DOCSLIB.ORG

Alfabetisk Efter Socken Innehåll

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Alfabetisk Efter Socken Innehåll ANTIKVARISK-TOPOGRAFISKA ARKIVET Alfabetisk efter socken Innehåll Förord Alfabetisk förteckning, 1 - 43 Noter, 1 - 12 Omslagsbild Uppsala domkyrka, 12 juni 1943 Fotograf: Fredrik Daniel Bruno Förvaras hos ATA Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor finns på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. Riksantikvarieämbetet 2011 Antikvariska-topografiska arkivet Box 5405, 114 84 Stockholm Besök: Östra Stallet, Storgatan 41 Telefon: 08-5191 8050 E-post: [email protected] www.raa.se Förord Antikvarisk-topografiska arkivets (ATA:s) förteckning över städer och socknar i riket publicerades 1979 i sin första upplaga, som endast spreds till länsmuseer och länsantikvarier, och 1987 i en rättad andra upplaga, vilken fick allmän spridning. Den här föreliggande förteckningen är i förhållande till 1987 års upplaga en utökad och àjourförd version. I förteckningen redovisas nu samtliga tidigare köpingar och municipalsamhällen. Vidare har kommun- och länsförändringar t.o.m. 1 januari 1999 införts. Förteckningen återger i huvudsak den territoriella indelningen i städer och socknar före de stora kommunreformerna 1952 och 1962-1973. Den redovisar däremot icke församlingsindelningen. När ATAs topografiska dossierer lades upp 1880, följdes C.M. Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige (1-2, 1882-83, faksimilutgåva 1-4,1982). Jordebokssocknen, efter 1908 vanligen kallad jordregistersocknen, blev – vid sidan av staden – det grundläggande begreppet, eftersom den ansågs avspegla det förhistoriska och medeltida samhället. Av samma orsak användes landskapet som överordnat begrepp; en fastare administrativ länsindelning tillkom först med 1634 års regeringsform. Jordregistersocknen hade inte alltid samma gränser som kyrkosocknen (landsförsamlingen) eller landskommunen. 1 Vid sekelskiftet 1900 hade emellertid rikets indelningar reglerats, så att registersocknen sammanföll med kyrkosocknen och i de allra flesta fall också med landskommunen. Samtidigt hade det börjat tillkomma köpingar och municipalsamhällen. Köpingar hade med 1862 års kommunalreform fått rätt att bilda egna landskommuner, där bl.a. byggnadsstadgan för rikets städer gällde. 1875 års stadsstadgor innebar, att municipalsamhällen kunde bildas på vissa orter. De var ej självständiga kommuner utan ingick i en eller flera landskommuner (socknar) men på dessa orter skulle exempelvis stadsplanebestämmelser tillämpas. Den fortgående urbaniseringen ledde därefter till att många mindre landskommuner inkorporerades i befintliga eller nya städer samt att ett ökande antal köpingar och municipalsamhällen bildades. Det förekom också, att två eller flera små socknar sammanlades till en landskommun. I jordregistret för landsbygden kvarstod dock socknen som registerenhet för köpingar och municipalsamhällen. Sedan det nya fastighetsregistret successivt genomförts över landet under 1970- och 1980-talen, har den kamerala indelningen förändrats totalt. Socken och stad har försvunnit som registerbegrepp. På landsbygden är nu församlingen enda rest av den gamla socknen, ehuru 1 Enligt 1862 års förordning om kommunalstyrelse på landet skulle varje socken utgöra en särskild borgerlig primärkommun. även den ibland ändrats. Jordregistersocknarna har försvunnit, men deras gamla gränser skall fortsättningsvis redovisas på den ekonomiska kartan. 