkets Vid serietävlingar i Trollhättan 1935, var vande tävlan på sammanlagt 1500 meter. Park vid Hjulkvarn. Området hade karak- en av klubbens flickor, Valborg Olsson, Den blev dock i verklig publiksmak, tären av en mad och bedömdes som vär- nära att besegra Lidköpings SM-tvåa och ty hela loppet från start till mål kunde delöst för kanalverket, som ägde all mark OS-kandidat E. Svensson. följas. längs älven och kanalen på stadssidan. På en fråga om hur männen i klubben såg Man sökte upp kanaldirektören och på damernas verksamhet, svarade Karl- framförde sina önskemål. Svaret blev ett Erik Björk: bestämt nej. – Vi beundrade dem verkligen. Kanot är – Men vi gav oss inte, berättade Björk. en tuff sport som kräver både styrka och Vi tog ny kontakt med direktören. Den uthållighet. Det gäller att träna hårt om här gången blev vi i det närmaste utkas- man skall lyckas och det gjorde flickorna tade. verkligen. Dom var nästan flitigare än vi. Även kommunen försökte nå en lös- Speciellt Valborg Olson var duktig. Hon ning, genom att erbjuda markbyte, men hade så fin balans, när hon paddlade. förgäves. Det var inte så många aktiva flickor Styrelsen prövade ett sista besök hos i klubben. Det kunde vara fyra, fem kanaldirektören. Denna gång blev han stycken. riktigt arg och avhyste representanterna under bryska former med orden: Klubblokaler. – Här skall minsann inte släppas till plats Den första tiden saknade klubben egen för några kanotister, det finns det till och lokal och man höll mestadels till utom- med generaldirektörens ord på. Karl-Erik ”Kacka” Björk, hus. Den mesta tiden ägnades åt byg- eldsjäl i klubben. Styrelserepresentanterna var nu både gande av dukklädda ribbkanoter. upprörda och förbittrade. Som en sista – Ett annat inslag under kanotveckan Efter att ha uppvaktat kommunen, fick utväg bestämde man sig för att vända sig var s.k. kantringstävlingar. Distansen man en egen lokal på andra våningen av direkt till generaldirektören i Stockholm, var 1000 meter och under denna skulle ett lagerskjul vid ”Dockan”, som var en för att få en förklaring till varför Kanal- de tävlande kantra och ta sig ur kanoten torrdocka på Vattenfalls område, mitt verket motsatte sig klubbens önskemål. tre gånger. Ibland ingick också ”eski- emot den tidens stora industri, Nohab, på Det var fredag och man satte omedelbart måsväng”. Kanotisten satt då kvar i andra sidan kanalen. ihop en skrivelse, som gick med post- farkosten då den låg upp och ner. Med en gående nattåg och nådde direktören på speciell ”knyck” kom han på rätt köl igen 1939 blev det bekymmer för kanotis- lördagen, vilken ju var en vanlig arbets- och paddlade vidare, berättade Karl-Erik terna. När de skulle hämta kanoterna dag på den tiden. Björk. en dag, var det stopp. På grund av den spända situationen ute i Europa, hade På måndag eftermiddag kontaktades Klubben var inte bara inriktad på området, där ”Dockan” låg, spärrats av klubbens ordförande av kanalkontoret, tävlingsverksamhet. I samband med en som militärt skyddsområde. Därmed berättar Karl-Erik. propagandavecka i juni 1936 skriver nekades medlemmarna tillträde till lo- – Han och sekreteraren ombads att sna- klubben i Nya Älvsborgaren: kalen, för att hämta sina kanoter. Därför rast möjligt infinna sig på Kanalkontoret – Den som haft nöjet att följa med denna fick klubbmästerskapen inställas detta år. för diskussioner. utveckling, kan inte nog glädjas åt att vi Styrelsen fick skriva till stadsfiskalen, för På kontoret tog direktören emot och svenskar verkligen fått upp ögonen för att få tillstånd att hämta kanoterna. berättade att han blivet kallad till Stock- allt det vackra vi på en kanotfärd kan få Som ersättning fick klubben ett mycket holm på tisdagen för att träffa general- njuta av vår svenska natur. litet utrymme i ett hus på Skolgatan (idag direktören. Han hade då tänkt ta upp Kanotpaddlingen är en sällsynt förnäm Olof Palmes gata) i kvarteret Nordkap. I frågan om tomten. Han berättade också och allsidig idrott och på samma gång en huset var också ett bleck- och plåtslageri att Kanalverkets personal varit ute och av de allra finaste formerna för friluftsliv. inrymt. stakat ut den önskade tomten. forts. 17 TROLLHÄTTAN forts. som instruktör för värnpliktiga. Han gick stitutet skickade ett filmteam, för att göra under namnet ”Skogshuggarn”. en journalfilm. – Utanför väntade en tjänstebil och direk- Han var kritisk mot klubbens bokfö- Tävlingarna skulle genomföras i Göta tören ville att vi skulle åka ut och titta på ring och föreslog införandet av ”dubbel Älv och hamnkanalen. Från flera håll utstakningen, fortsätter ”Kacka”. italiensk bokföring”. Ingen i styrelsen hade rests farhågor om att strömmarna i Direktören återkom från Stockholm med kände till denna, men litade på kassören älven skulle påverka tävlingarna. beskedet att klubben fick tomten i fråga. och sa ja. Klubben kom därför överens med Kraft- Det visade sig i efterhand att generaldi- TKK ansökte 1943 om att få anordna SM verket om s.k. lågtappning av Vänern rektören var mycket idrottsintresserad, året efter. När förbundsstyrelsen var på under tävlingarna, vilket skulle eliminera samt att han tidigare inte hört talas om besök, föreslog TKK att man skulle dela strömmarna. ärendet. på det ekonomiska ansvaret. Kanotför- Tävlingsledare var Werner Ström, en – Men bekymren var inte slut. Vi skulle bundets ordförande Jonas Asschier var av de stora eldsjälarna i klubben, som bara få ett kontrakt på tre år. Klubben dock tveksam. arbetade som hamnfogde. Därigenom ville ha 25 år, bl.a. för att detta krävdes – Vår erfarenhet är att klubbarna ofta har kunde man disponera hamnkontoret som för att få ett anslag av Idrottsplatskom- en dålig bokföring. tävlingscentrum. mittén på 5000 kronor. Detta ansåg Men efter att förbundets kassör och Gert Fredriksson motsvarade förvänt- kanaldirektören som otänkbart. revisor inspekterat ”Skogshuggarns” kas- ningarna och vann både 10000 och 1000 – Max tre år, inte en dag mer, det är det saböcker, ändrade han sig. meter. 10000-metersbanan startade vid som gäller inom kanalverket. – Er kassör har faktiskt bättre bokföring, Överby, nutida gigantiskt Köpcentrum, Stärkta av tidigare framgång lät klubbens än vad vi har i Förbundet! och fortsatte norrut till Brinkebergskulle, representanter sig inte avskräckas, utan där den vände söderut mot målet vid bad att få återkomma när man hört med ”TKK-orkestern”. hamnkontoret. direktören i Stockholm. Efter flera år med dåliga klubblokaler, Tävlingarna blev mycket lyckade och Men problemet löstes utan kontakt med hade TKK nu utrymmen som var enastå- förbundets ordförande Jonas Asschier Stockholm. Dessutom fick man arrende- ende i Trollhättans föreningsliv. berömde: summan kraftigt bantad. Tvärtom var det för NTO:s orkester. – Jag kan inte säga annat än att jag är nöjd och imponerad både av de vackra och goda banorna och av kanotintresset här i staden.

