Upplevelsevärden
Stadens parker och naturområ- med ett varierat innehåll kan locka män den behöver erbjuda en stor varia- niskor med olika bakgrund och livsstil, tion av upplevelser som lockar till vilket ger möjligheter till möten som kan utevistelse och till fysisk aktivitet. stärka integrationen i staden. Helsingborgs gröna miljöer ska till- Utbud Nåbarhet godose människornas behov av att Gröna mötesplatser har olika funktioner. De större mötesplatserna kan vara ge se och uppleva, vila och återhämta mensamma för hela stadsdelen, medan de sig, mötas och umgås, promenera bostadsnära mötesplatserna ger trygghet och motionera och av att leka, lära och identitet i närområdet. Gröna mötes och utmanas. Behov och intressen platser som lockar hela staden är Slottsha skiljer sig från individ till individ och gen, Stadsparken, Gröningen, Fredriksdal Upplevelse- olika lägen ger olika förutsättningar. och Sofiero. värden Utbudet av grönområden och hur de kan Olika parkkaraktärer nås från olika delar av staden har behand Människor söker särskilda kvaliteter och lats i tidigare avsnitt. En tredje faktor för upplevelser i parker och naturområden. hur områdena uppskattas och används Omfattande miljöpsykologisk forskning handlar om upplevelser och aktiviteter. har identifierat åtta parkkaraktärer som Här ges en introduktion till de många beskriver olika upplevelser. De är kopp önskemål och behov som finns och en lade till olika behov och påverkar vilka bild av aktivitetsmöjligheter i stadens områden som människor väljer att besöka. grönområden. Ett avsnitt behandlar tysta Populära vardagsaktiviteter som prome områden och buller, eftersom ljudmiljön nader, motion, utflykter, och avkoppling i är en viktig kvalitet. naturen är kopplade till stora grönområ den som kan erbjuda ro, vildhet, artrike Gröna mötesplatser dom och rymd, medan andra aktiviteter Parkerna är Helsingborgs gröna mötes är knutna till gröna kulturmiljöer eller platser och ger identitet och liv åt staden. platser för större sammankomster. De är offentliga och anspråkslösa platser där både spontana och arrangerade sam De åtta parkkaraktärerna är: mankomster äger rum. Attraktiva parker • rofylldhet - områden där man kan höra Lek och umgänge i Stadsparken. naturens egna ljud och inte störs av till exempel skräp • vildhet – där vi fascineras av naturen • artrikedom – där vi upplever en varia tion av djur och växter och till exempel årstidernas variation • rymd – där man kommer in i en annan värld, som en större sammanhängande skog utan skarpa övergångar • allmänningen – en grön, öppen plats för gemensamma aktiviteter och vistelse • lustgården – en avgränsad, trygg och av skild plats där man kan koppla av, njuta och leka • centrum/fest – en mötesplats för fest och nöje, till exempel torg och platser där man kan träffa andra • historia/kultur – platser där man kan uppleva tidens gång och spår av tidigare generationers värv (Grahn, Stigsdotter, Berggren-Bärring, 2005).
En vilsam stund i Furutorpsplatsen.
TEMATISK FÖRDJUPNING 60 Rekreation Grönstrukturprogram Trygghet Det handlar om att förbättra gångvägar, Parker och naturområden måste upp utöka sittplatser, ordna handikappanpas levas som trygga för att människor ska sade toaletter och ta bort nivåskillnader använda dem. Det handlar om olika as med mera så att fler människor kan ta del pekter – trygghet under dagen, trygghet av stadens alla miljöer. på kvällar och nätter och om att kunna ta sig till grönområden på ett säkert sätt, Utveckling av stadens parker utan att behöva korsa större trafikleder. Hur parker och naturområden i Helsing Faktorer som bidrar till ökad trygghet är borg kan utvecklas för att möta de behov god framkomlighet och ett vårdat intryck. av upplevelser och aktivitetsmöjligheter Om fler människor vistas i parkerna ökar som finns redovisas inte i grönstruktur också den upplevda tryggheten, vilket kan programmet. Det arbetet behöver föras på skapa en positiv spiral. en mer detaljerad nivå och skulle kunna klar göras i ett fortsatt arbete med någon form av Många undviker grönområden på kväl handlingsprogram. lar och nätter. Även om statistiken visar att de flesta våldsbrott sker på helt andra platser – ofta i områden med rikt krogliv – upplevs grönområdena ofta som otrygga och utsatta platser kvällstid. Det behöver
därför finnas goda alternativa vägval i de 0 1 000 fall då viktiga rörelsestråk passerar genom meter Naturupplevelse grönområden. GrönytaGrönyta med med brukarvärde brukarvärde "utsikt" ”utsikt”
AllmäntAllmänt tillgänglig tillgänglig grönyta, grönyta, min 0,2 ha min 2 hektar Tillgänglighet Blomprakt Parker, promenadvägar och naturområden Vinter- Spontan- aktivitet idrott ska kunna användas av alla. Barn, äldre Mötesplats Pro- och personer med funktionsnedsättning Natur- Grön oas menad lek är mer beroende av att miljön är anpas Sociotopkartering Skogs- Vatten Lugn BOSTAD Lek Motion sad för alla. Man ska kunna vistas i och ta känsla och ro Sociotoper är i korthet platser för mänsk- sig fram i miljön även med rullator eller liga aktiviteter eller upplevelser. med en barnvagn. Sittplatser och offentli Inom 300 m gångavstånd ga toaletter är en förutsättning för många Sociotopkartering är ett verktyg som för att kunna ta del av parker och natur Inom 500 m kan användas för att visa tillgången till gångavstånd områden. Att göra det möjligt för alla att olika upplevelsevärden och aktivitets- komma ut i park och natur är en viktig del Inom 1 km möjligheter i olika stadsdelar. Kartlägg- gångavstånd i folkhälsoarbetet. ningen kan vara till nytta när man vill förbättra kvaliteterna i grönområdena. Plan- och bygglagen ställer höga krav på till Önskat avstånd till olika brukarvärden. (Omarbetning efter figur av Alexander gänglighet. Helsingborgs stad har under ett Ståhle.) Steg ett, en expertvärdering, genomför- tiotal år arbetat med att förbättra tillgänglig des år 2008. Ett antal brukarvärden in- heten på gatu-, park- och allmän platsmark venterades i ett första steg, bland andra i enlighet med Nationell handlingsplan för blomprakt, bad, djur, evenemang, pick- handikappolitiken. (Prop 1999/2000:79). nick, kulturhistoria och naturlek. Steg två innebär en brukarvärdering med dialog- aktiviteter i form av enkäter och intervjuer RIKTLINJER för de olika stadsdelarna. Metoden utgår • Stadens grönområden bör erbjuda från tidigare karteringar i Stockholm och en variation av upplevelser för alla Göteborg men har anpassats efter lokala åldrar. förutsättningar. • Parker och naturområden bör in bjuda till spontana möten och social samvaro.
Pålsjö skog. Tillgänglig gångväg. Gröningen.
TEMATISK FÖRDJUPNING Rekreation 61 Grönstrukturprogram Fysisk aktivitet Staden möter trender och nya behov av Människor rör sig allt mindre i dagens aktiviteter på olika sätt. En skatepark har samhälle. Samtidigt ökar kunskapen om tillkommit vid Ångfärjestationen och en att fysisk aktivitet har stor betydelse för parkourbana på Elineberg ger möjlighet folkhälsan och motverkar folksjukdomar att utöva en ny urban sport. Idrottsoasen som övervikt, depression och cancer (FHI vid Olympia erbjuder ett stort urval av ak 2006). Våra möjligheter att gå, cykla, leka, tiviteter för barn och ungdomar. springa och röra oss till vardags påverkas på många sätt av stadens struktur och ut På stadens marker finns också områden för formning. särskilda fritidsverksamheter som fiske dammarna vid Raus och koloniområden. God tillgång till grönområden stimulerar De är inhägnade och tillgängligheten för till rörelse i vardagen. Vissa aktiviteter andra grupper är därför begränsad. Golf kan utövas på många håll medan andra banorna är gröna landskap som skulle kun kräver anordningar som planer, ridvägar na få större värde för rekreation om man eller liknande. Grönområdena behöver ge skapar stigar genom dem och om man ger Bollekar i stadsparken. möjligheter till aktiviteter av olika slag. bättre möjligheter till skidåkning vintertid.
Vad som efterfrågas följer aktuella tren Människor har olika relation till naturen der. Det har blivit mindre självklart att och en del saknar traditioner att ta sig ut delta i föreningsverksamheter, medan i större naturområden. Intresset för natur aktiviteter som klättring, skejting och och miljö kan främjas genom guidningar, parkour fått större fokus. Därför behövs tipspromenader, naturstigar, naturpunkter, både flexibilitet och tillräckliga gröna ytor mobilappar med mera. Sportfiske är en för att kunna anpassa utbudet efter nya aktivitet som lockar många, även grupper behov. Utbud och aktiviteter ska tilltala som inte vistas i naturen så ofta. även äldre ungdomar för att locka dem att föra med sig fysisk aktivitet in i vuxen Kommunen har flera vandringsleder, bland livet. Likaså är det bostadsnära grönom annat Skåneleden, som ger möjligheter till rådet mycket viktigt för äldre. Fysisk ak promenader och naturupplevelser. Det finns tivitet motverkar benskörhet och stärker önskemål om fler vandringsleder och nya etapper planeras ibland annat i Råådalen. Bollspel på näridrottsplatsen på Rosen- kroppens hjärt- och lungfunktioner. gården. Ett rikt utbud av aktiviteter I parker och naturområden finns många möjligheter för vuxna, barn och ungdomar i Helsingborg att ägna sig åt motion och aktiviteter. Det ger samtidigt tillfällen till enkla och naturliga möten. Vid vinterväder är pulkabackar och skridskodammar välbe sökta platser. Kartan ger en översikt över olika anläggningar i stadens grönområden, men tillgången till större idrottsplatser och idrottshallar behandlas inte i grönstruktur programmet.