2 ATA:s topografiska system har bildat mönster för den geografiska registreringen vid de regionala museerna i landet. Den har också följts vid uppläggningen av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister liksom vid andra registreringar inom ämbetet och Statens historiska museer. Förändringarna i stads- och sockenindelningen har självfallet inneburit svårigheter för kulturmiljövårdens och museiväsendets registreringar. Förteckningen är avsedd som ett hjälpmedel, samtidigt som den ger förutsättningar för att undvika tidsödande omläggningar av arkiven vid förändringar i läns- och kommunindelningen. I ATAs förteckning avses med - stad de områden som tidigare redovisats som stadsregisterområden av lantmäteriverket och som hade stadsrättigheter. - socken jordregistrets socken men ej församling. - landskap den vedertagna indelningen. 3 Märk dock att landskapsnamnet Norrbotten började användas först årtiondena kring år 1900 som benämning på den nordligare delen av Västerbotten och därför inte används i förteckningen. Varje stad och socken har erhållit ett sockennummer, i allmänhet löpande länsvis. Det brukas bl.a. i Riksantikvarieämbetets och Statens historiska museums datoriserade register. Vissa socknar har fått nummer i en serie som börjar med 3000. Den utmärker sådana socknar, där det finns en oregelbundenhet av något slag, t.ex. att socknen inte varit jordregistersocken. Uppgifter kan då finnas registrerade både under denna socken och under en annan stad eller socken. Förklaringar finns i noterna. 3000-numreringen har emellertid inte kunnat göras konsekvent. – Som exempel på en socken i 3000-serien kan nämnas Bondkyrko socken utanför Uppsala, som har nummer 3053. Anledningen är att Bondkyrka inte längre finns utmärkt på ekonomiska kartan, då landskommunen Bondkyrka inkorporerades i Uppsala stad 1947. I detta fall är det lämpligare att registrera handlingar om Bondkyrka under Uppsala. I ett tiotal fall har till numret fogats en bokstavsmarkering (A och B). Det gäller socknar, som ligger i två kommuner, län eller landskap. Köpingar, municipalsamhällen och vissa andra orter har redovisats utan nummer i förteckningen men med förklarande not. I några fall, t.ex. där en sådan ort helt motsvarar en tidigare socken, har de dock nummersatts. Sockennamnet bör annars alltid anges före socknen, t.ex. Åtvids sn, Åtvidaberg. Vissa municipalsamhällen utgjorde delar av två eller tre socknar. I sådana fall rekommenderas att man hänför samhället till den sockendel, där större delen var 2 Registersocknar, som upphört som landskommuner före 1952, t.ex. genom inkorporering, är stundtals inte utmärkta på ekonomiska kartan. 3 Landskapskartor finns t.ex. under varje landskapsartikel i Svensk uppslagsbok , 2:a uppl. 1948-59 belägen, och gör hänvisningar från de andra socknarna. Vid sorteringen efter kommun finns också Statistiska centralbyråns aktuella kommunkod (men ej församlingskod) angiven. Landskapsnamnen förkortas i Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer på följande sätt: Bl Blekinge Bo Bohuslän Dr Dalarna Ds Dalsland Go Gotland Gä Gästrikland Ha Halland Hs Hälsingland Hr Härjedalen Jä Jämtland La Lappland Me Medelpad Nä Närke Sk Skåne Sm Småland Sö Södermanland Up Uppland Vr Värmland Vb Västerbotten Vg Västergötland Vs Västmanland Ån Ångermanland Öl Öland Ög Östergötland Stockholm i oktober 1998 Stefan Östergren STÄDER OCH SOCKNAR Stad/socken Sn-nr Kommun Kn-kod Län Landskap Not A ABILD 1431 FALKENBERG 1382 HALLANDS HALLAND ACKLINGA 1844 TIDAHOLM 1498 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND ADELSÖ 0001 