1 © Kungl. Musikaliska Akademien grafisk form Jerk-Olof Werkmäster layout Ann-Charlotte Hell omslag Hans Samuelsson tryck Rydheims Tryckeri, Jönköping 2010 isbn 978-91-89038-36-3 Kjell Ingebretsen, Akademiens Preses 4

Åke Holmquist, Verksamhetsberättelse 10

Bengt Emil Johnson Jag hissar Haydnflaggan 44

Alf Gabrielsson Starka musikupplevelser 48

Joakim Milder Språket som fångar ögonblicket 50

Innehåll Cecilia Rydinger Alin 3 Konstnärligt ledarskap 54

Marie Samuelsson Utvidgade ljudvärldar 58

Musikaliska Akademiens stipendier 62

In memoriam 67

Nyinvalda ledamöter 74

Akademiens ledamöter den 31 december 2009 80

Kungl. Musikaliska Akademien 84 Eders Majestäter, Ers Kungliga Höghet prinses- san Christina fru Magnusson, gäster från hovet, fru kulturminister, alla gäster från musik- och kulturliv, från våra systerakademier, ledamöter av denna Aka- demi, mina damer och herrar. Hjärtligt välkomna till Kungliga Musikaliska Akademiens 238:e Högtids- sammankomst som jag härmed förklarar öppnad!

Tack Elin Rombo – som på bara några timmars varsel ersatt insjuk nade Katarina Karnéus – och Johan Ullén för den flotta och stämningsfulla inledningen med de tre Mendelssohnsångerna Venetianisches Gondollied, Winterlied och Auf Flügeln des Gesanges. För som ni ser av programmet så ramas vår hög- tidssammankomst i år in av två jubilarer; det är i kjell ingebretsen år 200 år sedan Felix Mendelssohn föddes och lika många år sedan Joseph Haydn gick ur tiden. Kanske 4 akademiens preses hade dagens musik låtit annorlunda om dessa bjässar inte funnits, vem vet?

Genom sin sammansättning av ledamöter vill Aka- demien representera hela det konstnärligt syftande musiklivet och vårt uppdrag är att vårda och utveckla detta. Därför är varje inval av ledamöter viktigt och avgörande i vår strävan att nå framgång med denna uppgift. Centralt i vårt uppdrag är av tradition stipendie- verksamheten. Central är också forskning och publi- kationsverksamheten. Vi är även en viktig remissin- stans och vi finns representerade i en rad kommittéer och nämnder. Detta kommer vår Ständige Sekrete- rare att belysa närmare i sitt anförande senare i dag. Vad vi i övrigt väljer att fokusera på hänger natur- ligtvis samman med vilka personer som innehar cen- trala poster och de frågeställningar som våra ledamö- ter väljer att föra fram ur det musikpolitiska klimatet. Låt oss fundera lite. Musiklivet är i konstant förändring. Det vet vi. Människor kommer och går i det kulturpolitiska sys- temet, människor med skiftande erfarenhet och ide- 5

Akademiens Preses Kjell Ingebretsen öppnar Akademiens högtidssammankomst i Musikaliska Akademiens Stora sal på Nybrokajen 11. Samtliga foton från högtidssammankomsten: Christoffer Bergström. ologi – institutioner, organisationer byter ledare och Alltså: Visioner, skapade inifrån. ibland därför även riktning, behoven byter skepnad, Visioner – som inkluderar vår svenska musik, ny vår närtid står aldrig stilla. som gammal, som använder våra egna resurser, som Risken är således uppenbar att musik-/kulturlivet optimalt inbegriper våra dirigenter, solister, tonsätta- antar skepnaden av ett fascinerande, färgrikt – men re, etcetera, etcetera. Som återför ett nationellt ansvar dock – lapptäcke utan definierad gemensam målsätt- till Public Service. ning eller identitet. Visioner – som sätter konstnärliga krav på musiken Därför, menar jag, bästa sammankomstdeltagare, i skolan och sätter de ungas estetiska utbildning i sitt har vi, vår akademi – oberoende, opolitisk, opartisk, kulturella sammanhang. Tänk om en sådan vision utan uppdrag från något håll – en viktig funktion att sedan kunde vinna politikernas intresse och förtro- fylla. Med ett helikopterperspektiv på musiklivet är ende för att så småningom få en realistisk möjlighet vi väl rustade att arbeta för en helhetssyn – att vara att klinga, ta gestalt? till hjälp för så väl politiker i deras kulturpolitiska Men för alla del. Detta är inget nytt. Översyn görs arbete som för institutioner av alla de slag. Men för och behöver göras med jämna mellanrum. För som att åstadkomma detta måste vi hela tiden, och stän- jag sa tidigare; nya människor slussas in i systemet, digt, underhålla våra antenner mot musiklivet, nosa ska läras upp, nya idéer föds – nya färggranna lappar upp viktiga frågeställningar. Och så med all kraft och på täcket... 6 kompetens söka lösningar. Vi måste fortsätta vara väl synliga, fortsätta att aktivt delta i debatten – och att Kanske borde Kungliga Musikaliska Akademien bju- vara proaktiva. da upp till dans och kalla till samtal kring idén om Men kanske är det allra viktigaste just nu – visio- en »musiklivets vision 2020«? Där skulle våra olika ner. Vi måste ännu bättre lära oss att se in i framtiden, institutioner, grupper, grupperingar, kunna sam- analysera och bedöma möjliga scenarier och utveck- verka över genregränserna. Där skulle målsättningar lingar. Och framför allt definiera: Hur vill vi ha det i kunna utarbetas under stor frihet och där skulle sam- framtiden? En framtid som sträcker sig längre än vi manhang kunna definieras. som sitter här – våra barns, barnbarns? Kanske borde även de tre konstnärliga akademier- Under en lång följd av år har förändringar styrts na; Svenska akademien, Konstakademien och vår av politiska och inte minst av ekonomiska krafter. akademi i ett »pas de trois« så småningom bjuda in Ofta utan genuin förankring vare sig i musiklivet el- till samtal om en »kulturens vision 2020«? ler från konstnärerna själva. Vi har stundtals tvingats Är det inte dags nu för konstnärerna sjä lva att a ktiv t in i oönskade nytänk med ibland smått bisarra bi- och verka för att svenskt kulturliv identifierar sig inifrån, efterverkningar. – får möjlighet att styra över sin egen framtid – med Men, säger då någon, kan man överhuvudtaget stolthet och självkänsla som ljuva och helt ofarliga bi- tänka sig förändringar eller omstruktureringar utan verkningar? politiska och ekonomiska förtecken? – Är inte det Uppdraget från Gustav iii att värna, vårda och ut- kulturlivets förutsättning? veckla de sköna konsterna är lika aktuell i dag som på Förändringar styrda av rent konstnärliga visioner 1700-talet! – där orden tradition och nyskapande flankerar led- ordet kvalitet och där resonemangen speglar sig i vårt dyra kulturarv – ja, det borde prövas. 7

Medaljen för Tonkonstens Främjande är Akademiens främsta utmärkelse. Den tilldelas högt förtjänta personer för betydande insatser i svenskt musikliv.

Nästa uppslag: Bilder från Akademiens högtidssammankomst. Elin Rombo och Johan Ullén framför musik av jubilaren Felix Mendelssohn (s 8). Jazzpristagaren Bernt Rosengren tillsammans med sin trio (Hans Backenroth, bas; Bengt Stark, trummor och Stefan Gustafson, piano) spelar The Count, komponerad av pristagaren. 8

Quartet av Christ Johnson-pristagaren Per Mårtensson med Cecilia Zilliacus, violin; Mårten Landström, piano; Chrichan Larson, cello och Anders Jonhäll, flöjt. 9 Ständige Sekreterarens tal vid Högtidssammankomsten

I vår ledamotsal hänger ett porträtt av en av 1800- talets största artister, sångerskan Jenny Lind. Det finns där naturlig t v is för hennes fa ntastiska karriär, men också för att hon donerade ett ansenligt belopp till vår akademi att dela ut till begåvade sångare. En donation som än idag ger avkastning och resulterar i ett årligt Jenny Lind-stipendium. Jenny Lind skulle få sällskap av många donatorer och då inte bara mu- siker och tonsättare, utan av musikälskare, som med en gåva till Akademien ville göra en slags avbetalning till musiken, som betytt så mycket i deras liv. åke holmquist En grundtanke hos Gustav iii vid instiftandet av en musikalisk akademi 1771, var att få till stånd en 10 Verksamhetsberättelse inhemsk musikutbildning och den ambitionen kom att genomsyra verksamheten under 200 år, men också efter att huvudmannaskapet för den högre musikut- bildningen lyfts av Akademien. Det sker idag genom utdelandet av priser och belöningar, men framförallt genom en mycket omfattande stipendieverksamhet till ungdomar vid våra musikskolor i hela Sverige och till studerande vid musik- och operahögskolorna. Det handlar om hundratals individer på lokal och nationell nivå, sångare och instrumentalister. Den samman- lagda stipendiesumman uppgår till över 6 miljoner kronor per år, vilket gör Akademien till den främsta stipendieutdelaren inom musikområdet i vårt land. Urvalet, för det är långt fler som söker än vad som finns att dela ut, bestäms av högt kvalificerade juryer på den nationella nivån, som med sin stränga granskning går i god för att mottagarna har den konstnärliga potential, som krävs för att kunna gå vidare i utbildningen och för en framtid på en mycket hård och utsatt marknad. Det är alltså den samlade konstnärliga kompetensen bland våra ledamöter som sätter den kvalitativa hallstämpeln och därmed inlemmar Akademien som en viktig länk i den långa konstnärliga utbildningsprocessen. 11

Akademiens Ständige Sekreterare Åke Holmquist vid högtids- sammankomsten 2009. Stipendier delas också ut till pedagoger, varav tre offentliga och mycket populära Akademisöndagar snart här på scenen skall få ta emot beviset på vår är en annan, när våra ledamöter framträder med uppskattning för ett träget och ansvarsfyllt arbete. konserter och föreläsningar. Igår, söndagen den 29 Akademien ger också stipendier till forskare inom november, var det interpretpristagaren Martin Fröst det musikvetenskapliga fältet. tillsammans med pianisten Roland Pöntinen. Kom- Jag har börjat mitt anförande med stipendieverk- mande lördag blir det ännu ett evenemang i vår serie samheten därför att den genom sin kontinuitet tas för Tre om en då musiker spelar och diskuterar interpre- given. Vi vet att varje stipendium betyder så mycket tationen av ett och samma stycke. Den yttre dialogen för den enskilde: en uppmuntran, en bekräftelse på att kommer också till uttryck genom de många samtal musiklivet tror på individen samt att diplomet med som först med institutioner och det fria musiklivet Akademiens sigill har stor tyngd när det gäller att pas- och som kan resultera i aktioner, som till exempel sera kommande nålsögon. Så: ett stort lycka till, till vårt stöd till Klaverens Hus i Söderhamn, som här- alla er som i år fick beskedet om stipendium och ett bärgerar en unik klaversamling, och till Folkmusi- stort tack till våra hårt arbetande juryledamöter. kens Hus i Rättvik, en spjutspets inom sitt område. Akademien är idag den enda organisation i Sve- På samma sätt som Akademiens namn har stor bety- rige som har ekonomiska möjligheter att finansiera delse för stipendiater, kan vi konstatera gång på gång en ambitiös utgivning av musiklitteratur. Vi lämnar att vårt engagemang kan vara det som krävs för att 12 substantiella bidrag till såväl vetenskaplig utgivning bistå musiklivet i nödens stund. Akademiens fria och som till folkbildande sådan. Alla manus nagelfars av oberoende status är vår styrka i dessa sammanhang. vår forsknings- och publikationsnämnd, som fattar Så kom då äntligen utredningen med stort K och beslut om vilka som skall godkännas att ingå i den efter en hektisk remissrunda propositionen Tid för skriftserie, som fram till nu omfattar 118 nummer. kultur. Självklart har vår verksamhet under året i hög Trots finanskris och börsfall har vi i år i samarbete grad styrts av denna process med fokusering på ytt- med förlag kunnat ge ut fyra böcker, av vilka en, bio- randet över den över 900 sidor långa utredningen. grafin om tonsättaren Emil Sjögren av Anders Edling, Det är vår musikpolitiska nämnd, sammansatt av så- är den femte biografin i vår serie Svenska Tonsättare väl ledamöter som utifrån kommande experter med under 1900-talet. Nästa, om Bo Nilsson, kommer förankring i flera konstarter, som på styrelsens upp- efter årsskiftet och ytterligare närmare tio uppdrag drag analyserade, debatterade och utformade Aka- har lagts ut till skribenter. Det här är ett långsiktigt demiens ställningstaganden och som resulterade, arbete, som kräver den uthållighet och kontinuitet, tyvärr, i betyget »icke godkänt«. som kanske bara en akademi är mäktig. Hur märk- För ett år sedan vid 2008 års högtidssamman- ligt det än låter, finns idag för musikpubliken, pro- komst, ett par månader innan utredningen hade ducenter och musiker inte några framställningar att lagts fram, sammanfattade jag intrycken av den tillgå som i folkbildningsanda men på vetenskaplig intensiva debatt som då pågick. Jag citerar: »Det är grund berättar om 1900-talets rika och enastående uppseendeväckande, men knappast överraskande, musikskapande i vårt land. Det är en smärtsam brist att det mesta av det som skrivits och diskuterats i som vi vill råda bot på. utredningens kölvatten har gällt kulturens finan- Stipendieutdelningen och bokutgivningen är ett siering...Kraven har relaterats till ofta allmänt for- par exempel på den ständigt pågående dialog, som mulerade politiska mål, alltför sällan till konstnär- Akademien för med det omgivande samhället. Våra liga värdegrunder. Det gäller inte minst musiklivet, vars splittring har sin orsak i just detta. Men i en tid målen: »främja kvalitet och konstnärlig förnyelse«. som präglas av kontinuerliga paradigmskiften, när Om vi kritiserade utredningen för att betrakta kon- pengar även framgent kommer att vara en bristvara, sten och konstnärerna som redskap för politiska än- när en tekniskt rasande snabb utveckling gör kul- damål, tycker vi oss i propositionen ana en attityd turpolitik till färskvara, är det helt nödvändigt att som pekar åt ett annat håll. Men först när propo- konstnärerna – de som skapar, tolkar och utbildar sitionen implementerats fullt ut, kan vi möjligen få – gör sin röst hörd och formulerar värderingar som veta om vår iakttagelse var riktig. Jag tror att man gestaltar kulturpolitiken och inte tvärtom. Av det ska vara mycket medveten om att vad som kommer enkla skälet att kulturpolitiken är på väg att erövra att ske under det närmaste året innebär substantiella de konstnärliga uttrycken för att göra dem till an- förändringar av det svenska musiklandskapet. Vi för vändbara redskap i samhällets tjänst. Aldrig förr har vår del kommer att driva ett begränsat antal frågor konstens instrumentella funktion varit så tydlig som gentemot utredare, departement och politiska för- under detta Väntans År. Konst till något annat än samlingar, som vi menar kommer att vara helt av- upplevelser och reflektion. Det är inte i första hand görande för om det konstnärliga perspektivet kan det djärva, provocerande och nyskapande som be- bibehållas. lönas utan vinster i miljön, arbetsmarknaden, skat- Den första frågan gäller samverkan och fördel- teintäkter…«. ning av statliga bidrag till regionala och lokala kul- När nu farhågorna besannades, fanns det inte ut- turverksamheter. Vi menar att vid förhandlingarna 13 rymme för något »vad var det vi sa«, utan de gav i med regionerna måste staten hävda en tydlig och stället en inspirerande vägledning i arbetet med att konkret nationell musikpolitik med fokus på konst- skriva vårt yttrande. Eftersom utredningen hade på- närlighet och kvalitet. Det räcker inte med regionala taglig beröringsångest med konstnärlig kvalitet och åtaganden, som begränsas till acceptans av de kul- konstnärer, var just det konstnärliga perspektivet det turpolitiska målen. Staten måste ställa konkreta vill- självklara för oss. Vi skrämdes av skrivningar som, kor. Som exempel: vi anser att det måste krävas av re- citat: »Genrer och specialiserade ändamål och verk- gionerna åtaganden för att förbättra situationen för samheter har sitt stora värde och sin givna plats i kul- den svenska, konstnärligt syftande musiken. Det står turpolitiken, men de bör inte få dominera de över- nämligen dåligt till med det när det gäller framfö- ordnade perspektivet. Då bakbinds politiken och får randen, vilket inte har att göra med dess kvalitet. För svårigheter att ge uttryck för samlade och strategiska om inte svensk musik framförs i Sverige, vem skall i prioriteringar«. Jag skall här inte beröra de ställnings- så fall göra det. Vi är naturligtvis inte så naiva att vi taganden som vi delgav departementet, eftersom de tror att ett sådant villkor inte skulle stöta på patrull står att läsa på vår hemsida. Jag vill dock påminna och uppfattas som otillbörlig statlig styrning, men om, att en betydande del av arbetet med att utforma det finner vi vara helt ovidkommande om nu viljan yttrandet hade vi redan utfört med vårt Kammarmu- är att sätta konsten i kulturpolitikens centrum. sikmanifest, som innehåller skarpa förslag som alla Den andra gäller vårt musikarv. Att bevara och tar sitt avstamp i den konstnärliga sfären. tillgängliggöra det litterära arvet är det ingen som Det var därför med en viss tillfredsställelse, som ifrågasätter, men musikarvet betraktas som något pe- vi kunde konstatera att det konstnärliga perspektivet rifert och något som enbart intresserar en liten krets lyfts fram i propositionen – om än inte tillräckligt – av forskare. Men musikarvet är ju faktiskt en angelä- framförallt uttryckt genom ett av de kulturpolitiska genhet för alla som ägnar sig åt musikutövande och inte minst för publiken. Vi påstår att en – men inte nen, som lät ett av målen för kulturpolitiken gälla den enda – viktig förklaring till att den äldre svenska kvalitet men utan minsta försök till definition. Syftet musiken har svårt för att göra sig hörd, beror på att med ett kvalitetsmål kan omöjligen vara att definiera notmaterialet ofta befinner sig i ett bedrövligt skick vad kvalitet är, utan i stället göra beslutsfattare med- och innehåller så många fel, att det för musiker och vetna om att det är deras ansvar att se till att diskus- dirigenter inte är mödan värd att rekonstruera det, sionen om kvalitet ständigt pågår, eftersom varje be- om de nu ens får låna det. Här krävs snabba insatser slut, stort eller litet, är kvalitetsrelaterat då urval och innan det är för sent. prioriteringar görs. Jag vill i det här sammanhanget Den tredje frågan handlar om den nationella platt- rekommendera filosofidocenten och kritikern, Aka- formen, som, innan den etableras organisatoriskt, demiens nye ledamot Thomas Anderbergs nyss ut- måste fyllas med ett innehåll, med verksamheter komna bok Alla är vi kritiker, som övertygande vi- innan man gestaltar en struktur. Akademien utgår sar att det inte finns något absolut kvalitetsbegrepp, från att vartenda öre av de medel, som frigörs i och men att kvalitet är just ett ständigt pågående samtal, med att nuvarande Rikskonserter upphör, stannar där vi inte kommer undan att ta ställning till sådana inom musiken och används för den nationella mu- innebörder som autenticitet, originalitet, komplexi- sikpolitik som måste till. I ett litet land som Sverige tet och skönhet. Boken borde vara en obligatorisk måste staten koncentrera sig på spjutspets-verksam- läsning för att alla som gör anspråk på att vara ak- 14 het, på nyskapande, ibland till en början utan krav törer i kulturpolitiken, och framförallt inspirera vid på att visa plus minus noll i budgetkolumnerna, men formulerandet av den nationella musikpolitiken. som på sikt kommer att generera vinst, allt enligt den Det är ställningstagandet till dessa fyra fråge- starka övertygelse om att satsning på kultur är vinst- ställningar som Musikaliska Akademien anser är givande, som ju både utredning och proposition ger avgörande för om regeringens Tid för kultur skall bli uttryck för. Därför måste den icke-institutionella framgångsrik i en förändring av synen på konsten musiken få en stark konstnärligt styrd plattform, och konstnärerna. Brist på pengar för kultur kom- en nationell scen som leds av musikens företrädare mer det alltid att vara, men brist på attityder till ska- med bistånd av en professionell administration. Vi pandet har vi absolut inte råd med varken nu eller i vill påminna om att rent fysiskt finns en sådan scen, framtiden. nämligen Kungl. Musikaliska Akademiens Stora Sal, där ni nu befinner er. Dess långvariga anknytning till vår Akademi är en självklar utgångspunkt när Aka- demien skall ta ställning till formerna för sitt enga- gemang för en nationella scen, ett ställningstagande som måste balanseras mot den frihet och integritet, som är de kungliga akademiernas raison d´être. Slutligen: kulturutredningen menade att ett kva- litetsmål för kulturpolitiken inte behövdes eller ens var önskvärt, eftersom det inte är möjligt att defi- niera konstnärlig kvalitet som ett generellt giltigt begrepp och därmed ett redskap för kulturpolitiska beslut. Men den hållningen avvisades i propositio- 15