Näridrottsplatser finns på tio platser i kom munen (2013). De är försedda med mål Fotboll i Fredriksdalsskogen. och konstgräs eller gummibeläggning för att kunna användas spontant till olika spor ter. Åtta fotbollsplaner med konstgräs kan
användas året runt. De får användas av alla, Källa: Folkhälsoenkäten i Skåne 2008 när de inte bokats av föreningar. Enklare gräsplaner med fotbollsmål, så kallade park planer, finns runtom i bostadsområdena.
I kommunen finns 146 enklare baslek RIKTLINJER platser utspridda över staden (2013). De • Stadens grönområden bör locka till fy- 16 områdeslekplatserna vänder sig också sisk aktivitet för alla åldrar och grupper. till de lite äldre barnen och har ett större • Park för utevistelse, spontan lek och upptagningsområde. Vissa av dem har ett idrottsaktiviteter för barn behöver finnas tema, till exempel ”Pirater i sikte” på Grö inom 300 meter från bostäder och kunna ningen. Behovet av lekplatser behöver nås på trafiksäkert sätt. Löpträning i Pålsjö skog. beaktas vid planering av nya bostadsom råden.
TEMATISK FÖRDJUPNING 62 Rekreation Grönstrukturprogram Aktiviteter i grönområden (2013)
Konstgräsplan
Näridrottsplats
Områdeslekplats
Ridanläggning
Ridvägar
Elljusspår
Vandringsled
Idrottsplats
Koloniområde/Odlingslotter
Rekreationsområde
Allmänt tillgänglig grönyta
TEMATISK FÖRDJUPNING Rekreation 63 Grönstrukturprogram Tystnad och buller Tystnad är en kvalitet att ta vara på. Tysta Tystnad och ro är kvaliteter som efterfrågas områden är dock sällsynta i tättbefolkade i parker och naturområden. Samtidigt är trakter, eftersom det där finns en bak många områden störda av trafikbuller och grundsnivå av samhällsbuller. Det saknas andra ljud. Att peka ut och värna tysta grö vedertagen definition, men en bullernivå na miljöer är angeläget, liksom att förbättra på 40 dB(A) har ofta använts. Vid högre Buller ljudmiljön i utsatta parker. buller överröstas naturens egna ljud. Buller är störande och oönskat ljud från till exempel trafik eller maskiner. För att parker och naturområden ska ge Det är viktigt både att värna tysta miljöer möjlighet till vila och avkoppling och kunna och att förbättra situationen i bullerut Andelen som blir bullerstörda ökar på- locka till fysisk aktivitet behöver de erbjuda satta grönområden där så är möjligt. För tagligt mellan 50 och 55 dB. En studie en behaglig ljudmiljö. Om människor und utom att begränsa bullret, kan man också av besökare i Stockholms parker visade viker grönområden på grund av för mycket i någon mån förbättra ljudupplevelsen ge att vid en ljudnivå på 50 dB (LAeq,4h) buller finns en risk att folkhälsan försämras nom vegetation eller maskera ljudet med ansåg 77 procent av besökarna att ljud- på sikt. Människor har högre förväntningar till exempel vattenporl. miljön var bra eller mycket bra. på tystnad i större rekreationsområden utan för staden än på parkerna inne i stadsmiljön. Vid 55 respektive 60 dB låg motsva- rande andelar på 48 procent respektive I stadens parker behöver ljudnivån ligga RIKTLINJER 21 procent. Vid en ljudnivå på 55 dB var under 50 dB(A) för att merparten, 77 pro • Tysta parker och naturområden bör värnas. andelen bullerstörda 40 procent och an- cent, av besökarna ska uppleva ljudmiljön • Situationen i bullerutsatta grönområden bör delen mycket bullerstörda 16 procent som bra. Över denna nivå stiger andelen förbättras där så är möjligt, i första hand i re- (Nilsson, med flera 2008). bullerstörda snabbt och vid ljudnivåer över kreationsområdena och i stadsdelar med få 55 dB(A) är mer än hälften, 56 procent, tysta miljöer. Naturvårdsverket har föreslagit följande störda eller mycket störda (Nilsson, Lind • Ljudnivån bör understiga 50 dB(A) i parker riktvärden: qvist 2008). Naturvårdsverket har föresla och naturområden och 45 dB(A) i rekrea- git riktvärden för olika typer av grönom tionsområden för att säkerställa en god • I friluftsområden i kommunala över- råden, alltifrån otillgängliga fjällmiljöer till ljudmiljö. siktsplaner bör 45 dB(A) inte få över- parker i städer. I marginalen visas de kate skridas mer än 60 min per dag. gorier som är aktuella i Helsingborg. • I tätortsnära rekreationsområden bör 45 dB(A) inte få överskridas mer än Situationen i Helsingborg 120 minuter per dag. Staden har karterat trafikbuller och ett • I parker bör den ekvivalenta ljudnivån åtgärdsprogram antogs av kommunfull under den tid parken besöks ligga 20 mäktige i januari 2014. Där redovisas dB(A) under nivån för omgivande ga- både bullersituationen och prioriteringar tor eller på högst 45-50 dB(A), vilket- för åtgärder i parker och naturområden. dera som ger den högsta ljudnivån. Kartan på nästa sida visar bullernivåer i (Naturvårdsverket 2003, 2007). stadens grönområden.
Pålsjö skog är det enda av stadens rekrea tionsområden som klarar Naturvårdsverkets föreslagna riktvärde på högst 45 dB(A) i tätortsnära rekreationsområden. Andra na turområden med låga bullernivåer är Örby ängar, Jordbodalen och Olympia-Fredriks dal. Både de östra delarna av Bruces skog och stora delar av Ättekulla-Råådalen har bullernivåer över 55 dB(A) – en nivå där över hälften av besökarna känner sig störda.
Många parker i stadens norra och centrala delar har en god ljudmiljö, vilket innebär en bullernivå under 50 dB(A). Men det finns också parker med högre bullernivåer Decibel (dB) är en logaritmisk enhet för att mäta ljudstyrka. En ökning på 3 dB innebär en för- som Margaretaparken, Gröningen, Kop dubbling av ljudstyrkan, medan den upplevda parmölleplatsen, Stadsparken och Furu ljudstyrkan fördubblas vid en ökning med 10 dB. torpsplatsen. I stadens södra stadsdelar är det få grönområden som kan erbjuda en 0 dB motsvarar det svagaste ljud som en män- niska kan uppfatta. Vid 120 dB börjar ljud god ljudmiljö. Bland dem finns Jordboda uppfattas som smärtsamt, men redan vid 85 len, Ramlösaravinen, Råå vallar och sär dB kan hörselskador uppstå vid längre expo- skilt Örby ängar. Några större parker som nering. Fredriksdal, ett tyst grönområde. pekats ut som områdesparker har höga bullervärden – Elineberg och Ramlösa.
