NORDISKT MUSIKBLAD. Helt År 5 Kr
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Redaktör och utgifvare: Pris: fRANS J.j-lUSS. NORDISKT MUSIKBLAD. Helt år 5 kr. — Lö snummer 25 öre. Expedition : Annonspris beräknas efter rutor Kammakaregatan 50, n. b. Stockholm den 15 Januari 1896. af visst antal petitrader. grannland, hvilka under närmaste tiden natur, fri från allt effektsökeri och vir- Eva Nansen. komma att konsertera här, först bland tuosmanér; derför är hennes sång så dem fru Eva Nansen. vinnande, intrycket deraf så djupt. rändskapen mellan Sverige ocb Med den konsert fru Nansen i slutet Det beklagades allmänt, att man då de båda andra skandinaviska af november gaf i Musikaliska akade icke genast fick återhöra den intagande länderna samt Finland sträcker miens stora sal eröfrade hon här, som norska sångerskan, hvars namn redan sig äfven till dessas tonskapelser, upp annorstädes, publikens hjertan genom var sympatiskt genom hennes make, vuxna på en grund af nordisk folkton sin ädla, sanna och själfulla konstnär den käcke nordpolsfararen, för hvars och genom orden i sången gemensam lighet. Hos henne är konsten en adlad öde vi alla så mycket intressera oss, egendom för skandina ett intresse, som nu för ver och finnar. Instru dubblats och på samma mentalmusiken är kos- gång delats på två håll mopolit; vokalmusiken genom bekantskapen med deremot mera nationel, U hans konstnärliga maka. hvarför också en sång Ett nytt konsertbesök artist från ett grann utlofvades emellertid af land, hvars språk en henne till i början af livar förstår, har större detta år, och sålunda utäigt att blifva förstådd motse vi nöjet att i slu och vinna sympati i vi tet af denna månad, nå dare kretsar än en främ got senare dock än först ling, med hvars språk var ämnadt, å nyo få ett fåtal är förtroget. höra fru Nansen, som Det är med hänsyn till ock beredt oss tillfälle denna frändskap mellan att på förhand återse de nordiska grannlän henne i den bild vi nu derna, som Svensk Mu meddela af den värde siktidning gjort sig till rade konstnärinnan. uppgift att i någon mån Om ock fru Nansens äfven verka som »nor talang före hennes kon diskt musikblad», upp sert varit obekant för märksammande nordiska oss och äfven i Dan musikförhållanden och mark, der hon nyss blif- tonkonstnärer, om ock vit lika högt uppskattad »händelserna för dagen» som här, så har den kräfva uppmärksamhet samma i hennes hem i första rummet äfven land redan lär ge ut i en facktidning såsom gjort en värderik insats denna. i dess musiklif, hvilket En lycklig tillfällig framgår af följande kort het har gjort, att vi i fattade teckning. detta och ett nästföl- Eva Nansen, yngsta jande nummer fått sär dottern af professorn i skild anledning att illu zoologi Sars och hans strera vårt nordiska pro maka, född Welhaven, gram med bilder af ett syster till diktaren Wel par nordens konstnärin- haven, är född i Kri nor, den ena från bro Wolfonstfin foto. Ceilerqvist auto. stiania 1858. derlandet Norge, den En af hennes bröder, Eva Nansen. andra från vårt danska Ossian Sars, är faderns 10 SVENSK MUSIKTIDNING. efterträdare soin professor i zoologi, trollpackans fråga svarade pojken som både far och son ansedda vetenskaps Sagan om Hans och Greta. förut, men flickan tillade: »Och jag, män. Professor Ernst Sars, historikern, Ur Axel Ahlstriims afliandling: Om jag.» Taket brast. Trollpackan frå- äfven han en ryktbar man, är en an Folksagorna. * •gade så barnen, huru deras mor slak nan hennes bror, och en syster är tade sina svin och gödde sina svin: gift med den utmärkte sångaren och n del af d<j nu kvarlefvande, sär- flickan svarade dumt, men pojken stälde sångläraren Thorvald Lammers i Kri skildt de egentliga jättesagorna, det till rätta. Då så käringen skulle stiania. Sjelf är Eva Nansen också ha sannolikt införts hit redan af pröfva, om de voro feta nog, ville väl känd som både sångerska och lä de första invandrarne. För den stora flickan räcka ut fingret, men pojken rarinna. massan måste man dock antaga, att en knuffade undan henne och sköt i stäl Fru Nansen säger sig ha att tacka senare öfverflyttning egt rum. Såsom let fram först en trädpinne och andra sin syster och sin svåger Lammers för redan blifvit framhållet, har det skrifna gången en kåLtjelk. Flickan ville se hela sin musikaliska utbildning. I fem eller tryckta ordet härvidlag spelat en dan på käringens uppmaning sätta sig år var hon deras elev, och när hon högst obetydlig rol, och jag har sär- på brödspaden, men pojken hindrade kom till Berlin för att fortsä ta sina skildt förut omnämt, att en un lersök- henne, narrade slutligen käringen att studier, var hon redan nästan färdig ning af förhållandet mellan våra sven sjelf sätta sig på densamma och skjut bildad. Hon studerade der för fru ska sagor och våra folkböcker ger vid sade så in henne i ugnen. Artôt, bland annat Mignon och Car handen, att de förra så godt, som all Sagan förekommer hos oss äfven i men. Dat var nämligen först menin tid äro