Peter Cornelius. NORDISKT MUSIKBLAD

i llüiM'U'lll I .* IHiCilliüin

Redaktör och utgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD Expedition: Kammakaregatan 6. FRANS J. HUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Annonspris 20 öre pr petitrad. Telefon: Brunkeberg 14 97. Stockholm den 15 Oktober 1908.

denna höst skulle vara engagerad för tillhörig herrgård. Han lärde sig då Peter Cornelius. Amerika och att hans gästspel här mejeriyrket, men det gick ej bra med derför skulle uppskjutas. Förhållandet landtbruket, och han måste bege sig _ edan vi här viel Ott par till- var emellertid att han erbjudits enga till Köpenhamn att söka sin utkomst. fällen haft nöjet att få höra gement vid Metropolitan-operan i New - Han blef då vid 16 års ålder köks SîlïfeK^i dou danske tenoren, opera York under fem månader 191C fordet mästare der med goda inkomster, och sångaren Vilhelm Herold, först 1901 ansenliga gaget af 65,000 kronor, men när fadern dog fick han bli ett stöd derefter 1003 och senast i början af sångaren ville ej binda sig der för för familjen. Han kunde emellertid detta år, har vår längtan att äfven få mer än två månader. Han har äfven få råd att gå på kungliga teatern och höra på vår operaseen hans konfrater från München mottagit ett smickrande höra operamusik, det bästa han visste. vid Köpenhamusoperan, den nu likasom anbud att medverka vid dervarande Till Köpenhamn kommo då de svenska han i utlandet berömde operateuoren festspel under nästa sommar. Det är operaartisterna Arvid Ödmann och f rö Peter Cornelius, först nu blifvit till hr Cornelius' framgångar under senare ken Selma Ek, som med stor framgång fredsställd genom hans i dessa dagar åren i Bayreuth och London som gjort uppträdde på operan i » Romeo och på vår Kgl. teater började gästspel. honoift så eftersökt. Julia». En afton då han hörde dem Om detsamma kunna vi först i ett föl Då vi strax efter hr Cornelius' an der talade han vid impressarion Folmer jande nummer redogöra, emedan detla komst till Stockholm gjorde ett besök Hansen, som tyckte sig på hans lägges i pres^ samma dag hans första hos den liflige och älskvärde konstnä organ finna att han hade sangröst. uppträdande här eger rum såsom Lo ren på det hotell, der han tagit sin Detta uppmuntrade honom att lära sig hengrin. Hans specialitet och berömd bostad jenite sin maka, hade han den sångkonsten. Sina anlag som sångare het som Wagnersångare är bekant och vänligheten att lemna oss sitt, livad fick han först utbilda för den ansedde vi motse derför med stort intresse hans vi kunna konstatera, lyckade porträtt, tenorsångaren Jens Larsen Nyrop, som följande gästspel som Sigmund och hvilket vi här nedan återgifva jemte från 1862 i 20 år var anstäld vid Sigfrid, hvarjemte detta äfven skall meddelande af några biografiska notiser. Köpenhamns-operan. Sedan hade han omfatta Simson i »Simson och Delila». Peter Cornelius, är född 1865 i när der till lärare Leopold Rosenfeld, be Det gick ttt rvkte att hr Cornelius heten af Köpenhamn på en hans far kant som sånglärare och fruktsam sång

Peter Cornelius. Alexander Heinemann. 114 SVENSK MUSIKTIDNING.

komponist. Färdig att framträda på För ett år sedan blef han utnämnd glans i framställningen beträffar, den operascenen debuterade han 1892 som till Kgl. dansk kammarsångare och var utmärktaste representant». Toreadoren i »Carmen» — han var uäm- dessförinnan Dannebrogsriddare. Herr Heinemann har också egnat ligen på den tiden baritonsåugare. Efter sitt gästspel här skall hr sig åt lärarefacket, i det han under Vid denna, tid träffade han den sven Cornelius medverka vid en Wagner- åtta år var förste sångprofessor vid ska sångerskan Ellen Gulhranson, som konsert i Göteborg. Derlfrån reser Sternska konservatoriet. I Berlin har spådde honom att han skulle göra lycka han hem till Köpenhamn att uppträda han varit en bland de mera eftersökta som tenor och sjelf började han tro i Nibekingsringen och begifver sig i sånglärarne och haft elever från flere derpå, då han vid en konsert i stället januari till London. främmande land, äfven skandinaver. för Herold som insjuknat inöfvade och Större kocsertresor nödgade honom sjöng Lohengrins afsked i rätta ton emellertid att inskränka undervisning höjden. Efter sitt engagement vid en, och på senare tid har han ute Köpenhamns operan sjöng han der i slutande egnat sig åt konsertersnde. 10 år som baryton, utförande en Utmärkelser i form af ordnar och me mängd roller såsom Don Juan, Valentin Alexander Heinemann. daljer ha icke fattats honom och sedan i »Faust», Grefve Luna i »Trubadu flere år bär lian tite ln af kammarsåD#- ren», Sjökonungen i »Vikingablod» etc. Den tyske sångkonstnären Heine- are. Han begaf sig så till Paris för att mann, med hvliken vi nyligen här i utbilda sin tenorröst under ledning Stockholm fått göra bekantskap å hans af Devillier. Derefter reste han till konserter och hvars poträtt vi med Berlin, der han studerade sång för anledning deraf här meddela, är född tenorsångaren Julius Lieban, en af d. 23 maj 1873 i Berlin. Ursprung Musikalisk omvändelse. Berlinoperans bästa förmågor. Genom ligen bestämd till köpman dref honom den bekante operatenoren Naval bief kärlek till konsten att egna sig åt Allmänna Tyska Musikföreningen honom sedan rekommenderad en ita musiken. Så blef han efter gjorda hade sistlidne sommar från 30 maj till liensk lärare Spiro, som genom resor musikstudier en lång tid anställd i 5 juni en stor musikfest i München med med den berömde Tamagno lärt myc flere större teaterkapell som konsert program af operor, orkesierverk, och ket af sångkonst. Sålunda förberedd mästare. Han var en mångsidig mu kammarmusik samt större och mindre att inträda i operatenorernas led debu siker, ty han spelade violin, viola och vokalverk. Åtskilliga underliga saker terade hr Cornelius som Achilles i blåste tenorhorn samt tuba. lick åhörarne dervid göra bekantskap »Iphigenia i Aulis», och sedan har Genom en händelse kom hans förre med. Det som der af nyheter i kom- tenorhjältarne i \Yagners musikdramer sånglärare från skolan att höra honom positionsväg presterades ger en dr. och operor varit hans specialitet. Sig- sjunga och upptäckte hos honom en Leop. Schmidt anledning till en upp frid kreerade han sålunda 1903 vid högst lofvande sångtalang. Han trädde sats i »Die Siguale», som har sitt in »Sigfrids» premiär i Köpenhamn och i så iu i det Sternska musikkonservato- tresse i bedömandet af nutidens musik »Ragnarök» två år senare. Som Lo- riet i Berlin 1893 och studerade sång och musikalstring. Författaren hör hevgrin cch Walt her StoUzivg i s Mäs- för dess direktiis, den utmärkta sånger dock ingalunda till de »stock- konser