TEMATISK FÖRDJUPNING 64 Rekreation Grönstrukturprogram Bullernivåer i grönområden
<40< 40 dB(A)dB
40-4540 - 45 dB(A)dB
45-5045 - 50 dB(A)dB
50-5550 - 55 dB(A)dB
55-6055 - 60 dB(A)dB
>6060 dB dB(A) >
TEMATISK FÖRDJUPNING Rekreation 65 Grönstrukturprogram Grön pedagogik Skolornas behov av grönområden
Utemiljön har fått en starkare roll i skolor med cirka 4500 elever i grundskola undervisningen. Parker och natur och gymnasium. I brist på egna skolgår behöver därför finnas nära skolorna dar, använder många elever bland annat Miljöundervisning och vara enkla att nå. Gröna ytor på Stadsparken och Slottshagen. skolgården används för spontanlek Miljöverkstaden är Helsingborgs sats- och som platser för att bara vara. Samtliga grundskolor och nästan alla ning på att stödja förskola, grundskola gymnasieskolor i centralorten har mindre och gymnasium i miljöundervisningen. än 300 meters gångavstånd till områdes Tillsammans med miljöverkstadens pe Grönområden är viktiga pedagogiska re surser som utnyttjas i undervisningen i park eller närpark. I Mariastaden har sko dagoger får eleverna egna sinnliga upp- lorna istället tillgång till grönt på samfälld levelser som knyts till kunskap och för- flera ämnen. Undervisning för hållbar ut veckling bör enligt läroplanen ske genom kvartersmark. Från många av skolorna är ståelse. Stadens satsning och det aktiva det däremot längre än 300 meter att gå deltagandet från skolor förbereder Hel- direkta möten med naturen, egna obser vationer och fältstudier (Lgr11). Kunskap till något naturområde. Bristen på varie singborgs barn och ungdomar för att delta rad natur i närområdet är särskilt påtaglig i samhället med miljöengagemang. om människans beroende av och påver kan på naturen betonas, liksom betydel för skolorna i de mindre tätorterna. sen av ekosystemtjänster. Undervisningen i idrott och hälsa ska stärka rörelseför I utomhuspedagogiken är det viktigt med mågan och intresset för fysisk aktivitet tillgång till olika slags natur som hav, skog, och vistelse i naturen. Det kan ske genom insjöar och åar. Fredriksdals muséer och orienteringsövningar, lek och rörelse i ute trädgårdar används som uteklassrum med miljö samt undervisning om allemansrät tillgång till pedagoger, landskapsbotanisk ten. Även gymnasieskolans kursplaner i trädgård och ett kulturlandskap som skild biologi och geografi lyfter fram fältstudier rar 1840-talets Skåne. Området ligger lät och pekar på att miljö- och hållbarhets tillgängligt för många skolor i centralorten. perspektiv är centrala. Fredriksdals pedagoger erbjuder olika elev program kopplade till skolans kursplan. Kretshyttan, en av miljöverkstadens lokaler. Grönområden är kreativa miljöer som gynnar såväl koncentration som inlärning. Naturpunkter med informationstavlor På skolgårdarna är gröna miljöer viktiga finns i Bruces skog, Jordbodalen, Pålsjö för att främja spontanlek för elever i alla skog, på Råå vallar och vid Lussebäcken. åldrar. Särskilt högstadie- och gymnasie De fungerar som pedagogiska rastplatser elever har även behov av egna platser för där man kan lära sig om naturen. Natur att bara vara. De gröna miljöerna i anslut punkterna gör det möjligt att uppleva ning till skolorna är viktiga eftersom barn olika sorters natur, till exempel betes och ungdomar tillbringar så stor del av sin mark, skog och strand. Miljöverkstaden är vardag där. ett stöd i miljöundervisningen och möter varje elev i genomsnitt sex eller sju gånger För att kunna använda grönområdena i under skoltiden från förskola till gymna den schemalagda undervisningen med sium. sina korta arbetspass, behöver områdena finnas nära skolan. 300 meters gångav Utflykter och exkursioner begränsas ibland stånd bedöms som rimligt för daglig an av skolornas ekonomi. Utflyktsmål inom Fredriksdals botaniska trädgårdar be- vändning. En god trafiksäkerhet med säk gång- och cykelavstånd gör att man kan söks av 25 000 elever varje år. ra övergångar är nödvändig. ge sig ut oftare än när man behöver an vända sig av kollektivtrafiken. Situationen i Helsingborg Användandet av utemiljöer i undervis ningen har ökat under de senaste 5–10 åren. Skolorna i Helsingborg anger att na tur och parker används kontinuerligt för idrott, orientering och för lek och rörelse RIKTLINJER på raster om de ligger tillräckligt nära. • Park och natur bör finnas inom 300 me- ters gångavstånd från grundskolan för Grundskolorna finns spridda i staden, främst att kunna användas i den vardagliga i bostadsområden utanför city. De kommu undervisningen. nala gymnasieskolorna ligger till stor del • Grundskolor bör ha grönområde med samlade på Slottshöjden och Olympia. Näs inhemska träd och växter i närheten för Naturpunkt Skogen finns i Bruces tan alla fristående gymnasieskolor finns undervisning. skog. i city, där det idag finns sammanlagt 18
TEMATISK FÖRDJUPNING 66 Grön pedagogik Grönstrukturprogram C v h ds r rö is a t L in e lu n d s Sofiero MARIASTADEN v äg en
3 S 2 o , f 4 i MARIA PARK e E r n o e v ä g g ä e v
a n l l
u
K BERGA n INDUSTRI- e d e VÄLA SÖDRA OMRÅDE l n s e lm INDUSTRI- g o ä lh OMRÅDE v e la g ä n V . Ä
v NORR s DALHEM p r
o t s H g jor n ts i h ög R DROTTNING- s- HÖG vägen RINGSTORP Vasator psvägen
TÅGABORG FREDRIKSDAL D STATTENA r o t t n i Fredriksdal n n M g e g S . äg ov t s e Ö n gen äl SLOTTS- ornavä s b Filb H t HÖJDEN o e c ROSENGÅRDEN r l k OLYMPIA e s d g e n HUSENSJÖ RAGNVALLA S CENTRUM S t J e ä n r E n b WILSON ADOLFSBERG LÅNGEBERGA v o 4 ä c PARK INDUSTRI- , g k E s s VÄSTER- g ENE- g OMRÅDE 6 . , BORG GÅRD E 2 HÖGABORG SOFIEBERG 0 S j ö SÖDER en g arpsväg a Fält t GUSTAVS- a n . ESKILS- LUND h Skolor – nåbarhet till lje n NÄRLUNDA MINNE O de park och natur le
P la n På t arpsv e ägen Kommunal grundskola r in g s ELINEBERG v ä Fristående grundskola g e g n s an an sgat ÖSTRA m Clau Kommunal särskola ag RAMLÖSA PLANTERINGEN L Kommunal gymnasieskola Hästhagsv Fristående gymnasieskola MIATORP RAMLÖSA LUSSE- E4 Naturpunkt BÄCKEN eden almöl M sg sthåll Större naturområde L Ru a n ÄTTEKULLA d ÄTTEKULLA s k INDUSTRI- r Mindre naturområde o n OMRÅDE a v ä RAUS SÖDRA g Högst 300 meters gångavstånd till e n natur RAUS VÅNG Områdespark
Rausvägen Närpark E
6
,
E
v
2 k r 0 Högst 300 meters gångavstånd till y PÅLSTORP K park RÅÅ Pålst orpsvägen Fredriksdal, Sofiero
ÖRBY Barriär - större bilväg 0 0,5 1 km
Barriär - järnväg L
TEMATISK FÖRDJUPNING Grön pedagogik 67 Grönstrukturprogram Förskolornas behov av grönområden
Parker och natur har en stor peda- särskilda kvaliteter tål en längre gång gogisk betydelse i förskolan. För sträcka, till exempel i form av en utflykt. barnen är utevistelsen med försko- 300 meters gångavstånd har visat sig vara lan ofta den enda under dagen. avgörande för barnens ork och möjlighet Läroplanen att regelbundet ta sig till en plats till fots. Förskolans profil, barngruppens storlek, Grönområden behövs för att uppfylla in- Naturkontakt och tidiga naturupplevelser skapar en förtrogenhet med naturen som åldrar, och tillgången till egna fordon eller tentionerna i förskolans läroplan. Målet kollektivtrafik påverkar också rörligheten. är att varje barn utvecklar motorik, ny- vi bär med oss livet ut. Barns närhet till fikenhet och förmåga att leka och lära. naturen stimulerar miljöengagemang och kan bidra till en hälsosam livsstil. Mindre barriärer med hastigheter på Barnen ska utveckla intresse och förstå- högst 50 km/timme uppfattas i regel inte else för naturens olika kretslopp samt som hinder då de sammanhållna grup hur människor, natur och samhälle på- Förskolornas utomhuspedagogiska arbete behöver närhet till områden av varierad perna ledsagas av vuxna. Större barriärer verkar varandra. De ska få ökad förstå- undviks i regel. else för naturvetenskap och samband i karaktär med en bredd av biologisk mång fald. Natur och park används vanligen i un naturen liksom kunskap om växter och Större naturområden som Pålsjö skog, djur. dervisningssyfte för äldre förskolebarn, och främst som lekmiljö för yngre barn. Platsens Fredriksdalsskogen, Jordbodalen, Ramlösa innehåll – lekplats, bänkar, grillplats och vä ravinen, Ättekulla skog, Råå vallar och Örby derskydd – har ibland större betydelse än ängar är viktiga och populära besöksmål. parkens storlek, eftersom förskolornas ak De besöks flera gånger per vecka av de för tiviteter ofta inte kräver så stort utrymme. skolor som ligger i närheten, men är även populära utflyktsmål för förskolor på längre Inte bara områdesparker utan även när avstånd. Fredriksdals museer och trädgårdar parker och små gröningar besöks frekvent är öppet och gratis för förskolor och skolor och är värdefulla för förskolorna. Närhet på vardagar. Så kallade naturpunkter – rast till grönområden är särskilt viktigt för för platser med information om bland annat skolor som har begränsat utrymme eller skog, betesmark och vattendrag – finns i ett ont om grönska på den egna gården. antal naturområden i centralorten.
Situationen i Helsingborg Om många förskolor lokaliseras kring en De flesta förskolorna i centralorten har till park finns risk för en ökad belastning och gång till natur eller park inom ett gångav slitage samt konkurrens med andra använ stånd på 300 meter. I vissa delar är tillgången dare. Exempel finns bland annat i Slotts sämre, men ingen förskola har längre än 500 hagen, Maria Park, Ramlösa brunnspark Borggården i Maria park nyttjas dag- meter. I Mariastaden har man tillgång till och Vikingsbergsparken. ligen av många barn och ungdomar. gröna områden på samfälld kvartersmark. RIKTLINJER En enkät om Helsingborgs förskolors an vändning av grönområden genomfördes år • Park och natur bör finnas inom 300 2008, och visar att närliggande grönytor meters gångavstånd från grundskola ofta används på daglig basis som komple och förskola för att kunna användas i ment till den egna gården. Områden med den vardagliga undervisningen.
Utepedagogik i Fredriksdalsskogen.
