Ideella Fotbollsföreningars Ekonomi - En Studie Om Fotbollsföreningars Strävan För Fortlevnad

Ideella fotbollsföreningars ekonomi - En studie om fotbollsföreningars strävan för fortlevnad

Författare: Niklas Holmberg Handledare: Thomas Karlsson Ekonomprogrammet Examinator: Petter Boye

Patrik Rydasp Ämne: Företagsekonomi III - Ekonomprogrammet redovisning/ekonomistyrning, inklusive examensarbete, 2FE40E

Nivå och termin: Kandidatuppsats, VT2012

Förord

Vi vill först och främst tacka alla de personer som har hjälpt oss med att genomföra vår studie och bidragit med värdefulla förslag, tankar och idéer.

Framförallt vill vi tacka våra intervjupersoner Marie Almqvist, Rita Blomberg, Inger Bobin, Eva Brasch, Kenth Jeansson, Maria Johansson och Michael Mårtensson för att de tagit sig tid att ställa upp på intervjuer och svara på frågor. Vi är mycket tacksamma för bidraget av deras kunskap som gjort det möjligt att genomföra uppsatsen.

Vi vill tacka vår handledare Thomas Karlsson som hjälpt oss under tidens gång med värdefulla tips och tankar som gjort att arbetet varit lärorikt och inspirerande. Till sist vill vi även rikta ett särskilt tack till vår uppdragsgivare Jan Botö på Kalmar kommun.

Trevlig läsning!

Niklas Holmberg Patrik Rydasp

Sammanfattning

Titel: Ideella fotbollsföreningars ekonomi – En studie om fotbollsföreningars strävan för fortlevnad

Författare: Niklas Holmberg och Patrik Rydasp

Handledare: Thomas Karlsson

Examinator: Petter Boye

Kurs: Företagsekonomi III - redovisning/ekonomistyrning, inklusive examensarbete, 2FE40E, VT2012

Program: Ekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

Syfte: Syftet med vår studie är att förstå hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstå hur och på vilket sätt ekonomin är en förutsättning för ideella föreningars fortlevnad.

Problemformulering: Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?

Metod: Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter på positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har främst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet präglats av en abduktiv karaktär.

Slutsatser: Ideella fotbollsföreningar måste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet. En stor del av finansieringen sker genom aktivitetsbidrag från stat och kommun. Sponsringen blir mer och mer betydelsefull ju högre föreningens representationslag spelar i seriesystemet. Fotbollsföreningar med representationslag högre upp i seriesystemet har högre kostnader

än fotbollsföreningar med representationslag som ligger i lägre divisioner. Ideellt arbete är en förutsättning för att föreningslivet ska kunna fortleva. Utan personer som är villiga att lägga ner ideell tid för föreningar blir det nästintill omöjligt för föreningar att fortleva.

Nyckelord: Ekonomi, fotbollsföreningar, föreningslivet, ideellt arbete, ideella föreningar.

Ordlista

Badwill: Dåligt anseende och dålig publicitet som kan minska t.ex. ett företags anseende och dess värde. (www.ne.se)

Eldsjäl: Person med brinnande entusiasm för något. (www.ne.se)

Goodwill: Gott rykte, det goda anseende som ett land, en person, ett företag/organisation kan åtnjuta. (www.ne.se)

Ideell förening: Sammanslutning som endera har en ideell målsättning, och det vare sig den bedriver eller inte bedriver ekonomisk verksamhet, eller har till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen men som inte gör det genom ekonomisk verksamhet. (www.ne.se)

Näringsliv: Sammanfattande benämning på de produktionsprocesser som genererar varor och tjänster för försäljning på en marknad. (www.ne.se)

PR-grupp: Public Relations-grupp. Verksamhet som syftar till att skapa och bibehålla gynnsamma relationer mellan t.ex. ett företag och olika målgrupper, t.ex. kunder. Ett företags PR-funktion hjälper företagsledningen att fatta beslut och kommunicera budskap som bidrar till att skapa goda relationer utåt. (www.ne.se)

Representationslag: Är en beteckning på det bästa laget som en idrottsförening kan ställa upp med på seniornivå inom lagsporter. (www.ne.se)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION ...... 9

1.1 Uppdrag ...... 9

1.2 Bakgrund ...... 9

1.3 Problemdiskussion ...... 11

1.4 Problemformulering ...... 13

1.5 Syfte ...... 13

1.6 Disposition ...... 14

2 METOD ...... 15

2.1 Forskningsansats ...... 15

2.1.1 Val av forskningsansats ...... 15

2.2 Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod ...... 16

2.2.1 Val av forskningsmetod ...... 17

2.3 Informationsinsamling ...... 17

2.3.1 Kvalitativa intervjuer ...... 17

2.3.2 Urval ...... 18

2.3.3 Presentation av urvalet ...... 19

2.3.4 Intervjugenomförande ...... 20

2.4 Forskningskvalitet ...... 21

2.5 Käll- och metodkritik ...... 22

3 REFERENSRAM ...... 23

3.1 Kostnader i fotbollsföreningar ...... 23

3.2 Finansiering av fotbollsföreningar ...... 25

3.2.1 Medlems-, tränings-, aktivitets- och tävlingsavgifter ...... 26

3.2.2 Sponsring ...... 27

3.2.3 Statliga- och kommunala bidrag och stöd ...... 30

3.3 Budgetprocessen ...... 31

3.4 Bokföring och bokslut ...... 32

4 EMPIRI ...... 35

4.1 Hur ser det ut idag? ...... 35

4.2 Intäkter och kostnader ...... 36

4.3 Det ekonomiska arbetet ...... 38

4.4 Föreningarnas budgetarbete ...... 40

4.5 Relation till kommunen ...... 41

4.6 Engagemang i föreningslivet ...... 44

4.7 Sponsring ...... 45

4.8 Framtidsutsikter för fotbollsföreningar ...... 46

5 TOLKNING ...... 48

5.1 Kostnader i fotbollsföreningar ...... 48

5.2 Finansiering av fotbollsföreningar ...... 50

5.3 Medlems-, tränings-, aktivitets- och tävlingsavgifter ...... 52

5.4 Statliga- och kommunala bidrag och stöd ...... 54

5.5 Sponsring ...... 55

5.6 Budgetprocessen ...... 57

5.7 Bokföring och bokslut ...... 58

6 SLUTSATS ...... 59

KÄLLFÖRTECKNING ...... 62

Litteratur ...... 62

Vetenskapliga artiklar ...... 63

Artiklar ...... 63

Elektroniska ...... 63

Muntliga ...... 63

BILAGA 1 ...... 65

Frågeguide till intervjuerna ...... 65

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1. Dispositionsmodell. (Egen)……………………………………………………14

Figur 2. Exempel på fotbollsföreningars kostnadskonton. (Forslund, 2009, s.8)………23

1 INTRODUKTION

I det första kapitlet presenterar vi vår uppsats uppdrag, bakgrund, problemställning och syfte. Vidare diskuteras problem kring fotbollsföreningars ekonomi och uppsatsens forskningsfråga preciseras. Avslutningsvis visas en modell för uppsatsens disposition.

1.1 Uppdrag

Utgångspunkten i uppsatsen har varit Kalmar kommun-, kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag angående fotbollsföreningars ekonomiska förutsättningar i kommunen. Kultur- och fritidsförvaltningen, enheten för kultur-, idrott- och föreningsliv, arbetar med stöd till föreningslivet, ekonomiskt och genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar. Enheten driver också utvecklingsfrågor inom kultur- och fritidsområdet. Jan Botö, enhetschef för enheten kultur, idrott och föreningsliv i Kalmar, beskrev att det huvudsakliga syftet med uppdraget var att beslutsfattarna inom Kalmar kommun ville få en insyn i fotbollsföreningars ekonomi. Botö säger att de ur en kommunal synvinkel har för dålig inblick och för lite kunskap om fotbollsföreningarnas intäkter och kostnader. Botö menar på att Kalmar kommun måste se över om insatserna i form av bidrag, lokalsubventioner och olika avgifter är relevanta.

1.2 Bakgrund

Idrottsrörelsen utgör en betydande del av Sveriges ekonomi. Riksidrottsförbundet, organisationen för den svenska idrottsrörelsen, har drygt 20 000 medlemsföreningar (Riksidrottsförbundet, 2010). Riksidrottsförbundet har organisationsformen ideell förening, vilket alla medlemsföreningar även måste ha. Det skiljer föreningarna från vanliga företag, och utgår från att de har ett icke-vinstdrivande syfte. Ekonomin har med tiden blivit allt viktigare för idrottsföreningar. Nyholm & Svensson (2009) menar att många större idrottsföreningar idag drivs mer som ett företag än en traditionell idrottsrörelse. Emery & Weed (2006) skriver att fotboll, som tidigare varit en sport för arbetsklassen, numera handlar om stora affärer och stora klubbar som drivs som företag.

Enligt Riksidrottsförbundet (2010) är fotboll Sveriges största idrott sett till antal utövare, antal medlemmar i föreningar och specialidrottsförbundens omsättning. Enligt en analys som gjordes av Svenska Fotbollsförbundet (2011) har dock flera allsvenska fotbollsföreningar en ansträngd ekonomi. I bokslutet för 2010 så visade de allsvenska fotbollsföreningarna en gemensam förlust på 104 miljoner kronor (Svenska Fotbollsförbundet, 2011).

Fotbollsföreningarna i Kalmar kommun exklusive Kalmar FF är ideella föreningar. Enligt Thunberg (2006) har en ideell förening ett ideellt syfte med sin verksamhet. Det finns ingen lag för ideella föreningar men däremot finns det en lag om ekonomiska föreningar (Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar) som säger följande:

”Ekonomisk förening som inte uppfyller lagens krav på att den ska driva ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, betraktas som en ideell förening” (Sveriges Rikes Lag, 2012, s.953)

Begreppet ekonomisk verksamhet är enligt Lundén & Lindblad (2011) svårt att definiera. Den ideella föreningen kan mycket väl bedriva ekonomisk verksamhet, trots att den inte har ett vinstsyfte, varken för föreningen eller för dess medlemmar. Det avgörs genom att se på den skattemässiga eller bokföringsmässiga bedömningen av vad som är en näringsverksamhet. Fotbollsföreningar är oftast allmännyttiga ideella föreningar med ett överstående syfte, vilket innebär att de är skattemässigt gynnade. Föreningar är i princip befriande från inkomstskatt och moms.

Magnus Forslund, som är ekonomie doktor på Linnéuniversitetet, menar att skötseln av den dagliga ekonomin i en fotbollsförening är avgörande för fotbollsföreningens framtid. Vidare säger Forslund att ansvarsfördelningen för ekonomin har förändrats genom åren, förr var det kassören som stod för den ekonomiska kunskapen men numera är styrelserna allt mer involverade. (Frankki, Smålandsposten, 2012-03-20)

Forslund (Frankki, Smålandsposten, 2012-03-20) säger:

”Forskning i ämnet är obefintlig i Sverige”

En fotbollsförening engagerar och sysselsätter flera personer med ett gemensamt intresse. Merparten av alla fotbollsföreningar är ideella föreningar som finns utspridda över hela Sverige. Jan Botö berättar att det i kommunen idag finns det 19 aktiva fotbollsföreningar. Om vi räknar bort Kalmar FF, som enligt Botö bedriver en professionell affärsverksamhet med heltidsanställda spelare, finns det 18 ideella fotbollsföreningar i Kalmar kommun. Enligt Nyholm & Svensson (2009) har föreningarna ett rent ideellt syfte med sin verksamhet och alltså inget egentligt vinstsyfte. Författarna menar dock att de flesta fotbollsföreningarna bedriver ekonomisk verksamhet av något slag för att kunna förverkliga det ideella syftet. Det kan exempelvis handla om försäljning av korv och glass på hemmamatcherna, försäljning av lotter eller anordnande av cuper eller andra evenemang.

En ideell förening har ideella avsikter, det betyder att föreningen inte ska främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Fotbollsföreningar är ett tydligt exempel på en ideell förening som tillvaratar medlemmars intressen av annat slag. Intressen som istället ska tillvaratas är exempelvis medlemmarnas önskan om att få utöva sin aktivitet på ett tillfredställande sätt. (Thunberg, 2006)

Även om fotbollsföreningarna i Kalmar kommun inte har som primärt syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse är ändå ekonomi en viktig faktor i verksamheten. Enligt Thunberg (2006) är det för att uppnå det ideella syftet önskvärt med en bra ekonomi. Vidare menar han att en dålig ekonomi skapar problem vilket kan medföra att den övriga verksamheten blir lidande. Det ekonomiska ansvaret i en fotbollsförening med ett ideellt syfte vilar på hela styrelsen och inte någon enskild styrelseledamot, exempelvis kassören.

Bidragsdelen skiljer sig åt beroende på om fotbollsföreningen äger sin anläggning själv eller om fotbollsföreningen hyr av kommunen, säger Botö. För en föreningsägd fotbollsanläggning delas oftast föreningsbidraget ut beroende på hur stort klubbhuset är samt hur många fotbollsplaner föreningen förfogar över. En fotbollsförening som hyr sin fotbollsanläggning gör det till en reducerad avgift. Något som är gemensamt för en fotbollsförening som äger sin anläggning och en fotbollsförening som hyr sin anläggning är att båda får aktivitetsbidrag på samma villkor i åldrarna 7-20 år. ”Här kan man enkelt dra slutsatsen att ju fler man är och tränar desto mer pengar får man och ju fler gånger man tränar desto mer pengar får man”, säger Botö.

1.3 Problemdiskussion

Nyholm & Svensson (2009) tycker att det är konstigt att det inte finns någon särskild lag som behandlar ideella föreningar med tanke på att det finns 200 000 ideella föreningar i Sverige. Enligt Lundén & Lindblad (2011) innebär avsaknaden av en egen lag att föreningar brukar titta på lagen om ekonomiska föreningar, men den gäller inte för ideella föreningar. Nyholm & Svensson (2009) menar att bristen på en egen lag gör att fotbollsföreningens stadgar blir viktiga. Författarna menar att stadgarna till stor del blir fotbollsföreningarnas lag.

Ryktet säger att ideella organisationer är ekonomiskt ineffektiva (Anthony & Govindarajan, 2007). Författarna hävdar dock att kritiken mot ideella organisationers ekonomistyrning är överdriven, och att läget på senare år avsevärt förbättrats.

Definitionen av en ideell förening är enligt Anthony & Govindarajan (2007, s. 628):

”A nonprofit organization is an organization that cannot distribute assets or income to, or for the benefit of, its members, officers, or directors. The organization can, of course, compensate its employees, including officers and members, for services rendered and for goods supplied.”

Enligt Anthony & Govindarajan (2007) innebär det dock inte att ideella föreningar då inte kan ha som mål att tjäna en vinst, utan definitionen begränsar bara fördelningen av den vinsten. Författarna menar att en ideell förening årligen måste göra en måttlig vinst för att förses med tillräckligt kapital för att kunna bedriva sin verksamhet. Valentinov (2011) säger att ekonomer brukar definiera en ideell förening efter den så kallade distributionsbegränsningen. Den innebär att ideella föreningar inte får distribuera det ekonomiska överskottet till personerna som kontrollerar det.

Enligt Lundén & Lindblad (2011) grundar sig vanligtvis en ideell förening på ideellt arbete, det vill säga oavlönat arbete från ett antal medlemmar. Vidare menar författarna att det oftast finns en eller flera eldsjälar, som bidrar och lägger ner ett stort arbete i en fotbollsförening. Personerna bör uppmuntras, men samtidigt är det viktigt att de ansvariga fördelar arbetsuppgifterna för att undvika utbrändhet. Att mista en eldsjäl kan medföra förödande konsekvenser för en fotbollsförening, säger Lundén & Lindblad (2011). Författarna menar att medlemmarna i allt högre grad kräver ersättning för arbetet som de gör för fotbollsföreningen. Det kan på sikt innebära att det ideella arbetet försvinner vilket kommer medföra nya kostnader för fotbollsföreningen.

Forslund (Frankki, Smålandsposten, 2012-03-20) menar att Bingolotto har inneburit många fotbollsföreningars lycka och olycka. Under de populära Bingolotto-åren fick fotbollsföreningar in stora summor på Bingolotto och verksamheten utökades. När efterfrågan sedan minskade på Bingolotto, minskade också lotteriförsäljningen. Många fotbollsföreningar stod då och föll i takt med de uteblivna lotteriintäkterna, säger Forslund (Frankki, Smålandsposten, 2012-03-20). Genom åren har även föräldrarnas krav på fotbollsföreningarna ökat. Utbildade tränare, fler träningar och fina fotbollsplaner ses som en självklarhet. Lägg därtill nya matchdräkter, träningsoveraller och kepsar som ska vara av senaste mode och att ungdomarna vill åka på träningsläger och cuper, säger Forslund (Frankki, Smålandsposten, 2012-03-20). Det medför att arbetet, som tidigare utförts ideellt och kostnadsfritt, nu kommer behöva finansieras av fotbollsföreningen.

Ett annat problem som Lundén & Lindblad (2011) beskriver har med en förenings budgetarbete att göra. Många föreningar reagerar alldeles för sent när en budget har överskridits eller när pengarna tagit slut. Ett större problem som författarna tar upp är att många föreningar anser att budgetering är onödigt och tar tid från övrig verksamhet. Vidare skriver de att personerna i föreningarna försvarar sig med resonemanget ”det blir ändå som det blir”. Enligt Anthony & Govindarajan (2007) är budgeten dock ett viktigt verktyg för effektiv planering och kontroll av sin organisation.

1.4 Problemformulering

 Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?

1.5 Syfte

Syftet med vår studie är att förstå hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstå hur och på vilket sätt ekonomin är en förutsättning för ideella föreningars fortlevnad. Vi vill undersöka vilka intäkter och vilka kostnader fotbollsföreningar har och vad det är som gör att ideella föreningar kan finnas kvar utan att ekonomin är ett hinder för fortlevnad.