tersångarne» har han också firat tri skan och lärarinnan Jenny Meyer, se vativa», det må anmärkas. Uppsatsen umfer, och hela »Ringen» tillhör ho dan för prof. Adolf Schultze. I teori följer här. nom, således äfven Sigmund i »Valky- och harmonilära hade han till lärare Det var i München vid tonkonstnärs- rian». Det var också för sistnämnda prof. Ludvig Bussler ocli i komposi festen. Vi suto, en liten krets af mu parti, som han af fru Cosima Wagner, tion prof. Arno Kleffel. Är 1896 gaf siker och musikvänner tillsammans, och sedan hon fått kunskap om hans rykte Heinemann sia första konsert på Berlins under det friska intrycket af de nyss som Wagner-fångare, blef kallad att Singakademie med ovanlig framgång. hörda verken vände sig naturligt nog medverka b'and de utvalda storheterna Den följde honom ock i ökad grad när samtalet kring dc musikaliska frågorna vid festspelen i Bayreuth 1906. Den han sedan lät höra sig i andra af Tysk för dagen. I tydlig misstämning hade bekantskap han gjort med den beröm lands större städer, där han snart blef alla lemnat konserten, de oförbätterliga de dirigenten Richter torde ha föran- eu favorit hos publiken. Från hem optimisterna, för hvilka allt som de ledt att han rekommenderats till Bay landet sträckte han sina kon'-iertresor unga och yngsta ha att uppvisa är reuth. Utlandets uppmärksam!'et var till London, Paris, Wien, Budapest, liktydigt med framsteg, mer än skep nu fästad vid honom, och så fick han Prag, Amsterdam, Brüssel etc. och tikerna, hvilka den betänkliga vänd förra året mottaga det hedrande anbu har senast i Köpenhamn och Kristiania ning som vår musikaliska utveckling det af engagement vid Coventgarden i firat triumfer. Heinemann är för nästa småningom tagit sedan länge ej und London för fyra säsonger, livilket han år engagerad för Amerika på ytterst gått, och hvilka derför knappast kände ock antog. I maj detta år sjöng så förmånliga villkor. sig utsatta för någon missräkning. Hvad lunda hr Corne'ius på nyssnämnda Vid större musikfester i Tyskland man upplefvat verkade också allt för teater under den stora tyska säsongen har hr Heinemann medverkat och r äk nedstämmande. Var verkligen det, som Sigmund och Sigfrid samt Lohengrin nats bland de bästa solisterna. Så man fann vara sista årets vinst, resul och Rinnldo i Glucks »Armida», en vid Oratorieföreningen i Tilsit 1899, tatet af en med så högtflj'gande planer framställning som vi sett nämnas så då programmet upptog Gades »Comala» framdrifven rörelse som den Wagrier- som mycket verkningsfull både till och Schumanns ballad »Des Sängers Lisztska epigonskarans, då hade san- sång som spel. 1 London sjöng Lan Fluch». Man yttrade då om honom: neligen utvecklingen stannat på en död äfven vid de engelska föreställningarne »Herr Heinemann är ej endast bc- punkt. Och med ängslan frågade man Sigfiid på landets språk. Han berättar gåfvad med en klangskön stämma, utan sig hvad inan kunde ha att vänta af härom, att när han engagerades kunde visade sig ock som en ytterst tempe den nämaste framtiden. han ej ett ord engelska, men på några rament-full sångare?. I Posen omnäm- På många håll kom man till tals månader hade han inöfvat partiet med nes han 1900 »bland utmärkta solis om hvari orsaken till produktionens tillhjälp af en engelsk kapellmästare, ter», deltagande i utförandet af Bachs beklagansvärda försämring vore att som London-operan skickade honom till Hmollmessa, och då vid en musikfest söka. Helt öppet bekände en ledande Danmark. i Kiel 1906 Gernsheims 11 af is » upp person att han ej vidare kunde tillkäm Under den tid hr Cornelius tillhört fördes, hette det: »Hufvudpartiet var pa sig något deltagande för det unga operan i Köpenhamn har han utföit anförtrodt åt herr Alexander Heine släktets skapelser. De som hörde till bortåt 80 roller, hvilka, utom de ofvan mann, den röstväldige barytonen, i alla »framstegsmännen» borde hålla sig nämnda, här ej kunna specificeras. delar, hvad värme i uppfattningen och för sig själfva; han kunde endast höra SVENSK MUSIKTIDNING. musik som »hade något att säga» ho nu alla i förtroligt samspråk tillstå, heim Herolds namn konstituerar den nom, något i sig sjelf färdigt. hela härligheten ett tu tre störtar sam magnet, tack vare hvilken densamma Och är ej detta den ståndpunkt, som man. Och likväl äro vi alls icke re har tillfredsställelsen att antända sin livarje åhörare är berättigad att intaga aktionära i den gamla meningen utan röda lykta, med andra ord att annon rörande konsten V Visserligen har i mer än någonsin vänner af framsteg. sera utsåld t hus, utgör en ny violin- alla tider en gäsning varit rådande och Det är sålunda något som ej hänger stjerna. Little Ilka, den utomordentliga expirementerandet är oskiljaktligt från rätt ihop; de musikaliska par force- uppenbarelsen på dervarande »Scalas» skapandet. Men hur är det väl ställdt ryttarne har råkat in i en återvänds varitéhimmel. Redan den barrsligt med skaparkraften i en tid, som ännu gränd. naiva apparitionen af denna i äkta nästan endast frambringar expirement? För icke lång tid sedan hade väl nordisk skönhet strålande, omkring Mig intresserar det hafvudsakligea att ingen kunnat tro att dogmen om det femtonåriga flicka med sitt af gyllne sysselsätta mig med de orsaker som allena saliggörande \\ agaerska dramat lockar omgifna ansigte och sin välfor- kunna ligga till grund för det allmänt skulle kunna rubbas i sina grundvalar. made, af en Mignon-artad drägt prydda kända missförhållandet mellan innehål Sedan ett årtionde (efter Brahms' död) gestalt för osökt tanken till den sven let och dess framställning i nyare ton lar det emellertid visat sig att vid ska primadonnan, som i sin barndom stycken. Hur kommer det sig, att de sidan af dramat mångahanda andra med sitt älsklingsinstrument vandrade moderna ej kunna tycka sig göra nog ideal kommit till giltighet, och den så rundt landsbygden. Men då man en i komplicering af uttrycksapparaten kallade nytyska skolan hade i Richard stund lyssnat till hennes lika tekniskt och att de likväl med alla dessa me Strauss åt sig frambragt en antipod remarkabla, som djupt själfulla spel, del gifva så litet af innehåll V Icke och ännu en nydanare. Under det kan man ej annat än beklaga, det en allenast missbruket af och den deri- mäktiga inflytandet af hans skapelser så sällsynt, om ock ännu ej fullt ut genom åstadkomna värdenedsättningen segrade den materiella riktningen öfver vecklad talang inom en dylik atmosfer af dissonanserna, utan än mer steg den idealistiska, och med tekniken som måhända riskerar att förkväfvas. ringen af klangstyrkan till ett bestän sjelfständigt mål, bedrefs så en kult, digt skriande och dundrande fortissimo sådan som aldrig tillförene. Den syn- Från Tyskland. är en af de symptomer som ej kan foniska dikten» blef tummelplatsen för Aug.