Prislista Stångaspelen 2006
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
An Edition of Guta Saga with Introduction, Translation
An Edition ofGuta Saga with Introduction, Translation, Commentary and Glossary edited by Christine Ingegerd Peel UNIVERSITY COLLEGE LONDON Degree of MPhil 1998 ProQuest Number: U642093 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. uest. ProQuest U642093 Published by ProQuest LLC(2015). Copyright of the Dissertation is held by the Author. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. Microform Edition © ProQuest LLC. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 Guta Saga 2 Abstract The following thesis is an edition of the text of Guta saga found in the fourteenth-century manuscript of G uta la g It is held in Kungliga Biblioteket, Stockholm and designated B64. In the manuscript the text covers the last eight leaves. It represents the only complete version of the text in Gutnish, the medieval language of Gotland. The Introduction contains a section on the historical background to the text and a discussion of the following: preservation, content, sources (both written and oral), date and place of composition, authorship, historical value, language and previous editions of the text. The principles of the current edition are described. The text of the manuscript is normalized and contains a number of emendations, which are signalled in footnotes. -
Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892. -
Västergarn Floderus, Erik Fornvännen 29, 65-83 Ingår I: Samla.Raa.Se YÄSTERGARN
Västergarn Floderus, Erik Fornvännen 29, 65-83 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_065 Ingår i: samla.raa.se YÄSTERGARN AV ERIK FLODERUS är den betydelsefulla handeln mellan Orienten och Väst europa under vikingatiden söker sig vägen genom Öster sjön, har detta bland annat till följd, att de första stads- bildningarna i egentlig mening uppstå i Norden. Genom dNe historiska källornas vittnesbörd känna vi den roll, Hedeby och Birka spelade som viktiga transiteringsorter för denna handel, och med den arkeologiska forskningens hjälp ha vi även kunnat bilda oss en ganska klar uppfattning om dessa städers utseende och kultur. Det är emellertid ganska påfallande, att de skrivna källorna intet ha att förmäla om en dylik stadsbildning på Gotland, som ju vid sidan om Mälardalen har uppburit denna världsomfattande handel. Ännu på 1100-talet talas det i källorna blott om »Gotländska kusten», och namnet Visby namnes ej förrän på 1200-talet. Emellertid har man trott sig finna, att under hednatidens slut ej mindre än två samhällen av samma typ som Birka och Hedeby existe rat på Gotland nämligen Visby och Västergarn, den senare orten även belägen vid västra kusten 2,6 mil söder om Visby. Av allt att döma har Visby redan under 1000-talet varit en betydande handels plats, möjligen omgiven av en halvcirkelformig vall av samma slag som de nyss nämnda städernas1. Även i Västergarn har man velat se en dylik vallomgärdad stad, en uppfattning, som företrädes av Nils Lithberg2 och Adolf Schiick3 bland andra forskare. Skulle denna teori vara riktig, kan emellertid existensen av två stora vikingatids- 1 Adolf SchUck, Sjöborgar och hamnstäder, Fornvännen 1924, s. -
(Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp. -
Gudstjänster På Gotland
