Europa Som Nation
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Europa som nation En ny stil i nationalismens genre Sandgren, Mikael 2013 Link to publication Citation for published version (APA): Sandgren, M. (2013). Europa som nation: En ny stil i nationalismens genre. Lund University. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 EUROPA SOM NATION Europa som nation En ny stil i nationalismens genre Mikael Sandgren Lund Dissertations in Sociology 105 En komplett förteckning över Sociologiska institutionens utgivning finns sist i boken, och på www.soc.lu.se/info/publ Copyright © Mikael Sandgren 2013 Sättning Ilgot Liljedahl ISBN 91-7267-356-7 ISSN 1102-4712 Tr yc k Media-Tryck, Lunds universitet, Lund, Sverige 2013 En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) We shall not cease from exploration And the end of all our exploring Will be to arrive where we started And know the place for the first time. T. S. Eliot Innehåll Förord 9 kapitel 1 Passet som ledtråd 11 En fråga 11 En ledtråd 19 Ett problematiskt svar 30 Syftet 41 Förtydliganden 41 En disposition 44 kapitel 2 Den historiska dimensionen 49 Undersökning av Unionens Europa 49 Praxis, tankefigurer och diskurser 52 Genrer, stilar och inramade röster 55 Från en liknelse till en tolkning 60 En yttre gräns vid världens ände 66 Nya minnen på en gammal tröskel 68 I glömskans passage mellan destinationer 70 kapitel 3 Nationalismens genre 75 Teoretiska prövostenar 75 Postmodern globalisering 77 En modern värdekonflikt 79 Nationalismen i sociologins genre 83 En modern politisk ideologi 89 Banal och spektakulär nationalism 95 Nationalstatens praxis 101 kapitel 4 Mellan Unionens centrum och periferi 111 På spaning efter Unionens Europa 111 Folkens suveränitet som utgångspunkt 113 7 Mellan ursprung och framtid 118 Bland hemländer och territorier 122 En stil kan rama in många röster 127 Nationen som problem och lösning 133 Nationalismens utlänningar och landsmän 138 kapitel 5 Banala spektakel 147 Europa som utgångspunkt 147 Eurofyrverkeri och ett rysligt motiv 151 Saligförklaring av svensk nunna 155 Kärleksvirus och amerikansk hegemoni 160 Choklad och nationella stilar i Unionen 168 Turistfällor och en banal yttre gräns 174 kapitel 6 En spektakulär prototyp 183 Amerika som världens utgångspunkt 183 En förskjutning av nationalstatens födelse 186 Suveränitetsprincipens historiska dimension 191 Absolutismens legitimering av suveränitet 197 Leviathan som spektakulär prototyp 201 Passkontroller och en spektakulär yttre gräns 209 kapitel 7 Europeiska Unionens nationella stil 219 En sammandragen historia 219 Medlemsstaters övervakning och kontroll av personer 221 Unionens legitimering av yttre gränser 221 En avgränsning av Europa 222 Summary 225 Referenser 231 8 Förord Ett tack till ett antal personer är på sin plats. Från Centrum för Europaforskning i Lund fick jag forskningsmedel 1999 tillsammans med Håkan Johansson och Tapio Salonen. För min del innebar det att jag kunde resa till gränsstaden Ceuta på den afri- kanska sidan om Gibraltar sund. Från Helge Ax:son Johnsons stiftelse i Stockholm fick jag ett stipendium som gjorde det möjligt för mig att besöka ett invandringsmu- seum på Ellis Island utanför New York City år 2000 och flygplatsen Schiphol utanför Amsterdam 2001. Personer som jag mötte under dessa resor kan jag inte nämna av flera skäl, men de är inte bortglömda för det. Philippe David vid Salis & Vertes i Zürich gav mig tillstånd att reproducera Fernand Legérs målning ”Composition sur fond rouge” från 1945 på avhandlingens framsida. Charlotte Merton i Lund översatte min sammanfattning från en otymplig svenska till ren engelska. Mitt avhandlingsarbete har varit tålamodsprövande för ett flertal personer, inte minst för mina handledare. Alltid med en kopp te nära till hands har Ann-Mari Sellerberg outtröttligt uppmanat mig till att fullfölja avhandlingsarbetet. Så snart min tidigare handledare Johan Asplund har fått en chans (vilket har varit sällsynt) har han skärpt min förmåga att ta del av och att avfärda olika bildningsspår som jag har snubblat över. Framförallt har han fått mig att se en mening med avhandlings- skrivandet när det har känts fruktlöst. Till sist vill jag tacka Jonna för alla upptåg som har gjort vardagen till ett äventyr och Filippa för all omsorg som jag inte har