—Sept. undgå någon. Dru högljuddhet som musikaliska korybauter, och snart träng hör till dagordningen i vår musik sy de äfven in i kammarmusiken och sång Mozarts »Entführung». Wagners nes mig vara något som man bör all en en bedröflig smakförvildning, h vil » Pars i fal ». varligt begrunda. Kanske leder sådana ken snart uppenbarade sig än som grof tankar på väg att med allt större ängs materialism, än som affekterad askes 'München har jemväl denna sommar lan öppet tillstå missbelåtenheten och och impotens. Med det fria an- häfdat sin rangplats såsom Tyska ri frammana mera tillfredsställande för loppet och teknikens emancipation hade kets konst- och teaterstad »par excel hållanden. Deu som skriker känner ej på samma gång uppenbarat sig de lence». Förutom den i och för årets in sig ha orätt, säger man. Det moder genier, som förmådde vandra förebil dustriutställning konstruerade »Kiinst- na orkesterspråket påminner, der det dens säkra bana, den förebild som ald lertheater - med luifvudsakligen inom tar af stånd från all måtta och dyna rig åsidosätter musikens genomträng det klassiska dramat vald och af der misk ekonomi, icke sällan om en men- ande af poetiska element och dess ai- varande hofteatrars artister tolkad re niskas vredesutbrott, som ej vill till kitektoriska byggnad, som aldrig af- pertoar, har dessas nye ledare fri-h. stå sin vanmakt i kampen. Den som kläder sången den värme som tillhör Albert, von Speiclel äfven med hänsyn deraf sluter att musiken kämpar med en spontant känd och likaså verkande till de årligen återkommande festspe ämnesföremål som gå utöfver dess stämning. Excentriciteterna hos oskön len blifvit de Possartska traditionerna framställningsförmåga har nog träffat heten och larmets apostlar ha vi med trogen. På en Mozart-cykel, begynt d. det riktiga. rysning fått upplefva. Dem har man 1 aug. å Residenztheater och bestå att tillskrifva om den allra nyaste rikt ende af Die Entführung aus dem I en punkt stämde det nämnda bord ningen hastigare än andra affärdas. sällskapet i München öfverens: att det Serail, Figaros Hochzeit, C o si Tecken till att vi åter stå inför en ej längre kunde fortfara på detta viset, fan'tutte och Don Juan — likale vändning ha icke saknats. I München att ett bakslag iuom kort vore att för des representerad med den ursprung gjorde de sig endast mera bemärkbara vänta. Småningom hade det förberedt liga italienska titeln Don Giovanni i den glädjande öfverensstämmelsen — följde, å Prinzregent teatern en sig, påskyndadt genom excesserna hos hos alla klarsynta, hvilka nu, som man längre Wagner-d:o, upptagande tvenne de allra modernaste, ja här och der kan hoppas allt mindre skola underlåta hade det redan inträdt, i publikens serier af Nibe lun gsrin gen samt att yttra sin verkliga mening. Man Meistersinger, Tannhäuser och stämning, i presseu, i åsikterna hos behöfver väl icke mera befara att blif- framstående musiker, i månget verk Tristan und Isolde. Freqvensen va missförstådd, om man i detta hän af' nyaste datum. Men ännu finns det var nu, om möjligt, ännu starkare än seende talar om en »omvändelse» i mu sådana som bära sig vildt åt och ej tillförene, hvarför vi allenast tack vare siken. Det såsom nödvändigt förnumna märka att smaken redan utvecklat sig den förbindlige teaterchefens speciella skall blifva ett faktum, äfven om mu- längre och att framtidsidealet för i går tillmötesgående lyckades få öfvervara sikidkandet ej genast låter det komma lätt kan räknas till det passerade. En den förstnämnda af ifrågavarande, un till erkännande och det fall skulle in alltför tvär utveckling skulle göra för der medverkan af Berlin operans främste träffa att vi längre än det kan tyckas lägenheten ännu större. Men det visar hjeltetenor Emst Kraus och andra ce ha att vänta derpå. sig dock tydligt att flertalet åhörare lebriteter gifna föreställningar. Det femtonde i ordningen af iltozarts af vissa noviteter icke känner sig i sitt inre lyckliggjordt och rikare utan t <~- musik-dramatiska verk, rönte Die Ent ; förtröttadt eller bära de otrognas leen führung aus dem Sera l eller Bel- monte und Constanze vid sitt allra de på läpparna; också hände det att Musikbreî. vid denna tonkonstnärsfest i München första uppförande å Wiens hofteater Af Anteros. anhäugarna af olika riktningar gåfvo år 1782 en framgång, hvilken vida tydligt uttryck åt sin missräkning och Från Danmark. öfverträftade den, som kommit dess närmaste föregångare »Idomeneo» till sitt missnöje. Der behandlades saker 15 Sept. del, samt blef hans första triumf så allvarligt, hvilka egentligen ingen vi som äkta tysk konstnär och skänkte dare tog på allvar, och man kan ej Medan för »det konglige theater» i honom en afgörande seger öfver den tillbakahålla den känslan, att om en Iiöbenhavn dess nu mest uppburne ope hittills der förhärskande italienska ope- gång högt och öppet uttalas, hvad som rasångare, den förträfflige tenoren II'il- 116 S VF.NSK MUSIKTIDNING.

ran, hvars mest betydande representant Felmy, hvarjemte båda hennes två arior upptagas på andra scener. Alla huf- var den honom vida undeilägsne Salieri. och hans romans utmärkt kommo till vudroller voro dubblerade. Inom kort med verkligt jubel helsad å sin rätt. Såsom den turkiske uppsy- Titelpartiet utfördes af Carl Burrian Tysklands förnämsta scener, inledde ningsmannen, en sannskyldig buffaroïl, från Dresdens hofteater och den unge hans förstnämnda, ursprungligen »sing- glänste hr Sieglitz med sin saftiga ko tenoristen Alois Hadwiger. Den förre spiel» betitlade skapelse en ny era för mik och präktiga bas; hans husbonde var öfverlägsen i fråga om sången, det tyska musikdramat,; också belsades paschan (hvilken till sist ädelmodigt men den senare verkade dramatiskt detsamma vid sitt framträdande i Dres återskänker friheten åt de i hans våld mera illusoriskt tack vare en för hjel- den med entusiastiska loford af ingen hemfallna begge älskande paren med teynglingen mera egnad apparition. mindre än C. M. von Weber. *) Tex uppoffring af sin egen passion för den Såsom gralkonungen Amfortas och i ten, efter en redan komponerad librett**) sköna Constanze) framställdes af hr Kundrys — väl den minst tilltalande under starkt inflytande af Mozart sjelf Bauberger med vederbörlig »grandezza» af Wagners hjeltinnor — ytterst kräf- omarbetad af Gottlieb Stephanie, med och nobless. Trots att han är en af vande uppgift med dess tre distinkta sitt nästan om en barnsaga erinrande, pjesens hufvudpersoner, är rollen icke »metamorfoser» af hexa, siren och bot- på samma gång naivt