Uruppförande av Ingrid och Per Welins beställningsverk När vattnet sjunker undan, komponerat av Thomas Jennefelt. Sara Övinge, violin; Natalie Gourman, piano och Marika Dahlbäck, cello, framförde verket på Akademiens högtidssammankomst. Ekonomiförvaltning gagemang i Baltikum där kreditförluster urholkade resultaten. Nyemissioner återkom på agendan för en 2009 blev ett exceptionellt år då den globala tillväx- del bolag bland annat nämnda banker, men även för ten blev den sämsta sedan andra världskriget, cen- Nordea, Husqvarna och sas. Förväntningarna på re- tralbankernas styrräntor satte nya bottenrekord och sultaten var under året lågt ställda och när bolagen stimulanspaketen var rekordstora runt om i världen. rapporterade sina siffror var mottagandet oftast posi- Den globala aktiviteten som industriproduktion och tivt. Företagen runt om i världen har skurit hårt i sina utrikeshandel föll snabbare än under 1930-talet. Ar- kostnader och lyckades därmed behålla sina margi- betslösheten steg inom oecd området till nästan 9 % naler på höga nivåer trots den svaga efterfrågan. När och i usa fördubblades den till 10 %. Statsskulderna återhämtningen syns i orderingång och fakturering runt om i världen skenade. har företagen ett mycket gynnsamt läge för att åter Samtidigt var det året då förhoppningarna och visa goda vinstnivåer. Aktiemarknaden har upp- riskaptiten återvände med full kraft. Volatiliteten märksammat detta och börjat höja vinstprognoserna (rörligheten) på aktiemarknaden minskade och kre- för kommande år. Svenska aktiemarknaden steg med ditspreadarna mellan stats- och företagsobligatio- 52,5 % och visade sitt bästa år sedan 1999. Globala ner sjönk tillbaka till historiskt mer normala nivåer. aktiemarknaden återhämtade sig med en uppgång Aktiemarknaderna steg och fjolårets stora förlorare på 23 % mätt i svenska kronor. I tillväxtmarknadsre- 16 återhämtade rejält, däribland svenska börsen. gioner som Asien, Latinamerika och Östeuropa upp- Den globala återhämtningen är inte lika synkroni- visade vissa länder uppgångar på mer än 80 %. På serad som nedgången nu när stora tillväxtsekonomier mogna marknader som usa, Europa och Japan stan- repar sig först och snabbast. Stark inhemsk efterfrå- nade uppgångarna på mellan 20 % och 30 % mätt i gan i tillväxtekonomierna ger nödvändig draghjälp lokal valuta. till exporten i de rika länder som drabbats av alltför Akademiens värdepappersportföljer har under stor inhemsk skulduppbyggnad. året kraftigt ökat andelen inom de svenska och ut- Riksbanken fortsatte med sänkningarna av repo- ländska aktiemarknaderna och minskat inom rän- räntan från 2,00 % till 0,25 % vilket har hjälpt till temarknad. Inom svensk aktiemarknad har expo- att hålla bostadspriserna på höga nivåer. Statsobliga- neringen inom sällanköpsvaror och teleoperatörer tionsräntan med 5-års löptid steg från cirka 2,0 % till ökats. Nya innehav i portföljen är bland annat Clas 2,4 % under året. Ohlson, Tele 2 och sca. Inom utländsk aktiemark- Svenska kronan återhämtade sig mot både Euron och nad har köp inom tillväxtmarknader gjorts, vilket us dollarn med drygt 5 % efter 2008 års försvagning. varit mycket fördelaktigt för portföljutvecklingen. Råvarupriserna återhämtade sig på bred front efter Värdet på depån avseende Akademiens egna kapi- den dramatiska nedgången under hösten 2008. Ki- tal per 31 december 2009 var 69,5 miljoner kronor (57,1 nas stora efterfrågan är det som varit huvudorsaken miljoner kronor per 31 december 2008). Den svenska till uppgången. Oljepriset fördubblades från 40 usa- aktiemarknadens andel utgjorde av totala portföljen dollar/fat till 80 usa-dollar/fat under året. per 31 december 2009 30,2 miljoner kronor (43 %), Börsbolagen visade på stora vinsttapp när faktu- den utländska aktiemarknaden 15,0 miljoner kronor reringen föll inom de konjunkturkänsliga sektorerna (22 %), alternativa investeringar 9,1 miljoner kronor som skog, stål och verkstad. De banker som var i (13 %) och räntemarknaden inklusive kapitalmedel fokus var speciellt seb och Swedbank med stora en- och upplupna räntor 15,2 miljoner kronor (22 %). Med beaktande av uttag resulterade portföljens utveckling Lokala stipendier ges till studenter vid musikhög- 2009 i en uppgång med 27,2 %. Utvecklingen är 5,9 skolorna på grundval av lärosätenas egna bedöm- procentenheter bättre än portföljens jämförelseindex. ningar. I ett särskilt avtal mellan Akademien och För depån avseende donationsfonder uppgick vär- musikhögskolorna regleras de enskilda lärosätenas det per 31 december 2009 till 105,0 miljoner k ronor (85,3 ansvar i samband med utseende av mottagare av lo- miljoner kronor per 31 december 2008). Den svenska kala stipendier. aktiemarknadens andel utgjorde av totala portföljen Ungdomsstipendier ges till ungdomar mellan 12 per 31 december 2009 42,5 miljoner kronor (40 %), den och 18 år efter provspelningar på 7 orter i landet. utländska aktiemarknaden 21,3 miljoner kronor (20 En samordning av besluten om nationella och lo- %), alternativa investeringar 12,5 miljoner kronor (12 kala stipendier äger rum på så sätt att den som fått %) och räntemarknaden inklusive kapitalmedel och ett centralt beslutat stipendium inte kan få ett lokalt. upplupna räntor 28,8 miljoner kronor (28 %). Med Ej heller kan det lokalt beslutade överstiga 20 000 beaktande av uttag resulterade portföljens utveckling kronor, vilket är den lägsta summan som utdelas 2009 i en uppgång med 27,9 %. Utvecklingen är 6,7 centralt. procentenheter bättre än portföljens jämförelseindex. Den ekonomiska hanteringen genomförs i sin helhet av Akademiens kansli. Musik- och operahögskolor- Stipendieverksamheten na meddelar hur de fördelat den summa som ställts 17 till deras förfogande för lokala stipendier och utbe- Kungl. Musikaliska Akademien förvaltar ett stort talning sker efter rekvisition från stipendiemotta- antal donationsstiftelser, vars avkastning skall an- garna. Dessa erhåller också ett diplom undertecknat vändas för studiefrämjande ändamål, vanligen i av Preses och Ständige Sekreteraren, där det också form av stipendier. Akademien är också mottagare framgår vilken donationsfond som tagits i anspråk. av medel för samma ändamål från ett antal externt förvaltade stiftelser. Avkastningen från båda dessa Akademiens stipendiegivning för år 2009 uppgick till kategorier hanteras i de flesta fall av stipendienämn- 6 155 000 kronor fördelade enligt följande: den, som på uppdrag från styrelsen fördelar stipen- dier i varierande storlek efter provspelningar inför Utdelning genom Akademiens försorg: specialistjuryer. I några fall har donator föreskrivit 1. Stipendier på konstmusikområdet att beslut om stipendierna skall fattas av egna organ, 3 390 000 kronor efter förslag från Akademien. 2. Ungdomsstipendier 393 000 kronor Med utgångspunkt i donationsbestämmelserna, 3. Några särskilda stipendier till barn fastställer Akademiens styrelse varje år i vilka pro- och ungdom samt pedagoger 172 000 kronor portioner tillgängliga medel skall fördelas mellan olika kategorier sökande. Stipendier delas ut i tre hu- Utdelning vid högskolorna vudkategorier: nationella stipendier, lokala stipen- Lokalt beslutade stipendier till högskolornas dier och ungdomsstipendier. Akademiens styrelse studenter, oavsett inriktning 2 200 000 kronor har beslutat att fördela nationella stipendier till mu- sikstuderande på magisternivå, grundat på centrala provspelningar inför specialistjuryer. Stipendier avseende högre utbildning Förutom dessa stipendier gav Akademien stöd till Lundgrenska stiftelsens kurs i Kall om sammanlagt De centralt fördelade stipendierna, nationella stipen- 90 000 kronor. dier, är avsedda att främja yrkesinriktade studier på post graduate-nivån, inte minst i utlandet. Stipendier kan sökas av sångare och instrumentalister, dirigen- Mai von Rosens pris- och ter, tonsättare samt instrumentbyggare/vårdare. Sö- stipendiefond kandena bedöms i någon av 17 specialistjuryer, van- Mai von Rosens pris- och stipendiefond för »fram- ligen med 5 personer från olika delar av landet. Två stående pianopedagoger på nybörjarmetodikens av ledamöterna i samtliga juryer skall utses av musik- område respektive för begåvade ungdomar med högskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. piano som sitt instrument« inrättades 1996 i syfte att Akademiens stipendienämnd har under året be- gynna duktiga pianospelande ungdomar i deras för- stått av ordföranden, tonsättaren Thomas Jennefelt, beredande musikstudier, inriktade mot en eventuell violinisten Tale Olsson, professorn Elemér Lavotha, kommande yrkesutbildning. professorn Clas Pehrsson, professorn Staffan Scheja, Liksom när det gäller övriga ungdomsstipendier hovsångerskan Anita Soldh samt professorn Knut inom Akademien, utdelas stipendier ur Mai von Ro- Sönstevold. sens fond först efter provspelningar. Dessa anordnas 18 Den är övergripande ansvarig för information, be- varje år under våren och är samordnade med Akade- hörighetsprövning, provspelningar och fördelning miens prov för de egna ungdomsstipendierna. samt för utvärdering. Utdelningen av Mai von Rosens pris och stipendier ägde rum den 26 maj. Mottagare av årets stipendier Ungdomsstipendier som alla uppgick till 7 000 kronor, var följande: 10 % av tillgängliga stipendiemedel, är avsedda att stödja ungdomar, inte minst utanför de stora städer- Martin Chan, Helsingborg na, som bedriver förberedande instrumentala eller Christian Forsgrén, Sollentuna vok a la st ud ier med si k te på hög re musi k st ud ier. A k a- Nikolina Jönsson, Spånga demiens stipendier på 1-10 000 kronor skall i första Erik Nyman, Göteborg hand ses som en uppmuntran men har ibland också Paulina Thorsell, Sollerön ekonomisk betydelse till exempel för att bestrida Philippos Tsiaklides, Stockholm resekostnader, eller som bidrag till instrumentköp. Med ungdomsstipendierna vill Akademien också Ett särskilt pedagogpris om 25 000 kronor tilldelades rikta uppmärksamheten mot den viktiga och fram- pianopedagogen Eva Luthander med motiveringen: gångsrika verksamhet som bedrivs i landets många »Eva Luthander har visat ett brinnande engagemang för kulturskolor och annan motsvarande frivillig mu- unga pianister i alla åldrar. Ett stort intresse för nya och sikutbildning. För att få ett ungdomsstipendium moderna pedagogiska idéer inom den klassiska pia- krävs provspelning. Sådana har under året anordnas nokulturen inspirerar också hennes studenter vid Kgl. i Arvika, Göteborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall Musikhögskolan att ständigt söka nya vägar och bredda och Örebro, i samarbete med musikhögskola eller insikten. Eva Luthander startade sppf:s pedagogiska kommunal musikskola/kulturskola. kongress som årligen organiseras i olika regioner.« Solistpriset Årets stipendiater, som alla erhöll ett stipendium om 10 000 kronor, var följande: 2009 har ingen utdelning ägt rum, tävlingen genom- förs vart annat år i samarbete med Rikskonserter. Marielle Ivonen, Saltsjö-Boo Ophelia Kamkar, Kungsängen Ingrid och Per Welins pris och Andreas Lavotha, Ekerö ungdomsstipendier Johannes Marmén, Nacka Ingrid och Per Welins donation har gjort det möjligt Emma Nyman, Göteborg för Akademien att på stråkinstrumentområdet med stipendier stödja en grupp i det svenska musiklivet, som med professionella avsikter och med sikte på Kempestiftelserna högre musikstudier, bedriver förberedande instru- Kempestiftelserna till stöd för utveckling inom blås- mentalstudier. instrumenten delar ut stipendier till ungdomar från Donationen har vidare gjort det möjligt att genom de tre nordligaste länen bd, ac, y. ett särskilt pris belöna »betydelsefulla pedagogiska År 2009 utdelades ungdomsstipendier om 10 insatser inom stråkinstrumentområdet vad avser 000 kronor till Anna Maria Gröhn, Umeå, oboe, verksamheten före högskolenivån«. Stipendiaterna och Sofia Nilsson, Piteå, valthorn, samt stipendier har utsetts efter provspelningar. Dessa har samord- om 5 ­000 kronor till Lars Ullberg, Älvsbyn, trom- 19 nats med motsvarande för Akademiens ungdoms- bon och Nicklas Bergström, Sundsvall, oboe. stipendier. Pedagogstipendier om 25 000 kronor delades ut Utdelningen av Ingrid och Per Welins Pris och till Gunnar Ullberg, Älvsbyn och Ulf Wedin, Örn- stipendier ägde rum den 27 maj vid ett evenemang sköldsvik. som förutom själva utdelningen, som förrättades av donator fru Ingrid Welin, också innefattade en liten konsert med de fem stipendiaterna. Vid ceremonin och konserten närvarade förutom de båda donato- Stipendier ur Stiftelsen Albin rerna, företrädare för Akademien, lärare, föräldrar Hagströms Minnesfond och andra gäster. Stiftelsen Albin Hagströms Minnesfond i Kungl. Pedagogpriset om 25 000 kronor utdelades 2009 Musikaliska Akademien delar årligen ut stipendier till Karin Hans-Ers med följande motivering: »Karin till unga gitarrister och dragspelare inom populär- Hans-Ers har, inom ramen för den stråkutbildning musikområdet. vid Bollnäs folkhögskola, som hon initierade 1992 och Stipendierna delas ut till minne av den legenda- fortfarande leder, visat ett kunnande, ett engagemang riske dragspelsfabrikanten Albin Hagström och till- och en uppfinningsrikedom som kvalificerar henne kom 1992 genom en donation från Albin Hagströms som en av landets mest framstående stråkpedagoger. två döttrar Kärstin Hagström-Heikkinen och Anna- Resultaten, främst bestående av en jämn ström av Lena Hagström. duktiga sökande till landets stråklärarutbildningar, Albin Hagström var endast nitton år gammal när bekräftar detta. Det arbete som Karin Hans-Ers ut- han grundade en firma för försäljning av utländ- fört är sålunda av utomordentligt stor betydelse för ska dragspel. Företaget var framgångsrikt och snart Sveriges framtida utbildning av stråkmusiker.« byggde han sin egen fabrik i Älvdalen. Med tiden så utökades produktionen till att omfatta gitarrer och re lyckats inspirera Gislaved Drum & Drill Corps till förstärkare. I mitten av sextiotalet tillverkades över att hålla toppnivå. Han har också lyckats balansera 7 000 gitarrer. Elvis Presley, Frank Zappa, Viking- det viktigaste målet, att ha roligt tillsammans, med arna och Björn Ulvaeus är några av alla som spelat en väl genomarbetad organisation som bygger på al- på Hagström-gitarrer. Albin Hagström drev också las delaktighet.« en musikskola som i början av femtiotalet hade inte »Josef Eriksson tilldelas Göran Lagerwalls peda- mindre än 25 000 elever. gogstipendium då han med sitt pedagogiska nytän- kande bidragit till utveckling, både vad gäller elever Söndagen den 8 november fick fem unga musiker ta och kollegor på Sundsvalls kulturskola. Exempel på emot årets Hagström-stipendier. Det var gitarrister- detta är it-stöd i g it a r r u nder v i sn i ngen ›Josefs Git a r r- na Tom Berglund, Stockholm; Emil Ernebro, Bengts- rum‹ och drop in-fördjupning i improvisation för fors; Johan Randén, Alingsås och Pär Svensson från alla elever oavsett instrument eller förkunskaper.« Tingsryd som fick 20 000 kronor var. Dragspelaren Andreas Nilsson från Skogås fick10 000 kronor. Stipendierna delades ut vid en konsert med Janne Göran Lagervalls musikstipendium Schaffer Band på Musikmuseet i Stockholm. Med- Stipendiet utdelas årligen vid Akademiens högtids- verkade gjorde också Laurentii Gosskör under led- sammankomst av Göran Lagervalls stiftelse till lä- 20 ning av Ia Nilsson. På programmet stod musik av rare vid någon av landets musikhögskolor för bety- Janne Schaffer, Ted Gärdestad och abba. delsefulla pedagogiska insatser.

Ingvar Dahl vid Musikhögskolan i Ingesund tilldela- Göran Lagervalls pedagogstipendier des Göran Lagerwalls musikstipendium om 25 000 Göran Lagervalls stiftelse belönar årligen betydelse- kronor för sina pedagogiska insatser: fulla insatser inom det musikpedagogiska området »Ett förunderligt, aldrig sviktande engagemang med särskild hänsyn tagen till utveckling och förny- för den enskilde studentens behov och möjligheter else av såväl den obligatoriska som den frivilliga mu- medför en dynamik i undervisningen som skapar sikundervisningen bland barn och ungdom. Stipen- intresse för musikens och kulturens roll i samhället. diaterna utses av Akademiens styrelse efter förslag Ifrågasättandet och reflekterandet tillsammans med från Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (smok), studenterna ger dem alternativa vägar till upptäckt och får ta emot stipendierna vid Akademiens hög- av konsten som kreativt rum och personlig arena.« tidssammankomst.

Göran Lagerwalls pedagogstipendium på 25 000 Dagmar Gustafsons fond kronor vardera tilldelades Kent Lindén, slagverkslä- Dagmar Gustafsons Fond för sångkonsten instiftades rare vid Musikskolan i Gislaved, och Josef Eriksson, 1984 med syftet att »söka bevara och föra vidare de vo- gitarrlärare vid Sundsvalls kulturskola med följande kalmusikaliska ideal som Dagmar Gustafson utveck- motiveringar: lat och företrätt i sin gärning som sångpedagog«. 2009 »Kent Lindén tilldelas Göran Lagerwalls pedagog- utdelade ett stipendium om 23 000 kronor till duon stipendium då han som ambitiös pedagog tillsam- Monika Mannerström, sopran och Ecaterina Wehlan- mans med elever, föräldrar, dans- och slagverkslära- der, piano för genomförandet av en romanskonsert. Kent Lindén tar emot Göran Lager- 21 walls pedagogstipendium av H.M. Konungen. Nedan från vänster: Josef Eriksson och Ingvar Dahl. Rosenborg-Gehrmans stipendium Eugen Hedbergs musikfond Inge och Einar Rosenborgs Stiftelse för svensk musik Eugen Hedbergs musikfond delar ut ett årligt sti- grundades 1950 genom en donation av musikförläg- pendium till mottagare som »gjort sig förtjänta av gare Einar Rosenborg och hans maka Inge Bahnson- en uppmuntran inom den seriösa opera- respektive Rosenborg. Förutom att genom Gehrmans Musik- operettmusiken eller sången«. 2009 års stipendium förlag ab främja utgivningen av värdefull svensk på 25 000 kronor gick till sopranen Katarina Pilotti. musik utdelar stiftelsen en rad stipendier och bidrag till olika ändamål. Studiestipendiet tilldelas en svensk musikstude- rande inom det vokala eller instrumentala området Stipendier och bidrag till som visat en begåvning utöver det vanliga, och som musikvetenskaplig forskning befinner sig i ett viktigt stadium i sin utbildning. Före- träde ges åt den som visat påfallande intresse för svensk Cecilia Björck Resebidrag för deltagande i »The Sixth musik. Stiftelsen utser stipendiat efter förslag från ord- International Research in Music Education föranden i respektive expertjury för ansökningar till Conference«, University of Exeter. Akademiens stipendier för högre musikstudier. 22 Per-Olof Ekström Bidrag för deltagande i »isme, Årets Rosenborg-Gehrmans stipendium om 100 29th World Conference 2010« i Beijing, Kina. 000 kronor tilldelades gitarristen Lucas Brar »för Eva Georgii-Hemming med fleraResebidrag för pla- ett poetiskt och tekniskt förfinat musicerande på neringsresa avseende forskningsprojektet högsta nivå«. »Professional knowledge in Music Teacher Education«, Skottland. Karamelodiktstipendiet Eva Georgii-Hemming med flera Bidrag avseende Karamelodiktstipendiet instiftades 1982 i samband forskningsprojektet »Professional know- med Povel Ramels 60-årsdag. Priset, som består av ledge in Music Teacher Education«. en penningsumma och en strut karameller, delas ut årligen till en förnyare av det svenska språket eller för Verena Jakobsen-Barth Resebidrag för material- framstående gärningar inom musik. insamlig i Frankfurt och Bad Säckingen, Årets stipendium på 30 000 kronor gick till skå- Tyskland, »Trumpeten som genussymbol«. despelaren och komikern Johan Ulveson med moti- Teresa Mateiro och Maria Westvall Bidrag för veringen: »För att han under flera decennier visat sig arbetsvecka i Montreal, Kanada, avseende vara en varmhjärtad företrädare för precis komik«. forskingsprojektet »Student music teachers’ perceptions of professional knowledge: An Nicolai Geddas stipendium intercultural study«. Stiftelsen Nicolai Geddas fond för unga sångare belö- Tobias Pontara Bidrag för deltagande i konferensen nade 2009 Alexander Johansson med ett stipendium »Leeds Film Music Conference«, University om 25 000 kronor. of Leeds. Marita Rhedin, Bidrag för arkivstudier i Stockholm, avseende forskningsprojektet »Uppförande- praxis inom svensk vissång«. Karin Strinnholm Lagergren Resebidrag för del- tagande i »15th meeting Cantus Planus« Keszthely, Ungern. Ingrid Åkesson Resebidrag för fallstudier Skott- land och Norge, inom ramen för projektet »Muntlig kultur i senmoderna samhällen? Traditionell sång, identitet och gemenskap«.

Ekonomiska bidrag

Seminarium på Karolinska Institutet i Stockholm: Musik och den mänskliga Hjärnan. 23 Seminarier under World New Music Days 2009 i Visby, Växjö och Göteborg. Specialnummer av tidskriften Nutida Musik i an- slutning till World New Music Days. Svenska Stiftelsen Ung Nordisk Musik. Sommarkurs för unga stråkmusiker i Kall. Musikaliska Konstföreningens jubileum. kvast (Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare), seminarium i Stockholm.