EKERÖ 0125 STOCKHOLMS UPPLAND ADELÖV 0558 TRANÅS 0687 JÖNKÖPINGS SMÅLAND AGNETORP 1845 TIDAHOLM 1498 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND 137 AGUNNARYD 0693 LJUNGBY 0781 KRONOBERGS SMÅLAND AKEBÄCK 0892 GOTLAND 0980 GOTLANDS GOTLAND ALA 0893 GOTLAND 0980 GOTLANDS GOTLAND ALANÄS 2516 STRÖMSUND 2313 JÄMTLANDS JÄMTLAND ALBOGA 1623 HERRLJUNGA 1466 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND ALBY - ÅNGE 2260 VÄSTERNORRLANDS MEDELPAD 389 ALBÖKE 0783 BORGHOLM 0885 KALMAR ÖLAND ALE-SKÖVDE 1624 LILLA EDET 1462 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND ALFSHÖG 1432 FALKENBERG 1382 HALLANDS HALLAND ALFTA 2394 OVANÅKER 2121 GÄVLEBORGS HÄLSINGLAND ALGUTSBODA 0784 EMMABODA 0862 KALMAR SMÅLAND ALGUTSRUM 0785 MÖRBYLÅNGA 0840 KALMAR ÖLAND ALGUTSTORP 1625 VÅRGÅRDA 1442 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND 355 ALINGSÅS 1626 ALINGSÅS 1489 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND ALLERUM 1173 HELSINGBORG 1283 SKÅNE SKÅNE ALLHELGONA 0398 MJÖLBY 0586 ÖSTERGÖTLANDS ÖSTERGÖTLAND ALMBY 3040 ÖREBRO 1880 ÖREBRO NÄRKE 157 ALMESÅKRA 0559 NÄSSJÖ 0682 JÖNKÖPINGS SMÅLAND ALMUNDSRYD 0694 TINGSRYD 0763 KRONOBERGS SMÅLAND 271 ALMUNGE 0200 UPPSALA 0380 UPPSALA UPPLAND ALNÖ 2448 SUNDSVALL 2281 VÄSTERNORRLANDS MEDELPAD ALSEDA 0560 VETLANDA 0685 JÖNKÖPINGS SMÅLAND ALSEN 2517 KROKOM 2309 JÄMTLANDS JÄMTLAND 206 ALSIKE 0201 UPPSALA 0380 UPPSALA UPPLAND ALSKOG 0894 GOTLAND 0980 GOTLANDS GOTLAND ALSTER 2115 KARLSTAD 1780 VÄRMLANDS VÄRMLAND ALTUNA 0202 ENKÖPING 0381 UPPSALA UPPLAND ALUNDA 0203 ÖSTHAMMAR 0382 UPPSALA UPPLAND ALVA 0895 GOTLAND 0980 GOTLANDS GOTLAND ALVESTA - ALVESTA 0764 KRONOBERGS SMÅLAND 71 AMBJÖRNARP 1627 TRANEMO 1452 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND AMNEHÄRAD 1846 GULLSPÅNG 1447 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND 374 ANDERSLÖV 1174 TRELLEBORG 1287 SKÅNE SKÅNE 332 ANDERSTORP 0561 GISLAVED 0662 JÖNKÖPINGS SMÅLAND 53 ANDRARUM 1022 TOMELILLA 1270 SKÅNE SKÅNE ANEBODA 0696 VÄXJÖ 0780 KRONOBERGS SMÅLAND ANEBY - ANEBY 0604 JÖNKÖPINGS SMÅLAND 269 ANGA 0896 GOTLAND 0980 GOTLANDS GOTLAND ANGARN 0002 VALLENTUNA 0115 STOCKHOLMS UPPLAND ANGELSTAD 0697 LJUNGBY 0781 KRONOBERGS SMÅLAND ANGERDSHESTRA 0562 JÖNKÖPING 0680 JÖNKÖPINGS SMÅLAND ANGERED 1530 GÖTEBORG 1480 VÄSTRA GÖTALANDS VÄSTERGÖTLAND ANNELÖV 1175 LANDSKRONA 1282 SKÅNE SKÅNE ANNERSTAD 0698 LJUNGBY 0781 KRONOBERGS SMÅLAND ANUNDSJÖ 2449 ÖRNSKÖLDSVIK 2284 VÄSTERNORRLANDS ÅNGERMANLAND 8 APPUNA 0399 MJÖLBY 0586 ÖSTERGÖTLANDS ÖSTERGÖTLAND ARBOGA 2273 ARBOGA 1984 VÄSTMANLANDS VÄSTMANLAND 408 ARBOGA SOCKEN 3077 ARBOGA 1984 VÄSTMANLANDS VÄSTMANLAND 408 ARBRÅ 2395 BOLLNÄS 2183 GÄVLEBORGS HÄLSINGLAND 387 ARBY 0786 KALMAR 0880 KALMAR SMÅLAND ARDRE 0897 GOTLAND 0980 GOTLANDS GOTLAND ARILD - HÖGANÄS 1284 SKÅNE SKÅNE 57 ARINGSÅS
Load more

Recommended publications
  • Medieval and Early Modern Towns in Sweden in a Long-Term Perspective
    Medieval and Early Modern Towns in Sweden in a long-term perspective Ersgård, Lars Published in: Urban Variation - Utopia, Planning and Practice 2018 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Ersgård, L. (2018). Medieval and Early Modern Towns in Sweden in a long-term perspective. In P. Cornell, L. Ersgård, & A. Nilsen (Eds.), Urban Variation - Utopia, Planning and Practice (pp. 73-95). Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Medieval and Early Modern towns in Sweden in a long-term perspective Lars Ersgård The problem Most of the early modern towns in Sweden have their origin in the Middle Ages.