känslofulla och ett sångparti. — Uppsättningen ut görerska sågo vi ett par vid tyska glädtiga innehåll, kunde ej bättre har gjorde ett värdigt motstycke till »mise- teatrar engagerade, utmärkta engelska monierat med den förres af ungdomlig en-scènen» af »Cosi fan tutte», medan artister, Clarenze Whiteldll och Edith friskhet och tjuskraft sprudlande genius. enligt pressens förmenande »Don Gio- Walker-, med dem alternerade Rudolf För diktens mera sentimentala sida, Viiunis», som ju ock, speciellt i sista Berger från Berlin-operan — jemväl Belmontes och Constanzes trofasta, alla akten, är vida mer kinkig, lemnade en imposant representant för gralrid- faror och ofyckor trotsande kärlek, hade rum för flerfaldiga anmärkningar. derskapets dödsfiende, trollkarlen Kling- han särskildt inspirerats vid tanken på sor — och Martha Leffler Bmckard sin egen älskade, Constanze Weber, * * V från hofteatern i Wiesbaden. Den med hvilken hans ändtligen något för gamle präktige gral väktaren Gurne- bättrade ställning tillät honom .att kort rnanz interpreterades af Felix von Kram efter »Entführungs» urpremiär knyta Äfven till Bayreuth torde i sommar och Richard Mayr, förste riddaren af Hymens band. Det skulle föra oss Wagner-dyrkarne hafva vallfärdat mera Otto Briesemeister. Orkesteranförarens för långt att närmare ingå på den ej talrikt än förut, och bland dessa märk namn var »mirabile dictu», ej utsatt mindre i förevarande opera än i Mozarts tes efter vanligheten åtskilliga med å programmet —- han är ju* ock jenrte öfriga verk å härliga melodier så rika lemmar af Europas regerande hus, hela sin armé osynlig i Bayernth-tea- musiken, hvaraf allenast må framhållas framför allt de tyska staterna. Enär tern —, men lär varit Berlin-hofka dess sällsynt delikata instrumentation. sedan långt tillbaka alla biljetter voro pellmästaren dr Muck, en verkligt Att ha, i en ock svårligen öfverträffad utsålda '") och journalister, utan undan första rangens Wagner-dirigent. Till framställning, med sin repertoar ånyo tag, här ej åtnjuta de ringaste förmå den af »Parsifal» framkallade, upp införlifvat »Die Entführung», länder ner, kunde man skatta sig lycklig att höjda ja underbara stämningen, väl Münchens hofteatrar till så mycktt i en händelsevis ledig »Fürstenlogs» utan motstycke inom teaterns verld, större heder, som densamma oförklar erhålla en plats för 40 mark. Men bidrogo i väsentlig mån de härliga ligt nog numera ytterst sällan kommer vare nog sagdt, att bevistandet af en scenbilderna, särskildt den redan från till uppförande ens å någon t}'sk tea Parsifal»-föreställning konstituerar en teknisk sj'npunkt beundransvärda, rör ter. I första rummet är hofkapellmäs- rent af ovärderlig njutning, i det att, liga dekorationen under Parsifals vand- taren Felix Mottl, en ej mindre ypper oafsedt de liksom i Richard Wagners riug till graltemplet och den magnifika lig Mozart- än Wagner-dirigent, för- operor öfverhufvud oundgängliga longö- kupolsalen i detsamma, hvarest vid det tjent af det varmaste erkännande. rerna, väl ingen dramatisk-musikalisk hänförande gralmotivets toner den kost Bland solisterna framstod fru Hermine skapelse nått idealet så nära som detta bara vätskans konsekration försiggår. Bosetti isynnerhet genom sin briljanta »bühnenweihfestspiel >, hv ilkens af hjel- I den af ett sällskap under mecklen- koloratursång samt hade i hr Raoul tesaga och religiöst » mysterium » sam burgske kammarsångaren Herman Guras Walter en både musikaliskt och dra mansatta handling oemotståndligt måste ledning upprätthållna sommar operan i matiskt värdig »partner», om ock den gripa fantasi och känsla samt verka »Neues Kgl. Operntheater» i Berlin förra, så tjusande i subrettroller, uppen nästan såsom en uppenbarelse i före torde otvifvelaktigt såsom dess mest barligen ej var på sitt rätta område i ning med en visserligen svårfattlig fullödiga prestation böra betecknas ett så sentimentalt parti som Con musik, hvars hardt när öfverjordiska Modest Menzinshys ") för stockholmarne stanzes och den senare föreföll något skönheter emellertid vid hvarje för- välbekanta inkarnering af titelpartiet i väl bedagad för att illusoriskt åter- nvadt åhörande alltmera träda i dagen. Tannhäuser. Son till den framlidne, gifva den i sin ålders blomma betint- Representationerna af Nibelnng- berömde Miinchen-barvtonisten Eugen lige ädlingen Belmonte. Så mycket ringen och Lohengrin, om hvars Gura, representerade direktören sjelf mera juvenil charm och skalkaktighet regie Sieg/rid Wagner lär gjort sig syn Wolfram dramatiskt ganska värdigt, utvecklades af det andra kärleksparet, neriigen förtjent vid detta sitt första men rösten verkade, måhända på grund de nyssnämndas resp. kammarjungfru försök såsom instruktör, hade vi ej af indisposition, mindre tilltalande. och betjent, frk. von Fladung och hr tillfälle att öfvervara, och må vi der- Deremot visade sig fru Mahlendor/f före allenast yttra några ord om den ega samtliga förutsättningar för en äfven i år utomordentligt pietetfulla *) Dennes Oberau, som ju jemväl utgör idealisk Elisabeth. Vida öfverlägsna en den trofasta kärlekens »Höga visa» oc h tolkningen af Parsifal, hvilken i alla i allo äro naturligtvis de ordinarie ifråga om orientaliskt färgmättade scener hänseenden erbjuder kollossala svårig väl öfverträffar »Enleveringen», har nu i \\ agnerföreställuiugarne under säson heter för utförandet. Det tyckes till höst ett 400-tal gänger gått öfver Dresden gen i »Opernhaus», hvilket för öfrigt och med, som om de styrande i Bay operans scen, der särskildt dess ock af stor inom kort firar — »Figaros bröllop» vigt varande »mise-en-scéne», i största möj reuth, hvarifrån fru Cosima nu för för .">()0:de gången. Khuru denna scens liga perfektion kommer till heders. Inom första gången på grund af helsoskäl parantes sagdt, hafva plafondmälningarna allra förnämsta förmågor ej medver varit nödsakad hållla sig fjerran, med i nämnda teaters ståtliga fover f. n. blif- kade vid en Lohengrin-representation, en viss »jalusi vinnlägga sig om fö vit till de n grad illa medfarna, att vederb. dirigerad af hr ron Strauss samt med sett sig nödsakade med snaraste skrida revarande verk, sin mästares inspire hrr Carl Jörn en utan1 like, under till deras renovering. rade »svanesång», som först 1911 får ligt fager svanriddare — och Bischoff- ' **) Af Christ. Fr. Bretzner med musik af Johann André; efter Mozart användes den *) I München och Nürnberg utbjödos i samma ytterligare till operor af Dietter, andra hand några dylika till 80 à 100 *) F ör närmaste tiden anställd vid Lem Knecht och Kuzzi. mark, medan det egentliga priset är 20 m. bergs i.Stadttheater». S VENS K M USIK / IDNINÜ.