Lars Hellsvik. I Stockholm hade en yngling, Lars Hell- svik, och två kompisar, som paddlade för Stockholms Kajakklubb, bestämt sig för att cykla ner till Trollhättan och titta på SM-tävlingarna. Kompisarna skulle också besöka det nybyggda bergsrummet under Flygmotor. – De hade intyg från sina arbetsgivare TKK:s klubbhus. och ansågs behöriga att komma in. Jag blev däremot stoppad. Men jag ville se Ritningar togs fram på ett tvåvånings De hade svårt att hitta lokal för sina bergrummet. Jag löste problemet genom klubbhus, med kanothall i undervåningen övningar. Då ett par av orkesterns med- att söka arbete på Flygmotor och blev och klubbrum i övervåningen. Men Fol- lemmar också var medlemmar i kanot- omgående anställd. Därmed fick kompi- kets Parkföreningen protesterade omgå- klubben, undrade de om man inte kunde sarna cykla ensamma hem. ende. Huset skulle skymma utsikten mot få låna lokalerna för sina spelövningar. Med Lars Hellsvik fick TKK en god älven från en servering på parkområdet. Beskedet blev emellertid nej. förstärkning i klubben. Lars var mycket Ett nytt förslag, nu i ”envånings-bunga- – Lokalerna är bara tillgängliga för framgångsrik och blev uttagen som lowstil” gjordes, som vann godkännande. medlemmar. reserv för Gert Fredriksson till OS i 1942 stod kanothallen klar och året efter Lösningen blev att hela orkestern gick in London 1948. klubblokalen. som medlemmar. Därmed fick de tillgång till klubbhuset. Dessutom fick de för- – Parallellt med OS arrangerades VM på binda sig att spela gratis på alla klubbens de sträckor som inte var olympiska. Jag ”Skogshuggarn.” fick plats i stafettlaget på 4x500 meter Det gällde att klara ekonomin för bygget. idrottsevenemang under namnet TKK- tillsammans med bl.a. Gert Fredriksson Sedan tidigare var klubben duktig på att orkestern. och vi lyckades vinna. sälja lotter. Dessutom arrangerade man – Vi var troligen enda klubb i landet, som Lars Hellsvik flyttade efter OS till Karl- danser ute i bygderna, men även på Fol- hade egen hornorkester, konstaterade Karl-Erik Björk. stad. kets Hus, Hotell Bele, Stadshotellet och i Lennart Karlsson Tingvallahallen. SM 1944. Den ekonomiska verksamheten blev så Källor: Minnesanteckningar av Karl- 1944 arrangerade trollhätteklubben SM. omfattande, att det blev svårt att besätta Erik Björk. kassörsposten. Till slut stod man utan. Tävlingen rönte stor uppmärksamhet ”Kämpatag i Kraftstaden”, en avhand- Då dök en man från Värmland upp som och samlade 200 deltagare, med Gert ling från Historiska Institutionen i Göte- en räddande ängel. Han hade kallats in Fredriksson i spetsen. Svenska Filmin- borg av Hans Svensson från 1995. 18 TROLLHÄTTAN

Trollhättedomare sjuttio år Trollhättans Fotbollsdomarklubb Kent Magnusson, Dorn-Olof Lundberg bildades 1943 och firar i år 70 år och Andreas Ekholm har varit och den som fotbollsdomarklubb. sistnämnde är förbundsdomare. Fören- ings-, distrikts-, regions- och förbundsdo- mare är olika domarkategorier. Därefter Undertecknad hade förmånen att få träffa kan man bli uppklassad som elitdomare, fyra härliga domarprofiler, varav två vilket innebär att man dömer superettan Dorn-Olof Lundberg och Kent Magnus- och allsvenskan. I Sverige finns det för son hade lagt domarpipan på hyllan. närvarande sju så kallade proffsdomare. Dömer gör fortfarande Marie-Louise Av de tre tidigare nämnda herrarna Svanström och Anders Ekholm. Den sist- kan nämnas att Kent Magnusson hade nämnde i år också ordförande i TFDK, bokfört alla sina 2201 matcher oavsett en syssla som Andreas tog över efter matchkaraktär. Dorn-Olof Lundberg hade Marie-Louise. 2004 matcher på sitt samvete, medan Trollhättans Fotbollsdomarklubb Andra domarprofiler som nämndes inom ”ynglingen” i sammanhanget, Andreas klubben var tidigare förbundsdomarna Ekholm har agerat allt från föreningsdo- Djur gillade Kent som domare. Vid ett Kjell Andersson, Åke Bjurbäck och mare i Sjuntorp upp till att vara för- tillfälle i Tidaholm kom en andmamma Lennart Johansson, den sistnämnde allt bundsdomare nästintill i 700 matcher. lugnt gående in på plan med sina fyra ofta nämnd antingen som Edvard eller Minnena är ju blandade. ungar. Men vant visade Kent av denna Pampas. 32 domare finns inom fören- För Marie-Louise Svanström är ju alla familj av planen och matchen fortsatte. ingen och här ingår också domare från internationella uppdrag kronan på verket. Jag har inget speciellt minne, utan hela Vänersborg, då det saknas domarklubb Andreas Ekholm tog ur minnet fram tiden under de femton år, som jag var på denna ort. en division 5 match mellan Sjövik och förbundsdomare, var de flesta matcher Vad är viktigt för att bli en bra domare? Vårgårda som hade lockat över 1000 glädjerika, sa Dorn-Olof Lundberg. Vid De tillfrågade var ganska eninga. personer. Däremot var betydligt fler ett tillfälle bröt han en match, tränings- Det är en fördel om man har spelat åskådare på Ullevi, när Andreas 2005 matchen mellan Lilla Edet och Hjärtum, fotboll, då har man lättare att förstå olika fick uppdraget att döma finalen i Gothia när en kvart återstod, eftersom spelarna situationer, som man kan hamna i som Cup 16-årsklassen. började att puckla på varandra. spelare. Vidare bör man ha god social Bland många minnesrika matcher för Är ni inte här för att träningsspela, så kan kompetens och förmåga att vara själv- Kent Magnusson, så var seriefinalen i vi lika gärna sluta matchen, sa Dorn-Olof kritisk. division 3 på Rimnersvallen i Uddevalla och lämnade planen. mellan Oddevold och Västra Frölunda ett På tal om avbrutna matcher, så hade sådant tillfälle. Andreas Ekholm ett speciellt minne. I en tät och ganska tuff match kom helt I matchen mellan Hemsjö och Sjövik plötsligt en hund inrusande, som spelare fick jag bryta på grund av åska. I lagens och vaktmästare hade stora besvär att få andra match tvingades jag åter bryta med av banan. anledning av ett oerhört åskväder. Först i Uppehållet blev tio minuter, vilket blev tredje mötet inom kort kunde genomföras gynnsamt för matchen, då båda lagens utan avbrott. spelare lugnade ner sig och matchen blev lättdömd i fortsättningen, sa Kent Stinsen Andersson, TIHS Magnusson.

En bild från Trollhättans Tidning på Marie-Louise Svanström Fotograf: Pierre Alexandersson Epitet domarklubbens främste aktör måste man sätta för Marie-Louise Svan- ström. Hon har varit på 80 internationella domaruppdrag. År 2000 fanns hon med som assiste- rande domare (AD) i damturneringen i de olympiska spelen i Sydney. I Sverige har Marie-Louise dömt 147 allsvenska matcher i damallsvenskan. Marie-Louise var första kvinnliga AD-domaren i herr- Fyra representanter från Trollhättans Fotbollsdomarklubb som i år firar 70 år som superettan år 2000. 70 gånger har hon fotbollsdomarklubb. Från vänster Kent Magnusson, Dorn-Olof Lundberg, Marie- anlitats i denna serie. Louise Svanström, Andreas Ekholm. 19 TIBRO