38 Gudstjänster på Gotland Eskelhems Pastorat Vänge Pastorat Alva, Hemse och Rone församling Eskelhem-Tofta: Midsommardagen 21/6, Midsommardagen den 21 Lördag 21/6 kl 19.30 Midsommar- juni 10 Vänge 16.00 Hemse kyrka vid gudstjänst i Gnisvärd med prästgårdsträdgård Gårdskorset, Gudstjänst Tofta Manskör under ledning Hemse Missions- Friluftsgudstjänst Sjölander/Hellsing av Nils Olsson RStröm församling VP-Kören .Rune Olofsson Söndag 22/6 18.00 Sön 22/6, kl 19.30 Sång & Per Farinder Kollekt: Barn Mässa musik i sommarkväll i Hemse kyrka och ungdomsorganisationen Sön 22/6 10.00 Gnisvärd med kvartetten Sjölander/Hellsing SALT. Medtag kaffekorg Gudstjänst, Prästänget Four Ever. RStröm Onsdag 25/6 20 Viklau kyrka Fardhem, Anders Jernberg, Vall-Hogrän-Atlingbo: 14.00 Hemse F-hem Kvällsmässa Rune Olofsson kören. Välkomna! Midsommardagen 21/6, Trädgårdsfest med dukat Hillevi Knutas kaffebord i det gröna. kl 11 Friluftsgudstjänst i Söndag den 22 juni Erik E´ll underhåller Prostarve änge, Hogrän 10 Buttle hembygdspark RStröm/MIveby Friluftsgudstjänst Rune Snäckan Klintehamn Mässa i Valls Sön 22/6, kl 11 Olofsson Niklas Wiklund Fardhems Pastorat Skapelsen k:a RStröm/MIveby midsommar 20/6-26/6 Hillevi Knutas Kollekt: Söndag 11:00 Gudstjänst. Svenska kyrkan i utlandet Fardhem sön 10 gudstjänst Läsa meralägret avslutas. Med anledning av att biskop Sven-Bernhard Fast besökte Gammalsvenskby Medtag kaffekorg i prästänget. Missions- Ungdomar och ledare. i början av juni kommer vi att under sex veckor publicera bilder från byn här Roma Pastorat Tisdag den 24 juni kyrkans kör. Kyrkkaffe. i predikoturerna. Bilderna är tagna av Lars Bäckman. Mer information om 19.00 Vänge kyrka besöket och bilder hittar ni på www.svenskakyrkan.se/visbystift Linde tis Johannes Döpa- Café, kiosk och minigolf alla Lördag. -
(Smygstart) Lördag 19 April
Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Här serveras frukost/lunch på Gotland under Folkhälsodagarna Vi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet. Samtliga aktiviteter är kostnadsfria, om inte annat anges, och är öppna för alla. Låna gångstavar på Ditt lånekort Arr. Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken i Fårösund, Slite, Hemse, och Folkhälsoenheten Klintehamn, Gråbo och Almedalsbiblioteket Fredag 18 april (Smygstart) Barlingbo 18.00 Grillkväll Arr. Barlingbo Rödakorskrets Ta med det Du vill grilla. Vi bjuder på fika. Plats: Lerhåla Lördag 19 april Atlingbo 8.30-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Atlingbo Plats: Församlingshemmet Rödakorskrets Burs 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Burs Rödkorskrets och Burs Goif Plats: Bygdegården Buttle 10.00 Frukost Arr. Buttle Rödakorskrets Hållbar utveckling med Helene Wallin Martinsson Plats: Bygdegården Ekeby 9.00 Frukost och stavgång Ta med stavar om du har – viss tillgång till utlåning Arr. Ekeby Rödakorskrets Finns. Plats: Bygdegården Eksta 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Eksta Rödakorskrets Plats: Bygdegården Fardhem 11.00-14.00 Sopplunch och tipspromenad Arr. Fardhem med start vid idrottskåken i Fardhem Rödakorskrets, Plats: Bygdegården bygdegårds-, idrotts- och hembygdsföreningen Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Fröjel 9.00 Frukost Arr. Fröjel Rödakorskrets Plats: Skolgården Gothem 9.00 Frukost och stavgång Arr. Gothem Rödakorskrets och hembygdsföreningen till Spängar Plats: Församlingshemmet Klinte 10.00-12.00 Frukost och tipspromenad Arr. Klinte Rödakorskrets med anknytning till vardagssmart. Dragning av motionslotteri. Plats: Mötesplats Kupan, Marknadsgat 3, Klintehamn Norrlanda 9.00 Frukost och gympa Arr. Norrlanda Rödakorskrets med Gun Johansson Plats: Bygdegården Rone 12.00-14.00 Sopplunch (20,-) med filmvisning Arr. -
Seeing and Sinners: Spatial Stratification and the Medieval Hagioscopes of Gotland
Seeing and Sinners: Spatial Stratification and the Medieval Hagioscopes of Gotland Karl Pettersson Department of History Master Thesis Spring 2018 Supervisor: Kurt Villads Jensen ABSTRACT The hagioscope—a small tunnel or opening usually set at eye-level in a church wall—is a complex and multifaceted device that appears in Europe during the late medieval period. Despite an increased interest in the history of the senses, the hagioscope has been overlooked until now. Drawing from Hans Georg Gadamer’s ideas about hermeneutics, Jacques Le Goff’s work on Purgatory, and the medieval intellectual Peter of Limoges’ thoughts on vision, this