Det må erkännas att arbetsordningen Telramund, frk. Francis Hose-Elsa *) i förspelet uppe bland Pyreneerna samt vid operan och det goda resultatet der- och fru Piaichinger-Ortrud, var åter- i styckets begge akter, hvilka försiggå af under den nya regimen är aktnings- gifvandet af den beskaffenhet, att nian i ett och samma »rum» hos den för- bjudande. På koitare tid än två må väl kan fatta det ifrågavarande före mögne patronen Sebastiane på det kata- nader har två betydande nyheter, »Ma ställningar oaktadt de höga biljettpri loniska låglandet hvaraf pjesens dame Butterfly» och »Tiefland samt serna — parkett: 10 mark städse namn —, för uppnående af största en repris, så godt som nyhet äfven draga fulla hus. möjliga realism rent af lägga an på den, nämligen »Nordens stjärna , gått Trots pressens stränga dom, att ej att verka motbjudande. Slutet är verk öfver scenen och de båda förstnämnda tala om den oerhörda konkurrensen i ligen »packend i all sin ohöljda bru dertill med dubbel besättning af huf- Berlin på det sceniska området, utgör talitet, då herden Pedro för att befria vudpartier. För utförandet af Pucci- den stora historiska pantomimen Sar- sin älskade Marta, jemväl i Sebastiånos nis och Meyerbeers ofvannämnda verk danapal, en ny bearbetning af Paul tjenst, från hans lystna »avancer», ha vi redogjort i föregående nummer Taglidnis gamla balett med samma titel, stryper sin husbonde. 1 afseende på äfvensom i det sista för textinnehallet alltsedan dess uppförande på kejsarens utförandet under »Komische Oper's i d'Alberts »Tiefland», som här fick speciella önskan vid »parad -representa italienske kapellmästare Eg/sto Tangos titeln Låglandet» i öfverensstämmelse tionen i »Opernhaus» d. 1 sept., en förtjenstfulla ledning må allenast an med den tyska operan. Med handling kollossal attraktion och Hans Majestät föras, att det kvinliga hufvudpartiet efter en spansk dram, af A. Guimera, sjelf försummar sällan att närvara, då hade en utmärkt fram ställ ari rma i Maria är den i nyare deklamatorisk, dialogisk hans senaste favoritpjes står på pro Labia — Faustas syster*) — och att stil, ej en gång versifierad, och hand grammet. Det kan ej heller förnekas, den nyengagerade bar3*tonsångaren Ru lingens innehåll veristisk med skarpa att densamma med sina pompösa tempel- dolph Holbauer i Sebastiånos roll doku lidelser och djupt tragiska moment, och palatsinteriörer, sina karaktäristiska menterade sig såsom en i allo bety men äfven inblandade komiska element, svärds- och odaliskdanser *'f) samt en dande ackvisition. såsom de tre tjänstflickornas uppträ syperb och i minsta detalj stiltrogen Anteros. dande och deias scen med mjölnar- utstyrsel är af utomordentlig effekt drängen. Äfven Sebastianos sång vid verkan, ytterligare förhöjd genom den gitarren, hvari bondfolket instämmer, af hofkapellmästaren i Wiesbaden, prof. bär drag af den komiska operan, äfven Josef Schlar, enligt uppgift, med fri i fråga om musiken, hvilken från denna användning af assyriska originalmotiv Från scenen och konsert lånat ett och annat i populärt melo och enskilda delar af det ursprungliga disk stil, såsom vid Sebastianos sam partituret, komponerade musiken . . . salen. språk med Pedro i förspelet och vid alltså i sin helhet en verklig arkeo Kungl. teatern. flickornas uppträdande. En och annan logisk studie! gång förekommer korta talade dialoger. Inledt med en prolog, der forntiden Okt. 1, 14. Ts c h ai ko w sky: Eugen One- Med det tragiska innehållet i den på och vetenskapens företrädas af hofskå- gin. det hela underhållande pjesen, som despelerskorna v. Arnauld och Lindner, 1. Thomas: Mignon. 3. M ey erber: Nordens stjärna. bjuder på rätt mycken omvexling, för af slutas stycket, hvars äkta assyrisk- 4, 11. Auber: Fra Diavolo (Mâ sonas man till slut, oaktadt det hem tyska långrandighet ökas genom att tiné). ska mordet på bofven i stycket, då i pauserna mellan de af versifierade mo 4,7,10, 12. Puccini: Madame Butterfly. olikhet med andra veristoperor, de nologer föregångna akterna samman- 5. Verdi: Den vilsejorda. 6. Mozart: Figaros bröllop. båda älskande »få hvarandra» såsom lagdt upptaga en god timme, med den 8. Gounod: Romeo och Julia. det skedde »i den gamla goda tiden.» i ordets bokstafliga bemärkelse lysande 0,11. Eugen d'Albert: Låglandet Tonsättaren begagnar sig ej af led autodafé, i hvilken Ninives sista her- (Tiefland). Musikdrama i ett motiv i egentlig mening, men en och skare — personifierad af hr Nesper, förspel och 2 akter efter A. (iuimera af Rudolf Lothar, annan tonstrof upprepas mer än en jemväl en af de mera betydande med- öfvers. af Sven Nyblom. (M ar gång till tecknande af situationen, så le m marne inom »Schauspielhaus'» per ta, Nuri: fru Lizell,frk. Hesse; som t. ex. klarinettens herdemelodi sonal — hellre än att lefvande falla Pepa, Antonia, Rosalia: frkn. som höres från scenen i förspelets i fiendernas händer jemte sina sköna Lagergren,! Hulting, fru Man dahl: Sebastiano, Pedro, Nan- början. I detta har Pedro vackra sa kvinnor och omätliga skatter offrar di, Tommaso, Moruccio: hrr ker att sjunga, såsom hans hälsning sig sjelf åt lågorna. Strömberg, Nyblom, Lennarts till solen, likaså Tommaso vid flera Eugen d'Albert efter Rich. Wagner, son, Sjöberg, Stiebel.) tillfällen, och i sista akten förekommer Tiefland efter »Parsifal»! Att döma 13. Eugen d'Albert: Låglandet (Marta, Nuri: fru Schjerven, en verklig kärleksduett mellan Märta af den af undert. å »Kom. Oper», frk. Larsén; Sebastiano, Mo oeh Pedro med präktig uiusik i en hvarest den förres till upptagande å ruccio: hrr Forsell, Oscar). stegring som påminner om den stora Stockholms operan afsedda musikdrama duetten 1 »Aida» mellan Radames och på mindre än ett års tid gifvits öfver Oscarsteatern. Aida. Den lilla Nuris naivitet är yp hundra gånger,***) bevistade senare hälf Okt. 1 —14 J. C1er ic e: Flickorna Jack perligt musikaliskt tecknad. \ id ope ten af detsamma, ar det uppenbarligen son. rans uppförande här, äfvensom i den en den veristiska operariktningens ätte 0, 11. Niniche (Mâtiné). tryckta texten, är Nuris saga om S:t lägg. Tyvärr synas den redan i fråga Mikael och satan utesluten. Musiken om handlingen, som här af författaren Musikal, akademien. till den med sina komiska kvintföljder Rudolph Lothar, förlagts till Spanien, Okt. 6, 14. Konserter af miss Kathleen är emellertid rätt lyckad. Parlow; biträdande pianist: *) 1 likhet med ett par andra af tea Mr Cha rlton Keith. Beträffande utförandet kunna vi en terns sujettei', Geraldine Farra r och teno 8. Konsert af fru Aino Ackté. dast yttra oss om den första rollbe ren Mallenpan af nordamerikansk börd. Ackompanjatris: frk. Martha sättningen. Fru Lizell uppbar Martas **) Förutom dessa under andia aktens < >hlson. tragiska roll mycket förtjenst fulltbåde festorgie exekverade balettnummer före 0, 12. Konserter af kammarsångaren komma inga dylika sä när som på ett af Alexander Heinemann. till sång som spel; Nuri hade en i allo Sardanapals favoritslal vinna, »alias » kä Biträdande ackonip. : fru Lina intagande representant i fröken Hesse rens primadonna dell'Era i slutscenen Coën. och de tre lifliga flickorna skötte sig dansaut »solo». ***) Au mera tur har förstnämnda teater väl med sin nyfikenhet och sitt hå haft ined Offenbachs fantastiska opera nande af den stackars Marta. Herr Hoff mana Erzählungen (»H s sagor»), som *) Väl ännu oj glömd af stockholmarne Nyblom gaf en lyckad framställning sedan hennes anställning vid vär kfijl. derstädes redan uppnått en 400 föreställ af herden Pedro och som Tommaso ut ningar. operascen för femton är sedan. SVENSK MUSIKTIDNING.

