Dialog Nr 4 2010

En tidning från Kommuninvestdial • Nr 4 – 2010 ogwww.kommuninvest.se

Mattias Olsson, finanschef Jönköpings läns landsting Ny upphandlingsmodell för kapitalförvaltningstjänster Samtal med Mattias Olsson, finanschef på Landstinget i Jönköpings län. Sidan 10 Kommuninvests svenska obligationsprogram är nu sjösatt. Med stor framgång. Efter den första emissionsdagen var efterfrågan på obligationerna mycket hög och vid orderbokens stängning fanns ordrar för över 22 miljarder svenska kronor. Dialog var med redan på investerarmötet någon månad tidigare … Sidan 3 Tydligare medlemsansvar 2011 firar Kommuninvest tjugofemårsjubileum. Sättet att arbeta med finansiering har förändrats under åren. Till exempel ställer förfinansiering och derivatavtal krav på tydligare beskrivning av medlemmarnas ansvar. Sidan 14 Samtliga medlemmar slöt upp kring förlagslånet Ett styrkebesked att samtliga medlemmar i Kommuninvest teckande sig för förlagslånet menar föreningsstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Stenkil. Sidan 16 Konsthantverk av Åsa Jacobsson. DIALOG

Kommuninvests svenska obligationsprogram I dessa oroliga tider har vi lyckats med att etablera Svensk Kommunobligation. Ett helt nytt och omsättningsbart tillgångsslag för den svenska kapitalmarknaden som kommer att vara jämbördigt med stats- och bostadsobligationer. Inom ett antal år är prognosen att ca hälften av vår upp- låning kommer från den svenska kapitalmarknaden. Detta innebär att 130 till 150 miljarder kommer från den svenska kapitalmarknaden. Vi kommer att ha stor nytta av vår internationella upplåning då vi är etablerade och välkända bland värl- dens största kapitalplacerare. Bara som en jämförelse äger utländska placerare ca 40 % av den utestående stock av svenska Efterdyningar statsobligationer som Riksgälden emit- terat. Den starka koncentrationen av stats- av finanskrisen och bostadsobligationer i livförsäkrings- bolagens och andra större placerares Finanskrisens olika faser har varit myck- Höjda räntor får en åtstramande effekt placeringsportföljer är ett annat starkt et intressanta om än ibland mörka och på samhällsekonomin. Samtidigt är det argument för Kommuninvests svenska skrämmande. Vi i Sverige är nu inne i en en styrka att komma ur de statliga stöden obligationsprogram. exitfas där Riksbanken helt planenligt och som hitintills hållit den finansiella sektorn väl känt för marknaden, drog tillbaka uppe. De kortsiktiga effekterna av likvidi- Starkt medlemsstöd för drygt 300 miljarder i likviditetsstöd i bör- tetsindragningen kommer att hålla i sig en obligationsutgivningen en jan av oktober. Effekterna har inte utebli- längre tid, upp till sex månader, innan vi framgångsfaktor vit. Det har blivit svårare för banker att har en ny stabil jämvikt i kapitalmarknaden. Med andra ord, vi har starka argument finansiera sin verksamhet. Den korta för att lyckas. Samtidigt behöver vi alla 3-månadersräntan och långfristiga värde- Påverkan på kommuner och kommunala låntagares stöd med upplå- papper som säkerställda bostadsobliga- landsting ning via Kommuninvest. Alla strategiska tioner har blivit betydligt dyrare. Även Effekterna drabbar också den kommu- nysatsningar behöver en fast styrning i en statsobligationer och statsskuldsväxlar nala sektorns upplåning. Våra upplånings- inledningsfas och även om vi ser att vår har stött på problem med bland annat kostnader ökar i motsvarande grad och upplåningskostnad är konkurrenskraftig, emissioner som inte varit fulltecknade. En även om våra marginaler gradvis har så har det långsiktiga målet betydligt taj- situation som man får gå tillbaks till den sänkts under året i fas med kapitalise- tare nivåer jämfört med prissättning av förra finanskrisen för att se motsvarig- ringen via förlagslånet ökar även våra svenska statsobligationer. Varje långfristig heten till. utlåningsräntor. En utveckling som är nyupplåning som läggs på de löptider oundviklig och något som tillhör en nor- Kommuninvest för närvarande har eta- Likviditetsindragningen malisering av den svenska kapitalmark- blerat snabbar på och hjälper till att ska- Även om man kan ifrågasätta marknadens naden. Även om det till synes är lugnare pa och stabilisera en marknad för svensk förvåning då likviditetsindragningen från i både den amerikanska och europeiska kommunobligation. Vi är så starka och Riksbanken var känd från den dag likvi- kapitalmarknaden är det bara en synvilla. effektiva som vi gör Kommungälden till. diteten gavs för ett år sedan är Sverige ett Deras exitstrategi ligger längre bort och i bra exempel på att det återstår höga kost- USA handlar frågan snarare om stimulans Tomas Werngren nader i efterdyningarna av finanskrisen. än om exit. Verkställande direktör

Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, 701 42 Örebro. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: 019-16 78 00 (Efter årsskiftet tel: 010-470 87 00). Fax: 019-12 11 98. Hemsida: www.kommuninvest.se E-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Tomas Werngren,VD. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Christer Pöhner bild AB, sidorna 2, 7, 9, 16, 18–25 och 30. Övriga fotografer står angivna vid respektive bild i de fall bildleverantören angett vem som tagit bilden. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, november 2010. Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 7 april 2011.

2 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

Rapport från Kommuninvests investerarträff Stort intresse för svenskt obligationsprogram

Det var ett förväntansfullt sorl i salen. Kommuninvest planerar att genomföra sin första emission av obligationer via sitt nya svenska benchmarkprogram. Ett hundratal investerare hade mött upp till investerarträffen på Swedbanks huvudkontor vid Brunkebergs torg i Stockholm. Tillsammans med de andra affärsbankerna i Sverige är Swedbank market makers, det vill säga har åtagit sig att fortlöpan- de notera köp- och säljkurser och därmed hålla en marknad för Kommuninvests obligationer. Ett budskap från dagens talare lyste klarare än de andra: Kommuninvests svenska obligationsprogram har stora förutsätt- ningar att bli attraktivt hos investerarna. Risken är lika låg som för statsobligationer, men avkastningen är högre.

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 3 DIALOG

På Kommuninvests, den egna och de andra bankernas vägnar, Barbro Wickman–Parak konstaterade samtidigt att de svenska hälsade Stefan Carlsson, chef för Swedbank Markets välkom- hushållens konsumtion har bidragit till att konjunkturen inte men. Därefter tog dagens moderator Cecilia Skingsley vid. Med blev djupare. (Se figur 2.) Hon pekade på sambanden i ekono- stor säkerhet lotsade hon mötet från start till mål. Först ut att min. Att arbetslösheten inte påverkades så negativt av konjunk- tala om det nya obligationsprogrammet var Barbro Wickman– turnedgången är också en plusfaktor för den svenska ekonomins Parak, en av de fem vice riksbankschefer som tillsammans med stabilitet. riksbankschef Stefan Ingves bildar direktionen i Sveriges riksbank. I sitt föredrag vandrade Barbro Wickman–Parak vidare mot ett ämne som knappast går att undvika då Riksbanken är på besök – räntan. ”Vi har börjat höja reporäntan från en histo- Tro på framgång riskt låg nivå.” Barbro Wickman–Parak konstaterade att ”Det är inte ofta en ny aktör börjar verka på den svenska mark- Sverige har starka statsfinanser och att landet har resurser kvar naden”, slår Barbro Wickman–Parak fast. Hon är övertygad i ekonomin. Sverige har utrymme för ekonomiska stimulanser om att Kommuninvests obligationer kommer att handlas med om behovet finns. Riksbankens inflationsmål 1, kommer inte att och kommer att ha en god likviditet. äventyras, slår hon fast. Vice riksbankschefen märker att tillväxten i Sverige tar sig. När det gäller lanseringen av Kommuninvests obligations- ”Det blir en bra uppgång i svensk ekonomi, men allt handlar program menade Barbro Wickman–Parak att Sveriges riks- om en uppgång från låga nivåer.” En av de dynamiska fakto- bank är övertygade om att den kommer att gå bra. rerna är exporten. (Se figur 1.)

Bred uppgång i svensk ekonomi Räntan höjs från låg nivå

Index 2007 kv 4 =100 Källa: SCB Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Figur 1. Som framgår av den röda linjen ökar den svenska exporten kraftigt efter en Figur 3. Riksbankens flerårsprognos pekar på att styrräntan är på väg upp. Under rejäl nedgång sedan toppnivån i början av 2008. 2010 har den höjts i flera steg; från 0,25 procent till 0,5 procent och från 0,5 procent till 0,75 procent (senaste justering 2010-09-08). OBS! Efter denna investerarträff har Riksbanken den 26 oktober 2010 höjt styrräntan, som nu är 1,0 procent.

1 Tillväxten tar sig Riksbankens inflationsmål är definierat som att den årliga ökningen av Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Konsumentprisindex, KPI, ska vara 2 procent.

Ljus marknad för stabila svenska obligationer Med glimten i ögat gav Thomas Olofsson, chef för Skuldförvaltning på Riksgälden, en förklaring till Sveriges finansiella stabilitet: ”Det är så kallt här i Sverige så, vi gör ingenting annat än jobbar.” Olofsson betonade Sveriges gynnsamma läge. ”Jämför vi oss med andra länder, så har vi som emittenter ett starkt läge. Investerare över hela världen fokuserar på budgetrisker och fi- nansrisker.” Sverige betraktas också av omvärlden som en oer- hört stark marknad, sa Olofsson. Han menade att ett gott kreditbetyg åt Sverige och staten Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.Källor: IMF, SCB och Riksbanken gynnar andra aktörer. Och när svenska staten inte emitterar så stora volymer, är det bra att andra gör det. Olofsson drog pa- Figur 2. Det kan knappast ha undgått någon att Sveriges och världens tillväxt ralleller med andra branscher. Restauranger i flock stöder var- upplevde en extrem minskning i samband med finanskrisen 2009. Nu tror Sveriges riksbank på betydligt bättre utveckling. Se den röda streckade linjen och de blå andra. På samma sätt är det bra för hela marknaden att streckade staplarna. Kommuninvest nu går in med sitt obligationsprogram, menade

4 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

Cecilia Skingsley är chef för ränte- och valutaanalys på Swedbank Markets och har Barbro Wickman–Parak, vice riksbankschef med tilltro till Kommuninvests tidigare varit bland annat finansredaktör på Dagens Industri. obligationsprogram.

Thomas Olofsson, chef för Skuldförvaltning på Riksgälden, bedömde Kommuninvests Stefan Ackerby, biträdande chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting slog obligationsprogram som synnerligen attraktivt ur ett investerarperspektiv. fast att svenska kommuner har en enorm styrka genom sin grundlagsskyddade självbestämmanderätt och beskattningsrätt. DIALOG han och passar även på att konstatera att den svenska ränte- marknaden har klarat sig förvånansvärt väl under finanskrisen. Den svenska marknaden är så pass likvid att den är öppen även under extrema situationer. Detta skapar trygghet i stället för dramatik. ”Vi vill jobba så att investerarna tycker att vi är för- utsägbara.” Olofsson ser att det är viktigt att skapa en tillta- lande obligationsmarknad. ”Investerarna söker med ljus och lykta efter attraktiva alternativ.” ”Jag ser en ljus marknad för de som emitterar en svensk obligation”, avslutade Olofsson.

Svenska kommuner har en enorm styrka ”Jag har noterat att det finns en stor kunskapsbrist om svenska kommuner i finansvärlden”, inledde Stefan Ackerby rättframt. Han är biträdande chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. Ackerby har 2010 blivit vald till Årets kommunal- Figur 5. Utvecklingslinjen pekar uppåt – kommunernas och landstingens ekonom av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer. investeringsbehov ökar under 2010 och 2011. Juryn motiverar valet av Stefan Ackerby med att han: ”har på ett utomordentligt sätt utvecklat analyserna av den kommu- nalekonomiska utvecklingen, särskilt inom hälso- och sjuk- Ytterligare särskiljande drag för kommuner och landsting är vårdsområdet. Stefan har visat stort prov på integritet och vå- utjämningsprincipen 3 samt deras rätt att ta lån och Stefan gar föra fram budskap och slutsatser som ibland kan vara Ackerby ser att den kommunala sektorn står inför ett växande obehagliga men nödvändiga för att kommunerna och lands- investeringsbehov. (Se figur 5.) tingen ska kunna svara upp mot kravet på en god ekonomisk hushållning i framtiden.” Grundprincipen för kommunernas goda ekonomiska hushåll- Några kunskaper som Stefan Ackerby förmedlade under sitt ning är: föredrag var att svenska kommuner och landsting sedan • Att kommande generationer ska få samma nettoförmögen- 1980-talet står för en femtedel av Sveriges ekonomi. Och att 90 het som nuvarande generation. procent av deras kostnader hänförs till obligatoriska uppgifter. 2 • Att låna till investeringar – inte till drift. Av Sveriges 290 kommuner är det få – om ens någon – som • Normalt krav på överskott. är intresserad av sammanslagningar berättade Ackerby. Men de är intresserade av samarbete. Den kommunala sektorn väx- Ackerby berörde också det kommunala balanskravet. er med ungefär en procent per år. Andelen människor som är Innebörden är att eventuella underskott ska återställas inom anställda i kommuner och landsting minskar. I stället köper tre år. man i högre utsträckning än tidigare tjänster av kommunala Kommunernas och landstingens ansvarsförbindelser när bolag. det gäller pensioner till sina anställda uppmärksammades av I sin lektion till publiken pekade Stefan Ackerby på några sär- Staffan Ackerby. I dag uppgår de till ungefär 345 miljarder drag för den kommunala sektorn som han anser viktiga. För det kronor. Denna skuld till pensionssystemet bokförs utanför första är det kommunala självstyret grundlagsfäst. Och detsam- balansräkningen. (Se figur 6.) Det enorma beloppet till trots ma gäller för kommunernas egen beskattningsrätt. Skatterna är anser Ackerby ändå att det inte utgör någon speciell anled- en stor del av den kommunala ekonomin. (Se figur 4.) ning till oro. Många kommuner har stora tillgångar i fastighe-

Figur 4. Sveriges Kommuner och Landstings sammanställning visar att skatter står Figur 6. Skulden till pensionssystemet för de anställda bokförs i dag utanför för nästan 70 % av primärkommunernas intäkter. balansräkningen.