study aims to shed light on why the hagioscope appeared when it did and how it may have been used. This case study of the hagioscope concerns the known hagioscopes with connected cells on the island of Gotland. It is introduced with two themes that combined, create a conceptual understanding of the hagioscope: the first is the device as a physical boundary or spatial division in a church room resulting from changes in theology and liturgy and the second is the device in the context of a medieval discourse on visuality, derived from the widespread thirteenth century treatise, De oculi morali. With this understanding in mind, the last chapter presents and discusses previous theories on the Gotland hagioscopes. In contrast with previous research, this thesis proves that the cells of Gotland are clearly of two different kinds: earlier cells are small, lack windows and have trefoil-shaped hagioscopes and a deep niche that significantly distances the observer from the nave. -
Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T. -
Gotlands Län 2018
Gotlands läns författningssamling om allmänna vägar och vissa lokala trafikföreskrifter Gotlands län 2018 Gotlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1500 09FS 2018:01 Utkom från trycket Länsstyrelsen i Gotlands läns samman- den 27 februari 2018 ställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län Upprättad den 27 februari 2018 (dnr 258-152-18). Länsstyrelsen i Gotlands län upprättar jämlikt 13 kap. 1 § trafikförord- ningen (1998:1276) följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län. I denna sammanställning redovisas I. Allmänna föreskrifter och upplysningar. II. Förteckning över länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter. III. Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. Bilagor: A Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK 1) B Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK 2) C Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK 3) D Karta över Gotlands län, länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter PETER MOLIN Britt Silfvergren Utgivare Petter Rimfors, länsstyrelsen I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklasser, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kap. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. -
Hoards and Stray Finds in Sweden
Hoards and Stray Finds in Sweden Hoards Gotland, Fröjel par., Mulde Stockholm Numismatic Institute www.archaeology.su.se/numismatiska Lennart Lind Other publications by Stockholm Numismatic Institute - NFG On our website you will find various publications. Most of them are available as PDF for down- loading. Read more on our website: Editorial note Table of Contents www.archaeology.su.se/english/stockholm-numismatic-institute/publications-nfg Roman Denarii, Hoards and Stray Finds Hoards and Stray Finds in Sweden ........1 in Sweden is published by Stockholm Synopsis ..............................................2 CNS - Coins from the Viking-Age found Myntstudier is a numismatic periodical in Numismatic Institute (Gunnar Ekström chair in Sweden is a project under The Royal Swedish published on the Internet since 2003 in numismatics and monetary history) at Gotland, Fröjel par., Mulde ..................3 Academy of Letters, History and Antiquities. by NFG. Stockholm University. Hoards are defined as List of coins ..........................................3 The acronym of the project is CNS based A total of more than 80 seminar papers two or more coins or one coin found together on the title of the publication. (CORPUS have been written. They cover the period with other objects. Barbarous imitation, NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI c. 800-1800. The files (mainly in Swedish) are Each issue will cover one or more finds. In die-links outside Sweden .......................5 IN SUECIA REPERTI SUNT, CATALOGUE available for downloading at: the PDF-version the photos can be magnified OF COINS FROM THE VIKING AGE www.archaeology.su.se/numismatiska- Plates ..................................................6 c. ten times. FOUND IN SWEDEN). So far c. -