1.6 Disposition

Introduktion I det inledande avsnittet behandlas bakgrunden

till uppsatsen samt uppsatsens problemformulering och syfte.

Metod Här presenteras tillvägagångssättet som använts för att kunna uppnå uppsatsens syfte. Även fördelar och nackdelar med de utvalda

metoderna behandlas.

Referensram I kapitlet presenteras de delar och den litteratur som berör uppsatsens frågeställning och syfte.

Empiri Empiriavsnittet behandlar sju stycken

kvalitativa intervjuer med personer som är aktiva inom olika ideella fotbollsföreningar.

Tolkning I tolkningen kopplas de empiriska undersökningarna ihop med referensramen. Sammankopplingen resulterar i vår slutsats.

Slutsats

Avsnittet bygger på tolkningen och här besvaras problemformulering och syfte. Här presenteras även egna reflektioner och lösningar på uppkomna problem.

Figur 1. Dispositionsmodell. (Egen)

2 METOD

I kapitlet beskrivs vårt tillvägagångssätt och en motivering för vald metod. Vi kommer att beskriva det deduktiva, induktiva och abduktiva arbetssättet. Här kommer vi även hantera uppsatsens angreppssätt och både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod diskuteras. Vi skildrar sedan urvalsprocessen och problematiken kring metod- och källkritik.

2.1 Forskningsansats

Enligt Patel & Davidsson (2011) innebär ansats det sätt forskaren väljer att angripa det problem som ska undersökas. Vidare menar författarna att det är relationen mellan teori och empiri som bestämmer vilken spegling av problemet som kommer träda fram. Enligt Johannessen & Tufte (2003) är målet med samhällsvetenskaplig forskning att integrera teori och empiri vilket kan göras genom olika ansatser. Holme & Solvang (1997) säger att även om det är svårt att fånga in samhälleliga förhållanden med hjälp av enkla teorier, finns det ett behov av att bemöta samhällsförhållanden på ett teoretiskt sätt. De förklarar att det brukar talas om två angreppssätt, deduktiv- respektive induktiv metod eller bevisandets- respektive upptäcktens väg.

Bryman & Bell (2005) menar att en forskare kan utgå från befintlig teori genom den deduktiva ansatsen, som representerar den vanligaste uppfattningen om hur förhållandet mellan teori och praktik inom samhällsvetenskaperna ser ut. Arbetet kan även ske induktivt där forskaren utgår från empirin och sedan kopplar till teori. Johannessen & Tufte (2003) förklarar att forskare som utgår från den deduktiva ansatsen undersöker om empirin bekräftar teorin. Vidare säger de att forskare som utgår från den induktiva ansatsen istället tar utgångspunkt i empirin där avsikten är att hitta generella mönster som kan göras till teorier. Enligt Patel & Davidsson (2011) kan även en kombination av de båda användas och kallas då för en abduktiv ansats. Den abduktiva ansatsen har enligt författarna fördelen att den inte låser forskaren i så hög grad vilket kan bli fallet om forskaren arbetar strikt deduktivt eller strikt induktivt.

2.1.1 Val av forskningsansats Ansatsen i vår studie är främst induktiv med inslag av deduktion, så vi har valt att beskriva den som en abduktiv ansats, vilken enligt Patel & Davidsson (2011) är en kombination av de båda. Från början försökte vi inta en induktiv ansats då vi ville följa upptäckandes väg i och med att syftet med uppsatsen var att skapa sig en förståelse. Det är enligt Bryman & Bell

(2005) vanligt för den kvalitativa studie vi vill genomföra, vilket kommer behandlas i nästkommande avsnitt. Till en början präglades arbetsprocessen av att vi samlade in information angående forskningsområdet för att skapa oss en viss förförståelse för främst ideella föreningars verksamhet. Eftersom arbetet med att sammanställa referensramen fortlöpte samtidigt som vi förberedde och genomförde intervjuerna präglades stadiet av både induktion och deduktion. Det har sedan skett ett sådant växelspel mellan deduktion och induktion i vår arbetsprocess, att valet av forskningsansats bäst kan beskrivas som abduktion. Holme & Solvang (1997) säger att det är i motsättningen mellan angreppssätten, eller i kombinationen av dem, som ny och spännande kunskap uppstår.

2.2 Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod

Enligt Bryman & Bell (2005) antar kvantitativ respektive kvalitativ forskning formen av två specifika forskningsstrategier. De avser en generell inriktning vad det gäller genomförandet av företagsekonomisk forskning. Patel & Davidsson (2011) beskriver att begreppen förenklat syftar på hur författaren väljer att generera, bearbeta och analysera den information som samlats in. Den grundläggande likheten mellan de två forskningsmetoderna är att de har gemensamma syften, förklarar Holme & Solvang (1997). Vidare säger de att både det kvalitativa och det kvantitativa angreppssättet är inriktade på att skapa en bättre förståelse av det samhälle vi lever i som enskilda människor. Jacobsen (2002) framhäver att båda metoderna ger riktig och viktig information, men av olika typer och innehåll.

Kvantitativ forskning kan enligt Bryman & Bell (2005) betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamlandet av data. Kriteriet för kvantitativ forskning är att den innehåller ett deduktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktisk forskning, där tyngden ligger på prövning av teorier. Patel & Davidsson (2011) menar att kvantitativt inriktad forskning är sådan forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings- och analysmetoder. Om vi i första hand är inriktade på frågor som rör skillnader och relationer bör vi då använda kvantitativ forskning. Johannessen & Tufte (2003) säger att enkätundersökningar är ett exempel på en kvantitativ metod. Forskaren räknar fenomen och kartlägger deras utbredning eller deras kvantitet.

Bryman & Bell (2005) beskriver kvalitativ forskning som en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Kvalitativ forskning betonar i huvudsak ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning, där fokus läggs på generering av teorier. Johannessen & Tufte (2003) menar att

avsikten med ansatsen är att få fram fylliga beskrivningar, och det är särskilt intressant om forskaren vill undersöka fenomen som denne inte känner till så bra och det har forskats lite på. Patel & Davidsson (2011) menar att kvalitativ forskning främst lämpar sig då problemet handlar om att tolka och förstå. Vill vi svara på frågor som ”Vad är det här?” och ”Vilka är de underliggande mönstren?” bör vi använda verbala analysmetoder genom den kvalitativa metoden. Vidare menar Christensen et al. (2010) att kvalitativ forskning används för att bygga teorier, teoretiska hypoteser eller för att ge den bästa aktuella förklaringen till problemet.

2.2.1 Val av forskningsmetod Vi har valt att tillämpa den kvalitativa metoden. Det eftersom vi ämnar skapa en djupare förståelse för ideella fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. En kvantitativ forskning registrerar enligt Christensen et al. (2010) framför allt siffror och fokuserar på mängd, antal och frekvens av kvantifierbara ting, data som analyseras objektivt och bearbetas statistiskt. Vi har därför istället valt en kvalitativ forskningsmetod som innebär att forskaren lägger större fokus på ord, mjuka värden och tolkningar (Patel & Davidsson, 2011).

Med tanke på att vi har som syfte att förstå och gå på djupet vad gäller vårt presenterade problem anser vi det naturligt att använda en kvalitativ metod. Holme & Solvang (1997) säger att det centrala med en kvalitativ metod är att få en djupare förståelse av det vi studerar och att vi kan beskriva helheten. Vi anser det inte representativt att uppfylla vårt syfte och att besvara vår forskningsfråga med hjälp av kvantitativa metoder. Som vi ser det behöver vi tala med och lyssna på personer som är aktiva i ideella fotbollsföreningar för att kunna fånga helhetsbilden och skapa förståelse för deras verksamhet.

2.3 Informationsinsamling

2.3.1 Kvalitativa intervjuer Insamlingstekniken vi valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det attraktiva med en kvalitativ intervju är enligt Bryman & Bell (2005) att intervjuarna i stor utsträckning kan avvika från varje form av intervjuguide eller frågeschema som har formulerats. Holme & Solvang (1997) påpekar att styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att undersökningssituationen liknar ett vardagligt samtal, vilket innebär att det är den intervjuform där forskaren utövar den minsta styrningen av undersökningspersonerna. De menar att det istället är personen som intervjuas som ska styra samtalet och påverka samtalets utveckling.

I kvantitativa studier, menar Bryman & Bell (2005) att det inte tillåts några avvikelser från intervjufrågorna, eftersom det äventyrar det standardiserade elementet i intervjuprocessen och därmed hamnar reliabiliteten och validiteten i farozonen. De är därför fasta i sin struktur på grund av det behov som finns när det gäller att standardisera intervjuandet.

Valet av insamlingsteknik påverkar möjligheterna att samla in vissa typer av data (Christensen et al., 2010). Författarna menar att det är svårare att samla in kvalitativ data via en enkät än via en personlig intervju och tvärtom. Enligt Bryman & Bell (2005) skiljer sig kvalitativa intervjuer i flera avseenden från kvantitativa intervjuer. De menar att tillvägagångssättet är betydligt mindre strukturerat i kvalitativ forskning, samtidigt som det lägger tyngd på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt.

Bryman & Bell (2005) tar upp två huvudsakliga typer av kvalitativa intervjuer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Ostrukturerade intervjuer liknar oftast ett samtal eller en diskussion och innebär att forskaren oftast använder sig av minnesanteckningar som är relativt lösa i sin struktur. Vi har istället valt att använda oss av den semi-strukturerade intervjun som Bryman & Bell (2005) beskriver som en blandning mellan den strukturerade och den ostrukturerade intervjun. Vi använde oss av en intervjuguide där intervjupersonen har förhållandevis stor frihet att formulera svaren på sitt egna sätt. Enligt Holme & Solvang (1997) använder sig forskaren inte av standardiserade frågeformulär i kvalitativa intervjuer. De menar att resultaten som forskaren ska få fram ska vara undersökningspersonernas egna uppfattningar. Dock så skriver författarna att forskaren ska ha en uppfattning om vilka faktorer som är viktiga, och ska därför i förväg skrivit ner en manual eller handledning till intervjun. Bryman & Bell (2005) menar att intervjuaren även kan ställa frågor som inte framgår i intervjuguiden, vilket är likt den ostrukturerade intervjun då frågorna inte behöver komma i samma ordningsföljd.

2.3.2 Urval Enligt Holme & Solvang (1997) är urvalet av undersökningspersoner en avgörande del för ens forskning. Vi har valt att studera mindre fotbollsföreningar som bedrivs ideellt och inte inkluderat fotbollsföreningar med ett vinstsyfte. Kalmar FF har exkluderats eftersom kommunens förhållningssätt gentemot deras verksamhet inte kan likställas med deras förhållningssätt gentemot andra fotbollsföreningar i kommunen.

Det finns enligt Christensen et al. (2010) två typer av urval, sannolikhetsurval och icke- sannolikhetsurval. Ett sannolikhetsurval innebär att varje enhet väljs slumpmässigt och har en

känd chans att komma med i urvalet. Ett icke-sannolikhetsurval innebär att chansen att enheterna blir utvalda inte kan förutses, samt att de inte väljs slumpmässigt. Vi har valt att göra ett icke-sannolikhetsurval. Personerna som vi valt att intervjua är alla verksamma i ideella fotbollsföreningar i Kalmar kommun, och sitter på positioner som gör att de har god insyn i föreningens ekonomiska verksamhet. Christensen et al. (2010) menar att ett icke- sannolikhetsurval att föredra i en kvalitativ undersökning eftersom det är viktigt att erhålla respondenter som har insikt och kunskap om det som ska studeras. Holme & Solvang (1997) understryker att om forskaren får in fel personer i urvalet så kan det leda till att hela undersökningen blir värdelös i förhållande till utgångspunkten i studien.

Vi valde att utföra personliga intervjuer med personer verksamma i sex olika fotbollsföreningar i Kalmar kommun, vilket vi ansåg skulle räcka för att kunna ge ett bra underlag för tolkningar av vårt ämne. Hade vi valt fler personer hade arbetet att bearbeta empirin blivit mycket mer omfattande och givit oss mindre tid för resultattolkningar och kopplingar till vår referensram. Vi valde strategiskt ut personer för att få olika synvinklar på våra problem och frågor. Personerna skulle ha ingående kunskaper om föreningen och föreningens ekonomiska verksamhet. I nästa kapitel följer en presentation av vårt urval av individer med en kort beskrivning för att ytterligare motivera vårt val av respektive undersökningsperson.

2.3.3 Presentation av urvalet Eva Brasch är kassör i IFK Kalmar och arbetar också med redovisningsfrågor på BDO i Kalmar. Hon sitter med i styrelsen i IFK Kalmar och har huvudansvaret för föreningens ekonomiska verksamhet. IFK Kalmars representationslag spelar i division 1, damer.

Inger Bobin är kassör i Trekantens IF, men säger att hon successivt nu försöker lämna över sin post till en ersättare. Hon har de senaste åren haft huvudansvaret för föreningens ekonomi och varit verksam i styrelsearbetet. Representationslaget spelar i division 4, herrar.

Kenth Jeansson är kassör i Kalmar Södra IF. Han är den person som har varit verksam längst i föreningen och säger att han har en allt i allo-funktion och huvudansvaret för ekonomin. Han har i flera omgångar varit både ordförande och kassör i föreningen. Kalmar Södra IFs representationslag spelar i division 4, herrar.

Maria Johansson är kassör i Smedby BoIK och arbetar också med ekonomi på Koneo i Kalmar. Hon har suttit som huvudansvarig för ekonomin i föreningen de senaste åren, men

försöker nu lämna över sina uppgifter till en ersättare. Smedby BoIKs representationslag spelar i division 4 elit, herrar.

Marie Almqvist är kassör i Lindsdals IF och arbetar även med redovisningsfrågor på Deloitte i Kalmar. Hon har varit verksam i föreningen som kassör det senaste året och har det ekonomiska huvudansvaret för dam- och herrsektionen. Föreningens representationslag spelar i division 2, herrar och i division 1, damer.

Michael Mårtensson är ordförande i IFK Berga och högst ansvarig i föreningens styrelse. Han fungerar som en alltiallo i föreningen och sitter även med i marknadsgruppen som arbetar med att värva sponsorer till föreningens verksamhet. IFK Bergas representationslag spelar i division 3, herrar.

Rita Blomberg är kassör i IFK Berga och huvudansvarig för föreningens ekonomi. Hennes dagliga arbete innebär bokföring, redovisning och att hantera FOGIS- medlemsprogram. Hon sitter även med i föreningens KIA-utskott (Kommunikation-, information- och administrationsutskott).

2.3.4 Intervjugenomförande Enligt Christensen et al. (2010) kännetecknas den personliga intervjun av att en intervjuare och en respondent tillsammans för en dialog med varandra. Författarna säger att under förutsättningen att du formulerar frågeställningarna väl och får respondenten att uttrycka sig klart och tydligt, är det ett ytterst effektivt sätt att generera värdefull data. Jacobsen (2002) menar att personliga intervjuer får fram den enskildes inställning och uppfattningar, och att de är speciellt lämpliga för att få fram hur personen tolkar olika fenomen.

Jacobsen (2002) menar att det kan vara problematiskt att anteckna under en intervju eftersom ett bra samtal kräver att forskaren har ögonkontakt och när forskaren för anteckningar måste blicken sänkas. Han menar att problemet kan lösas genom att forskaren använder sig av en bandspelare eller diktafon under intervjun. Vi valde därför att spela in våra intervjuer eftersom det i efterhand underlättar vårt arbete och ger korrekt och exakt information. Under själva intervjuerna kunde vi koncentrera oss på att ställa frågor och lyssna på intervjupersonen och på så sätt skapa ett förtroende.

Enligt Christensen et al. (2010) är det viktigt att snabbt bygga upp ett förtroende hos intervjupersonen. Det kan enligt författarna göras genom att ställa frågor som personen har lätt att prata och relatera till. Vi valde därför att inleda våra intervjuer med att fråga om

personens uppgifter och roll i fotbollsföreningen. Vi utgick från en intervjuguide med öppna frågor och ställde sedan följdfrågor när det behövdes. Det gjorde vi för att få våra respondenter att svara så öppet som möjligt på frågorna och formulera sina egna svar.

2.4 Forskningskvalitet

Patel & Davidsson (2011) skriver att kvalitén i kvalitativa studier kan behandlas med begreppen validitet och reabilitet, men att de inte har samma innebörd som i kvantitativ forskning. Vidare säger de att kvalitet i kvantitativa studier omfattar hela forskningsprocessen. Enligt Bryman & Bell (2005) är reabilitet och validitet de viktigaste kriterierna för bedömning av företagsekonomisk forskning. Reliabilitet rör frågan om huruvida resultaten från en undersökning blir desamma om undersökningen skulle genomföras på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga grunder. Validitet i sin tur går ut på att en bedömning av de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte. Patel & Davidsson (2011) säger att forskaren måste veta att denne undersöker det som avses, vilket innebär att ha en god validitet. Vidare måste forskaren veta att det görs på ett tillförlitligt sätt, vilket innebär att ha god reabilitet.

Bryman & Bell (2005) skriver dock att många kvalitativt inriktade forskare haft en diskussion angående hur relevanta begreppen reliabilitet och validitet är för kvalitativa undersökningar. Ett liknande resonemang förs av Christensen et al. (2010) om reliabilitet, där de menar att begreppet är problematiskt eftersom det är starkt sammanknutet med mätning och kvantitativ metod. För att kunna utföra samma undersökning krävs det enligt författarna att det är samma personer som utför den och därtill även att allt annat är identiskt, vilket inte kommer att inträffa då verkligheten hela tiden förändras. Christensen et al. (2010) menar att validiteten, det vill säga trovärdigheten, ökar genom att forskaren hela tiden visar hur denne gått tillväga samt genom att vara systematisk under undersökningsprocessen. Patel & Davidsson (2011) styrker det då de säger att strävan efter god validitet genomsyrar forskningsprocessens samtliga delar. Bryman & Bell (2005) är kritiska till validitet som mätningsinstrument inom kvalitativ forskning då mätning inte är det främsta intresset för kvalitativa forskare. Vi håller med författarna att validiteten är svår att mäta i vår studie då vi använder oss av en kvalitativ metod där främsta syftet inte är att mäta utan att förstå.

