Strategi För Byggnadsminnen I Gotlands Län 2017-2021
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Strategi för byggnadsminnen i Gotlands län 2017-2021 Dnr: 432-118-2017 | Beslutad: 2017-02-02 Titel: Strategi för byggnadsminnen i Gotlands län 2017-2021 Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län, Enheten för samhälle och kulturmiljö Foto | omslagsbild: Mostphotos. Foto baksida: Tor Sundberg och Lena Hultberg Foto | inlaga: Anges i anslutning till bild. Tryckår: 2017 Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby Strategin finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/gotland Inledning Länsstyrelsen arbetar för att Gotlands läns byggnadsminnen (BM) på bästa sätt ska spegla länets unika karaktär och kulturarv. För att denna målsätt- ning ska uppnås har Länsstyrelsen tagit fram denna strategi för hur arbetet bör bedrivas. Syftet med strategin är framförallt hur vi ska jobba med byggnadsminnes- instrumentet i framtiden och inbegriper arbetet för kulturmiljömålen vars huvudmål är att använda, bevara och utveckla kulturarvet. Strategi för byggnadsminnen i Gotlands län 2017-2021 ska även kopplas till strategin för kulturmiljöbidrag och kulturmiljöprofilen. Strategin bygger på en redovisning av dagsläget. Innehållsförteckning Vad är ett byggnadsminne?........................................................................................................................................................................................................5 Enskilda byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) KML...........................................5 Statliga byggnadsminnen...............................................................................................................................................................................................6 Bakgrund till skyddsformen........................................................................................................................................................................................6 Gotlands läns särart och historiska utveckling......................................................................................................................................7 Landsbygd...............................................................................................................................................................................................................................................7 Tätort................................................................................................................................................................................................................................................................8 Gotlands läns byggnadsminnen - en statistisk överblick....................................................................................................9 Bebyggelsekategorier............................................................................................................................................................................................................9 Byggnadsminnenas fördelning efter ålder......................................................................................................................................10 Geografisk fördelning.........................................................................................................................................................................................................10 Kulturmiljöprofil - 12 kulturspår........................................................................................................................................................................12 När byggnadsminnesbesluten fattades...............................................................................................................................................12 Kulturhistoriska byggnadsinventeringar som utförts på Gotland..................................................................13 Tillgänglighet....................................................................................................................................................................................................................................................14 Strategier för Länsstyrelsens arbete med byggnadsminnen....................................................................................16 Handlingsplan för arbetet med översyn av byggnadsbeslut....................................................................................18 Revidering av skyddsbestämmelser eller omfattning..................................................................................................18 Plan..................................................................................................................................................................................................................................................................18 Kompletterande underlagsmaterial och dokumentation av byggnadsminnen...............19 Vad är ett byggnadsminne? Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som bygg- nadsminnen. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum från medeltida borgar till modern bebyggelse från 2000-talet. När en byggnad eller miljö klassas som byggnads- minne ges den det högsta skydd som är möjligt inom gällande svensk lagstiftning. Det finns två typer av byggnadsminnen – byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (enskilda) och statliga byggnadsminnen. Enskilda byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) KML En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyg- gelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan skyddas som byggnads- minne. Bestämmelserna om byggnadsminnen får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, och broar. Meningen är att anläggningen skall sparas som ett historiskt dokument över en gången tid, dess människor och samhälle och vara en källa till förståelse av vår historia. Byggnadsmin- nen ska vara fast förankrade i marken. Inte bara byggnadens ålder, arkitektur och utseende är viktiga, utan även aspekter som byggnadsteknik, material, konstruktion, personhistoria etc. Även byggnadens socialhistoriska och samhällshistoriska värde och dess placering i miljön är av betydelse. Byggnaden eller anläggningen måste ha bevarats på ett sådant sätt, att dess förmåga att förmedla dessa värden inte gått förlorad. Det är länsstyrelserna som beslutar om en byggnad eller anläggning ska förklaras för byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen (SFS 1988:950) KML. Vem som helst kan ”väcka fråga” hos länsstyrelserna om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. För varje byggnadsminne utformas indivi- duellt utformade skyddsbestämmelser. Om en byggnad kan komma ifråga som byggnadsminne, kan länsstyrelsen förordna om så kallad anmälningsplikt. Anmälningsplikt kan ses som en enklare form av byggnadsmin- nesförklaring. För byggnader med anmälningsplikt anges vilka delar skyddet gäller. Det innebär att anmälan till länsstyrelsen skall göras ”innan byggnaden ändras på ett sätt som väsentligt minskar dess kulturhistoriska värde”. Det finns nära 2 200 byggnadsminnen i landet. Gotlands län har med sina 378 byggnadsmin- nen (varav 15 är anmälningsplikt) högst andel i landet som tillsammans visar på vilken kul- turskatt vår byggda miljö utgör. Jämförelsevis är antalet byggnadsminnen i Stockholm län 191, Västra Götalands län 247, Kalmar län 136, Västmanlands län 48 och Uppsala län 69. Byggnadsminnesbeslutet innebär inte att staten övertar ansvaret för byggnadens skötsel och vård. Detta åligger ägaren. Länsstyrelsen har dock möjlighet att i viss utsträckning, om medel finns tillgängliga, ge kulturmiljöbidrag till antikvariska överkostnader genom det så kallade 7:2-anslaget, se Länsstyrelsens strategi för 7:2-anslaget i Gotlands län. 5 Statliga byggnadsminnen De statliga byggnadsminnena ägs av staten och berättar viktiga delar av Sveriges och den statliga förvaltningens historia. Det finns ungefär 260 statliga byggnadsminnen i form av exempelvis kungliga slott, regerings- och domstolsbyggnader, försvarsanläggningar, bro- ar, fyrar och järnvägsmiljöer. Riksantikvarieämbetet har tillsynsansvar och är tillstånds- myndighet. På Gotland finns det 11 statliga byggnadsminnen: Strandridaregården i Ljugarn Enholmen Fårösunds fästning Stora Karlsö fyrplats Fårö fyrbyn Gotska Sandön (fyrplatsområde, Gottbergs lada m.fl.) Närs fyrplats Roma kungsgård Helgeandshuset Residenset i Visby Faluddens fyr Bakgrund till skyddsformen byggnadsminnen Bestämmelserna om byggnadsminnen i KML har några likartade föregångare. Möjligheten att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse gavs först i en förordning från 1920. Tanken var att få ett skydd för den allra mest värdefulla bebyggelsen i hela landet. Sammanlagt 168 olika byggnader eller objekt registrerades som värdefulla. Arbetet gick dock mycket långsammare än vad lagstiftarna tänkt sig. Ett lagförslag togs fram 1956, men inga beslut fattades förrän 1960 när byggnadsminneslagen antogs med bestämmelser som i allt väsent- ligt fortfarande gäller. Beslut om byggnadsminnen kunde nu fattas utan ägarens medgivande. 1976 överfördes myndighetsuppgifterna gällande byggnadsminnen från Riksantikvarie- ämbetet till länsstyrelserna. När KML infördes 1989 togs bestämmelserna från byggnads- minneslagen in relativt oförändrade.