24

2009 års pristagare och medaljörer. Bakre raden från vän- ster: Josef Eriksson, Kent Lindén, Martin Fröst, Mats Larsson Gothe, Ingvar Dahl, Alf Gabrielsson och Göran Bergendal. Främre raden från vänster: Kent Olofsson, Cristian Marina, Sven-David Sandström, Ulla Magnusson, Karin Strinnholm Lagergren, Bernt Rosengren och Bo Johansson. Medaljer, priser och stipendier utbildat en rad mycket fina pedagoger. Sedan 1980 leder hon Lundgrenska stiftelsens sommarkurser för Akademien uppmärksammar viktiga insatser i musik- stråkmusiker i Kall, som grundades 1954 av Profes- livet genom flera utmärkelser, priser och stipendier. sor Sven Karpe, och har genom detta betytt oerhört Vid högtidssammankomsten den 30 november fick mycket för den höga kvaliteten på svenska stråkmu- förtjänta personer motta utmärkelser och priser ur siker. Hon har ett stort personligt engagemang i alla Hans Majestät Konungens hand. sina elever vilket avspeglar sig i deras starka repre- sentation vid antagningarna till musikhögskolor i Sverige och hela Norden. Ulla Magnusson erhöll Akademiens pedagogpris 1996.« Medaljen För Tonkonstens Främjande »Radiomannen och skriftställaren Göran Bergendal »Tonsät ta ren Sven-David Sandström tilldelas Med- tilldelas Medaljen för Tonkonstens Främjande för sitt aljen för Tonkonstens Främjande för sin betydelse- eminenta folkbildningsarbete att i ord och skrift till- fulla verksamhet som tonsättare och pedagog. Sedan gängliggöra den nya konstnärligt syftande musiken många år är Sven-David Sandström en centralgestalt för en bred publik. Med sina encyklopediska kun- i den svenska tonsättarkåren. Hans produktion är skaper och starkt utvecklade känsla för ordens valö- stor, för att inte säga ymnig, och rymmer verk för rer är han en lysande vägvisare i kända och okända snart sagt alla konstellationer. Hans musik är både 25 musikaliska landskap.« virtuos och enkel, söt och sträv. Aldrig okontrover- siell, och alltid med uppsåtet att beröra. Med sin »Körledaren Bo Johansson tilldelas Medaljen för Ton- mångåriga pedagogiska verksamhet vid både svens- konstens Främjande för sina viktiga insatser i det ka och amerikanska utbildningar har han dessutom svenska körlivet. Med Adolf Fredriks musikklasser inspirerat, och i varmt omhändertagande skolat en som bas har Bo Johansson lyft den svenska barn och lång rad av våra yngre tonsättare.« ungdomskörsången till en elitnivå som saknar in- ternationellt motstycke. Hans arbete genomsyras av övertygelsen om barns inneboende möjligheter att musicera på hög nivå, och i sin gärning som pedagog Kungl. Musikaliska Akademiens har han alltid satt ungas rätt till starka musikupplevel- Jazzpris ser i främsta rummet. Nyskapande är ett av de tydli- Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris delas ut år- gaste ledorden i hans verksamhet, både vad gäller pe- ligen vid Akademiens högtidssammankomst. Pris- dagogik och i förhållandet till de många nya verk som summan är 100 000 kronor. komponerats för barn och unga på hans initiativ.« 2009 gick priset till Saxofonisten, storbandsledaren »Ulla Magnusson tilldelas Medaljen för Tonkonstens och kompositören Bernt Rosengren med motivering- Främjande för sin gedigna musikaliska och pedago- en: »Sedan slutet av 50-talet är han en självklar cen- giska gärning som haft ett stort inflytande över flera tralgestalt inom svensk jazzmusik. Det inflytande generationer svenska violinisters yrkeskarriär. Un- han har haft på generationer av jazzmusiker kan inte der 26 år undervisade hon i violin och violinmetodik överskattas. Han blev tidigt uppmärksammad för på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har sitt kraftfulla saxofonspel, som med stor auktoritet 26

Göran Bergendal. Bo Johansson. Medaljen för Tonkonstens Främjande. Medaljen för Tonkonstens Främjande. 27

Ulla Magnusson. Sven-David Sandström. Medaljen för Tonkonstens Främjande. Medaljen för Tonkonstens Främjande. talade en egen dialekt av det språk som utvecklats Priset, som är på 100 000 kronor delades ut av H. M. av företrädesvis svarta, progressiva jazzmusiker. Ett Konungen vid Akademiens årliga högtidssamman- tonfall som alltid är avspänt, aldrig tillkrånglat eller komst. anspråksfullt. Bernt Rosengren har med sin kom- promisslösa hållning utgjort ett föredöme även då det gäller kampen för jazzmusikers villkor och synen Tonsättarpriset till Bo Wallners på jazzmusik som en självständig konstform.« minne Priset instiftades till minne av musikforskaren, pe- dagogen och skriftställaren Bo Wallner och hans Christ Johnson-priset mångsidiga livsgärning. Det tilldelas en svensk ton- Tonsättarprisen ur Christ Johnson Musik Pris Fund sättare för dennes betydande och rika konstnärliga delas ut vid Akademiens högtidssammankomst och produktion. är Sveriges främsta belöningar för tonsättare. Det stora priset på 180 000 kronor ges till ett orkester- Tonsättarpriset till Bo Wallners minne på 75 000 kro- verk komponerat under senare år efter förslag från nor delades ut av H.M. Konungen vid Akademiens en särskild priskommitté. Verket kan vara en solo- högtidssammankomst till Mats Larsson-Gothe med konsert eller innehålla vokala och/eller elektroakus- 28 följande motivering: »Mats Larsson-Gothes musik är tiska inslag. ständigt i rörelse mellan det lekfulla och det allvarliga, det lilla och stora formatet. Han får priset för ett so- Kent Olofsson tilldelades årets Christ Johnson pris litt mångårigt konstnärskap baserat på en säker hant- för sin gitarrkonsert Corde. »Corde spelar med, men verksmässig grund som innefattar allt från kammar- spränger slutligen den traditionella konsertformen. musik över orkesterverk och solokonserter till opera«. Med hjälp av solistens instrumentarsenal flyter mu- siken mellan det innerligt intima och det extremt extroverta – ett outgrundligt egenartat verk.« Carin Malmlöf-Forsslings Pris Årets Carin Malmlöf-Forssling-pris på 75 000 kronor tilldelades Cristian Marina för hans tonsättararbete, Kungl. Musikaliska Akademiens som rönt stor uppskattning både i Sverige och inter- Interpretpris nationellt. »Hans musik kännetecknas av en driven Kungl. Musikaliska Akademiens Interpretpris 2009 teknik, hans arbete med material och instrumen- gick till en av Sveriges ledande instrumentalister: tation är personligt och han har utvecklat ett eget »Martin Fröst, den svenske klarinettvirtuosen, har tonspråk«. Priset delades ut av H.M. Konungen vid som solist, kammarmusiker och som utforskare och Akademiens högtidssammankomst. presentatör av både ny och traditionell repertoar, lagt världen för sina fötter. Han undersöker hela ti- den nya sidor av den musikaliska kreativiteten och Olle Adolphsons Minnesfond har inspirerat en rad tonsättare att skriva för honom. Olle Adolphsons Minnespris 2009 på 50 000 kronor Verk som har blivit spännande och viktiga på klari- tilldelades visforskaren Märta Ramsten: »Hon kombi- nettrepertoaren.« nerar forskarens, kunskapsförmedlarens och adminis- 29

H.M. Konungen överlämnar Christ Johnson-priset till Kent Olofsson vid Akademiens högtidssammankomst. I bakgrun- den syns övriga pristagare och medaljörer. 30

Cristian Marina. Mats Larsson Gothe. Carin Malmlöf-Forsslings pris. Tonsättarpriset till Bo Wallners minne. 31

Martin Fröst. Bernt Rosengren. Interpretpriset. Jazzpriset. tratörens roll på ett alldeles unikt sätt. Hon har genom Årets stipendium på 20 000 kronor tilldelades sånga- sina arbeten lagt grunden till en ny syn hos såväl utö- ren, gitarristen, pedagogen och upphovsmannen Jim- vande sångare och spelmän som lyssnare till svensk visa, my Ginsby: »Han får stipendiet för ett gott hantverk folkdans och spelmansmusik. I hennes många radio- i det svenska språket och litterär ambition som upp- program (cirka 400), artiklar och böcker från 1960-talet hovsman och som pedagog vid visskolorna i Kungälv fram tills i dag finns en glädjande friskhet och spontani- och Västervik, för sina studier och forskning kring tet kombinerad med noggrannhet och nykter saklighet i den norske upphovsmannen Erik Bye inför sitt arbete förmedlingen av spännande ny kunskap. Samtliga land- med egna översättningar av dennes texter, samt för en skap i Sverige har fått besök av Märta som intervjuat och gränsöverskridande nyfikenhet i allt vad gäller nord- spelat in hundratals vissångare och spelmän. Dessa mö- isk visa i tradition och förnyelse.« ten finns dokumenterade i Svenskt visarkivs samlingar där de utgör mer än 4000 band, en guldgruva för dagens Priset och stipendiet delades ut vid en ceremoni på och morgondagens musikforskning.« Söder i Stockholm i början av maj.

Olu Birgit Jeppsons Fond för Musikterapi 32 Olu Birgit Jeppsons fond för musikterapi är avsedd för musikterapiutbildning i Sverige eller i utlandet i form av stipendier, till exempel för längre eller kor- tare kurser, deltagande i internationella musiktera- pikonferenser och studieresor etcetera. Fonden för- valtas av Akademien i samråd med Kungl. Musik- högskolan i Stockholm och Karolinska Institutet.

Under år 2009 beviljades: Märith Bergström-Isacsson 45 000 kronor, avseende forskningsprojektet »A neurophysiological study of the effects of music and vibroacoustic stimulations in people with Rett syndrome«, samt deltagande i musikterapikonferens i Cadiz, Spanien. Helena Bringman 25 000 kronor, avseende forsk- ningsprojektet »Förbättras livskvaliteten för patien- ter med långvarig smärta av att sjunga i kör?«.

Märta Ramsten, mottagare av Olle Adolphsons minnespris. Foto: Per B. Adolphson. 33 Professor Alf Gabrielsson och H.M. Konungen vid Akade- miens högtidssammankomst.

Hilding Rosenbergs Fond för Svensk Carl-Allan Mobergs Fond för svensk Musikforskning musikvetenskap Stipendium ur Hilding Rosenbergs fond för svensk Carl-Allan Moberg (1896-1978) var landets förste musikforskning delas ut vid Akademiens högtids- professor i musikforskning, verksam vid Uppsala sammankomst på förslag av Akademiens Forsknings- universitet 1928-1961. Fonden har till syfte att ekono- och publikationsnämnd. miskt stödja svenska musikforskares forskningsin- satser och offentliggörande av dessa. 2009-års stipendium om 20 000 kronor tilldelades professor Alf Gabrielsson »för sin excellenta musikpsy- Årets stipendium om 15 000 kronor tilldelades fil. kologiska forskning som på ett grundläggande sätt ut- dr Tobias Lund för hans musikvetenskapliga dok- vidgat vår kännedom om musikens komplexa påverkan torsavhandling om mottagandet av Schuberts tidiga på människan. I dag är musikpsykologi inte bara en res- solosånger. Som en av få svenska musikvetare ägnar pekterad forskningsspecialitet, utan också en integrerad Tobias Lund (f 1977) sin forskning åt den centraleu- del av den samlade musikkunskapen, en ställning som ropeiska musikhistorien. Hans huvudsakliga intres- Alf Gabrielsson med sitt hängivna arbete i väsentligt av- seområde är förhållandet mellan ord och ton i musi- seende bidragit till«. kaliska kompositioner. Stipendier ur Sten Frykbergs Minnesfond 1983 avled den legendariske dirigenten, pianisten och radioprofilen Sten Frykberg. I samband med hans bortgång inrättades en stipendiefond med ändamålet att »främja forskning och vidareutbildning på det musikaliska området«. Redan från början riktades utdelningen mot ett område där stipendier är mycket angelägna men samtidigt förhållandevis sällsynta, nämligen musikerna i landets professionella orkestrar. Stipendier delas också ut till ensembler och tonsättare.

Stipendierna om 15 000 kronor vardera delades ut vid en konsert på Berwaldhallen den 3 oktober till:

Jana Boutani, violoncell, 34 Sveriges Radios Symfoniorkester Jan Isaksson, violin, Sveriges Radios Symfoniorkester Karin Strinnholm Lagergren. Sixten Lindström, fagott, Nordiska Kammarorkestern, Sundsvall Åke Rosengren, trumpet, Gunn Wållgrens Minnesfond Stipendierna utdelas gemensamt av Kungl. Drama- Svenska Kammarorkestern, Örebro tiska Teatern, Kungl. Operan och Kungl. Musikaliska Jennie Sandborg, violin, Kungliga Hovkapellet Akademien till »konstnärligt förtjänta dramatiska Mari Söderhjelm, violoncell, Jönköpings Sinfonietta och lyriska artister«. 2009 års stipendier delades ut Christer Thorvaldsson, förste konsertmästare, vid en ceremoni på Kungl. Operan till skådespeler- Göteborgs Symfoniorkester skan Malin Ek och sopranen Elin Rombo, som fick ta Johan Åkervall, trumpet, Göteborgs Operan emot 30 000 kronor vardera: »Hennes strålande lyriska sopran, starka sceniska uttryck parad med en intressant musikalisk tolk- Harald Göranssons Stipendiefond ningsförmåga gör Elin Rombo till en artist som för- Stipendiet har till syfte att stödja musikvetenskaplig medlar opera och konsertrepertoar på en mycket hög forskning rörande kyrkomusik, främst svensk. Sti- konstnärligt nivå.« pendiet delas ut vartannat år. 2009 gick stipendiet »I Malin Eks spel finns höjd och djup, där är på en på 20 000 kronor till Karin Strinnholm Lagergren för gång himlavalv och jordgolv. Hon har rytm – förmå- hennes idérika doktorsavhandling om liturgisk mu- gan att låta något ta gestalt i ögonblicket och förvand- sik i dagens kloster som förnyat forskningen om den las i nästa stund. Hon söker oberoende och finner det gregorianska sången. i samhörighet.« Vissa Stiftelser och fonder 2009 har utförts av violinbyggarmästare Paul Barter, bedöms bland annat behovet av reparationer.

Stiftelsen Stråkinstrumentfonden Ett årligen återkommande inslag i Stråkinstrument- till Lars Järnåkers minne fondens verksamhet är minneskonserten (till minne Stiftelsen Stråkinstrumentfonden till Lars Järnåkers av Erik Järnåker) som på Trettondagsaftonen varje minne är en självständig stiftelse i Kungliga Musika- år arrangeras i Musikaliska Akademiens Stora Sal på liska Akademiens förvaltning. Stiftelsens ändamål är Nybrokajen 11. Låntagare som under närmast före- att förvalta den unika samlingen högkvalitativa stråk- gående år haft tillgång till ett instrument ur fondens instrument och låna ut dess instrument till svenska samling konserterar då tillsammans, ofta i spännan- och i Sverige verksamma instrumentalister. Stiftelsen de konstellationer av musiker som annars inte spelar grundades 1976 och bygger på donationerna av instru- tillsammans. I kombination med de prestigemättade ment och kapital från framlidne Erik Järnåker. instrumenten skapas vid minneskonserterna ofta en Stiftelsen räknar vid utgången av 2009 ett 80-tal in- förtätad dynamik som säkert bidragit till att min- strument till ett sammanlagt försäkringsvärde om 173 neskonserterna kommit att bli ett så populärt inslag miljoner kronor. i Stockholms musikliv. Många av Stråkinstrumentfondens instrument är byggda av violinbyggarkonstens allra största namn Vid årets konsert medverkande Tale Olsson, violin 35 – som Stradivarius, Guarneri, Guadagnini, Mon- (Antonio Stradivarius, Cremona 1709); Lars-Inge tagnana, Gagliano med flera. Framförallt omfattar Bjärlestam, cello (Vincenzo Panormo, 179?) och Per samlingen italienska och franska instrumentmakare Lundberg, piano (Steinway, D-flygel). De framförde från 1700- och 1800-talen. Sonat nr 9 för violin och piano, »Kreutzersonaten«, Stråkinstrumentfondens instrument utlånas fort- op 47 av Ludwig van Beethoven; »Ternio« för cello och löpande till framstående solister, kammarmusiker piano, op 53 av Herman D. Koppel och Pianotrio nr 2 och stämledare i professionella orkestrar och ensem- i e-moll, op 67 av Dimitrij Sjostakovitj. bler. En del av samlingen utgörs dessutom av nyare instrument avsedda framförallt för unga talanger. Till följd av den stora värdestegringen på äldre Saltöstiftelsen stråkinstrument har Stråkinstrumentfondens bety- Under året 2009 ändrades verksamheten i stiftelsen delse för svenskt musikliv ökat med åren. På grund Saltö från att förvalta fastigheten med samma namn av värdestegringen kan numera endast få musiker till att fördela stipendier, helt enligt donatorns, Erik köpa ett eget instrument av mästarhand. Mot denna Järnåker, vilja. I gåvobrevet från 1968 står angivet att bakgrund är det därför särskilt glädjande att fler in- om fastigheten måste försäljas skall den årliga avkast- strumentalister än tidigare nu får möjlighet att under ningen av medlen som skapas genom försäljningen vissa perioder spela på instrument ur Stråkinstru- delas ut som stipendier med tre femtedelar till begå- mentfonden. På så sätt ger stiftelsen ett påtagligt stöd vade studenter vid Kungliga Musikhögskolan (kmh) till svenska orkestrar och ensembler. som spelar violin, viola eller violoncell samt med två Stiftelsens samtliga instrument inspekteras årligen femtedelar till tonsättare som gjort kammarmu- i syfte att säkerställa deras fysiska respektive spelmäs- sikkompositioner. Stiftelsens styrelse beslutade att siga skick. Vid denna inspektion, som även under den skulle tolka donators vilja så att stråkstipendiet skulle tilldelas student vid svensk musikhögskola i Fonden har initierat en diskussion om utgivning av Sverige, eftersom det vid tiden för gåvan endast var Alfvéns större orkesterverk i moderna utgåvor. Med kmh som hade denna status. stöd av fonden utges tonsättarens Uppsalarapsodi på Abraham Lundqvists förlag under våren 2010. Kon- 2009 års tonsättarstipendium på 100 000 kronor till- takter med övriga berörda förlag har tagits. delades Jan W Morthenson för hans stråkkvartett nr 3, Epilog, komponerad 2007: »Kvartetten är ett sent verk i Morthensons omfattade och mångskiftande Publikationer skapande. Den är en sällsport koncentrerad, mogen och rikt varierad musik i vilken det traditionella Under 2009 utkom fyra nya titlar i Akademiens skrift- stråkkvartettinstrumentet utvecklar en ny kolorit, serie, varav en i biografiserienSvenska Tonsättare. dynamik och innerlig expressivitet.« JAN JOHANSSON – tiden och musiken. Författare: Årets stråkstipendium på 75 000 kronor vardera till- Erik Kjellberg. Gidlunds förlag. Kungl. Musikaliska delades violinisten Daniel Migdal och cellisten Ame- Akademiens skriftserie nr 114. lia Jakobsson-Boyarsky. Jan Johansson (1931–1968) kom att inta en sär- ställning i den svenska jazzmusiken, trots sin korta 36 levnad. Hans mångsidighet och briljans som impro- Hugo Alfvén fonden visatör, kompositör och arrangör var märklig. Med Hugo Alfvén fonden, som är en fond inom Akade- samma lekfulla experimentlusta skapade han Pippi mien, förvaltar rättigheterna till Alfvéns musik och Långstrumps signaturmelodi som hisnande moder- andra verk samt tonsättarens sista hem, Alfvéngår- na kompositioner åt Radiojazzgruppen. Med säker den i Tibble. Alfvéngården är en museifastighet, stilkänsla lyfte han meditativ jazz ur den svenska sommartid öppen för allmänheten, den gångna folkmusiken – och vann stora lyssnarskaror. Som sommaren med ungefär samma besökssiffror som ackompanjatör och improvisatör spelade han med närmast föregående år. Gårdens intendent är sedan många av jazzens internationella storheter. Medan många år Anders Lian. han på hemmaplan kom att ingå i kretsen kring Under Musik vid Siljan anordnas varje år en Alf- Arne Domnérus orkester, vilken han tillhörde vid véndag vid gården i Tibble. Till följd av det ihärdiga sin bortgång. regnandet flyttades programmet denna gång till Lek- Erik Kjellberg har skrivit en grundlig biografi om sands missionskyrka, vilket inte minskade publik- denna musikaliska begåvning. Boken skildrar där- mängden. I samband med programmet delade fon- till en sällsynt kreativ tid inom svenskt musik- och den ut stipendier till elever vid Musikkonservatoriet i kulturliv. Upptäckarglädjen var stor inom många Falun: folkmusikern Linnea Aall-Campbell, pianisten kulturområden. Bland de viktigaste bidragen blev Matti Busch och violinisten Maria Unosson. Siljansnäs Jan Johanssons musikaliska gärning. sockenspelmän spelade under ledning av Alm Nils Med boken följer en cd med bland annat tidigare Ersson. Falu kammarkör med sin dirigent Tony Mar- inte utgiven musik. geta sjöng sånger av Alfvén och andra tonsättare. Erik Kjellberg (f. 1939) blev 1985 professor i mu- Under året har fonden lämnat bidrag till Musik sikvetenskap vid Uppsala universitet. Bland hans vid Siljan och Siljan turism. skrifter märks doktorsavhandlingen om kungliga musikers ställning i Sverige under stormaktstiden, Sjögrens musik har på senare år mött ett växande in- musikhistorieboken Klingande Sverige (tillsammans tresse, inte minst genom en ström av inspelningar. Den med Jan Ling) och Svensk jazzhistoria: en översikt. franskorienterade musikforskaren Anders Edlings bok kastar nytt ljus över Sjögrens verk och liv – passionerat Svenska Tonsättare: EMIL SJÖGREN. Författare: genom kvinnor, tragiskt genom kronisk sjukdom. Anders Edling. Bokförlaget Atlantis. Kungl. Musi- kaliska Akademiens skriftserie nr 116. QUID EST TONUS? Jacques Handschin, Der Ton- »Det finns ej make!« »Sveriges förste tonpoet.« Vid charakter – och därutöver. Författare: Gunnar Bucht. förra sekelskiftet var Emil Sjögren allmänt betraktad Gidlunds förlag. Kungl. Musikaliska Akademiens som landets främste tonsättare. Hans verk sträcker sig skriftserie nr 117. från solo- och körsånger och verk för orgel och piano, Vad är en ton? En klassisk fråga som står i centrum t i l l ka mma rmusi k, f ra mföra l lt de fem v iolinsonaterna, för detta porträtt av Jacques Handschin (1886–1955), av vilka den mest berömda, e-mollsonaten, renderat en närmast legendarisk musikforskare. Genom sin honom smeknamnet Emoll Sjögren. Däremot saknas djupa förtrogenhet med antik och medeltid har han nästan helt orkesterverk. skapat en alldeles egen musikfilosofi. Grundläggande är begreppet tonkaraktär och dess relation till ton- höjd, slutstation en insikt i det mirakulösa i vår upple- velse av ton och därmed musik. Som musikhistoriker 37 ger Handschin originella perspektiv på västerländsk musikutveckling och dess rötter. Gunnar Bucht (f. 1927) är tonsättare och musik- forskare. Under senare år har han publicerat memoa- rer men även essäer med idéhistorisk och filosofisk anknytning till musik.

FRANZ LISZT och 1800-talets konstmusik. Förfat- tare: Jan Ling. Gidlunds förlag. Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 118. Franz Liszt (1811–1886) ä r cent ra l fig u ren i den na del av Jan Lings serie om den europeiska musikhistorien. Vi får möta Liszt i många olika roller: som under- barn, pianist, tonsättare, dirigent, musikskribent. Vi möter även många av hans kolleger, däribland Hector Berlioz, vars Symphonie fantastique väckte den unge Liszts intresse för beskrivande musik. Också Frédéric Chopin finner vi i kretsen av musikvänner, liksom den blivande svärsonen Richard Wagner. Några kvinnor kom att få stort inflytande på Lis- zt: grevinnan Marie d’Agoult, som lade grunden för hans kulturella bildning, prinsessan Caroline von Wittgenstein som fick honom att överge en interna- Äldre svensk musik tionell pianokarriär för komponerandet samt förfat- tarinnan George Sand, vilken stod honom nära som Den allt överskuggande frågan för denna nämnd konstnärlig förebild och diskussionspartner. handlar om fortsättningen på serien Monumenta Pianots okrönte mästare Liszt var en stor huma- Musicae Svecicae, det vill säga den serie med kritiska nist, men med ett stort ego och en fåfänga av ansenliga utgåvor av äldre svensk musik som grundades i slutet mått. Virtuos, tonsättare, pedagog – Liszt är en sym- av 1950-talet. bol för den epok under 1800-talet, då klaveret kom att Sedan 2002 har Akademien varit huvudman för inta en central plats i den borgerliga musikkulturen. den verksamheten som byggt på bidrag från Statens Jan Ling är professor emeritus i musikvetenskap v id kulturråd. Sedan kulturrådet avslog Akademiens Göteborgs universitet. Han verkar som musikhistori- ansökan om fortsatt finansiering 2008 och hänvisat ker, pedagog, musiksociolog och folkmusikforskare. till det uppdrag som åvilar Statens musiksamlingar, har arbetet med sådana editioner avstannat. Nämn- den har återkommande diskuterat situationen och bland annat bjudit in berörda parter till överlägg- ningar. Än så långe syns ingen lösning på problemet. Konsekvensen blir att äldre svensk musik får allt svå- 38 rare att nå dagens och framtidens lyssnare, eftersom uppförandematerialet i de flesta fall måste ederas och tillgängliggöras för att musiker, sångare och di- rigenter ska kunna använda det. Fastän den egentliga editionsverksamheten berör ett fåtal, specialiserade personer, har den stor betydelse för svensk musik och svenskt musikliv – och är därför en angelägen fråga för Akademien.