Vi är medvetna om problematiken knuten till begreppen reabilitet och validitet i vår kvalitativa studie, och därför vill vi istället framhålla uppsatsens trovärdighet och pålitlighet. När vi genomfört våra intervjuer har vi dokumenterat allt intervjupersonerna berättat, först via

inspelningar och sedan skrivit ner allt för hand. Det gör att empirin exakt återspeglar uttalanden våra intervjupersoner har gjort och minskar risken för feltolkningar. Vi vill påpeka att pålitligheten i intervjupersonernas svar ska ses till den tidpunkten då intervjuerna genomfördes och att personerna idag mycket väl kan ha fått nya insikter och kan ha andra åsikter angående frågeställningarna.

2.5 Käll- och metodkritik

Jacobsen (2002) anser att ingen av ansatserna ger en objektiv verklighetsbeskrivning, utan forskarna får enbart in olika tolkningar av verkligheten. De påpekar att alla ansatser resulterar i information som undersökaren måste analysera och tolka. Vi har försökt vara medvetna om det genom hela processen och förhålla oss objektiva i vår forskning. Holme & Solvang (1997) anser att forskarens subjektiva referensram, bestående av fördomar och förförståelse, alltid kommer att påverka forskarens anblick på ett problemområde. Författarna menar att utgångspunkten för all forskning är subjektiv, även om den kan uppfattas som objektiv. Eftersom vi har erfarenheter från ideella fotbollsföreningar finns det svårigheter med att närma oss forskningsområdet utan vår subjektiva referensram, vilket då också påverkar vår möjlighet till att vara objektiva. Vi är medvetna om att vi inspirerats och påverkats av våra tidigare erfarenheter och att en sådan kritik som Holme & Solvang (1997) för mot kvalitativa studier också är tillämplig på vår studie.

Eftersom trovärdigheten är grundläggande för uppsatsen menar Patel & Davidsson (2011) att en forskare måste hålla sig kritisk till dokumenten som undersöks. Forskaren ska ta hänsyn till huruvida de fakta som framställs är sannolik i förhållande till verkligheten. Vidare säger de att en källa måste vara märkt med när och var den skapades, varför källan har framkommit och under vilka omständigheter. Patel & Davidsson (2011) framhåller att forskaren måste ta hänsyn till i vilket syfte författaren har skapat dokumentet, om det är opartiskt skrivet, om det finns ett vinstintresse och om upphovsmannen är en person med mycket kännedom i området.

Vad det gäller våra källor har vi i största möjliga mån försökt använda oss av forskare inom det berörda området och andra betrodda källor. Vi har varit källkritiska enligt i det föregående stycket nämnda rekommendationer. All litteratur som använts har funnits tillgängligt på antingen universitetsbiblioteken i Kalmar och Växjö eller så har vi köpt hem dem via internet. De internetsidor vi har använt oss av har alla varit uppdaterade i år och aktuella för vår forskning. Vad det avser vetenskapliga artiklar har vi bland annat använt oss av Linnéuniversitetets OneSearch i syfte att eftersträva aktuella källor.

3 REFERENSRAM

I avsnittet presenteras delar som berör fotbollsföreningars ekonomi. Kapitlet är indelat i olika områden; Kostnader, finansiering, budget, och slutligen bokföring och bokslut. Kapitlet utgör tillsammans med empirikapitlet underlag för tolkning och slutsats.

3.1 Kostnader i fotbollsföreningar

Vi tar här upp Forslund (2009) och Förening.se (2012), dess tankar och idéer om kostnader i föreningar och då främst för fotbollsföreningar. Vi anser att referenserna ger oss underlag för tolkning och förståelse.

Forslund (2009) säger att det brukar talas om att föreningar har kostnader. För en fotbollsförening kan de exempelvis vara kostnader för matchtröjor, fotbollar, avgifter för att delta i seriespel, el, vatten, lokalhyra, med mera. Hur mycket pengar som behövs beror då på verksamhetens omfattning och ambitionsnivå.

Vidare menar Forslund (2009) att det är viktigt att alla medlemmar förstår vad pengarna som föreningen får in går till och varför. Han anser att många brukar bli förvånade över att det är så många olika typer av saker som kostar pengar och att det kostar så pass mycket som det gör. För att redovisa sin ekonomi till medlemmarna och skatteverket måste föreningen varje år föra en löpande bokföring. Riksidrottsförbundet har tagit fram en kontoplan för idrottsföreningar, så föreningen kan hålla ordning på sina kostnader.

Figur 2. Exempel på fotbollsföreningars kostnadskonton. (Forslund, 2009, s.8)

Systemet består av ett antal konton där varje konto har ett nummer och en beskrivning. Vissa kostnader hör ihop med varandra, men de har ändå sina egna konton för att skatteverket vill skilja dem åt i redovisningen. Exempelvis visar tabellen ovan att det finns flera konton som har med personalkostnader att göra. Varje kostnad sorteras in på ett av kontona av någon i föreningen. Normalt är det oftast kassören som utför det i ett bokföringsprogram. Det gör det även möjligt att summera liknande kostnader, exempelvis personalkostnader, till en post. (Forslund, 2009)

Forslund (2009) förklarar att verksamheten i föreningar ofta kostar mer än vad många först tror. Om en fotbollsförening har egen klubbstuga med omklädningsrum och dusch kan det bli höga kostnader för el och vatten. Forslund (2009) menar att föreningar anställer personer för att sköta olika uppgifter som exempelvis vaktmästare, kanslist eller klubbchef, och att föreningen då måste komma ihåg att det tillkommer, utöver lönen, kostnader för sociala avgifter.

Flera ideella föreningar väljer att anställa en eller flera personer för att hjälpa och bistå de ideella personerna. Att en ideell förening har anställda är vanligt förekommande och ingenting som står i vägen för att en förening fortfarande är ideell. Föreningslivet i Sverige utgör en stor arbetssektor och det är tusentals människor som är anställda i ideella föreningar. För en förening är det som regel en stor tillgång att ha en anställd, men även ett stort ansvar. (Förening.se, 2012)

Enligt Forslund (2009) bör varje förening då och då se över sina kostnader, även om en del anser att det är tråkigt och defensivt eftersom de hellre vill satsa på att utveckla föreningen. Författaren menar att det dock kan vara ett enkelt sätt att spara in på vissa poster och få mer pengar över till sådant som kan utveckla verksamheten. Att kartlägga sina kostnader kan innebära att föreningsledningen kommer på nya lösningar och sätt att gå tillväga. Forslund (2009) listar ett antal lösningar för att spara pengar i föreningar:

- Fråga efter gåvor. En möjlighet är att undersöka om föreningen kan erhålla material, varor eller tjänster som gåvor eller sponsring. - Inköpsrabatter. Gör inköpen på ett och samma ställe och få bra rabatter. - Gör det själv. Sy exempelvis egna västar till föreningens lag. - Samverkan med andra. En fotbollsförening kan exempelvis få hjälp av en friidrottsförening med snabbhetsträning och i gengäld hjälpa till vid tävlingar. - Spara, men på rätt saker. Bättre och pålitligare kopieringsmaskiner eller gräsklippare.

3.2 Finansiering av fotbollsföreningar

Vi lyfter under rubriken fram referenser från Nyholm & Svensson (2009), Nilsson (2006), Forslund (2009), Thunberg (2006), Lundén och Lindblad (2011), Grönqvist (1999) och Riksidrottsförbundet (2012). Vi anser att referenserna ger oss förståelse för finansieringen av fotbollsföreningar.

Med finansiering menas enligt Nyholm & Svensson (2009) hur tillräckligt med pengar fås fram för att kunna betala och driva verksamheten i föreningen. De säger att det är ett genomgående problem i föreningsvärlden hur föreningar ska öka intäkterna utanför de ordinarie ramarna. Nyholm & Svensson (2009) listar de vanligaste finansieringssätten som följande:

- Lotterier och bingo. Av tradition är lotterier och bingo en stor finansieringskälla för idrottsföreningar. Försäljning av bingolotter har under lång tid bidragit med pengar till idrotten och många föreningar bygger en stor del av sin verksamhet på det. - Medlemsavgifter. Förekommer i stort sätt i alla idrottsföreningar. Hur stor avgiften för medlemskapet är varierar men det gäller att få en balans så att medlemmarna inte upplever att det blir för dyrt. Mer om medlemsavgifter i kapitlet 3.2.1 Medlems-, tränings-, aktivitets- och tävlingsavgifter. - Danser. Författarna menar att anordning av danser är ett vanligt sätt att samla in pengar till verksamheten. Det blir dock oftast dyrare att anordna dans än vad arrangören tänkt sig och det krävs många betalande för att det ska bli lönsamt. - Utföra arbeten. Föreningen kan erbjuda sig att utföra skogsplantering, pappersinsamling, gräsklippning, reklamutdelning och andra arbeten som brukar utföras av föreningar. De medlemmar som utför arbetet oavlönat betraktas inte som anställda om det är föreningen som tar betalt för jobbet. En allmännyttig idrottsförening behöver inte redovisa någon moms på arvordet, och det blir inte heller några arbetsavgivaravgifter eller skatt som behöver betalas. Den som anlitar föreningen får göra avdrag för kostnaden om det är något som görs i dennes näringsverksamhet. - Reklam och sponsring. Reklam- och sponsorintäkter står i flera föreningar för en stor del av finansieringen. Vi behandlar förutsättningarna för det i kapitlet 3.2.2 Sponsring.

- Lån. Föreningar kan beviljas banklån för exempelvis finansiering av byggen eller anskaffning av inventarier. Det som måste beaktas är att föreningar ofta ses som en större kreditrisk, än exempelvis privatpersoner, och därför kan få sämre räntevillkor. - Säkerheter. Om föreningen har en fastighet kan den fungera som säkerhet för att få låna pengar av banken, så länge det är en byggnad som föreningen äger och den inte står på någon annans mark. Ett annat sätt är att medlemmarna i föreningen går i borgen för föreningens skulder. Grundläggande är dock att varje medlem har en beloppsborgen och inte solidarisk borgen. - Placering av pengar. För att få pengar som föreningen har över att växa kan pengarna placeras. Många gånger finns pengarna på ett bankkonto eller plusgiro, det är då styrelsens uppgift att se till att föreningen har bra ränta på sina pengar. Om föreningen skulle ha mycket pengar som kan placeras kan de med fördel investera i statsobligationer eller andra räntebärande värdepapper, men då är det av stor vikt att styrelsen inte riskerar föreningens pengar.

3.2.1 Medlems-, tränings-, aktivitets- och tävlingsavgifter Enligt Nilsson (2006) är medlemsavgifter ett exempel på vanliga föreningsintäkter. Hur låg eller hög avgiften är beror på vad medlemmarna får för avgiften. Forslund (2009) menar på att det till viss del även beror på om föreningen också tar ut tränings- eller aktivitetsavgifter. Han menar att tränings- och aktivitetsavgifter kan ses som ett sätt att skapa rättvisa genom att de medlemmar som faktiskt deltar i träning och tävling betalar mer än de som bara är medlemmar. Vidare säger Forslund (2009) att det i fotboll krävs en licens för varje spelare från en viss ålder. En del av träningsavgiften används då för att betala licensen. Avgiften brukar variera mellan åldrarna, ju äldre desto högre avgift. Författaren säger vidare att i en del föreningar har de ingen eller en låg avgift för att medlemmarna själva ska få möjlighet att finansiera avgiften genom att sälja lotter eller liknande. Ett alternativ är att föreningen har höga avgifter och att medlemmen kan sänka sin avgift genom att sälja lotter.

Nilsson (2006) säger att många föreningar har familjeavgifter så hela familjen kan vara medlem. Forslund (2009) menar att det är för att alla i familjen ska kunna bli medlemmar till en lägre kostnad. I vissa föreningar så erbjuder de en lägre medlemsavgift för varje ny medlem i familjen, t.ex. 200 kr för den första, 150 kr för den andra, 100 kr för den tredje, och så vidare.

Thunberg (2006) betonar att det är en medlems skyldighet att inom rätt tid betala beslutad medlemsavgift till sin förening. Forslund (2009) säger att de från föreningens sida måste tänka på vilket som är det på bästa sättet att få in pengarna. Han menar att det ibland kan vara svårare än många tror att snabbt få in pengarna. En del föreningar fakturerar då varje medlem. Författaren beskriver datorprogram där det finns medlemsregister som skapar automatiska fakturor till medlemmarna. Andra föreningar erbjuder månadsbetalningar via autogiro. Nackdelen som författaren beskriver med det är att det tar ett helt år att få in avgiften, och fördelen är att när föreningen väl kommit igång med systemet har de ett jämnt inflöde av pengar. Thunberg (2006) poängterar att någon form av förteckning över den ideella föreningens medlemmar är en nödvändighet, och det inte minst för att bevaka att medlemsavgifterna betalas.

För att styrka att en person har betalt sin medlemsavgift ger föreningen enligt Forslund (2009) ut medlemskort till sina medlemmar. Det finns dock föreningar som anser att hanteringen av medlemskorten är alldeles för krånglig och dyr. Lösningen som författaren förespråkar är att föreningen köper ett särskilt papper med inbyggt medlemskort. Det gör att de kan skriva ut en faktura där medlemskortet ingår, och på så sätt spara in pengar på porto när de skickar ut inbetalningsuppmaning och medlemskort samtidigt. Riskerna med det är att någon medlem använder medlemskortet utan att betala, men systemet har normalt sätt fler fördelar än nackdelar. Forslund (2009) säger att en viktig poäng med medlemskort är att föreningar kan sluta avtal med företag som lämnar rabatt vid uppvisande av medlemskortet. Det kan vara ett sätt att skapa ett mervärde av medlemskapet.

3.2.2 Sponsring Enligt Lundén & Lindblad (2011) är sponsring en sorts reklam som innebär att ett bidrag ges till en särskild idrottslig eller kulturell verksamhet. Författarna framhåller att sponsring är en betydande intäktspost i många ideella föreningar. Bidragsgivaren som också kallas sponsor är oftast ett företag. I gengäld för bidraget ska sponsorn erhålla en motprestation för att sponsorbidraget ska vara avdragsgillt för det sponsrande företaget. Det kan exempelvis vara reklamskyltar, annonser i programblad, dräktreklam eller högtalarreklam. Om sponsorn inte erhåller en motprestation kan sponsorbidraget bli betraktat som en icke avdragsgill gåva. (Lundén & Lindblad, 2011)

Grönkvist (1999) menar att motprestationerna är viktigast. Innan föreningen tar kontakt med en potentiell framtida sponsor bör de se över vad föreningen ska erbjuda i gengäld. Enligt

författaren är det enklare att få presumtiva sponsorer om föreningen kan erbjuda en kombination av något unikt, kreativt och fräscht. Att tillsätta en PR-grupp inom föreningen som ansvarar för sponsring är en fördel. Nyckeln är att utnyttja de duktiga ideella krafterna som föreningen förfogar över. Det optimala är att hitta utåtriktade personer med säljegenskaper som har ett brett kontaktnät inom näringslivet, gärna en marknadsförare eller informatör. (Grönkvist, 1999)

Lokal sponsring är enligt Lundén & Lindblad (2011) när ett företag ger bidrag till en förening på den orten de verkar. Grönkvist (2000) säger att huvudsakligen styrs den lokala sponsringen av det sociala trycket. Känslor är oftast viktigare än det affärsmässiga och många företag sponsrar, inte för att de egentligen vill, utan för att de känner att de måste. Att bli klassad som traktens snåljåp är inget företagen vill och de ser risken för badwill större än hoppet om goodwill. Författaren menar att trots det sociala tryck som företagen får utstå är det i längden inte hållbart att motivera en verksamhet som inte bedrivs med samma lönsamhetskrav som alla andra. De motprestationerna företagen får i gengäld på det lokala planet saknar i allmänhet kommersiellt värde.

Innan personerna som ansvarar för sponsringen i föreningen söker efter sponsorer bör de enligt Grönkvist (1999) analysera sin situation och ha klart för sig vad avsikten för sponsringen är. I de flesta fall har föreningen störst framgång hos är de företag som de redan har ett kommersiellt samarbete med. Det kan exempelvis vara föreningens bank, försäkringsbolag samt olika leverantörer. Mest fördelaktigt hade sedan varit att gå vidare med de stora och välkända företagen på orten, menar författaren. Får föreningen deras uppmärksamhet uppstår en ”plogeffekt” och det blir lättare att locka andra sponsorer. Dilemmat med att få de största företagen på ortens uppmärksamhet är att det alltid är de som får flest förfrågningar och kan enkelt avböja ett samarbete. Enligt Grönkvist (1999) finns potentialen på den outnyttjade marknaden. De företag som aldrig blivit tillfrågade eller aldrig varit påtänkta är en presumtiv intäktskälla. Problemet med företagen är att en del knappt vet vad sponsring innebär. Det krävs därför pedagogiska inslag hos den sponsoransvarige i föreningen som även får räkna med att lägga ner en hel del tid.