Eine Fredrikssons karriär startade på Gärtsvallen

Tibros fotbollsstolthet Eine Fredriksson med 20-talet landskamper och allsvenskt spel började sin karriär på Gärtsvallen i Tibro. Han var hedersgäst när Idrottshis- toriska Sällskapet invigde sin tjugonde utställning i Lilla Hörnan om matcherna mellan kamratgängen Gärts, Pluto och Hagen. Långt innan ungdomsfotbollen blev så organiserad som i dag sparkades det boll mellan olika kamratgäng. Runt om i de olika bostadsområdena i Tibro fanns flera lag och fotbollsplaner. Tre av dem Ett lag med spelare från Gärts, Pluto och Hagen: Jan Strålman, Lennart Löfving, uppmärksammas lite extra i Idrottshisto- Christer Hafvenstein, Rolf Åberg, Sven Hägg, Stig Jansson, Eine Fredriksson, riska Sällskapets jubileumsutställning i Ove Hellström, Christer Carnegren, Lars-Erik Erlandsson och Arne Jörgensen. Sporthallens Lilla Hörna. Foto: Lars-Ola Carlén – I slutet av 50-talet fanns det flera Hagens plan var den som mest likande en fotbollsgäng och vi gjorde upp matcher ”riktig” fotbollsplan. Den hade till och i skolan, berättar Arne Jörgensen, som med nät i målen. spelade i Gärts AIK. Pluto hade också en plan, men den Gärts bestod av ett 20-tal spelare i användes bara till träning, så det blev området kring Carnegrens affär vid Hjo- bortamatch varje gång för dem. vägen-Breviksvägen. De spelade sina matcher på Gärtsvallen, som låg på ett av Inte bättre men roligare prästgårdens gärden där de fick trängas I samband med invigningen av Idrotts- med korna. historiska Sällskapets utställning ”Från pojkfotboll till landslagsspel”, samlades Gärtsvallen låg på Prästgårdens gärde – Vi fick sätta upp och ta ned målen vid ett 50-tal spelare för att uppleva gamla och var hemmaplan för Gärts AIK, där varje match så inte korna skulle välta minnen och fundera på om det var bättre Eine Fredriksson började sin fotbollskar- dem och fick alltid börja med att mocka förr. riär, som ledde till både allsvenskt spel rent där vi skulle spela. och landslaget. I Lilla Hörnan pågår – Nej, men det kanske var roligare, reso- utställningen till sista januari 2014. Mål med nät nerar Eine Fredriksson, en gång i tiden Foto: Lars-Ola Carlén För motståndet stod bland annat Pluto spelare i Gärts AIK och senare via Tibro FF, med spelare från området vid Ring- AIK allsvensk spelare i både Göteborgs- bästa säsong då han var med i EM-kvalet vägen och Bäcken, samt Hagens BK, laget Gais och IFK Norrköping. med Ralf Edström, Ove Grahn och de andra storheterna. med spelare från området runt Anders- Då, för 50–60 år sedan, var kraven inte torpsvägen och med plan där Hägge- lika stora. Gais åkte dock ur allsvenskan och efter- torpsskolan ligger i dag. som ”Åby” bara tog ut allsvenska spelare – Man hade tid att träna och utöva många – Det finns fortfarande en del av planen blev IFK Norrköping ny klubbadress. sporter, säger Eine, som även spelade kvar vid skolan och på vintern spolades Där spelade han från 1977 och fortsatte pingis och hockey i Tibro, innan det blev den så att vi kunde spela ishockey, berät- som aktiv i bland annat styrelsen efter fotboll för hela slanten och flytt- lasset tar Sven Hägg. spelarkarriären. Åtta år som tränare i gick väster ut 1970. Smedby AIS har det också blivit, där Trots att de fanns flera duktiga talanger i sonen Niclas Fredriksson i dag är klubb- Tibro var Eine en av få som tog chansen chef. att spela högre upp i seriesystemet. Tibro återvänder han till flera gånger Ett 20-tal landskamper blev det också om året. Han har inte glömt sina rötter och han var nära att komma med till VM och Tibroborna minns Eine Fredriks- 1974. son. Så det blev många timmars tjôt om – Jag var med och sjöng in VM-låten fotboll och en grundlig genomgång av ”Vi är svenska fotbollsgrabbar”, utställningen, även efter invigningen och men fick stanna hemma när den slutliga lunchen. truppen togs ut av Georg ”Åby” Eriks- son. (Tjugonde utställningen i Lilla Hörnan i Tibro). Gärts AIK, Pluto FF och Hagens BK Utställningen pågår till den sista januari var några av de kamratgäng som nästa år. sparkade boll mot varandra i slutet av Debut mot Norge 1950-talet. Hösten 1974 debuterade han i blågult Foto: Lars-Ola Carlén mot Norge och året därpå hade han sin Lars-Ola Carlén, SLA 20 ”Joel” och Tjäder berättade om sina idrottskarriärer Lars Joelsson och Rolf Tjäder Från början spelade de båda i Tibro Bordtennisklubb som bildades 1939, en har spelat bordtennis sedan förening som lades ned på 1970-talet. början av 1950-talet. 1952 Redan 1958 valde Lars att gå över till Hörnebo SK som varit en aktiv klubb blev de juniormästare i Väster- sedan 1932. götland och för tre år sedan, Det och mycket annat berättade de för nästan 60 år senare, tog de ett 30-tal besökare som kommit för att lyssna. Besökarna bjöds även på en upp- SM-brons i dubbel. visningsmatch i bordtennis och de fick själva tävla i rundpingis där mästarnas Lars Joelsson och Rolf Tjäder har spelat Lars och Rolf som fortfarande är aktiva mästare slutligen blev Lasse från Karls- bordtennis sedan 1950-talet, en lång spelare berättade om sina idrottsliga kar- borgs Idrottshistoriska sällskap. idrottskarriär som de berättade om på riärer när Idrottshistoriska femklövern Idrottshistoriska femklöverns träff. hade träff i Sporthallen i Tibro. Anneli Malm, SLA Foto: Anneli Malm, SLA

med 6-5 i en för handboll ej lämpliga Bengt”Kompis” Johansson. ”Vad gör Du Handbollsminnen hall. här?” frågade han. ”Tänkte få träna/spela Artikeln i förra numret av denna Efter SM-segern bjöd vi hem Er och Ni handboll” svarade jag. Kom till oss i Ma- fick stryk i en handbollshall. jorna då! Så blev det och dit kom även tidning väckte minnen och tanken Vi i Skövde vann 56 och 58. Med två Lennart Solberg. En annan som fanns att skriva detta. inteckningar i denna pokal borde Skövde med under Majorna-tiden var Anders Tell Lv fått den, men den hamnade i Ystad, en profil från Alingsås och Sörhaga. Det gäller Gunnar Dahlins medverkan när tävlingen lades ner 1973. vid idrottscafét i Trollhättan. 1960 kom jag till Stockholm och höll Tack Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Jag är född i Skövde 1937 och som för på att bli lagkamrat med Gunnar Dahlin för att Ni påminde mig om den kanske många andra blev idrotten en viktig del i och Leif Forsberg från Borås i AIK. I mest fasansfulla matchen av de ca 600 mitt liv. Djurgårdens handboll då fanns Ronney jag spelade och att Ni håller liv i ”bög- Pettersson, min barndomsvän, som jag dens idrottshistoria”. Minnen finns också I Skövde på 40-50 talet kände vi doften vunnit DM- och läroverksturneringar från spel i I 15:s gymnastiksal bl. a. hur av handbollsklister på stadens gator. med. Jag gick till DIF. Ronney P blev en den kvinnliga publiken stannade till för Handboll blev en del av mitt liv då och framstående målvakt i fotboll i DIF och att se oss klä om eller hur publiken satte även senare. landslaget. ”felleben”. 1961 kom jag till Göteborg och stod Från pojklag blev det spel i junior- och utanför Mässhallen och träffade då på Rolf Wikström A-lag. I mitt fall i IFK Skövde. På den tiden var DM- tävlingarna en viktig tävlingsform och i handboll fick segraren spela vidare om SM- medaljer- na. Det blev spel utanför Västergötlands gränser!

Det bästa minnet från detta är, att vi fick möta Örebro SK i kvartsfinalen (vi för- lorade), men spela förmatch till Sveriges landslag i VM-turneringen 1954, som Sverige vann.

När jag kom in i gymnasiet blev det spel om prins Bertils pokal (landet var upp- delat i fyra grupper) och Skövde ingick i västra gruppen innehållande lag från Västergötland, Göteborg, Bohuslän och Halland. Efter seger i gruppen var det semifinal och ev final.