Som en förberedelse för en fortsättning på serien initierade nämnden en inventering av bevarat mu- sikmaterial från två epoker. Detta arbete har aka- demien bekostat med egna medel. Docent Owe Ander har gjort fullständiga verkförteckningar för ett 20-tal svenska tonsättare, de äldsta födda cirka 1770, de yngsta cirka 1840. Raritetsbibliotekarie, fil. dr Mattias Lundberg inventerar och förtecknar svenskägd flerstämmig musik utan känd upphovs- man, komponerad tidigare än 1650. Resultatet visar att den bevarade musikmängden är väsentligt större än vad som tidigare varit känd. Det ovan beskrivna utgivningsarbetet blir med den kännedomen än mer betydelsefull. Akademien är också huvudman för det stora utgiv- Programverksamhet ningsprojektet Franz Berwalds samtliga verk som är en delserie inom Monumenta Musicae Svecica. Verk- samheten leds av Nämnden för Utgivning av äldre Söndagar på Kungl. Musikaliska svensk musik, huvudredaktör är Margareta Rörby. Akademien Samlingsutgåvan påbörjades 1964 och avses vara av- Genom musik, samtal och föreläsningar ger Aka- slutad vid utgången av 2012. demisöndagarna allmänheten en möjlighet att lära känna Akademiens ledamöter. Serien är nu inne på sitt nionde år och har blivit en populär tradition som Forsknings- och regelbundet lockar en stor och entusiastisk publik. publikationsnämnden 1 februari tecknade gitarristen Mats Bergström ett Nämndens återkommande uppgifter är att dels fö- porträtt av Olle Adolphson tillsammans med skå- reslå mottagare av stipendier och belöningar till despelerskan Kristina Adolphson och sångaren Olle musikforskare, dels granska manuskript till akade- Persson. Också fotografen Per. B. Adolphson med- miens skriftserie. Med detta arbete bidrar nämnden verkade med några av sina bilder. Bland de sånger verksamt till akademiens målsättning att stödja och och texter som bjöds publiken fanns Habanera, utveckla svensk musikforskning. Merparten stipen- Trädgårdsinteriör, Fröken Frenssen, Min själ, Nu har 39 dier går till doktorander för deltagande i inhemska jag fått den jag vill ha, Vals på Sergels torg, Det här är och internationella konferenser. De insända manus- stunden, Koral, Sälsorgen och Mitt eget land. kripten har under senare år blivit allt fler, vilket vis- serligen ger nämnden mer arbete, men är i grunden 5 april var rubriken »Vildvuxet och finstämt med en positiv tendens. tre nyfikna musikanter« . Publiken fick möta sånger- Forsknings- och publikationsnämnden har under skan Lena Willemark tillsammans med Jonas Knuts- året noga följt det bekymmer som Nämnden för ut- son, saxofoner och Mats Öberg, piano. På program- givning av äldre svensk musik har med fortsättning- met stod Den blomstertid nu kommer (trad.), Jemsken en på editionsserien Monumenta Musicae Svecicae. (trad.), Ro Eriks polska (trad.), Think of me (trad. från För att i någon mån ge stöd åt grannämndens strävan Sydafrika), Flourtanten (Jonas Knutsson), All my lo- arrangerade Forsknings- och publikationsnämnden ving (Lennon/Mc Cartney), samt flera av Lena Wil- den 5 februari ett seminarium kring svensk 1800-tals- lemarks egna sånger till egna texter på älvdalsmål: musik, i vilket forskare, musiker och dirigenter med Laungga tidh, Norrskensbrand, Swårä mig, An negg intresse för denna repertoar deltog. Runt seminarie- mig och Immiln blaunkk/Tommos Anders polska (med bordet fanns en påtaglig förtjusning över att samfällt text av Yasar Kemal). få diskutera denna musik, inte minst för att diskus- sionerna fördes över yrkesgränserna. 19 april bjöd cellisten Elemér Lavotha tillsammans med två andra ledamöter – Nils-Erik Sparf, violin och Lucia Negro, piano – på Duo för violin och cello av Zoltán Kodály och Pjotr Tjajkovskijs Pianotrio. 11 oktober ställde Sven-David Sandström frågan Tre om En »Behöver vi ny musik för kyrkan och i så fall varför?« Gustaf Sjökvist och hans kammarkör framförde Under året gavs två interpretationsseminarium i se- Kom till mig, Veni Sancte Spiritus, Psalm 139, Four rien Tre om En. Songs of Love, Jubilate och Musik för 16. Söndag efter Den 28 mars spelade och diskuterade Bengt Fors- trefaldighet av Sven-David Sandström. berg, Roland Pöntinen och Hans Pålsson sina tolk- ningar av Franz Schuberts Impromptu opus 90:3. 22 november fick publiken möta saxofonisten Joa- Den 12 december stod två stycken i fokus: Home- kim Milder som tillsammans med sångerskan Lena naje pour le tombeau de Claude Debussy av Manuel Willemark, gitarristen Mats Bergström och cellisten de Falla och Serenad av Sofia Gubaidulina, tolkade Svante Henrysson bjöd på musik med stor spänn- av de tre gitarristerna Mats Bergström, Celia Linde vidd: Reis Blorios av Guirot de Bornheil inledde följt och Mårten Falk. av Aingglär av och med Lena Willemark och You must believe in spring av Michel Legrand. Därefter tre stycken av Joakim Milder: Unmutual, L’Etranger Sammankomster 1 & 4 och Simply Drift, avslutningsvis Canto Triste av Edu Lobo och Swårä mig av Lena Willemark. Årets första sammankomst ägde rum den 16 fe- 40 bruari med 45 ledamöter närvarande. 29 november var rubriken »Encores« för ett pro- Sammankomsten inleddes med minnesord över gram med enbart extranummer ur klarinettisten bortgångne ledamoten Erland von Koch. Martin Frösts rika repertoar. Tillsammans med pia- Preses informerade om: Musikpolitiska nämnden nisten Roland Pöntinen framförde han Ave Maria av och dess arbete med yttrandet över Kulturutredning- Bach/Gounod, Wie Melodien zieht es mir av Brahms, en; nya styrelsens första sammanträde; ett upprop Nocturne i Ess-dur av Chopin, Humlans flykt av med anledning av tillsättningen av ny rektor vid Rimskij-Korsakov, Solo de concours av Messager Operahögskolan i Stockholm. Preludium i H-dur av Scriabin, Påfågelsögonblick av Därefter rapporterade Ständige Sekreteraren om Hillborg, Kadens för soloklarinett av Fröst, Off Pist statsbidraget; hyresavtalet med Statens Fastighets- av och tillsammans med cellisten Svante Henrysson, verk; två nya utgåvor i Akademiens skriftserie, Lars- Let’s be Happy (trad. Kletzmer), Czardaz av Monti Erik Larsson av Carlhåkan Larsén och Jan Johansson och avslutningsvis Sonat för klarinett och piano 1962 – tiden och musiken av Erik Kjellberg (se s 36) samt av Poulenc. att Konsertuvertyr av Jakob Adolf Hägg nu kommit ut i Monumenta Musica Sveciae. Gunnar Ternhag, ordförande i Nämnden för äldre Jazzkonsert svensk musik, informerade om ett kommande semi- Den 20 maj kunde man lyssna till 2008 års jazzpris- narium om den svenska 1800-talsmusiken, samt om tagare Sofia Jernberg och hennes ensemble Paavo. På det fortsatta ansvaret för serien Monumenta Musi- programmet stod Carved out, These Worlds are also cae Svecicae efter att utgivningen av Franz Berwalds Games, Ambush och Visa 1 med text och musik av samtliga verk slutförts. Sofia Jernberg samt Canter, Lilla musik och Passage Ständige Sekreteraren informerade om Kulturut- av Cecilia Persson. redningen. Professor Alf Gabrielsson presenterade sin bok en. Sammankomsten informerades om arbetet med Starka musikupplevelser – Musik är mycket mera än att rekrytera en Ständig Sekreterare. bara musik (se s 48). Ständige Sekreteraren informerade om: arbetet Sammankomsten avslutades med att stipendiaten med att skriva yttrande över Kulturutredningen; vå- Madeleine Johansson gjorde ett mycket uppskattat rens Akademisöndagar och Tre om En, som alla dragit framförande av Sven-Erik Bäcks flöjtsonat. stor publik; om utgivningen av Franz Berwalds samt- liga verk; om den nya nämnden för Alfvén-fonden Den 28 april hölls en extra sammankomst med som inriktar sitt arbete på utgivning av Alfvéns mu- anledning av den statliga kulturutredningen. 14 le- sik i vetenskapligt korrekta utgåvor, forskning om damöter deltog. och kring Alfvén, stipendier, Alfvénmuseet i Tibble Preses och Ständige Sekreteraren gick igenom ut- och samarbete med Musik vid Siljan; om den femte redningen samt redovisade Musikpolitiska nämn- volymen i biografiserien Svenska Tonsättare: Emil dens och styrelsens ställningstaganden. Det resulte- Sjögren av Anders Edling; om årets Olle Adolphson rade i en engagerad och insiktsfull diskussion som pris som gick till Märta Ramsten, samt om ett se- tillförde värdefulla synpunkter och förslag till Aka- minarium arrangerat av Nämnden för utgivning av demiens kommande yttrande över utredningen. äldre svensk musik för att med bland andra Statens Å sammankomstens vägnar framförde Thomas Musiksamlingar, Svensk Musik och Gehrmans dis- Schuback ett tack till styrelsen, Musikpolitiska kutera ansvaret för och tillgängliggörandet av den 41 nämnden och Akademiens ledning för ett gediget äldre svenska musiken. utfört arbete med utredningen. Därpå följde inträdesanförande av saxofonisten Joakim Milder (se s 51), som avrundades med att Vid årets andra sammankomst den 12 maj närva- Joakim Milder och Bobo Stenson spelade Ballad för rade 54 ledamöter. Laila skriven av Börje Fredriksson. Minnesord över den avlidne ledamoten Lennart Stipendiaterna Jacob Kellerman, gitarr och Da- Reimers inledde sammankomsten. niel Migdal, violin, avslutade sammankomsten med Inval av svenska och utländska ledamöter förrätta- att framföra Astor Piazollas Café och Nightclub. des. Till svenska ledamöter valdes docenten Thomas Anderberg, pianisten Carl-Axel Dominique, riks- Den tredje sammankomsten för året hölls den spelmannen Mats Edén och violinisten Tale Olsson. 12 oktober med 40 ledamöter närvarande. Till utländska ledamöter valdes violinisten Irvine Sammankomsten inleddes med minnesord över den Arditti, tonsättaren Brian Ferneyhough, jazzmusi- bortgångne ledamoten Anders Lönn. kern Palle Mikkelborg, violoncellisten Truls Mörk, Årsredovisningar för 2008 presenterades och god- tonsättaren Wolfgang Rihm och pianisten Grigory kändes. Sokolov. Därefter följde inträdesanförande av dirigenten Gunnar Petri informerade om Förvaltnings- Cecilia Rydinger Alin på temat konstnärligt ledar- nämndens bedömning av den ekonomiska krisen skap (se s 55). och de beslut som den föranlett och föranleder. Preses och Ständige Sekreteraren rapporterade om: Preses informerade om musikpolitiska nämndens Årsskriften för 2008 som anlänt och distribuerats till arbete, Kunskapens Krona som en permanent verk- ledamöterna; Akademiens stöd till det nedläggnings- samhet från och med 2010 och om Kulturutredning- hotade Klaverens Hus i Söderhamn; att åtta stipendier ur Frykbergfonden delats ut. Preses framhöll det unika smalare konstnärlig profil än för »smörgåsbordsfestiva- i dessa stipendier, eftersom de ges till redan etablerade ler« med ett mycket brett utbud och framvuxen ur 1970- musiker, vilket är ovanligt i stipendievärlden; tre nya 80-talens kulturpolitiska visioner. böcker i Akademiens skriftserie: Quid est tonus och Verksamhetsplanen för 2010 presenterades och Rum, människa, musik av Gunnar Bucht, Franz Liszt och antogs enhälligt av sammankomsten. 1800-talets konstmusik av Jan Ling; Distributionsbola- Sammankomsten avslutades med att tonsättaren get cda har försatts i konkurs. Akademiens skivproduk- Marie Samuelsson gjorde sitt inträdesframförande tion Musica Sveciae berördes ej eftersom distributionen där hon berättade om sitt sätt att arbeta och några av av den redan i våras övergick till Naxos; innehållet i sina verk (se s 59). kulturpropositionen och den socialdemokratiska kul- turpolitiska motionen; följderna av en nedläggning av Högtidssammankomsten den 30 november ägde Rikskonserter vad gäller Akademiens möjligheter att rum i närvaro av Deras Majestäter Konungen och utnyttja Stora Salen och Rosenbergrummet; Världs- Drottningen. musikdagarna Listen to the world i Visby, Växjö och Gö- Elin Rombo, sopran och Johan Ullén inledde teborg arrangerade av iscm, som erhållit substantiellt med tre sånger av Felix Mendelssohn: Venetianisches ekonomiskt stöd av Akademien; Höstens Akademisön- Gondollied, Winterlied och Auf Flügeln des Gesanges dagar samt Tre om En; besök vid en rad festivaler under varefter Preses öppnade sammankomsten och erin- 42 sommaren. Tillsammans med sådana 2007 och 2008 rade om avlidna ledamöter. Stefan Östersjö fram- tyckte sig Ständige Sekreteraren se en trend innebäran- förde Kent Olofssons Alambic V för charango och de ett större publikintresse för festivaler med tydlig och elektronik komponerad 2008. Ständige Sekreteraren

Stefan Östersjö framför Alambic V för charango och elektronik av Kent Olofsson vid Akademiens högtids- sammankomst. rapporterade om Akademiens verksamhet under ning som verksamheten idag har skall fortsätta och året. Därefter framförde årets jazzpristagare Bernt utvecklas med såväl hög aktivitet inom musikpoliti- Rosengren sitt eget stycke The Count tillsammans ken som en högkvalitativ verksamhet i fråga om sti- med Stefan Gustafson, piano; Hans Backenroth, bas pendier, forskning, publikationer och offentliga eve- och Bengt Stark, trummor. Utdelningen av medal- nemang som Akademisöndagar och Tre om En. Precis jer, priser och belöningar, som förrättades av H. M. som tidigare skall debatter och samtal vid samman- Konungen, följdes av Thomas Jennefelts pianotrio komster, i styrelse och nämnder präglas av »högt i När vattnet sjunkit undan, beställt av Akademiens tak och långt mellan väggarna«. Preses informerade hedersledamöter Ingrid och Per Welin och framfört vidare om rekryteringen av ny Ständig Sekreterare. av Sara Övinge, violin; Marika Dahlbäck, cello och Gunnar Petri informerade om Akademiens de- Natalie Gourman, piano. påer och förvaltningsnämndens syn på marknaden. Som avslutning riktades uppmärksamheten mot Ständige Sekreteraren berättade om biografipro- en annan av årets jubilarer när Stina Ekblad läste jektet, höstens Akademisöndagar och Tre om En, Bengt Emil Johnsons text Jag hissar Haydnflaggan högtidssammankomsten samt utdelningen av Gunn om Thomas Tranströmer och Joseph Haydn och Wållgren-stipendier till sopranen Elin Rombo och Uppsala Kammarsolister framförde Presto ur stråk- skådespelerskan Malin Ek. kvartett i Ess-dur op 64:6. Den 23 november besökte kulturministern Aka- Den efterföljande banketten ägde rum i Grand demien. Preses, vice preses Thomas Jennefelt, styrel- 43 Hôtels Vinterträdgård där gästerna även bjöds på seledamoten Staffan Scheja och Ständige Sekretera- mer musikalisk underhållning av Sara Övinge som ren lämnade en fyllig information om Akademiens framförde Sur le fil av Yann Tiersen, samt sånger av organisation, ekonomi och verksamhet samt kom- Evert Taube med Mikael Samuelson, sång och Mats menterade yttrandet över Kulturutredningen. En dis- Bergström, gitarr. kussion fördes därefter om kulturpropositionen och den nya kulturpolitikens implementering. Årets sista sammankomst ägde rum den 14 de- Innan ledamöterna tog sig an det dignande jul- cember och 51 ledamöter var närvarande. bordet gjorde Lena Willemark sitt av sammankoms- Sammankomsten inleddes med den traditionella ten mycket uppskattade inträdesframträdande där högtidsstunden då Adolf Fredriks Flickkör under hon sjöng, spelade och berättade om sin uppväxt i ledning av Bosse Johansson i lucia- och julsånger gav Älvdalen och den kulturtradition där som hon od- prov på den skönsång, som gjort körverksamheten lat och utvecklat i sin karriär såväl i Sverige som ut- vid Adolf Fredrik internationellt ryktbar. omlands. Förutom traditionell sång och musik och Efter detta lästes minnesord över de bortgångna leda- egen komposition fick sammankomsten lyssna till möterna Erik Saedén och Elisabeth Söderström-Olow. julevangeliet på älvdalsmål. Sammankomsten gick därefter till val av pre- sidium och en ordinarie ledamot i styrelsen samt kompletterande val till valberedning för kommande mandatperiod. Preses tackade för det förtroende som visats ho- nom under de gångna åren och för det förnyade för- troendet för kommande mandatperiod. Den inrikt- Det finns goda skäl att anta att Tomas Tranströ- mer varje dag i sitt liv (då det varit praktiskt möjligt) tillbringat tid framför pianoklaviaturen. Möjligen förhåller det sig med honom som en gång med Elmer Diktonius att han i ungdomen stod vid ett val mellan musiken och dikten. Att han valde dikten kan ingen beklaga – men vi bör också glädjas åt att han fortsatte att umgås intimt och intensivt med musiken, eftersom detta på flera olika sätt har bidragit till hans lyriks egenart. Mu- siken är ofta närvarande i form av diktmotiv – men i nästan än högre grad som inspirationskälla och komponent i den speciella akustik som hans poetis- ka röst förmedlar. Och den sjukdom som drabbade Tranströmer 1990 har inte hindrat honom från att bengt emil johnson musicera, tvärtom har jag intrycket att pianospelet har blivit ett än viktigare sätt att uttrycka sig. Re- 44 »Jag hissar Haydnflaggan« pertoar saknas inte – det finns förvånansvärt mycket musik komponerad för piano vänster hand. En rad tonsättare har under åren tillägnat honom speciellt komponerade verk, och han har ofta framträtt som pianist, offentligt och på skivinspelningar. Förvisso möter man den pianospelande poeten i vardagliga musikantsituationer. En dikt i 1962 års diktsamling Den halvfärdiga himlen har titeln Al- legro, en musikterm som betyder »glatt, livligt«

Jag spelar Haydn efter en svart dag och känner en enkel värme i händerna.

Tangenterna vill. Milda hammare slår. Klangen är grön, livlig och stilla.

Klangen säger att friheten finns och att någon inte ger kejsaren skatt.

Jag kör ner händerna i mina haydnfickor och härmar en som ser lugnt på världen. Jag hissar Haydnflaggan – det betyder: »Vi ger oss inte. Men vill fred.« Musiken är ett glashus på sluttningen mer ur och på något vis omfattar världen. Det är där stenarna flyger, stenarna rullar. den oerhörda inre klang som kan växa fram ur en »Paus i orgelkonserten« dikten står i Det vilda torget Och stenarna rullar tvärs igenom (1983). När organisten slutat spela blir det för bara men varje ruta förblir hel. ett par sekunder alldeles tyst i kyrkan , ljuden från trafiken utanför hörs plötsligt och framträder inte Allegro är ett exempel på hur det egna, handfasta, som störningar, utan som »den större orgeln«. Sam- spelandet frigör poetisk energi. Men i samma sam- tidigt träder ljudet av det egna blodomloppet över ling finns diktenC-dur som också den utgår ifrån en medvetandetröskeln – just som John Cage berättat känsla av lättnad, glädjefull frihet. Efter kärleksmötet att det kan göra i extremt »antiakustiska«, ytterligt går protagonisten gatan fram och upplever en djup ljuddämpade rum. Detta tillstånd tycks innehålla frihetskänsla där »alla frågetecken började sjunga föreställningen om en sorts akustisk kedjereaktion om Guds tillvaro«. Och dikten fortsätter: »En musik där till slut bokstavligt talat allt sjunger med. gjorde sig lös/och gick i yrande snö/ med långa steg./ Den här världsomfattande klangen hör jag hela ti- Allt på vandring mot ton C./En darrande kompass den, bakom, bortom – eller innerst inne i varje dikt riktad mot C./En timme ovanför plågorna.« Även av Tranströmer. Det är nog inte mycket bevänt med här står musiken för en realitet bortom vardagliga att försöka tolka och tyda den – bäst att lyssna, att plikter och bekymmer – en inre frihet som ges trans- lyssna efter den. 45 cendent dimension. Begreppet »musik« har i själva verket hos Tranströ- Nu kan det vara dags att påminna om en grupp mer en mycket vittfamnande associationssfär. Visst dikter som är särskilt viktiga i Tranströmers verk, har många dikter klart musikaliska motiv, men be- nämligen porträtten av stora tonsättare. Här identi- greppet skönjs också bakom hela den uppmärksamt fierar han sig med motiven med genuin musikalisk lyssnande attityd som präglar de så karaktäristiskt och musikhistorisk insikt. Den första stora porträtt- Tranströmerska tonfall och metaforer som går ige- dikten återfinns i Hemligheter på vägen med titeln nom hela författarskapet. Det som jag brukar kalla Balakirevs dröm (1905). Årtalet är en viktig del av den särpräglade Tranströmerska akustiken innefat- titeln eftersom det preciserar skeendet till året för tar också det vi brukar kalla »tystnad« – eller med de oroligheter som brukar sägas utgöra inledningen poetens egna ord »musikens stumma hälft« . till den ryska revolutionsperioden. Tonsättaren Milij Balakirev var då 68 år och hade 5 år kvar att leva. Han När den store pianisten och tonsättaren Franz Liszt var ledare för den grupp ryska tonsättare som verka- i en av satserna i dikten Sorgegondol nr 2 ur Sorge- de för en ny musik med nationell egenart. På 1870-ta- gondol (1996) håller »havspedalen nertryckt/ så att let genomgick han en religiös kris och på äldre dagar havets gröna kraft stiger upp genom golvet och flyter lär han ha uppmanat besökare att göra korstecknet. samman med alla sten i byggnaden…« hör jag för Detta anspelar dikten på men i övrigt innehåller den min del inte bara den åldrade mästaren Liszts egen- inga biografiska detaljer. Dikten gestaltar konstnä- artade pianomusik, i vars efterklanger senare tiders rens ansvar i ett politiskt och socialt sammanhang. I tonkonstnärer skulle ägna sig åt att lyssna fram det dikten nämns krigsfartyget Sevastopol som hade en gränslösa rum som existerar inne i den enskilda to- viktig roll i oroligheterna (det förekommer också i nen – utan också en allomfattande klang, som kom- Eisensteins berömda film). Under konserten somnar Balakirev och förs i drömmen ombord på ett fartyg språket. ›Ingen människa är en ö‹. Vi blir starka där han blir förevisad ett egendomligt instrument av dem, men också av oss själva. Av det inom oss med orden »Du slipper dö om du kan spela«. Men Ba- som den andre inte kan se. Det som bara kan lakirev är hjälplös, varken musiken eller korstecknet möta sig själv. Den innersta paradoxen, gara- kan hejda skeendet. I drömmen hör han avrättnings- geblomman, ventilen mot det goda mörkret. En trummor – men väcks av applåderna i konsertsalen. dryck som bubblar i tomma glas. En högtalare Klanger och spår (1966) innehåller dikten En som utsänder tystnad. En gångstig som växer konstnär i norr där diktjaget presenterar sig som Ed- igen bakom varje steg. En bok som bara kan lä- vard Grieg, den store norske tonsättaren, som dra- sas i mörkret. git sig tillbaka till sin villa utanför Bergen. Griegs produktvitet sinar, men det skönjs »ett märkvärdigt En högtalare som utsänder tystnad! I framför allt de sipprande ljus direkt från trollen«. I Sanningsbarriä- senare samlingarna av Tranströmer får jag ofta den ren (1978) finns Schubertiana – en dikt som mer än idén att dikterna avlyssnar mig – avlyssnar med sam- att handla om personen Franz Schubert handlar om ma betydelsenyans som i »avtäcker«. All tystnad som toner som är »verkligare än allt det andra«. det talas om, allt det som kan verkas vara antiakustik Sorgegondolen (1996) har lånat titeln från ett pia- – tystnaden som högtalaren utsänder, »den verkliga nostycke (väl spelbart för pianisten Tranströmer). festen« som i dikten Blåsippor i Det vilda torget sägs 46 Liszt skrev det på äldre dagar då han i stället för den vara dödstyst, »tigandets kyrka« ute i skärgårdens överväldigande tekniska briljansen i tidigare verk nu öppna julidag – vad är det för tystnad? skrev en knapp, koncentrerad musik med dissonan- Den tystnad som upphäver sig själv, som hörs i ser som pekar mot 1900-talets radikala klangvärld. pauserna, som är ett nytt och skärpt lyssnande i »in- Titeln syftar på de farkoster Liszt kunde se från omhuset«, bortom den egna livspulsens bultande fönstret i Venedig där han bodde, vilka forslade av- och blodbrusande – det är det akustiska rum som är lidna till den sista vilan. överlämnat åt den enskilde. Som därvid med lycklig häpnad kan erfara att Med åren har Tranströmers dikt gett färre uttryck åt ordet »enskild«, till skillnad från den lyssnande och musik och akustiska fenomen. Mer och mer har dik- avlyssnade tystnaden – är alldeles tomt. terna utspelats i det han kallat »inomhuset« – alltså den märkliga ort där framtid och förflutet är lika till- gängliga, där musiken är total, det vill säga innefat- tar också sin »stumma hälft«. Jag inbillar mig ibland rentav att ha funnit just den punkt i produktionen där övergången till en annan sorts akustisk dimen- sion äger rum. Det är i Sanningsbarriären (1978), en dikt som heter Funchal.