I föreningar som bedriver barn- eller ungdomsverksamhet kan det också löna sig att se närmare på föräldrarna. Driver exempelvis någon förälder egen firma kan föreningen med fördel presentera ett förslag. Barn- och ungdomsföreningar kan även ta kontakt med den lokala företagarföreningen på orten och trycka på den sociala nyttan. Oftast uppstår ett

egenintresse eftersom de flesta företagarföreningar gärna ser att klottret upphör och snatterierna och skadegörelserna minskar. (Grönkvist, 1999)

Nyholm & Svensson (2009) menar att när det gäller mindre sponsortillskott som en reklamskylt på idrottsanläggningen eller en matchboll, är det vanligt att föreningar tar kontakt med de företag som sponsrade föregående år. Av tradition brukar de flesta företag gå med på att sponsra med lika mycket ännu ett år. Forslund (2009) anser att ett vanligt misstag som föreningar gör är att bara tro att företag som ligger geografiskt nära är intresserade. Författaren hävdar att allt beror på vilken motprestation föreningen kan erbjuda företaget.

Internetbaserade företag har lika stort intresse av att komma i kontakt med presumtiva kunder som alla andra företag. På senare tid har det blivit allt vanligare att utnyttja internet som en marknadsföringskanal. Flera företag har konstruerat system som kopplar samman föreningar och företag. Systemen innebär att om föreningen publicerar en annons för ett företag på sin hemsida, kan föreningen få betalt om besökare av hemsidan klickar på annonsen. Dock räcker det oftast inte med bara ett klick utan det krävs även ett köp. (Forslund, 2009)

Forslund (2009) menar att bra argument från föreningens sida är att visa företaget hur många medlemmar föreningen har, vilka arrangemang föreningen har och hur mycket publik som kommer på matcherna. Då kan företaget se hur många personer de når genom att exempelvis köpa en reklamskylt på anläggningen. Nyholm & Svensson (2009) poängterar att det är grundläggande att sponsoravtalen tecknas skriftligt. Det händer att företag och föreningar byter folk med jämna mellanrum, vilket medför att ett skriftligt avtal blir viktigt. Att skriva fleråriga avtal är ur ett tidsperspektiv gynnsamt, då kan föreningen spara in tid för förhandling nästkommande år. Tid som föreningen istället kan lägga på att skaffa nya sponsorer. Sponsoravtalet bör enligt författarna innehålla hur reklamskatt ska behandlas. Om det oväntat tillkommer reklamskatt på sponsringsbeloppet kan sponsorn bli missnöjd. Andra delar som bör regleras i avtalet är vem som ska stå för eventuella tryckkostnader, skyltframtagningskostnader och liknande. Sponsorn kan med fördel betala sådana utgifter direkt till leverantörerna eftersom de då kan lyfta utgiftsmomsen.

Enligt Grönkvist (1999) inriktar sig alldeles för många föreningar som vill bli sponsrade på likvida medel. De vill ha in kontanter. Författaren menar att det ofta kan vara mer fördelaktigt att hålla nere de anspråken och istället diskutera naturaförmåner. Naturaförmåner kan vara kaffe, saft, läskedrycker, godis, korv, träningskläder, fotbollar, friskvård eller bussresor. Om företaget distribuerar en vara eller tjänst är det enklare att övertyga företaget att ingå ett

samarbete om de får betala med varan eller tjänsten. Grönkvist (1999, s. 53) betonar att ”det är alltid lättare att få till stånd ett berikande samarbete ju lägre kontantinsatsen är!”.

3.2.3 Statliga- och kommunala bidrag och stöd Enligt Lundén & Lindblad (2011) ger staten och kommunen bidrag till ideella föreningar, men bidragen har dock minskat på grund av försämrad ekonomi hos kommunerna. Ungdomsverksamhet brukar vara en förutsättning för att få kommunala och statliga bidrag. Författarna säger att villkoren för bidragen bestäms individuellt inom varje kommun. Föreningar som driver en egen anläggning har även oftast rätt till speciella anläggningsbidrag.

Enligt Forslund (2009) är statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stödet) en viktig intäktskälla för många föreningar. Stödet finns för att främja ungdomsverksamheten i föreningar och baseras normalt på antalet sammankomster och deltagarantalet vid sammankomsterna. Enligt Riksidrottsförbundet (2012) är LOK-stödet för år 2012 24 kronor per sammankomst och 8 kronor per deltagartillfälle, och kriterierna för att få bidraget är:

- Bidrag utgår till ideell förening som är medlem i specialidrottsförbund (SF) anslutet till Riksidrottsförbundet (RF). - Bidragsberättigad ålder är mellan 7-20 år, maximalt 30 deltagare per sammankomst. - Ansökan om LOK - stöd ska innehålla redovisning av genomförda sammankomster och deltagartillfällen fördelade på ålder och kön.

Forslund (2009) säger även att föreningar måste fylla i närvarokort för varje sammankomst och två gånger per år sammanställa det till Riksidrottsförbundet. Han menar att det är ett mödosamt arbete för personerna i föreningen, men att det kan underlättas av att varje ledare summerar sina närvarokort då de är färdigifyllda. Vidare säger Forslund (2009) att från och med år 2009 måste föreningar redovisa sammankomsterna på internet via IdrottenOnline. Närvarokorten används också för att söka kommunala bidrag för sammankomster. Författaren anser att ett lätt sätt att öka föreningens intäkter är att se till att alla sammankomster verkligen förs in på närvarokort och att de rapporteras i tid.

Reglerna för de kommunala bidragen skiljer sig dock från kommun till kommun, och enligt Lundén & Lindblad (2011) har kommunerna många gånger en lägre gräns än 20 år för att se till att de gynnar ren ungdomsverksamhet. Forslund (2009) menar även på att flera kommuner ger bidrag för barn redan från fem års ålder, jämfört med det statliga bidraget som ges från sju års ålder.

Kommunen kan även bistå fotbollsföreningar med flera andra typer av bidrag. En del kommuner ger exempelvis bidrag i form av subventionerade lokal- och planhyror, eller bidrag till ledarutbildningar. Bidragsdelen skiljer sig dock åt mellan kommunerna men det är vanligt att föreningar får bidrag till olika typer av driftskostnader, exempelvis el, värme, vatten och skötsel av grönytor (exempelvis fotbollsplaner). En del föreningar har ett fast bidrag från kommunen, medan andra varje år specificerar sina faktiska kostnader och får bidrag i efterhand. (Forslund, 2009)

För fotbollsföreningar som har en egen klubbstuga och fotbollsplan kan det enligt Forslund (2009) röra sig och flera hundratusen kronor i bidrag. Han menar då att ju bättre ordning föreningen har på sin ekonomi, desto mer komplett kan de fylla i och ansöka bidragen. Vidare säger författaren att vissa kommuner även ger ut en typ av inversteringsbidrag, som gäller dyrare inköp som ska vara över fler år, exempelvis klubbstuga, gräsklippare eller förråd. Föreningen får sällan hela beloppet utan en procent på totalkostnaden av inköpet.

3.3 Budgetprocessen

Referenserna kommer från Anthony & Govindarajan (2007), Greve (2011), Nyholm & Svensson (2009) och Lundén & Lindblad (2011). Vi anser att de är relevanta för att förstå budgetprocessen och dess delar.

Enligt Anthony & Govindarajan (2007) är budgeten ett viktigt verktyg för effektiv planering och kontroll av sin organisation. Författarna menar att det är vanligt att upprätta en budget för det nästkommande året som innehåller de planerade intäkterna och kostnaderna. Greve (2011) säger att ordet budget kommer från det latinska ordet bulga och betyder lädersäck. Viktiga egenskaper hos en budget är enligt författaren att budgeten är framtidsinriktad, fördelar ansvar, uttrycks i monetära termer och omfattar en avgränsad tidsperiod. Budgeten ska fungera som en förutsägelse om framtiden. En budget sätts efter att ha analyserat vissa förutsättningar och antaganden om hur saker och ting kommer att se ut.

Nyholm & Svensson (2009) säger att ideella föreningar omsätter allt större summor vilket medfört att föreningar i större utsträckning får ekonomiska bekymmer. Flera av föreningarna tycker att budgetering är att lägga ner onödig tid, och väljer istället att ägna sig åt verksamheten. Här menar författarna att idrottsföreningar i allmänhet gör fel. Eftersom det oftast är svårt att öka intäkterna är det extra viktigt att göra en budget. Nyholm & Svensson (2009) menar att mycket är vunnet genom att upprätta en budget och låta så många som

möjligt inom föreningen ta del av budgeten. Det innebär att den ekonomiska medvetenheten ökar och förhoppningsvis tar fler ett större ansvar, speciellt för kostnaderna. Författarna säger att storleken och hur föreningen är strukturerad ska styra hur budgeten upprättas. I en del fall är det nödvändigt att bryta ut budgeten i olika poster och särredovisa olika sektioners intäkter och kostnader. Det för att lättare få en förståelse och en snabbare uppfattning över vad som kan tänkas vara onödiga kostnader.

Det är att fördra att föreningar har en tidsplan för budgetarbetet. Fem månader innan en budget ska fastställas är rimligt att börja arbeta med ramarna för nästa års verksamhet. Är föreningen uppdelad i flera sektioner får de i uppdrag att lämna in budgetar för respektive sektion. Därefter gör en utsedd person, vanligtvis kassören, en sammanställning av sektionsbudgeterna till en totalbudget. Styrelsen behandlar sedan budgeterna och lämnar tillbaka förslag med styrelsens synpunkter. När sektionerna tagit del av synpunkterna och reviderat budgeten sammanställs sedan en totalbudget. Totalbudgeten fastställs därefter av föreningens styrelse. Det som återstår är att presentera budgeten på den årliga föreningsstämman. (Lundén & Lindblad, 2011)

Budgetprocessen omfattar både budgetuppställande och budgetuppföljning. Det viktigaste är att regelbundet följa upp budgeten. Inträffar det oberäkneliga saker i budgeten är det viktigt att ta ställning omgående. Det räcker alltså inte med att upptäcka avvikande händelser i samband med årsrapporten i föreningen. Då kan det vara försent att åtgärda avvikelsen och det kan medföra att föreningen går miste om intäkter eller har onödigt höga kostnader. Författarna påpekar att en budget görs för egen skull och det är bortkastad tid om föreningen inte följer upp budgeten på ett meningsfullt sätt. (Nyholm & Svensson, 2009)

3.4 Bokföring och bokslut

Bokföringsnämnden (2012), Nyholm & Svensson (2009) och Thunberg (2006) utgör våra referenser för att förstå arbetet med bokföring och bokslut i fotbollsföreningar. Vi anser att det ger oss en förståelse och underlag för tolkning.

Enligt Bokförningsnämnden (2012), BFN, är ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet alltid bokföringsskyldiga. Ideella föreningar ska tillämpa bokföringslagen och BFNs normgivning. Ideella föreningar som har en nettoomsättning (försäljning), med tillägg för bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter, som normalt uppgår till högst tre miljoner, får upprätta ett förenklat bokslut. Väljer föreningen att upprätta ett

förenklat bokslut tillämpas det allmänna rådet BFNAR 2010:1. En ideell förening behöver dock inte vara bokföringsskyldig. (Bokförningsnämnden, 2012).

Enligt Nyholm & Svensson (2009) är en ideell förening som uppfyller något av nedanstående villkor bokföringsskyldig:

- Föreningen bedriver näringsverksamhet - Föreningen är moderföretag i en koncern - Värdet på föreningens tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor

Det som menas med näringsverksamhet är all den verksamhet som är av ekonomisk natur och bedrivs yrkesmässigt. Vanliga näringsverksamheter för ideella föreningar är lotterier, reklam, sponsring, entréavgifter, fester, försäljning, uthyrning samt olika former av dagsverkan mot ersättning. Det förekommer även att ideella föreningar bedriver näringsverksamheten i ett fristående aktiebolag. Föreningen anses vara ett moderföretag i en koncern i de fall föreningen har mer än hälften av rösterna. Samma sak gäller om föreningen har mer än hälften av rösterna i en ekonomisk förening. De tillgångar som finns i en förening ska värderas till marknadsvärdet. Det som avses med marknadsvärdet är vad tillgången kan säljas för vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader på annans mark ska tas upp till taxeringsvärdet. I de fall taxeringsvärde saknas ska värdet uppskattas. (Nyholm & Svensson, 2009)

Bokföring och redovisning är inte något självändamål, utan att det är de olika intressenternas krav och önskemål som ska uppfyllas. Det finns både interna och externa intressenter. I en ideell förening är det främst medlemmarna i den ideella föreningen som är de interna intressenterna. Externa intressenter kan exempelvis vara leverantörer, sponsorer, kommunen, föreningens anställda, långivare och Skatteverket. (Thunberg, 2006)

Bokföringsskyldiga ideella föreningar ska avsluta räkenskaperna med någon form av årsrapport. Det är en förutsättning för att medlemmarna ska få en tydlig bild av föreningens ekonomi och för att styrelsen ska kunna fatta bra beslut. Det är vanligt att det finns krav på att räkenskaperna ska avslutas i föreningens stadgar. Avslut av räkenskaperna innebär att föreningen gör en sammanställning av bokföringen. Den består minst av en balansräkning och en resultaträkning, där balansräkningen är en överblicksbild av föreningens ekonomiska ställning vid räkenskapsårets slut och resultaträkningen påvisar hur resultatet uppkommit

under räkenskapsåret. Sammanställningen kan kompletteras med tilläggsupplysningar och en förvaltningsberättelse. Det finns fyra olika sätt att avsluta räkenskaperna på. Årsredovisning, årsbokslut, förenklat bokslut eller årsrapport, där årsredovisning är den mest avancerade formen och årsrapport den minst avancerade. (Nyholm & Svensson, 2009)

4 EMPIRI

I kapitlet redogör vi för all den insamlade empirin som vi fått in via de intervjuer vi genomfört. Vi har behandlat och tolkat våra intervjupersoners syn på ideella fotbollsföreningars ekonomiska situation, budgetarbete och reflektioner över framtiden. Kapitlet utgör tillsammans med referensramen underlag för tolkning och slutsats.

4.1 Hur ser det ut idag?

Michael Mårtensson i IFK Berga menar att många liknar en ideell förening med ett företag, men enligt honom är det så långt ifrån ett företag det går att komma. Kenth Jeansson säger däremot att han ser Kalmar Södra IF som ett mindre företag i och med att de omsätter så pass mycket pengar. ”Idag är det oerhört viktigt att man inte håller på att trixar och fixar som man kanske gjorde mer förr, utan man måste vara seriös hela vägen”, säger Jeansson.

Enligt Eva Brasch har IFK Kalmar ett starkt eget kapital, och föreningen har gjort en medveten satsning de senaste åren till att försöka driva föreningen framåt och utvecklas. Brasch säger även att det är svårare att driva en förening med endast damspelare, eftersom damföreningar får mindre bidrag än herrföreningar i samma division. Maria Johansson berättar att det år 2007 ägde rum en förskingring i Smedby BoIK som slog hårt på föreningen, ekonomin var körd i botten och flera obetalda fakturor låg på en hög. ”Vi kämpar på och försöker komma ifatt, även om vi är medvetna om att det kommer ta flera år att komma tillbaka”, säger Johansson.

Enligt Inger Bobin har Trekantens IF en bra och stabil ekonomi, vilket i det stora hela är tack vare deras fotbollscup för ungdomar som de arrangerar årligen. Bobin berättar att cupen ger föreningen en stabil ekonomisk grund, och påpekar att föreningen därmed inte är lika beroende av andra intäktskällor. Föreningen äger alla byggnader vid sin anläggning, vilket innebär att de inte betalar hyra till kommunen som många andra föreningar. De har istället valt att hyra ut klubbstugan till en förskola, och föreningen får då istället in en stor intäkt i hyra varje år. Bobin menar att intäkterna från cupen och hyresintäkten från förskolan utgör grunden för föreningens ekonomiska stabilitet.

Mårtensson säger att IFK Berga inte har några skulder och brukar gå plus minus noll varje år vilket han i dagsläget nöjd med. Han har förhoppningar om att stärka ekonomin genom att sätta av pengar, för att spara till en buffert. Han menar att en buffert är nödvändigt att ha för att klara oförutsägbara utgifter. Jeansson säger att Kalmar Södra IF har en stabil ekonomi,

även om föreningen inte har för avsikt att vara vinstdrivande. Han påpekar att de försöker skapa sig en buffert med tanke på att det kan vara svårt att veta vad som händer från år till år. Jeansson säger att deras förening ska kunna klara sig tre till fyra år med ekonomiska förluster utan att ekonomin ska utgöra ett hinder för föreningens fortlevnad. Marie Almqvist menar att Lindsdals IF tappade greppet om ekonomin när de lät bygga den nya anläggningen Fjölebro. ”Det är jättetufft att driva både en dam- och herrsektion på så pass hög nivå som vi gör i Lindsdals IF”, säger Almqvist. Brasch påpekar att deras förening beslutat att det är viktigt att ha ett eget kapital och att kapitalet inte får underskrida en viss nivå. ”Vi har fortfarande ett stabilt eget kapital och har bestämt oss att vi inte får gå under en viss gräns, för om vi börjar tugga på det så går det ju snabbt utför”, säger Brasch.

Det vardagliga ekonomiska arbetet i IFK Berga sköts av Rita Blomberg. Hon betalar räkningar, bokför och betalar ut löner. ”Det är många datum att ha koll på”, säger Blomberg. Almqvist spenderar i snitt tre timmar i veckan på bland annat att boka leverantörsfakturor, betala ut löner, fakturera sponsorerna, fixa med medlemsdebiteringar, skicka ut kontrolluppgifter och göra budgetar och månadsbokslut. Johansson säger att hon bland annat betalar fakturor, bokför, söker bidrag, skickar kontrolluppgifter, deklarerar och mejlar ledare. Jeansson sköter det vardagliga ekonomiska arbetet i Kalmar Södra IF, vilket består i att bokföra och hålla koll på när fakturor ska betalas. ”Har man bra rutiner så blir allt mycket enklare”, säger Jeansson.