TEMATISK FÖRDJUPNING 68 Grön pedagogik Grönstrukturprogram C sv h öd r ar is L tin e lu n d s Sofiero MARIASTADEN v äg en 3 S 2 o , f MARIA PARK 4 i e n E r e
o g v ä ä v g a l e l
n u
K BERGA n e INDUSTRI- d e l VÄLA SÖDRA n OMRÅDE s e lm INDUSTRI- g o ä lh OMRÅDE v e la g ä . n Ä V sv
NORR p DALHEM r o st
g H jo n r i tsh R DROTTNING- ö gs HÖG - vägen RINGSTORP Vasator psvägen TÅGABORG FREDRIKSDAL
D STATTENA r o t t n Fredriksdal i n n e M g g g vä S . o t Ö ls e gen ä SLOTTS- n ä Filbornav s H b t HÖJDEN e o ROSENGÅRDEN OLYMPIA r c le k d s e g n HUSENSJÖ RAGNVALLA S CENTRUM S J t ä e r n WILSON ADOLFSBERG LÅNGEBERGA E n b 4 v o
PARK INDUSTRI- , ä c g k VÄSTER- E s ENE- OMRÅDE s 6 g g GÅRD , . BORG E SOFIEBERG 2 HÖGABORG 0 S j SÖDER ö ägen g Fältarpsv a GUSTAVS- t a . ESKILS- LUND n h je n NÄRLUNDA MINNE Ol de e l P l a n Påa t rpsväg e en r i n g ELINEBERG s v ä g g s n Förskolor – nåbarhet till e an gata ÖSTRA n m Claus park och natur ag RAMLÖSA PLANTERINGEN L Hästhagsv Kommunal förskola MIATORP Fristående förskola RAMLÖSA LUSSE- BÄCKEN E4 den Naturpunkt lmöle Ma g thålls L Rus a Större naturområde n ÄTTEKULLA ÄTTEKULLA d s k INDUSTRI- r Mindre naturområde o OMRÅDE n a RAUS SÖDRA v ä g Högst 300 meters gångavstånd till e n natur RAUS VÅNG Områdespark vägen Raus E
Närpark 6
,
v E k 2 r
y 0 Högst 300 meters gångavstånd till PÅLSTORP K RÅÅ park Pålst orpsvägen
Fredriksdal, Sofiero
ÖRBY Barriär - större bilväg 0 0,5 1 km
Barriär - järnväg
TEMATISK FÖRDJUPNING Grön pedagogik 69 Grönstrukturprogram Biologisk mångfald Mångfaldens betydelse
Biologisk mångfald är variationen i Skäl för att bevara biologisk naturen – från genetisk mellan in- Var tredje tugga vi äter är beroende mångfald divider till variationen av arter och av att bin pollinerar våra grödor. Vissa Etiska motiv. grödor, exempelvis blåbär, äpplen och ekosystem, på land och i vatten. Alla arter har rätt att leva vidare på jor körsbär är till 90 procent beroende av Mångfalden omfattar även olika den. Vi har ett ansvar att förvalta den bio pollinerande insekter (NRCS 2012). geografiska skalor – lokalt, regio- logiska mångfalden och lämna den vidare nalt och globalt, som påverkar var- till kommande generationer. Värdet av bins pollinering av grödor andra. Den biologiska mångfalden i Sverige beräknas till 189–325 mil- är grunden för vår välfärd och över- Ekologiska motiv. Biologisk mångfald är förutsättningen för joner kronor per år, och värdet av ho- levnad genom de ekosystemtjäns- upprätthållandet av ekologiska system som nungsproduktion till 117–135 miljoner ter den ger oss. kronor per år. I beräkningarna används också människan är beroende av. priserna som biodlaren, lantbruka- Jordens livförsäkring Materiella och ekonomiska motiv. ren eller trädgårdsodlaren får för sina Man kan likna den biologiska mångfalden produkter innan förädling. Butiksvär- Vi människor är beroende av produkter vid jordens livförsäkring där varje art är en från naturen för vår överlevnad. I naturen det av produkterna är mycket högre viktig byggsten i de livsuppehållande pro (Jordbruksverket 2009). kan man fortfarande finna många arter cesserna. En hög biologisk mångfald ger som kan användas till nya mediciner, mat, stabila fungerande ekosystem med stor Att gynna bin och andra pollinerande industriprodukter och vid växtförädling motståndskraft och möjlighet till anpass med mera. insekter är därför en åtgärd med stor ning. Vid förändring, till exempel om en ekonomisk betydelse. art plötsligt försvinner eller om klimatet Kulturella och sociala motiv. förändras anpassar sig ekosystemet efter Naturen och dess arter är en källa till krea de nya förhållandena - detta brukar kallas tivitet och inspiration. Den är del av vårt resiliens. kulturarv och bidrar till vår livskvalitet.
När växt- och djurarter dör ut förlorar Hälsomotiv. ekosystemen sin stabilitet. Ekosystem Människor mår bättre av att vistas i na tjänsterna som vi ofta tar för givna kan turen. Stressreaktioner minskar i kontakt gå förlorade. Fungerande ekosystem för med växter och djur. ser oss med tjänster som rekreation, frisk luft, rent vatten, mediciner, byggnadsvir Okunskap. ke, kläder, uppvärmning och mat på bor Människan saknar kunskap om funktio det. Insikten att arterna har betydelse i ett nen av alla komponenter i naturen. Varje större sammanhang är central. Det räcker organism är del i en kedja av inbördes be inte att bevara ett antal vilda arter i ett roende organismer som i sin tur är del i
Foto: Arne Juhlin Foto: reservat. Det handlar om att skydda funk ett ekosystem. Vad händer med ekosyste Humlor är värdefulla pollinerare. tionerna och de livsuppehållande system met om en komponent försvinner? Högre som gör jorden till en beboelig plats. mångfald på alla nivåer ger en högre an Många djur utför ekosystemtjänster, passningsförmåga och motståndskraft till så även fåglar. Genom att samla ekol- pågående och kommande förändringar. lon i födogömmor, varav några blir lig- gande och får gro, utför nötskrikan plantering av ekollon till ett värde av omkring 35 000 kronor per nötskrikepar (Hougner, Colding & Söderqvist 2006).
Nötskrika med ekollon. Äppleskördens storlek är i hög grad beroende på tillgången av pollinerande insekter.
TEMATISK FÖRDJUPNING 70 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram Hoten mot biologisk mångfald
Att arter dör ut är en naturlig pro- bränsle men till nackdel för biologiska cess, men utdöendehastigheten är mångfald eftersom det utarmar skogarna. idag 100 till 1000 gånger snabbare på grund av mänskliga aktivite- En förändring som skett i jordbruket de ter. De största hoten mot biologisk senaste decennierna är betesdjurens och mångfald på global nivå är aktuella därmed gräsmarkernas försvinnande i Helsingborg. Eftersom lönsamheten på även i Helsingborg. våra jordar är så mycket bättre för växt odling har djurhållningen, förutom hästar, Biotopförstörelse nästan helt upphört. I denna kategori ingår förändrad markan vändning genom uppodling och bebyg Invasiva arter gelse av naturmark, fragmentering av bio Invasiva främmande arter bedöms vara toper, spridning av miljögifter, försurning, Nya vägar och bebyggelse i landskapet ett av de största hoten mot den biologiska övergödning och klimatförändringar. ökar fragmenteringen. mångfalden. Med invasiv art menas en art som införts till områden utanför sitt ur I Helsingborg har en stor biotopförstörelse sprungliga utbredningsområde, som sprider skett genom uppodlingen av landskapet sig av egen kraft, som skadar ekosystemet under 1800-talet. Då försvann 90 procent som de introducerats till och åstadkommer av våtmarkerna, ängs- och betesmarkerna. ekonomisk skada eller påverkar hälsan ne Användning av bekämpningsmedel och gativt hos djur och människor. konstgödning, större brukningsenheter och ensidigare produktion, påverkar biotoperna Globalt och nationellt finns många ex negativt idag. empel på hur arter, ofta med människans hjälp, har flyttats till nya sammanhang och Fragmentering är uppsplittring och minsk där medfört stora negativa konsekvenser. ning av naturområden i landskapet som Kostnaderna för invasiva främmande arter gradvis blir sämre som livsmiljöer. Isolera I produktionsskog liksom på åkermarken i Sverige har uppskattats till 1,1–4,5 mil de populationer är känsligare för störning är det endast en art som man vill gynna. jarder kronor per år. I EU beräknas kost och förändring eftersom arterna har svårt naden till 9,6 miljarder euro per år och att sprida sig till andra områden. När isole i USA uppskattas kostnaderna för skador rade populationer av arter dör ut blir åter och kontroll till i storleksordningen 100 koloniseringen svår eftersom spridningsvä miljarder dollar per år. (Naturvårdsverket, gar skurits av. Inavel är också en orsak till 2012). utdöende även om livsmiljön som sådan är god. I Helsingborg pågår fragmentisering På Europeisk nivå har man ställt sam alltjämt med ny bebyggelse och nya vägar. man en lista över de hundra ”värsta” främmande arterna som har effekter på Överexploatering av vilda biodiversitet, ekonomi och hälsa. 40 av populationer dessa arter finns redan i Sverige varav 20 I Sverige beror till stor del utarmningen i Helsingborg (Aronsson, Nyberg. & Sah av den biologiska mångfalden på det mo lin 2008 samt Nobanis.org). Exempel på derna skogs- och jordbruket. I Helsing invasiva arter som finns i Helsingborg är Vresros är ett exempel på invasiv art borg har odlingen maximerats genom som breder ut sig längs våra kuster på mink, spansk skogssnigel, jättebjörnloka, strandängsflorans bekostnad. avskogning och utdikning av landskapet. parkslide, jättebalsamin, robinia, vresros, Brukningsmetoder och tillsatsmedel som sykomorlönn, kräftpest, amerikansk kam gödning leder till näringsläckage och manet och kastanjemal. övergödning. På stora arealer begränsas biologisk mångfald med bekämpnings När en främmande art väl fått fotfäste kan medel för att gynna monokulturer av en det vara svårt att göra något åt den. Därför handfull utsädesarter. är det viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder för att förhindra introduktioner. När det gäller skogsmark är miljöhänsy nen vid många avverkningar fortfarande bristfällig. Grenar, toppar och stubbar tas allt oftare bort från hyggena för att an vändas som bränsle. Detta är en fördel för klimatet eftersom det är ett förnyelsebart Mårdhund är med på topp hundra- listan över arter som bör utrotas inom EU, eftersom den gör stor skada.