I skymningen går vi ut. Uddens väldiga mörk- blå tass ligger slängd i havet. Vi går in i män- niskovirveln, knuffas omkring vänligt, mjuka Föreläsning vid Kungl. Musikaliska Akademiens hög- kontroller, alla pratar ivrigt på det främmande tidssammankomst 2009. Stina Ekblad läser Bengt-Emil Johnsons text »Jag hissar Haydn­flaggan« vid Akademiens högtidssammankomst.

Uppsala Kammarsolister framför Presto ur Haydns stråkkvar- tett i Ess-dur op 64:6. 47 Musik handlar om uttryck och kommunikation och är alltid förknippad med upplevelse av något slag, vare sig man är lyssnare, utövare eller kompositör. Det är därför ganska förvånande att man knappast hittar några arbeten (böcker) som fokuserar just på hur man upplever och reagerar på musik. Avsikten med mitt forskningsprojekt Starka mu- sikupplevelser (förkortas smu) var främst att kartlägga vilka reaktioner som kan ingå i en stark musikupple- velse, vidare att studera orsakerna till sådana upplevel- ser och vilken betydelse de kan ha för individen. För att undersöka detta har vi vänt oss till ett stort antal människor och bett dem att fritt berätta om den starkaste musikupplevelse de någonsin haft. Totalt har cirka 950 personer deltagit. Flera av dem alf gabrielsson har spontant berättat om två eller flera starka musik- upplevelser, varför totala antalet berättelser är ännu 48 Starka musikupplevelser större, cirka 1350 berättelser. Deltagarna representerar ett brett urval beträffan- de kön (kvinnor 62 %, män 38 %), ålder (13–91 år), musikerfarenhet (amatörmusiker 56 %, professionel- la musiker 20 %, musiklyssnare 24 %) och musikpre- ferenser (klassisk musik, opera, musikal, folkmusik, jazz, pop/rock, visor, religiös musik med flera). Det är också stor variation i deltagarnas utbildningsnivå och yrkestillhörighet. Jag tror därför att det föreligger en god representativitet med avseende på populatio- nen av möjliga starka musikupplevelser.

Berättelserna har först analyserats beträffande vilka reaktioner som omnämnts. Reaktionerna har sedan grupperats i sju överordnade kategorier:

• Allmänna karakteristika • Fysiska reaktioner och beteenden • Perception • Kognition • Känslor/Emotion • Existentiella och transcendentala aspekter • Personliga och sociala aspekter. Var och en av dessa omfattar ett varierande antal under- rig uppleva igen). Transcendenta smu inbegriper t ex kategorier, som i sin tur omfattar ett varierande antal upplevelser av något magiskt, övernaturligt, utom- reaktioner. Totalt har minst 150 olika reaktioner kart- jordiskt, kosmiska upplevelser (gå upp i något större, lagts. Ett urval av dessa finns i följande uppräkning. universum/evigheten) eller upplevelser av andra värl- Fysiska reaktioner och beteenden: Bland dessa dar/existenser. Transcendenta upplevelser av religiös återfinns välkända fysiologiska reaktioner som tårar, karaktär kan till exempel vara visioner av himlen, rysningar, gåshud, hjärtklappning med flera olika paradiset och evigheten, eller innebära upplevelser av yttre beteenden (till exempel rörelser av olika slag, el- möten med det gudomliga. ler att tvärtom vara absolut stilla), vidare kvasi-fysiska Personliga och sociala aspekter: smu kan göra att reaktioner som att lyfta från underlaget, känna sig egna tankar och känslor blir tydligare, leda till förlös- sväva fritt eller att befinna sig utanför kroppen (ut – ning av uppdämda känslor (katharsis), ge befrielse, ur -kroppen upplevelser). vederkvickelse, tröst, hopp, mod och styrka.smu kan Perception: Förutom hörseln spelar även visuella leda till ny syn på musik och dess betydelse, inspirera intryck av musiker och deras agerande en stor roll, ib- till att skapa och utöva musik och att välja musik som land även taktila förnimmelser (känselförnimmelser yrke. Musiken i smu kan återspegla ens egna tankar på olika ställen i kroppen). Ett annat kännetecken är och känslor – ens personlighet – och därigenom leda en intensifierad perception, man tycker sig uppfatta till ökad självkänsla, ökat självförtroende och be- varenda detalj i musiken. kräftelse av den egna identiteten. smu är ofta också 49 Kognition: I smu är man totalt absorberad av mu- förknippat med starka känslor av samhörighet med siken, inget annat betyder något. Man kan vara omed- andra lyssnare och/eller utövare. veten om tid och rum, om kroppen och sig själv. Man Även om alla dessa reaktioner i smu kan verka över- blir berörd, gripen, drabbad eller överväldigad av väldigande, är det först i läsningen av de enskilda be- musiken, den går »rakt in«. Man dras med i musiken, rättelserna som man verkligen får »närkontakt« med smälter samman med den, blir ett med musiken. Utö- vad smu kan innebära. Mer än 500 berättelser finns vare kan känna som om de spelas av någon annan. medtagna i boken Starka musikupplevelser – Musik är Känslor/Emotion: smu kännetecknas framför allt mycket mer än bara musik som kommit ut på Gidlunds av positiva känslor, alltifrån frid, lugn och harmoni förlag (2008) och som ingår som nr 113 i Akademiens ända upp till hänförelse och extas. De vanligaste käns- skriftserie. Där finns också analyser och diskussioner lorna är glädje/lycka. Negativa känslor kan förekomma av bakgrunden till olika smu och vilken betydelse de men beror i regel inte på musiken utan på att musiken haft. En del kapitel innehåller berättelser om smu i är förknippad med någon negativ situation (till exem- speciella situationer – musik i förälskelse och kärlek, pel olycklig kärlek, sjukdom, dödsfall). Känslor kan vid sjukdom och död, vid begravningar, i naturen, i blandas med varandra (till exempel glädje och sorg annan kultur och vid konserter av olika slag. Vidare omväxlande) och förändras från negativa till positiva görs jämförelser med starka upplevelser i andra sam- (musiken kan till exempel ha terapeutiska effekter). manhang. Boken i sin helhet breddar och fördjupar Existentiella och transcendentala aspekter: Musi- innebörden av musikupplevelser och motiverar un- ken kan väcka frågor och reflektioner om meningen dertiteln Musik är mycket mer än bara musik. med livet/existensen, förmedla en intensiv känsla av »närvaro i livet« och av »ultimata« ögonblick (bättre Bokpresentation i Kungl. Musikaliska Akademien den än så här kan det inte bli, något sådant får man ald- 16 februari 2009. 50 Den en gång så självklara och omhuldade, men nu aningen urholkade Kommunala Musikskolan brukar framhållas som en av orsakerna bakom det »Svenska Musikundret«, då svensk musik inom alla genrer under 1990-talet blev internationellt gångbar och därmed en lönsam exportvara. En av hörnstenarna i den Kommunala Musiksko- lans verksamhet var att alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, skulle erbjudas instrumental- undervisning. I tredje klass skulle barnen få börja spela blockflöjt, för att något år senare vara redo för »riktiga« instrument. Jag var en av dessa 9-åringar som något motvilligt tog mig an blockflöjtandet. Blockflöjt är egentligen ett ganska svårbemästrat instrument, men alla kan ju åtminstone få något joakim milder slags ljud i den, och man kan ganska snart börja spela enkla melodier. Språket som fångar De flesta i min grupp gick helt enligt planerna raskt 51 vidare mot de högre nivåerna i instrument-hierarkin, ögonblicket men jag hade blivit alltmer fäst vid blockflöjten och började så småningom att via en slags hemsnickrad gehörsmetod försöka lära mig några barockstycken som jag tyckte om. Vid den tiden var jag aldrig så där klädsamt nödbedd, utan spelade gärna offentligt om det gavs en möjlighet. Det blev så småningom en del framträdanden i samband med körkonserter jag medverkade vid som Adolf Fredrik-elev, och vid ett av dessa tillfällen fick en dam i60 -års åldern, Barbro L., höra mig spela och blev förtjust. Barbro L. bedrev någon slags uppsökande ide- ell verksamhet där hon läste dikter, och behövde små musikinslag att varva dessa med. Glucks Dans i de saligas ängder, var ett absolut krav från hennes sida, men i övrigt fick jag välja fritt. Det handlade om ganska skiftande miljöer; ofta kyrkor och ålder- domshem, men jag har även livliga minnen från en modevisning. Jag uppfattade det som en välbehövlig praktik som också belönades, om än symboliskt. Detta pågick under ett par år, och i takt med den gradvis stigande medvetenheten om det synnerligen olämpliga i att spela andra toner än de av tonsättaren resultatet att jag skrattar hejdlöst. Trots att jag orda- föreskrivna, så växte en tärande prestationsångest grant vet vad som väntar mig, kan jag inte värja mig fram. En nervositet som förvandlade det en gång så mot kraften i berättandet. lustfyllda till något alltmer plågsamt. Detta är en förmåga som jag beundrar djupt – att Här avslutades min ganska korta karriär som gjuta liv i vedertagna, väl begagnade former. Jag har blockflöjtist, och efter två års fruktlösa försök att själv alltid varit en usel berättare av färdiga historier tämja oboen, drabbades jag av en tydlig insikt att jag och en medioker interpretatör av komponerad mu- var ämnad för improvisation och saxofonspel. Se- sik. Det är som att vetskapen om hur det hela slutar dan dess har jag aldrig drabbats av något som liknar omöjliggör den nödvändiga laddningen. den nervositet jag kände som ung blockflöjtist. Även Alla de oformulerade historier som återstår att om det stundtals har handlat om betydligt mer lad- berätta kan dock väcka upp någon slags lust, och en dade sammanhang, där ett misslyckande verkligen retorik som fungerar som bäst när det blir lite farligt hade kunnat få konsekvenser, så har det aldrig fun- och balansen hotas. En ovisshet som snarare än obe- nits samma förlamande fokus på rätt och fel. I stället hag bör uttydas »obegränsade möjligheter«. vällde en berusande insikt fram – det jag spelar kan faktiskt ingen annan spela. Att bli en improviserande musiker var för mig inget Man kan drabbas eller inte drabbas av det som drastiskt steg, det var snarare en naturlig konsekvens 52 spelas, men det blir irrelevant att ifrågasätta själva av ett identitetssökande som just hade vaknat till liv. utformandet. I detta ligger den stora tjusningen i att Det var som att den musik jag försökte formulera, vara improvisatör, det som lockar så många olika gick i förväg och tydligt visade vem jag var på väg att temperament till denna ovissa verksamhet. bli. En lindrig form av storhetsvansinne präglade de där första åren som saxofonist. Vi är alla mycket drivna improvisatörer. Det mesta Jag var en ytterst begränsad instrumentalist, och av det vi fyller vår vardag med är i någon mening språket var fortfarande mycket grovt, men en av- improviserat. Vi följer oftast vissa förutbestämda täckningsprocess hade startat. Språket utvecklades mönster, men det exakta utformandet styrs i hög parallellt med den instrumentella färdigheten och grad av stundens ingivelse, på samma sätt som när blev varandras förutsättningar. Språkliga behov en musiker improviserar. Detta blir väldigt tydligt styrde muskulaturens utveckling, och om muskler- då vi samtalar; när en mening påbörjas har vi väldigt na vägrade så fick grammatiken skrivas om. sällan bestämt exakt hur den ska avrundas. Ibland Så småningom hade språket tagit form, och även hoppar vi på ingivelsetåget och hör oss själva påstå om det ständigt förändras en aning, så är detta det något vi aldrig funderat på tidigare. enda språk jag spelar flytande. Jag kan egentligen All kreativ verksamhet handlar om att skapa liv. bara det som jag måste kunna. Det finns ingenting som garanterar att livet infinner sig bara därför att det som framförs är oplanerat, och Det språk vi spelar kan ingen någonsin förstå. Ing- vissa temperament väcks bara till liv när ramarna är enting av det vi spelar kan ges en specifik betydelse, väldigt strikta. och här finns den avgörande skillnaden gentemot Man kan kanske likna det vid förmågan att be- det talade språket och dess universella betydelser. rätta roliga historier. Jag känner människor som om Musikens fantastiska förmåga att forcera alla intel- och om igen berättar samma historia och alltid med lektuella vägspärrar har länge förbryllat de forskare som klamrar sig fast i en föreställning om att allt niceras. En röst som berättar något fängslande som kan förklaras. All verkligt värdefull information i jag inte kände till. Denna röst är inte en akustisk det som spelas verkar finnas inbäddad bakom och företeelse, är inte själva ljudvågen, utan gömmer sig innanför det yttre språket. Den som försökt ringa in någonstans i den, använder ljudet som transportme- hemligheten med John Coltranes eller Miles Davis del. Denna röst kan också träda fram ur en notbild, musik genom att transkribera en improvisation står och är därför inte bunden av tid eller beroende av en där med ett mycket ihåligt skal. uttolkare. Någonstans i våra kroppar finns ett organ Som improvisatörer vill vi vara i besittning av ett som lyssnar av dessa ljudlösheter. Detta organ har språk som låter oss formulera ögonblicket exakt som ingen direkt kontakt med tankeverksamheten, men vi upplever det. Att låta språket ta in allt det som gör reagerar starkt vid stimulans, då rösten blir tydlig. ögonblicket unikt och därigenom ständigt befruktas, bli ett språk som aldrig stelnar till grova klossar av Längst inne i kärnan av all musik är den kanske iden- färdiga lösningar som aldrig kan bli optimala. tisk. Man kan tänka sig en urform som är gemensam, Musikens höga abstraktionsgrad och tonspråkets som ett grundämne, där alla våra olika erfarenheter, avsaknad av universella betydelser öppnar upp för ett möjligheter och begränsningar formar ljud som alla elastiskt språk som i varje stund pånyttföds. Pånytt- till slut blir unika. födelsen innebär sällan drastiska förändringar av Alla vi som skapar musik hittar förr eller senare språket, men ett mycket hälsosamt omprövande av vårt alldeles egna sätt att drapera denna energiska 53 dess möjligheter. Våra erfarenheter har format oss, kärna. Den västerländska konstmusikens förfining, gett oss speciella karaktärsdrag, och det infångade jazzmusikens starka närvaro och folkmusikens ur- ögonblicket blir den punkt där alla våra erfarenheter sprunglighet blir bara olika sätt att locka fram en och strålar samman, alla erfarenhetstrådar fästs vid ett samma energi. Om vi lyckas utnyttja den innebo- ständigt föränderligt, rastlöst framskyndande nu. ende energin, den slags vågrörelse som våra ljud utan ansträngning kan surfa på, kommer vi nära utopin Var det nödvändigt för mig att överge blockflöjten om ett enat uttryck. för att bli en improvisatör? Jag hade kommit att för- Då ädla drycker lagrats riktigt länge och blivit knippa den med ett musicerande som gradvis berö- verkligt koncentrerade, börjar de likna varandra. vats det lustfyllda, och det behövdes en ny ljudkälla Cognac, whisky och rom blir till slut svåra att skilja att tala genom. Då jag någon gång plockar upp en åt. På samma sätt tror jag att den verkligt starka mu- blockflöjt idag, så slår det mig att jag inte längre upp- siken tar upp alla de vitalaste dragen i musikhavets lever ljudet som »min« röst. Det blir ett slags okärt olika hörn; förfiningen, närvaron och ursprunglig- återhörande av min ostyriga målbrottsklang. heten. Då vi inte lyckas i vår ambition att spela precis Man talar ibland om att »bli ett med sitt instru- det som behövde bli spelat, blir stilen och språkets ment«, och syftar på ett tillstånd då musiken inte begränsningar plågsamt tydliga. När musiken är längre distraheras av tankar på att man hanterar ett som starkast har musikhavets hörn eliminerats och föremål, föremålet har blivit en kroppsdel och dess allt vatten strömmar fritt. ljud vår röst. Denna röst måste för att bli uttrycksfull få sällskap av en annan slags röst. Då jag drabbas av musik, så handlar det alltid om Inträdesanförande i Kungl. Musikaliska Akademien att jag tydligt kan urskilja en röst i det som kommu- den 12 maj 2009. 54 Vad föregår konsertögonblicket – eller i det här fallet skivinspelningen? Hur tänker och arbetar en dirigent? Följ med bakom scenen!

Först några ord om min bakgrund: Jag är ett barn av den kommunala musikskolan, i Ludvika, med hän- givna lärare och alla möjligheter till att musicera. Jag spelade flera instrument – piano, k larinett, fagott, cello och från gymnasiet orgel- och var med i allehanda en- sembler, allt från klarinettkvartett till stråkorkester till 2:a fagott i Grängesbergs orkesterförening. Lilla kan- torsexamen, 17 år gammal, därefter två års tjänst i en stadsdelskyrka i Ludvika, med ansvar för Lillkyrkans kör – min första körerfarenhet. Så gick jag kyrkomusi- kerutbildningen vid Kungl. Musikhögskolan med Eric cecilia rydinger alin Ericson som främste inspiratör – senare både mentor och vän – inspiratör både som lärare och i minst lika Konstnärligt ledarskap hög grad från min plats i 2:a-sopranstämman i kmh 55 Kammarkör. Därefter blev det ensembleledar- och or- kesterdirigentklassen i sammanlagt fem år med Kjell Ingebretsen – likaledes mentor och vän – som min hu- vudlärare. 1988 fick jag överta ansvaret för Allmänna Sången i Uppsala efter Robert Sund, 1994-98 var jag chefdirigent vid Musikteatern i Värmland, numera Värmlandsoperan, med starka minnen av våra Wag- nerproduktioner – Den flygande holländaren, Valky- rian och, inte minst Tristan och Isolde år 2000. Den uppsättningen minns jag med särskild glädje, en ren lycka att få befinna sig mitt i den fantastiska musiken! 1998 efterträdde jag Kjell I vid kmh, som lektor med ansvar för orkesterdirigentutbildningen, och 2007 fick jag befordran till professor. Nu delar jag ämnesansva- ret med att också vara prorektor på kmh till och med våren 2012. Sedan 2008 är jag dirigent och konstnärlig ledare för manskören Orphei Drängar i Uppsala, och jag frilansar alltjämt som orkesterdirigent.