Finalvinst gav inteckning i pokalen och titeln svensk mästare. Stående fr.v. Claes Gustavsson, Tor Almén, Per Frohm, Lars Persson, Skövde vann turneringen 1955/56. Lars-Åke Lindén, Bo Axelsson (gym.dir. och lagledare). 1956/57 vann Trollhättan efter att i Sittande fr.v. Håkan Ljungmark, Nils Eriksson, Ronney Pettersson, Rolf Wikström, gruppspelet innan ha slagit oss i Skövde Karl-Johan Lönnroth. 21 VÅRGÅRDA

Björn ”Frasse” Bäck, en på ett år då han tävlade i seriecross för Lerum. enduroförare med blick i backspegeln Nämnas bör också att Frasse är Stor grabb nr 71. Stor grabb blir man, förkla- Bertil Hedlund samtalar med rar Frasse, efter att ha erövrat ett antal MC-veteranen Frasse i Vårgårda. fastställda poäng i sin sport. För enduro krävs sammanlagt 25 poäng. En SM- När Björn ”Frasse” Bäck i Vårgårda ser seger ger till exempel 3 poäng. tillbaks på sitt liv som aktiv och oerhört framgångsrik enduroförare så har han Frasse hade ingen inom familjen som svårt att hitta den egentliga upprinnel- uppmuntrade honom att bli den motorcy- sen till sitt stora motorsportsintresse. kelentusiast som han blev. Annat är det Frasse berättar att när han som barn i nästa led. Sonen Peter har ägnat sig åt hade en krona i veckopeng så räckte det motorcross och sonen Torbjörn har fram- precis till ett 25-öres Toy och tidningen gångsrikt tävlat i enduro med 3 SM-guld, RACING, en facktidskrift som handlade en seger i crossens totalcup, ett silver om bilar, motorcyklar och båtar. I den i lag-VM i Sixdays i Australien samt läsningen väcktes och underhölls intres- trea och femma i VM som sina främsta set för motorsport. meriter. Ett träningspass i grusgropen i Katebo, Innan motorcykelepoken var det den Remmene, i början av 1960-talet inofficiella tävlingsformen cykelcross som gällde, oftast i det som ännu idag kallas för Åhmans banor, byggda utifrån skyttevärnsgropar vid Tånga Hed. Där länders lag uppmanades att i solidaritet utspelade sig många fighter, inte minst dra sig ur. Men hur som helst kunde mellan Frasse och Gösta Fåglum som tjeckerna komma och tävlingen kunde var jämngamla. Frasse berättar med genomföras. Frasse startade tillsam- ödmjuk stolthet att han kan räkna sig till mans med en tjeck och en östtysk. De den celebra skaran som besegrat Gösta två satte av i högsta fart från start på Fåglum i cykel. andra sträckans asfaltsvåg och Frasse var mest förundrad över att de hade så Som 16-åring sparade han på Kabom bråttom, de hade ju en idealtid att uppnå. ihop till sin första motorcykel som var Asfalten övergick i grusväg genom skog en Kärnan/Husqvarna, 120 cc. Med den som upphörde och rena berget tog vid. vann han i Alingsås sin första tävling, Plötsligt tog vägen slut men pilen visade som var ett manöverprov, trots att rakt fram – nedför sett stup! De två andra Alingsåsarna kunde stoltsera med betyd- hade haft föråkare ute och visste att det ligt dyrare och finare motorcyklar. gällde att ha en hel del tid tillgodo för att ta sig ned för den dramatiska slutningen Ändå var det bilsport som inledde det med stigar som knappt tillät en motorcy- egentliga tävlandet inom motorsporten. kel. Frasse tog sig med stor möda ner på Björn ”Frasse” Bäck på sonen Peters Med en Wolkswagen 1200 deltog Frasse mer humana stigar och vägar och sedan moderna motocrosscykel, i bl.a Skaraborgsnatta samt tre biltäv- blev det åka av. På den resterande delen en Honda 450 cc. lingar till före 1965. Detta år tog dock av sträckan passerade jag nog minst 150 MC-intresset över och det med besked. förare, säger Frasse, som slutade fyra på 1965 var nämligen året då Frasse vann delsträckan och femma totalt efter sin En gång har far och son mötts och det Junior-SM i enduro för max 175 cc. Då uppkörning. var i Helsingborg 1992. Torbjörn i hette det ännu inte enduro utan tillförlit- Tjeckerna vann och möttes av enormt juniorklasen och Frasse i motionsklas- lighetstävlingar, minns vi som var med jubel och applåder medan Östtyskarnas sen. Torbjörn var snabbast ut i den på den tiden. ankomst möttes med tystnad. Sverige gemensamma starten och sedan växlade blev trea och fick hövliga applåder. den inbördes striden för att till sist låta Som given i endurolandslaget fick Frasse ungdomen segra och därmed säkra tron- vara med och erövra 10 guld i Interna- På frågan vad som skiljer mest mellan följden. tional Six Days Enduro. Tävlingar som 70-talets cross- och enduromotorcyklar oftast gick nere på kontinenten. När jag och dagens, svarar Frasse utan att tveka: Den 5 april 1975 satte Frasse backrekord frågar Frasse om det är någon tävling fjädring och bromsar. 1976 prövade han i Björbobacken i Borås, en bedrift som som han minns speciellt berättar han, att åka med nymodigheten automatlåda ingen kan ta ifrån honom eftersom den efter en stunds eftertanke, om sin första men efter ett par år gick han tillbaks till inte finns mer som tävlingsbacke. Dagen tävling i landslaget som gick i Italien manuell låda igen. efter inträffade något ännu större, då föd- 1968. Efter att ryska trupper gått in i Frasse tävlade för Alingsås MK tills han des nämligen dottern Maria! Tjeckoslovakien var det osäkert om det var med och bildade Kullings MS …. Bertil Hedlund, tjeckiska laget kunde delta och övriga som han sedan blivit trogen, så när som Wårgårda Idrottshistoriska Sällskap 22 VÅRGÅRDA

När tyskarna kom till Tånga Hed Annandag Pingst 1967 bjöds det på internationell friidrott på Tånga Hed, i Vårgårda, i form av en klubbmatch mel- lan Vårgårda IK och SC Ura- nia, från Hamburg.

Löparna på 400 m ”pustar ut” efter loppet. För Vårgårda IK: Stig Brehag (t.v.) och Gusten Anderzén (t.h.).

SC Urania var egentligen på besök hos Herrljunga SK, med vilka de sedan tidi- gare hade ett idrottsligt utbyte. Då de var ”sugna” på ytterligare tävlingstillfälle un- der sin vistelse i Sverige, fick Vårgårda IK en förfrågan om intresse fanns för ett utbyte i form av en klubbmatch. SC Urania Vårgårda IK

Med kort varsel fick VIK:s friidrottsbas, Gösta Johansson, kalla in den ”aktiva styrkan”, samt alla funktionärer, till denna oplanerade drabbning. Dagen till ära visade vädret sig också från sin allra bästa sida, vilket även bidrog till ett gan- ska stort publikt intresse.

För de flesta i hemmaklubben var det för- sta gången man tävlade mot ”utländskt” motstånd, vilket givetvis upplevdes som lite extra spännande. I själva klubbmat- Gösta Johansson hade många uppgifter chen var VIK ”ofina” nog mot sina tyska under ”tyskmatchen”, bl.a. som starter. gäster och vann med poängsumman 66 mot 40.

STIG SJÖGREN Samtliga foton: Håkan Håkansson Vårgårda IK, genom Stig Sjögren, i led- ningen på stafettens tredje sträcka.