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 71 Grönstrukturprogram Situationen idag
Vilka arter som finns och hur många individer de är visar på tillståndet i na- turen. Helsingborgs växt- och djurliv speglar till stora delar ett historiskt landskap. Utmaningen är att ge för- utsättningar för arterna att fortleva i En kortfattad beskrivning av läget för dagens och framtidens landskap. Inäga med slåttrad Utäga med betes- lövskog och löväng mark och våtmark Helsingborgs viktiga naturmiljöer är att de är för få, för små och för isolerade Arter och naturtyper från varandra. Uppskattningsvis finns det mellan 10 000 och 20 000 olika arter permanent eller tillfälligtvis i Helsingborg. Även om mål Åkermark sättningen för den biologiska mångfalden ytterst är att bevara arter är det viktigt att även värna om antal, bestånd och biomassa Diagrammet visar en generaliserad bild av mark- av organismer. För att kunna hantera de användningen på 1700-talet. Den inbördes för- många olika arternas behov är det nödvän delningen mellan markslagen skiftade, men var i digt att generalisera. Grönstrukturprogram huvudsak densamma alltsedan järnåldern. met behandlar mer rumslig fördelning och areal av naturmiljöer än de enskilda arterna.
Utdöendeskuld lisering under 1900-talet med mekanise Under en evolutionärt sett kort tid, de se ring, rationalisering och kemikalieanvänd naste 200 åren, har landskapet genomgått ning har skyndat på utarmningen av arter stora förändringar. När livsmiljöer försvin i odlingslandskapet. ner, fragmenteras eller kvalitetsmässigt Klintsnyltroten är ett exempel på en art som är specialiserad. Den parasi- försämras försvinner oftast inte arterna Det senaste halvseklets stora utbyggnad terar bara på väddklint och rödklint. direkt utan mycket senare. Man talar om av tätorter och kommunikationsleder har en utdöendeskuld där arterna fortsätter att också medfört stor påverkan av landskapet. försvinna långt efter att man hejdat för Förändringar av landskapet kommer att störelsen av livsmiljöer. Det är mot denna fortsätta även i framtiden. Den förändring historiska bakgrund vi måste förstå dagens en behöver ske med större medvetenhet landskap och tillståndet för den biologiska och hänsyn till den biologiska mångfalden. mångfalden. Vardagsmångfald - generalister Landskapet förändras Generalister är de arter som är vanliga i Den biologiska mångfalden i vårt land landskapet och som står för merparten av skap är resultatet av både naturgivna för ekosystemtjänsterna. Dessa arter klarar sig utsättningar som klimat, topografi och bra i olika typer av miljöer och får snabbt Andra arter är mer allmänna, till ex- jordmån såväl som människans påverkan många avkommor och förekommer ofta empel gräsand och tusensköna. under tidernas lopp. De naturgivna förut över stora områden. Generalisterna har som sättningarna är som regel relativt stabila regel inga större problem med förändringar över långa tidsrymder. Kulturpåverkan på utan kan till och med gynnas av dem. Det landskapet kan däremot gå snabbt, exem är de specialiserade arterna som försvinner pelvis genom utbyggnad av infrastruktur med de stora förändringarna i landskapet och bebyggelse eller genom jordbruks- och kvar finns här istället generalister. politiska beslut och stödformer. När generalister börjar dyka upp på röd Under lång tid, från järnålder till 1800-ta listan, som tornseglare, indikerar detta let, dominerades Helsingborgslandskapet att något allvarligt håller på att hända i av vidsträckta fuktiga och trädbevuxna stor skala. Andra vanliga arter som gått slåtter- och betesmarker. Andelen åker tillbaka är åkergroda, sånglärka, stare och mark var liten, omkring 10 procent. För ladusvala. Det går dock att vända trenden. att klara livsmedelsförsörjningen för den I till exempel nyanlagda våtmarker kom växande befolkningen genomfördes skif mer omgående ett rikt växt- och djurliv. Landskapet är i ständig förändring, tesreformer, våtmarker torrlades och be Biotopförbättrande åtgärder för hotade men djur och växter hinner inte alltid tesmarker plöjdes upp för att öka den groddjur har gett en positiv trend för näs med att anspassa sig. odlingsbara ytan. Jordbrukets industria tan samtliga arter i Skåne.
TEMATISK FÖRDJUPNING 72 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram Ängs- och betesmark Vattenyta/våt- mark/damm Sandmark
Skogsmark Åkermark Skogsmark Helsingborgs biologiska mångfald är Bebyggelse inklusive koncentrerad till en mycket begränsad Ruderatmark parkmark del av marken, cirka 10 procent. Med så begränsad areal ökar risken för popula- tioner att dö ut på grund av påverkan Sandmark utifrån. Åkermark Ängs- och betesmark Vattenyta/ våtmark/damm
Diagrammet över nuvarande markanvänd- Helsingborgs hotade och rödlistade arter förde- ning visar att våra växt- och djurarter inte lade på de naturtyper de är beroende av. Ruderatmark är mark som ofta störs av Indelningen enligt Artdatabanken. har stora möjligheter till långsiktig överlevnad mänskliga aktiviteter i tätortsmiljö, till i dagens landskap. exempel upplagsplatser, industritomter och grusytor. Ovanliga och rödlistade arter i Helsingborg Specialister är arter som är anpassade att Sötvattenmiljöer, både rinnande och stil klara väldigt specifika och ofta tuffa mil lastående vatten, är livsviktiga för djur och jöer, tar lång tid på sig att spridas eller växter. Dessa miljöer har minskat kraftigt behöver leva länge för att föröka sig. När sedan 1700-talet då omkring en tredjedel miljön på många håll i landet blir alltmer av landskapet var blött eller fuktigt. Idag Den svenska rödlistan är en redovis- ensartad på grund av näringstillförsel eller är det endast ett par procent av arealen ning av arters relativa risk att dö ut från upphört bete eller slåtter, kan istället ge som är våtmark. Sverige. Att en art är hotad innebär i ett neralister ta över specialisternas livsmil rödlisteperspektiv att en art är klassad i jöer. Många specialiserade arter förekom Majoriteten av våra vattendrag uppnår inte någon av kategorierna Akut hotad (CR), mer normalt i litet antal och är spridda i god ekologisk status, vilket är ett krav en Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU). landskapet. Dessa arter har svårt att an ligt EU:s ramdirektiv för vatten. Åtgärder passa sig till förändringar och utgör därför krävs därför både för att öka vattenkvalite majoriteten av hotade arter på rödlistan. ten och arealen öppet vatten i landskapet.
Ett sätt att beskriva en naturmiljös käns Över 20 procent av Helsingborgs hotade lighet är att visa hur många hotade eller och rödlistade arter är beroende av rude rödlistade arter som är beroende av den. rat- och sandmarker. En stor andel av lan En jämförelse har gjorts av hur Helsing dets biologiskt värdefulla sandmarker finns borgs hittills kända rödlistade arter, cirka i Skåne. Denna biotop var vanligare förr i 250 stycken, fördelar sig i landskapet. Lis landskapet då kustområdena betades mer tan på rödlistade och hotade arter i Hel intensivt och tillfälliga åkrar odlades upp singborgs kommun ska inte ses som full på olika håll i landskapet. På många håll i ständig, då kunskapen om flera artgrupper västra Skåne förändras den typiska sand är bristfällig. Fördelningen av arter ger en marksmiljön även på grund av ökat nedfall fingervisning om vilka naturtyper som av näringsämnen från luften. Ruderat- och bör prioriteras. sandmarksmiljöer liknar varandra och Hel singborgs gamla flygsandsområden på sö Majoriteten av hotade och rödlistade ar der är exempel på dessa. ter i Helsingborg är beroende av skogs- och gräsmarker, tätt följt av sand-, rude Åkermarkens arter är främst knutna till rat- och våtmarker. Dessa naturtyper finns rester av naturmark och småbiotoper i od numera endast i begränsad omfattning i lingslandskapet, inte till själva åkermarken Helsingborgslandskapet. i sig. Trots att åkermarken utgör så stor del av markanvändningen har den relativt få Vad gör vi då åt detta? Gräsmarksarterna är knutna till ogödslade arter knutna till sig. Det kan tolkas som att ängs- och betesmarker, något som har för det råder brist på småbiotoper i odlings På sida 87 kan du läsa om svunnit i hög utsträckning när betesdrif landskapet eller att det inte finns tillräck strategierna för biologisk ten har minskat. ligt med bekämpningsmedelsfria zoner. mångfald i Helsingborg.
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 73 Grönstrukturprogram Naturtyper i Helsingborg
Naturen brukar beskrivas utifrån relativt enhetliga områden i karaktär och struktur, så kallade naturtyper. De naturtyper som beskrivs i detta avsnitt är huvudkategorier och om- fattar flera olika varianter.
De naturtyper som beskrivs ska priorite ras i det fortsatta arbetet vid utveckling och skydd av grönstrukturen.
Grönstrukturprogrammet redovisar föl jande naturtyper:
Det är skillnad på skog och skog. Bok- • Ängs- och betesmark skog till vänster och granskog till höger. • Skogsmark • Våtmark • Sandig mark • Småbiotoper i odlingslandskapet • Grunda havsbottnar
Enligt Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har Skåne län ett särskilt ansvar när det gäller ädellövskog, klibbalskog, sandmil jöer, strandängar samt busk- och trädrika betesmarker. Öppna sandmarker har stor betydelse för den vilda bifaunan och därmed också för polline- Ogödslade betesmarker var tidigare den ringen av våra växter. vanligaste markanvändningen i Helsing- borgstrakten. Idag är de mycket ovanliga.
Allerums våtmark.
Grunda havsbottnar är produktiva Ädellövskog med lång kontinuitet och med hög andel gamla träd och död ved har mycket höga bio- och kallas för havets barnkammare logiska värden. Här ett exempel från Ramlösaravinen. och skafferi.