6 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG ter. Dessutom finns också den grundlagsskyddade rätten att riskvikt. Med hänsyn till kommunernas och landstingens sär- själv ta ut skatt. skilda ställning i regeringsformen och den kommunala beskatt- ningsrätten, kan de inte försättas i konkurs. Svenska kommuner kan inte försättas i konkurs Avslutningsvis betonade Staffan Ackerby svenska kommuner och landstings enorma styrka. Enligt en bedömning från 2 Kommunernas obligatoriska uppgifter regleras bland annat i kommunallagen och Riksgäldskontoret – svenska statens finansförvaltning – har omfattar bland annat social omsorg, för-, grund- och gymnasieskola, plan- och kommuner och landsting i Sverige en mycket hög kreditvärdig- byggfrågor samt räddningstjänst. het. Ingen kommun eller landsting har någonsin fallerat i att 3 Den kommunala utjämningsprincipen innebär att alla kommuner och landsting i fullfölja ingångna avtal med kreditgivare. Lån till kommuner princip ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Meningen är att skillnader i och landsting har en mycket låg riskprofil och enligt gällande kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Genom inkomstutjämning- kapitaltäckningsregler ska en exponering mot den kommunala en får alla kommuner och landsting ett i princip lika stort skatteunderlag per invå- sektorn likställas med en statsexponering och ha noll procent i nare oavsett det egna skatteunderlagets storlek.

Kommungäld för svenska kommuner och landsting Verkställande direktör Tomas Werngren konstaterade stolt att närmare 90 procent av Sveriges kommuner nu är medlemmar i Offentlig finansiering Kommuninvest. ”Uppgiften att säkerställa den kommunala sektorns behov av samhällsfinansiering har gett oss en position som Kommungäld”. Den bärande idén kring medlemmarnas solidariska borgen är stark, menade Werngren. Ett anspråk på Kommuninvest blir ingen fordran mot en enskild kommun, utan i princip en fordran mot den kommunala sektorn. Tomas Werngren lyfte fram det faktum att verksamheten ägs av medlemmarna som i sin tur är kunder.

Figur 7. Det finns stora likheter när det gäller finansiering av stat och kommuner.

Kreditvärderingsbolagen Moody’s och Standard & Poor’s har båda två gett Kommuninvest högsta möjliga betyg: trippel-A. Det faktum att Kommuninvest har så kallad noll-riskvikt- ning ger en särställning. ”Under finanskrisen såg man vår sär- ställning. Resultatet innebar en ökad utlåningsvolym på 40 miljarder kronor.” ”Kommuninvest har fått en allt viktigare roll i det svenska finansiella systemet”, sa Tomas Werngren. En markör för detta är att Riksbanken sedan en tid tillbaka har Kommuninvest som en penningpolitisk motpart och deltagare i RIX (Riksbankernas betalningssystem). Ett annat uttryck för Kommuninvests öka- de tyngd är att Finansinspektionen i ett yttrande betraktar deras utgivning av obligationer likvärdiga statens. Tomas Werngren redovisade den offentliga finansierings- processen för kommunsektorn och svenska staten. Här fram- går bland annat att den svenska inkomstskatten utgör 32 procent av Sveriges sammanlagda skattevolym. Och av denna volym styrs 92 procent till de svenska kommunerna. (Se figur 7.) Den avslutande delen av Tomas Werngrens inslag hade fokus på Kommuninvests arbete för att minimera kreditrisker, marknadsrisker kopplade till ränta och valuta, refinansierings- risker och likviditetsrisker. Här redovisade Werngren även den Tomas Werngren, verkställande direktör på Kommuninvest, betonade verksamhetens internationella Baselkommitténs förslag, Basel 3, som innebär särställning som Kommungäld. ökade krav när det gäller riskhantering.

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 7 DIALOG

Figur 8. Diagrammet visar utfall beroende på scenarie när det gäller balansräkning, utlåning samt marknadsandel för Kommuninvests obligationsprogram.

8 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

Målet är att 50 procent av Kommuninvests totala upplåning år 2015 ska göras i Sverige

Anders Gånge, finanschef på Kommuninvest, var tydlig beträf- fande bolagets syfte med obligationsutgivningen: • Möta ökade upplåningsbehov • Minska behovet av utlandsupplåningen • Begränsa motpartsexponeringar

Obligationerna kommer ha en fast ränta och en löptid om 2 respektive 5 år. De kommer att vara av benchmarkstorlek, det vill säga minimum 3 miljarder och därigenom garanteras market- making.

15 miljarder i första omgången Total emissionsvolym vid första utgivningstillfället var 15 miljarder svenska kronor. En ambition med lanseringen av Kommuninvests obligationsprogram är att etablera en ny tillgångsklass, menade Anders Gånge.

Hälften av upplåningen i Sverige Kommuninvest har historiskt lånat upp merparten i utlandet, berättade finanschef Anders Gånge. ”En svensk benchmark- obligation ger oss en bättre balans i finansieringen och eftersom all utlåning sker i svenska kronor är det naturligt att också söka finansiering i svenska kronor. Syftet är att uppnå en god likviditet och att på sikt kunna ha cirka hälften av den totala upp- låningen i Sverige.” Anders Gånge har olika scenarier för volymutvecklingen. (Se figur 8.)

Behoven styr Planerna innebär att Kommuninvest kommer att ha flera obli- gationslån med många olika löptider och som kontinuerligt kan användas för att finansiera svenska kommuners investeringar. Prognosen för emissionsplanen framgår av figur 9. Finns det behov av längre löptider? Anders Gånge kommen- terade: ”Visst kan vi tänka oss alternativ med ännu längre löp- tider. Vi anpassar oss efter kommunernas och marknadernas Kommuninvests finanschef Anders Gånge presenterade Kommuninvests behov.” obligationsprogram.

Det finns anledning att ha Tyskland Grekland förtroende för Sverige Budgetunderskott: 3 % Budgetunderskott: 13,6 % Nedanstående redovisning av Statsskuld: 73,2 % Statsskuld: 115,1 % budgetunderskott och statsskuld i vissa EU-länder avser 2009. Frankrike Irland Budgetunderskott: 7,5 % Budgetunderskott: 14,3 % Statsskuld: 77,6 % Statsskuld: 64 %

Italien Sverige år 1993 OBS! Budgetunderskott: 5,3 % Budgetunderskott: 15,9 % Statsskuld: 115,8 % Statsskuld: 72 %

Spanien Sverige år 2009 OBS! Budgetunderskott: 11,2 % Budgetunderskott: 1 % Källor: Eurostat, ESV, SCB, Ekonomifakta och tidskriften Fokus nr 42, 2010. Statsskuld: 53,2 % Statsskuld: 38,9 %

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 9 Sedan 2005 har Landstinget i ”Gör det enkelt, agera Jönköpings län använt sig av en ny upphandlingsmodell för kapi- talförvaltningstjänster. Att tydliga- långsiktigt” re fokusera på hårda parametrar som förvaltningsresultat och för- valtningskostnad gör det lättare att motivera vilken förvaltare som ska väljas, menar finanschefen Mattias Olsson. Han efterlyser också ett ökat samarbete mellan kommuner och landsting när det gäller upphandling av kapitalför- valtningstjänster. ”Många av oss har likartade behov.”

Landstinget i Jönköpings län är en av länets största arbetsgivare med drygt 10 000 anställda, merparten sjuksköter- skor, undersköterskor och läkare. Mer än hälften av landstingets medarbetare har högskoleutbildning. Under 2009 utgjordes 2,6 procent av personalomsättningen av pensionsav- gångar. Liksom de flesta landsting står man inför ökande pensionsavgångar kommande år. Pensionsskulden uppgår för närvarande till drygt 6 miljarder kronor. För att säkerställa god ekonomisk hushållning och möjlighet att möta sina finansiella åtaganden har landstingsfull- mäktige slagit fast ett överskottsmål om minst 2 procent av skatteintäkter och

”Våra åtaganden är långsiktiga och vi försöker därför arbeta långsiktigt i förvaltningen. Det mesta kapitalet förvaltas i indexfonder, sedan kryddar vi med aktiv förvaltning för att generera viss överavkastning.”

statsbidrag över en konjunkturcykel. Överskotten ska finansiera egna investeringar och resterande belopp avsättas för pensionsmedelsförvaltning. ”Överskottsmedlen går direkt in i vår rörelsekapitalförvaltning”, berättar Mattias Olsson. ”Sedan utvärderar vi år- ligen, utifrån likviditetssituationen för innevarande och kommande år, hur mycket vi kan föra över från rörelsekapi- talförvaltningen till pensionsmedelsför- valtningen. Ju mer vi kan föra över desto bättre.” Målsättningen är cirka 50 miljoner kronor årligen. Landstinget har god ekonomi och Foto: Daniel Silfver DIALOG den totalt förvaltade volymen är 4,2 mdr för pensionsskulden.Tillgångsalloke- varav pensionsmedelsförvaltningen ut- ringen görs en gång per år av finansav- Hur lyckas man i sin görs av ca 3 mdr, fördelat på tre olika delningen utifrån principen så mycket kapitalförvaltning? portföljer. En för ränteplaceringar, en för ränteplaceringar som möjligt. Lärdomar från aktieplaceringar och en för alternativa ”Vi försöker göra en bedömning av Landstinget i Jönköpings län placeringar. hur mycket ränteplaceringar vi kan ha 1) Definiera tydligt syften och mål med Förvaltningsstrategin och modellen och samtidigt nå avkastningsmålen. kapitalförvaltningen för upphandling av kapitalförvaltnings- Därmed tar vi inte mer risk än vi behö- 2) Ha en policy för kapitalförvaltning som tjänster har utvecklats av Mattias ver”. Alla ränteplaceringar förvaltas i in- är genomtänkt och förenlig med syfte Olsson, som tillträdde sin tjänst 2005, dexförvaltning, dels i realränteobligatio- och mål och hans kollega Margareta Vesterby. ner dels i nominella ränteobligationer. 3) Välja enkla kapitalförvaltnings- ”Jag insåg att den modell vi då hade F.n. ligger ca 55 procent av pensions- produkter, produkter som du förstår för att utvärdera anbud rymde för myck- medlen i passiva ränteplaceringar förval- 4) Se till att produkterna har en daglig et av godtycke. Vi hade för många tade av Robur. marknadsvärdering Passiva aktieplaceringar utgör f.n. 36 5) Långsiktighet skapar oftast bättre ”Enkelhet, tydlighet och procent av portföljen, fördelade dels på resultat jämförbarhet är några viktiga en Sverigefond med etisk profil samt en nyckelord för förvaltningen. globalfond. Båda förvaltas av Handels- Vi jobbar med ett fåtal förvaltare banken. Så här fungerar och ett mindre antal produkter Därutöver kryddas pensionsmedels- utvärderingsmodellen som vi förstår hur de fungerar.” förvaltningen med en aktivt förvaltad Landstinget i Jönköpings läns modell för global aktiefond, förvaltad av Carnegie, att utvärdera kapitalförvaltare i samband öppna frågor, vilket gjorde det knepigt att samt fyra placeringar i kapitalskyddade med upphandling sätter fokus på förvalt- motivera varför vi skulle välja en förval- aktieindexprodukter med inriktning på ningskostnader och förvaltningsresultat. tare. Varför skulle det exempelvis vara Brasilien respektive Kina. Modellen utvärderar ett 20-tal olika avgörande för förvaltningsresultatet om ”Vi tycker det är riktigt att ha en stor nyckeltal inom fyra kategorier: förvaltaren var utbildad vid Yale eller andel indexfonder, där vi tack vare stora – Offererad totalkostnad Högskolan i Växjö?” förvaltningsvolymer kunnat erhålla – Fondspecifika nyckeltal 1 Mattias och Margareta började ut- mycket låga avgifter. Indexfonder med – Leverantörens placeringsprocess 2 veckla en relativt enkel excelmodell, där låga avgifter står sig väl i avkastning – Leverantörens administrativa rutiner 3 man ställer prestation i förhållande till jämfört med många aktivt förvaltade 1) Ex. Beta, omsättningshastighet och pris. Modellen anpassades beroende på tracking error tillgångsslag eller om det var passiv eller ”Varför kan inte landstingen, 2) Ex. personalomsättning, vem som gör aktiv förvaltning som avsågs. och för all del vissa kommuner, gå etisk screening, extern ranking 3) ”Att lägga fokus på hårda parametrar samman och upphandla förvaltning? Ex. snabbhet månadsrapporting, onlinefunktionalitet som förvaltningsresultat och förvalt- Det skulle säkerligen ge medborgarna bättre valuta ningskostnad har underlättat anbudsut- Varje kategori ges en viktning efter värderingen betydligt”, menar Mattias. för skattepengarna.” inbördes betydelse i samband med sam- Receptet stavas enkelhet och tydlighet. manräkningen av totalresultatet. Därefter ”Det är ett ramverk som fungerar väl för fonder sett över en längre tid, det vet vi ställs totalresultatet i relation till maximalt våra syften”, berättar Mattias. eftersom många aktivt förvaltade fonder utfall samt till kostnaden. Det anbud som Landstinget har mestadels mött po- inte klarar sina jämförelseindex. Sedan har lägst jämförelsetal är det ekonomiskt sitiva reaktioner bland förvaltarna för kompletterar vi med utvald aktiv aktie- mest fördelaktiga. sin modell. ”De flesta uppskattar detta, förvaltning i hopp om att kunna nå över- eftersom man tycker att spelreglerna avkastning.” är klara och man behandlas rättvist gent- Strategin har hittills varit lyckosam. emot andra förvaltare. Nackdelen är De senaste fem åren har genomsnittsav- kanske att man inte får med så mycket kastningen i de olika portföljerna över- mjuka värden, som dock är svåra att träffat jämförelseindex varje år. poängsätta och vars betydelse för Mattias Olsson skulle gärna se att alla förvaltningsresultatet är svåra att kvan- kommuner och landsting som har ett ka- tifiera.” pitalförvaltningsmandat skulle inleda ett Finanspolicyn föreskriver att pen- samarbete kring samordnad upphand- sionsmedlen ska fördelas med 55–65 ling och enas om en modell för utvärde- procent i räntepapper, 35–45 procent i ring av anbud. ”Det är fler än vi som be- aktier och högst 10 procent i alternativa driver tillgångsförvaltning för att kunna Profil placeringar, som aktieindex- och ränte- möta pensionsåtaganden och förvalt- Mattias Olsson indexobligationer. Önskemålet om att ningsinriktningen torde vara relativt lik- Ålder: 39 produkterna ska ha god likviditet och en artad. Det borde vara möjligt att gå sam- Yrke: Finanschef, Landstinget i Jönköpings läns sedan 2005 daglig prissättning har gjort att lands- man i upphandling, i alla fall bland Dessförinnan: Finansansvarig Isaberg tinget undviker placeringar i hedgefon- landstingen men kanske också bland Rapid AB, Handelsbanken der och private equity-fonder. kommunerna. Om det kan leda till ökad Bor: Lägenhet i Jönköping Det definierade avkastningsmålet är avkastning på pensionsmedlen inom Familj: Fru och ett barn statslåneräntan + 1 procent, dvs. 1 pro- kommunal sektor skulle det vara väl- Fritidsintressen: Golf centenhet högre än uppskrivningsräntan kommet.”