Esa-Pekka Salonen dirigerade en konsert i Helsing- fors, stort jubel och varma applåder förstås. Efter konserten hoppade han ur fracken, i jeansen, och iväg till krogen med sina vänner musikerna. Bäst de satt hon är. »Nej, förresten, du har inte mer än 2 minuter... där och hade trevligt, kom en dam fram till honom, nej, vi ser i handslaget med konsertmästaren vad du och sa upprört: »Nyss såg jag dig där på scenen, du är för ledare«. Och en orkesterchef sa till mig en gång, var överjordisk, du var sublim, och nu sitter du här att »jag känner när jag går in med dirigenten på po- och…..och….dricker öl!« »Ibland skiter jag också!« diet vilken sorts arbetsvecka orkestern kommer få«. svarade Esa-Pekka. Rädsla luktar som bekant, prestige också. Och så har Myten om Dirigenten – Mannen med Makt – med vi de riktigt stora dirigenterna, där det redan INNAN flygande hår slår och slår han på sina musiker, och de de gjort entré sprids en tystnad, full av förväntan, på spelar i rena rädslan för denne Despot och Demon, podiet! Ett av mina starkaste minnen är C M Giulinis som inte behöver umgås med andra än Mahler och entré i Berwaldhallen inför Verdis Requiem 1988, då Gud. Och före konserten, när ljuset är släckt och alla jag stod i kören. Det var tyst i flera minuter, innan han väntar, öppnas en sidodörr och denna person stiger så kom in, sakta tog av sig sin kofta – som var mörkblå in, med eget följeljus och egen pult – lite högre än mu- – hälsade med en bugning, vände sig till cellostäm- sikernas – och så trollspöet som svingas under kon- man och började dirigera. Inget partitur – erfarenhet, sertens gång, egen applåd, eget följeljus ut, och vi ser ödmjukhet, katolsk värme och innerlighet – stort! framför oss hur limousinen väntar för att ta Maestro Vad vill då musikerna se av den person som tar till nästa metropol. Med Karajans ord till taxichauf- klivet upp på pulten? De kräver någon med en stark 56 fören: »Kör mig vartsomhelst, jag behövs överallt!« En musikalisk vilja, och en förmåga att uttrycka denna annan tid och ett annat ledarskap – tack och lov! vilja. Dirigenten är första »energigivare«, den person som sätter temperaturen i rummet, som anger måt- Idag, oktober 2009, vet jag att i maj 2011 ska jag tillsam- tet för allas Koncentration och Närvaro – i många mans med od gä s t a G äv le Sy m fon iorke s ter me d Br a h m s bemärkelser – under repetitionen. Altrapsodi och Rinaldo. Redan nu startar min process Dirigenten har ett, eller möjligen två, förbere- som dirigent i arbetet med partituret. Partituret – mitt delseslag, därefter är den gemensamma arbetspro- första och största ansvar, gentemot tonsättaren som cessen igång. I förberedelseslagen ligger dirigen- skrivit musiken. Jag har som uppgift att dechiffrera tens hela instudering, erfarenhet och personlighet, innehållet, i alla bemärkelser: 1. tekniskt – tempo, dy- och på tusendelen av en sekund får dirigenten svar namik, artikulation, instrumentation etcetera. 2. inne- utifrån sina musikers instudering, erfarenhet och hålls-, uttrycks- och känslomässigt. Vad levde tonsätta- personlighet – dirigentens rörelser/musicerande ren i för tid, kultur och sammanhang? Vad lever jag i för möter musikernas spel/musicerande. I den första tid, kultur och sammanhang? Om man ser partituret genomspelningen möter vision för första gången en som en »råkopia« är det min uppgift att »blåsa liv« i det, klingande verklighet, och i dirigentens huvud görs fylla det med vad tonsättaren tänkt och menat, men en mängd val och iakttagelser. Ett solo kan styras in också med mitt eget liv, min kunskap, min tanke och i minsta sextondel, men dirigenten kan också välja känsla. Om det är ett stycke med text måste jag också att »släppa« solot helt till den musiker som spelar, analysera texten, och göra den till »min«. eller gå halva vägen – styra ibland och släppa ibland. Öronen är bästa redskapet – lyssna, lyssna, lyssna Vi tar ett hopp fram i tiden, det är nu maj 2011 och jag oavbrutet, och i huvudet hålla flera »dimensioner« står framför Gävle Symfoniorkester. Musiker säger att igång samtidigt. Att gå från helhet till del i varje gi- en dirigent har cirka 5 minuter på sig att visa vem han/ vet ögonblick, och, samtidigt som man musicerar till 100%, ha förmåga att analysera och förbereda hur Tillbaka till repetitionsarbetet med orkestern – vi och vad som ska repeteras. börjar närma oss konserten. Generalrepetition tycker Repetitionsarbetet är i mångt och mycket ett prak- jag är en bedrövlig tillställning - varken repetition el- tiskt arbetsledarskap – se till att allt blir rätt och riktigt ler konsert – ett sorts vakuum man måste genomlida. på kortast möjliga tid, och se till att hålla alla syssel- Om jag börjar detaljarbeta med något kan musikerna, satta och intresserade. Mycket av vår kommunikation med rätta, undra varför jag inte hörde det redan första sker ordlöst – det är ett privilegium! Vi ger och tar dagen – »det är så dags att komma med det nu«. Om jag impulser av varandra med hjälp av dirigering respek- tar i med alla 100% har vi spelat slut oss redan på för- tive spel, vi löser problem med en bekräftande nick, vi middagen, och svårt att ladda om till kvällen. Vad gör håller ögonkontakt med varandra, och musiker har vi då? Jo, vi spelar i stort sett igenom, på cirka 75% av en imponerande förmåga att ta och ge impulser sins­ vår förmåga, och hoppas att det snart ska vara över... emellan ordlöst. Att som orkestermusiker ha ny chef Uppladdningen inför konsert: som idrottsmän – varje måndag – det kräver lyhördhet! sova men inte för djupt och för länge, äta men inte för Att vara dirigent är en naken form av ledarskap – mycket och för sent. Ta en iskall dusch före prome- man måste våga visa starka och innersta känslor på naden till konserthuset rekommenderas – det sätter pulten. Jag dirigerade Janaceks Adagio m e d Vä r m l a nd s igång alla endorfiner! Sinfonietta – titeln säger inte mer än att stycket ska gå Om att lyckas eller misslyckas: jag satt en gång i ett långsamt. Så läste jag att Janacek skrev det i samband livsåskådningsprogram i tv tillsammans med skrin- 57 med att en då 3-årig son hade gått bort, och genast fick naren Thomas Gustavsson. Han sa: »Det finns foton stycket gestalt. Jag var tvungen att dechiffrera stycket på mina ögon i startögonblicket, och genom att titta utifrån Janaceks uttryck för sorg, gå in i mig själv och på fotografierna kan jag säga om det var ett lopp jag leta efter ett uttryck för sorg – även om jag inte hade vann eller förlorade…« hans personliga erfarenhet. Dessutom var jag tvungen Det finns inte mindre än 100 % för oss i konsertö- att avkräva mina musiker ett uttryck för sorg, så att vi gonblicket – det är Stormens öga, det är dit vi vill, om tillsammans tog ansvar för tonsättaren och hans verk, och om igen. Att vara dirigent är ofta ensamt, utsatt och blev trovärdiga inför vår publik. och tufft. Belöningen är energin vi alla avger när all- Ett litet stickspår – utbildning av dirigenter: Kan ting stämmer, när summan blir större än delarna och man lära sig konstnärligt ledarskap? Att lära sig diri- vi får förflyttas till andra dimensioner, tack vare musi- gera är ingen konst – det kan ju även rika amerikanska ken som är vårt gemensamma språk, och anledningen affärsmän – till och med så bra att de får åka jorden till att vi träffas. runt och visa upp sin nya kunskap, som till slut blir en Sammantaget är det ett privilegium som dirigent eftertraktad erfarenhet (läs: Mahler 2 med Kaplan!). att få följa en process från början till slut – sätta pro- Det är inte svårt att röra armarna i luften, det svåra är gram med sitt programråd – den ensamma instude- dels att ha något att säga och vilja uttrycka, dels att göra ringen – mötet och arbetet med musikerna/sångarna det uttrycket tydligt. Det jag som lärare kan hjälpa till – mötet med konsertpubliken – och så den omedel- med, är just detta: 1. att våga visa viljan i uttrycket, bara bekräftelsen: applåder - när man går hem från både tekniskt i dirigeringen men också verbalt under jobbet! repetitionsarbetet, 2. att våga ta och bibehålla en mu- sikalisk kontakt med musikerna, 3. att vilja kommu- Inträdesanförande i Kungl. Musikaliska Akademien nicera genom musiken, att vilja samarbete. den 12 oktober 2009. 58 Inledningsvis några biografipunkter: Jag stu- derade komposition på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1987-95, för Sven-David Sandström, Da- niel Börtz och Pär Lindgren, samt har tagit några lektioner för George Benjamin. År 2001 gick jag den exklusiva månadskursen för professionella tonsät- tare på ircam i Paris. Mina verk har blivit framförda på festivaler, konserter och i radio/tv av ensembler och orkestrar i Sverige och även internationellt. Cdn Air Drum släpptes 2003 och år 2007 spelades nitton av mina verk på en fyra dagars tonsättarfestival på Konserthuset i Stockholm. Jag invaldes i Kungl. Mu- sikaliska Akademien 2005. Under 2008-2009 arbe- tade jag deltid som gästprofessor i komposition på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och har under marie samuelsson åren haft olika förtroendeposter i musiklivet. Utvidgade ljudvärldar Om man väljer musiken som yrke måste väl på nå- 59 got sätt den tidiga praktiska musikerfarenheten vara väsentlig för den fortsatta verksamheten. När jag var i sexårsåldern blev jag helt drabbad av musiken på den enda lp-skivan som fanns hemma, Beethovens femma. Jag stod med en blompinne och dirigerade, glad att röra mig till musiken. I barn- och ungdomsåren gick jag för en piano- lärare, Ellen Åhnberg Molin, som var ytterst nog- grann med interpretationen. Hon stod bakom min rygg och dirigerande förklarade hon mycket detalje- rat alla tecken i notbilden och alla fraseringar. Varje linje skulle följas, all dynamik och artikulation vara på pricken förutbestämd i spelet och man skulle snabbt lära sig utantill. Samtidigt lät hon mig ofta vänta lite ensam vid pianot medan hon bryggde vårt gemensamma kaffe. De där ensamma stunderna ut- nyttjade jag inte till att öva utan jag satt alltid och improviserade fram egen musik. Min pianolärare var uppmuntrande och en gång sa hon stilla efter en sådan improvisationsstund: »Du är genommusika- lisk min vän« . Naturligtvis kanske detta inte alls var sant. Men de orden liksom lyfte mig lite och har följt med mig, mycket därför att jag hade föräldrar som ljudvä rlda r som t rad it ionel la i nst r u ment ha r, följa k t- inte kunde så mycket om musik och som därför hade ligen finns det såväl nytt som tradition i min musik. svårt att ge uppmuntran eller musikalisk vägled- Det är en intellektuell process att komponera, men ning. Ellen Åhnberg Molin introducerade bland an- jag strävar efter att också arbeta intuitivt och hämtar nat Scriabin, Bartok, Bach och Gehrswin, liksom att fortfarande inspiration från improviserandet. hon skrev sin egen pianomusik. För henne var varje I samband med min fyra dagars tonsättarfestival ton en hel värld och det har betytt mycket för mig i på Konserthuset i Stockholm skrev en recensent att min egen kreativa process. Jag är mycket glad för att det finns en tydlig attraktion i musiken. Jag tycker jag hamnade just på hennes pianopall. detta är viktigt, att sträva efter att i musiken försöka Senare utvecklade jag improviserandet och det nå dit där det drabbar och där musiken kan fungera klassiska spelet på Birkagårdens musikskola på pia- som en rituell, primitiv kraft, ett flöde i tiden. nolinjen och började samtidigt spela i rockband och komponerade musik till dansföreställningar. Som Några musikaliska former som återkommer i min ung kvinna var det mycket utvecklande att spela i en musik är cirkelformen och den avbrutna melodin, grupp. Även om jag kom till en punkt när jag upplev- som inom sig själv relaterar till nya motiv. Ofta består de begränsningar i populärmusik och även i impro- notbladet av olika musikaliska skikt som ställs och viserande och ville göra mer komplex musik, så är jag relaterar mot varandra och slutprodukten är ett de- 60 fortfarande glad över dessa erfarenheter. Kompone- taljerat notblad. Jag var tidigt ganska säker på vilken randet till dansföreställningar gav mersmak och jag musik jag ville komponera, men alla lärare i kompo- ville utveckla mina idéer och sökte så småningom sitionsklassen under utbildningsåren gav olika verk- till kompositionslinjen på Kungl. Musikhögskolan i tyg till förverkligandet av musiken i partituret. Stockholm. Där betydde bland andra Pär Lindgren Nu ska jag spela upp orkesterverket Lufttrumma mycket för min fortsatta utveckling, inte minst ge- III. Detta är ett av mina mer spelade orkesterverk, det nom att introducera digitala kompositionsprogram, har bl a gjorts i Gävle, Norrköping, på svt, i Berwald- kompositionsprocesser och analyser av det konkreta hallen och på min tonsättarfestival i Stockholms ljudet och de möjligheter detta gav kompositions- konserthus. mässigt. Han delade på sätt och vis min pianolärares I Lufttrumma III spelar tre slagverkare på tre stora utsagor att varje ton, varje not är en hel värld. ventilationstrummor av metall som står på podier, både spelet på dem och deras form är visuellt synliga Jag har mest komponerat kammar- och orkestermu- i konsertrummet. Dessa är ett exempel på en sådan sik och några verk med elektroakustiska blandformer ljudidé, som jag nämnde förut. De tre stora lufttrum- och även musik till teater, film och dans. Startpunk- morna är två meter höga och deras slagverksljud har ten för mitt komponerande brukar vara en konkret jag komponerat in i orkestern och ljudmässigt kom- ljudidé som jag sedan bygger upp verket kring. Man binerat med övriga instrument i orkestersatsen. De kan säga att jag hör ljud som målare ser färger med olika ljuden av lufttrummorna är kombinerade med alla dess nyanser. Mitt konstnärskskap har som ut- instrumentljud i orkestern. gångspunkt att integrera sådana ibland abstrakta el- ler konkreta ljudidéer, liksom musikalisera in dem De senaste sex åren har jag mest komponerat orkes- i musikaliska sammanhang med klanger, melodier terverk och ett av dem är Bastet – solgudinnan – Vio- och rytmer. Så arbetet består i att utvidga de olika linkonsert komponerat 2004. Anna Lindal har redan framfört den virtuosa solostämman flera gånger bl a med Filharmonikerna i Stockholm och Helsingfors stadsorkester. Violinkonserten är ett bra exempel på det jag ta- lade om tidigare, den avbrutna melodin och att olika musikaliska skikt relaterar till varandra. Kanske kan man beskriva detta verk som att fio- len vandrar omkring i ett ljudlandskap i orkestern. Solisten är som en upptäckare eller exploatör över drama i melodiska fragment, ljudmaterial och ljud- kommentarer från orkester. Konserten har dramatik men det är inte en heroisk kamp mellan solist och orkester. Jag var lite trött på det uttrycket som man ofta finner i solokonsertformen. Kanske är detta mer ett inre drama. Jag tycker att, även om solokonsert är en mycket traditionell form, så kan den fortfarande vara en intressant musikaliskt abstrakt metafor för det solitära och kollektivet, om existens, liv och död 61 och frågor om livet.

Bastet Solgudinnan. Inträdesanförande i Kungl. Musikaliska Akademien Copyright © Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm den 12 oktober 2009. Foto: Mats Bäcker. PIANO

Elina Sirone* Wachtmeister 55 000 Peter Friis-Johansson Althén/Wachtmeister/ Zaitseva 75 000 Anna Christensson* Althén/Zaitseva 35 000 Julia Mustonen Galli/Zaitseva 50 000 Eline Dalhoff Sundell/Zaitseva 40 000 Philip Ljung Zaitseva 40 000 Elina Sirone Musikaliska Akademiens Boon/Ekström 20 000 Håkan Quennerstedt 62 stipendier Boon/Ekström 15 000 Anna Christensson Freund/Wachtmeister 40 000 Denna lista avser endast de av Jaroslaw Kaliski Kungl. Musikaliska Akademien utdelade stipendierna. Pauli/Wachtmeister 40 000 Henrik Berg Wachtmeister 40 000

SÅNG

Daniel Johansson Björling/Johansson GA 75 000 Johanna Martell Larsén-Todsen 60 000 Elisabeth Meyer Chr Nilsson/Larsén-Todsen 60 000 Andreas Franzén * Det maximala, sammanlagda stipendiebeloppet Larsén-Todsen 45 000 vid kma är 205 000 kr (fr. o. m. 2008). Stipendiaten Calle Lindén har härmed uppnått detta belopp. ** Sökande kan få sammanlagt högst 75 000 kr under samma år. Chr Nilsson/ Claussen 45 000 Maria Sanner VIOLIN/VIOLA Larsén-Todsen 45 000 Kjetil Stöa Daniel Migdal Larsén-Todsen 45 000 Järnåker-stipendiet 75 000 Christina Larsson Sara Övinge Larsén-Todsen 45 000 Sándor-Ericson/ Wachtmeister 60 000 Joel Annmo Aleksander Sätterström Larsén-Todsen/Salvén 45 000 Schmidt 55 000 Paulina Pfeiffer Anne Sophie Andersen Ekström 35 000 Kyndel/Wachtmeister 50 000 Solgerd Isalv Dora Asterstad Claussen/Ekström 35 000 Grundström/Wachtmeister 45 000 Carl Ackerfeldt Brusk Zanganeh Ekström/Linden Bucman 35 000 Wachtmeister 45 000 Nina Sätherhaug Karin Hellqvist Althainz 35 000 Wachtmeister 40 000 Rebecca Rasmussen Elna Carr Althainz/Johansson GA 35 000 Wachtmeister 30 000 63 Gunda-Marie Bruce Bendik Goldstein Johansson GA 35 000 Nestler/Wachtmeister 25 000 Jeanette Ekornåsvåg Johansson GA 35 000 Annelie Lindfors Johansson GA/Leijonmarck 35 000 VIOLONCELL/KONTRABAS Susanna Stern Leijonmarck 35 000 Hanna Dahlkvist Anders Håkansson Josephsson 75 000 Leijonmarck/Wennberg-Broddesson 35 000 Amelia Jakobsson-Boyarsky Kalle Leander Järnåker-stipendiet 75 000 Malm-Eriksson 25 000 Erik Wahlgren Sara Widén Alvin 30 000 Linden Buchman 25 000 Karolina Öhman Astrid Robillard Alvin 30 000 Linden Buchman 25 000 Gustav Ölmedal Karin Andersson Alvin/Persfelt/Rudemar 30 000 E Johnson/Leijonmarck/ Salén 25 000 Carl Oskar Österlind Martin Vanberg Hamnéus/BA Jonsson/Josephsson 30 000 E Johnson/Möller 25 000 TRÄBLÅSINSTRUMENT GITARR

Madeleine Johansson Lucas Brar Lundqvist 70 000 Rosenborg-Gehrman stipendiet 100 000 Karin Gustafsson Jonas Nordberg Lundqvist 60 000 Lamm/Larsson 30 000 Ivan Jurcovic Josephsson/Lundqvist 45 000 Rikke Höyer Lamm/Lundqvist 30 000 ORGEL Réka Joó Lundqvist/Munktell 25 000 Carl Adam Landström E Johnson/Ohlsson 32 500 Jonas Lundblad E Johnson/Ohlsson 32 500 BLECKBLÅSINSTRUMENT

64 Axel Sjöstedt E Johnson/Lundqvist 65 000 SLAGVERK Danilo Kadovic E Johnson 30 000 Shuji Ono Simon Frisk E Johnson 60 000 E Johnson 30 000 Magdalena Meitzner E Johnson 35 000 Ellen Sjö Sander E Johnson 35 000 TIDSTROGNA INSTRUMENT

Rebecka Karlsson E Johnson 55 000 JAZZ Per Gross E Johnson 40 000 Lasse Ehn Catalina Langborn Springer-Nissvandt 30 000 E Johnson 40 000 Rebecka William Magnus Andersson Springer-Nissvandt 25 000 E Johnson 25 000 FOLKMUSIK ENSEMBLE

Zafer Demir Kersti Dahlkvist E Johnson/Wachtmeister 30 000 Bartoz Cajler Jon Dahlkvist Hanna Dahlkvist E Johnson 150 000 DIRIGERING

Christian Karlsen INSTRUMENTTEKNIKER E Johnson 75 000 Tapio von Boehm Ingen stipendieutdelning 2009 E Johnson 35 000 Johan Larsson E Johnson 35 000

65 KOMPOSITION

Mattias Hansson Springer-Nissvandt 40 000 Ylva Lund Bergner Springer-Nissvandt 40 000 Axel Rudebeck Springer-Nissvandt 40 000 David Lennartsson Springer-Nissvandt 30 000 Andrea Lindberg Tarrodi Svedbom/Wachtmeister 25 000 Martina Tomner Springer-Nissvandt 25 000 Molly Kien Springer-Nissvandt 25 000

STIPENDIEJURYER 2009

sång violoncell/kontrabas orgel Anita Soldh Elemér Lavotha Johannes Landgren Mikael Bellini Mikael Sjögren Anders Bondeman Niklas Björling Rygert Johan Stern Ralph Gustafsson Håkan Hagegård Hege Waldeland Olle Johansson Marianne Häggander Mattias Wager Britta Johansson träblåsinstrument Knut Sönstevold slagverk piano Joanna Markson Falk Anders Loguin Staffan Scheja Staffan Mårtensson Anders Haag Jens Harald Bratlie Fredrik Söhngen Einar Nielsen Anders Kilström Johannes Thorell Mika Takehara Irène Mannheimer Niklas Sivelöv dirigering 66 bleckblåsinstrument Kjell Ingebretsen Sven-Erik Eriksson Andreas Hanson boon Ib Lansky-Otto Christina Hörnell Inger Wikström Per Sjöberg Thomas Schuback Lilian Carlsson-Nyqvist Gustaf Sjökvist