Roger Andersson (främst) och Karl-Erik Lundström (t.h.) satte nytt klubbrekord i höjdhopp. Bert Larsson har ”gått loss” på 3000 m. Den tidigare rekordhållaren, Olle Ekman, gratulerar. 23 VADSBO

Drömmen om konstfryst blev bara en – dröm! Det fanns en gång en väldigt långtgående tanke när det gällde bandyn i Sjötorp. Det skulle byggas konstfryst. Det är 25 år sen planerna blev konkreta – ytterligare ett par år bakåt i tiden föddes tanken. Beslutet togs i samband med en årsfest på motell Rattugglan. Ett optimis- tiskt styrelsegäng gick ner i en källarlo- kal och bestämde sig. Här skulle den konstfrusna banan byggas under 1980-talet om Elless dåvarande Det som var aktuellt var inköp av Nya styrelse fått som de ville. Ullevis gamla frysanläggning i Göteborg. Kompressorer, pumpar och elektrisk skrev på. Det talades om den konstfrysta Men det där med konstfryst löste sig utrustning. Däremot inte själva rören. anläggningen och ingen ville vara direkt ändå – i grannkommunen Gullspång. Ty Det som fick optimismen att spira var det negativ, även om projektet också sågs när politikerna i Mariestad sa nej jobbade faktum att det fanns en chans att kom- med skepsis. politikerna i Gullspång f ö r en bana, som munfullmäktige i Mariestad faktiskt Var det här egentligen möjligt? Var det blev verklighet 1989. skulle säga ja till satsningen och bidra rimligt? Så här i efterhand konstaterar nog många med nödvändiga pengar. Det var de 49 folkvalda politikerna i av de inblandade att det tänktes fel. Det Ja, optimismen var så stor att ett gäng kommunfullmäktige som skulle få av- var fel att satsa på en bana i Sjötorp. åkte ner till Göteborg med långtradare göra. Ingen visste egentligen riktigt hur Det hade varit klokare att inrikta sig på och nödvändiga verktyg och började omröstningen skulle sluta. Mariestad, eftersom politikerna inte var plocka isär och lasta på, och plötsligt När det väl kom till skott röstades försla- avvisande till tanken om konstfryst. Men stod vid bandybanan i Sjötorp en frysan- get ner – med tre röster, om inte minnet naturligtvis är det lätt att vara efterklok läggning av äldre modell men priset var sviker. med facit i hand. ju bara 250 000 kronor. Så där stod nu Elless IF med en i princip Samtidigt tycker nog många att det var Nu återstod emellertid det svåra jobbet värdelös konstfryst anläggning för en bra att det inte blev någon konstfryst att jaga ihop pengar från privatpersoner, kvarts miljon kronor. Vad skulle man ha bana i Sjötorp. Det hade varit tungt att sponsorer och kommunen. Grunden den till? klara driften på sikt. Det hade krävts fanns alltså på plats, men var i princip Tja, ingen visste väl riktigt. Sälja den? enorma ideella insatser för att få det att värdelös om det inte gick att få ihop Men vem ville köpa? Skrota den? Men gå runt. ekonomin. fanns det något skrotvärde? Men det var i alla fall ett gott försök den Det anordnades öppna möten i Sjötorp Den blev helt enkelt liggande i många år där gången på 1980-talet, då bandyn och det fanns en viss optimism. Pri- vid bandybanan, till slut som ett monu- fortfarande var stor i Sjötorp och många vatpersoner fick chansen att teckna sig ment över en chansning som inte gick år till, ska tilläggas. för andelar á 5000 kronor, och många hem. HÅKAN LARSSON

Vadsbo In memoriam. Idrottshistoriska Rolf Svensson – Karlsborgs Idrottshistoriska Sällskaps förste ordförande Sällskap och en av grundarna – avled i början av detta år, 92 år gammal. inbjuder till Rolf var född i Finspång och kom via Stockholm och Westermalms IF IDROTTSHISTORISK DAG till Karlsborg 1948. Där blev han aktiv medlem i Skackans IF.

på Karlsholme i Mariestad Under dess storhetstid på 50- och 60-talen var Rolf framgångsrik lördagen den 19 oktober 2013 kl. 800-meters -och terränglöpare, samt senare en duktig ledare. 14.00 – 17.00 Han har gjort en ovärdelig insats genom att i ord och bild dokumentera Skackans IF:s historia 1927-1983, bl.a. i de s.k. Skackanböckerna. Program: Medverkan av idrottsprofiler Rolf fick tyvärr inte uppleva vårt sällskaps 10-årsjubileum i maj. från Vadsbo, Han deltog dock i förberedelserna och har i jubileumsskriften beskrivit utställning, servering. m.m. grundandet och de första åren.

Dagens Gäst: Karlsborgs Idrottshistoriska Sällskap kommer alltid med tacksamhet Ralf Edström. att minnas Rolf som en god och ödmjuk vän och hedra hans minne.

VÄLKOMNA! Fri entré. Roland Gustafsson ordf. 24 KARLSBORG

Karlsborgs Idrottshistoriska Sällskap 10 år I anslutning till detta visade Bo Bremsjö Karlsborgs Idrottshistoriska ur sin rika fotosamling bilder från Fors- Sällskap, som bildades i maj vik och berättade om en svunnen tid, då 2003, kunde den 15 maj 2013 även idrotten växte fram. fira 10-årsjubileum.

Ett femtiotal medlemmar och gäster från de idrottshistoriska grannsällskapen hade mött upp denna kväll i Hankens bygde- gård. De välkomnades till musik och kunde in- ledningsvis ta del av av en miniutställ- ning med bl.a. en inventering av fotbolls- planer i kommunen, LV1:s brottarklubb och klippböcker.

Styrelsen hade till dagens jubileum tagit fram en jubileumsskrift, som delades ut till deltagarna. I denna presenterades Vadsbo uppvaktade vidare med verksamheten i text och bild under tio år. blommor, standar och gåvor. Av skriften framgår bl.a., att sällskapet idag har 130 medlemmar, arrangerar En varm försommarsol inramade denna återkommande idrottscaféer, gör ut- minnesrika och högtidliga jubileums- ställningar, dokumenterar och beskriver kväll, som avslutades med smörgåstårte- idrotten förr och nu i Karlsborgs buffé. kommun. Roland Gustafsson

Till ett jubileum hör även att förtjänta medlemmar uppmärksammas. Ett särskilt 10-årsdiplom överlämnades till de av de närvarande, som aktivt arbe- tat för sällskapet under de tio åren. Att notera är, att Göte Ivarsson även tilldelades Westgöta Idrottshistoriska Sällskaps förtjänstdiplom och standar.

De idrottshistoriska sällskapen i Lidköping, Skara, Skövde, Tibro och

Har du något idrottsminne, Westgötarnas Idrottshistoria trycks i över 4.000 ex. som du tror kan intressera och du, som skickar insändare, reportage etc. våra läsare, så tveka inte, når en väldigt stor läsekrets, som t.ex. utan skicka in det till red. • Samtliga medlemmar i Sällskapen i Västergötland Du får också skicka in bilder för publicering –färg eller • Samtliga IHS i hela Sverige svart/vitt digitala, hög- • Regionkontor i Västra Götaland upplösta, eller vanliga kort. • Samtliga kommuner (bibliotek) i Västergötland • Samtliga SISU-konsulenter • Styrelsen i Västergötlands Idrottsförbund WESTGÖTARNAS • Samtliga Föreningsarkiv i Västergötland IDROTTSHISTORIA • Ledamöter i RF • De flesta tidningar i Västergötland