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 11 DIALOG Kommuninvest väl förberett för nytt finansiellt regelverk

Centralbankschefer och chefer för pitalkrav på upp till 2,5 %, s.k. kontra- cykliska kapitalbuffertar, om konjunktu- finansmyndigheter i 27 länder har ren eller kreditgivningen skenar iväg. presenterat de skarpa förslagen Totalt uppgår kapitalkraven och buf- till innehåll i banksystemets nya fertar till mellan 10,5 % och 13 %, varav 7 % ska utgöra primärt kärnkapital. internationella regelbok, kallad Utöver detta diskuteras ännu högre ka- Basel III. Förslagen från Basel- pitalkrav för de allra största bankerna, kommittén ska nu omvandlas till s.k. systemviktiga banker, eftersom de kan påverka stabiliteten i hela det finan- EU- direktiv, och sedan väntar imple- siella systemet. Införandet sker gradvis mentering i Sverige. I denna artikel från 2013 till 2018 och ska vara fullt im- plementerat från och med 1 januari 2019. behandlar vi de centrala punkterna Kvoterna anger hur stort kapitalet be- i Baselkommitténs förslag och höver vara i förhållande till de riskvägda hur de påverkar Kommuninvest. tillgångarna. Och även om nu kapitalkraven konkretiserats, liksom kraven på vilken typ av kapital som får medräknas, är det ännu inte fastställt hur de riskväg- Mer och bättre da tillgångarna ska beräknas. Generellt kan man dock förvänta sig att de riskväg- kvalitet på kapital da tillgångarna ökar, även om vissa fakto- Med de nya Basel III-reglerna läggs en rer, såsom införandet av standardiserade global grund för ett stabilare finansiellt derivat, kan verka i motsatt riktning. system i framtiden. I centrum står insikten Kommuninvests kapitalbas är till sin om behovet av större kapitalbaser hos struktur mycket väl anpassad för de nya banker, med högre kvalitet på det kapital kraven, eftersom den endast består av som får medräknas. aktiekapital och ackumulerade vinstme- Före finanskrisen fanns det ett flertal del. Kommuninvest har med andra ord banker som hade så lite som 2 % av sina redan idag en högkvalitativ kapitalbas. riskvägda tillgångar i eget kapital, i nivå Den totala kapitaltäckningsgraden upp- med minimikraven, men naturligtvis all- gick vid halvårsskiftet till 46 %, vilket deles för litet för att kunna bära förlus- ger en betydande buffert till de komman- ter. I och med de nya reglerna mer än för- de minimikraven om 10,5–13,0 % även dubblas kraven på eget kapital. om nya regler för beräkning av riskväg- Det nya kravet innebär att bankerna da tillgångar skulle göra att dessa ökar. måste ha minst 4,5 % i s.k. primärt kärn- Kapitaltäckningskvoten var 5,81, eller kapital. På detta läggs 2,5 % i särskilda närmare sex gånger så hög som det nu- kapitalbuffertar för att motstå framtida varande lagstadgade minimikravet (1,0). stressituationer. Myndigheterna kan också komma att lägga på ytterligare ka-

12 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

Basel 3 – Kapitalkrav och bufferts

Primärt kärnkapital Primärkapital Totalt (Core Tier 1) (Tier 1) kapital

Minsta krav på kapitalbasen 4,5% 6,0% 8,0% Tillkommer: Kapitalbuffert 2,5% 2,5% 2,5% Minimum inkl. kapitalbuffert 7,0% 8,5% 10,5% Tillkommer: Kontracyklisk kapitalbuffert** 0–2,5% 0–2,5% 0–2,5% Totalt minimikrav för normalinstitut 7–9,5% 8,5–11,0% 10,5–13% Tillägg för systemviktiga banker ? ? ? Totalt minimkrav för systemviktiga banker ? ? ? Dagens kapitalkrav 2,0% 4,0% 8,0%

* Huvudsakligen aktiekapital och balanserade vinster ** Eget kapital eller annat fullt förlustbärande kapital, implementeras efter nationella omständigheter.

Införande av till den 31 december 2018, där regeln Bättre hantering görs till ett grundläggande kapitalkrav av likviditetsrisk leverage ratio först den 1 januari 2018. Enligt olika in- En av de främsta lärdomarna av finans- Baselkommittén föreslår i tillägg till de officiella uppgifter är det inte uteslutet krisen var att det behövde utvecklas ett riskbaserade kapitalkrav som beskrivits att den långa inkörningsperioden är ett globalt ramverk för hanteringen av likvi- ovan dessutom ett icke riskbaserat kapi- utslag för att regeln inte kommer att in- ditetsrisk. Alltför många banker visade talmått, ”leverage ratio”. Syftet med ett föras som ett obligatoriskt kapitalmått. sig vara beroende av kortfristig finansie- icke riskbaserat kapitalmått är att und- Kommuninvest har tillsammans med ring på räntemarknaden, vilket skapade vika att bankerna ohämmat kan växa utan sina systerinstitut i Finland och Neder- stora problem när dessa marknader upp- att samtidigt skaffa mer eget kapital. länderna uppvaktat finansministerierna i hörde att fungera. Baselkommittén före- Leverage ratio är mycket omdiskute- de tre länderna med förslag om att helt slår att två nya likviditetsmått införs för rat och har rönt stort motstånd, bland slippa omfattas av regeln, alternativt att att följa bankernas tillgång till likviditet annat från länder och banker med ett leverage ratio för kommunala finansie- på såväl kort som lång sikt. konservativt förhållningssätt till risk, ringsinstitut sätts till 1 %. Liquidity Coverage Ratio (LCR) mä- däribland Sverige. Skälet är just att le- ter den kortsiktiga likviditetsförmågan. verage ratio inte tar hänsyn till riskerna i Sammanfattning Kvoten likvida tillgångar/netto kassaut- utlåningen. • Centralbankschefer och chefer för finans- flöde under 30 dagar ska överstiga 1,0. Finansinspektionens chefsekonom Lars myndigheter i 27 länder enades nyligen om Net Stable Funding Ratio (NSFR) Frisell har sagt att leverage ratio är direkt avgörande punkter i bankernas nya interna- mäter den långsiktiga likviditetsförmå- olämpligt att införa som ett obligatoriskt tionella regelbok, kallad Basel III. Mer medel gan. Kvoten av tillgänglig “lång” krav. Bankföreningen motsätter sig starkt ska sättas av för att möta framtida finanskriser. finansiering/“långa” tillgångar ska över- införandet, eftersom man menar att leve- • Baselkommitténs förslag ska omsättas i stiga 1,0. rage ratio går emot grundtanken att ban- EU-direktiv samt nationella regelverk. Införs Endast finansiella instrument som ker ska ha bättre kontroll på riskerna. sedan gradvis från 2013 till 2018 för att vara kan anses vara likvida i stressade finan- Regeln om leverage ratio innebär att fullt ut implementerade 1 januari 2019. siella situationer får medräknas fullt ut, ett lån till exempelvis mineralexploate- • Kommuninvest klarar med råge de nya detta innefattar bland annat kontanter ring i Ukraina ställer samma kapitalkrav kapitalkraven som baseras på en beräkning och innehav i statsgaranterade värde- som utlåning till en svensk kommun. av riskvägda tillgångar, liksom de två nya papper. Övriga likvida tillgångar får en- Om den införs ska 3% av balansomslut- krav på en likviditet som införs. dast medräknas utifrån ett lägre värde, ningen (dvs. totala tillgångar + utställda • Förslaget om en ”leverage ratio”, ett icke s.k. ”haircut”. kreditlöften + nettade derivat) täckas av riskbaserat kapitalmått, har rönt stort mot- Kommuninvest har tack vare sin förlustabsorberande kapital. För Kom- stånd bland remissinstanser. Skulle det ändå stora likviditetsreserv en betydande sä- muninvest skulle det få stora konsekven- bli ett grundläggande krav från och med kerhetsmarginal både för LCR och ser eftersom kapitalbasen i så fall skulle 2018, kan det leda till behov att öka Kom- NSFR-måttet. För att säkerställa att vara otillräcklig. Efter att Kommuninvest muninvests kapitalbas. Kommuninvest verkar Kommuninvest alltid kan möta sina lik- genomfört sin pågående emission av för- tillsammans med sina systerinstitut för att viditetsbehov och kundernas behov av lagslån kommer kapitalbasen att vara kommunala finansieringsinstitut helt ska slip- finansiering hålls mer än 25 % av ba- cirka 1 % av balansomslutningen. pa omfattas av regeln, alternativt att levera- lansomslutningen alltid tillgänglig i en Enligt Baselkommitténs förslag ska ge ratio för kommunala finansieringsinstitut likviditetsreserv. införandet av leverage ratio ske under en sätts till 1 procent. övergångsperiod från den 1 januari 2011

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 13 DIALOG Tydligare medlemsansvar i Kommuninvest Kommunivests sätt att arbeta med finansiering har förändrats sedan starten 1986. Det juridis- ka ramverk som reglerar medlemsansvaret inom Kommun- invest kommer under 2011 att genomgå ett antal förändringar. Förändringarna, som innebär ett förtydligande av medlemmarnas ansvar, kommer att bli föremål för diskussion under medlemssamråden i januari- februari 2011. Avsikten är att behandla det framtida ramverket vid föreningsstämman 2011, berättar Kommuninvests chefsjurist Ulf Jivmark.

Det nuvarande ramverket för medlems- hur medlemmarnas inbördes ansvar för- i sin tur möjliggjort kostnadseffektiv ansvar består av två åtaganden: delas om någon av Kommuninvests ford- upplåning för Kommuninvest och för- • Det solidariska borgensåtagandet. ringsägare framställer krav på betalning månlig finansiering för Kommuninvests Medlemmarna i Kommuninvest ekono- med hänvisning till det solidariska bor- medlemmar och kunder.” misk förening har ställt ut en solidarisk gensåtagandet. borgen för samtliga de förpliktelser som ”Konstruktionen med ett definierat Anpassning till dagens uppstår i föreningens dotterbolag Kom- medlemsansvar har varit helt avgörande muninvest i Sverige AB. Borgensförbin- för Kommuninvests framväxt som Kom- verksamhet och krav delsen anger att medlemmarna har ett mungäld,” säger Ulf Jivmark. ”Genom Ramverket är dock inte tillräckligt anpas- totalansvar för verksamheten och det för- att hela Kommuninvests verksamhet är sat för den verksamhet som bedrivs inom ändras inte i det nya ramverket. garanterad av medlemmarna är kredit- Kommuninvest idag, berättar Ulf Jivmark. • Regressavtalet. Regressavtalet reglerar värdigheten den bästa möjliga. Detta har Skälet är främst medlemmarnas ökade

14 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

investeringsbehov, önskemål om snabb Kräver fullmäktigebeslut lånehantering och frihet när det gäller att Eftersom de nya avtalen innebär en för- låna eller inte. Allt detta tillsammans med ändring i förhållande till dagens situation, kraven för att få bästa möjliga kreditvär- kräver de fullmäktigebeslut. Innan dess dighet, ställer krav på att Kommuninvest ska förändringarna diskuteras under med- har en synnerligen god likviditet. lemssamråden i januari-februari 2011 och ”Det finns också en viss otydlighet behandlas vid föreningsstämman 7 april vad gäller proceduren när ett krav på 2011. betalning under borgensåtagandet framställs.” Vidare har det finansiella syste- Medlemmarna har ett met förändrats sedan Kommuninvest- ramverket utformades för närmare kraftfullt skydd 25 år sedan. Derivatkontrakt ingår nu Det bästa sättet att minska risken för att som en naturlig del i Kommuninvests medlemsansvaret ska tas i anspråk är att verksamhet, i syfte att minimera de valu- verksamheten i Kommuninvest drivs med ta- och ränterisker som uppstår vid upp- låningen. ”Ramverket behöver därför utformas så att det tar hänsyn till hanteringen av derivatkontrakt i verksamheten”, berättar Ulf Jivmark. Rent konkret innebär detta att ramverket kompletteras av ett nytt garantiavtal, i vilket medlemsansvaret för exponeringar som uppstår genom an- vändandet av derivatkontrakt tydlig- görs. Därigenom frigörs eget kapital för Kommuninvest, vilket kan användas med större medlemsnytta än vad som är fallet idag.

Det framtida ramverket: solidarisk borgen + reviderat regressavtal + nytt garantiavtal om ansvar för motpartsexponeringar i derivat 1) Det solidariska borgensåtagandet för- ändras inte i det nya ramverket, utan kvar- står enligt nuvarande utformning. 2) Regressavtalet kommer att revideras, så att både medlemsansvaret för de olika delarna av Kommuninvests verksamhet och processen vid ett eventuellt krav framställt under borgensförbindelsen tydliggörs. 3) Ett nytt garantiavtal rörande ansvaret en låg riskprofil. Skyddssystemet bygger för motpartsexponeringar i derivat införs. bland annat på medlemmarnas syn på låga risker, en aktiv och låg riskprofil, en Anpassningarna ekonomisk buffert i form av eget kapital och förlagslån samt krav på att våra mot- innebär inget utökat parter ställer säkerheter för de expone- medlemsansvar ringar som uppkommer för Kommuninvest. Rikt-linjerna för verksamheten uttrycks i Medlemsansvaret vad gäller de olika delarna ägardirektivet, som antas av förenings- av Kommuninvests finansiella verksamhet stämman årligen, liksom i interna policys förtydligas, men totalansvaret för Kom- och instruktioner. muninvests hela verksamhet enligt det solidariska borgensåtagandet förändras inte.

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 15 DIALOG

Hundraprocentig uppslutning kring Kommuninvests förlagslån.

Kommuninvests föreningsstyrelse beslu- tade den 15 oktober om fördelning av det förlagslån som initierats för att nå en ökad konsolidering. Syftet med förlagslånet är att få en större kapitalbuffert – inte att skapa ökat riskutrymme. Målsättningen var att genom förlagslånet förstärka kapitalbasen med en miljard kronor. Detta mål är nu uppnått.

Samtliga 249 medlemmar tecknar sig När teckningstiden nu gått ut kan före- ningsstyrelsen konstatera att samtliga medlemmar har tecknat sig för andelar i förlagslånet. Dessutom vill drygt 40 medlemmar teckna sig för ett högre belopp än de har blivit erbjudna. Överteck- ningsbeloppet motsvarar ungefär 200 miljoner kronor. På grund av intresset från samtliga medlemmar att delta, återstår dock endast fyra miljoner kronor att för- dela utöver pro rata-andelarna.