både äldre än och opåverkade folkboken »Den stekta trollpackan», gen att hon skulle utbilda sig till opera af de senare. Sagorna måste således en förkortad bearbetning af Grimms sångerska, men det blef aldrig af; hon ha kommit till oss hufvudsakligen på »Hänsel und Grethel». En samman tyckte ej om att uppträda offentligt. muntlig väg, och det ligger naturligt ställning af våra svenska sagor, Gri m m s I Berlin hade hon lärt mest af att vis närmast till hands att antaga, det saga och fo lkboken visar dock t ill fullo, höra så mycket musik, mera än af denna väg gått öfver Danmark. Rik att den senare ej kunnat förmedla sa fru Artôt di ekt. tigheten af en sådan förmodan intygas gans öfvergång till Sverige. Den sak Kommen tillbaka till Kristiania, be- af en jemförelse mellan de tyska, dan nar nämligen åtskilliga detaljer, som gynte hon att gifva sånglektioner, cch ska och svenska formerna af åtskilliga äro gemensamma för de svenska och hon gifver sådana ännu. På konserter sagor. tyska sagorna. Då syskonen stigit har hon sjungit oändligt många gån För att bestyrka detta skola vi nå upp på taket och börjat snaska på god ger, »allt för många», såsom hou sagt. got närmare skärskåda ett par svenska sakerna, frågar hexan enligt Gri mm: Men alla komma och önska, att hon sagor samt deras tyska och danska . skall assistera, och det var så svårt motstycken. Knuper, knuper, kneisehen, wer knupert an meinem bauschen? att säga nej. Vi göra början med »Den stekta Efter en konsert i Kristiania 1889 trollpackan». Hyltén-Cavallius & hvarpå barnen svara: yttras om henne i den då existerande Stephens upptaga två fullständiga Nordisk Musiktidende: »Fröken Eva uppteckningar: »Jättestugan, hvars tak Der wind, der wind, Sars' dugtighet som romanssångerska bestod af bara korfvar», från södra das himmlische kind I ha vi ofta fått anledning att omtala. Småland, och »Stugan, hvars tak be Folkbokeu upptager blott hexans Hon har en mycket sympatisk, vacker stod af bara ostar», från Upland, samt fråga, i en något egendomlig öfver- mezzosopran, och hennes föredrag vitt en variant från Upland, en från Små sättning: nar om såväl omedelbar naturlig natu land och en från Vermland, dessutom rel som ett noggrant studium af de en bearbetad sådan från Östergötland. Knasper, knasper, knitt, finare detaljerna. Fröken Sars har Sagan förekommer äfven hos Bonde Hvem knaspar taket mitt? under den förflutna vintern fortsatt son: »Stugan med pannkakstaket» Barnens svar saknas här. sina studier för m:me Artôt, och hen från Upland, samt i en necket för I de bättre svenska uppteckningarna nes konsertuppträdande efter hemkom ändrad form hos Lindholm: »Jätten förekommer deremot såväl frågan som sten visar vackra framsteg.» och de två lappbarnen». En outgifven svaret. * I den ofvan anförda säger Under sommaren 1889 ingick fröken uppteckning finnes i Säves samlingar: gossen, att det bara är Gads små Sars förlofning med doktor Nansen och »Pannkakehi sets ; en annan med samma englar, i andra att det är »en liten gifte sig med honom samma år. Emel namn i fru Wigströms outgifna sam fågel» eller »lille Blå-Fågel». lertid öfvergaf hon ej konsten. I no ling innehåller b ott början af sagan. Äfven i afseende å liexans sätt att vember samma år biträdde hon vid Dessutom ingår motivet, att jättekärin bedöma gödningens fortgång öfverens- Musikföreningens i Kristiania andra gen genom pojkens list blir stekt — stämma de svenska och tyska versio konsert och en recencent yttrar då om stundom äfven »nackad» — i en del nerna gentemot folkboken. Enligt den henne: »Fru Eva Sars-Nansen blef varianter till sagan om «Pojken, som senare »besåg» hon blott gossen, en mottagen med stormande förtjusning stal jättens dyrbarheter», och äfven i ligt sagorna ville hon pröfva fetman några andra kombinationer, hvilka dock och sjöng också så varmt och skönt genom att skära i ett finger, hvarvid med samma nobla föredrag som alltid.» här äio af underordnadt intresse. gossen sträcker fram en benknota Programmet för fru Nansens nästa Mest typisk för våra svenska upp (Grimm) eller trädpinne och kålstjelk konsert meddelas på ett annat ställe i teckningar synes den upländska »Stu eller dylikt. dagens nummer. Till det förnyade be gan, hvars tak bestod af bara ostar», Från folkboken kunna således våra söket i den svenska hufvudstaden ön vara. Den lyder i största korthet så: svenska sagor ej hafva kommit. Två fattiga barn kommo till en stuga, ska vi henne bjertligt välkommen. Hvad som förnämligast skiljer de hvars tak bestod af bara ostar. Poj svenska sagorna från de tyska — som m- ken kröp upp på taket, käringen frå gade: »Hvem är det som knaprar på mitt tak?» Pojken svarade med späd * Fru Wigströms otryckta uppteckning frän Skåne tyckes ha folkbokens vers: Allt hvad i musiken lefver och rör röst: »Det är bara Guds små englar.» sig skönt, allt som eger högre lif, — »Knapra då i frid!» Andra dagen Knix, knax, knitt! rör sig och lefver på grundvalen af ville flickan med upp på taket.