    [Show full text]
  • Medieval Slash-And- Burn Cultivation: Strategic Or Adapted Land Use in the Swedish Mining District?" Environment and History 8, No
    The White Horse Press Full citation: Emanuelsson, Marie, and Ulf Segerstrom. "Medieval Slash-and- Burn Cultivation: Strategic or Adapted Land Use in the Swedish Mining District?" Environment and History 8, no. 2 (May 2002): 173–96. http://www.environmentandsociety.org/node/3117. Rights: All rights reserved. © The White Horse Press 2002. Except for the quotation of short passages for the purpose of criticism or review, no part of this article may be reprinted or reproduced or utilised in any form or by any electronic, mechanical or other means, including photocopying or recording, or in any information storage or retrieval system, without permission from the publishers. For further information please see http://www.whpress.co.uk. Medieval Slash-and-Burn Cultivation: Strategic or Adapted Land Use in the Swedish Mining District? MARIE EMANUELSSON1 Department of Forest Vegetation Ecology Swedish University of Agricultural Sciences SE – 901 83 Umeå ULF SEGERSTRÖM Department of Forest Vegetation Ecology Swedish University of Agricultural Sciences SE – 901 83 Umeå ABSTRACT The general view in Swedish historiography of an inherent conflict between iron-making and the practice of slash-and-burn is questioned on the basis of this palaeoecological case study of repeated slash-and-burn cultivation from the fourteenth to the seventeenth centuries in the mining district of central Sweden. An alternative thesis of a mutual association between iron-making and the practice of slash-and-burn is put forward. Deliberately used by the mining peasant, slash-and-burn was a way to turn forest resources into cereals, animal fodder and charcoal for iron-making. However, the initial practice of slash-and- burn ceased after c.
    [Show full text]
  • When the River Began—The Formation of River Motala Ström and Human Presence in the Early Holocene, Sweden
    quaternary Article When the River Began—The Formation of River Motala Ström and Human Presence in the Early Holocene, Sweden Jonas Bergman 1,* , Anna Plikk 1 , Jens Heimdahl 1, Linus Hagberg 1, Fredrik Hallgren 2, Jan Risberg 3 and Fredrik Molin 1 1 The Archaeologists, National Historical Museums, 126 53 Hägersten, Sweden; [email protected] (A.P.); [email protected] (J.H.); [email protected] (L.H.); [email protected] (F.M.) 2 The Cultural Heritage Foundation, 722 12 Västerås, Sweden; [email protected] 3 Department of Physical Geography, Stockholm University, 106 91 Stockholm, Sweden; [email protected] * Correspondence: [email protected] Received: 3 July 2020; Accepted: 21 August 2020; Published: 29 August 2020 Abstract: In conjunction with the extensive archaeological projects conducted at the current outlet of Sweden’s second largest lake, Lake Vättern, macrofossil, pollen and diatom records have been studied from 14C-dated lake and river sediments from River Motala Ström in Motala and Lake Boren. These investigations have revealed sedimentary evidence of the Yoldia Sea regression, the Ancient Lake Vättern transgression, and the following stepwise river formation process. Around 9000 cal BC, two small kettlehole basins at Strandvägen and Kanaljorden became isolated from the Baltic basin. As the ice sheet retreated further north, the isostatic uplift isolated the Vättern basin from the Baltic basin. Due to the uneven isostatic uplift, the basin tilted toward the south, and the Ancient Lake Vättern transgression started in Motala. The threshold in Motala at 92.5 m a.s.l. was reached around 7200 cal BC, and River Motala Ström was formed.