Styrkebesked Ann-Charlotte Stenkil, ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening, kom- menterar: ”Jag är mycket nöjd med att samtliga medlemmar tecknat sig för för- lagslånet, som har varit frivilligt. Därför är det ett styrkebevis att alla medlemmar har markerat sitt engagemang för ett ännu starkare Kommuninvest och fortsatt att- En nöjd föreningsordförande Ann-Charlotte Stenkil konstaterar att samtliga 249 medlemmar raktiv finansiering av välfärden.” tecknade sig för förlagslånet.

16 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

Hundraprocentig Kommuninvests uppslutning kring medlemssamråd 2011 Nu är det dags att boka in medlemssamråd i din kalender. Utöver aktuell information Luleå om Kommuninvests verksamhet kommer vi även att informera och samtala om: Kommuninvests • Tydligare medlemsansvar Om det grundläggande solidariska borgensåtagandet, garantiavtal och regressavtal. Storuman • Framtida resultat, utdelning och beskattning. • Förstärkning av varumärket. förlagslån. • Föreningsstämman och 25-årsjubileet. Örnsköldsvik t u r n é p l a n

Halmstad Oskarshamn Tisdagen den 18 januari Onsdagen den 26 januari Lunch 12.00 Lunch 12.00 Ljusdal Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00

Nynäshamn Flen Rättvik Gävle Onsdagen den 18 januari Torsdagen den 27 januari Lunch 12.00 Lunch 12.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Sala Kil Arlanda Mjölby Sala Degerfors Tisdagen den 19 januari Torsdagen den 27 januari Flen Nynäshamn Lunch 12.00 Lunch 12.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Uddevalla Mjölby Falköping Ronneby Örnsköldsvik Göteborg Onsdagen den 19 januari Torsdagen den 27 januari Oskarshamn Lunch 12.00 Lunch 12.00 Halmstad Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Älmhult

Ronneby Degerfors Rättvik Landskrona Torsdagen den 20 januari Onsdagen den 2 februari Lunch 12.00 Lunch 12.00 Ystad Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00

Göteborg Älmhult Kil Torsdagen den 20 januari Onsdagen den 2 februari Onsdagen den 9 februari Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00

Ystad Arlanda Luleå Torsdagen den 20 januari Torsdagen den 3 februari Torsdagen den 10 februari Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Personlig inbjudan Landskrona Falköping Storuman Inom kort kommer en Onsdagen den 26 januari Torsdagen den 3 februari Torsdagen den 10 februari inbjudan till medlemmarna Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 i Kommuninvest att Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 skickas ut.

Ljusdal Gävle Uddevalla Vi ser fram mot din Onsdagen den 26 januari Onsdagen den 9 februari Torsdagen den 10 februari anmälan på Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 www.kommuninvest.se Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Möte 13.00–16.00 Varmt välkommen!

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 17 DIALOG

Möte med Ebba Lindsö; Riksbanksfullmäktig, debattör och författare Bra värderingar vinner vänner

Ebba Lindsö tar emot Dialog i sin villa i Stockholms- trakten. Den generösa utsikten över omgivningen känns inspirerande för vårt samtal kring finansiering och värderingar. Under samtalets gång skymtar en intressant insikt. Ibland kan instinkt och känsla vara det mest rationella sättet att välja väg. Värderingar är en förutsättning för civilisation och fortsatt kons- truktiv utveckling av individ och samhälle.

å Dialogs fråga om hur viktiga värde- Lindsö. ”En väl fungerande granskande intresseorganisation för närmare 60 000 Pringar är i finansiella sammanhang blir makt är en förutsättning för demokrati. svenska företag. Då fanns olika tolk- inte Ebba Lindsö svaret skyldig. ”En or- Här är den nya typen av medier ett komp- ningar om varför VD och svenskt ganisation måste basera sin verksamhet lement.” Men det finns två sidor av myn- Näringsliv gick skilda vägar. Ändå tyck- på grundläggande värderingar. Här är min tet tycker Ebba Lindsö. Det är enkelt att er inte Ebba Lindsö att hon utsattes för känsla att Kommuninvest genomsyras av skriva en nedvärderande blogg på nätet något massmediedrev. Men hon har talat tanken att det är tillsammans man skapar och vips är en flicka eller pojke mobbad. med andra som har varit utsatta för en förutsättningar för sunda lösningar av Ebba Lindsö ser skillnad på äldre medier enorm press från massmedierna, till ex- kommunernas finansieringsbehov.” som en tidning med ansvarig utgivare. I empel LO:s ordförande Wanja Lundby- Samtidigt betonar Ebba Lindsö att dessa medier finns filter på ett helt annat Wedin och politiker som Mats Odell och det är viktigt att värderingar inte bara sätt. När det gäller slagkraften kring de Mona Sahlin. ”Att klara en tuff påfrest- blir teater. Hon nämner oljebolaget BP nya medierna behövs ett offentligt samtal ning handlar om att orka. Naturligtvis är som ett exempel. Företaget är aktuellt i tycker Ebba Lindsö. en förutsättning att ens egen sak är kor- samband med det stora oljeläckaget i rekt.” Ebba Lindsö ser att man faktiskt Mexikanska golfen. I sina katastrofhan- Bra värderingar vinner vänner kan bli stärkt efter en kris. Att få tjockare teringsplaner betonade företaget viljan Den sårbarhet som de nya medievillkoren hud. När det gäller att ge råd vill hon att skydda valrossarna. Mot omvärlden för med sig manar till långsiktighet och vara försiktig men släpper ändå några un- vill man framstå som miljövänliga och äkta engagemang menar Ebba Lindsö. der vårt samtal. ”Jag tror att det är viktigt ansvarstagande. Det blir emellertid lite Hon nämner CSR – Corporate Social att stanna upp. Att hålla drevet på av- pinsamt när det visar sig att det inte finns Responsibility – det vill säga ett företags stånd och om möjligt låta det försvinna. några valrossar i Mexikanska golfen. samhällsansvar. Att ta ett ansvar och med Det kanske kan vara rätt att avgå om nu ärlighet leva upp till det är inte enbart detta är ett krav i vårt exempel. Men gör Nya medievillkor – bra för etiskt tillfredsställande, utan också lön- det i så fall inte mitt under stormen.” medborgarna samt. Ett bra rykte vinner anhängare. De kommunikationsförutsättningar som Också bland blivande anställda. ”Det är Medierna HAR en viktig roll när internet fört med sig ser Ebba Lindsö po- viktigt att förstå att många yngre väljer det gäller att granska kommuner sitivt på. Information är i dag lättillgäng- företag som har starka värderingar. Helt Bevakningen av svenska kommuners sätt lig på ett helt annat sätt än vad den var klart är detta en konkurrensfaktor” be- att sköta sina finanser är angeläget och tidigare. I dag kan i princip vem som helst tonar Ebba Lindsö. ligger i allas intresse. Här tycker Ebba skaffa sig kunskap via källor som tidi- Lindsö att framförallt lokala medier har gare bara experter hade tillgång till. Ett Taktik kan ibland vinna en viktig roll att granska och belysa en- företag eller en myndighet kan lägga enor- över sanningen. Men bara skilda kommuners sätt att hantera sin ma resurser på marknadsföring och kom- en etappseger ekonomi. ”Att arbeta med granskning är munikation. Men på ett enda ögonblick ”Jag blir beklämd när jag ser att taktik en viktig del av vår demokrati.” kan allt raseras. Ett exempel som Ebba vinner över sanningen. Kortsiktigt kan Hon menar också att det är viktigt att Lindsö pekar på är Wikileaks. Verksam- taktik vinna. Men har du skapat en taktik uppmuntra tjänstemän att vara ”whist- heten utgår från en webbplats som ano- som inte rimmar med sanningen är det leblowers”, det vill säga ge signaler när nymt publicerar dokument som i olika kört” säger Ebba Lindsö. de upptäcker felaktigheter eller oönska- länder skyddas av lagstiftningen såsom Själv har hon synts mycket i medier- de rörelser när det gäller den ekonomis- offentliga eller enskilda hemligheter. na. Inte minst i samband med att hon ka utvecklingen. Här finns en demokratiaspekt menar lämnade VD-rollen i Svenskt Näringsliv, Ebba Lindsö ser att Kommuninvest

18 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG Bra värderingar vinner vänner har en viktig roll som Kommungäld. ”Idén att i medlemsägd form tillsam- Ebba Lindsö är aktiv samhällsdebattör och författare. mans bilda en attraktiv och trovärdig or- Hon sitter också i Riksbanksfullmäktige. ganisation för att få bra lånevillkor är överlägsen.”

Självständig Riksbank fungerar bra Samtalet kommer in på Riksbanken och deras roll. Ebba Lindsö är ledamot av Riksbanksfullmäktige, det vill säga sty- relsen för Sveriges Riksbank. Genom sty- relsen utövar riksdagen kontroll över Riksbanken, vilken annars har en lagstadgad självständig roll gentemot politikerna i riksdagen och regeringen. Ebba Lindsö tycker att ansvarsfördelningen fungerar bra. ”Fullmäktige utser direktionen. Därefter ska inte fullmäktige, som främst är politiker, lägga sig i den operativa pen- ningpolitiken. Tjänstemännen på Riks- banken har en enorm kompetens.”

Riskanalysen borde ha varit bättre Ebba Lindsö tycker att det finansiella systemet borde ha arbetat med en annan riskanalys och bevakning än den som fanns under den senaste finanskrisen. ”Om man hade gjort det skulle inte problemet blivit så stort. Ett resultat av den svaga analysen är att skattebetalare världen över får betala delar av kalaset. Självklart borde aktieägarna betala. Allt annat känns omoraliskt. Jag tycker också att bonus- system för nyckelpersoner i finansvärlden bör ses över. Fortfarande betalas bonus ut kopplat till alldeles för kortsiktiga resultat. En fundering är att bonus kanske borde baseras på resultat under femårs- perioder. Riskbedömning är ett område där bankerna ska vara skickliga. De måste också förstå vilka breda samhällsekonomiska konsekvenser stora finansiella risker utgör. Vi privatpersoner riskerar att få lägre pensioner, att få vårt sparande urholkat och att mista våra jobb.” Ebba Lindsö framhäver samtidigt det faktum att vi alla har varit delaktiga i grunden. Även om bankerna vid vissa tillfällen har vräkt ut pengar över dem som har önskat att låna, så måste varje individ ställa sig frågan om den egna risken och fallhöjden. 

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 19

DIALOG

Samtal med Bengt Dennis, ekonomisk och politisk konsult samt f.d. riksbankschef

Bengt Dennis var chef för Sveriges Riksbank 1982–1993. Hösten 1992 upplevde Sverige den värsta valutakrisen under modern tid. Få svenskar – om ens någon annan – har en sådan erfarenhet som Bengt Dennis av att stå rak i ryggen på akterdäck när det är orkan på havet. Under en kort period drevs styrräntan upp till 500 %. Den 19 november 1992 övergav Riksbanken sitt försvar av den fasta växelkursen mellan kronan och ecun. När Bengt Dennis tittar i backspegeln ser han ändå inte att Riksbanken borde handlat annorlunda. ”Vi försökte vinna tid för en omlägg- ning av finanspolitiken men det var för sent.” En centralbank kan inte ensam klara målet om prisstabilitet. Finanspolitiken måste dra åt samma håll. I dag finns en bred förankring om prisstabilitet och penningpolitik som inte fanns i början av 1990-talet. Efter samtalet med Bengt Dennis står det tydligt att vissa värderingar är viktiga att behålla över tid. Ett par av de viktigaste är att inte leva över sina tillgångar och att vara långsiktig. Dåtider och framtider

Dialog: En tysk riksbankschef lär ha tan noll i styrränta. Världsekonomin är Dialog: Hur hanterade du den psykiska sagt att finanspolitik ska vara tråkig, fortsatt skakig. pressen under den tuffaste perioden? eftersom bristen på dramatik då Dialog: Du befann dig som riksbanks- Bengt Dennis: Jag sov gott om natten. Och antyder att allt är under kontroll. chef i stormens öga när styrräntan un- umgänget med vänner fungerade också Känner du igen dig? der en kort tid drevs upp till osannolika bra. Har man en fast växelkurs rör man Bengt Dennis: Det ligger mycket i det. När 500 % hösten 1992. Hur fungerade sig på en inrutad spelplan. det går hyggligt tiger hälsan still. Det är samspelet mellan det politiska systemet Jag omgavs av ett otroligt team av först när en ekonomisk obalans uppstår och centralbanken i denna enormt kompetenta medarbetare. Vi hade en fri som riksbankspolitik uppmärksammas. känsliga situation? diskussion med en mycket öppen atmos- Det forskas mycket kring finansiella Bengt Dennis: Läget var verkligen extremt fär. Det fanns utrymme för både skämt kriser. Vi vet att makroekonomiska oba- i början av 1990-talet. Vi hade en rege- och galghumor. Jag minns till exempel lanser lätt leder till finanskriser. Historien ringskris. Vi hade en bankkris. Vi hade att min kollega Lars Hörngren vid ett visar också på riktigheten i den rubrik en valutakris. Krispaketen löste av varan- tillfälle citerade rockmusikern Bruce som Kommuninvest hade på sitt semina- dra. Situationen krävde ett samspel mellan Springsteens ”Born to Run”. rium under Almedalsveckan i somras. Riksbanken och regeringen. Reglerna för Jag var väl medveten om det extrema Den löd ”Det ska vara lönt att sköta hur samarbetet skulle gå till stipulerades räntelägets effekter för enskilda männis- sig”. Och det är lönsamt att sköta sig, att av Riksbankslagen. Riksbankens försvar kor. En fråga som var ständigt närvaran- ha en sund ekonomi i balans. Det visar av den fasta växelkursen genomfördes i ett de löd: ”Hur långt kan vi driva den här inte minst den senaste finanskrisen. läge då det gällde att vinna den tid åt det valutapolitiken utan att samhällsekono- Länder som hanterat sin ekonomi med politiska systemet som behövdes för att min tar allvarlig skada?” Problemet var lättsinne får nu se allvarliga konsekven- forma nödvändiga finanspolitiska åtgärder. inte den korta perioden av 500 % styr- ser av detta. Samarbetet med finansminister Anne ränta, utan den längre perioden av hög Finanskrisen verkar aldrig ta slut. Wibble fungerade mycket bra. Det tillspet- realränta. Den kunde vi inte göra något Den startade 2007 och fortfarande finns sade läget medförde också att statsminis- åt så länge vi ville behålla systemet med det centralbanker som har noll, eller näs- tern då och då kopplades in i samrådet. fast växelkurs. Som jag ser det fanns det

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 21 DIALOG

Bengt Dennis, legendarisk chef på Sveriges Riksbank i mer än tio år under 1980- och 1990-talet. I dag är han aktiv som konsult i bland annat ekonomiska frågor.