märkte sig herr Sjöberg för mer än Den hänförande unga violinartisten nei na, försedda med motto och åtfölj vanligt ledig och karakteristisk sång. Kathléen Parlow, som i nov. förra da af ett försegladt kuvert, innehål Herr Stiebel gjorde en bra figur af året första gängen entusiasmerade lande kompositörens namn och adress, den komiskt lugne och något sträf- vår konsertpublik, ger visst en tredje skola vara inlämnade i Carl Johnns ve mjölnardrängen Moruccio. Herr konsert, efter hvilken vi skola redo musikhandel här senast den 1 decem Strömberg inlade mycken kraft i Sebas göra för hennes prestationer denna ber. Prisen äro tre, å 1,000 500 och tianos, den tyranniske och bofaktige, gång. Hon har nu varit åtföljd af en 200 kr. Som prisdomare fungera byrå för Marta passionerade husbondens roll. ung pianovirtuos och god ackompanja- chefen P. G. Södermark, Stockholm, Herr Lennartsson hade här sitt andra tör, Mr. Charlton Keith, som för sina musikdirektör Aug. Körling, Ystad, parti, efter lians engagement, i Nandis pianosoli vunnit bifall af den talrika och kapellmästaren vid Lunds univer lilla roll, der hans vackra tenor gjorde publiken, hvars förtjusning öfver miss sitet, Alfred Berg. sig väl gällande. Uppsättning och de Parlows spel stigit till samma höjd Se vidare annonsen å sista sidan. korationer äro förträffliga. Bergspla punkt som förr. tån med de snötäckta fjällen i bak Grefvinnan Casa de Miranda grunden, der förspelet försiggår, tager uppehåller sig här för närvarande och sig väl ut och kvarnrummet, der hand genomgår gymnastikbehandling. På lingen sedan spelar, är i sitt slag af Aino Acktés konsert såg man henne god effekt. Herr Meissner dirigerade Musiknotiser från hufvudstaden bland åhörarne. operan säkert och omsorgsfullt. På och landsorten. premiären följde starkt bifall af den Sven Scholander är stadd på väl fyllda salongen jemte flera inrop- Kun gl. teatern. U nder kammar sin tredje stora resa i de ryska Öster ningar af de medverkande. »Låglan sångaren Cornelius' gästspel kommer sjöprovinserna och möter öfverallt en det» gafs första gången den lo nov. Wagners cykel »Nibelungens ring» att utomordentlig förståelse. Hans lifliga i Prag under namnet Im Tiefland» att gifvas på följande dagar: fredagen dramatisering af sångerna och varma och gjorde då ej särdeles lycka men d. 1(> o kt. »Rhenguldet», söndagen d. humor i återgifvandet af folkvisorna har efter återupptagandet i fjol på 18 »Valkvrian», måndagen d. 19 »Sieg vare sig de äro tyska, franska eller Berlins komiska opera, med Maria La fried» och onsdagen d. 21 Ragnarök» svenska, samt hans mästerliga behand bia i Martas roll, gått med stor hvarvid hr Cornelius kommer att ut ling af lutan få superlativa loford i framgång öfver en mängd tyska scener. föra Sigmund i » Valkyrian» och de Riga Tageblatt. Den »svenska bar Konserternas antal ha under sä båda Sigfrid partierna. dens» lutaftnar äro till trängsel be songens början varit ganska talrika. Operans nästa nyhet torde blifva sökta. Vi ha förut omnämnt början af Lud reprisen af Adams »Postiljonen från Efter ett kortare uppehåll i Finland, wig Wüllners den 21 sept. Med samma Longjumeau», senast gifven här i där konserter ges, skall Sven Scho stora framgång som i höstas har den april 1894 med danske operasångaren lander auträda en större turné till utmärkte sångkonstnären uppträdt hit Nordal-Brun som gäst i Chapellou's Berlin och Wien. tills tre gånger för fullsatt salong och roll. Madelaine återgafs då af fru ännu återstår en fjärde, efter hvilken Sterky (Möller), Bijou och markisen Borgarskolans serier hade d. vi skola redogöra för hans program. af herrar Brag och Grafström. »Den 7 okt. invigning i ny lokal, Viktoria En annan t}'ak sångare i samma stil, stumma», som och väntas upp på sce salen vid Tunnelgatan, godtemplarnas hr Heinemann, om hvilken vi förut ta nen gafs senast i nov. 1902 med herr nya festivitetssal. För offentliga, smärre lat i detta' nummer, har på två kon Olof Lemon som Masaniello, i hvilken konserter och föredrag visade sig aku serter hittills vunnit stort erkännande roll året förut hr Anthes gästade här. stiken särdeles lämplig i den smakfullt för sin på en gång mäktiga och böj vackra hörsalen. Aftonens program var liga stämma samt sitt uttrycksfulla, Konserter komma att, g ifvas här ägnat minnet af Viktor R3Tdberg o cb föredrag i Löwe-ballader, sånger af i Musikal, akademien d. 17 okt. af inleddes med ett föredrag af professor Schubert, Brahms, Schumann, Her Ludwig Wtillner, d. 22 af hr Alex. Warburg, i hvilket han genomgick den mann m. fl. I fru Lina Coën från Heinemann och d. 28 af violinisten store diktarens skaldskap i synnerhet Paris har lian haft en lika behaglig Sven Kjellström i förening med pia betonande dettas betydelse för det som talangfull ackompanjatris. Äfven nisten Alfred Roth, hvilka för två år unga släktet. hr Heinemanns konsertprogram skola sedan vid denna tid senast konserte- Derefter följde en musikafdelning, vi efter hans sista konsert här om rade här, äfven då i nämnda lokal. uteslutande bestående af en del dikter nämna. af Rydberg, satta i toner af svenska Fru Aino Acktés konsert d. 8 okt. Au/inkvartetten ger sin första kompositörer: Wilhelm Stenhammars i Musikal, akademien gafs för fulltalig säsongkonsert d. 26 okt. Programmet musik till Snöfrid, Peterson-Bergers och distinguerad publik. I hoflogen upptager stråkkvartetter af Haydn, »Älfven till flickan», dir Valentins i syntes prins Carl med gemål och her D-moll, och Beethoven, C-moll samt enkel stil hållna komposition »Till Ös tiginnan af Dalarne. Den berömda pianovioliosonat, B-dur, af Mozart. Hr terland» (ur Vapensmeden) samt Sibe finska operasångerskan visade i fogel- Franz Larson har efterträdt hr Sand- hus' härliga af ett 30-tal gossar jämte arian ur »Pajazzo», Opheliascenen ur qui8t som alt-violinist. För öfrigt äro manskör sjungna »Athenarnas sång.» »Hamlet» (med Neckens polska) och medlemmarne de samma som sista Såsom solister medverkade framgångs en konsertvals som extranummer prof säsongen, hrr Tor Aulin, Gust. Molan rikt fruarna Högberg och Kolmodin- på sin konstfulla koloratur, som äfven der och Rud. Claëson. Lokalen blir Lindsten samt hr Fahlman. Hr Emil i höjden tager sig väl fram. Hon K. F. U. K:s nya lokal vid Birger- Hillberg deklamerade dessutom med sjöng för öfrigt sånger af Hahn, Vi jarlsgatan. Vidare om de 6 bestämda stort bilall Grubblaren af Rydberg. dal, II. Strauss, H. Wolff, Sibelius, konserterna skall sedan meddelas. Den intressanta invigningen bevista Järnefelt och Merikanto samt scen och des af en fulltalig församling och Ryd- aria ur Melartins nya opera »Aino»,' Konsertföreningens första bergsfirandet länder till heder för de en underlig, i dyster folkton hållen abonnemangskonsert eger rum den 2 nitiska ledarna, rektor Fischier och d:r komposition. Sångerskan hade i frök. november. \alentin, som både dirigerade och Märta Ohlson en utmärkt ackompan ackompanjerade. I »Snöfrid» ersatte jatris. Hyllningarna af publiken voro Sällskapet för svenska kvar direktör Wiklund orkestern vid flygeln. mycket varma och togo äfven form af tettsångens befrämjande inbju en stor bukett med band i finska der sveüska tonsättare till sin sedvan Göteborg. På stora teatern har färgerna. liga pristäflan, till hvilken kompo3itio- under säsongens början gifvits dra SVENSK MUSIKTIDNING. 