    [Show full text]
  • Dataset of 1 Km Cropland Cover from 1690 to 1999 in Scandinavia
    Discussions https://doi.org/10.5194/essd-2020-187 Earth System Preprint. Discussion started: 6 August 2020 Science c Author(s) 2020. CC BY 4.0 License. Open Access Open Data Dataset of cropland cover from 1690 to 2015 in Scandinavia Xueqiong Wei1, Mats Widgren2, Beibei Li3, Yu Ye4,5, Xiuqi Fang4,5, Chengpeng Zhang5, Tiexi Chen1 5 1 School of Geographical Sciences, Nanjing University of Information Science and Technology, Nanjing 210044, China 2 Department of Human Geography, Stockholm University, SE-106 91 Stockholm, Sweden 3 Division of Science and Technology, Nanjing University of Information Science and Technology, Nanjing 210044, China 10 4 Key Laboratory of Environmental Change and Natural Disaster, Ministry of Education, Beijing Normal University, Beijing 100875, China 5 Faculty of Geographical Science, Beijing Normal University, Beijing 100875, China Correspondence to: Xueqiong Wei ([email protected]) Abstract 15 High-resolution historical land cover datasets are essential not only for simulations of climate and environmental dynamics, but also for projections of future land use, food security, climate and biodiversity. However, widely used global datasets are developed for continental-to-global scale analysis and simulations and the accuracy of global datasets depends on the verification of more regional reconstruction results. In this study, based on the 20 collected statistics of cropland area of each administrative unit (Parish/ Municipality/ County/ Province) in Scandinavia from 1690 to 2015, the cropland area at the administrative unit level was allocated into 30-arc second grid cells. The results indicated that the cropland area increased from 1.81 million ha in 1690 to 7.10 million ha in 1950, then decreased to 6.02 million ha in 2015.
    [Show full text]
  • Article Is Available Online At
    Earth Syst. Sci. Data, 13, 3035–3056, 2021 https://doi.org/10.5194/essd-13-3035-2021 © Author(s) 2021. This work is distributed under the Creative Commons Attribution 4.0 License. Dataset of 1 km cropland cover from 1690 to 1999 in Scandinavia Xueqiong Wei1, Mats Widgren2, Beibei Li3, Yu Ye4,5, Xiuqi Fang4,5, Chengpeng Zhang5, and Tiexi Chen1 1School of Geographical Sciences, Nanjing University of Information Science and Technology, Nanjing 210044, China 2Department of Human Geography, Stockholm University, 106 91 Stockholm, Sweden 3Department of Science and Technology, Nanjing University of Information Science and Technology, Nanjing 210044, China 4Key Laboratory of Environmental Change and Natural Disaster, Ministry of Education, Beijing Normal University, Beijing 100875, China 5Faculty of Geographical Science, Beijing Normal University, Beijing 100875, China Correspondence: Xueqiong Wei ([email protected]) Received: 8 July 2020 – Discussion started: 6 August 2020 Revised: 21 May 2021 – Accepted: 24 May 2021 – Published: 29 June 2021 Abstract. Spatially explicit historical land cover datasets are essential not only for simulations of climate and environmental dynamics but also for projections of future land use, food security, climate, and biodiversity. However, widely used global datasets are developed for continental- to global-scale analysis and simulations. Their accuracy depends on the verification of more regional reconstruction results. This study collects cropland area data of each administrative unit (parish/municipality/county) in Scandinavia from multiple sources. The cropland area data are validated, calibrated, interpolated, and allocated into 1km × 1km grid cells. Then, we develop a dataset with spatially explicit cropland area from 1690 to 1999.
    [Show full text]
  • Growth and Decline in Rural Sweden Geographical Distribution of Employment and Population 1960–2010
    Growth and decline in rural Sweden Geographical distribution of employment and population 1960–2010 Martin Hedlund Department of Geography and Economic History Umeå1 2017 This work is protected by the Swedish Copyright Legislation (Act 1960:729) Dissertation for PhD ISBN: 978-91-7601-769-2 ISSN: 1402-5205 GERUM 2017:3 Electronic version available at: http://umu.diva-portal.org/ Printed by: UmU Print Service, Umeå University Umeå, Sweden 2017 2 Table of Contents Acknowledgement ........................................................................... i Abstract ..........................................................................................iii Sammanfattning på svenska ......................................................... iv Introduction .................................................................................... 1 Research questions ................................................................................................ 3 The concept of rural in this thesis ......................................................................... 4 Rural restructuring ........................................................................ 7 Technological development ................................................................................. 12 Social modernization ........................................................................................... 16 Globalization ........................................................................................................ 21 Settlement and employment development