Vikings Exhibition 4.3MB .Pdf File
Items being borrowed by Museums Victoria from The Swedish History Museum for inclusion in the exhibition Vikings at Melbourne Museum, 11 Nicholson Street, Carlton, AUSTRALIA, 23 March 2018 to 26 August 2018. Place of Discovery: Collection/ Inventory Object ID No Country, Province, parish, Provenance Acquisitio Thick Diame Showcase (lot) number (FID) Object Material Image No fragm site Date Informaton n Length Width ness ter Height Found by Hans Wachtmeister in 1865. Sold to pendant Swedish History pendant Sweden, Blekinge, Museum. E_25 3491:22:00 42261 cross silver 1 0 Hjortsberga Johannishus 750-1100 AD Accessioned in 1866. 1866 74.5 37.1 Found in archaeological dress pin excavation in the (dragonhead Sweden, Gotland, 19th centruy. G_11 8825:02:00 42954 ) bronze 1 Unknown findspot 750-1100 AD Accessioned in 1891. 1891 Found in archaeological excavation 1980- Sweden, Uppland, 2004. Accessioned in C_16 34959 44961 mill stone stone 1 0 Uppsala Kv Rådhuset 4 750-1100 AD 2009. 2009 440 55 Found in archaeological excavation by Hjalmar Stolpe Sweden, Uppland, Adelsö during 1871-73. C_08 5208:1835 106423 spindle whorl bone 1 0 Björkö, Svarta jorden 750-1100 AD Accessioned in 1874. 1871-73 28.3 Found in archaeological excavation by Hjalmar Stolpe Sweden, Uppland, Adelsö during 1871-73. G_31 5208:786 106482 comb bone/antler 1 3 Björkö, Svarta jorden 750-1100 AD Accessioned in 1874. 1871-73 135.2 31.5 Found in penannular archaeological brooch excavation during (austris- bronze, Sweden, Gotland, 19th century. G_16 8211 106567 broocht) silver, gilded 1 0 Tingstäde Austris 750-1100 AD Accessioned in 1887. -
Bete Och Utmark Och Inledningsvis Är Avsikten Att Följa Upp Frågan Om Vattnets Betydelse För Bete Och Hur Detta Uttrycks Av Lantmätarna
Bilaga 7. Lantmätarnas noteringar om bete i skog och hagar på 1700-talet Kartläggningen av Gotland omkring 1700 innebar att lantmätarna så nogsamt som möjligt skulle kartlägga alla resurser som fanns på gården i form av åker äng, hagar, skog och möjlighet till ekonomisk bäring. Utöver att kartlägga det aktuella tillståndet gjorde även lantmätarna en del noteringar om möjligheter till att förbättra en resurs, eller att utnyttja en resurs. Läser man igenom ett antal skilda lantmätares alster kan man tydligt notera hur olika de genomförde sin uppgift. I en del fall är det något slentrianmässigt gjorda noteringar, medan i andra fall har lantmätaren lagt sig vinn om att så långt möjligt beskriva förhållandena och även tydligt peka på möjliga framtida utvecklingsmöjligheter. Några av lantmätarna fick till och med påbackning för dåligt utfört arbete, vilket innebar att en del arbeten fick göras om1. I det följande är avsikten att belysa ett antal centrala aspekter på tolkningen av dessa kartor och den beskrivning som finns till dessa. Den första frågan rör i vad mån lantmätarna pekade på möjlighet till framtida utveckling, både vad gäller omläggning till inägomark (åker och äng) och i fråga om nyttjandet av utmarken som ett möjligt bete. Det andra som finns skäl att fördjupa sig i är hur man graderade hagarnas och betesmarkens bärighet, eller uttryckt på ett annat sätt, hur många djur som där kunde födas. Genomgående i Revisionsboken och även till stor del i skattläggningskartorna, beskrivs avseende hagarna hur många hästar som därpå kunde födas. En sammanställning av uppgifter om antalet hagar och antalet hästar per gård för flera socknar visar en frapperande samstämmighet, som gör att man kan fråga sig i vad mån dessa siffror kan tolkas med någon större säkerhet, inte minst vad avser vilka djur som förekom på en gård och exakt vad siffran representererar.