inga alternativ fram till dess att vi inför- Bengt Dennis: Det är i hög utsträckning en ekonomi. Dessutom finns det inget parti de flytande växelkurs den 19 november fråga om värderingar. Vi har en demogra- som för en protektionistisk politik. Så 1992. Först då var tiden den rätta för fisk utveckling i vårt land som är svårhan- länge vi håller fast i de öppna gränsernas detta beslut. Det var heller inga politiska terlig. Kraven på välfärdens kvalitet blir politik kommer det att gå bra för Sverige. makthavare som ifrågasatte Riksbankens högre och högre. Det är svårt att öka pro- Skillnaden är stor jämfört med förhållningssätt. duktiviteten i välfärdstjänster. Man kan Sveriges problem under 1990-talet. Då ju inte i alla sammanhang – till exempel var våra problem egenskapade. Dialog: Hur ser du rent generellt mänskliga möten – öka effektiviteten som Min optimism gäller även för de öv- på samspelet mellan politiker och i en industri. riga nordiska länderna. Det som kan gå centralbank? Sedan 1999 är ju Sveriges Vi måste ta ställning. Vad ska det all- snett är omvärlden. Och i så fall följer Riksbanks självständiga hållning i männa stå för och vad ska individen stå alla med i nedgången. förhållande till politiken lagstadgad. för? Hur ska fördelningen mellan skatter Bengt Dennis: Under den tuffaste ekono- och avgifter se ut? Dialog: Kommuninvest bär som miska perioden avkrävde regeringen mig Kommungäld idén att tillsammans är som riksbankschef en uppfattning om Dialog: Svensk ekonomi verkar vara man stark. Hur betygsätter du idén att vad som borde göras. Hur hård åtstram- på väg att återhämta sig. Några drivan- samla kommuner och landsting i en ning behövdes i finanspolitiken? Jag de krafter är stigande konsumtion ekonomisk förening för att få bättre kände mig inte komfortabel med detta. och investeringar. Samtidigt hotar stats- lånevillkor och säkrare tillgång på Riksbanken ska inte vara en del i det finansiella problem i omvärlden. pengar? partipolitiska spelet. Vi satt ju inte med i Hur bedömer du framtiden? Bengt Dennis: Kommungäldstanken är en förhandlingarna mellan regering och op- Bengt Dennis: Inflationen är låg. Det är utmärkt idé. Den ger en hög rating. position om krispaket. överskott i bytesbalansen, vi har bra eko- Samtidigt är det viktigt att betona att den Samtidigt är det viktigt att alltid bära nomisk tillväxt. Vi har politisk samsyn kommun som missköter sig inte ska få med sig den f.d. amerikanske riksbanks- beträffande att föra en försiktig finanspo- åka gratis. Den måste betala ett högre pris chefen Paul Volkers ord: ”Penningpolitik litik. Man strider inte om ramverket för för sina krediter. kan inte föras i ett politiskt vakuum.” den ekonomiska politiken. Spelreglerna är etablerade. Under denna finanskris var Dialog: Det finns ett argentinskt ord- Dialog: Hur ser du på finansiering av det inget land som lånade billigare än språk som säger att om du är skyldig välfärd? Sverige. Det beror på en i grunden stark banken en miljon har du problem.

22 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

”Svenska folket har inga egna erfa- renheter av hur brutalt en mycket hög inflation kan slå sönder ett sam- hälle. Rättvisa och solidaritet kan aldrig existera i en sådan miljö. (…) Värdet av normer och tvångströjor skall inte föraktas men de kan i ett längre perspektiv aldrig ersätta en väl förankrad grundsyn om vad den ekonomiska politiken ska syfta till.”

Ur Bengt Dennis bok 500 %

Bokförlaget DN, utgivningsår: 1998. ISBN 91-7588-200-0

Bengt Dennis, legendarisk chef på Sveriges Riksbank i mer än tio år under 1980- och 1990-talet. I dag är han aktiv som konsult i bland annat ekonomiska frågor.

Är du skyldig banken en miljard har man måste komma ihåg att dörren till skuldavskrivningar. Historien upprepar sig. banken problem. Vilket ansvar kan ban- billiga och korta krediter kan stängas. När det gäller affärsbankernas minne ver- kerna ges för att bidra till ett samhälle Därför måste kommunerna vara långsik- kar det vara i det närmaste noll. Ett par som är alltför skuldsatt? Är det skatte- tiga i sin finansiering. Den dagen man förklaringar är att det är omsättning på betalarna eller aktieägarna som ska behöver pengar behöver alla andra också medarbetare och att det kostar att bevara betala bankernas eventuella kredit- pengar. minnen. Centralbankernas minne verkar förluster? vara betydligt bättre. Politikernas minne Finns det en moralisk aspekt? Dialog: Finns det plats för instinkt och verkar variera. Bengt Dennis: Självklart finns det en mo- känsla när det gäller finansiella bedöm- Ändå är jag en optimist i grunden. Jag ralisk aspekt. När det går bra tar bankens ningar. Eller handlar det alltid om att tror på framtiden.  aktieägare vinsten. När det går dåligt får vara rationell? skattebetalarna ta smällen. Nu är det nog. Bengt Dennis: Även här har Paul Volkers Nästa gång måste aktieägarna betala. De sagt något intressant: ”Ju äldre jag blir, Om Riksbankens stora länderna måste bli överens om ett desto mer faller jag tillbaka på min mag- självständighet system som blir effektivt. känsla.” Jag tror att han har rätt – i mag- Samtidigt är det viktigt att betona att känslan finns en inbyggd erfarenhet. Den 1 januari 1999 fick Riksbanken det är regering, riksdag och Riksbanken en lagstadgad självständig ställ- som har ansvaret för den ekonomiska Dialog: Du har inte bara varit ämbets- politiken. Går det snett i en ekonomi kan man och nationalekonom. Du har ock- ning i förhållandet till politiken. Det man inte lasta över det övergripande an- så varit journalist, med bl.a. en tid som innebär att politikerna inte kan sty- svaret för den förda finanspolitiken på chefredaktör på Dagens Nyheter. Har ra Riksbanken själva utan har ut- någon annan. vi lärt oss något av mänsklighetens historia? sett direktionen att göra det. Dialog: Vilka råd vill du ge Sveriges kom- Bengt Dennis: I finansfrågor tycks vi göra Direktionen får inte ta emot instruk- muner och landsting inför deras fortsatta om samma misstag gång på gång. Se på tioner från politikerna eller andra resa när det gäller finansiering? finanskriserna i Rom för 2 000 år sedan. personer och kan avsättas om de Bengt Dennis: Det är viktigt att ha uppsikt Då upplevde man samma problem som över skuldsidan. Under lång tid har man vårt samhälle gör i dag. Deras lösningar inte sköter sitt jobb. jagat räntepunkter och korta lån. Men blev bland annat räntesänkningar och

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 23 infrastrukturdyrkanDet råder en hos många kommuner.

En övertro på hårdvara i stället för mjukvara. Magnus Lindkvist är framtidsanalytiker. Han talar om trender, om framtid och om entreprenörskap. Magnus Lindkvist menar att många svenska kommuner har hamnat i en mittfåra när det gäller profil. Orsaken är att i ambitio- nen att attrahera så många inflyttare som möjligt framställer man sig själv som mångsidig. Effekten blir att man upplevs att inte ha några särdrag.

Dialog: Hur definierar du en trend? Dialog: Vad är trendspaning för dig? Magnus Lindkvist: Jag brukar dela in tren- Magnus Lindkvist: Det är förmågan att der i fyra grupper beroende på storlek och fånga upp skeenden i omvärlden och i livstid. Den första kallas mikrotrender. tiden. Och sedan förmedla dessa i ett fo- Här sorterar vi in flöden som existerar rum. inom en tidsrymd av 0–5 år. Det kan till exempel handla om modeflugor Dialog: Varför är trendspaning så viktig? med mycket kort livslängd. Magnus Lindkvist: Så länge vi har haft det Den andra bär namnet mak- vi kallar för civilisation har vi haft ett rotrender och rymmer perio- långsiktigt framtidstänkande. En del av den 5–15 år. I den gruppen hjärnans evolution har varit förmågan att brukar konjunkturcykler tänka framåt. Att försöka hitta trender hamna. har med människans medfödda nyfiken- Grupp tre är mega- het att göra. Förstås är detta också en trender. Då blir tidspers- grund för vår utveckling. pektivet ännu vidare och sträcker sig mellan Dialog: Hur arbetar du – i egenskap av 15 och 30 år. Här kan trendspanare – rent praktiskt? internet sorteras in. Magnus Lindkvist: Det finns olika modeller. Den fjärde och sista gruppen En del är baserade på siffror och databa- behandlar gigatrender och definieras i ser medan andra handlar mer om men- tidsrymden 30 år och mer. tala analyser. Något som jag tycker är

Magnus Lindkvist, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, framtidsstrateg, grundare och VD i företaget Pattern Recognition AB.

25 DIALOG intressant är att det finns rätt många som blem från relevanta händelser som på- viljan att vinna kampen om nya invånare siar om framtiden, men få som arbetar verkar samhället? hamnar alldeles för många kommuner i med konsekvenserna. Alltför många lever Magnus Lindkvist: Läs böcker i stället för mittfåran. Man måste våga välja profil sina liv fjärmade från omvärlden. Här är tidningar. utifrån frågeställningen ”Vad är det som det viktigt att tankemässigt försöka lämna attraherar människor?” Och ha modet att ”nuet” för att i stället ägna sig åt ”senet”. Dialog: Vilket ansvar tycker du att stå för en snävare profil i stället för att Själv har jag gett ut ett verktyg som trendrapportörer har? Är det för myck- riskera att uppfattas som helt profillös. heter ”Trendspanarens handbok”. Där et yta i dagens rapportering? Det går inte att kyssa alla vackra flickor. säger jag bland annat att i stället för att Magnus Lindkvist: Det är svårt att genera- Jag menar att det också görs alldeles fokusera på dags- och kvällstidningar lisera eftersom det är så stora skillnader för lite för att utveckla entreprenörsam- och andra nu-medier bör man omge sig mellan olika rapporter. En kommersiell hället. Det är ju där många av de nya av informationskällor som pekar på begrundan är att de flesta av människor jobben kan skapas. långsiktiga trender. Du måste gå tillbaka föredrar sexiga sanningar framför obe- Det råder en infrastrukturdyrkan hos i tiden åtminstone lika långt som du vill kväma sanningar. Denna tes bekräftas många kommuner. En övertro på hård- se framåt. Gå till historiska arkiv, besök också om vi tittar på googlande. De fles- vara i stället för mjukvara. framåtblickande sajter som Longnews.org ta sökningar på internet handlar om kän- En annan mycket känslig fråga är det och hälsa på hos mormor lite oftare. disar, mode och skvaller. Inte om avhand- faktum att det finns för många kommu- Boken vill förmedla ett antal insikter för lingar eller andra djupa analyser. ner. Har man samma idé inom näringsli- dem som är intresserade av trendspaning. Informationsdieten kan sammanfat- vet, ja då fusionerar man! Samtidigt Det låter kanske banalt, men en enkel tas med att i valet av smärta och lust väl- finns det en motsägelse i det jag har sagt, teknik är att titta ut genom fönstret. Då jer de flesta människorna lust. eftersom min bedömning är att det ofta ser du mikrotrender som hur människor Det finns ett slags kostcirkel i medie- är de mindre kommunerna som har de klär sig, makrotrender som fasadskyltar utbudet. Barnen har valt en mer varierad största och mest spännande entrepre- och butiksutbud samt megatrender som kost än deras föräldrar har gjort. Lägg nörsperspektiven.  berör urbanisering, kontorisering, bygg- märke till att många unga får sin nyhets- materialval och miljöteman. information via Facebook eller Twitter. Företag och organisationer som enga- gerar mig har inte enbart ett kunskaps- Dialog: Vilka aktuella trender ser du Läsa mer … och inspirationsperspektiv. De ser också kopplade till svenska kommuner/offent- Trendspanarens handbok av Magnus en underhållningsaspekt. Rätt ofta lig sektor? Lindkvist. Liber, utgivningsår: 2010. plockas jag in som ett mer näringsrikt Magnus Lindkvist: Vi kommer att se en ökad ISBN 978-91-47-09525-4 substitut för ett coverband eller en stå- migration. Både frivillig och ofrivillig. I upp-komiker.

Dialog: Hur skapas en trend? Magnus Lindkvist: Det finns ett antal kata- 10 trender lysatorer. En är teknik. Ett exempel är Historiska innovationer jämsides moderna trender. från TV-världen. Att filmkameran blev mindre banade väg för så kallade reality- såpor. En annan faktor är ekonomiska 1900-tal 2000-tal incitament. Ta återigen medier som ett exempel. Priset för misslyckande har sjun- Utbildning, jobb, pension ”Var allt det du kan vara.” kit kraftigt. Det är mycket enklare nu Outsourcing Crowdsourcing1 än tidigare att förverkliga – låt oss säga ett filmprojekt. En tredje pådrivare är Nationalstat Stad, region, union, ”FN 2.0”. emotion. Känsla och engagemang för till Telefon Online Reality exempel djurens rätt och ekologisk mat skapar nya trender. En fjärde katalysator Miljömedvetande Medveten miljöförändring är gruppdynamik. Ökad rörlighet och PC Artificiell Intelligens kommunikation skapar möten som i sin tur föder nya utvecklingsriktningar. Industriellt jordbruk Odlat kött När det gäller mode har det hänt ”9 till 5” 24-7 mycket som påverkat utvecklingen. 2 Billig import ger många möjligheter att Representativ demokrati Emikrati , regionalism, unionism ta del av utbudet. Kommunikationen via Storskalighet ger lägre priser Småskalighet ger snabbhet bloggar m.m. har skapat helt nya möjlig- heter för påverkan. Trendrapport enligt en annan framtidsanalytiker; Erik Starck Mikrobloggen Twitter som styr kom- på uppdrag av tankesmedjan Eudox 2006. munikationen till maximalt 140 tecken är ett tecken på en förändrad medie- situation. 1 Crowdsourcing är en metod att söka förslag till problemlösning från många andra parter. Det har till stor del blivit möjligt med internet. Dialog: Hur skiljer man pseudohändel- 2 Emikrati, en hopslagning av orden emigrant och demokrati. En enskild individ byter land och väljer det alternativ ser som hollywoodfrun Anna Anka och av samhällsmodeller som passar henne eller honom bäst. Inom t.ex. EU är det mycket lättare än tidigare att lämna Elin och Tiger Woods äktenskapspro- Sverige.

26 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

En idé som går från klarhet till klarhet Collier av Wolfgang Gessl. Collier av Wolfgang

Kommuninvest erbjuder samtliga svenska kommuner och landsting en effektiv finansförvaltning.

I rollen som en samhällsnyttig Kommungäld intar verksamheten en särställning i omvärlden.

Vi skapar mervärden som var och en inte kan åstadkomma på egen hand. Tillsammans bär vi på en bra idé.