4.2 Intäkter och kostnader

Blomberg klargör att de största intäkterna som IFK Berga har är medlemsavgifter, kommunala och statliga aktivitetsbidrag, hyresintäkter från lokal, entréavgifter och sponsring. IFK Berga gör även olika punktinsatser under året med bland annat lotteriförsäljning som genererar bra med pengar. ”Sen får man inte glömma att varje intäkt är en bra intäkt”, säger Blomberg. Enligt Jeansson är de främsta intäkterna för föreningen LOK-stödet och aktivitetsbidragen. Jeansson berättar att utöver det håller föreningen på med en mängd olika aktiviteter, de vaktar den krusenstiernska trädgården på sommaren samt hjälper till vid kultur- och idrottsfestivalen ”Fullt-ös!”, Stadsfesten, Viktoriadagarna och Kalmartravet. De arrangerar även en fotbollsskola och en ”Kalmar Södra-dag” som årligen genererar pengar till föreningen. Jeansson säger att de också säljer julkalendrar och ger ut ”Södrabladet”, en tidning som skickas ut två gånger om året. I samband med att tidningen skickas ut, finns det

en möjlighet för läsarna att bli stödmedlemmar i föreningen genom en inbetalningsblankett som bifogas i tidningen.

Enligt Almqvist är de största intäkterna för Lindsdals IF sponsring, travbingo och korvförsäljning samt inventering på City Gross. Almqvist tydliggör att sponsring utgör den ensamt största intäkten för deras förening. I Trekantens IF är det andra intäkter som är större, främst fotbollscupen och hyresintäkten från förskolan, menar Bobin. Bobin säger även att bidrag från stat- och kommun och sponsorintäkter är viktiga intäkter. ”Sen fick vi lite från en stipendiefond också, som heter August Petterssons donationsfond, men det är rätt så små summor”, säger Bobin avslutningsvis på frågan om vilka som är föreningens främsta intäkter.

Brasch säger att deras främsta intäkter är sponsring och kommunala- och statliga bidrag. Andra stora intäktsposter är medlemsavgifter och kioskförsäljning under hemmamatcherna. Brasch anser att de är dåliga på att anordna evenemang och liknande för att ytterligare generera intäkter, ”vi är inte så duktiga på just evenemangsdelen”, säger Brasch. Enligt Johansson är Smedby BoIKs största intäkter aktivitetsbidrag, medlemsavgifter, kioskverksamheten och Tingby-cup som anordnas årligen. ”Vi får även driftsbidrag för att vi driver vår anläggning själva, vilket har stigit de senaste åren”, säger Johansson.

Jeansson för ett resonemang angående ekonomiska orättvisor där han jämför idrottsföreningar och kulturskolan i Kalmar. Han menar att föreningar idag finansieras till 20 % av intäkter från bidrag och till 80 % av egna intäktskällor, samtidigt som kulturskolan finansieras till 80 % av bidrag och till 20 % på egen hand. Jeansson framhåller att det för honom personligen inte spelar någon roll om ungdomar spelar fotboll eller gitarr, men att de från styrande håll borde göra fördelningen mer jämställd. ”Det viktiga för mig är att ungdomarna gör någonting vettigt, och inte sitter hemma eller är ute och drar på stan. Då måste man ju fundera på om det här verkligen är rättvist”, resonerar Jeansson.

IFK Bergas främsta kostnad är driften av anläggningen. Andra större kostnader är plan- och lokalhyra, domararvode, spelararvode, resekostnader, cuppengar och utbildningar. ”Men det finns såklart mängder av kostnader”, menar Blomberg. Jeansson framhåller även han att den främsta kostnaden är plan- och lokalhyra. Andra stora kostnader är drift och underhåll av anläggningen och påpekar att kostnaden för vatten är stor.

Enligt Almqvist är den största kostnaden för Lindsdals IF löner för spelare och tränare. ”Eftersom alla herrspelarna i division två måste vara avlönade blir det en tung post för oss”,

säger Almqvist. Brasch fastslår också att personalen är den största kostnaden för deras förening. Enligt Brasch har de i IFK Kalmar mycket folk avlönade till en viss del, men att många utöver det lägger ner mycket tid ideellt. Andra större kostnader är planhyror, resekostnader till bortamatcherna samt kostnader för att driva sin anläggning. Bobin säger att Trekantens IFs största kostnader är för hyra av hallar och planer som används under vinterhalvåret, driftskostnader för anläggningen och materialkostnader. Hon menar att många spelare och ledare inte alltid är medvetna om de höga materialkostnaderna, där saker som tejp, träningskläder och annat material kostar föreningen stora pengar. Johansson säger att de största kostnaderna som Smedby BoIK har är hyror, tränarlöner, vatten och värme samt anmälan till seriespel.

4.3 Det ekonomiska arbetet

Mårtensson är nöjd med det ekonomiska arbetet som görs i IFK Berga. Han säger att arbetet som görs på ideell basis är bra med tanke på att IFK Berga omsätter över en miljon kronor och får det att gå runt. ”Det som hade kunnat förbättras är att vi vill ha en anställd, utbildad person som kan jobba med ekonomin”, säger Mårtenson. Almqvist säger att Lindsdals IF har bra kontroll på kostnaderna och har strukturerat upp de större inköpskanalerna. Brasch anser att det som gör att det ekonomiska arbetet fungerar bra i deras förening är att de har en bred kompetens. Brasch arbetar till vardags med redovisning på BDO i Kalmar och tycker att hon har stor hjälp av det som kassör i IFK Kalmar. ”Jag tror att det är jätteviktigt att det finns folk som vill engagera sig som har ekonomisk kunskap, man kan ge mer input då”, säger Brasch. Johansson tycker att det är bra att personerna inom Smedby BoIK hela tiden funderar på nya saker och ser över vilka möjligheter föreningen har.

Jeansson anser att det är viktigt att föreningar har en auktoriserad revisor som hjälper föreningen att ha en översikt över räkenskaperna. Han säger att Kalmar Södra IF har interna revisorer som till vardags jobbar i revisionsföretag som går igenom alla räkenskaper. ”Man läser om så mycket strul som varit ute i idrottsföreningar, och jag vägrar att vi ska hamna i den situationen”, säger Jeansson. Mårtensson menar att IFK Berga inte behöver någon mer extern hjälp än den lekmannarevisorn som föreningen har i dagsläget. Han tycker kompetensen finns i föreningen för att kunna driva en förening av IFK Bergas storlek. Den externa hjälp som Lindsdals IF har med ekonomifrågorna är en lekmannarevisor som agerar bollplank åt Almqvist. Även Bobin berättar att hon har en kontakt på en revisionsfirma som hjälper henne i vissa ekonomiska frågor. ”När det gäller bokslut och nedskrivningsplaner och

sådant, då brukar jag ringa till honom”, säger Bobin. Johansson säger att Smedby BoIK inte har någon extern hjälp, men tillägger att de har två lekmannarevisorer som numera noggrant granskar räkenskaperna. ”Hade det gjorts bra från början så hade kanske inte förskingringen pågått så länge som den gjorde”, säger Johansson.

Enligt Mårtensson lägger flera personer inom IFK Berga ner flera timmar i veckan med ekonomifrågorna. ”Rita är största delen och lägger ner minst två timmar per dag, men även PAM-utskottet gör ett viktigt jobb med att kontinuerligt kontrollera lokal- och planhyror”, säger Mårtensson. Enligt Blomberg har de inga träningsavgifter och medlemsavgifterna är indelade i tre nivåer; stöd-, enskild- och familjemedlem. Processen för att få in medlemsavgifterna går till som så att styrelsen delar ut färdiga blanketter till ledarna i respektive lag som sedan delar ut blanketten till spelarna, som betalar in pengar på ett bankgiro.

Brasch förklarar att IFK Kalmar endast har medlemsavgifter. Föreningen har som policy att medlemsavgiften ska vara betald innan dess att seriespelet börjar och kontrollerar inbetalningarna i samband med det. Vidare säger deras policy att om en spelare inte har betalt får personen inte heller spela matcher. Det mervärde medlemmarna får ut från ett medlemskap i IFK Kalmar är inträde på hemmamatcherna och rabatt hos föreningens leverantör av idrottsmaterial. I Trekantens IF har de både medlemsavgift och träningsavgift för de som är aktiva spelare. Avgifterna samlas in en gång per år och det är varje tränare som har ansvar för sin spelargrupp, ”I och med att tränare och ledare själva vet vilka personer de har i sina grupper så fungerar det mycket bättre. Så just nu tror jag vi hittat det optimala sättet att ta in dem, för innan hade jag dålig koll”, säger Bobin.

Johansson klargör att Smedby BoIK både har medlemsavgifter och träningsavgifter. Träningsavgifterna varierar, men stegras ju äldre spelaren blir. För att få in avgifterna skickas det ut en blankett med belopp och bankgironummer. ”Vi kontrollerar att alla betalar. Betalar man inte får man inte spela”, säger Johansson. Enligt Jeansson betalar medlemmarna i Kalmar Södra IF in avgiften genom en faktura som delas ut varje år i februari. Medlemsavgiften varierar beroende på om spelaren är ungdom- eller senior. De aktiva i föreningen betalar även in en träningsavgift som också den är beroende på om spelaren är ungdom- eller senior. Jeansson berättar att de försöker skapa ett mervärde med medlemskapet genom att medlemmarna får en viss rabatt hos deras leverantör av idrottsmaterial. Utöver det får alla medlemmar fri entré på alla hemmamatcher.

Lindsdals IF använder sig av systemet SportAdmin när det gäller hanteringen av medlemsavgifter. ”SportAdmin är superbra. Det kostar föreningen 5000 kr per år, men det sparar vi enkelt in med systemet”, säger Almqvist. Lindsdals IF har utöver medlemsavgifterna även träningsavgifter för ungdomarna. ”Seniorerna gör mer jobb vid sidan av och behöver därför inte betala någon träningsavgift”, avslutar Almqvist.

På frågan om vilka som är de viktigaste faktorerna för att bedriva en ekonomiskt stabil fotbollsförening svarar Jeansson att det är att ha den ekonomiska kompetensen som krävs, och att hålla sig uppdaterad i vad som gäller i skatte- och myndighetsfrågor. Jeansson framhåller att det idag blivit en större press på föreningar, framförallt på kassören, och menar på att titeln ”kassör” är föråldrad och att personen istället borde kallas ”ekonomisk ansvarig”. Vidare säger han att om personen då är ekonomisk ansvarig måste denne även vara ekonomisk kunnig. ”Jag som jobbat som egenföretagare hela mitt liv, och sysslat med administration, bokföring och alla dem bitarna, känner att jag har det ganska torrt om fötterna”, säger Jeansson. Vidare berättar Jeansson att han har ett kontaktnät inom det kommunala och inom skattemyndigheten med personer som han kan rådfråga om det uppkommer oklarheter. Mårtensson säger att det är viktigt att veta vilka intäkter som du får in i föreningen. ”Du måste ta reda på vilken omsättning du behöver och sedan göra en budget, då blir det förhoppningsvis ett plus på sista raden. Sen att få in sponsorer från näringslivet är a och o”, säger Mårtensson.

Enligt Almqvist är det viktigaste i en förening att veta vilka intäkter som kommer fås in, och därefter är det att ha kontroll på kostnaderna. ”Jag märker av att det är mycket så-brukar-det- vara-mentalitet i föreningslivet”, säger Almqvist. Almqvist ser Lindsdals IF som ett företag och menar på att det är viktigt med styrning och dokumentering av vem som har rätt göra vad för att minimera friheten. Även Bobin är inne på samma spår och menar att det viktigaste är att ha koll på alla intäkter och kostnader. ”Det finns inget viktigare för den som sköter ekonomin, än att se till att det finns pengar i kassan, så att man inte förköper sig”, säger Bobin. Johansson har en annan syn på vad som är viktigast i en förening. Hon menar på att det viktigaste är att det hela tiden finns ideella människor som är villiga att ställa upp och göra föreningen bättre.

4.4 Föreningarnas budgetarbete

Mårtensson säger att det är väldigt svårt att besluta och hålla en budget, men att det är en viktig del av jobbet. IFK Berga sätter en budget varje år och den följs upp kontinuerligt var

tredje månad. ”Det gör vi för att se att det inte svävar iväg någonstans”, säger Mårtensson. Almqvist säger att Lindsdals IF gör en budget för damsektionen och en budget för herrsektionen. ”Vi har tyvärr inte tiden till att göra någon budgetuppföljning, det är något vi borde kunna jobba mer med”, säger Almqvist.

Bobin arbetar med att ta fram en förenklad budget, men menar att det skulle kunna skötas bättre. Hon vill att de ska integrera budgeten med bokföringssystemet så att de löpande kan få en uppföljning och se hur verkligheten överensstämmer med budgeten. Budgeten som beslutas följer de upp vid ungefär vartannat styrelsemöte, där de främst kollar på hur det ser ut, och om det är rimligt att det ser ut som det gör. ”Så länge det finns pengar så är det inte så mycket att åtgärda, och vi har ju gått med vinst i alla år i alla fall”, säger Bobin.

Enligt Brasch arbetar IFK Kalmar med en årsbudget och budgetuppföljning en gång i halvåret. Brasch säger att företag i näringslivet många gånger tar fram månads- eller kvartalsbudgetar, men att de än så länge inte har möjlighet till det i föreningen och att det är något hon vill att de utvecklar. ”Det är ganska svårt i en idrottsförening för man har inte riktigt koll på vilka intäkter det är som kommer in eller kostnader som ska ut”, säger Brasch. Vidare berättar Brasch att budgeten har ett begränsat utrymme för oförutsedda händelser, exempelvis då de tvingats byta personal vilket har kostat extra pengar. Hon säger att de måste se över hur stora kostnader en förändring eller satsning medför på förhand, för att undvika att det får negativa konsekvenser längre fram. Johansson säger att Smedby BoIK använder sig av budgetering. ”Vi brukar sätta budgeten antingen i slutet eller i början av året”, säger Johansson. Uppföljningen av budgeten är däremot inte den bästa och kan enligt Johansson förbättras.

4.5 Relation till kommunen

Mårtensson säger att relationen till Kalmar kommun är väldigt god. De bidrag som Kalmar kommun förser föreningen med är aktivitetsbidrag, driftsbidrag och ledarutvecklingsbidrag. ”Sen kan man söka bidrag till exempelvis nytt golv i omklädningsrummet, men det är inte säkert att man får”, säger Mårtensson. Även Jeansson menar att relationen till kommunen är bra och framhåller att han tycker kommunen hjälper till så gott de kan. Problemet som han ser är istället att besked och beslut kan ta lång tid, även om det blivit bättre på senare år då kommunen omorganiserade och blev serviceförvaltningen. Johansson anser att Smedby BoIK har en god relation med kommunen. ”Kommunen har verkligen ställt upp för oss efter krisen

2007”, säger Johansson. En bidragande orsak till att kommunen har varit tillmötesgående tror Johansson beror på att Smedby BoIK har visat att föreningen vill göra rätt för sig.

Almqvist upplever relationen till kommunen som god. Kommunen bidrar med bland annat lägre hyror och aktivitetsbidrag till Lindsdals IF. Bobin tycker även hon att deras relation med kommunen är bra och säger att hon alltid kan ringa och fråga om det är något. Hon menar att kommunen inte är byråkratiskt styrd, vilket hon tycker är bra då förhållandet blir mer naturligt. Bobin framhåller sedan att hon tror att det är stor skillnad för Trekantens IF i deras förhållande till kommunen eftersom de själva driver sin anläggning. ”Det kanske är lite skillnad för föreningar som inte äger sina idrottsplatser själva. Vi sköter allt själva och är väldigt fristående på det viset. Det klagas hos andra föreningar på att det inte klipps som de själva vill, men vi har ju möjligheten att precis göra vad vi vill med våra planer, vilken gödning vi ska ha och det är ju mest sådana saker som man kanske berörs av. Jag kan inte säga att det finns någonting som vi kan klaga på”, säger Bobin.

Enligt Brasch är personerna på Kalmar kommun tillmötesgående och lyssnar till föreningarnas synpunkter. ”De förstår att det inte är så lätt att driva den här verksamheten”, säger Brasch. Brasch önskar att de som förening kan få ett större ekonomiskt stöd från kommunen och tror att det är något de flesta föreningar vill ha. Deras största bidrag till kommunen är verksamheten i sig, menar Brasch. ”I stort sett så tycker jag att vi bidrar med ganska mycket genom att hålla 200 tjejer aktiva i verksamheten. Vi har också ett drogprojekt, och kan man få bort en tjej från det så har man sparat jättemycket pengar för kommunen”, säger Brasch.

Mårtensson tycker att det är positivt att Kalmar kommun har en bra relation till föreningar. ”Vi får vara med på deras möten och de kommer till oss om vi har något problem som vi behöver förklara. Det negativa är att de är alldeles för dåliga med driftsbidrag. Jag tror inte att de inser vilken oerhörd arbetsinsats en förening som IFK Berga gör för ungdomarna”, säger Mårtensson. Enligt Blomberg är det också ett invecklat system för aktivitetsbidraget. Blomberg säger att hon är tvungen att lägga in det dag för dag, vilken tid träningen ägde rum och var träningen var, sen måste du pricka i vilka som deltog i träningen, varje dag hela året om och varje lag för sig.

Enligt Jeansson får Kalmar Södra IF in ungefär en halv miljon i kommunala och statliga bidrag, inklusive lönebidrag. Han menar att det framförallt är viktigt att skicka in deltagarlistor och ha närvarokoll då det är bidragsgrundande, vilket innebär att det finns

mycket att tjäna bara genom att vara noggrann. ”Utan det så skulle det inte funka, för det är det viktigaste som man har. Det är säkra pengar som kommer två gånger om året och det är viktigt att hålla koll på”, poängterar Jeansson. Almqvist tycker att det sitter kompetenta människor hos kommunen och det går att föra en bra dialog med dem. Det som kommunen borde göra bättre är att stötta föreningen mer ekonomiskt eftersom de bedriver både en dam- och herrverksamhet på en hög nivå, menar Almqvist. ”Kommunen borde också granska styrelsen i föreningarna och se hur stark den är”, säger Almqvist. Johansson har inte många förbättringsåtgärder åt kommunen. ”Jag tycker att de kan höja bidragen”, säger Johansson. Sedan har Johansson på ryktesvägar fått höra att kommunen särbehandlar en viss förening, och påstår utan att nämna föreningen vid namn, att hyrorna inte betalas kontinuerligt av den föreningen.

