Expertstyre: En Avgränsning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Erik Albæk Expertstyre: en avgränsning Föreställningen att det moderna sam- ens normativa konsekvenser. I stället hället i allt högre grad använder sig har man sett samhällsutvecklingen som i av och därmed har blivit beroende av grund och botten gynnsam: Man verkar expertkunskap har framför allt formu- utan vidare ha övertagit upplysningsti- lerats av sociologer, som beskrivit och dens positiva uppfattning om kunskap analyserat övergripande samhällsför- och expertis. Därför har man inte sett ändringar i ett långsiktigt perspektiv. någon anledning att argumentera för Så har det varit historiskt, och så har varför samhällets ökade användning det också varit under de senaste årens och beroende av kunskap är av godo. diskussion om informations- och kun- Teknokratikritiken har tydligare erkänt skapssamhället.1 Två förhållanden har sin normativa utgångspunkt, först och kännetecknat sådana sociologiska sam- främst en allmän kapitalism- eller mo- tids- och framtidsdiagnoser. dernitetskritik, men också här verkar Det första är att de blott i smärre ut- utgångspunkten vara given, varför en sträckning explicit värderat utveckling- explicit normativ värdering av expert- 1. Anthony Giddens, Modernitetens följder (1996); Alvin Toffler, Maktskifte: Kunskap, rikedom och våld på randen till det 21:a århundradet (1990); Nico Stehr, Knowledge societies (1994). 25 Fronesis 29 inlaga 090328.indd 25 2009-05-12 11.32.19 ERIK ALBÆK styrets negativa effekter inte har setts litik, förvaltning och tjänsteproduktion. som nödvändig. En sådan analys fordrar emellertid först Utmärkande för litteraturen om en begreppsmässig såväl som normativ samhällets ökade användning av ex- avgränsning av expertstyret, betraktat ur pertkunskap är också att den empiriska ett statsvetenskapligt perspektiv. Först beskrivningen av sam- och framtidens då blir det möjligt att för det första få en utvecklingslinjer tecknas med mycket mer precis uppfattning om vilka exper- breda penseldrag, som endast i undan- terna är, hur ett expertstyre ser ut och tagsfall underbyggs med självständiga hur det kan undersökas empiriskt. Och empiriska undersökningar av expert- för det andra blir det möjligt att få en kunskapens betydelse för samhällslivet. normativ måttstock i förhållande till vil- I regel används i stället tillgängligt ken experternas faktiska inflytande i den empiriskt material för att eklektiskt och offentliga sektorn i Danmark kan värde- illustrativt teckna den positiva eller ne- ras som önskvärt eller icke önskvärt. gativa samhällsutvecklingen fram mot expertstyret. Ett mycket markant un- Varför dra in experter? dantag är dock professionssociologin, När man som här önskar undersöka som har tagit fram egna teorier och med föreställningen om expertstyre ur ett utgångspunkt från dem systematiskt statsvetenskapligt perspektiv, måste och empiriskt undersökt olika profes- man fråga sig om dessa aktörers mo- sioners uppkomst och funktionssätt.2 tiv kan förklaras med utgångspunkt Det är slående hur litet statsvetare i traditionellt politiskt tankegods: att har sysselsatt sig med expertstyre, såväl de maximerar den egna nyttan, det vill empiriskt som normativt. Det är märk- säga verkar för sina egna intressen och ligt med tanke på att uppfattningen om mål? Detta är i stor utsträckning fallet. expertkunskapens ökade betydelse för En viktig anledning till att man det moderna samhället just framhäver att använder experter är att det finns ett inte minst styrningen, och därmed den omättligt kunskapsbehov i det politisk- politiska styrningen, av samhället i ökad administrativa systemet. Den offent- omfattning påverkas av experter. Därför liga sektorn förväntas rent faktiskt lösa är avsikten här att undersöka föreställ- mängder av problem: sjukvårdsköer, ningen om expertstyre ur ett statsveten- våld bland andragenerationsinvandrare, skapligt perspektiv och därvid fokusera fylla bland barn och unga, arbetslöshet, på experters inflytande över dansk po- skattetryck, pensionsbomben, vikande 2. Se till exempel Magali Sarfatti Larson, The rise of professionalism (1977); Elliot Friedson, Professional powers (1986); Steven Brint, In the age of experts: The changing role of professionals in politics and public life (1994); Peter Kragh Jespersen, Bureaukratiet: Magt og effektivitet (1996), s 79–104. 