Svenska kommuner och landsting i samverkan

www.kommuninvest.se

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 27 DIALOG

örtroende allt när Kommuninvest utvecklar sitt varumärke

Alla gör det. Finansfolk, politiker, idrottslag, skådespelare och kommuner försöker skapa en position i omgivningens medvetande. Ett varumärke skapas alltid i samspel mellan människor. Verktygen för att påverka andra är fler och mer lätttillgängliga än någonsin. En internet- kommunikation initierad av en enda privatperson kan få ett stort före- tag att gunga. Eller till och med få en minister på fall. För ett varu- märke gäller det att ha en emotionell kredit. Är den inte tillräcklig kan ett angrepp oavsett det är orättvist eller inte skapa stora skador. För Kommuninvest gäller tre saker: förtroende, förtroende och förtroende.

Erövringskrig utan reträtt dukten, utan den image eller berättelse Ska det tjugoförsta århundradet få en enda som kommuniceras kring varumärket. I etikett, ligger kommunikationshets bra konkurrensen om uppmärksamhet i en till. Varumärken nöjer sig inte med att ta överkommunicerad värld blir förenk- plats i det fysiska rummet. De armbågar lingar ett måste. För Kommuninvest är sig även in i människans mentala kam- detta en stor utmaning eftersom verk- mare. Alla varumärken vill en och samma samheten är komplex och baserad på sak. Att skapa en skillnad som gör att vi djup och inte yta. väljer just dem. Det finns få refuger. Absolut Vodka låter världskända konst- Kommuninvests varumärke närer förvandla sina spritflaskor till konst. är en del av det offentliga IKEA ställer ut på Liljevalchs konsthall i Sverige Stockholm. Varumärken blir värdar för För Kommuninvest är det viktigt att till TV-program med en förväntan om att exempel målgruppen utländska investe- förknippas med innehållets kvaliteter eller rare förstår styrkan i Kommungälden. Att underhållningsvärde. Uttryck som ”De svenska kommuner och landsting har en bästa upplevelserna har man tillsammans” grundlagsskyddad ställning beträffande eller ”Livet har sina goda stunder” inmu- självbestämmande och beskattningsrätt. tas av snabbmatsföretag. En skicklig Att en svensk kommun aldrig kan gå i svensk kaffetillverkare har skapat en så konkurs. Denna pedagogiska utmaning stark identitet att ordet kaffe skrivet med har Kommuninvest hanterat bra. Det tyd- gul färg och placerat mot lila bakgrund ligaste kvittot är den dubbla Trippel-A- får en majoritet av vuxna svenskar att ratingen som verksamheten får av de två direkt förstå att det handlar om det värm- ledande internationella kreditvärderings- ländska familjeföretaget Löfbergs Lila. företagen. Deras bedömning baseras på Når varumärket fram till sin mål- tillit och inget annat. grupps synfält bedöms det sekundsnabbt och med reptilhjärnans instinkt: ”Tycker Skörden av ett starkt varumärke om?”, ”Tycker inte om?” eller ”Har ing- kan bli stor en uppfattning”. Den främsta fram- Kan Kommuninvest bli ett ännu starkare gångsfaktorn är sällan den fysiska pro- varumärke i omvärldens ögon? Det finns

28 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG

anledning att tro det. Ett namn med en placerar de Sverige som nummer ett när bil och förtroendeingivande. Detta är mer officiell prägel kan skapa ytterligare det gäller 38 länders varumärkesvärde. viktigare än någonsin i en tid som speg- positiva förtroendeeffekter. En eventuell Undersökningen baseras på intervjuer las av föränderlighet. sänkning med fem basräntepunkter som bland 40 000 invånare i de så kallade G8- * G8 (Group of Eight) består av åtta stora industriali- en följd av ett namnbyte motsvarar en ländena*. serade ekonomier, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, årlig kostnadsreduktion med 50 mkr* I en kommentar till rapporten menar Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA. undersökarna att Sverige har stärkt sin * Räkneexemplet är baserat på en lånevolym om 100 miljarder. ställning bland annat när det gäller ekonomisk styrning. För Kommuninvest skapar undersök- Sverige är bäst i klassen ningar av detta slag en förstärkt varu- Reputation Institute är ett amerikanskt märkesbild, eftersom omvärlden betrak- rådgivnings- och forskningsföretag som tar verksamheten som en del av den är specialiserat på företags och organisa- svenska offentliga sektorn. Återigen ett tioners anseende. I en färsk undersökning bevis på värdet av att uppfattas som sta-

Diagrammet visar på skillnader mellan olika kategorier av låntagare när I Dagens Industri den 8 oktober 2010 presenterades den internationella det gäller räntekostnader. Ju starkare koppling man har till staten desto undersökning som ger Sverige en första plats när det gäller nationers förmånligare blir lånevillkoren. varumärkesstyrka.

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 29 DIALOG

Lena Bäcker Chefekonom Kommuninvest

allt oftare efter anställda som har ett ut- präglat kreativt och intuitivt tänkande. Ska vi klara oss i den globala konkurren- Framtidens sen krävs att vi tänker nytt. En del företag i Kalifornien låter sina anställda göra vad de vill en femtedel av arbetstiden, för att de blir mer kreativa och motiverade. Det arbetsmarknad kräver en helt annan syn på arbetsledning än i en traditionell företagshierarki. Förr tog det kanske en hel generation Det svenska valet blev som väntat en rik- bygd. Av landets arton län och två regio- för arbetsmarknaden att förändras i tig rysare där vi fick en minoritetsregering ner är det bara Stockholms, Västra grunden. En fabriksarbetare kunde upp- och ett helt nytt riksdagsparti. Fokusfrågor Götalands och Skånes län som beräknas mana sina barn att studera vidare på col- var jobben och välfärden. Förslagen från få en tydig ökning av antalet personer på lege, men själv jobba vidare inom sitt partierna var många om hur nya jobb ska arbetsmarknaden mellan åren 2010–2025. yrke till pensionen. Idag måste var och skapas; alltifrån sänkta skatter, till bättre En viss ökning sker också i Uppsala och en vara beredd att byta bana många villkor för företagen såsom tillgång till Hallands län. I övrigt minskar antalet. gånger under sin karriär. riskkapital, färre regler, mindre byråkra- Och nedgången blir störst i Norrbotten ti och utbildning. och Dalarna. Integration en lösning En viktig fråga som dock sällan dis- Bland de yrken som tappar mest ge- Kan invandring och bättre integrering i kuteras är vad vi ska jobba med i framti- nom pensionsavgångarna finns speciallä- arbetslivet vara ett medel för att i framtiden? Det enda vi vet säkert är att saker rare, distriktssköterskor, tandsköterskor, den underlätta för det offentliga välfärds- och ting förändras. Jättegenerationen barnsjuksköterskor, gymnasielärare, systemet att försörja en åldrande befolk- 40-talister har börjat gå i pension och barnmorskor, biomedicinska analytiker ning? Frågan ligger högt på den politiska det kommer att skapa nya arbetstillfäl- och sjuksköterskor inom psykvården. dagordningen i EU-länderna. Invandrare len för yngre generationer. Vi är inte ensamma. Enligt undersök- har vanligtvis en gynnsam ålderssamman- Fram till 2025 kommer 1,6 miljoner ningar gjorda av EU-kommissionen kan sättning med låg andel äldre personer och svenskar att gå i pension. Det är 250 000 den demografiska utvecklingen i Europa hög andel i förvärvsarbetande åldrar. fler än under perioden 1995–2010. För vålla problem när det gäller att möta ar- Många utlandsfödda står dock utanför första gången i modern tid kommer de betsmarknadens efterfrågan av arbets- arbetsmarknaden samtidigt som genera- unga som börjar jobba de närmsta åren kraft. I takt med att en åldrande befolk- tionsväxlingen är en gyllene chans för att vara färre än de äldre som går i pen- ning pensioneras och en låg nativitet integration. Enligt vissa beräkningar sion. Ett lands utveckling och välstånd kommer det krävas mobilisering av (2008) skulle fler invandrare på arbets- säkerställs bland annat genom att mark- grupper som tidigare inte fullt ut varit marknaden kunna förbättra de offentliga nadens behov av välutbildad arbetskraft delaktiga på arbetsmarknaden. Det finanserna med ca 20–25 miljarder kronor tillgodoses och att arbetsmarknadens kommer att krävas att 74 % (mot da- och landets bruttonationalprodukt med aktörer blir bättre på att förutspå arbets- gens 70 %) av den arbetsföra europeiska ca 1 procent. marknadens framtida behov. befolkningen är i arbete. Europas chefekonomer med bl. a. re- presentanter från Europeiska Central- Pensionsavgångar skapar brister Nya värderingar kräver banken, Belgiens Centralbank och Euro- på arbetsmarknaden nya ledarskap peiska Investeringsbanken, har träffats i Antalet personer på arbetsmarknaden be- Har våra 90-talister samma värderingar dagarna. Då diskuterade vi utmaningar räknas enligt AF öka med 40 000 i landet på arbete som dagens yrkesutövare? och lösningar på framtidens arbetsmark- åren 2010–2025 jämfört med 218 000 Mycket tyder på att framtidens arbets- nad. perioden 1995 – 2010. Pensionsavgångarna marknad gynnar dem som besitter krea- På ”Chefekonomens blogg” finns mer kan komma att leda till brist på arbets- tivitet, fantasi, empati, intuition, form- att läsa. Jag ser ser fram emot dina syn- kraft i många kommuner med en tydlig sinne och helhetstänkande. Alltfler stora punkter och inlägg i frågorna. skiljelinje mellan storstäder och lands- företag blir medvetna om detta och letar

30 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 Nu är vi

260 kommuner och landsting som samarbetar i finansfrågor. Ny medlem

Höörs kommun Höörs kommun ligger mitt i Skåne. Kommunen har drygt 15 000 invånare och ungefär hälften av dem bor i centralorten, som också heter Höör. Kommunen delas av Skånes näst största sjö, Ringsjön. Norr om den finns terrängformer som ansluter till sydsvenska höglandet med en bygd som är kuperad och stenbunden. Söder om Ringsjön finns ett öppnare landskap med stora jordbruksenheter.

Historia. Höör har anor från 1100-talet, bland annat är Lunds Lokala medier. Några lokala medier med egna redaktioner finns domkyrka byggd av sandsten från trakten. När järnvägen kom inte i kommunen sedan Skånska Dagbladet lade ner sin redak- 1858 började centralorten växa och det tidiga 1900-talets tion. intresse för frisksport och hälsosamma miljöer fick stort genomslag i kommunen. 1969 blev Höör storkommun vilket Kultur. Höör är ett centrum för musik. Orten har en sommar- startade en gynnsam utveckling efter en lång tids befolknings- opera, musikskola, jazzklubb och ”Kulturhuset Anders” med minskning. Sedan 1969 har befolkningen ökat med drygt 50 konsthall, konsert-, bio- och teatersalong. Här finns en av Sveriges procent. största musikaffärer, två dragspelshandlare och en pianoverk- stad. Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): moderaterna 15, centerpartiet 2, folkpartiet liberalerna 3, krist- Sport. I Stanstorp, en tätort i kommunen, bor landets främsta demokraterna 1, socialdemokraterna 10, vänsterpartiet 1, mil- triathlet, Lisa Nordén. Under 2010 har hon vunnit flera VM- jöpartiet 3, sverigedemokraterna 5 och SPI – Sveriges Pensionärers medaljer i triathlon. Intresseparti 1. Kända profiler. Peps Persson, den kände blues- och reggea- Företag i kommunkoncernen. Moderbolaget heter Höörs artisten, föddes 1946 i Tjörnarp, en av Höörs större tätorter. Fastighets AB och äger det allmännyttiga bostadsbolaget Höörs Byggnads AB och Höörs Industribyggnads AB. Kuriosa. Förr var det vanligt att man skrev ”Här” eller ”Härstädes” på brev som skulle till den egna orten. Men då en Näringsliv och stora arbetsgivare. Höörs kommun är överlägset hel del slarvigt skrivna adresser i stället hamnade i Hör, beslöt största arbetsgivaren med knappt 1 000 anställda. Kommunen man efter beslut vid en kommunalstämma 1916 att ändra stav- är annars en småföretagarkommun med 600 småföretag, många ningen till Höör. Den originella stavningen är ett av få undantag inom IT, vård och logistik. Största industrin är Husqvarna från språkregeln att långa vokaler inte dubbeltecknas i svenska. med knappt 200 anställda. Kommunen har en omfattande ut- pendling, ungefär netto 1 500 personer arbetar i andra kom- Övrigt. Skånes Djurpark ligger strax norr om centralorten Höör. muner. Där kan man uppleva hundratals vilda och tama djur av mer än 80 nordiska arter. Kommunikationer. Järnvägstrafiken är viktig för kommunen, både Pågatåg och Öresundstrafiken stannar i Höör. E22 och Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”Kommunen har riksvägarna 23 och 13 går genom kommunen. egentligen en policy att inte ta några lån. Men för en tid sedan sålde vi kommunens fastigheter till den kommunala bolagskon- Högre utbildningar. Kommunen har inga egna gymnasieskolor cernen. De behövde då ha möjligheter att ta lån och Kommuninvest utom för det individuella programmet. Eleverna söker sig i stäl- var en attraktiv aktör för att konkurrera om att kunna erbjuda let till olika skolor i framförallt Eslöv, Lund och Malmö. lån”, säger Jan Sohlmér, kommundirektör i Höörs kommun.

Kvarnsten i Stenskogen . Yta: 293 kvadratkilometer. Folkmängd: 15 355 personer (30 juni 2010). Folkökning första halvåret 2010: 94 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Pehr-Ove Pehrsson (m). Kommunstyrelsens vice ordförande: Harriet Paulsson (fp). Kommunchef: Jan Sohlmér. Ekonomichef: Michael Andersson. Kommunal- och landstingsskatt: 30,97 procent. Foto: Staffan Olofsson

32 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 Ny medlem

Höörs kommun Vara kommun Vara kommun ligger på den vidsträckta slätten mitt i Västergötland – Varaslätten. Hälften av de cirka 16 000 invånarna är bosatta i någon av de nio tätorterna, hälften bor på ren landsbygd.