Bobin berättar att hon den första september varje år lämnar in bidragsansökningar för investeringar som ska göras nästa år. ”Det kan exempelvis vara bidrag för att bygga en handikappstoalett, byta värmeväxlare och lägga nytt tak på klubbstugan”, säger Bobin. Bobin berättar att det var första gången i år sedan hon började som kassör i föreningen som de inte fick några investeringsbidrag och tror att hon vet varför. ”Det var väldigt mycket pengar i år som skulle ut till en enskild förening så vi fick ingenting”, säger Bobin.

Enligt Mårtensson bidrar IFK Berga till att ungdomarna i föreningen får en meningsfull fritid.” Vi håller dem undan från sådant som man inte ska hålla på med”, säger Mårtensson. Jeansson tycker att föreningslivet är oerhört viktigt för Kalmar kommun. Vidare säger han att om kommunen skulle omvandla de ideella timmar arbete som utförs i idrottsföreningar till lön, kan det handla om över 100 miljoner kronor som föreningslivet varje år bjuder Kalmar kommun på. ”Där känner väl jag att det inte uppfattas som tacksamt precis”, säger Jeansson. Lindsdals IF försöker hela tiden att skapa mervärde åt kommunen genom att driva en fotbollscamp på sommaren, ha samarbete med skola, fritids och dagis samt genom ett nytt projekt för funktionshindrande, menar Almqvist. ”Sedan bidrar den nya anläggningen till att ungdomsspelarna kommer närmare seniorspelarna vilket skapar ett mervärde för ungdomarna i föreningen”, säger Almqvist. Johansson tycker att Smedby BoIK fyller en viktig funktion i samhället. Hon menar att föreningen ger ungdomarna någonstans att vara. ”Även om de inte tränar är de ändå vid fotbollsplanen och spelar i ett hörn eller tittar på herrarna när de spelar”, säger Johansson.

4.6 Engagemang i föreningslivet

”Det är förutsättningen för att föreningslivet ska kunna fungera”, säger Jeansson på frågan om det ideella arbete som sker i föreningar. I Kalmar Södra IF är de enda personerna som är avlönade en kanslist med lönebidrag, och två fotbollstränare för föreningens seniorlag. Enligt Johansson är herrtränarna, juniortränaren, damtränaren och kassören avlönade i Smedby BoIK. ”Fast den ersättning man får motsvarar inte det jobbet som läggs ner”, säger Johansson.

I IFK Berga sker i stort sätt allt arbete ideellt. De har i föreningen en vaktmästare, några tränare och ett fåtal spelare som är avlönade, berättar Mårtensson. Han säger att det är ett fantastiskt jobb som läggs ner men att det är lite för få som jobbar ideellt. ”Det finns många föräldrar, ledare och andra som skulle vilja jobba med IFK Berga, det är jag säker på. Det svåra är att få ut budskapet om att vi behöver hjälp”, säger Mårtensson.

I Trekantens IF bedrivs nästan allt arbete ideellt. Undantaget är tre tränare som har betalt ett halvt basbelopp om året i lön, och en ny kassör som ska bli anställd på halvtid med lönebidrag. Bobin säger att föreningen inte skulle kunna överleva utan det ideella arbetet som utförs. Hon berättar att föreningen för ett par år sedan var på gränsen att lägga ner då de endast var ett fåtal som arbetade ideellt. De sammankallade då ett möte i bygden där de uppmanade folk att hjälpa till, vilket nu verkar ge respons. ”Sista åren känner jag att det har lossnat lite, vi har fått in nytt folk, unga människor som har småbarn, och det är roligt, det känns överhuvudtaget som att föreningen har fått ett litet uppsving”, säger Bobin.

Enligt Mårtensson är det relativt enkelt att få föräldrar att bli ledare för sitt barns årskull. ”Föräldrarna hänger med tills barnen blir 15-16 år och sedan börjar problemet med att få ideellt arbete till seniorer, styrelse och utskott”, säger Mårtensson. Enligt Blomberg har föräldrar svårt att se föreningen som helhet, de ser oftast sitt barns årskull och vet vilka som är ledare för just det laget. ”De blir som en liten förening i föreningen”, säger Blomberg. Johansson anser att det finns några få personer som gör ett tungt arbete för Smedby BoIK och samtidigt är det svårt att hitta nya personer som kan tänka sig att ställa upp ideellt. ”Föräldrar lämnar barnen på träningen och ser det som barnpassning istället för att engagera sig i föreningen. De ser bara sitt barns lag och inte föreningen som helhet. Föräldrar måste förstå att om inte föreningen klarar sig så kommer inte barnets lag göra det heller”, säger Johansson.

På frågan om det är svårt att få människor engagerade i föreningslivet är Almqvist kluven. Hon menar att det alltid kommer finnas eldsjälar som lägger ner mycket tid och arbete för att förbättra föreningen. ”Sen har du ju föräldrar som skickar barnen på träning och ser det som barnpassning”, säger Almqvist. Brasch tycker att de personer som lägger ner sin tid i IFK Kalmar gör ett jättejobb. Samtidigt anser hon att det är svårt att få personer att engagera sig i föreningen som helhet, där föräldrar oftast bara engagerar sig i laget där deras barn spelar. Hon berättar även att många föräldrar ställer krav på föreningen, ”vi är här på ideell basis allihopa och föräldrar ställer ändå olika krav på att det ska vara pedagogisk verksamhet, det jag menar är att alla har ju inte en pedagogisk utbildning”, säger Brasch.

4.7 Sponsring

IFK Berga har tillsatt en marknadsgrupp som jobbar med sponsring. ”Vi har valt att inte skicka ut material till sponsorerna, det tycker vi är för opersonligt och de kan enkelt säga nej. Vi ringer istället runt och frågar om vi får komma och träffa dem. Men det hela bygger egentligen på att man har en kontakt. Har man företagare som sitter i styrelsen är det deras kontaktnät som man bygger sponsringsverksamheten kring”, säger Mårtensson.

Enligt Bobin sköts arbetet med sponsring i Trekantens IF av en person helt ideellt. Han är ledare för föreningens damlag och har ensam tagit på sig uppdraget att värva sponsorer till föreningen. ”Han är en säljare ut i fingerspetsarna och sköter alltihop, sen kommer han med ett papper till mig och säger; den ska betala sponsring på det beloppet och de ska betala det och skicka en faktura till dem”, säger Bobin.

I IFK Kalmar har de enligt Brasch knutit till sig en person som på heltid driver en enskild firma som arbetar med sponsring. Avtalet innebär att personen får provision på all sponsring, och det har medfört att de kunnat dubbla sina sponsorintäkter. Kontaktnätet har varit avgörande och Brasch tycker att det är ett bra sätt att jobba. Hon säger vidare att de inom styrelsen haft planer på att blida en marknadsgrupp som helt ska arbeta med sponsring och evenemang men att det än så länge inte tagits några beslut i frågan. Almqvist säger att Lindsdals IF har en marknadsgrupp bestående av sex till sju personer som arbetar med sponsringen. Hon framhåller att ett bra kontaktnät är viktigt i sponsorarbetet. ”Nätverket är nyckeln”, poängterar Almqvist.

Enligt Jeansson har Kalmar Södra IF en klar strategi i sitt sponsringsarbete. De vänder sig främst till företag på den södra sidan av järnvägen i Kalmar och har idag väldigt trogna

sponsorer. Det finns en marknadsgrupp som arbetar med sponsringen, men Jeansson framhåller att det finns mycket som skulle kunna bli bättre, främst med fler engagerade och mer tid avsatt för sponsringsdelen. Ett annat problem är att Kalmar FF, som spelar i allsvenskan, idag knyter till sig flera företag, vilka sedan nöjer sig med att bara sponsra Kalmar FF. Jeansson berättar att sponsringen underlättas för Kalmar Södra IF tack vare att de har en bred ungdomsverksamhet. ”Man går ju inte ut och begär några stora belopp, men många bäckar små blir också pengar”, säger Jeansson. Enligt Johansson har Smedby BoIK en sponsorgrupp som främst försöker få lokala företag att sponsra föreningen. ”Sponsring av matchbollar försöker vi få föräldrar som driver eget företag att ställa upp med”, säger Johansson.

Även enligt Mårtensson är en strategi att vända sig till barnens föräldrar, och säger att om föreningen har många ungdomar finns det alltid många egna företagare bland föräldrarna. Dilemmat är att föräldrarna oftast bara vill sponsra sitt barns årskull. ”Men vi i föreningen har sagt att man inte bara kan sponsra en specifik grej. Du kan likna det med medlemsavgifterna. Du blir inte medlem i en årskull, utan du blir medlem i IFK Berga. Samtidigt får man inte vara dumdristig om det kommer en förälder och säger att de vill sponsra deras barn om de exempelvis ska åka på cup. Då har vi en viss procentsats som går till föreningen”, säger Mårtensson. Även Jeansson säger att de tackar nej till föräldrar som bara vill sponsra ett visst lag, då han anser att det inte är solidariskt att sponsra enskilda lag.

4.8 Framtidsutsikter för fotbollsföreningar

Mårtensson ser ljust på framtiden för alla föreningar och framförallt för IFK Berga. ”De föreningar som är villiga att lägga ner ett hårt arbete kommer gå en ljus framtid till mötes”, säger Mårtensson. Almqvist tror att det kommer att bli tuffare och tuffare för föreningarna i framtiden, men hon tror ändå på föreningslivet, ”det är extra viktigt för småsamhällena att få det att fungera”, säger Almqvist.

Enligt Jeansson kan det komma att bli tufft för föreningslivet i framtiden. Han menar att det kommer bli svårt att få in nya ideellt arbetande personer. ”Ungdomen idag är uppfostrade så att man ska ha betalt när man gör något, så där blir det stora problem för föreningslivet i framtiden, att hitta ideella människor som är beredda att lägga ner mycket tid”, säger Jeansson. Vidare säger Jeansson att klubbkänslan kommer försvinna mer och mer, och att spelare kommer gå mellan föreningar där de kan tjäna pengar, ”är det någon förening som betalar så går man dit”, avslutar Jeansson. Johansson ställer sig frågan var den yngre

generationen är i föreningslivet. Hon hoppas verkligen att föreningslivet kommer att fortleva men poängterar vikten av att ha engagerade personer runt om i föreningen.

Enligt Bobin finns det ett hot mot föreningslivet och det är att EU vill införa beskattning för ideella föreningar. ”EU vill att vi ska beskattas, och det vore förödande för föreningar. För vem vill gå och jobba ideellt gratis och sen ska det gå bort en massa pengar i skatt? Den biten hoppas jag verkligen att dem lyckas avstyra! Sverige bygger mycket på ideellt arbete idag i alla föreningar”, säger Bobin. Bobin fortsätter resonemanget med att mena att alla föreningar då måste börja drivas som företag, vilket skulle innebära mycket högre avgifter och därmed dödsstöten för alla föreningar.

Brasch säger att hon tror att föreningslivet kommer leva vidare i Sverige som de har gjort i alla år. Hon ställer sig dock frågan om föreningar kommer finnas kvar i samma utsträckning som tidigare, främst i större städer. ”Jag kan tänka mig att på en liten ort så är det lätt att få folk engagerade, det vet jag att det är, idrottsföreningen slöt alla upp kring. Det är svårare i en större stad att få folk att engagera sig”, säger Brasch avslutningsvis.

5 TOLKNING

I tolkningen kommer vi att resonera kring de samband vi kommit fram till utifrån referensramen och den empiri vi samlat in. De tankar, likheter och skillnader som vi har upptäckt kommer redovisas för att sedan ligga till grund för vår slutsats.

5.1 Kostnader i fotbollsföreningar

Forslund (2009) säger att en fotbollsförening har kostnader. Det kan exempelvis vara kostnader för matchtröjor, fotbollar, avgifter för att delta i seriespel, el, vatten och lokalhyra. Flera av intervjupersonerna påpekar att de största kostnaderna är för plan- och lokalhyra. Bobin säger att det även inkluderar hyra av hallar och konstgräsplaner under vinterhalvåret. Även driften av fotbollsföreningarnas anläggningar är en stor kostnad, där både Jeansson och Johansson säger att vatten och värme kostar mycket för deras förening. Forslund (2009) menar också att den mängd pengar som behövs är beroende på verksamhetens omfattning och ambitionsnivå. Intervjupersonerna som är verksamma i de två föreningar som ligger högst upp i divisionerna, Lindsdals IF och IFK Kalmar, framhåller att det tillkommer stora kostnader för personal. Almqvist säger att det är spelar- och tränarlöner som är den största kostnaden för Lindsdals IF, mycket på grund av att alla herrspelare i division 2 måste vara avlönade. Fotbollsföreningarna har också stora kostnader för material. Bobin menar att många spelare och ledare inte är medvetna om materialkostnaderna och tycker att det i flera fall slösas med materialet. Vi kan se att intervjupersonerna framhåller flera olika typer av kostnader som belastar deras förening. Många mindre kostnader som exempelvis resekostnader, cuppengar, utbildningskostnader, material och anmälan till seriespel utgör tillsammans en större kostnad för fotbollsföreningen. De föreningarna med representationslag i högre divisioner, Lindsdals IF och IFK Kalmar, har högre kostnader för personal än de mindre föreningarna, där det främst är hyror och drift av anläggningen som kostar mest.

Enligt Forslund (2009) är det viktigt att föreningarna har koll på sina intäkter och kostnader. Han menar att medlemmarna ofta inte är medvetna om vart intäkterna går till och hur mycket saker och ting kostar. Ett återkommande svar hos personerna vi intervjuade, på frågan om vilka faktorer som är viktiga för att bedriva en ekonomisk stabil förening, var att veta vilka intäkter föreningen får in, och därefter vilka kostnader föreningen har. Mårtensson säger att det är viktigt att ta reda på vilka intäkter du har för att sedan kunna ta fram en budget. Bobin säger att den som sköter ekonomin måste se till att det finns pengar i kassan, och Almqvist anser att det ofta betalas ut pengar på fel grunder. Det är enligt Almqvist viktigt att det finns 48

en klar uppdelning över vem som har rätt att hantera intäkterna i föreningen så den ekonomiskt ansvarige kan kontrollera att intäkterna täcker kostnaderna. Vi uppfattar att våra intervjupersoner i flera fall framhåller att ekonomin tidigare skötts sämre än det gör idag, med bland annat en som Almqvist uttrycker ”så-brukar-det-vara-mentalitet”. Vi anser att det nu är bättre kontrollerat och det gör att föreningens intäkter oftast kan gå till rätt saker. Det eftersom det idag finns fler ekonomiskt kunniga personer involverade i föreningar och tydligare förhållningssätt för skötslen av sin ekonomi. Fotbollsföreningar måste sköta sin ekonomi för att fortleva.

Jeansson säger att fotbollsföreningar måste ha engagerade personer med den ekonomiska kunskapen som krävs, där han som exempel betonar att föreningen måste hålla sig uppdaterad i skatte- och myndighetsfrågor. Enligt Förening.se (2012) väljer många föreningar idag att anställa personer på hel- eller deltid för att bistå de ideellt arbetande i exempelvis det ekonomiska arbetet. Då tillkommer det kostnader för lön och sociala avgifter, men enligt Förening.se (2012) kan det vara en stor tillgång för en förening. Flera av föreningarna har någon person som är anställd som kanslist, vilket underlättar kassörens arbete. Jeansson tycker att personen som är kassör istället borde kallas ekonomiskt ansvarig, vilket skulle medföra att personen var tvungen att vara ekonomiskt kunnig. Att anställa en person som har ekonomiska egenskaper kan då vara ett sätt för föreningar att få in kunskapen i föreningen. Almqvist anser att kommunen borde ha uppsyn över att styrelser i föreningar har den ekonomiska kunskapen. Det hon menar med sitt resonemang är att det borde finnas krav från kommunen att det finns en ekonomiskt kunnig person i varje föreningsledning. Det för att undvika att föreningars ekonomi missköts, vilket i längden skulle drabba kommunen negativt.

Vi anser att det är viktigt för alla ideella föreningar att ha ekonomiskt kunniga personer engagerade i ledningen i föreningen. Det anser vi för att föreningar hanterar mycket pengar och då krävs det att kunskapen finns. Almqvists förslag om att det borde finns krav från kommunen på det kan vara ett sätt att garantera att det är så. Vi tror dock att kravet borde begränsas till större föreningar med en högre omsättning och fler anställda. Det eftersom vi anser att om kravet skulle gälla alla föreningar kan det begränsa bildandet av nya föreningar. Mindre föreningar kan enligt oss drivas och skötas utan att de när föreningen bildas har en ekonomiskt kunnig person engagerad. Att kravet istället borde gälla större föreningar ser vi som en självklarhet då de årligen hanterar en stor summa pengar och samtidigt har ett stort ansvar gentemot många medlemmar. Vidare anser vi att de föreningar som har en ekonomiskt kunnig person engagerad, därmed inte garanterat har en välskött ekonomi. Det eftersom en

persons kunskap inte kan vara en garanti för en hel förenings ekonomi. Men samtidigt ger det kommunen en möjlighet att ställa krav på föreningar att sköta sin ekonomi bättre, kanske med motkravet att bidrag och stöd annars inte betalas ut.