25 Vara

DISNEY OCH VÄSTGÖTARNA Vad har Walt Disney att göra i vi numera kallar för ”wild card” till OS- Westgötarnas idrottshistoria kan tävlingarna i Stockholm. Det visade sig dock att de flesta svensk-amerikaner med man ju undra? Jo, det handlar ”wild card” inte höll erforderlig klass, om en verklig solskenshistoria utan blev utslagna per omgående. Sak med idrottsanknytning. Sedan kan samma gällande ”vår” Carl Johnson – det vi ”på köpet” baka in honom i blev respass direkt mot en ungrare. Dock några andra sammanhang också. blev han fotograferad under matchen och Vi börjar med solskenshistorien. hamnade på så vis på bild på ett brevkort med nummer 19. På ett dylikt skickade År 1903 lämnar Karl-Oskar Johansson, Carl en hälsning från Stockholm och född 1883 i Längnums församling, Sal ”solskensolympiaden” till en kvinnlig i nuvarande Grästorps kommun för att bekant i New York. immigrera till USA. Liksom sin namne Tre år senare gifter sig Carl Johnson med i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit var denna dam. I äktenskapet föds en son. på sin muskulösa, ludna kropp av en Karl-Oskar Johansson från Sal stor, stark 1929 bestämmer sig familjen för att flytta medarbetande konstnär. och envis. Han hamnade i New York västerut. De hamnar i Glendale i Kali- och fick arbete som murare. Arbetet var fornien. Carl lämnade muraryrket och Ja, det kan man väl kalla en solskenshis- dock inte nog för Karl-Oskar att mäta fick jobb som personlig fystränare hos toria! sina krafter med, utan han gick med i ingen mindre än Walt Disney! Ja, i jobbet Swedish-American Athletic Club, alltså ingick inte bara att hålla Walt Disney i Måhända gjorde Carls gedigna fysträ- en svensk-amerikansk brottningsklubb. trim – Carl fick förtroendet att köra hårt ning och popularitet i övrigt att Walt Så småningom blev Karl-Oskar såväl med alla filmstjärnor och medarbetare till Disney insåg att svenskar i allmänhet amerikansk medborgare som amerikansk Walt Disney, som jobbade i Disney Stu- - och västgötar i synnerhet - var rejält mästare i brottningens welterviktklass dios i Hollywood. Bland filmstjärnorna och dugligt folk som man kunde lita på. I under namnet Carl Johnson. kan nämnas t.ex. Johnny Weissmüller varje fall beslöt han sig för att anställa en annan västgöte som ateljéchef. Namnet Carl Johnsons brottartalang gjorde att och John Wayne! var Gustaf Tenggren, född i Magra, men han 1912 återvände till fäderneslandet Livet lekte för Carl Johnson, som på sin hade sina rötter i Tängs socken i nuva- som medlem i den amerikanska OS- 65-årsdag den 13 september 1948 fick rande Grästorps kommun. 1936 blev truppen! Ja, ska vi vara noga med fakta gratulationshälsningar via en lång lista Gustaf Tenggren anställd som konstnär- om uttagning, så må erkännas att ett med autografer från alla medarbetare i lig ledare i Hollywood och ateljéchef för antal amerikaniserade svenskar fick vad Disney Studios. Dessutom en teckning 400 tecknare hos Walt Disney. Dags att avrunda historien om Walt Disney och västgötarna. I boken ”Klon- dike ´98” beskriver författarinnan Ethel Andersson Becker livet uppe i Klondike i nordvästra Canada under guldrushens ”glada” dagar. Författarinnan, som tillsammans med sin familj emigrerade från Larv till USA i slutet av 1800-talet, var kusin till Marianne Lundmark, vars son Hans gjort sin känd som ”Mr. Larv” (medlem i Vara IHS) och en landsbyg- dens apostel. Denna bok fann en av Walt Disneys tecknare så intressant att han snodde hela storyn till ”Joakim von Ankas äventyr i Klondike”. Ja, västgötarna hade förmodligen en stor plats i Walt Disneys hjärta!

Detta är nedtecknat av en annan C-O Johansson.

Har du något idrottsminne, som du tror kan intressera våra läsare, så tveka inte, utan skicka in det till red.

Du får också skicka in bilder för publicering –färg eller svart/vitt digitala, hög-upplösta, eller vanliga kort. 26 Elljusspåret i RYDA, det Detta hämtades på Orrebacken hos Karl att kopparn åt upp järnvajern efter något Erik Larsson, medlem i föreningen, samt år, så denna gick av. Då var det att hitta andra i Västergötland på Levene Såg. någon annan lösning Det blev nu lite längre transporter, att 1961 var ett snörikt år, snön låg till Till stolpar för att hänga belysningen åka till Levene var det närmre en mil, så mars månad. Tanken kom upp att för- inköptes rör hos Nejmans Skrot i Troll- det tog sin tid. Det var även dyrare spån söka ordna en skidtävling på kvällstid hättan. Dessa kröktes sen ca 45 grader från Levene, på Orrebacken skänkte Karl i gatubelysningen i Helås samhälle. någon meter från toppen för att få bästa Erik sågspånet. Kärror som användes möjliga ljus över spåret. Dessa rör göts Sagt o gjort, plogade snövallar låg kvar var spannmålskärror, en del med luckor sedan fast i cementrör som tidigare och med en del medlemmar utrustade i golvet där sågspånet matades ut. Värre grävts ned i marken vid sidan av spåret. med skyfflar gjordes vägövergångar klara var det om det inte fanns luckor, då var På några ställen användes långa brädor, för skidspår. Marschaller kompletterade det till och ösa. Efter traktorkärrorna gick som spikades ihop som ett A utan mel- belysningen. En bana på ca 2 km blev sedan två –tre man och krattade ut spånet lanstreck. det till den planerade kvällstävlingen. till en slät yta. I januari år 1963 var elljusspåret klart Deltagare: klubbens egna åkare samt Belysningen var ett kapitel för sig. Det belysningen kunde knäppas på och allt från närliggande klubbar som telefon- fanns ju färdiga belysningsslingor att fungerade. inbjudits. köpa, men detta var dyrt. Det blev till Tävlingen blev lyckad och det blev bra DET ANDRA ELLJUSSPÅRET I VÄS- att försöka tillverka belysningen själva. med publik från de boende i samhället. TERGÖTLAND VAR ETT FAKTUM. Bengt Hasselström, ortens elektriker, var Någon enstaka bil for förbi och undrade en klurig man. Han köpte trådar i rullar Det var bara Mullsjö friluftscentrum som vad det var fråga om. och sen tillverkade han en vinda som hade elljusbelyst motionsspår, varken Tävlingen födde tanken att bygga ett el- en medhjälpare vevade runt och Bengt Skövde eller Falköping hade kommit så ljusspår på Almesåsen med utgångspunkt matade in de båda trådarna så de blev långt. från den nyuppförda bygdegården. Nya lindade i varandra. På var 15:de - 20:de Elljusspåret invigdes högtidligen med en fräscha lokaler som gav stora utveck- meter monterades sedan en lamphållare. tävling i febr. 1963. Hela Västergötlands lingsmöjligheter för idrotten i Ryda. Lampskärmarna gjordes av tunn alumi- skidelit var på plats. Termometern visade Tiden från tanke till handling blev inte niumplåt. Hans Olof Enarsson ansvarade minus 24 grader men det hindrade inte långt. Markägare kontaktades och gav för detta och med en kapsågs hjälp så- åkarna. klartecken. Gunnar Larsson närmaste gades runda skärmar fram, skars upp till Bertil Dahlen, fullmäktiges ordf. invigde granne, markägare och den som var mest mitten och hål togs för lamphållare drogs och berömde klubben för initiativet och berörd var mycket positiv. sen ihop så de blev som en skärm skall grattade. vara och nitades. När lampskärmarna var Bidrag söktes hos Rydafullmäktige som Tävlingen vanns av Raymond Dufva, färdiga var även kapsågsklingan färdig. beviljade 1.000 kr. Borås. Det var bara för Hasses far Enar att Våren 1962 var sträckningen av spåret investera i en ny. Elljuspårets tillkomst tillsammans med bestämd och arbetena med själva spåret Denna hemmagjorda belysningsslinga, goda snövintrar på 1960-talet gjorde att kunde inledas. Avverkning av en del träd, som så klart ej var godkänd enligt dagens skidsporten blomstrade i Ryda och även i stubbar togs bort de flesta med spade och bestämmelser, har återuppstått på en grannkommunena Essunga och Grästorp. skyffel, det mesta ett rent handarbete. längd av ca 20 meter. Detta för att påvisa Lokala ungdomstävlingar genomfördes Markavjämningar var nästa steg och hur det såg ut för 50 år sedan, slingan med 120 – 130 deltagare och även på traktor med chaktblad kom till använd- finns på klubbens skidmuseum. Ström- vuxensidan märktes en markant ökning ning. Påförsel av grus från den närlig- kabeln hängdes sen upp i en 4-5 mm. av skidåkare gande grusgropen jämnade ut håligheter. vajer även det med hemmgjorda krokar När detta var gjort så påfördes sågspån i av koppartråd som var lätt att böja. Detta Bror Jonsson stor mängd på hela sträckningen. var dock inte så lyckat för det visade sig

EFTERLYSNING Ryda Skidklubb efterlyser skidmaterial från svunnen tid till klubbens skidmuseum. Det vi speciellt letar efter är gamla tjärvallor från olika tillverkare, Lappglid, Husum-Jonssons m. fl. Skidbindningar från olika tillverkare är också intressanta. Då är det bara bindningen vi vill ha. Det kan vara intressant att se efter och visa hur bindningarna har utvecklats under åren, De så kallade ”Kandaharbindningen” har vi gott om. Det är den bindningen som har ett par fjädertrådar runt skon och fram till en bit framför tåspetsen. Kandahar -namnet kommer från en stad i Afganistan. En engelsk Baron, Fredrik Roberts, ledde ett fälttåg i slutet på 1800-ta- let och intog bl a Kandaharområdet. Efter segern antog han namnet Baron Fredrik Roberts av Kandahar. Baronen var mycket intresserad av skidåkning och efter hemkomsten till Europa inbjöd han till en skidtävling i Schweiz år 1911. Tävlingen som fick namnet Kandaharloppet blev en succe, vilket inspirerade baronen till att utveckla en skidbindning. Denna skidbindning med en stålfjäder som spändes runt hälen, salufördes under namnet Kandaharbindning och blev mycket populär, först på tävlingsskidor och sen på övriga skidor. Källmaterial: Levende historie, Norge. Vi söker också ett par av Bruno Åviks rullskidor. Han tillverkade rullskidor med luftgummihjul ca 20 – 25 cm höga och en försänkt mellandel för bindningen. De var från 1950 – 60-talet någon gång.