Historia. Nuvarande Vara kommun består av 24 ursprungliga Kultur. Vara konserthus drivs av kommunen med stöd av Västra kommuner, var och en bildad 1863 och motsvarande var sin götalandsregionen. Årligen ges 140 föreställningar av olika slag, socken. Efter olika reformer fick kommunen sin nuvarande om- som lockar en publik på 50 000 personer. fattning 1982, då Essunga bröt sig ur efter att ha hört till Vara kommun i åtta år. Sport. Vedums AIS har många medlemmar som är framstående i dragkamp. Vid senaste VM i Sydafrika var Elias Lundgren med Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): i juniorlandslaget som tog silver. Handikappsimmaren Jennie moderaterna 14, centerpartiet 6, folkpartiet liberalerna 4, Ekström tävlar för Varabygdens simsällskap. kristdemokraterna 2, socialdemokraterna 14, vänsterpartiet 2, miljöpartiet 1 och sverigedemokraterna 2. Kända profiler. Travtränaren Åke Svanstedt, Sveriges för närva- rande mest framgångsrika travkusk, har sin verksamhet i kom- Företag i kommunkoncernen. Varabostäder AB och Vara munen. Filmaren Stefan Quinth, som gjort filmer om djur, natur Industrifastigheter AB. Vara Horse Arena AB är ett bolag som och vardagsmänniskor, finns i Vedum. Sivan Johanssons ostvagn ägs av kommunen och som startats för att anlägga en stor häst- på Torget i Vara är känd vida omkring för hemlagrade hårdostar. sportarena. Kuriosa. Conditori Nordpolen har under över 100 år varit det Näringsliv och stora arbetsgivare. Vara kommun är största ar- stora konditoriet i bygden. Det har fått sitt namn från när betsgivare med ungefär 1 350 personer anställda. Lantbruket Salomon August Andrée landade på Varaslätten med luftballong är fortfarande en stor och viktig del av näringslivet, men det den 14 juli 1894. Konditoriet belönades i januari 2009 med finns också ett stort antal mindre tillverkningsföretag, till exempel Gastronomiska akademins diplom ”för ett känsligt bevarande Volvo Penta, köks- och inredningsföretag som Kvänum och Vedum. av 100-åriga traditioner i både miljö och sortiment”.

Kommunikationer. Riksväg 47 mellan Trollhättan och Oskarshamn Övrigt. Vara satsar mycket på internationella projekt och har går genom kommunen, liksom E20. Älvsborgsbanan och strategiska samarbeten med 22 länder i Europa och även med Kinnekullebanan passerar genom Vara, som därmed har kontakt Indien och Kina. på järnväg med Västra stambanan. Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”Kommunen har Högre utbildningar. Kommunen har egen gymnasieskola och god ekonomi och har inga lån, men det kommunala bostadsbo- även ett lärcenter där det ordnas distansundervisning i samar- laget är inne i en expansiv period med flera byggplaner. Vi ser bete med olika högskolor. ett lånebehov för det och vill stärka den professionella kompetensen på finansieringsområdet, säger Gert Norell”, kommun- Lokala medier. Både Nya Lidköpings Tidning och Skaraborgs direktör i Vara kommun. Läns Tidning har lokalredaktioner i Vara.

Vara konsterhus. Yta: 293 kvadratkilometer. Yta: 704 kvadratkilometer. Folkmängd: 15 355 personer Folkmängd: 15 783 personer (30 juni 2010). (30 juni 2010). Folkökning första halvåret 2010: Folkökning första halvåret 2010: 94 personer. 12 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Kommunstyrelsens ordförande: Pehr-Ove Pehrsson (m). Jan-Erik Wallin (m). Kommunstyrelsens vice ordförande: Kommunstyrelsens vice ordförande: Harriet Paulsson (fp). Irene Karlsson (c). Kommunchef: Jan Sohlmér. Kommundirektör: Gert Norell. Ekonomichef: Michael Andersson. Ekonomichef: Dan Jonasson. Kommunal- och landstingsskatt: Kommunal- och landstingsskatt: 30,97 procent. 31,65 procent. Foto: Matthias Kristensson

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 33 Ny medlem

Vallentuna kommun Vallentuna kommun ligger norr om Stockholm och gränsar till Sigtuna, Norrtälje, Upplands Väsby, Täby och Österåker. Kommunen består till större delen av skogs- och jordbruksmark, med några mindre tätorter in- sprängda. Vallentuna tätort är störst med två tredjedelar av de cirka 30 000 invånarna.

Historia. Historien går långt tillbaka och Vallentuna är den kom- Högre utbildningar. Gymnasieskola. mun som har flest runstenar i landet. Människor har i århund- raden försörjt sig på jordbruk och boskapsskötsel, samt i viss Lokala medier. Vallentuna Steget, en lokaltidning som ingår i mån skogsbruk. Roslagsbanan byggdes i slutet av 1800-talet för Mitt i Stockholm, som ger ut en rad lokaltidningar. att underlätta transporterna av jordbruksprodukter, ved, tegel med mera till Stockholm, som hade börjat expandera. Förbättrade Kultur. Kommunen håller på att bygga ett nytt kulturhus och bib- kommunikationer ledde utveckling och befolkningstillväxt. Vid liotek. Man har ett rikt föreningsliv som stöttas av kommunen. kommunsammanslagningen 1971, när Vallentuna fick sin nuvarande omfattning, fanns 13 433 invånare, en siffra som för- Sport. Vallentuna Cykelklubb har ett lag som kallas Nordic Eco dubblats sedan dess. – Vallentuna Cycling Team som gör en elitsatsning med många välmeriterade cyklister. I kommunen finns flera golfbanor och Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): det är gott om hästgårdar och ridhus, vilket gör hästsporten moderaterna 15, centerpartiet 5, folkpartiet liberalerna 4, krist- stor. Vallentuna har varit känt för sitt duktiga damlag i volleyboll demokraterna 2, socialdemokraterna 8, vänsterpartiet 1, miljö- med flera SM-guld men de tvingades nyligen lägga ned elitlaget. partiet 4, sverigedemokraterna 1 och demoex 1. Kända profiler. Tidigare finansmarknadsministern Mats Odell Företag i kommunkoncernen. Kommunen äger ett bostadsföre- (KD) är uppvuxen och bor i Vallentuna. Mats Rådberg, bor i tag, som omsätter 25–30 miljoner kronor om året. Bällsta, där författaren Kristina Lugn är uppväxt.

Näringsliv och stora arbetsgivare. Under senare år har åtskilliga Kuriosa. En del historiker tror att Gustav Vasa är född i småföretag verksamma med allt från handel till avancerad data- Vallentuna. Det man med säkerhet känner till är att hans mor- teknik etablerat sig. Kommunens ambition är att allt fler invå- mor bodde på Lindholmens gård i slutet av 1400-talet. nare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Idag pendlar drygt 2/3 av de förvärvsarbetande till arbetsplatser i andra kommuner. Övrigt. Demoex är ett lokalt politiskt parti, som använder internet Vallentuna kommun har drygt 1 400 personer anställda och är för att anordna debatter och omröstningar i politiska frågor på största arbetsgivaren. Det finns 3 000 företag registrerade i kom- kommunal nivå. Resultatet i omröstningarna avgör hur Demoex munen, 90 procent av dem är enmansföretag. Bland företag med företrädare röstar när Vallentuna kommunfullmäktige fattar beslut. cirka 100 anställda och något färre är till exempel Aerosol Scandinavia AB, Diskteknik AB, S-blommor och Rydells blom- Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”Vi är på väg in i en mor samt några företag inom vård och skola/förskola. expansiv period då vi ska investera närmare en miljard kronor i skolor, vägar och äldreboenden. Vi är skuldfria nu med ser Kommunikationer. Vägarna 264 och 265 går mellan norr och lånebehov i framtiden och ett sätt att förbereda oss för det är söder och ansluter i norr till väg 268, som går på tvären mellan att gå med i Kommuninvest, som vi vet är konkurrenskraftiga E4 och E18. Roslagsbanan går genom kommunen. Till Arlanda på lånemarknaden”, säger Henrik Berggren, tf ekonomichef i flygplats tar man sig på en halvtimme. Vallentuna kommun.

Yta: 371 kvadratkilometer. Folkmängd: 29 952 personer (5 oktober 2010). Folkökning första halvåret: 391 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Örjan Lid (m). Kommunstyrelsens vice ordförande: Elisabeth Rydström (c). Kommundirektör: Ann-Charlotte Järnström. Ekonomichef: Henrik Berggren, tf. Kommunal- och landstingsskatt: 31,08 procent. Flygfoto: Bergslagsbild AB Flygfoto: Bergslagsbild

34 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 Ny medlem

Vallentuna kommun Salems kommun Kommunen ligger i Storstockholms södra utkanter på den nordvästra delen av Södertörn med Botkyrka, Ekerö och Södertälje som grannar. I kommunen finns kommundelarna Salem och Rönninge. Salem är centralort.

Historia. Salem var tidigare ren landsbygd med rötter i 1100-ta- ett gammalt landskap med många fornminnen. Den mest intres- let. Den nuvarande bebyggelsen började uppföras i slutet av santa bebyggelsen är Söderbyområdet, med sitt riksintresse den 1960-talet. På några få år femdubblades befolkningen i det som stora sanatoriebyggnaden med den tillhörande parken. Bara var tänkt att kallas Salemstaden. Det namnet kom emellertid några kilometer från området ligger Söderby gravfält med ca aldrig i allmänt bruk och i dag kallas både kommunen och cent- 250 fornlämningar. Man kan även möta kulturen bland före- ralorten för Salem. ningarna, t.ex. Salems Hembygdsförening, Salems Teater- och musikförening, Botkyrka – Salems Hemslöjdsförening eller Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): Salems Gille. moderaterna 13, centerpartiet 1, folkpartiet liberalerna 3, kristdemokraterna 1, socialdemokraterna 7, vänsterpartiet 1, miljö- Sport. Kommunen satsar på breddidrott. Talanger sugs upp av partiet 2, rönningepartiet 2 och sverigedemokraterna 1. större klubbar i grannkommunerna, som till exempel Challe Berglund, som började sin ishockeykarriär i Tumba. Företag i kommunkoncernen. Kommunen äger en del av renhåll- ningsbolaget SRV-återvinning. Kända profiler. Upptäcktsresanden Sten Bergman, som var en mycket känd radioröst, kom från Rönninge, liksom film- Näringsliv och stora arbetsgivare. I Salem finns ca 280 verk- fotografen Sven Nykvist, känd bland annat för samarbetet med samma företag. De flesta företagen är små med i genomsnitt Ingmar Bergman. fyra personer anställda inklusive ägaren. Vanligaste verksamhet är service/detaljhandel, bygg- och anläggning samt konsulter. I Kuriosa. Salem är ett hebreiskt ord som betyder ”frid”. I Gamla kommundelen Rönninge finns av tradition flera företag inom testamentet används Salem som ett poetiskt namn på staden vård- och behandling. Den största arbetsgivaren är Salems kom- Jerusalem. Men Salems socken hette från början Slæm, ett namn mun med ca 825 anställda. som förmodligen är bildat av dialektala ord för ”slån” och ”hem” (boplats, gård), men namnet justerades på 1600-talet till Kommunikationer. Både E4/E20 och järnvägen går genom Salem. Salem. Kollektivtrafiken i kommunen består av buss och pendeltåg. Pendeltågslinjen mot Södertälje-Gnesta stannar vid Rönninge Övrigt. 1974 slogs Salems kommun samman med Botkyrka kom- station. Med tåg eller bil når man Stockholms city på ca 30 mi- mun. Detta var inte ett omtyckt beslut i Salem, där man hade nuter. svårt att se fördelarna med sammanslagningen. Den första januari 1983, efter nio år, återuppstod Salem som egen kommun. Högre utbildningar. Gymnasieskola. Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”För oss var det två Lokala medier. SVT ABC, TV4 Stockholm skäl. Vi erbjuds bra finansiella villkor och Kommuninvest är en långsiktig och stabil kreditgivare.”, säger kommundirektören Kultur. Salem har många kulturhistoriskt intressanta miljöer. Mats Carlsson. I Bornsjöområdet finner man både en skön och orörd natur och

Rönninge skola. Salem kyrka. Yta: 371 kvadratkilometer. Yta: 72 kvadratkilometer. Folkmängd: 29 952 personer Folkmängd: 15 414 personer (5 oktober 2010). (30 juni 2010). Folkökning första halvåret: Folkökning första halvåret 2010: 391 personer. 101 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Kommunstyrelsens ordförande: Örjan Lid (m). Lennart Kalderén (m). Kommunstyrelsens vice ordförande: Kommunstyrelsens vice ordförande: Elisabeth Rydström (c). Anna-Carin Bylund, (fp). Kommundirektör: Ann-Charlotte Kommundirektör: Mats Carlsson. Järnström. Ekonomichef: Jan Lorichs. Ekonomichef: Henrik Berggren, tf. Kommunal- och landstingsskatt: Kommunal- och landstingsskatt: 32,00 procent. 31,08 procent.

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 35 Ny medlem

Tyresö kommun Tyresö är en kommun vid Östersjöns kust på Södertörns nordspets i Södermanland. Kommunens centralort hette tidigare Bollmora, men kallas numera Tyresö centrum och kan sägas vara en del av Stockholms tätort.

Historia. På 600 talet e Kr fick Tyresö sina första bofasta invå- Lokala medier. Mitt i Tyresö, Tyresö närradio, Sveriges Radio nare, även om de allra första människorna kom dit redan på Stockholm, SVT ABC, TV4 Stockholm. stenåldern för cirka 5000 år sedan. Från 1400-talet och ända till förra sekelskiftet dominerade Tyresögodset trakten. Tack Kultur. I Tyresö har nyligen startats ett pilgrimscentrum i sam- vare tillgången på vattenkraft, vilket också framgår av de tre arbete mellan Nordiska museet, som äger Tyresö slottsområde, vattenhjulen i kommunens vapen, fick Tyresö stor industriell Svenska kyrkan och kommunen, som ställt i ordning leder och betydelse. Från 1930 började det moderna samhället växa fram. skapat vandringskartor. Tyresös mest besökta turistmål är Tyresö Först med Trollbäcken som säte för kommunstyrelsen, men 1958 slott och park med Tyresö kyrka. fastställdes en stadsplan för Bollmora centrum, som också blev kommunens centralort. Den stod färdig 1962 och var då den Sport. Tyresö FF spelar i damallsvenskan i fotboll, Tyresö HF i första moderna satellitstaden utanför Stockholm och ledde till div 1 norra i damhandboll och Tyresö Trollbäckens innebandy- en befolkningsexplosion från 5 000 till dagens 40 000 invånare. herrar fick lämna Superligan efter senaste säsongen.

Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): Kända profiler.Lena Endre, Ingvar Carlsson, Lisa Nilsson, Lasse moderaterna 21, folkpartiet liberalerna 5, centerpartiet 1, krist- Berghagen och Björn Skifs är några av många kända personer demokraterna 2, socialdemokraterna 14, vänsterpartiet 2, miljö- som bor eller har bott i Tyresö. partiet 4 och sverigedemokraterna 2. Kuriosa. Lex Bollmora från 1959 kallas den lag som ger kom- Företag i kommunkoncernen. Tyresö Bostäder AB. munala fastighetsbolag möjlighet att bygga bostäder utanför den egna kommunen. När lagen antagits kunde ett par bostads- Näringsliv och stora arbetsgivare. Det finns över 1 000 småfö- bolag i Stockholms stad bygga sina första bostäder utanför den retag och 10 000 arbetstillfällen i Tyresö. Kommunen är den egna kommunen. Det var startskottet för att Tyresö kunde växa största arbetsgivaren med cirka 2600 anställda varav de flesta till dagens cirka 40 000 invånare. arbetar inom vård, förskola och skola. I Svenskt näringslivs senaste ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner klätt- Övrigt. I kommunen finns halva Tyresta nationalpark, som eld- rade Tyresö 50 platser till plats nummer tolv. härjades svårt 1999. I den och det intilliggande naturreservatet finns det en del orörd urskog, samt flera små sjöar. Utom Tyresta Kommunikationer. Tyresö är en av få kommuner helt utan spår- finns två kommunala naturreservat, Alby och Sandholmarna trafik i Stockholms län. Kollektivtrafiken består i stället av ett samt två privata – Dyvik och Hammarberget. stort antal busslinjer samt sommartid skärgårdstrafik. Huvud- vägarna till Tyresö är länsväg 229, en motorväg till Stockholm, Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”Vi märkte under samt länsväg 260 mot Haninge i söder och Nacka i norr. finanskrisen att lånemarknaden tunnades ut. Vi sökte oss till Kommuninvest för att kunna stärka finansieringen vid framtida Högre utbildningar. Tyresö gymnasium. behov”, säger Dan Näsman, ekonomichef.

Tyresö slott. Yta: 72,87 kvadratkilometer. Folkmängd: 42 841 personer (30 juni 2010). Folkökning första halvåret 2010: 239 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Fredrik Saweståhl (m). Kommunstyrelsens vice ordförande: Mats Larsson (fp) . Kommundirektör: Bo Renman. Ekonomichef: Dan Näsman. Kommunal- och landstingsskatt: 31,58 procent. Flygfoto: Niklas Eriksson

36 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 Ny medlem

Tyresö kommun Tidaholms kommun I centralorten Tidaholm bor ungefär 8 000 av invånarna. Kommunen skiljer sig från de flesta andra i Västergötland genom att det är en industriort, som politiskt dominerats av arbetarrörelsen. Urbergsplatån Hökensås är en rejäl del av Tidaholm i västra Västergötland, där naturen domineras av mager tallhed och många sjöar vilket ger ett närmast norrländskt intryck.

Historia. Tidaholm växte fram kring det 1798 grundade bruket. Lokala medier. Västgöta-Bladet, TV4 Skaraborg, Sveriges Radio Bruksrörelsen kompletterades från 1868 med Vulcans tänd- Skaraborg, SVT Västnytt. sticksfabrik, som en tid var störst i världen. Industrin var så viktig att orten fick två järnvägsförbindelser, en smalspårig via Kultur. Här finns Europas enda litografiska verkstad där konst- Stenstorp till Hjo och en normalspårig till Vartofta. En ny tänd- närer utbildas. Det är ett arv efter tryckningen av tändsticks- sticksfabrik byggdes 1968 av Swedish Match och ligger strax asketiketter och gör att många konstnärer dras till orten. Här väster om Vulcanön. Den nya fabriken är Västeuropas sista finns även ett rikt föreningsliv. tändsticksfabrik där största delen av produktionen går på ex- port. På Vulcanön låg även Tidaholms bruk som 1903–34 till- Sport. I Tidaholm finns ett stort fotbollsintresse. Som bäst har verkade lastbilar, bussar och brandbilar. Tidaholm blev köping Tidaholms G&IF kvalat till allsvenskan. Christoffer Forsberg 1895 och stad 1910 och har bevarat sin starkt industriella prä- är framgångsrik i fälttävlan och det finns många utövare av gel. Tidaholmsfängelset är en sluten anstalt med 189 platser, motorsport i kommunen. som invigdes 1958. Kända profiler. Fotbollsdomaren Erik Fredriksson, som dömt Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): tre VM-turneringar och bland annat matchen där Maradona moderaterna 8, centerpartiet 3, folkpartiet 3, kristdemokra- gjorde mål med hjälp av ”Guds hand”. Artisten Eddie Meduza terna 2, socialdemokraterna 20, vänsterpartiet 2, miljöpartiet är också härifrån. 2, sverigedemokraterna 1. Kuriosa. Flera skillingtryck från olika orter finns om tändsticks- Företag i kommunkoncernen. Tidaholms Bostads AB, Tidaholms fabriken Vulkans brand i Tidaholm 1875 där 44 personer om- Energi AB och Tidaholms Elnät AB. kom, nästan alla flickor mellan 18 och 20 år.

Näringsliv och stora arbetsgivare. Största arbetsgivare är Övrigt. Hökensås är inte bara ett naturreservat utan fungerar Tidaholms kommun med ungefär 1 100 anställda. Marbodals också som ett stort fritidsområde med ett flertal större och min- kök har närmare 600 anställda, Swedish Match 140 och Dometic dre fiskesjöar. Många sjöar är så kallade put and take – vatten Sietz drygt 100. Fångvårdsanstalten har ungefär 220 personer där ädelfisk regelbundet planteras ut. anställda. Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”Kommuninvest är Kommunikationer. Varken smal- eller bredspårig järnväg finns ytterligare en aktör på marknaden och kan erbjuda en säker kvar, med riksväg 26, som går mellan Mora och Halmstad, utlåning som kanske är mer attraktiv än andra. Vi står inför att passerar Tidaholm. placera om en del lån och ska också bygga en ny skola och då vill vi vara väl rustade”, säger kommunchef Günther Hähnert Högre utbildningar. Kommunen har en gymnasieskola med i Tidaholm. ungefär 400 elever.

Konsthallen på Turbinhusön. Yta: 72,87 kvadratkilometer. Yta: 525 kvadratkilometer. Folkmängd: 42 841 personer Folkmängd: 12 614 personer (30 juni 2010). (30 juni 2010). Folkökning första halvåret 2010: Folkminskning första halvåret 2010: 239 personer. -18 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Kommunstyrelsens ordförande: Fredrik Saweståhl (m). Curt B Gustavsson (s). Kommunstyrelsens vice ordförande: Kommunstyrelsens vice ordförande: Mats Larsson (fp) . Michael Brisman (m). Kommundirektör: Bo Renman. Kommunchef: Günther Hähnert. Ekonomichef: Dan Näsman. Ekonomichef: Göran Andersson. Kommunal- och landstingsskatt: Kommunal- och landstingsskatt: 31,58 procent. 31,49 procent. Foto: Dana Ingesson

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 37 Ny medlem DIALOG Värmdö kommun Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner och har knappt 40 000 invånare varav drygt 10 000 bor i centralorten Gustavsberg. Sommartid ökar antalet invånare till uppåt 100 000 genom fritidsboende och turism. En stor och central del av Stockholms skärgård ligger i Värmdö kommun, från innerskärgård till yt- tersta havsbandet.

Historia. Värmdö finns skriftligt belagt första gången 1314 då Lokala medier. NackaVärmdöPosten, Mitt i Värmdö, Sveriges det skrivs Wermdo. Troligen ska namnet sättas i samband med Radio Stockholm, SVT ABC-Nytt, TV4Stockholm, Skärgårds- Vindö ström som var känd för att hålla sig öppen länge vinter- radion 90,2. tid. Fiske och jakt på säl och sjöfågel samt möjlighet att bruka lite jord och hålla boskap var fram till 1800-talets slut stommen Kultur. Keramik och porslin har satt sin prägel på Gustavsberg i försörjningen. Efter 1800-talets mitt när ångbåtarna kom bör- och det finns också ett porslinsmuseum. Entreprenören Björn jade borgerskapet söka sig ut till Värmdö och rikt utsmyckade Jakobsson (BabyBjörn, bärselar för småbarn) har börjat bygga sommarvillor uppfördes. Dagens Värmdö kommun bildades 1974 Hålluddens konsthall med publika utrymmen på 5 000 m². med två äldre brännugnar från porslinsfabriken som kommunens vapen. Gustavsberg är kommunens centralort sedan 1974. Sport. Lag från Värmdö är duktiga på flera håll, till exempel spelar Odelberg/Ingarö IBK i innebandyns norra allsvenska, Politik. Mandatfördelning i kommunfullmäktige (valet 2010): Gustavsbergs IF spelar i norra bandyallsvenskan och Värmdö moderaterna 19, centerpartiet 3, folkpartiet 4, kristdemokra- IF spelar fotboll i division 2. terna 2, socialdemokraterna 15, vänsterpartiet 1, miljöpartiet 5, sverigedemokraterna 2. Kända profiler.Bland många andra författaren Susanna Alakoski, Christina Schollin och Hans Wahlgren, musikern Tina Ahlin, Företag i kommunkoncernen. Gustavsbergs Porslinsmuseum AB, artistparet Pernilla Andersson och Dregen bor i Värmdö, liksom VärmdöBostäder AB, Värmdö Kommun Fastigheter AB, Värmdö Marko Lehtosalo, mera känd som Markoolio. Hamnar AB och Värmdö Simhall AB. Kuriosa. August Strindberg bodde periodvis på olika platser Näringsliv och stora arbetsgivare. I Värmdö finns nästan 4 000 inom nuvarande Värmdö kommun. Redan 1868 kom han till företag, de allra flesta med färre än tio anställda. Två nya köp- Sandhamn, ursprungligen en lots- och tullplats. centra har ökat antalet arbetstillfällen inom kommunen. Antalet företag som sysslar med turism har ökat på senare år. Gustavsbergs Övrigt. Gustavsbergs porslinsfabrik var vid sekelskiftet 1900 en AB har fortfarande en betydande roll för ortens näringsliv. Värmdö av landets största industrier med cirka 1 000 anställda. kommun är största arbetsgivaren med drygt 2 000 anställda. Därför blev vi medlemmar i Kommuninvest. ”Det är ett sätt att Kommunikationer. Länsväg 222, Värmdöleden, går från göra situationen tryggare för kommunen. Kommunen får ta del Stockholm till Stavsnäs. Eftersom ungefär en tredjedel av av en seriös och kompetent aktör på kreditmarknaden samtidigt Stockholms skärgård ligger i Värmdö kommun är skärgårds- är det ett sätt att vässa kompetensen. Vi är också en expansiv trafiken med båt omfattande. kommun med stora lånebehov och det är viktigt att få goda villkor”, säger eknomichefen Hans Ivarsson. Högre utbildningar. Kommunen har två gymnasieskolor, en i Gustavsberg och en som är lokaliserad vid Gullmarsplan i Stockholm, som lockar många elever även från andra kommuner.

Tornhuset i Gustavsbergs hamn. Yta: 2 999 kvadratkilometer. Folkmängd: 38 033 personer (30 juni 2010). Folkökning första halvåret: 277 personer. Kommunstyrelsens ordförande: Lars-Erik Alversjö (m). Kommunstyrelsens vice ordförande: Monica Pettersson (m). Kommundirektör: Magnus Hedenfalk. Ekonomichef: Hans Ivarsson. Kommunal- och landstingsskatt: 32,38 procent. Foto: Denny Lorentzen

38 Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 DIALOG Värmdö kommun KOMMEK 2010

Årets upplaga av KOMMEK var ett välorganiserat arrangemang fullsatta seminariet diskuterade man hur kommunsektorn pla- där vi bjöds på spännande seminarier och givande samtal mel- nerar för tillgång till kapital och förvaltning av den externa lan utställare och besökare. låneskulden. I år deltog Kommuninvest med både mässmonter och semi- Ett stort tack riktas till seminariepanelen, och tack till er narium. I montern knöts nya kontakter, möten bokades in och som deltog i seminariet och besökte vår monter. besökarna erbjöds svalka i form av ekologisk glass. Under det

Och vinnaren är ... De som gästade Kommuninvests monter bjöds inte bara på godsaker och goda samtal, utan utmanades även i sin förmåga att förutse framtiden. På Kommuninvests före- ningsstämma 2010 beslutades att – genom ett förlagslån – genomföra en kapitalför- stärkning med en miljard kronor, och frågan vi ställde löd:

Hur stort tror du att det sammanlagda anmälda beloppet kommer att bli per den sista september 2010?

Det sammanlagda anmälda beloppet blev 1 193 600 000 kronor, och vi har därmed utsett en vinnare. Vi säger grattis till Magnus Färghage, ekonomichef Vetlanda kommun, som med sin gissning på 1 125 000 000 kronor kom närmast det anmälda beloppet. Magnus belönas med en helårsprenumeration på den ansedda engelska affärstid- ningen ”The Economist”. Magnus Färghage, ekonomichef Vetlanda kommun

Kommuninvests finansrådgivare

Gemensamt telefonnummer för utlåningsärenden: Telefon 019-16 78 81 Kl 08.00 – 12.00, 13.00-17.00 Krister Frödin Åke Nilsson chef utlåning och bitr. chef utlåning och rådgivning rådgivning Telefon: 019-16 78 16 Telefon: 019-16 78 08

Karl Aigéus Sofia Frändberg Nedim Murtic Ulf Selinder Ann Sörman Telefon: 019-16 78 28 Telefon: 019-16 78 17 Telefon: 019-16 78 07 Telefon: 019-16 78 12 Telefon: 019-16 78 20

Kommuninvest – Dialog nr 4 – 2010 39 munin m ve o s Välkommen till k t 2

Kommuninvests å föreningsstämma r Torsdagen den 7 april 2011 Clarion Hotel Sign, Stockholm Inbjudan med program kommer i januari.

Kom ihåg att utse stämmoombud! Vill vi passa på att påminna alla våra nya medlemmar om att i god tid före föreningsstämman den 7 april 2011, utse vem som skall vara stämmoom- bud. Om förändringar har skett i övriga kommuner eller landsting behöver vi få veta det också. Sänd ett protokollsutdrag till Göran Mattsson, på Kommuninvest, så snart beslutet är fattat.

Nytt telefonnummer till Kommuninvest Efter årsskiftet byter Kommuninvest telefonväxel. Det nya växelnumret blir 010-470 87 00 Nuvarande växelnummer samt alla befintliga anknytningsnummer kommer att fin- nas kvar parallellt, under en övergångsperiod. Alla anknytningsnummer kommer successivt att bytas ut under 2011. När detta sker kommer det att meddelas på vår hemsida. Detta innebär att det nummer som visas i telefonens display någon gång efter årsskiftet tillhör den nya nummerserien trots att man har ringt till något av de gamla numren. Den ny telefonväxeln har många tekniska och administrativa fördelar, som betyder att vi kan ge ännu bättre telefonservice.

Lars-Gunnar Nyqvist, IT-chef Kommuninvest önskar Vill du ha Dialog i digital form? Är du intresserad av att ersätta din nuvarande pappersutgåva av Kommun- invest Dialog med en digital variant? Kontakta Lucas Kolping, [email protected] så kommer du i fortsättningen Svenska kommuner och att få en PDF via e-post. landsting i samverkan Telefon: 019-16 78 00 www.kommuninvest.se