TEMATISK FÖRDJUPNING 74 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram Prioriterade naturtypernas fördelning Sandmark Ängs- och betesmark Skogsmark Vattendrag Vattenyta/våtmark/damm Grunda havsbottnar
Kartan visar nuläget för de prioriterade biotopernas fördelning i Helsingborgslandskapet, exklusive småbiotoper, alléer och stenmurar. Biotoperna är mer eller mindre spridda i landskapet.
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 75 Grönstrukturprogram DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN betesmarksinventeringen singborg, enligtängs-och Ängs- ochbetesmarkiHel HÖGANÄS KOMMUN 76 HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD
LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD Biologisk mångfald TEMATISK FÖRDJUPNING Ängs- ochbetesmark med högre värden Ängs- ochbetesmark HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK - RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE LANDSKRONA KOMMUN BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP ÄNGELHOLMS KOMUN VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA ÅSTORPSKOMMUN MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP BJUVS KOMMUN KOMMUN SVALÖVS
Illustration: Monica Backström tivt stora andelargräsmark inomstadens tidpunkt ochforslasbort. Idagfinnsrela ängar. Växtligheten börslåsvidpassande växter somhördehemmaiäldretiders gar och ersättningsmiljöer för de djur och och gräs kanblivärdefulla spridningsvä andra. Vägrenar ochandra stråk medörter tenmiljöer då biotopernaförstärkervar är bra ikombinationmedskogellervat svampar, insekterochfåglar. Gräsmarker inslag av träd ochbuskargynnarmånga insekter ochfåglar. Förekomst av djur, gynnas andra artersnabbare, tillexempel Även omfloran tarlångtidattutvecklas lan 10 artrika gräsmarker, uppskattningsvismel återskapa denspeciellaflora somhörtill dessa biotoper. Dettaroftalångtidatt och därmeddeartersomärberoendeav under långtidmenharminskatdrastiskt av SverigesochHelsingborgslandskap rade markerhardominerat stora delar en endakvadratmeter. Betadeochslått det finnasupptill50olika växtarter på dominerar. På ängs bara desnabb tas fårflerarterchansenatt växa ochinte har använts. Närväxterna slåttras ellerbe att bekämpnings artrika livsmiljöernaiSverige, förutsatt Ängs Ängs- ochbetesmark landarealen. singborgs stad iförhållande till den totala Nuvarande areal ängs- och betesmark i Hel ka värdena genomändrad skötsel. en storpotentialattutveckladebiologis park • •
Vid slåtterbörmaterialettasbort efteråt. kämpningsmedel. Betesdrift börskeutangödnings- ochbe - RIKTLINJER - ochrekreationsområden. Härfinns ochbetesmarkertillhördemest - 50 år. - ochhögvuxnasomannars - Övrig mark och gödningsmedel inte - ochhagmarkerkan Grönstrukturprogram betesmark Ängs- och - - Grönstrukturprogram lande tilldentotalalandarealen. Areal skogsmarkiHelsingborgsstadförhål jämfört medlandskapetiövrigt. har storbetydelseförväxt dungar med framförallt ädellövskog som till höger. Inomenvärdetrakt finnsdetfler trakt enligtskogsstrategin iSkåne, sekarta Delar av Helsingborgärenutpekadvärde 100 år. logiska värden taristorleksordningen50 skogsarealen. Utvecklingen av högre bio lövskog somendastutgör1procentav rödlistade skogsarterärberoendeav ädel mångfalden. Meränhälftenav Sveriges särskild storbetydelsefördenbiologiska komst av grova träd och död ved har en Ädellövskog ochfuktlövskogmedföre jord rades under1800 teringar finnsutmedkustenochplante terhand ochersättsmedlövskog. Tallplan men påstadensmarkavvecklas dessaef av ädellövträd. Granbestånd förekommer består främst av lövskogmedstortinslag planterat lövskog. SkogeniHelsingborg fåglar. Sedan1990 rade av växter, svampar, lavar, insekteroch med flera organismgrupperrepresente planterats. Deäldrebeståndenärartrika våtmarker som har tillåtits växa igen eller tidigare betadeellerslåttrade gräs Helsingborgs skogsmarkbeståroftastav Skogsmark • •
per hektar. död ved och minst 3 stycken högstubbar Skogen börinnehållaminst20kubikmeter riation iålderocharter. Skogen börskötasföratteftersträva enva - RIKTLINJER ochsandflykt. Övrig mark - - talet harstadenaktivt talet förattminska Skogsmark - ochdjurliv, - och - - - skogs- ochlänsstyrelse samt värdetrakt förskog enligt Större skogsdungariHelsingborg DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN HÖGANÄS KOMMUN HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP skydd avskog skogsstyrelsens strategiförformellt Värdetrakt enligtlänsstyrelsensoch värden iHelsingborg Skogsmark medhögre HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP formellt skyddavskog och skogsstyrelsens strategiför Värdetrakt enligtlänsstyrelsens Helsingborg Skogsmark medhögre värden i LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE LANDSKRONA KOMMUN BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP TEMATISK FÖRDJUPNING ÄNGELHOLMS KOMUN VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA Biologisk mångfald ÅSTORPSKOMMUN MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP BJUVS KOMMUN
77 KOMMUN SVALÖVS
Illustration: Monica Backström värden iHelsingborg Sandmark medbiologiska 78
Biologisk mångfald TEMATISK FÖRDJUPNING Sandmark Sandig mark
Illustration: Monica Backström ling av biologiskavärden gårsnabbt, mel som ridningellerterrängcykling. Utveck kan ocksåkombineras medaktivitetsytor igenväxande sandigamarker. Sandigaytor mekanisk omrörningärdärförönskvärd i vare skötsel genom bete eller kontinuerlig att solbelysta sandblottor skapas. Intensi miljöer genomattbrytauppväxttäcket så Man kansnabbtåterskapavärdefulla sand här. vilda bifaunanärsärskiltvärd attnämna ende av desandiga, öppnamarkerna. Den sekter, svampar och växter som är bero torrare marker. Idagärdetframförallt in bete och att odling endast var möjlig på pet pågrundav flygsandfält, intensivt betydligt vanligare iHelsingborgslandska ratmark. Tidigare var desandigamarkerna trädor påsandigajordarochsandigrude Den torra, sandigamarkenomfattaräven ter somärberoendeav öppnasandytor. bör prioriteras förattförbättra fördear som gräsmark ellerskogsmark. Dessaytor redovisas även sandigmarksomklassas begränsad vegetation. Utöverdessaytor Sandmark ärområden utmedkustenmed Sandmark förhållande tilldentotalalandarealen. Areal öppensandmarkiHelsingborgsstad ligare sandigmarksomärskogbevuxen. i huvudsaköppenmark. Detfinnsytter De sandmarkersomredovisasikartanär master ochvägkanter. landskapet ellervidkraftledningsstolpar, med fördelanläggasutmedgrönstråk i lan 1 •
pen sandyta. Minst 10procent avarealen börvaraöp och djursomärk Skötseln avsandmarkerbörgynna växter RIKTLINJER - 5 år. Småskapadesandbiotoperkan Övrig mark nutna tillsandmarker. Grönstrukturprogram Sandmark - Grönstrukturprogram i förhållandetilldentotalalandarealen. Areal nuvarandevåtmarkiHelsingborgsstad rätt sätt. mot översvämningar omdeutformaspå dagvattendammar ochandra anläggningar miljöer kanskapasikombinationmed ger snabbtgodaresultat. Godabiologiska och undanröjandeav vandringshinder åtgärder somrestaureringav vattendrag dessa rörlagdavattendrag. Fiskevårdande det ärmöjligtöppnauppochåterskapa giska värden. Enviktigåtgärdärattdär som rörlagtsundermarksaknarbiolo finns här biologiska värden. Vattendrag nyskapad våtmark ochredanförstaåret Växt gynnat denbiologiskamångfalden. från åkermark. Dessavåtmarker haräven jöer främst förattminskanäringsläckaget insatser gjortsförattåterskapavåta mil Under desenastedecenniernaharstora kärr ochfuktigamiljöeriskog. drag. Andra värdefulla våtmarkstyper är är fuktigtillblötgräsmark utmedvatten ursprungliga våtmarkstypen iHelsingborg diken. Denvanligaste ochkanskemest form av märgelgravar, lertäkterochöppna saknar sjöarmenharmångasmåvatten i pel underreproduktionen. Helsingborg under delar av sin livscykel, till exem som lever på land kan vara vattenlevande är viktigalivsmiljöerilandskapet. Arter Både rinnandeochstillaståendesötvatten Våtmark ochvattendrag • • RIKTLINJER
Vandringshinder förfisk börtasbort. och biologiskavärden gynnas. Våtmarker börgesenvarieradutformning - ochdjurlivsvarar snabbtpåen Övrig mark Våtmark vandringshinder förfisk Helsingborg samtviktigare Våtmark ochvattendragi DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN HÖGANÄS KOMMUN HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP största vattendragen Vandringshinder ide Våtmark ochvattendrag största vattendragen Vandringshinder ide Våtmark ochvattendrag LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE LANDSKRONA KOMMUN BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP TEMATISK FÖRDJUPNING ÄNGELHOLMS KOMUN VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA Biologisk mångfald ÅSTORPSKOMMUN MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP BJUVS KOMMUN
79 KOMMUN SVALÖVS
Illustration: Monica Backström DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN DOMSTEN stenmurar i Helsingborg – alléer och Två typeravsmåbiotoper HÖGANÄS KOMMUN 80 HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP HITTARP LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD
LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD LARÖD Biologisk mångfald TEMATISK FÖRDJUPNING HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG HELSINGBORG Stenmur Allé Stengärdesgård Alle ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM ALLERUM HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT HJÄLMSHULT RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RYDEBÄCK RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE RÖGLE TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA TÅNGA KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP KATTARP ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA ÖDÅKRA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA GANTOFTA UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE UTVÄLINGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE VEGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE FLENINGE LANDSKRONA KOMMUN BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV BÅRSLÖV HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP HASSLARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP PÅARP ÄNGELHOLMS KOMUN VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA VALLÅKRA ÅSTORPSKOMMUN MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP MÖRARP BJUVS KOMMUN KOMMUN SVALÖVS skadedjursbekämpning ochjaktbartvilt. la ekosystemtjänsteriformav pollinering, höga värden ochkandessutomgevärdeful Nyanlagda småbiotoperutvecklarsnabbt de inte hindrar pågående markanvändning. anläggas utmedgrönstråk ilandskapet, där vändning. Småbiotoperna kan med fördel utgöra något hinder för pågående markan ett tiotalkvadratmeter, ochbehöverinte Småbiotoperna kanvara små, intemerän lingslandskapet ochitätortensparkmark. lägger småbiotopersompassarbådeiod Det finnsfärdigakonceptförhurmanan i Helsingborg. som står för många av ekosystemtjänsterna i landskapet. Detärdennavardagsmångfald rande fördenvanliga biologiskamångfalden kad åkermarkärsmåbiotopernaheltavgö användningenbru iHelsingborgärintensivt mark. Eftersom den helt dominerande mark ningsvägar förbiologiskmångfaldiodlad getationsridåer är viktiga refuger och sprid Trädesmark, stenrösen, stenmurar ochve Småbiotoper iodlingslandskapet •
minst 20meterbreda stråk. Utpekade grönstråk börutvecklastill RIKTLINJER
Illustration: Monica Backström Grönstrukturprogram Grönstrukturprogram da dekvarvarande grunda bottnarna. Det är därför angeläget att bevara och skyd der åren genom utfyllnad och utbyggnad. stora arealergrundabottnarförsvunnitun UtmedHelsingborgskusterhar havsmiljön. Exploatering ärettav destörstahotenmot biomassa. längs medkustenochbidrar tillenhög och debildarkaraktäristiska samhällen av dettahittarmandockistora mängder stressande miljö. Dearternasomklarar halt ochtemperatur, vilketgördettillen utsätts förständigafluktuationerisalt Djuren somleverpådegrundabottnarna falden ärstoridessaområden. och uppväxtplats. Denbiologiskamång ängar bredautsig, somerbjuderskydd skrubba ochtobis. Härkanäven ålgräs fiskarter lever av, tillexempelrödspätta, kräftdjur. Detärpådessadjursommånga narna levermaskar, musslor, snäckoroch skafferi. Isedimentenpådegrundabott brukar kallashavens barnkammareoch Grunda bottnarärsärskiltvärdefulla och fiskarter. mer än75ärregelbundetförekommande än 1000arterav djurochväxter, varav och Östersjön. Sundetäretthemförmer med attdetförbindertvå hav, Kattegatt Öresund ärenunikmarinmiljöioch Grunda havsbottnar •
djup börbevaras. Befintliga grundabottnarnertill10meters RIKTLINJER Grunda bottnar<10metersdjup TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald
Illustration: Peter Elfman
81 Biologiska värden i tätorten
Större parker, koloniområden och Privat mark som villaträdgårdar och bo kyrkogårdar i tätorterna kan ofta ha stadsgårdar har ofta goda förutsättningar höga biologiska värden. Även pri- för ett rikt växt- och djurliv. Utformning vata trädgårdar och bostadsgårdar och skötsel av den egna tomten eller kvar kan utformas för att djur och växter tersmarken har stor betydelse för vilka ska trivas. växter och djur som kan trivas där.
Arealen tätort har hittills ökat över tid Villaträdgårdar, koloniområden och grön och även om förtätning förespråkas kom ska i kvartersmark fungerar som sprid mer nya bebyggelsområden att fortsätta ningskorridorer mellan grönområden och byggas ut. Inom tätorterna finns en inte det omgivande landskapet. Här spelar de helt oväsentlig andel av den totala mäng gröna stråken utmed vägar och bostads den grönska i Helsingborgs kommun. områden en stor roll. Mer isolerande effekt har däremot områden med få gröna mil Stadens grönska består ofta av samma bio jöer som stenstaden, verksamhetsområden toper som på landsbygden men i mindre och större trafikinfrastrukturområden. Att lämna kvar omkullfallna träd och ytor och med större omväxling. Större grenar är bra både för djur, växter och Ruderatmarker – obebyggda verksam barn. parker innehåller ofta både gräsmarker, busk- och trädskikt samt vattenmiljö. hetsområden som till exempel banvallar, tillfälliga upplag och industritomter har Staden ansvarar för skötseln av parkmark. betydelse för den biologiska mångfalden. Att utveckla de biologiska värdena behö På dessa marker kan växter som behöver ver inte alltid innebära några merkostna återkommande omrörning i marken trivas. der. Ibland kan det till och med bli bil ligare. Fredriksdals trädgårdar och museer har en ovanligt hög biologisk mångfald för att finnas i centralorten. Museiområdet kan RIKTLINJER ses som ett landskapslaboratorium och er • Livsmiljöer för växter och djur i tätorten farenheterna därifrån kan användas för att ska förbättras genom medveten gestalt- höja biologiska värden i stadens park- och ning och skötsel av stadens park- och naturmark. Ett komplett visningsjordbruk naturmark. i stadsmiljö med djur, ängs- och betesmar ker är mycket speciellt för Helsingborg.
Rosenträdgården i Slottshagen.
Liten men lummig grönska i anslut- ning till marklägenhet på Dalhem.
Kololoniområden har ofta en stor variation i växter, vilket gynnar många djur.
TEMATISK FÖRDJUPNING 82 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram Förbättringsförslag för park- mark och privat mark Liksom parkerna kan den privata marken Stenrösen ofta förbättras med hjälp av relativt enkla I stenrösen finns övervintringsplatser och åtgärder. Följande förbättringsförslag är ett gömställen för till exempel grod- och kräl urval med fokus på biologisk mångfald men djur. Därför är det en fördel om det anläggs samtidigt uppskattar de flesta människorna stenrösen intill vattenmiljöer. att uppleva artrikedom på nära håll. Sandmark Bärande träd och buskar Många ovanligare växter och djur är be För fåglar och insekter är blommande och roende av öppna sand- och grusytor. När bärande träd och buskar viktiga. Insekter är man nyskapar sandblottor eller sandhögar beroende av att det finns föda för de vuxna bör dessa vara i sydvända lägen för att ska insektsstadierna och fåglarna av frukt och pa optimalt mikroklimat. Sandiga marker nötter. Sälg, hassel, fläder, hagtorn, slån och hjälper särskilt vilda bin och humlor. olvon är exempel på arter som är lämpliga att plantera. Äng Att omvandla gräsmatta till äng ökar mång Vatten falden hundrafalt. Det finns ängsväxter att Ett vatten som exempelvis en damm, ett köpa in antingen som frö eller färdig rulle. fuktstråk, en yta som tillåts svämmas över, För att lyckas bör matjordslagret tas bort ett öppet vattendrag och även något så li eller ersättas med en mager jordart. Årlig tet som ett fågelbad får snabbt biologiska slåtter och borttagande av det klippta ma och rekreativa värden. Vattenmiljöerna är terialet är en förutsättning för bra resultat. viktiga för allt liv men särskilt värdefulla för fåglar och grod- och kräldjur. Gröna tak och väggar Gröna tak och väggar anläggs oftast för att Faunadepå minska dagvattnet, klimatutjämna eller för Ett sätt att gynna arter som behöver död att ge ett grönt intryck i stadsmiljön. Men ved är att skapa så kallade faunadepåer. gröna tak och väggar är även positivt för En faunadepå kan se ut på många olika den biologiska mångfalden. Mest ekologisk Fågelholkar är ett enkelt sätt att öka de biologiska värdena i tätorten. sätt – en stock, en hög med kvistar och nytta gör taken med högre vegetation med grenar eller en konstgjord högstubbe. Ma inslag av gräs och örter och ibland även terialet tillåts murkna och bli till husrum buskar och små träd. Flera observationer av och mat för insekter och deras larver. Här fåglar som häckar på gröna tak har gjorts trivs även mossor, svampar och igelkotten runt om i världen. I Augustenborgs tak kan hitta sin boplats. Även fåglarna gyn trädgård i Malmö har 26 fågelarter hittills nas indirekt av ett ökat insektsliv. observerats, varav 15 häckande. Vallmo och blåklint i obesprutad åker- Fjärilsrestaurang mark. Fjärilar gillar växter med mycket nektar. Ofta är det korgblommiga, kryddväxter och ärtväxter. Buddlejan är fjärilsbusken nummer ett. Fallfrukt kan också få ligga kvar på hösten. Det gillas av både fjärilar och andra insekter.
Holkar Det är ofta brist på hålträd i parker och skogsmark och därmed konkurrens om bo platserna. Att sätta upp holkar är ett bra sätt att hjälpa fåglar och fladdermöss. Det finns även holkar att tillverka för insekter som till exempel vilda bin och humlor. Mulmholkar är en holkvariant som ska efterlikna gamla flerhundraåriga lövträd. Dessa är framförallt till för att gynna ved levande skalbaggar.
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 83 Grönstrukturprogram Biologisk värdering av centralortens grönytor Centralortens grönytor har inventerats med inriktning på vär defulla strukturer för biologisk mångfald. Det handlar om äldre träd, varierat fält-, busk- och trädskikt, förekomst av vatten, sandig mark, död ved med mera. Kolonier och kyrkogårdar har inte in venterats specifikt men bedöms ha medelhöga värden.