förtjänat. Helsingborg, i maj 2013 Mikael Sandgren 9 kapitel 1 Passet som ledtråd En fråga Vid ett möte i Milano 1985 beslöt de dåvarande medlemsstaternas stats- och re- geringschefer att Europeiska Gemenskapen (EG) den 9 maj varje år skulle fira Europadagen. Det man ville fira med en Europadag var en deklaration som for- mulerades av Jean Monnet och som den franske utrikesministern Robert Schuman framförde 1950 inför ett samlat pressuppbåd. Efter beslutet att inrätta en Europadag har Schumans deklaration framhållits som grunden till medlemsstaternas fortsatta integration och till upprättandet av Europeiska Unionen (EU) 1992.1 Beslutet att inrätta en Europadag ingick i en kampanj vars arbete leddes av Pietro Adonnino och kallades för A people’s Europe. Kampanjen var inspirerad av Tindemansrapportens rekommendationer från 1975 som betonade att den på- tänkta unionen måste finna stöd hos medlemsstaternas folk för att bli verklighet. Det huvudsakliga skälet till att bedriva en kampanj var att mobilisera stöd för EG bland medlemsstaternas medborgare genom att formulera en europeisk identitet. Kampanjen resulterade bland annat i att samarbetet skulle uttryckas med symboler som till formen hade förknippats med nationalstaten och i anordnandet av kulturella evenemang.2 Initiativet till att formulera en europeisk identitet påminde i vissa avseenden om hur politiska eliter tidigare legitimerade framväxten av nationalstater i Europa ge- nom att formulera nationaliteter.3 Därmed inte sagt att Unionen var i färd med att bli en nationalstat. Unionen framstod varken som en suverän nationalstat eller ett internationellt samarbete mellan suveräna nationalstater utan som ett mellanting. Svårigheterna i att definiera Unionen i relation till nationalstaten har beskrivits som 1 Europeiska Unionen, 2008a. 2 Jfr J. Fornäs, 2012, som redogjorde för en rad av Unionens symboler (Europadagen, Europamottot, Europaflaggan, Europahymnen, Eurovalutan) och tolkade dem utifrån en vedertagen utgångspunkt om vad de kunde tänkas stå för, vilket han framhöll på sid. 52: ”… it is the symbolic identification of Europe as a supra-, trans- or even postnational community that is at stake.” Fornäs tycktes där- med utesluta att det kunde vara nationalsymboler som Unionen använde för att presentera Europa. 3 Jfr B. Anderson, 1992. Särskilt Andersons tes om de kreolska ämbetsmännens betydelse för uppkomsten av en nationell medvetenhet i den Nya världens kolonier och hur administrativa enheter efterhand kom att uppfattas som fosterland. 11 att fördelningen av suveräniteten mellan medlemsstaterna och Unionen har varie- rat beroende på ämne och situation. Vanligtvis har svårigheterna att karakterisera Unionen visat sig när man har hävdat att Unionen utgör en statsrättslig mellanform; inte en fullbordad förbundsstat, men mer än ett löst statsförbund.4 Ett skäl till att årligen högtidlighålla Schumans deklaration på Europadagen var att man ville presentera medlemsstaternas samarbete för deras medborgare. Firandet kan därmed betraktas som en form av opinionsbildning. Oavsett om firandet betrak- tas som förmedling av information, marknadsföring, mobilisering av medborgarna eller en ritual, är firandet till formen snarlikt högtidlighållandet av nationaldagen i världens olika länder. I likhet med en nationaldag, då nationens flagga hissas och dess nationalsång framförs, har Europaflaggan hissats och Europahymnen framförts på Europadagen. Förhoppningen med att hylla de värden som Unionen antas utgå från var att Unionen skulle komma närmare sina medborgare samt att medlemstaternas respektive folk skulle närma sig varandra.5 Firandet av en nationaldag kan betraktas som en presentation av en nation. Hur respektive nationaldag firas i de olika länderna kan i ett sådant perspektiv säga något om hur respektive nation uppfattas och, enligt den vid tidpunkten dominerande upp- fattningen, bör förstås. En del av denna presentation är vad man i nationens namn framhåller som centralt att fira på nationaldagen. I Europas namn har Schumans deklaration framhållits som det centrala i Unionens firande av sin Europadag. Därför ska jag inledningsvis uppehålla mig vid det som vanligtvis framhålls som deklaratio- nens huvudbudskap. Schumans deklaration var ett förslag till att framförallt Tyskland och Frankrike skulle organisera en gemensam myndighet