Fotbollsföreningarna omsätter idag stora summor, och Forslund (2009) framhåller att ett sätt att minska sina kostnader, är att se över vilka kostnader föreningen kan spara in på. Vidare säger han att föreningar kan se det som defensivt eftersom de hellre vill satsa på att utveckla verksamheten. Brasch säger att deras förening medvetet har försökt satsa för att driva föreningen framåt och utvecklas, vilket de kan göra tack vare ett starkt eget kapital. Ingen av intervjupersonerna har uppfattningen att de har medvetna satsningar för att spara pengar, men flera framhåller att föreningen måste vara medveten om kostnaderna de redan har. Johansson berättar att ekonomin i deras förening tidigare misskötts och nu kämpar med att komma ifatt, vilket hon tror kan komma att ta flera år. Vi ser att det är av stor vikt att föreningens ekonomi sköts på rätt sätt från början för att undvika att föreningen drabbas negativt i framtiden. Att vara medveten om kostnaderna föreningen har och i vissa fall försöka spara, kan vara ett sätt att få bättre ekonomi i föreningen.

5.2 Finansiering av fotbollsföreningar

För att kunna bekosta och driva verksamheten i föreningen krävs det enligt Nyholm & Svensson (2009) finansiering i form av intäkter till föreningen. Författarna menar att det är ett genomgående problem i föreningsvärlden hur de ska öka intäkterna utanför de ordinarie ramarna. Nyholm & Svensson (2009) listar de vanligaste intäktskällorna, här med en sammanställning med fotbollsföreningarnas vanligaste intäktskällor:

– Lotterier och bingo. Blomberg säger att IFK Berga har en lotteriförsäljning som genererar mycket pengar och Almqvist berättar att Lindsdals IF arrangerar bingodagar på Kalmartravet ett antal gånger varje månad. Enligt Nyholm & Svensson (2009) bygger många föreningar en stor del av finansieringen av sin verksamhet på försäljning av bingolotter, men vi kan se att det inte längre förekommer ute i föreningslivet då ingen av föreningarna vi träffat säljer bingolotter idag. – Medlemsavgifter. Förekommer i alla föreningar och behandlas under rubriken 5.3 Medlems-, tränings-, aktivitets- och tävlingsavgifter. – Danser. Ingen av de intervjupersoner vi träffat säger att deras förening använder sig av danser för att samla in pengar. Nyholm & Svensson (2009) menar att det i många fall

är dyrt och det krävs att det kommer många betalande, vilket kanske har bidragit till att föreningar idag inte anordnar danser längre. – Utföra arbeten. Enligt Jeansson hjälper Kalmar Södra IF till vid med en mängd olika aktiviteter och arrangemang. De vaktar den krusenstiernska trädgården på sommaren, samt hjälper till vid kultur- och idrottsfestivalen ”Fullt-ös”, Stadsfesten, Viktoriadagarna och Kalmartravet. Almqvist berättar att deras förening har korvförsäljning varje helg och inventering kring nyår på City Gross i Kalmar, vilket genererar en intäkt för föreningen. – Reklam och sponsring. Alla intervjupersoner nämner sponsorer som en betydande intäkt för sina föreningar. Behandlas under rubriken 5.5 Sponsring. – Lån. Nyholm & Svensson (2009) berättar att det är vanligt att föreningar beviljas lån för finansiering av byggen eller anskaffning av inventarier, exempelvis en gräsklippare. Intervjupersonerna berättar att de kan beviljas lån och bidrag för att finansiera vissa inköp, men att samla på sig lån är något som föreningarna försöker undvika. Johansson berättar att kommunen kan ställa upp och hjälpa till, vilket de har gjort efter krisen som uppkom i samband med förskingringen år 2007. – Säkerheter. Enligt Nyholm & Svensson (2009) kan en förening som har en fastighet använda den som säkerhet för att få låna pengar, så länge det är en byggnad som föreningen äger och den inte står på någon annans mark. I Trekantens IF har de utnyttjat sin klubbstuga för att få en extra intäkt. De hyr ut den till en förskola och får en stor intäkt i hyra varje år, som enligt Bobin, tillsammans med intäkterna från fotbollscupen de arrangerar årligen, utgör grunden för deras ekonomiska stabilitet. – Placering av pengar. Nyholm & Svensson (2009), säger att pengar som finns över kan placeras för att få avkastning. Det är inget som intervjupersonerna berättar att deras föreningar gör och det kan bero på att de flesta föreningar bara precis får ekonomin att gå ihop, de har alltså inga pengar över som kan placeras. Mårtensson säger att han i dagsläget är nöjd med att föreningen går plus minus noll.

Intervjupersonerna berättar att det finns andra sätt att finansiera sin verksamhet. Bobin i Trekantens IF och Johansson i Smedby BoIK berättar att de årligen arrangerar en cup, vilken utgör en stor intäkt för föreningen. Bobin menar att cupen ger föreningen en så pass stor intäkt att de inte behöver samla in så mycket pengar på annat håll. Entréavgifter och kioskförsäljning vid hemmamatcherna utgör också stora intäktsposter för fotbollsföreningarna. Att anordna evenemang är ytterligare ett sätt för föreningar att generera

extra intäkter. Jeansson berättar att Kalmar Södra IF arrangerar en ”Kalmar Södra-dag” som årligen genererar pengar till deras förening. Brasch berättar att de i IFK Kalmar hade kunnat bli bättre på just evenemangsdelen och att det vore ett sätt bra att få extra intäkter.

Alla fotbollsföreningar i Kalmar kommun får stora intäkter från statliga- och kommunala bidrag. Vi kan dock se att mycket måste finansieras på annat håll, eftersom bidragen inte täcker alla kostnader. Förutom medlemsavgifter och sponsring, som behandlas i de nästkommande avsnitten, måste föreningarna satsa på en rad aktiviteter för att finansiera sin verksamhet. Vi anser att ett av de bättre och enklare sätten att få en extra intäkt är att göra som Trekantens IF. De hyr ut sin klubbstuga till en förskola vilket genererar en betydelsefull hyresintäkt för föreningen varje år. Att arrangera en cup för barn- och ungdomar är enligt oss ett annat enkelt sätt att generera intäkter. Cuper genererar intäkter i form av anmälningsavgifter, kioskförsäljning, boendeuthyrning, parkeringsavgifter med mera, och kan tillsammans utgöra en stor intäktspost i en förening. Blomberg i IFK Berga framhåller att varje intäkt är en bra intäkt och det är något som alla föreningar borde ha i åtanke. Vi anser att om föreningen kan knyta till sig extra sponsorer eller utföra enklare arbeten åt företag, gör det att de kan skapa sig en buffert och säkra föreningens ekonomi i många år framöver. Jeansson, vars förening har en mängd olika intäktsposter, säger att deras förening skulle klara sig tre till fyra år ekonomiskt utan att verksamheten skulle bli lidande om något oförutsett inträffar.

5.3 Medlems-, tränings-, aktivitets- och tävlingsavgifter

Nilsson (2006) och Nyholm & Svensson (2009) beskriver medlemsavgifter som ett av de vanligaste exemplen på föreningsintäkter. Forslund (2009) säger att föreningar även kan ta ut tränings- eller tävlingsavgifter för medlemmar som är aktiva i föreningen, vilket kan fungera som ett sätt att skapa rättvisa gentemot de medlemmar som inte är aktiva spelare. Samtliga föreningar vars representanter vi träffat har medlemsavgifter som en betydande intäktskälla. Blomberg berättar att IFK Berga inte har några träningsavgifter och medlemsavgifterna är indelade i tre nivåer; stöd-, enskild- och familjemedlem. Brasch förklarar att även IFK Kalmar endast har medlemsavgifter. Bobin, Johansson, Jeansson och Almqvist förklarar att de i deras föreningar har både medlems- och träningsavgifter. Johansson påpekar att i Smedby BoIK varierar träningsavgifterna, och stegras ju äldre spelaren blir. Även Jeansson berättar att deras avgifter varierar beroende på om du är en ungdoms- eller seniorspelare. Vi ser att det är väldigt viktigt för föreningar att de har medlemsavgifter, eftersom det fungerar som en garanterad intäkt varje år för föreningen. Vi anser att alla föreningar borde utnyttja

möjligheten att ta ut extra träningsavgift för de som är aktiva spelare i föreningen. Det anser vi eftersom träningsavgifterna innebär att det känns mer rättvist gentemot föreningens övriga medlemmar och ger föreningen ytterligare intäkter. Träningsavgifterna kan enkelt motiveras med att de som spelar och tränar på föreningens anläggning kostar mer för föreningen, i exempelvis förslitning på planer, värme-, vatten- och materialkostnader.

Enligt Thunberg (2006) är det en medlems skyldighet att inom rätt tid betala beslutad medlemsavgift till sin förening, och Forslund (2009) påpekar att föreningar måste se över vilket som är det bästa sättet att samla in avgifterna på. Efter intervjuerna kan vi slå fast att det finns en mängd olika tillvägagångssätt i föreningarna. Brasch och Johansson förklarar båda att deras föreningar har som policy att om en spelare inte betalar avgifterna, så får personen heller inte spela matcher för föreningen. Blomberg säger att de samlar in medlemsavgifterna genom att styrelsen delar ut färdiga blanketter till ledarna i respektive lag som sedan delar blanketten vidare till spelarna, som betalar in pengar på ett bankgiro. Även Johansson och Jeansson berättar att de samlar in sina avgifter genom att medlemmarna betalar in på ett bankgiro och i Trekantens IF har varje ledare ansvar att samla in avgifterna för sin spelartrupp. Almqvist berättar att Lindsdals IF använder sig av systemet SportAdmin när det gäller hanteringen av medlemsavgifter. Vi ser att det finns olika tillvägagångssätt och så länge det fungerar får det ses som ett bra sätt. Vi anser att föreningar måste ha bra program eller system för att kontrollera att avgifterna betalas in, eftersom varje avgift är en viktig intäkt. Att sedan stänga av spelare som inte betalar in avgiften är upp till varje förening, men vi ser det som ett bra och naturligt sätt att se till att avgifterna betalas.

Jeansson berättar att Kalmar Södra IF försöker skapa ett mervärde med medlemskapet genom att medlemmarna får en viss rabatt hos deras leverantör av idrottsmaterial. Forslund (2009) menar att föreningar kan dela ut medlemskort som kan användas hos företag där föreningar sluter ett avtal som gynnar medlemmarna för att skapa ett mervärde av medlemskapet. Även IFK Kalmar har ett avtal med en leverantör av idrottsmaterial som medlemmarna får rabatt hos när de handlar, vilket gynnar både medlemmarna och leverantören. Vi anser att om föreningen försöker skapa ett mervärde med medlemskapet kan det vara det som gör att de även får personer som inte är aktiva spelare i föreningen att bli medlemmar och på så sätt stödja föreningen. Vi tror att många föreningar idag är för dåliga på det här området, och att de skulle gynnas av att sluta mer avtal med sponsorer i näringslivet. Det kan göra att föräldrar som har barn aktiva i föreningen också väljer att bli medlemmar, eftersom det uppstår ett mervärde genom att bli medlem.

5.4 Statliga- och kommunala bidrag och stöd

Enligt Lundén & Lindblad (2011) får fotbollsföreningar bidrag av stat och kommun. Att föreningen bedriver ungdomsverksamhet är en förutsättning för att få bidrag. Författarna säger även att villkoren för att få bidrag bestäms enskilt av varje kommun och att de föreningar som driver en egen anläggning även har rätt till anläggningsbidrag. Mårtensson berättar att IFK Berga får aktivitetsbidrag, driftsbidrag och ledarskapsutvecklingsbidrag. Han berättar även att de kan söka bidrag hos Kalmar kommun till specifika investeringar, men det är inte garanterat att föreningen får investeringsbidragen beviljade. Även Bobin berättar att hon lämnar in bidragsansökningar varje år för specifika investeringar som föreningen vill göra nästa år. Bobin säger deras förening fått investeringsbidrag för exempelvis byggandet av en handikappstoalett och byte av värmeväxlare. Brasch och Johansson framhåller att de gärna sett att kommunen bidragit mer ekonomiskt till fotbollsföreningar. Även Jeansson för ett resonemang där han säger att fotbollsföreningar idag finansieras till 20 % av intäkter från bidrag och till 80 % av egna intäktskällor. Han beskriver att det då kan vara ett problem att få in de intäkter som behövs för att driva verksamheten i föreningen. Han jämför med kulturskolan som finansieras till 80 % av bidrag och till 20 % på egen hand, och menar att bidragsfördelningen i vissa fall är orättvis. Det Jeansson vill ha fram är att alla aktiviteter som håller barn- och ungdomar sysselsatta med något vettigt borde ha en jämnare fördelning av bidrag, och att de från styrande håll måste inse vilket stort ideellt arbete föreningar lägger ner för barn- och ungdomar. En så viktig insats borde enligt Jeansson få mer bidrag och visas större uppskattning. Alla intervjupersoner framhåller dock att de tycker relationen till kommunen är bra och anser att kommunen gör ett bra arbete gentemot föreningar. Vi ser att det är viktigt med bidragsdelen för ideella föreningar och det är i många fall en förutsättning för att kunna bedriva sin verksamhet. I de fall föreningar har möjlighet att få investeringsbidrag ser vi det som ett bra sätt att utveckla och driva verksamheten framåt. En renovering eller en ny kiosk kan lyfta föreningen och bidra till fler positiva effekter för en fotbollsförening.

Forslund (2009) påpekar att det statliga lokala aktivitetsstödet, LOK-stödet, är en viktig inkomstkälla för alla ideella föreningar. Stödet baseras på antalet sammankomster och deltagarantalet vid sammankomsterna. Föreningarna måste fylla i närvarokort för varje sammankomst och två gånger per år sammanställa det till Riksidrottsförbundet som sedan betalar ut LOK-stödet. Jeansson berättar att Kalmar Södra IF får ut ungefär en halv miljon i kommunala och statliga bidrag, och påpekar att det är viktigt att närvarolistor skickas in och

närvarokollen är noggrann. LOK-stödet är säkra pengar som alla föreningar erhåller två gånger om året. Blomberg menar dock att det är ett invecklat system för aktivitetsbidragen, eftersom det kräver ett stort jobb att sammanställa deltagarlistorna. Forslund (2009) menar att det kan underlättas av att varje ledare summerar sina närvarokort då de är färdigifyllda. I och med att både de statliga och kommunala aktivitetsstöden grundar sig på att det sköts, och att det finns mycket pengar att tjäna genom att föreningar är noggranna med sammanställandet och rapporterandet av deltagarlistorna, är det enligt oss av stor vikt att föreningar aktivt arbetar med att informera om det till sina ledare. Aktivitetsstöden utgör i nästan alla föreningar den ensamt största intäktskällan och det är viktigt att alla personer verksamma i föreningen är medvetna om det. Aktivitetsstöden grundar sig på att föreningen bedriver en ungdomsverksamhet och därför är det viktigt att föreningar tar till vara på ungdomarna och försöker locka fler till föreningen. Det framkommer att det i vissa fall kan vara krångligt och krävande för föreningar att rapportera in deltagarlistor, men det är ett lönsamt arbete för föreningar där de har mycket att tjäna.

Fotbollsföreningarna i Kalmar ger också mycket tillbaka till kommunen. Den största insatsen från föreningarna till kommunen rör sig enligt flera av våra intervjupersoner om att de håller många barn- och ungdomar sysselsatta, i stort sätt helt ideellt. Jeansson menar att föreningslivet bjuder Kalmar kommun på över 100 miljoner kronor varje år i ideellt arbete om det skulle omvandlas till lön. Brasch påpekar också att deras bidrag till kommunen är att de håller ett par hundra flickor aktiva varje år, där IFK Kalmar även aktivt jobbar med ett drogprojekt. Vi ser att det hela tiden är ett utbyte mellan kommunen och föreningar. Kommunen försöker bidra för att hålla föreningslivet levande och föreningar håller i sin tur tusentals ungdomar aktiva varje år. Det är viktigt att de har förståelse för varandra, där den enskilda föreningen måste förstå att det finns många olika föreningar som behöver kommunens stöd. Kommunen måste i sin tur förstå att ideella föreningar gör ett stort jobb för ungdomar, och ger dem en betydelsefull fritid.

5.5 Sponsring

Enligt Lundén & Lindblad (2011) är sponsring en av de mest betydande intäkterna hos en ideell förening. Samtliga föreningar menar att sponsring är en viktig intäktspost, även om vikten av sponsringen rangordnas olika av intervjupersonerna. Mårtensson, Bobin och Johansson nämner sponsringen som en viktig intäktspost samtidigt som Almqvist och Brasch håller sponsringen som den allra viktigaste intäkten. Varje krona som föreningar kan få in är

förstås viktig, men ju högre upp föreningens representationslag spelar i seriesystemet desto viktigare blir sponsorintäkterna. Det eftersom bidragsdelen från stat och kommun är ungefär densamma oavsett vilken serie föreningens representationslag spelar i. Att spela i en högre serie som bland annat innebär ökade resekostnader och högre personalkostnader, ställer då större krav på sponsringen. Intervjupersonerna för föreningarna IFK Kalmar och Lindsdals IF, som ligger högst upp i seriesystemet, framhåller att sponsringen är deras viktigaste intäkt.

Grönkvist (1999) menar att det är fördelaktigt för föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet att ta kontakt med barnens föräldrar. Nyholm & Svensson (2009) nämner sponsring av matchboll som en enkel sak i det avseendet. Mårtensson i IFK Berga säger att en av deras strategier är att vända sig till barnens föräldrar, och även Jeansson i Kalmar Södra brukar använda sig av samma tillvägagångssätt. Johansson i Smedby BoIK säger att de tar hjälp av föräldrar när det gäller sponsring av matchbollar. Vi ser det som fördelaktigt att få barnens föräldrar att ställa upp och sponsra föreningen. Det finns oftast föräldrar som driver egen firma och kan på ett eller annat sätt bidra. Det är också vanligt att företag har normer som säger att de ska uppmuntra de anställdas föreningsaktiviteter. Men att bara sponsra ett enskilt lag i föreningen känns fel, för utan föreningen skulle laget inte finnas. Med det i åtanke är det bra när föreningar säger nej till att bara sponsra ett enskilt lag.