Har Du eller din förening något intressant så hör av er till undertecknad på tel 0512 15005 eller 070 3615005 Bror Jonsson 27 Efter frukost och utcheckning på tisdags- WIS PÅ RESA 2013 morgonen var det sedan dags för besöket WIS Måndag – tisdag 20-21 maj ar- på Idrottsmuseet. Det blev en verklig Westgöta Idrottshistoriska Sällskap rangerade WIS i samarbete med upplevelse. Våra kolleger ”ägde” entrén SISU Idrottsutbildarna en idrotts- till Idrottens Hus. Man hade hela 800 25 år m2 till sitt förfogande och hade utnyttjat 1988 - 2013 resa till Helsingborg. dessa på bästa sätt till att presentera hel- singborgsidrotten på ett luftigt, överskåd- Resan fick ett stort gensvar och samlade ligt och snyggt sätt, med audioguide för 48 deltagare. Programmet hade två tunga den som så önskar. Och att den ingalunda inslag, dels den allsvenska toppmat- enbart består av fotboll lärde vi oss också chen Helsingborg – Elfsborg på kvällen snabbt även om HIF naturligtvis är stora den 20, dels ett studiebesök den 21 på i sammanhanget. Det senare underströks Helsingborgs idrottsmuseum i Idrottens inte minst av den film från firandet av Hus som ligger intill klassiska Olympia. HIF:s hundraårsjubileum som vi fick ta Dessutom arbetade vi med utvecklings- del av. frågor både på nervägen och hemvägen. Helsingborgarna publicerar också böcker och vi var flera som köpte deras ”Å då sa jag till domaren” med många dråpliga historier som i och för sig i vissa delar nog kan återfinnas även i andra delar av En suveränt organiserad resa till ett lika landet. Man har också bl a gett ut en bok suveränt pris! Enda haken var ju att ”fel” om HIF:s landslagsspelare 1924-2012. lag vann den allsvenska matchen, men det är förstås svårt att skylla på Föreningen Idrottsarkivet har ca 1300 arrangörerna! medlemmar som betalar en årsavgift på 200 kr. Man får också ett bidrag på Tommy Olsson Foto: Lennart O/BIS 225 000 kr årligen från Kulturnämnden men de pengarna försvinner raskt Resan anträddes i vackert väder och efter tillbaka till en fika vid Vävarevallen i Skene och lunch annan kommunal på Motell Hallandsås var det dags för instans i form av incheckning på hotell Horisont innan vi hyra. begav oss till Olympia. Det blev en verk- lig toppmatch där det rödblå hemmalaget Från WIS sida var drog längsta strået och vann med 2-1 det Bo Zackrisson sedan Elfsborg bjudit på två individuella som svarade för misstag. Helsingborg var emellertid sett planeringen i sam- över hela matchen klart vassare så det verkan med var bara för oss många elfsborgare på Gullspångs Buss och plats att acceptera resultatet. SISU. 1998

WIS 10-års jubileum i Gräfsnäs mars 1998. Standar- och diplomutdelning WIS styrelse september 1998 28 JUBILEUMSKRYSS

TRE I OASER STAD I PARTI BALKFORM MARANATA STEN HAMNAR ÖVER REVY- TANZANIA GRUPP NU MED KANSKE I IOGT GRÄSMAT- TAN

LAND I HOL- ASIEN LAND

FÖRENA

JOE LABERO

ORIMLIG LAT MINERAL T.EX. TID

MODER

1938-2013 TRÄD BOK- TALLIUM HETVÄG- LÄNGRE I SKYNDA ÄR ETT KEDJA GAR ERICSSON VINDBY FÖRR

FIRAS EFTER 25 ÅR FACK

BERG GRUVBOLAG RITADE PLANET ARM ROLIGT OCH MÅNAD LÄRA SVERIGE YRKE

DIKTARE SPEJAR ANTI- ASTAT MON

FJÄLL- KÄRLEK TROLL- FLOD I OMÖJ- TON FARA DOM ITALIEN LIG ATT MYNT BAK- FÖRSTÅ NU VERK

TVÅ VÄGG- PRYD- NAD

TRÄNING VÄDER- DEL 2 SKEV STRECK GÖRS STATLIGA ÅNG- BOLAG BÅT

FALSK UTDELAS ALASKA TRÄNARE ELDAR MYCKET RÄK- RÄDDA NING RAR

KLÄT- 21 SKALL MELLAN TERVÄXT TE KOTOR SAND- KULLE

YMNIGT FÖRBJU- ELVA IVÄG DET I GBG SIOUX COME- SKARA- BACK BORG

LÅNG RESA

SJUK- SOM KK KORT TON DOM I SALT SOM HOS SAKAS RÄV

GÖR JOD LITER SPANIEN BZ VÄRM- WIS YT- LAND 2013 MÅTT 13-07 JUBILEUMSKRYSS. Bokstäverna i de skuggade rutorna ger, rätt sammansatta, ett ord för något vi gärna tar fram i samband med jubileum. Skicka svaret på ett vykort eller kuvert till ”JUBILEUMSKRYSS”, Bo Zackrisson, Långgatan 5, 547 93 Skagersvik. Senast den 15 november vill vi ha svaren. Som vanligt drar vi tre vinnare bland rätt insända svar.

Rätt svar i förra numrets ”SOMMARKRYSS” skulle vara ”SOLTIMMAR”. Bland rätt insända svar har vi dragit följande vinnare: WIS 1:a pris 3 Sverigelotter: Sven-Olof Andersson, Sandklintsvägen 8, 511 72 Fritsla. Westgöta Idrottshistoriska Sällskap 2:a pris 2 Sverigelotter: Ingvar Johansson, Olof Andersgatan 2, 521 33 Falköping. 3:e pris 1 Sverigelott: Anders Nilsson, Hantverkaregatan 37, 535 30 Kvänum. 25 år 1988 - 2013 Vi gratulerar vinnarna! Lotterna kommer med posten. 29 Adresser och telefonnummer till idrottshistoriska sällskap/föreningar och idrottsmuseer i Västergötland

Alingsås Idrottshistoriska Sällskap Herrljunga Idrottshistoriska Sällskap Skara Idrottshistoriska Sällskap Adress: c/o Gunnar Ryberg Adress: c/o Sixten Borgvall Adress: Olle Magnusson Prästeskärsvägen 11 Grengatan 5 Källiden 8 441 35 Alingsås 524 32 Herrljunga 532 31 Skara Tel: 0322-120 88 Bes.adr. Tennishallen, Herrljunga Tel: 0511-139 52 Epost: [email protected] Tel: 0513-104 93, 0761-48 58 68 Hems. www.skaraihf.se Hems. www.alingsasihs.se Epost. [email protected] Utställn.: Monter, Idrottshallen Lokal Östra Kyrkogatan 3 Hems. www.herrljungaihs.se Ordf. Olle Magnusson, 0511-139 52 Ordf. Gunnar Ryberg, 0322-120 88 Ordf. Rolf Melin, 0513-108 42 Epost: [email protected] Sekr. Lars Larsson, 0322-137 24 Bankg. 435-1953 Sekr. Gösta Karlsson, 0511-128 91 PlusG. 645 95 45-7 Bankg. 393-5038 Kontakt: Ronnie Andersson Kontakt: Olle Magnusson 0322-176 22