26 Fronesis 29 inlaga 090328.indd 26 2009-05-12 11.32.20 EXPERTSTYRE: EN AVGRÄNSNING fiskebestånd i danska farvatten, god det sociala och ekonomiska livets meka- djurhållning och så vidare. Uppdrags- nismer blir alltmer komplexa, inbördes listan är oändlig. Till det offentligas sammankopplade och förutbestämda, förpliktelser hör också att lösa allt fler måste expertens värderingar tillmätas så kallade »svåra« problem, det vill säga större vikt än hans röst som väljare.4 problem på vilka det inte finns någon enkel lösning och där orsakssamman- På liknande sätt kan det finnas ett behov hangen är ytterst komplexa.3 Oavsett av att tillföra politikutövandet expert- hur stora (politiska) skillnader det kan kunskap. Utnämningar av experter till finnas i uppfattningen om hur dessa offentliga nämnder, som fattar dom- problem ser ut, och hur de kan lösas, stolsliknande beslut eller tar ställning finns det också behov av och krav på till underlaget till de beslut som fattats att få dem lösta. Ingen vet det bättre av allmänna förvaltningsmyndigheter, än politikerna, för vilka olösta problem kan således bero på ett behov av juridisk kan få en bumerangeffekt vid nästa val. och teknisk expertis för att säkerställa Men politikerna och det ämbetsverk ett efter gällande regler sakligt korrekt som understödjer dem har inte all- beslut. Ingen politiker önskar sitta i led- tid förutsättningar att själva producera ningen för en förvaltningsapparat, vars tillräckligt mycket kunskap om hur alla beslut kan angripas sakligt, till exempel dessa problem ser ut, hur omfattande för att ha ett juridiskt felaktigt underlag. och allvarliga de är och hur de kan lö- Anledningen till att man uppdrar åt sas. Därför finns det ett konstant behov professioner att fatta fackmässiga avgö- av input från utomstående, både från randen i samband med servicetjänster teoretiskt och praktisk sakkunniga. Som kan likaså vara att man därigenom säker- en av nittonhundratalets mest framträ- ställer en effektiv tjänsteproduktion. Be- dande demokratiteoretiker inom stats- slut om behandling vid läkarbesök eller vetenskapen har formulerat saken: sjukhusinläggning är förknippade med ett så komplext och situationsbestämt Trots allt tal om motsatsen rör vi oss i avgörande att de inte kan fastställas med riktning mot mindre makt åt folket. Den detaljerade regler. I stället styrs dessa uppenbara orsaken till detta är att maxi- uppgifter genom de normer för gott ut- mal folklig makt bara är möjlig i det pri- förande som har utvecklats inom läkar- mitiva samhället, vars ledningsuppgifter professionen och utförandekontrollen är ganska elementära. Efterhand som sker genom kollegial bedömning. Med 3. Horst Rittel och Melvin Webber, »Dilemmas in general theory of planning«, i Policy Science vol 4, nr 2 (1973). 4. Giovanni Sartori, Democratic theory (1962), s 405. 27 Fronesis 29 inlaga 090328.indd 27 2009-05-12 11.32.20 ERIK ALBÆK andra ord har den politiker som vill sä- hela systemet, vilket politiskt sett kan kerställa effektiv service åt medborgarna vara nog så kostsamt. ett intresse av att uppdra tjänsteproduk- Det strategiska kan också bestå i att tionen åt experter. understödja utvecklingen av expertkun- Anledningen till att dra in experter i skap på områden som står en politiskt den politisk-administrativa beslutspro- nära. Politikerna har i regel en allmän cessen kan också vara strategisk, det vill idé om vartåt politiken bör röra sig, säga att man genom att införa expert- men inte nödvändigtvis konkreta idéer styre försöker uppnå strategiska fördelar om hur detta ska ske. Hos partier till i förhållande till sina politiska motstån- vänster om den politiska mitten har dare. Om en politisk aktör finner att det således länge funnits ett allmänt experternas värderingar i allmänhet och intresse av att stärka konsumenternas i det långa loppet ligger närmare ens ställning på marknaden. Ett intresse som egna än motståndarnas politiska åsikter, statsminister Anders Fogh Rasmussen kan vederbörande ha ett intresse av att vid regeringsrockaden i augusti 2004 institutionalisera expertstyret i förvalt- gjorde till sitt eget i och med bildan- ningsorgan som inte är underställda det av ett konsumentdepartement. En politisk styrning. Det kommer visserli- sak är emellertid det allmänna intres- gen att förhindra aktören att själv fatta set för konsumentpolitik, en annan hur politiska beslut på det aktuella området, man närmare bestämt i praktiken bör när denne sitter vid (regerings)makten. tillvarata konsumentintresset. Detta vet Men i lika hög grad förhindrar det hans man inte alltid själv som minister el- politiska motståndare att göra detsamma ler riksdagspolitiker. Den konsument- när de sitter vid makten.5 Till exempel politiska världen av i dag har blivit så kan det mycket väl ha legat i socialde- komplicerad att politiker är beroende av mokraternas långsiktiga intresse, när experter för att överhuvudtaget ta reda partiet var i regeringsställning på 1990- på vad de själva tycker. Därför är det för talet, att överflytta så många miljöbeslut den konsumentintresserade politikern som möjligt till olika expertorgan, till en fördel att få hjälp av ett expertorgan exempel råd och nämnder, eftersom som Forbrugerrådet, med dess stora man på så vis kunde förhindra en fram- analytiska