119 matiska föreställningar. Endast Folk tidningarna tillkännagifvit att han hä Köpenhamn 1 sept. — 4 okt teatern har bjudit på en musikpjes, P. danefter kallar sig Bror Persfelt. Un Kgl. teatern har under denna tid af Kubens' operett »Miss Hook af Hol der namnet Pettersson-Persfelt konser- pjeser med musik uppfört »Carmen», land5. Orkesterföreningen började sin terade han här i sitt hemland förra som »Lohengrin», Orfevs og Eurydice», verksamhet 4 Okt. med en populär maren. Till den 5 okt. annonserade »Bajadser», »Faust», »En midsommar- konsert under hr Steuhammars direk Ludwig Wüllner konsert härstädes. uattsdröm», »La traviata», »På Sicili tion. Densamma annonserar ifråga om en», »Liden Kirsten», samt balletterna »Toreadoren», »Fjerntfra Danmark» och sin konsertverksamhet och entréafgif- Kristiania 1 sept. — 5 okt. Na »Napoli». På sista tiden liar Cassino- terna följande. Priset är för »stiftare» tionalteatern har under säsongen af teatern upptagit Lehårs operett »Man 100 kron. ärligen med tillträde till pjeser med musik uppfört »Peer Gynt», nen med 3 hustrur». Fredriksborgs- alla konserterna (utom benefice-konser- »Fossegrimen», (den 27 sept. 100:de teatern har haft »Miss Hook af Hol ter); för medlemmar kostar tillträdet gången) »Sigurd Jorsalafar» och från land» på programmet. Den 9 sept, till 5 abonnemangskonserter 15, 10 slutet af förra månaden, »Den glada gaf operasångaren Christophersen 50- eller 7 kronor, allt efter olika platser. änkan». I början af sept, uppträdde års-jubileum-konsert, biträdd af hr Emil För innevarande arbetsår äro som å teatern fru Anna Norrie med sina Poul sen, kapellm.J oachimAnders en, fr kn solister engagerade operasångaren P. visor och sånger, ackompanjerad af Gerda o. Kamma Christophersen och fru Cornelius, den utmärkte konsertsånga- hr Sigurd von Koch, och d. 19 sept, Paula Andersen (f. Christophersen). ren prof. Oscar Messchaert, konsert gafs där en symfonikonsert under med Ludw. Wüllner konserterade härd. 1o. sångerskan Julia Culp och prof. H. verkan af miss Kathleen Parlow en 24 sept. Den bekante dirigenten Wag Marteau. Den 19 sept, gafs här kon ligt följande program: 1 Brahms sym s'Ii Safonoff gaf den 2 okt. orkester sert af Ludwig Wüllner 03h under foni N:r 3; 2 Brahms: violinkonsert, konsert med miss Kathleen Parlow denna månad konserteras här af miss o a: Sclijelderup: »Soluppgång over som solist. Programmet upptog bl. a. Kathleen Parlow, Aino Ackté och pia Himalaya», ur »Offerilden» ; b. Brahms: Tschaikowskys »Symphonie pathétique» nisten m:me Avani-Carrera. Ungersk dans N:o 5 (K. Parlow); 4 samt hans violiukonsert. Halvorsen: a. Veslemöj svnger»; b. 'i" To norske danse (K. Parlow). Lörd. d. 19:de gafs åter symfonikonsert med biträile af miss Parlow, som då ackom Från våra grannland. panjerades af hr Backer Lande. Centralteatern har under denna tid Från andra land. Helsingfors 1 aug. — 3 okt. uppfört »Jackson & C:os döttrar På Brunnshusteatern har under som (»Flickorna Jackson»), »Konung för en Paris. Efter en vintersäsong utan maren och till in i denna månad Bo- dag» med hr Halfdan Rode som gäst nyheter uppfördes under sommaren en dén-Engdahlska sällskapet gästat med samt »Mikadoen»; Fahlströms teater repris af Lalos balett »Namonna», först till största delen operetter såsom »Tig »Ea valsdröm» och »Miss Hook af här uppförd 1882. Vackra stycken garstudenten», Hirschmanns »Musette», Holland». ur densamma ha sedan gifvits på kon här kallad »Konstnärslif , »Wiener- I fråga om konserter gafs den 8 serter. Därjämte hade efter 175-årig blod», »Läderlappen», »Lilla Hertig sept, af Bocken-Lassen Folkviseafton hvila upptagits »Hippotyte et Aricie» en», »Lyckoflickan», »Boccaccio», »Pa- med luta, den 12 Cally Monrad kon af Rameau. En debutant Yvonne Gall riserlif» samt »Niniche», »Stabstrum sert med biträde af hrr Brandt-Rantzau gjorde stor lycka som Aricie. Förmågor, petaren >,»Drilléns operett» och en re och Nils Larsea. Den 17 och 19 sådana som m:me Bréval, hrr Delmas vy, benämnd Det nya systemet eller sept, konserterade här Kathleen Parlow. och Plamondon innehade öfriga huf- förbudslagen i Brackböle». Sommar En märklig konsert föranstaltades af vudpartier. En rysk konstnärstrupp flugan» af Ax. Engdabl, Fritz Scheel Cally Monrad, Karl Nissen, Joh. Hal gästade ock operan i sommar. För att och K. N—m. vorsen m. fl. den 24 sept, med upp uppföra Moussorgskys märkliga opera Svenska och Finska teatrarne bör förande af Griegs efterlämnade verk. »Boris Godunvf» hade medtagits 90 jade med september månad sin säsong Programmet upptog af sådana: 1 Sånger: korister från Moskva, 500 kostymer och ha af pjeser med musik uppfört »Taaren», »Dig elsker jeg», »Solda från Petersburg. Den berömda bari- »Stockflötarne» (»Tukkijoella ). ten», »Den blonde» (komp. 1865—67): tonisten Schaleapin som utförde huf- Konserterna ha under säsongens 2 Stråkkvartett (a. Sostennto. Allegro vudrollen åtnjöt 10,000 fres i gage pr början varit ganska talrika. Sådana vivace e grazioso; b. Allegro scher- dag. Därjämte gafs Rimsky-Korsakows gåfvos i sept, af sångaren Wiliam Ham zando (komp. 1891; 3 Pianostycken: »Schnegurotschka», ett verk som sjöngs mar, sångerskorna Marie Åkerman, »Hvide skyer», »Tusselaat», »Dansen af Opéra comiques elittrupp: Margue Hanna Granfelt, Aino Tamm och Aino gaar». (komp. 1891—98; 4 sånger: rite Carré, Marie' de 1' Isle, Lamare, Ackté. Den sistnämnda och förnäm »På Hammars ruiner», »Jeg elsket», Cazeneuve etc. På Opéra Comique har sta af dem gaf tre konserter och på »Simpel sang», »Julens Vuggesang», ock återupptagits bankir Camondos hennes program stod en ny, storartad »Ja'geren (1880—89). En Grieg-kon- »Clown» med Geraldine Farrar som sång »Jubel» af Sbelius (manuskr.) sert gafs äfven af Orkesterföreningen Zephiriue, hvilken roll hon äfven sjöng till ord ur Ernst Josephsons »Svarta d. 20 sept, i St. Hanshaugen. D. 20 vil premiären på operan 1906 på Nou rosor och gula». Vid alla dessa kon konserterade pianisten Brandt Rantzau, veauté teatern. Detta första uppförande serter biträdde dir. O. Merikanto som biträdd af pianisten Karl Nissen och säges ha kostat bankiren-komponisten ankompanjatör. D. 2 okt. konserteraie fru Cally Monrad; d. 20 gaf Freddie 400,000 francs. operasångaren Hjalmar Frey, biträdd Backer Lunde Visafton, biträdd af Bar af sångkören M. M. och hr Ed. Wei bara Lassen. Sigrid Arnoldson har nyligen denbrück som ackompanjatör. Briis- Pianisten Dagmar Walle-Hansen gaf gästat i Kassel och skördat rikt bifall. selkvartetten har fr. 22 sept, till 3 (1. 1 okt. en konsert; d. 2 och 5 kon okt. gifvit 5 Beethoven-aftnar ; Filhar serterade hr Alex. Heinemann, biträdd moniska sällskapet 3 folkkonserter i af pianisten fru Lina Coiin. Wiesbaden. Dalmores, tenorstjär slutet af september med hr Carl Lin- Musikföreningen annonserar för sä nan vid Hammerstein Manhattan-opera delöf som dirigent. Den 1 oktober songen 6 konserter i LogeDS stpra sal. i New York, har med utomordentlig började de vanliga populära konserterna Bland medverkande utländska artister framgång gästat här som Don José i i societetshuset. Läraren vid kon- nämnas sångerskan Till}' Koenen samt »Carmen . servatoriet eller musikskolan härstädes, violinisterna Fritz Kreisler och Arrigo Violoncellisten Bror Pettersson, har i Serato. r 120 SVENSK MUSIKTIDNING.