    [Show full text]
  • Bildande Av Naturreservatet Bojsvätar, Boge Socken, Region Gotland
    BESLUT Dnr Datum 511-2189-12 (7) 2013-11-27 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Bojsvätar, Boge socken, Region Gotland BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar Länsstyrelsen att förklara det område som avgränsats med heldragen svart linje på bifogad karta, bilaga 1, som naturreservat. Naturreservatet har den avgränsning som framgår av bifogad karta och med de gränser som slutligen utmärks i fält. Reservatets namn skall vara Bojsvätar. ÖVERSIKTSKARTA POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-223 90 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN BESLUT 2013-11-27 Dnr 511-2189-12 2 UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Namn Bojsvätar Kommun Gotland Län Gotland Natura 2000-beteckning Bojsvätar, SE0340118 (del av området) Lägesbeskrivning Ca 4 km sydväst om Slite (se översiktskarta) Fastigheter och ägare Boge Pilgårds 1:18. Ägare: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Boge Pilgårds 1:10. Ägare: Vilho (andel: ½) och Lisbeth (andel ½) Kilpiä, Boge Mojner 223, 624 36 Slite Areal Ca 87 hektar, varav ca 40 ha utgörs av produktiv skog. Nyttjanderätter Se bilaga 2 Förvaltare Länsstyrelsen i Gotlands län SYFTET MED RESERVATET Syftet med bildandet av naturreservatet Bojsvätar är att: • bevara ett värdefullt våtmarksområde med de ingående livsmiljöerna rikkärr, agkärr och omgivande äldre naturskogsartad barrblandskog i ett gynnsamt tillstånd, • bevara och utveckla strukturer som död ved, gamla grova träd, solbelysta stammar och lågor av tall och gran. Strukturerna ska förekomma i gynnsam omfattning, • de ingående naturtyperna enligt habitatdirektivet inom Natura 2000-området Bojsvätar (rikkärr (7230), agkärr (7210) och västlig taiga (9010)) ska ha gynnsam bevarandestatus, • reservatet ska erbjuda en naturlig livsmiljö för den flora och fauna som är ty- pisk för de ovan nämnda naturtyperna, • bevara och utveckla ett värdefullt område för friluftsliv som grundar sig på allemansrätten.
    [Show full text]
  • Record of Witness Testimony 206
    POLISH SOURCE INSTITUTE IN LUND Malmö, 5 March 1946 Testimony received by Institute Assistant Krystyna Karier transcribed Record of Witness Testimony 206 Here stands Mr Bolesław Pampuch born on 24 March 1909 in Jarząbkowo, Gniezno Powiat , occupation butcher religion Roman Catholic , parents’ forenames Kasper, Eleonora last place of residence in Poland Gniezno current place of residence – ″ – who – having been cautioned as to the importance of truthful testimony as well as to the responsibility for, and consequences of, false testimony – hereby declares as follows: [note] labour [/note] I was interned at the concentration camp in Blechhammer [present-day Blachownia Śląska, Poland] from May 1942 to 23 June 1943 as a political prisoner bearing the number – and wearing a ‘P’ badge -coloured triangle with the letter [not completed] I was later interned in Organisation Todt [a German engineering group] labour camps (Germany and Norway) from 16 August 1943 to the German surrender in 1945. Bolesław Pampuch Asked whether, with regard to my internment and my labour at the concentration camp, I possess any particular knowledge about how the camp was organized, how prisoners were treated, their living and working conditions, medical and pastoral care, the hygienic conditions in the camp, or any particular events concerning any aspect of camp life, I state as follows: The testimony consists of five and a half pages of handwriting and describes the following: 1. Year-long stint at labour camp in Blechhammer – layout of camp, diet, treatment; prisoners in striped uniforms and Jews – treatment. ‘AL’ – that is, the penal column [labour detail, from Ger. Kolonne]. Punishments administered in AL – acts of provocation by the Germans.
    [Show full text]
  • Rural-Urban Interdependencies the Role of Cities in Rural Growth Lavesson, Niclas
    Rural-urban interdependencies The role of cities in rural growth Lavesson, Niclas 2017 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Lavesson, N. (2017). Rural-urban interdependencies: The role of cities in rural growth. Lund University. Total number of authors: 1 Creative Commons License: Unspecified General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Rural-urban interdependencies 1 2 Ruralurban interdependencies The role of cities in rural growth Niclas Lavesson DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculty of Social Sciences, Lund University, Sweden. To be defended at Världen, GeoCentrum, Sölvegatan 10, Lund. June 8th 2017 at 10 am.