Borås Idrottshistoriska Sällskap Karlsborgs Idrottshistoriska Sällskap Skövde Idrottshistoriska Sällskap Adress: Box 554 Adress: c/o Göte Ivarsson Adress: c/o Börje Weiler 501 13 Borås Gökstigen 16 Poppelvägen 6 A Kansli: Allégatan 71 546 33 Karlsborg 541 48 Skövde Tel: 033-35 39 39, 033-22 63 55 Tel: 0505-108 50, 0731-42 22 51 Tel: 0500-430 622 Epost: [email protected] Hems. www.karlsborgsihs.se Museum: Skövde Idrottshistoriska Hems. www.bihs.se Ordf. Roland Gustafsson, Museum Museum: Borås Idrottsmuseum 0505-306 14 First Hotel Billingehus Bockasjögatan 2 Sekr. Lars-Erik Gustafsson, Ordf: Börje Weiler, 0500-430 622 Ordf. Tommy Olsson, 033-20 04 53b 0505-442 18 Epost:. [email protected] Sekr. Maija Larsson Epost: [email protected] Sekr: Nils Larsson, 0500-437 130 PlusG. 106 15 75-5 Epost: [email protected] Epost: [email protected] Bankg. 5513-8168 PlusG: 14 47 72-1

Essunga Idrottshistoriska Sällskap Lidköpings Idrottshistoriska Sällskap Tibro Idrottshistoriska Sällskap Adress: c/o Kent Larsson Adress: Esplanaden 1 Adress: c/o Christer Carnegren Axgatan 9 531 50 Lidköping Brittgården 48 465 30 Nossebro Kansli: Esplanaden 1, 543 37 Tibro Tel: 0512-508 40 Tel: 0510-216 17 Tel: 0504-107 13 Hems. www.essungaihs.se Epost: [email protected] Hems. www.tibroihs.se Ordf. Kent Larsson, 0512-508 40 Hems. www.lidkopingsihs.se Ordf. Sven Andersson Sekr. Sören Aghamn Museum: Lidköpings Idrottsmuseum Tel: 0504-220 00 0512-463 15 Esplanaden 1 Pg. 294 79-3 Bankg. 5251-1904 Ordf. Folke Brink, 0510-249 19 PlusG. 629 38 95-6

Falbygdens Idrottshistoriska Sällskap Marks Idrottshistoriska Sällskap Tidaholms Idrottshistoriska Förening Adress: Odenhallen, Odengatan 41 Adress: c/o Britt-Marie Knutsson Adress: Stallängsvägen 4, 521 41 Falköping Backavägen 10 522 34 Tidaholm Tel: 0515-155 80 511 63 Skene Tel: 0502-60 63 38 Kontakt: Sven-Erik Hellberg, Tel: 0320-313 83, 076-10 78 393 Epost: idrottshistoriskatidaholm1 0515-155 80, 0709-26 62 83 Epost: [email protected] @gmail.com Hems. www.falbygdensihs.se Kontakt: Viggo Svensson Hems. www.tidaholmsihf.se Museum: Falbygdens Idrottsmuseum 0320-480 14 Museum: Tidaholms Idrottsmuseum Odenhallen Hems. www.marksihs.se Stallängsvägen 4 Ordf. Ulf Söderhjelm, 0515-176 35 Museum: Marks Idrottsmuseum, Ordf. Gösta Cronholm 0768-02 05 05 Boråsvägen 237, Rydal Bankg. 5839-3471 Sekr. Sven-Erik Hellberg Ordf. Britt-Marie Knutsson, Epost: [email protected] 0320-313 83 Bankg. 268-5022 PlusG. 82 06 15-3 30 Trollhättans Idrottshistoriska Sällskap Vara Idrottshistoriska Sällskap Wårgårda Idrottshistoriska Sällskap Adress: c/o Hasse Rosendahl Adress: c/o Carl-Owe Johansson Adress: c/o Roland Svensson Österlånggatan 80A Kållegården 1 Fötene Järskagården 1 461 35 Trollhättan 534 92 Tråvad 447 91 Vårgårda Tel: 0520-334 43, 0708-61 22 10 Tel: 0512-140 12 Tel: 0322-62 70 19 Hems. www.trollhattansihs.se Epost: [email protected] Hems. www.wargardaihs.se Ordf. Hasse Rosendahl Hems. www.varaihs.se Museum: Idrottshist. samlingar Epost: [email protected] Museum: Kålles Rekordmagasin Kommunhuset Vårgårda Bankg. 230-0119 Kållegården, Tråvad Ordf. Roland Svensson Kontakt: Hasse Rosendahl, Ordf. C-O Johansson, 0322-62 70 19 S-E Andersson 0512-140 12 Sekr. Stig Sjögren, 0322-62 36 51 Bankg. 5400-2829 Bankg. 299-6585

Vadsbo Idrottshistoriska Sällskap Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Vänersborgs Idrottshistoriska Förening Adress: Marieholmsvägen 2 Adress: Roland Gustafsson Adress: Box 80, 542 43 Mariestad Ekenäsvägen 11 462 21 Vänersborg Ordf. Bo Zackrisson, Skagersvik 546 72 Mölltorp Museum: Huvudnässkolan Tel: 0551-203 22 Tel: 0505-306 14 Tel: 0521-197 03 Epost: [email protected] 0706-73 06 14 Epost: vbg.idrottsmuseum@ Hems. www.vadsboihs.se Epost: [email protected] telia.com Sekr. Per-Göran Persson Ordf. Roland Gustavsson Hems. www.vanersborgsihf.se Tel: 0501-50138 Bankg. 5423-6880 Adress: Huvudnässkolan Bankg. 402-6712 Ordf. Benny Östh Kontakt: Per-Göran Persson, Tel: 0521-187 85 0501-501 38 Bankg. 5859-9200 Epost: [email protected]

Styrelsen för Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Roland Gustafsson, ordf. Bo Zackrisson, v. ordf. Sven-Åke Mökander Carl-Erik Johnsson Ekenäsvägen 11 Långgatan 5 Markgatan 39 Kelvingatan 33 546 72 Mölltorp 547 93 Skagersvik 441 51 Alingsås 507 43 Borås 0505-306 14 0551-203 22 0322-67 23 10 033-10 30 30 0706-73 06 14 0705-24 58 61 070-672 31 56 0708-16 15 51 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected]

Sture Pettersson, kassör Tommy Olsson, sekr. Lars Göran Bengtsson Bergsängsvägen 40 Sjönäsgatan 14 Ranvägen 2 521 30 Falköping 506 49 Borås 462 54 Vänersborg 0515-153 60, 0708-15 36 01 033-20 04 53, 0705-67 79 58 0521-158 12, 073-639 71 88 [email protected] [email protected] [email protected]

Folke Brink Karin Monsén-Karlsson Lennart Lundh Fröjdegårdsvägen 32 Skinnmo Moholm Carlmarksgatan 18 531 56 Lidköping 461 98 Trollhättan 532 32 Skara 0510-249 19 0520-42 51 26 0709-17 20 02 [email protected] [email protected] [email protected]

Du vet väl att du, som privatperson också kan bidra med att förgylla tidningen med insändare, reportage etc. Har du något idrottsminne, som du tror kan intressera våra läsare, så tveka inte, utan skicka in det till red. WESTGÖTARNAS IDROTTSHISTORIA Du får också skicka in bilder för publicering –färg eller svart/vitt digitala, högupplösta, eller vanliga kort. 31 Posttidning B

Returadress: Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Box 554 501 13 BORÅS

WIS Westgöta Idrottshistoriska Sällskap Några ”go´bitar” ur WI nr 3 2013 25 år ...och mycket, 1988 - 2013 mycket mera!

Westgöta Idrottshistoriska Sällskap fyller 25 år. John Wennberg, gangsters och ”Kämpatag i Kraftstaden” år - sid. 16-18 Historik och fakta - sid. 4 - 13 och 28 - 29 världsmästaren i boxning! - sid. 14

WIS på resa 2013 - sid. 28 Denna tidnings tillkomst - sid. 10 Tyskarna påTånga Hed - sid. 23

Trollhättedomare sjuttio år - sid. 19 Disney och Västgötarna - sid. 26 Handbollsminnen - sid. 21