tidstrogna instrument ackompanjemang Clas Pehrsson komposition freund/pauli Lars Brolin Hans Gefors Stefan Bojsten Kerstin Frödin Victoria Borisova-Ollas Britt Marie Aruhn Karl Nyhlin Ole Lützow-Holm Elisabeth Boström Lena Weman Eriksson Marie Samuelsson Greta Erikson Rolf Martinsson Anders Kilström Thomas Sunnegårdh gitarr Göran Söllscher ensemble Jan-Olof Eriksson Mats Zetterqvist violin/viola Peder Riis Chrichan Larson Tale Olsson Jörgen Pettersson Gunnar Crantz Mats Widlund Anna Harju Cecilia Zilliacus Ulla Magnusson Peter Olofsson Den 30 januari avled Erland von Koch i en ålder av över 98 år. Man gör sig onekligen reflexioner över sam- bandet mellan ålder och aktivitet och söker historiska referenser för att om möjligt belysa detta eventuella samband. Vi känner alla till att tonsättare som Schütz, Verd i, St r av i n sk ij och Sibel iu s nådde en hög å lder och för svenskt vidkommande kan vi anföra namn som Alfvén och Rosenberg. En internationellt bekant komponist som nyligen fyllt 100 år är amerikanen Elliott Carter och födelsedagshyllningarna koncentrerades kring att han fortfarande är fullt konstnärligt verksam. Skulle sambandet mellan ålder och aktivitet helt enkelt vara detta att ju mer man jobbar desto längre lever man? Hjärnans aktivitet som en förutsättning för kroppens vitalitet? Man är benägen att tro på ett sådant samband när man begrundar det faktum att Erland var aktiv in i det sista. Detta var ingenting som In memoriam blev påfallande först under hans senare år, att han un- 67 der tidigare delen av sitt liv höll inne med arbetsvil- jan, så att säga sparade sig för prestationer längre fram. Tvärtom! När man tar del av Erlands biografi och inte minst hans självbiografi slås man av hur han redan i unga år utvecklades till ett arbetsjärn. Det börjar med studierna: kontrapunkt och kom- position, piano och orgel och sist men inte minst di- rigering. Detta fortsatte under det egentliga yrkeslivet som för Erlands vidkommande till en början utveck- lades till en blandning av tjänsteman på radion, alltså dåvarande Radiotjänst, och frilansande dirigent. Ar- betet på radion blev en riktig diversehandel: konserter, teknikerjobb, bandinspelningar och grammofonski- vor med flera gånger både svårbemästrade och roande inslag. Tilläggas bör att Erland ingalunda var ensam tonsättare på täppan eftersom han vid sin sida hade Lars-Erik Larsson som hade dirigent- och komposi- tionsuppgifter. Redan då kunde man se hur radion mer och mer blev den viktigaste arbetsgivaren för pro- fessionellt verksamma musikpersoner och detta inom både det konstnärliga och administrativa området, en utveckling som fortsatte i några decennier till. Beträffande Erland som dirigent har jag ett person- och möjligen kan man säga att han delvis har sig själv att ligt minne: i mitten av 40-talet bevistade jag en konsert skylla. Men bara delvis. Det är nämligen inte fråga om i Stockholms Konsertförening där han dirigerade sin nationalromantiska rapsodier utan det folkmusikaliska egen Sinfonia Dalecarlica, en symfoni som han seder- utgångsmaterialet är väl integrerat i den kompositoriska mera drog tillbaka. Det speciella med denna konsert var uppbyggnaden där sofistikerade kontrapunktiska tek- att dess tema var svenska tonsättare dirigerandes egna niker samsas med avancerade rytmiska mönster vilka verk. Förutom Erland framträdde Karl-Birger Blom- senare är ett slags parallell till Bartoks bruk av bulgaris- dahl med sin Concerto grosso och John Fernström med ka sammansatta rytmer och där man kanske rentav kan sin klarinettkonsert, dock inte som solist. Detta stäm- komma att tänka på Boris Blachers så kallade variabla mer till eftertanke. Dåförtiden var det tämligen själv- metrik. Ytterligare en betydelsefull aspekt bör här näm- klart att komponister också skulle vara om inte dirigen- nas: den stora spridningen av Erlands musik i utlandet ter så i alla fall bekanta med dirigerandets konst, något vilket dels kan sägas bekräfta den folkmusikaliska bil- som ju har historiska anor sedan mitten av 1800-talet. den nu färgad av det exotiskas lockelse, dels också tala Den dirigerande komponisten är inte längre en själv- för musikens förankring i det musikantiska. klarhet och man kan beklaga att tonsättare nuförtiden Jag ska inte våga mig på en mer ingående karak- inte har den erfarenhet som arbete med en orkester eller teristik av Erlands musik utan i stället sluta med ett större ensemble ger för det egna komponerandet. försök till en sammanfattning av min minnesbild av 68 Från Radiotjänst och dirigerandet gjorde Erland så honom. De ord som då osökt anmäler sig är öppenhet språnget till Musikhögskolan som lärare i harmoni, och ljus. en tjänst som han innehade i 23 år. Under alla dessa år Erland von Koch blev år 1957 ledamot av denna aka- och även tidigare var det sällan eller aldrig som Erland demi. klagade över att arbetsbördan hindrade honom från att komponera. Tvärtom tycktes han ha sett sina olika Gunnar Bucht aktiviteter som ett mycket värdefullt komplement till det egna komponerandet vilket ändå var den uppgift som han såg som sin centrala. Även på detta områ- de utvecklade Erland en stor aktivitet med hänsyn Musikdirektören och musikförläggaren professor till genrebredd och växelbruk mellan – om jag så får emeritus Lennart Reimers avled den 24 mars 2009. säga – musik i sin egen rätt å ena sidan, å andra sidan Han var född i småländska Algutsboda den 31 mars funktionell eller ändamålsbestämd musik. I den sist- 1928. Hans utbildning i musik blev den vid tiden om- nämnda gruppen märks bland annat filmmusik där kring 1950 vedertagna för en ung musikbegåvning han i ett halvt dussin filmer samarbetade med Ingmar som inte avsåg att bli solist – musiklärarexamen tog Bergman. Vänder vi oss till den repertoar som så att han 22-årig 1950, sex år senare även högre organist- säga beställts av honom själv till sig själv oavsett om och kantorsexamen. Hans bana i musiklivet började musiker hade givit incitamentet eller ej så är den rik också traditionellt – 1954-61 var han musiklärare vid och mångskiftande och inte lätt att fånga i några få Statens normalskola i Stockholm. ord inom ramen för en kortfattad minnesteckning. Men Lennart hade vidare vyer. Direkt efter musik- Ofta gör man det enkelt för sig genom att säga att lärarexamen började han vid Uppsala universitet att hans musik bygger på svensk folkmusik. Erland själv hos Carl-Allan Moberg studera den vetenskap som tyckte att det var en ytlig eller förenklad uppfattning ännu hette musikforskning, och han blev fil. kand. 1954. Han visade sig tidigt vara en skicklig skribent Lennarts mycket stora samling material om Alice och stilist, och den egenskapen utnyttjade han re- Tegnér finns på Statens Musikbibliotek sedan1997 . dan från 1951 och tio år framåt som musikkritiker i Doktorsavhandlingar om musik för barn är ovan- Stockholms Tidningen, därefter lika lång tid i Svens- liga, och Lennart fick stor uppmärksamhet kring sin ka Dagbladet. forskning och, inte minst, sin analytiska forskarbe- Som musiklärare visade han sig vara idérik och gåvning. Han blev 1984 docent i musikvetenskap och nyskapande, och redan nu märktes hans känsla för 1989 professor i musikpedagogik, Sveriges förste, vid den nya musiken. Han blev snart handledare vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Där grundade Kungl. Musikhögskolan (kmh). Men hans intresse han tillsammans med Kurt Lindgren Musikpeda- för samtida musik förde honom också in på en annan gogiskt Centrum (mpc), vars verksamhet han sedan väg. År 1962 blev han förlagschef och vd för det anri- ledde. mpc har haft och har alltjämt stor betydelse ka Nordiska Musikförlaget, som nu ingick i den stora för musikpedagogisk utbildning och forskning i Wilhelm Hansen-gruppen av musikförlag. Därifrån Norden. Det ingår numera i Institutionen för musik, gick han 1971 vidare som chef för det internationellt pedagogik, samhälle vid kmh. Sedan 1991 bedriver välkända Universal Edition i Wien, där han fick goda mpc även forskarutbildning, och där har producerats kontakter med musiklivet i många länder. ett stort antal uppsatser och ett flertal avhandlingar. Lennart Reimers hade nu kraftfullt och färgstarkt Lennart Reimers var en produktiv författare, och i inlett de två karriärer inom musiklivet som han un- sitt eget skrivande rör han sig över ett brett spektrum. 69 der resten av sitt liv med stor framgång skulle odla Bland pedagogiska skrifter kan nämnas läroboken i parallellt – å ena sidan som pedagog och forskare, å konst- och musikhistoria för gymnasiet Från ben- andra sidan som förlagsman. Man kan säga att han flöjt till tonband (1966, med Gerd Reimers), Kreativ även i viss mån förenade dessa båda linjer som redak- musikundervisning (1977), Våra skolsånger (1992), där tör i flera tidskrifter: 1961-72 musiklärarnas tidning han både var redaktör och författade de historiska Musikkultur, 1968-72 International Music Educator. avsnitten. På mpc gav han 1992 ut Musikpedagogik. Han var under dessa år ordförande i publikations- En triptyk om skolvisa, skolkör och skolmusik i Sve- kommittén hos isme (International Society for Mu- rige, i historiska och internationella perspektiv. Just sic Education). Därtill ingick han i redaktionen för före sin död fullbordade han ett bokverk om musik- Musikrevy under 15 år, 1976-91. pedagogikens historia, ett stort projekt som han ar- Under åren 1975-88 undervisade Lennart Reimers betat med i flera decennier. i musikhistoria för musiklärarstudenter på kmh, och Tillsammans med hustru Gerd har han även givit han utvecklade ämnet genom att ta in sociologiska, ut mera populärt inriktade böcker som Wienerval- psykologiska och antropologiska aspekter. År 1983 sen och familjen Strauss (1975), På vandring med Franz disputerade han i Göteborg på en avhandling om Schubert (1997) och Gösta Nystroem – Musikern, Må- Alice Tegnérs barnvisor. Hans utgångspunkt var ett laren, Människan. I dessa böcker framträder Lennart i svensk musikhistoria tämligen unikt fenomen: ett Reimers inte bara som forskare och pedagog, han vi- stort antal kompositioner, barnvisor av Alice Tegnér, sar sig också vara en djupt engagerad folkbildare. På har blivit kända för praktiskt taget hela Sveriges be- det området låg inte minst körsången honom varmt folkning under flera generationer. Hur har detta gått om hjärtat. Åren 1958-62 var han förbundsdirigent i till? Hur är visorna beskaffade? Hur blev de sådana de Stockholms Körförbund, och han skrev på 1990-talet blev? Hur uppnådde de en så omfattande spridning? flera artiklar om körmusikens historia. År 1975 sta r tade Lenna r t och Gerd Reimers t i l lsa m- Lennart Reimers var en härlig och rikt begåvad mans ett eget förlag, Edition Reimers, med Lennart människa, på en gång djupt lärd och mänskligt utåt- som förlagschef, senare styrelseordförande. Förlagets riktad. Att uppleva honom som lärare och föreläsare utgivning omfattar både böcker och noter. Böckernas var alltid fascinerande och fantasieggande. Lennart ämnen och inriktning har stor spridning, från mu- var full av kunskap, full av liv, full av engagemang. sikvetenskap till utåtriktade skildringar av musikli- Han var min mångårige vän och kollega. En män- vet. Här finns Lennarts och Gerds egna böcker, här niska som han är svår att ersätta i svenskt musikliv, finns Martin Tegens Populärmusik under 1800-talet, och vi är många som saknar honom. Berit Tohvers bok om Gottfrid Boon, Lennart Hed- År 1971 blev Lennart Reimers ledamot av denna walls Svensk musikhistoria och min egen avhandling akademi. Ny sång i fädernas kyrka. Notutgivningen präglas av två intressanta drag. Å ena sidan har förlaget produ- Bengt Olof Engström cerat en ansenlig mängd mångskiftande körmusik, helt i Lennarts egen anda som körmänniska. Å andra sidan finns också en sparsmakad utgivning av nutida tonsättares verk, Tonsättarnas torg med A r ne Mel l nä s, Den 13 maj 2009 avled ledamoten överbibliotekarien Torsten Nilsson, Folke Rabe, Anders Eliasson, Jan W. Anders Lönn. 70 Morthenson, Karin Rehnqvist, Henrik Strindberg, Han föddes den 5 mars 1943 och växte upp i ett bur- Jonas Forsell, Per Mårtensson. get hem i Saltsjö-Duvnäs, ett hem präglat av kulturin- Förlaget skapade 1985 utmärkelsen »Kristallen den tressen med konst, litteratur och musik. fina«, avsedd att ges till musiker som gjort särskilda Efter studentexamen läste Anders Lönn i Uppsala insatser för den nutida musiken. Den delas ut på Ny- och tog en fil. kand. med musikvetenskap som huvud- årsdagen och har nu tilldelats över 20 personer och ämne. Professorn i musikvetenskap Ingmar Bengts- ensembler. I samband med sin 70-årsdag 1998 instif- son insåg snabbt hans stora begåvning och engagerade tade Lennart Reimers en stipendiefond för att gynna honom som lärare i musikhistoria och såg till att han den musikpedagogiska forskningen vid kmh. Årligen blev medlem av Svenska samfundet för musikforsk- delar fonden ut stipendier till framstående forskare. ning. Anders Lönn blev så småningom medlem av Förtroendet för Lennart Reimers var stort, och samfundets styrelse och redaktör för dess tidskrift, han fick åtskilliga tunga uppdrag inom både svenskt Svensk tidskrift för musikforskning. Men än vikti- och internationellt musikliv. Några har nämnts. Han gare var att Bengtsson 1965 lät engagera Anders Lönn var vidare under olika perioder bland annat styrel- som medarbetare i Svenskt musikhistoriskt arkiv. Vid seledamot i Svenska Musikförläggareföreningen och denna dokumentationscentral för svensk musik och stims:s informationscentral, ordförande i svenska svensk musikhistoria fick han möjlighet att utveckla sektionen av iscm, ordförande i Fylkingen och i sitt interesse för att systematisera och katalogisera nmpu:s arbetskrets för musikpedagogisk forskning, musik och musiklitteratur. Han gavs också tillfälle att ordförande i Akademiens utbildningsnämnd och representera arkivet vid den internationella musik- i ems, president i det internationella musikpedago- biblioteksförening, iaml:s årsmöten (International giska organet raime (Research Alliance of Institutes Association of Music Libraries, Archives and Docu- for Music Education) och generalsekreterare i det in- mentation Centres). Han drogs snabbt in i iaml:s ar- ternationella organet för skolmusik eas. bete, och deltog i ett antal kommittéer och projekt. 1974 valdes han till generalsekreterare för iaml och leger stor omtanke. Bakom hans stillsamma allvar blev 1983 dess president. Han hade ett par år tidigare och något torra humor, fanns en varm personlighet valts till ordförande i den svenska musikbiblioteksför- som brann för det som han såg som sin livsuppgift. eningen, ett uppdrag han hade under 22 år. Under sjuttiotalet lämnade Anders Lönn arkivet Veslemöy Heintz/Åke Holmquist för att under en period vara biträdande redaktör för andra upplagan av Sohlmans musiklexikon. Hans ansvarsområde var musikvetenskap och han skrev en stor mängd artiklar och redigerade ännu flera. Hovsångaren, professor Erik Saedén avled den 3 no- Som uppskattad musikforskare och en erkänt duglig vember. Han föddes i Vänersborg 3 september 1924. administratör samt djupt involverad i både nationella Studerade vid Musikhögskolan i Stockholm 1945-52, och internationella musikbiblioteksfrågor var det själv- där han förutom tre års studier vid operaskolan under klart att Anders Lönn 1980 utnämndes till överbibliote- denna tid avlade såväl högre kantors- och organistex- karie för Musikaliska Akademiens bibliotek. Bibliote- amina som sångpedagogisk examen. Han sjöng första kets sista band med Akademien klipptes av när det 1981 gången på Kungl. Operan i en mindre roll 1951 men blev en del av Statens musiksamlingar. När biblioteket den stora egentliga debuten kom i Ture Rangströms 1996 flyttade från de visserligen charmiga, men rätt Gilgamesj -52. otidsenliga lokalerna vid Nybrokajen till moderna lo- Under sina drygt 30 år vid Operan sjöng han 130-ta- 71 kaler i Bonnierhuset på Torsgatan, tyckte Anders Lönn let roller, gästade bland annat Berlin och Bayreuth, att det var rätt tid för ett namnbyte. Statens musikbib- framträdde frekvent på konsertestraderna liksom liotek blev bibliotekets nya namn. På det personliga i radio och kyrkor runt om i landet. Alla somrar på planet behölls dock bandet med Akademien: Han val- Drottningholmsteatern inte att förglömma! Var dess- des in i Musikaliska akademien 1983. I Akademien hade utom 57-62 kantor i Oscarskyrkan samt lärare i sång han flera uppdrag: han satt i styrelsen som vice preses, på Musikhögskolan 72-82. En epok i sig själv lade han var med i Forsknings- och publikationsnämnden och grunden för flera följande med sin 60-åriga pedago- var under flera år ordförande i Berwaldkommittén. giska gärning! Hovångartiteln förlänades han -66, Katalogiseringsfrågorna låg honom varmt om hjär- Litteris et Artibus -75, och professors namn -86. tat. Vid moderniseringen av de svenska bibliotekens Det föll sig naturligt och självklart att de stora all- katalogsystem från anglo-amerikanska till svenska varsrollerna i såväl klassisk som modern opera tidigt förhållanden deltog han i arbetet som specialist för föll på hans lott. Hans musikaliska, tekniska bered- musikalier och fonogram. Här kom hans analytiska skap, hans arbetslust och arbetsförmåga möjliggjorde och pedagogiska förmåga väl till sin rätt. uppgifternas stora antal (det blev cirka 160 roller till Anders Lönn insåg de möjligheter som den nya da- slut!). Hans allvar berörde men det fanns väl de som tortekniken erbjöd. Under hans tid fick biblioteket ett i början såg honom som den duktige kantorn på ope- modernt utlåningssystem med on-line katalog. Bib- rascenen. Kollegor och andra som kände honom mer liotekets webbplats var hans speciella skötebarn som privat visste dock berätta att bakom den allvarlige ar- han ständigt utvecklade. Den innehöll efterhand även tisten med den stora arbetsförmågan fanns också en skannade dokument ur bibliotekets rika samlingar. självironisk, glad, generös och omtänksam människa. Anders Lönn var en mycket uppskattad chef vid När rollerna av det så kallat komiska slaget kom lyftes Statens musiksamlingar och visade personal och kol- även den sidan fram på scenen. Det lyste av artistisk lust och spelglädje kring honom och varm mänsklig- Den 19 november avled Elisabeth Söderström- het som kom att färga även de mest dramatiska rollge- Olow. Hon föddes i Stockholm den 7:e maj 1927, och stalter. I hans väldiga repertoar, förutom opera, ora- växte upp i en skyddad och kärleksfull miljö med två torier, andliga och världsliga sånger, rymdes också allt systrar att bråka med, självklart god uppfostran och från Kristus till Lycklandsresan och Evert Taube! med konst och kultur som lika självklara ingredienser »I beg y nnelsen var ordet« står det sk rivet hos evang- i tillvaron. Medmänsklighet, vilja att ta hand om och elisten liksom »att ordet blev till kött«. Så kändes det att hjälpa när så behövdes, ingick också i uppfostran. när Erik sjöng, inte bara för att varje stavelse i texten Pappa var affärsman och sångare, med en vacker och gick fram men tanken, meningen bakom orden och välskolad röst och med honom sjöng Elisabeth duetter musiken förmedlade han med en alldeles personlig redan som liten flicka. Pappa hämtade sig mamma i varm skärpa. Den mättade skönheten i hans karak- Ryssland. En vacker intelligent, och temperamentfull tärsfulla baryton gav allvaret en speciell resonans som kvinna. Hon var konsertpianist, utbildad vid Konser- till exempel när han sjöng Gustaf Nordqvists tonsätt- vatoriet i Sankt Petersburg. Kring hemmets gästfria ning av Karlfedts Psaltare och lyra. »Giv psaltare och bord samlades många gäster, hördes många språk och lyra när mödan görs oss lång, betag oss ej den dyra, många glada skratt. den ljuva lust till sång.« När Erik Saedén reglements- Elisabeths röst, liksom hennes stora teaterbegåv- enligt gick i pension från Kungl. Operan 1981 efter 30 ning upptäck tes förstås t id ig t, vägen t i l l Opera n verka- 72 intensiva år där återstod honom nära trettio år till av de självklar. Hon började skola sin röst hos den legen- full verksamhet! Nya och gamla uppgifter där och an- dariska Madame Andrejeva von Skilondz, tidigare än norstädes. Och alla elever! Två dagar innan sin bort- brukligt är, men Elisabeth gick troligen inte att hejda. gång var han solist i Larson-Gullbergs Förklädd Gud Madame, noggrann men bestämd utbildare av en stor där det om Apollon står att denne av gudarna dömts del av Kungl. Operans solistkår i mitten av 1900-talet, att försörja sig som dräng ett år men »hans sanna hem gav henne en säker sångteknik och ledde hennes vi- är sagan, hans själ är lyra och dikt«. På inspelningen dare utbildning med kärleksfull omsorg, varningar, från 1956 sjunger Saedén med generationskamraten när så behövdes och mycken uppmuntran! Elisabeth Söderström. Denna sista gång den första no- Samtidig skolgång i Nya Elementar för Flickor. Sko- vember i Sundbybergs kyrka var det den unga fram- lan hade en teaterförening i vilken Elisabeth kom att gångsrika sopranen Emma Vetter som framträdde bli den lysande stjärnan. Hon kunde hösten -47 välja tillsammans med honom, den dryga 50 år äldre kol- mellan de två stora teaterutbildningarna i Stockholm, legan! Den »möda som görs oss lång« som dikten talar Dramatens elevskola eller Operaskolan, och var även om besparades väl inte heller honom men betog ho- erbjuden en utbildningsplats för pianister på Sveriges nom heller aldrig »den dyra, den ljuva lust till sång«. Radio. Hon valde Operaskolan! Så lyckligt naturlig för den »vars själ är lyra och dikt«! Under operaskoletiden fick hon ofta göra inhopp i mindre roller på Operan och hennes studietid avslu- Folke Abenius tades med att som examensprov sjunga huvudrollen i Jolantha av Tjajkovskij på Kungl. Operan. Nu var det bara f u l l far t f ra måt ! Reda n före operaskola n hade hon debuterat på Drottningholmsteatern som Bastienne i Mozarts opera Bastien et Bastienne (hon kom sedan att återvända till denna teater, som verkligen hade en stor plats i hennes hjärta, nästan varje sommar och dam, titelrollen i Jenufa, Katja i Katja Kabanova och blev dess konstnärliga ledare under åren 93-96). så den fantastiska Emilia Marty i Testamentet. Flera Den verkliga debuten vid Kungl. Operan skedde av dessa roller finns inspelade på cd – det hann hon som Susanna i Mozarts Figaros bröllop och till att också med! börja med var Mozarts lyriska sopranroller den Och Straussrollerna så otroligt psykologiskt ut- självklara repertoaren för Elisabeth. Även Donizetti. mejslade. Gripande, levande personer på scenen. Men rösten växte, liksom aptiten på nya spännande Man skall inte glömma den italienska repertoaren, roller. Och gästspelsanbuden ramlade in! Världen främst Puccinis Mimi och Musette, Madame But- öppnade sig efter krig och efterkrigstid och svenska terfly och Liu. Eller Eurydike i Glucks Orfeus. Ope- sångare var redo. retter! Hennes lysande humor bidrog till ovanligt Den internationella karriären startade vid Festspe- oemotståndliga situationer och lurade ofta medspe- len i Salzburg i PfitznersPalestrina ,(-55) och -57 var hon larna till oväntade skratt. Man kan tala länge om Eli- redo för kompositörens roll i Strauss Ariadne på Naxos sabeth och allt hon gjort. Som romanssångerska var i Glyndebourne. Hon blev snabbt en mycket älskad ar- hon utan konkurrens. Hon sjöng romanser på alla tist i Glyndebourne och i hela Storbritannien. Fler rol- de språk vi känner och några till, med perfekt uttal ler i Glyndebourne: Octavian i Rosenkavaljeren, Ma- och samma inkännande i texterna som vi fick röras delaine i Capriccio Christine i Intermezzo, Fidelio, (alla av från operascenen. höll andan, men det gick alldeles utmärkt). Hon sjöng Den sista roll hon studerade in var Den gamla Gre- 73 även den första urpremiären i Glyndebourne, Elisabeth vinnan i Spader Dam, som hon sjöng mot Placido i Henzes Elegy for young lovers. Och många fler. Domingo på Metropolitan, år -99, där hon sjungit så Covent Garden, Metropolitan, Wien – världen låg många roller på 60-talet. Hon fortsatte att sjunga så öppen! Men hon hade nu en egen växande familj, en länge hon kunde. Sedan länge hade hon undervisat kärleksfull make – ungdomssvärmeriet som blev föl- och givit masterclasses var hon än drog fram och elev- jeslagare för hela livet – och så småningom tre söner, erna dyrkade henne. Själv gladdes hon över flera unga hennes glädje och stolthet. Det kom mycket tvivel in begåvningars utveckling, men inte utan saknad. Det i bilden: hur göra rätt, hur välja? Men konsten stäl- var sjunga hon ville, upptäcka verkens oändliga skön- ler sina villkor; det finns inget mer frustrerande för het och ge dem till sin publik. en artist än att se tiden gå utan att få uppträda. Eli- Elisabeth fick titeln Hovsångerska1959 och tilldela- sabeth var rättvis: hon var hemma hos familj och sin des ett stort antal utmärkelser, som Litteris et Artibus, svenska publik så mycket som möjligt, sjöng på Kungl. Vasaorden och blev kallad till Commander of the Bri- Operan och lärde in nya partier för att sedan ge sig av tish Empire för att bara nämna några. Hon blev invald igen men kom alltid tillbaka. Detta renderade henne i denna Akademi 1965. på 70-talet en unik utmärkelse. Europas operachefer hade instiftat ett trohetspris för artister, som trots en Kerstin Meyer-Bexelius omfattande karriär varje år återvände för att sjunga på sin »moderscen«. Priset fick namnet »Fidelio«, och det första till delades Elisabeth! Att räkna upp alla Elisabeths roller skulle leda för långt. Men låt mig särskilt nämna de ryska och tjeck- iska rollerna som Tatjana i Eugen Onegin, Lisa i Spader SVENSKA LEDAMÖTER

74 Nyinvalda ledamöter

Thomas Anderberg är en uppskattad kritiker och framstående författare med såväl vetenskaplig som skönlitterär bredd. Han är också en framstående pe- d a gog och t jä n stgör v id fi losofi sk a i n st it ut ionen i Upp - sala. Thomas Anderbergs vetenskapliga författarskap berör centrala frågor även för musiklivet såsom etik, estetik och religion. Sedan han i början av 1990-talet flyttade tonvikten från litteraturanmälande till mu- sikrecenserande har vidden i artiklarnas omfång och inriktning utökats. I artikelmängden ingår allt från korta skivrecensioner till större essäer, debattartiklar, intervjuer och ett stort antal krönikor. 75 : KRISTIN LIDELL KRISTIN F oto :

Carl-Axel Dominique debuterade 1966 med bland Mats Edén är en mycket framstående musiker, tillika annat Charles Ives komplexa Concordsonat på pro- riksspelman, med fast förankring i värmländsk grammet. Han har sedan dess under sin karriär, varit folkmusiktradition – mångårigt aktiv som spelman, en pionjär i Sverige för pianomusik av kompositörer tonsättare och pedagog. Han har också varit en av som Alkan, Jolivet, Rzewski och inte minst Olivier de viktigaste aktörerna i den svenska folkmusikens Messiaen. Han har också framfört ett stort antal ur- utveckling sedan 1970-talet. Som konstnärligt uppföranden av ny svensk musik. Vid sidan av sin ledande i folkmusikgruppen Groupa, har han sedan gärning som interpret av västerländsk konstmusik 1980-talets början inspirerat till både utvecklingen har Carl-Axel ägnat sig åt musik i alla genrer. Han av ensemblespel inom svensk folkmusik och till har med lätthet rört sig mellan Haydn och Zappa, Sa- framväxandet av det man idag kallar världsmusik. tie och fri improvisation, filmmusik och revy – alltid Vid sidan av sin rika musikergärning är han också med samma nyfikenhet och glädje. verksam som tonsättare. UTLÄNDSKA LEDAMÖTER