Att tillsätta en speciell grupp som ansvarar för sponsringen tycker Grönkvist (1999) är bra, och det är viktigt att hitta duktiga ideella personer som har ett brett kontaktnät. Mårtensson, Almqvist, Jeansson och Johansson säger att de har tillsatt en marknadsgrupp i respektive förening. De har alla en tydlig idé om hur de vill arbeta med sponsringen. Bobin och Brasch säger att i Trekantens IF och i IFK Kalmar har de en person som ansvarar för sponsringen. Personen som tar hand om sponsringen i IFK Kalmar är anställd på heltid och driver en enskild firma som arbetar med just sponsring. I stort sätt alla de intervjuade personerna poängterar vikten av att ha ett bra kontaktnät och att det i många fall är avgörande i fall det blir något avtal eller inte. Att ha en tillsatt marknadsgrupp som ansvarar för sponsringen är bra på så sätt att hela ansvaret inte läggs på en person, och även bra eftersom ju fler som är inblandade desto större kontaktnät får föreningen. Men det är viktigt att föreningen gentemot sponsorn är tydlig vem som är deras kontaktperson, så att sponsorn inte måste prata med olika personer varje gång, vilket skapar irritation. Annars är det som många av de intervjuade personerna säger, viktigt med ett stort kontaktnät i näringslivet.

5.6 Budgetprocessen

Anthony & Govindarajan (2007) betonar att budgeten är en viktig del i arbetet för att uppnå effektiv planering och kontroll av sin organisation. Nyholm & Svensson (2009) påpekar att många föreningar tycker att budgetarbetet är slöseri med tid. Författarna håller inte med om den åsikten. De menar att mycket är vunnet om föreningen låter så många som möjligt ta del av den upprättade budgeten. Den ekonomiska medvetenheten ökar och fler tar ett större ansvar. Alla de intervjuade personerna säger att de i föreningarna på något sätt berör budgetprocessen. Vi ser att utsträckningen och detaljrikheten dock varierar mellan föreningarna. Budgeten är en viktig del av arbetet och vi anser att det är bra om så många som möjligt i föreningen får ta del av den upprättade budgeten för att öka den ekonomiska medvetenheten. Varje krona som föreningen kan spara in är betydelsefull och då underlättar det om alla börjar tänka ekonomiskt för att spara pengar.

Nyholm & Svensson (2009) anser att den viktigaste delen i budgetprocessen är budgetuppföljningen. När det gäller budgetuppföljningen skiljer det sig en hel del i de olika föreningarna. Mårtensson i IFK Berga säger att de följer upp budgeten var tredje månad. Bobin i Trekantens IF säger att de gör en budgetuppföljning i vartannat styrelsemöte. Brasch i IFK Kalmar menar på att de gör en budgetuppföljning en gång i halvåret. Johansson i Smedby BoIK säger att de följer upp budgeten men att arbetet helt klart kan förbättras. Almqvist i Lindsdals IF berättar att de inte har tid till att göra någon budgetuppföljning alls men att det är något som föreningen borde kunna arbeta mer med.

Vi anser att föreningar bör lägga ner mer tid på att följa upp den upprättade budgeten. För om föreningen inte följer upp budgeten är det då någon mening att upprätta en från början? Det gäller med disciplin och kontroll att följa upp den upprättade budgeten och se till att ingen post svävar iväg. Det räcker inte med att stämma av budgeten i slutet av säsongen. Då är det oftast försent att åtgärda i fall något inte gått enligt planerna.

Tolkningen är att om föreningarna lägger ner mer tid på att följa upp sin budget får de ut mer av sitt budgetarbete, eftersom budgeten inte bidrar med något om det inte görs en uppföljning. Det anser vi eftersom budgeten bara är en del i budgetprocessen. Den visar på förväntningar över intäkter och kostnader, men är ofullständig utan en uppföljning där budgeten kontrolleras i förhållande till verkligt utfall.

5.7 Bokföring och bokslut

Enligt Bokföringsnämnden (2012) är föreningar som bedriver näringsverksamhet alltid bokföringsskyldiga och ska tillämpa bokföringslagen och BFNs normgivning. Ett förenklat bokslut får upprättas om nettoomsättningen uppgår till högst tre miljoner och då tillämpas det allmänna rådet BFNAR 2010:1. Thunberg (2006) säger att bokföring och redovisning inte är något självändamål, utan att det är intressenters krav och önskemål som ska uppfyllas. Enligt Nyholm & Svensson (2009) ska alla bokföringsskyldiga föreningar avsluta räkenskaperna med någon form av årsrapport. Det gör att föreningens medlemmar får en tydligare bild av föreningens ekonomi samt att styrelsen kan fatta bra beslut.

Vi kan se att samtliga föreningar gör det mesta av bokföringsarbetet på egen hand. Men gemensamt för föreningarna är också att de tar hjälp från någon utomstående, som är redovisningskunnig, om det uppstår något som känns oklart. Flera föreningar har också en eller två lekmannarevisorer som granskar den interna revisionen. Vi tycker att det är bra att föreningarna har någon form av ”bollplank” de kan vända sig till om det uppstår något tveksamt. Det ger en trygghet både för den bokföringsansvarige och åt hela föreningen. Den interna granskningen är förstås nödvändig och det är viktigt att den sker på ett professionellt sätt. Personerna som ansvarar för granskningen måste vara disciplinerade och noggranna för att det ska vara till någon nytta.

6 SLUTSATS

I slutsatsen kommer vi diskutera de viktigaste delarna från tolkningen. Vi kommer lyfta fram problemen som finns rörande fotbollsföreningars fortlevnad och ge förslag på lösningar. Kapitlet knyter ihop studien och besvarar vår problemformulering.

I det inledande arbetet med vår uppsats formulerade vi frågeställningen ”Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?”. Med utgångspunkt från referensramen och vår insamlade empiri har vi kommit fram till att ideella fotbollsföreningar måste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Vi har i vår studie berört flertalet delar som berör ideella fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet, för att nu kunna lyfta fram de åtgärder och åtaganden dit fotbollsföreningar bör rikta en större uppmärksamhet.

Att driva en fotbollsförening kostar mycket pengar. Exempelvis kostnader för material, driften av sin anläggning och personal- och resekostnader. För att finansiera sin verksamhet krävs en mängd åtaganden som genererar intäkter. Vi ser att de fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet. Nyckeln till att finansiera sin verksamhet tror vi ligger i att engagera sina medlemmar i aktiviteter som genererar intäkter. Det kan vara allt från att arrangera cuper, sälja lotter eller utföra arbeten.

En stor del av finansieringen sker genom aktivitetsbidrag från stat och kommun. Aktivitetsbidraget grundar sig på antalet sammankomster och deltagarantalet vid sammankomsterna. För att maximera aktivitetsbidraget kan grupper, oftast i de yngsta åldrarna, dela in sig i flera lag. För att tydliggöra vårt resonemang kan vi exempelvis säga att om en grupp består av 40 ungdomar och flera ledare kan gruppen delas in i tre olika lag; Lag- gul, Lag-blå och Lag-röd. Lag-gul kommer då få aktivitetsbidrag för en sammankomst och 13 deltagare, Lag-blå för en sammankomst och 13 deltagare och Lag-röd för en sammankomst och 14 deltagare. Lagindelningen medför att föreningen får in 48 kr mer i aktivitetsbidrag för gruppen per sammankomst. Har föreningen flera åldersgrupper kan den här medvetna lagindelningen innebära ytterligare intäkter för föreningen, eftersom varje åldersgrupp har flertalet sammankomster varje år.

Vi kan se att alla fotbollsföreningar har medlemsavgifter. Medlemsavgifterna utgör en säker intäktskälla för varje fotbollsförening. Det som varierar mellan fotbollsföreningarna är att vissa utöver medlemsavgiften också tar ut en träningsavgift. Vi bedömer att det skulle vara

möjligt att ta ut träningsavgifter i alla fotbollsföreningarna för de aktiva spelarna. Det medför att det blir mer rättvist gentemot föreningens passiva medlemmar. Träningsavgifterna kan, som vi tidigare nämnt, enkelt motiveras med att de som spelar och tränar på föreningens anläggning kostar mer för föreningen, i exempelvis förslitning på planer, värme-, vatten- och materialkostnader.

En slutsats av fotbollsföreningarnas arbete med sponsring är att det förekommer i olika omfattning. Sponsringen blir mer och mer betydelsefull ju högre föreningens representationslag spelar i seriesystemet, och då kräver sponsringen mer tid och arbete. Att utse en marknadsgrupp som ansvarar för sponsringen är fördelaktigt, eftersom hela ansvaret inte läggs på en person. En annan fördel är att ju fler personer som ingår i marknadsgruppen desto bredare kontaktnät får föreningen i näringslivet. Vi ser även en möjlighet för föreningar att vända sig till föräldrar som är verksamma inom näringslivet, för att söka sponsring till föreningen. Om föräldrar bara vill sponsra ett specifikt lag i föreningen ska det naturligtvis inte hindras men en viss procentsats ska alltid tillfalla föreningen, för utan föreningen finns inte laget.

Ideellt arbete ser vi som en förutsättning för att föreningslivet ska kunna fortleva. Utan personer som är villiga att lägga ner ideell tid för föreningar blir det nästintill omöjligt för föreningar att fortleva. Fotbollsföreningar är beroende av ideellt arbete eftersom det i dagens samhälle inte finns någon möjlighet att ha personer anställda för en förenings alla sysslor. Vi anser att det enklaste sättet, för föreningar med ungdomsverksamhet, att få personer att engagera sig är att vända sig till föräldrar och skapa en medvetenhet om hur viktigt det är att få personer att ställa upp och arbeta ideellt. Många föräldrar är måna om att deras barn kan spela vidare i sina respektive lag, vilket innebär att föreningen måste leva vidare. Det betyder att fler föräldrar måste engagera sig i föreningen för att deras barns lag ska kunna existera. Fler engagerade föräldrar, innebär fler engagerade personer, vilket ökar möjligheterna för föreningars fortlevnad.

En viktig slutsats i vår studie är att fotbollsföreningar måste veta vilka intäkter som föreningen får in respektive vilka kostnader som belastar föreningen ekonomiskt. Först och främst måste de ekonomiskt ansvariga i varje förening vara medvetna om vart intäkterna går till samt hur mycket det kostar att driva en förening. Fotbollsföreningar med representationslag högre upp i seriesystemet har högre kostnader än fotbollsföreningar med representationslag som ligger i lägre divisioner. Trots det är bidragsdelen i det närmaste

densamma för alla fotbollsföreningar. Kostnader som tillkommer ju högre upp i seriesystemet föreningens representationslag ligger är exempelvis högre personal- och resekostnader. Det leder till att föreningars framgång kan hämnas av ekonomiska faktorer, och vissa fotbollsföreningar kan inte vara representerade i högre serier.

Vi har ett förslag om att införa en bestämmelse likt den som finns för ideella föreningars bokföringsskyldighet. Bestämmelsen ska gälla ett krav på att ha en ekonomiskt kunnig person involverad i föreningens styrelse. Med ekonomiskt kunnig avses en person som har en treårig ekonomutbildning eller motsvarande. Kravet skulle gälla fotbollsföreningar som uppfyller minst två av tre nedanstående punkter:

- Årlig omsättning > 2 miljoner kronor - Medlemsantal > 500 personer - Representationslag Herr ≥ Division 3, och/eller Representationslag Dam ≥ Division 1

Det vi vill åstadkomma med bestämmelsen är att det ska finnas en ekonomiskt ansvarig person i varje förenings styrelse. Vi vill poängtera att det inte automatiskt behöver vara kassören som har kunskapen, utan kunskapen ska finnas i styrelsen. Det är styrelsen i föreningarna som är ytterst ansvariga för föreningens ekonomi. Vi vill frambringa ett mer förtroendeingivande förhållande, både mellan föreningen och dess medlemmar, men också mellan föreningen och kommunen.

Vår tidigare slutsats om att fotbollsföreningar med representationslag högre upp i seriesystemet har högre kostnader än fotbollsföreningar med representationslag som ligger i lägre divisioner, kan nu bemötas. I och med bestämmelsen som vi vill införa kan kommunen ställa krav på den ekonomiska verksamheten i större föreningar. Det medför i sin tur att föreningar kan ställa högre krav på kommunen. Förhållandet vi vill åstadkomma är att större föreningar kan få mer bidrag men samtidigt vara bättre kontrollerade. Vår förhoppning är att det utökade bidraget för större föreningar ska täcka en del av de högre personal- och resekostnaderna. Sammantaget leder det förhoppningsvis till att ekonomin inte blir ett hinder för fotbollsföreningars framgång och fortlevnad.

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur Anthony, R.N. & Govindarajan, V. (2007). Management control systems. (12 uppl.). New York: McGraw Hill/Irwin.

Bryman, A & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber ekonomi.

Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning – En handbok. Lund: Studentlitteratur AB.

Forslund, M. (2009). Praktisk föreningsekonomi. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Greve, J. (2011). Budget. Lund: Studentlitteratur AB.

Grönkvist, U. (1999). Framgångsrik sponsring. Malmö: UPAB.

Grönkvist, U. (2000). Sponsring & event marketing. Näsviken: Björn Lundén information AB.

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, Dag Ingvar. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, A & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1 uppl.). Malmö: Liber.

Lundén, B & Lindblad, J. (2011). Ideella föreningar Skatt, ekonomi och juridik. (8 uppl.). Näsviken: Björn Lundén Information AB.

Munck, J. (2012). Sveriges Rikes Lag. (133 uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Nilsson, R. (2006). Ideell förening – bilda, styra & utveckla. Borlänge: Förlags AB Björnen.

Nyholm, J & Svensson, U. (2009). Idrottsföreningar: föreningshandbok om skatt, ekonomi och juridik (4 uppl.). Näsviken: Björn Lundén information AB.

Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.

Thunberg, B. (2006). Den ideella föreningen – Juridik och ekonomi. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapliga artiklar Emery, R & Weed, M. (2006). Fighting for survival? The financial management of football clubs outside the 'top flight' in england. Managing Leisure, 11(1), 1-21.

Valentinov, V. (2011). The Meaning of Nonprofit Organization: Insights from Classical Institutionalism. Journal Of Economic Issues (M.E. Sharpe Inc.), 45(4), 901-916.

Artiklar Frankki, H. (2012). Klubbar måste bli bättre på ekonomi. Smålandsposten: 2012-03-20.

Elektroniska Bokföringsnämnden. (2012). Ideell förening. http://www.bfn.se/kategori/ideellforening.aspx#naring [2012-04-03]

Förening.se. (2012). Ideell och anställd. http://www.forening.se/ideell-och-anstalld/ [2012- 04-03]

Riksidrottsförbundet. (2010) Idrotten i siffror. http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_16508/scope_0/ImageVaultHandler.aspx [2012-04- 18]

Riksidrottsförbundet. (2012). LOK-stöd. http://www.rf.se/Ekonomi--Bidrag/LOK-stod/ [2012-04-02]

Svenska Fotbollsförbundet. (2011). Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2010. http://fogis.se/ImageVault/Images/id_60145/scope_0/ImageVaultHandler.aspx [2012-04-18]

Muntliga Almqvist, Marie. [2012-04-24]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Blomberg, Rita. [2012-04-11]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Bobin, Inger. [2012-04-26]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Botö, Jan. [2012-03-26]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Brasch, Eva. [2012-04-24]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Jeansson, Kenth. [2012-04-20]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Johansson, Maria. [2012-04-26]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

Mårtensson, Michael. [2012-04-11]. Muntlig delgivning. Intervju i Kalmar.

BILAGA 1

Frågeguide till intervjuerna 1. Hur skulle du beskriva din roll i föreningen? 2. Hur skulle du beskriva er förenings ekonomiska ställning? 3. Hur bedrivs det vardagliga ekonomiska arbetet i er förening? 4. Vilka intäkter har föreningen? 5. Vilka kostnader har föreningen? 6. Hur går ni tillväga för att få in pengar för medlems/träningsavgifter? 7. Försöker ni på något sätt skapa ett mervärde med medlemskapet? T.ex. rabatter och erbjudanden kopplade till medlemskorten. 8. Vad anser du att er förening gör bra/dåligt i det ekonomiska arbetet? 9. Har ni någon extern hjälp, t.ex. en konsult eller rådgivare, i ekonomiska frågor? Om ja, vilken typ av hjälp? Om nej, kan ni tänka er det? 10. Vad anser du är de viktigaste faktorerna för att bedriva en ekonomiskt stabil fotbollsförening? 11. Vilka typer av bidrag får ni från kommunen? 12. Hur är er relation till kommunen? 13. Vad tycker du kommunen gör bra gentemot er som förening? Hur skulle kommunen kunna förbättra sitt arbete för att underlätta för er förening? 14. Vad anser du att ni som förening bidrar till kommunen? 15. Hur stor del av er verksamhet bedrivs ideellt? 16. Vad anser du om det ideella arbete som bedrivs i er förening? 17. Upplever du att det är svårt att få personer att engagera sig i föreningslivet? 18. Vilka personer/poster är avlönade i er verksamhet? 19. Hur arbetar ni med sponsring av er verksamhet? 20. Arbetar ni med budget och budgetuppföljning i er förening? Om så är fallet, hur? 21. I vilken utsträckning och hur tror du att det förekommer dolda intäkter/kostnader, t.ex. gåvor och svarta löner, i fotbollsföreningar? 22. Vad anser du om framtidsutsikterna för föreningslivet?

Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus

Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet. Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.

Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.

Linnéuniversitetet

391 82 Kalmar/351 95 Växjö

Telefon 0772-28 80 00