Inventeringen är en nulägesbild och redovisar inte potentialen i området. Kartläggningen är en hjälp när förbättringsåtgärder pla neras vid förnyelse av grönområdena och översyn av skötseln. De taljerat inventeringsmaterial med förbättringsförslag finns digitalt.
Ytor med lägre värden har ensidigt fält-, busk- och trädskikt. Exempel på det är gräsplaner.
Grönområden med medelhöga värden är varierade men saknar hög- kvalitativa strukturer som vatten, död ved och hålträd.
Ytor med högre värden har flera hög- kvalitativa strukturer. I dessa områ- den finns ofta vatten och förekomster av sällsynta arter.
Områden som pekas ut i naturvårds- planen bedöms vara särskilt biologiskt värdefulla.
Koloniområden och kyrkogårdar bedöms ha medelhöga biologiska vär- den.
TEMATISK FÖRDJUPNING 84 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram C sv h öd r ar is L tin e lu n d s MARIASTADEN v äg en 3 S 2 o , f MARIA PARK 4 i e n E r e
o g v ä ä v g a l e l
n u
K BERGA n e INDUSTRI- d e l VÄLA SÖDRA n OMRÅDE s e lm INDUSTRI- g o ä lh OMRÅDE v e la g ä . n Ä V sv
NORR p DALHEM r
o
st
g H jo n r i tsh
R DROTTNING- ö gs HÖG - vägen RINGSTORP Vasator psvägen TÅGABORG FREDRIKSDAL
D STATTENA r o t t n i n n e M g g g vä S . o t Ö ls e gen ä SLOTTS- n ä Filbornav s H b t HÖJDEN e o ROSENGÅRDEN OLYMPIA r c le k d s e g n
HUSENSJÖ S RAGNVALLA
CENTRUM S J t ä e r n WILSON ADOLFSBERG LÅNGEBERGA E n b
4 v o
PARK INDUSTRI- , ä c g k VÄSTER- E s ENE- OMRÅDE s 6 g g GÅRD , . BORG
E
SOFIEBERG 2 HÖGABORG 0 S j SÖDER ö ägen g ältarpsv a F GUSTAVS- t a . ESKILS- LUND n h je n NÄRLUNDA MINNE Ol de le
P l a n Påa t rpsv e ägen r i n g ELINEBERG s v ä g g s n e an gata ÖSTRA n m Claus ag RAMLÖSA PLANTERINGEN L Hästhagsv
MIATORP RAMLÖSA LUSSE- BÄCKEN E4 den lmöle Ma g thålls L Rus a n ÄTTEKULLA d ÄTTEKULLA s k INDUSTRI- r o OMRÅDE n a RAUS SÖDRA v ä g e n
RAUS VÅNG
vägen Raus E
6
, Biologisk värdering av v E k 2 r
y 0 centralortens grönytor PÅLSTORP K RÅÅ Påls torpsväge Lägre värde n
Medelhögt värde
Högre värde 0 0,5 1 km ÖRBY Särskilt biologiskt värdefull mark
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 85 Grönstrukturprogram Landskapsekologiska grundprinciper
Det finns några viktiga faktorerna Samband och spridning. som påverkar den biologiska mång- Sammanhängande områden är bättre än falden i landskapet. Även om det är isolerade eftersom det ger möjligheter till en grov förenkling av verkligheten genetiskt utbyte mellan olika populationer. Ett landskap med gräsmarker, skog och kan det ändå sägas stämma väl i ett Arters spridningsförmåga varierar kraftigt våtmarker ger goda förutsättningar för men generellt minskar spridningsmöjlighe utpräglat åkerlandskap som Hel- en ännu större mångfald av växter och terna med avståndet. Ju bättre tillgång på singborgslandskapet är. djur eftersom kvaliteterna i respektive spridningskorridorer och lämpliga biotoper naturtyp förstärker varandra. Yta och form. inom nära håll, desto bättre förutsättningar Ett stort område är generellt bättre än ett för livskraftiga populationer av växter och litet naturområde eftersom ett större om djur. råde potentiellt kan hysa fler livsmiljöer, arter och individer. Antalet arter stiger med en yta upp till 300 hektar, därefter planar invandringen av arter ut. Formen på ett naturområde har också betydelse. Ett runt område har mindre påverkan från Yta och form Innehåll och omgivningen än ett långsmalt område. För kvalitet utsättningarna blir då stabilare för växter och djur inne i området.
Innehåll och kvalitet. Skötseln av naturområden är avgörande för vilka värden som ska utvecklas. Arter som kräver stabila förhållanden behöver områ Samband och den med lång historia, till exempel gamla spridning träd eller gräsmarker som inte gödslas. Andra arter kräver kontinuerlig störning, till exempel öppen sandmark eller slåt teräng. Vid skötsel av naturområden är det De viktigaste faktorerna som påverkar den bio- viktigt att känna till den historiska mark logiska mångfalden i landskapet. användningen eftersom nästan all natur i Helsingborg är kulturpräglad.
Gamla träd ger liv åt andra växter Våra större vägar är kraftiga barriärer i landskapet för både människor och djur. Bilden visar ett och djur. exempel på ekodukt från Tyskland.
TEMATISK FÖRDJUPNING 86 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram Strategier för biologisk mångfald
Målsättningen är att den biologis- Grönstrukturprogrammet anger övergri ka mångfalden ska bestå av livs- pande riktlinjer för skötsel av vissa natur kraftiga populationer av växt- och typer. Dessa finns angivna under respek djurarter som hör till Helsingborgs- tive naturtyp, se sida 76-81. landskapet. Strategin handlar om att peka ut en lämplig struktur på Arealfördelning och skötsel av naturområden. Det Riktlinjer för olika naturtypers areal har positiva med åtgärder för biologisk tagits fram utifrån behoven i ett biologiskt mångfaldperspektiv. Arealerna är målsätt mångfald är att de ofta ger snabb ningar som staden långsiktigt bör eftersträ effekt lokalt. va men som inte är tidsatta. De föreslagna arealerna bedöms rymmas i de ytor som Struktur anges som prioriterade utvecklingsområ Strategin är att skapa en sammanhängande den samt stråk i förslagskartan. Genom grönstruktur med tillräckligt stora värdekär förbarheten utifrån tillgång till mark eller nor och spridningsvägar. Det ska ske genom finansieringsmöjligheter har inte utgjort en att utveckla och skydda värdefulla områden grund för arealuppgifterna. samt anlägga nya ytor och grönstråk. Våtmarksanläggning är en åtgärd som Strategin innebär att omkring 1600 hek ger många positiva effekter. tar åkermark omvandlas till natur så att den totala arealen grönstruktur uppgår till RIKTLINJER 15 procent av landskapet. De nya area • Grönstrukturen ska utvecklas så lerna natur prioriteras i landskapet enligt att den förstärker den biologiska grönstrukturprogrammets karta. Ny natur mångfalden. föreslås anläggas mellan befintliga natur • Arealen trädbevuxen mark bör områden så att dessa förstärks och effek öka med 600 hektar. ten av åtgärden blir större. • Arealen betade eller slåttrade gräs marker bör öka med 600 hektar. Skötsel • Arealen våtmarker bör öka med Utöver struktur och areal är kvaliteten en 300 hektar. avgörande faktor om ett grönområde ska • 30 kilometer nya grönstråk bör ha biologiska värden. Skötsel och drift be anläggas i landskapet för att för stämmer vilka kvaliteter som kan utveck bättra sambanden, varav 10 kilo las på lång och kort sikt. För att specificera meter bör vara kulverterade vat kvalitetsmålen bör skötselinriktning utar tendrag som öppnas upp. betas för respektive grönområde.
Före åtgärd.
Efter åtgärd.
Att flacka ut kanterna på åkerdiken ökar flera olika värden. Här ett exem- pel från Lussebäcken vid Långeberga.
Grönstråk på landsbygden ökar spridningsmöjligheterna i odlingslandskapet för växter och djur.
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 87 Grönstrukturprogram Biologisk mångfald i centralorten
EkologisktEkologisk värdeområdevärdeområde
SärskiltSärskilt ekologisktekologiskt värdefullvärdefulla mark mark
Park-Övrig ochpark- naturmark och naturmark
PrioriteratPrioriterat utvecklingsområdeutvecklingsområde
FöreslagetNytt gröntstråk grönstråk för ekologi Grönstråk för ekologi som Grönstråk som behöver stärkas behöver stärkas
TEMATISK FÖRDJUPNING 88 Biologisk mångfald Grönstrukturprogram Förklaringar till kartlegenden Ekologiskt värdeområde är ett samlat om råde med befintliga biologiska värdekärnor och prioriterade utvecklingsområden.
Biologisk värdekärna är naturområden där det finns hotade, ovanliga eller andra väx ter och djur som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden. Värdekärnorna är utpekade i naturvårdsplanen.
Gröna stråk är befintliga landskapselement som diken, bäckar, trädridåer och stenmu rar. Dessa föreslås förstärkas för att fung era bättre för biologisk mångfald men även för vattenrening, vattenfördröjning och rekreation.
Prioriterade utvecklingsområden är åker mark som ligger intill befintliga biologiska värdekärnor. Här föreslås ny natur priorite ras för att förstärka värdekärnorna.
Biologisk mångfald på landsbygden
Ekologiskt värdeområde
Biologisk värdekärna
Natur- och parkmark
Prioriterat utvecklingsområde Grönstråk för ekologi som behöver förstärkas Föreslaget grönstråk för ekologi
Väsentliga barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv
Utpekade våtmarkslägen i ÖP 2010
TEMATISK FÖRDJUPNING Biologisk mångfald 89 Grönstrukturprogram