    [Show full text]
  • Report: Local Land Use Planning: Guidance on Spatial Data
    REPORT 2017:1 Remote communities & resource-based industries Local land use planning: Guidance on spatial data, geographic information systems and foresight in the Arctic Ryan Weber, Svein Morten Eilertsen & Leena Suopajärvi Local land use planning: Guidance on spatial data, geographic information systems and foresight in the Arctic Local land use planning: Guidance on spatial data, geographic information systems and foresight in the Arctic Remote communities & resource-based industries Local land use planning: Guidance on spatial data, geographic information systems and foresight in the Arctic Ryan Weber, Svein Morten Eilertsen & Leena Suopajärvi Local land use planning: Guidance on spatial data, geographic information systems and foresight in the Arctic REGINA Report 2017:1 ISBN 978-91-87295-45-4 © Nordregio 2017 Nordregio P.O. Box 1658 SE-111 86 Stockholm, Sweden [email protected] www.nordregio.se www.norden.org Analyses and text: Ryan Weber, Svein Morten Eilertsen & Leena Suopajärvi Cover photo: Calum Davidson, June 29 2016, Flying over Easter Ross in June, Nigg and Cromarty REGINA project Nordic co-operation is one of the world’s most extensive forms of regional collabora- tion, involving Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, and the Faroe Islands, Greenland, and Åland. Nordic co-operation has firm traditions in politics, the economy, and culture. It plays an important role in European and international collaboration, and aims at creating a strong Nordic community in a strong Europe. Nordic co-operation seeks to safeguard Nordic and regional interests and principles in the global community. Common Nordic values help the region solidify its position as one of the world’s most innovative and competitive.
    [Show full text]
  • Full Issue Vol. 28 No. 1
    Swedish American Genealogist Volume 28 | Number 1 Article 1 3-1-2008 Full Issue Vol. 28 No. 1 Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (2008) "Full Issue Vol. 28 No. 1," Swedish American Genealogist: Vol. 28 : No. 1 , Article 1. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol28/iss1/1 This Full Issue is brought to you for free and open access by the Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) A journal devoted to Swedish American biography, genealogy, and personal history Volume XXVIIIMarch 2008 No.1 CONTENTS A pioneer from the 1850s ....................................... 1 by Hans Mattson Copyright © 2008 (ISSN 0275-9314) Confirmation and coming of age ......................... 7 by Ingela Martenius Swedish American Genealogist News from the Swenson Center ........................ 11 Publisher: Swenson Swedish Immigration Research Center Bits & Pieces .......................................................... 13 Augustana College, Rock Island, IL 61201-2296 Telephone: 309-794-7204. Fax: 309-794-7443 Leroy Anderson – American composer ........... 14 E-mail: [email protected] by Therese Ericsson Web address: http://www.augustana.edu/swenson/ Handwriting Example XVII ................................ 18 Editor: Elisabeth Thorsell Hästskovägen 45, 177 39 Järfälla, Sweden The Old Picture ..................................................... 19 E-mail: [email protected] The Old Mill Museum of Lindsborg, Kansas ... 20 Contributing Editor: By Elisabeth Thorsell Peter S. Craig. J.D., F.A.S.G., Washington, D.C. The Emigration Conference in Dalsland........
    [Show full text]
  • Das Sustainable Livelihood Framework
    Leben im Kampung Livelihood Analyse in Surakarta, Indonesien Masterarbeit Institut für Geographie Fakultät für Geo- und Atmosphärenwissenschaften Universität Innsbruck vorgelegt von: Sebastian Pihan, Matrikelnr.: 1516684 Oktober 2018 Betreuer der Arbeit: Univ. Prof. Dr. Martin Coy Abstract Globalization and urbanization go hand in hand. Worldwide the number of people living in cities is rising. During the last years Indonesia showed one of the fastest growing rates of urbanization within Southeast Asia. Today more than half (265 Million) of all Indonesians live in cities. Until 2050 this percentage is expected to rise to 71 %. This means that Indonesia's urban population will grow by around 100 million. One major issue is the provision of affordable housing. Here the Central-Javanese city of Surakarta could gain national and international attention for its innovative housing policies. This master thesis gives an insight into the livelihoods of the urban poor in the city of Surakarta. The thesis focuses on two case studies in Mojosongo, in the north part of the city: Ngemplak Sutan and Mipitan Sewu. Both research areas were founded within a relocation program by the city government in 2008, as a response to heavy inner-city flooding. Consequently, in a first step, this thesis analyses the resources the household has access to. In a second step, the influences of the surrounding struc- tures and processes are being analyzed. A special focus is put on the effects of the relocation program and the resident’s satisfaction with the resettlement. This research uses qualitative primary data, col- lected through semi-structured interviews, observations and focus group discussions.
    [Show full text]