76 : TONY HUTCHINGS TONY F oto :

Tale Olsson är en stark profil inom kammarmusik­ Som violinsolist har Irvine Arditti uruppfört verk livet i Sverige. 1981 grundade hon Talekvartetten som som tillägnats honom av snart sagt alla det sena hon ledde i 15 år. Kvartetten var mycket aktiv i både 1900-talets stora modernister. Att han är en strålande svenskt och internationellt musikliv och har betytt violinist med en teknisk briljans och en fantastisk mycket för kammarmusikscenen i Sverige. Tale nyfikenhet och aptit på nya verk har gett honom Olsson har suttit förste konsertmästare i flera svenska en unik ställning i musikvärlden. Men hans största orkestrar. Hon uppträder ofta som violinsolist med de gärning ligger ändå inom det kammarmusikaliska olika orkestrarna runt landet med repertoar av bland fältet som primarie i Ardittikvartetten i 35 år. Denna annat Schumann, Berg, Sjostakovitj, Mendelssohn världsberömda kvartett har uruppfört flera hundra och Mozart. stråkkvartetter och har lämnat ett outplånligt avtryck i 1900- och det tidiga 2000-talets repertoar. 77 : CHARLOTTE OSWALD CHARLOTTE F oto :

Brian Ferneyhough ä r e n s t a r k o c h b e t y d e l s e f u l l p r o fi l Palle Mikkelborg har under många år varit en av i det internationella musiklivet, och vars kompositions­ Europas främsta och mest särpräglade jazzmusiker attityd enkelt skulle kunna benämnas som en av de och tonsättare. Också som arrangör och dirigent har tydligaste uttycken för »New Complexity«. Hans han spelat en central roll på europeiska scener. Som s t or s l a ge t i nt r i k at a s t r u k t u re r b ölj a r ge nom mu s i k e n , p å trumpetsolist har han samarbetat med framstående ett sätt som Pierre Boulez benämnde som en polyfoni av och historieskapande ensembler ledda av Gil Evans polyfonier. Hans inflytande som kompositionslärare i och George Russell. Inspirerad av 1900-talets Freiburg och San Diego har varit mycket stort, och hans konstmusik, av elektronikens möjligheter och med verk, med tonvikt på kammarmusiken spelas över hela sin förnimbara strävan mot en musik fylld av såväl världen. Han var gästprofessor vid kompositionsklassen andlighet som skönhet har Palle Mikkelborg för vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm under flera år alltid skapat sig ett eget rum i musiken. på 1970- och -80-talen. 78 : SIMON FOWLER/EMI CLASSICS FOWLER/EMI SIMON F oto : : STÉPHANE DE BOURGIES DE STÉPHANE F oto :

Truls Mörk är utan tvekan en av Norges allra främsta Wolfgang Rihm tillhör sedan många år de mest musiker genom tiderna. Sedan 1989 turnerar han över uppmärksammade och runt om i världen framförda hela världen och spelar med de stora orkestrarna, tyska tonsättarna. Hans verklista är mycket lång såväl som i varierande kammarmusikaliska konstel- och spänner över alla kategorier, men med viss lationer. Truls Mörks repertoar spänner från barock tonvikt på orkestermusik och stora besättningar. till nutid och han har fått en rad utmärkelser för Bland hans musikdramatiska verk märks operan sina grammofoninspelningar, exempelvis »Franska Hamletmaskinen från 1986, och den stora sceniska pressens pris« flera gånger. monodramen Das Gehege från 2006. Wolfgang Rihms musik karaktäriseras av stor uttrycksfullhet, och ett odogmatisk förhållande till både traditionell modernism och tonal tradition. 79 bergmann : W. W. F oto :

Grigory Sokolov är idag ansedd som en av de största och mest personliga pianovirtuoser. Sokolov förvånar oss om och om igen med högst originella och kontroversiella tolkningar. Hans breda repertoar präglas både av en enorm kraft och intensitet, parat med rytmisk elasticitet, poesi och till synes oändliga färgskiftningar. Grigory Sokolov är idag en av de mest eftersökta pianisterna av världens stora orkestrar och dirigenter, samtidigt som han outtröttligt utforskar pianorepertoaren i sina solokonserter. Svenska ledamöter

Abenius, Folke, Professor, Regissör Ahlbäck, Sven, Professor, Fiolspelman Anderberg, Thomas, Docent Andersson, Benny, Professor Andersson, Greger, Professor Andersson, B Tommy, Professor, Dirigent, Tonsättare Andersson-Palme, Laila, Hovsångerska Aruhn, Britt Marie, Hovsångerska von Bahr, Gunilla, Flöjtist von Bahr, Robert, Skivproducent Belfrage, Bengt, Valthornist Bergfelt, Ingemar, Pianist Bergström, Mats, Gitarrist Akademiens ledamöter Berlin, Leo, Professor, Violinist Blomstedt, Herbert, Professor, Dirigent 80 den 31 december 2009 Bodin, Lars-Gunnar, Tonsättare Bodin-Karpe, Esther, Professor, Pianist Bohlin, Folke, Professor em. Bokstedt, Bertil, f.d. Operachef Bondeman, Anders, Professor, Organist Borisova-Ollas, Viktoria, Tonsättare Boström, Erik, Musikdirektör, Organist Broman, Malin, Violinist Bucht, Gunnar, Professor, Tonsättare Börtz, Daniel, Tonsättare Chini, André, Tonsättare, Dirigent Crafoord, Gert, Professor, Violinst Dominique, Carl-Axel, Pianist Edén, Mats, Riksspelman, Tonsättare, Pedagog Edlund, Lars, Tonsättare Ehrenlood, Lennart, Professor, Flöjtist Eliasson, Anders, Tonsättare Elmquist, Håkan, Grammofonproducent Engström, Bengt Olof, Fil. dr Ericson, Eric, Professor, Kördirigent Ericsson, Hans-Ola, Professor Erikson, Greta, Professor, Pianist Eriksson, Gunnar, Professor, Kördirigent Ernman, Malena, Operasångerska Kjellberg, Erik, Professor Eyron, Jan, Pianist Lanzky-Otto, Ib, Solovalthornist Fagius, Hans, Professor, Organist Laretei Bergman, Käbi, Pianist Finnilä, Birgit, Sångerska Larsson, Gunnar, Fil. lic. Forsberg, Bengt, Pianist Laurin, Dan, Professor, Blockflöjtist Fresk, Lars, Violinist Lavotha, Elemér, Violoncellist Fröst, Martin, Klarinettist Leygraf, Hans, Professor, Pianist Gabrielsson, Alf, Professor Lidholm, Ingvar, Professor, Tonsättare Gabrielsson, Ingemar, Professor Ligendza, Catarina, Kammersängerin Gedda, Nicolai, Hovsångare Lind, Michael, Kammarmusiker Gefors, Hans, Professor, Tonsättare Lindal, Anna, Dekan, Violinist, Vice preses Hagegård, Håkan, Professor, Hovsångare Lindberg, Christian, Trombonist Hall, Bengt, Verkställande direktör Lindenstrand, Sylvia, Hovsångerska Hall, Lennart, Professor Lindgren, Pär, Professor, Tonsättare Hallberg, Bengt, Pianist, Tonsättare Lindholm, Berit, Hovsångerska Hallin, Margareta, Professor, Hovsångerska, Tonsättare Ling, Jan, Professor Hanson, Sten, Tonsättare Loguin, Anders, Professor, Kammarmusiker Hardenberger, Håkan, Professor, Trumpetare Lundén-Bergfelt, Elisif, Pianist 81 Hardy, Rosemary, Sångerska Lundkvist, Erik, Musikdirektör, Organist Hedström, Åse, Tonsättare Lysell, Bernt, Konsertmästare, Violinist Hedwall, Lennart, Docent, Tonsättare Lännerholm, Torleif, Oboist von Heijne, Ingemar, Producent Löndahl, Tomas, VD, Konserthuschef Helmerson, Frans, Professor, Violoncellist Malm, Krister, Docent Hillborg, Anders, Tonsättare af Malmborg, Lars, Professor, Dirigent Hjorth, Ole, Spelman af Malmborg Ward, Paula, Tonsättare Holm, Anna Lena, Förste bibliotekarie Malmgren, Göran, Musikdirektör Holmquist, Åke, Fil. dr, Ständig Sekreterare Mannberg, Karl-Ove, Professor, Violinist Holmstrand, Bengt, Musikdirektör Mannheimer, Irène, Professor, Pianist Ingebretsen, Kjell, Professor, Hovkapellmästare, Preses Maros, Miklós, Tonsättare Irving, Dorothy, Professor, Sångerska Martinpelto, Hillevi, Hovsångerska Ivarsdotter, Anna, Professor Meyer-Bexelius, Kerstin, Professor, Hovsångerska Jahren, Helén, Oboist Milder, Joakim, Saxofonist, Kompositör Jennefelt, Thomas, Tonsättare, Vice preses Månsson, Ingemar, Musikdirektör, Kördirigent Johansson, Bo, Körledare Negro, Lucia, Pianist Johansson, Johannes, Rektor, Tonsättare, Kyrkomusiker Nilsson, Alf, Professor, Oboist Johnson, Bengt Emil, Programdirektör Nordenfors, Gunnar, f.d. Domkyrkoorganist Jormin, Anders, Professor, Kontrabasist Nordmark, Hans, Direktör Karkoff, Maurice, Tonsättare Nässén, Eva, Professor, Sångerska Karlsson, Henrik, Docent Ohlin, Gösta, Professor, Kördirigent Kingstedt, Sölve, Professor, Klarinettist Olofsson, Åke, Konsertmästare, Violoncellist Olsson, Tale, Violinist Thedéen, Harald, Professor, Violinist von Otter, Anne Sofie, Hovsångerska Thedéen, Torleif, Professor, Violoncellist Parkman, Stefan, Professor, Dirigent Thorvaldsson, Christer, Konsertmästare, Violinist Parmerud, Åke, Tonsättare Tobeck, Christina, Fil.dr, Musikdirektör Pehrsson, Clas, Professor Trobäck-Hesselink, Sara, Konsertmästare, Violinist Petri, Gunnar, f.d. Generaldirektör Ullén, Fredrik, Med. dr, Docent, Pianist Pålsson, Hans, Professor, Pianist Wennberg, Gunnar, Kammarmusiker, Valthornist Pöntinen, Roland, Pianist Westberg, Erik, Professor, Kördirigent Ramsten, Märta, Docent Wiklund, Anders, Professor Raymond, George, Konsertmästare, Violinist Wikström, Inger, Pianist, Tonsättare Rehnqvist, Karin, Tonsättare Willemark, Lena, Sångerska Riedel, Georg, Kompositör Wixell, Ingvar, Hovsångare Rondin, Mats, Professor, Dirigent, Violoncellist Wolf, Endre, Professor, Violinist Rydén, Susanne, Operasångerska Zetterqvist, Mats, Konsertmästare, Violinist Rydinger Alin, Cecilia, Professor, Dirigent Åberg, Lennart, Jazzmusiker Samuelson, Mikael, Sångare Åhlén, Carl-Gunnar, Fil.dr Samuelsson, Marie, Tonsättare Åstrand, Hans, Professor 82 Sandström, Jan, Professor, Tonsättare Öhman, Anders R., Advokat Sandström, Sven-David, Professor, Tonsättare Öhrwall, Anders, Professor, Kördirigent Schaub, Gérard, Professor, Flöjtist Östman, Arnold, Dirigent Scheja, Staffan, Prorektor, Professor, Pianist Schéle, Märta, Professor, Sångerska Scholz, Kristine, Pianist Schuback, Thomas, Professor, Dirigent Sjöblom, Alice Babs, Hovsångerska Sjökvist, Gustaf, Professor, Dirigent, Domkyrkoorganist Hedersledamöter Sjöqvist, Gunnar, Professor Sjöström, Gunnar, Professor, Pianist Welin, Ingrid, Fru Solyom, Janos, Pianist Welin, Per, Direktör Sparf, Nils-Erik, Violinist Wikström, Jan-Erik, f.d. Landshövding Stemme, Nina, Hovsångerska Stenlund, Dan-Olof, Professor, Kördirigent Stenson, Bobo, Pianist Strindberg, Henrik, Tonsättare Sundberg, Johan, Professor Svendén, Birgitta, Hovsångerska Söllscher, Göran, Professor, Gitarrist Sönstevold, Knut, Fagottist Tegen, Martin, Docent Ternhag, Gunnar, Professor Utländska ledamöter Manze, Andrew, Violinist, Dirigent Massengale, James, Professor Aho, Kalevi, Tonsättare Mikkelborg, Palle, Trumpetare Alain, Marie-Claire, Organist Mortensen, Lars-Ulrik, Dirigent, Cembalist Andsnes, Leif Ove, Pianist Muti, Riccardo, Dirigent Arditti, Irvine , Violinist Mälkki, Susanna, Dirigent Bengtsson, Erling Bløndal, Professor Mørk, Truls, Cellist Berglund, Paavo, Dirigent Nordal, Jón, Tonsättare Bonney, Barbara, Operasångerska Nordheim, Arne, Tonsättare Boulez, Pierre, Tonsättare Nørgård, Per, Tonsättare Brincker, Jens, Universitetslektor, cand. mag. Panula, Jorma, Professor Comissiona, Sergiu, Dirigent Penderecki, Krzysztof, Tonsättare Csaba, Peter, Tonsättare Pärt, Arvo, Tonsättare Dausgaard, Thomas, Chefdirigent Rautavaara, Einojuhani, Professor Davies, Peter Maxwall, Sir, Tonsättare Reich, Steve, Tonsättare De Priest, James, Dirigent Rihm, Wolfgang, Tonsättare Eötvös, Peter, Dirigent, Tonsättare Rilling, Helmuth, Professor Ferneyhough, Brian,Tonsättare Rozhdestvensky, Gennady, Dirigent 83 Fischer-Dieskau, Dietrich, Kammersänger Ruders, Poul, Tonsättare Gilbert, Alan, Dirigent Russell, George, Tonsättare Gossett, Philip, Professor Saariaho, Kaija, Tonsättare Groop, Monica, Operasångerska Sallinen, Aulis, Tonsättare Gubaidulina, Sofia, Tonsättare Salonen, Esa-Pekka, Dirigent Halffter, Cristóbal, Tonsättare Schreier, Peter, Kammersänger Harnoncourt, Nikolaus, Professor Schwab, Heinrich W., Prof. Dr Phil. Heiniö, Mikko, Tonsättare Segerstam, Leif, Hovkapellmästare Hendricks, Barbara, Sångerska Sigurbjörnsson, Thorkell, Tonsättare Holliger, Heinz, Oboist Sokolov, Grigory, Pianist Honeck, Manfred, Dirigent Spierer, Leon, Konsertmästare Jarrett, Keith, Pianist Sveinsson, Atli Heimir, Tonsättare Johnson, Graham, Pianist Sørensen, Bent, Tonsättare Järvi, Neeme, Dirigent Tellefsen, Arve, Professor, Violinist Kaljuste, Tönu, Kördirigent Thommessen, Olav Anton, Tonsättare Kamu, Okko, Dirigent Vasks, Péteris, Tonsättare Kelly, John-Edward, Professor, Saxofonist Klobuçar, Berislav, Dirigent Krummacher, Friedhelm, Professor Kvifte, Tellef, Musikforskare, Professor Leonhardt, Gustav, Cembalist Lindberg, Magnus, Tonsättare BESKYDDARE H. M. Konungen

FÖRSTE LEDAMÖTER H. M. Drottningen H. K. H. Kronprinsessan Prinsessan Christina Fru Magnuson

PRESES Professor, Hovkapellmästare Kjell Ingebretsen

VICE PRESIDES Tonsättare Thomas Jennefelt Dekan Anna Lindal

Kungl. Musikaliska STÄNDIG SEKRETERARE Fil. dr Åke Holmquist 84 Akademien

AKADEMIENS STYRELSE

Preses, vice presides, hovsångerska Britt Marie Aruhn, professor, kontrabasist Anders Jormin, pro- fessor Anders Loguin, verkställande direktör, kon- serthuschef Tomas Löndahl, musikdirektör Göran Malmgren, professor, tonsättare Sven-David Sand- ström, professor, pianist Staffan Scheja (suppleant), fil. dr, musikdirektör Christina Tobeck (suppelant

AKADEMIENS KANSLI

Ständig Sekreterare Åke Holmquist, Ständige Sekreterarens assistent Anna Ingvarsdóttir- Cronström, kamrerare Agneta Engblom, ekonomi­ assistent Helena Karlsson, kanslisekreterare Agneta Lagström Nyberg, producent Ann-Charlotte Hell, vaktmästare Kerstin Ericsson, arkivarie Katarina Thurell MUSIKALISKA AKADEMIENS NÄMNDER Nämnden för Utgivning av äldre svensk musik Professor Gunnar ­Ternhag (ordförande), professor Förvaltningsnämnden B. Tommy Andersson, fil. dr Mattias Lundberg, kon- f. d. Generaldirektör Gunnar Petri (ordförande), serthuschef Tomas Löndahl, professor Eva Nässén, rådgivare Bengt Ahrén, finansdirektör Mats Guld- Ständige Sekreteraren, fil. dr Owe Ander (adjung- brand, civilekonom Sverker Lundkvist, portfölj- erad), fil. kand, Margareta Rörby ­(huvudredaktör) förvaltare Staffan Thorslund, f. d. lands­hövding Jan-Erik Wikström, Preses (adjungerad), Ständige Kommittén för Franz Berwalds Samlade Verk Sekreteraren (adjungerad), kapitalförvaltare Fredric Professor Gunnar Bucht (ordförande), fil. dr Höglind (adjungerad), Kamreraren (före­dragande) Karin Hallgren, fil. dr Erling Lomnäs, professor Hans Åstrand, fil. kand. ­Margareta Rörby Stipendienämnden Tonsättare Thomas Jennefelt (ordförande), cellist Programråd Elemér Lavotha, violinist Tale Olsson, professor Clas Preses (ordförande), tonsättare Thomas Jennefelt, Pehrsson, professor Staffan Scheja, hovsångerska violinist Anna Lindal, professor Thomas Schuback, Anita Soldh, fagottist Knut Sönstevold, Kanslisekre- Ständige Sekreteraren, Producenten (föredragande) teraren (föredragande) Valberedningen 85 Forsknings- och publikationsnämnden Professor B. Tommy Andersson, ­docent Märta Ram- Professor Gunnar Ternhag (ordförande), fil. ­dr An- sten, professor Hans Pålsson, kompositör Georg ders Carlsson, professor Sverker Jullander, professor Riedel, professor Gustaf Sjökvist (suppleant), gitar- Clas Pehrsson, fil. dr Christina Tobeck, Ständige rist Mats Bergström (suppelant), operasångerska ­Sekreteraren (föredragande), Ekonomiassistenten Susanne Rydén (suppleant) (sekreterare)

Biografi-projektets redaktion Ständige Sekreteraren (ordförande), docent Thomas VISSA STIFTELSER OCH FONDER Anderberg, musikskriftställare Göran Bergendal, redaktör Tony Lundman, skriftställare Erik Wallrup Stiftelsen Albin Hagströms Minnesfond Arkivchef Dan Lundberg (ordförande), gitarrist Mats Musikpolitiska nämnden Bergström, musiker Jan Schaffer, musiker Jörgen Preses (ordförande, professor B Tommy Andersson, Sundeqvist, verkställande direktör Ulf ­Zandhers, fru professor Dag Hallberg, professor Anders Loguin, Kärstin Hagström-Heikkinen (adjungerad), musiker författare Niklas Rådström, tonsättare Marie Samu- Niklas Sundén (adjungerad), Kamreraren (adjung- elsson, journalist Maria Eby von Zweibergk (sekre- erad), Ständige Sekreterarens assistent (sekreterare) terare) Erik Järnåkers donation i Stina och Erik Lundbergs stiftelse Kungl. Musikaliska Akademien Ständige Sekreteraren vid Svenska Akademien Peter Englund (ordförande), Ständige Sekreteraren Åke Stråkinstrumentfonden Holmquist, advokat Anders R. Öhman Musikförläggare Kjell-Åke Hamrén (ordförande), ­cellist Elemér Lavotha (vice ordförande), f. d. ge- Stiftelsen The Rolf Schock Foundation neraldirektör Axel Edling, konsertmästare Bernt (Priskommittén i de musikaliska konsterna) Lysell, professor Torleif Thedéen, violinist Chris- Preses (ordförande), klarinettist Martin Fröst, pia- tian Bergkvist (suppleant), violinist Tale Olsson nist ­Roland ­Pöntinen, tonsättare Karin Rehnqvist, (suppleant), Kamreraren (adjungerad), Ständige operasångerska SusanneRydén, hovsångerska Nina Sekreteraren (adjungerad) Stemme, professor Torleif ­Thedéen, Ständige Sekre- teraren (adjungerad) Stiftelsen Saltö Musikdirektör Göran Malmgren (ordförande), Tonsättarprisen ur Christ Johnson Musik Pris Fund rektor Johannes Johansson, tonsättare Sten Melin, Tonsättare Anders Hillborg, tonsättare Per Mårtens- ekon. dr Alf Westelius, tonsättare Britta Byström, son, violinist Eva Lindal Jonas Forssell (suppleant), tonsättare Kim Hedås 86 (suppleant), tonsättare Thomas Jennefelt (supp- Bo Wallners tonsättarpris leant), dekan Anna Lindal (suppleant), profes- Tonsättare Anders Hillborg, tonsättare Per Mårtens- sor Anders ­Wiklund (suppleant), Kamreraren son, violinist Eva Lindal (adjungerad), Ständige ­Sekreteraren (adjungerad) Kungl. Musikaliska Akademiens Interpretpris Göran Lagervalls Stiftelse Preses (ordförande), tonsättare Daniel Börtz, hov- Ständige Sekreteraren Åke Holmquist (ordförande), sångerska Ann Sofie von Otter, konsertmästare Chris- Eva Sandberg (Stockholms stad), Ständige Sekrete- ter Thorvaldssom, trumpetare Tora Thorslund raren vid Akademien för de fria konsterna Olle Gra- nath, Sigismund Bergelt (Stockholms stad, supp- Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris leant), Preses vid Akademien för de fria konsterna Producent Kristin Lorentzson (ordförande), saxofo- Mats Edblom (suppleant), Kamreraren (suppleant) nist Joakim Milder, pianist Bobo Stensson, fil. dr Nils Wiklander, direktör Lena Åberg-Frisk Hugo Alfvén Fonden Professor Gunnar Ternhag (ordförande), director musices Stefan Karpe, fil. lic. Jan Olof ­Rudén, profes- sor Cecilia Rydinger Alin, universitetslektor Joakim Tillman, hovkapellist Alm Nils Ersson (suppleant), professor Sten Dahlstedt (suppleant), intendent Anders Lian (adjungerad), kamreraren (adjung- erad), Ständige Sekreteraren (adjungerad), Ständige Sekreterarens assistent (adjungerad, sekreterare) 87

Utrikesministerhotellet vid Blasieholmstorg i Stockholm där Kungl. Musikaliska Akademien har sitt kansli. Foto: Per B. Adolphson.