lins musikförläggare, afled under som Gottschalg, Alexander, Wilhelm, be maren i Nauheim, der han genomgick römd orgelspelare, hoforganist och lä Dödsfall en kur för hjärtlidande. Han var född rare, f. 14 febr. 1827 i Mechelrode, 2 jan. 183Ö i Herlin; grundade der (v. Weimar) afled d. Bl maj i Weimar. Agrcnjeir, Sla tiansky, > den ryske har 1 868 sin förlagsaffär och upptog sedan Han var fr. 1865 redaktör förmusikt id den , afled i Rustschuk i slutet af i den Mesers förlag i Dresden (med ningen »1'rania» (orgel) och 1885—97 sommaren i O år gammal. Han varda Wagners Rienzi», »Holländaren» och för musiktidningen : Chorgesang». Han med sin orkester stadd på eu turné i »Tannhäuser»). Han egnade sig myc har äfven utgifvit »Repetitorium für Balkanländeraa och Österrike. Han har ket åt förläggande af dramatisk mu orgel (jemte Liszt) och »Kleines Hand öfverallt gjort propaganda för den ryska sik, på senare tid särskildt i gemen lexikon der Tonkunst» 1867. G. var folkmusiken och lirats som apostel för skap med Rich. Strauss, hvars nyaste intim vän med Liszt och Wagner. den slaviska nationalsången. Hans vid verk »Klektra» efter »Salome» af sträckta konsertresor sträckte sig äuda honom förvärfvats. Afven italienska till Australien. S^ och franska komponister (Leoncavallo, Massenet etc.) liar han infört i den Fiirstner, Adolf, seniorn bland Ber tj-ska musikhandeln.

I« J.u LÜDV. OLHSSON I» Pristäflan. Tre musik-vicekorpraler, fem mu $ STOCKHOLM. J Sällskapet för Svenska sikvolontärer och en musikelev er Î Hamngatan 18 B. t hålla anställning vid K. 2:dra lifgr.- * ^ kvartettsångens befrämjande reg.tet den 1 nästk. Nov. Flyglar. Pianinos och Orgclharmo- (J inbjuder svenska tonsättare till täflan om Sökande, som äro kunniga å liiusik- J nier af de bästa svenska och utland- •' ska fabriker i största lager till bil- '• pris för flerstämmiga kompositioner för instr. af trä, mässing eller tiumina, haf mansröster. va företräde. J- ligaste priser under fullkomligt an- ^ Kompositionerna skola vara skrifna till Ansökan jämte präst-, läkare kun * svar för instrumentets bestånd. svensk text efter fritt val utan ackom- ^ Obs.! Huivuddepöt för Bliithners .• pagnement, förbehållande sig sällskapet skaps och rekommendationsbetyg sän ägande- och förlagsrätt till de arbeten, 4< och Rönischs världsberömda des till Regementskvartermästaren Kap "A, som blifva prisbelönade. Täflingsprisen ten Q. Ros, Linköping, eller Musik- ^ Hyglar och Pianinos. )(, äro tre å respektive 1,000, 500 och 200 dir. And. Nilsson, Norrköping. kronor. Icke prisbelönad, men lämplig t************************* komposition kan efter öfveienskommelse (S. T . A. 2144 57.) inköpas, hvarvid rätt att bryta medföl jande nanmsedel förbehålles. • Prisdomare äro Herrar Byråchefen I'. C!. Södermark, Musikdirektören Aug. Körling P"I "A~M O L E B OrrO och uni versitetskapellmästaren AlfredBerg. Kompositionerna skola insändas senast till den 1 dec. 1908 under adress Carl efter bästa metod, ledande till god tek .lohnn s musikhandel, Järntorget 78, Stock nisk och verkligt musikalisk utbildning, holm St., och skola desamma vara för sedda med tydligt skrifvet motto, däraf meddelas af undertecknad till moderat, afskrift skall finnas å ett medföljande, försegladt kuvert, innehållande komposi pris. Anmälan kan äfven ske skrift törens namn och fullständiga adress. PIAN 5 NGN ligen. Mottagning kl. 9 —10 f. m. och Stockholm i juni 1908. STYRELSEN. FLYG LÄR 3—4 e. m. Tel. Bruukeberg 14 97. (S. T. A. 214420). Kammakaregatan 6. I tr. öfv. gården. Frans J. Huss. Obs.! Värdefull nyhet! För piano, två händer. Svensk Musiktidning. SCHERZO Nordiskt Musikblad. 28:de årg.. för hvarje musikaliskt hem af Emil Sjögren til fl i[nés VMH efter samma plan som förut, innehållande populär läs tillegnadt fru Valfrid B.xson Lind. Pris 1 kr. ning i Musikaliska ämnen, porträtter med biografier elc. Tidnin SVENSK MUSIKTIDNINGS KXP. gen utkommer två gånger i månaden (utom juli—aug.). 1'ris 5 kro nor pr år, lösnummer 25 öre. Prenumeration sker här å Expeditio nen, Kammakaregatan 6, 1 tr. öfv. gården, i bok- och musik INNEHÅLL.

handeln, a poslen och tidningskontor. I l andsorten bäst å posten. I'eter Cornelius (med porträtt). — Obs.! Nyttan af en musiktidning för musikbildningen i lammet tarde ej Alexander Heinemann (med porträtt). — kunna bestridas. Framför dagliga tidningar rger en sådan fördelen att ilen förva Musikalisk omvändelse. — Musikbre f frän ras och bildar, så att siiga, en musikhistorisk uppslagsbok. Rätta platsen för nt- Danmark och Tyskland af Anleros. — gifvandet af en musiktidning är hufvudstaden, där musiklifeet är högst och rikast Från scenen och konsertsalen. — Musik utveckladt. Svensk musiktidning meddelar ock en kontinuerlig redogörelse för mu- notiser frän hufvudstaden och landsorten, siklifvet i rår hufvudstad, i landsorten samt i Finlands, Norges och Danmarks huf- från våra grannland och andra land. — tudstäder etc., biografier med fina porträtt, instruktiva artiklar, följetonger m. m. Dödsfall. — Annonser.

Tryckeriaktiebolaget Skandia, Stockholm 1908.