INSPIRATIONSMATERIAL

ANDREJS LÄNGTAN

Andrejs längtan är en barnopera med musik komponerad av Georg Riedel och libretto av Barbro Lindgren som uruppfördes på Regionteatern Kronoberg-Blekinge 2001 och belönades med Prix d´ASSITEJ (Svenska Assitej-priset). Till Operaverkstans uppsättning har tillkommit delvis nykom- ponerad text och musik.

Gatubarnet Andrejs mamma har på ett gåtfullt sätt försvunnit. Någon säger att hon har gått bort. Men vart? Andrej och hans nyfunne vän Vova ger sig ut i den stora staden Sankt Petersburgs skuggspel för att hitta henne igen.

Andrejs längtan är en barnopera om sagans kraft, hur vi hittar på, förklarar och förstår vår verklighet genom att berätta.

Bilderboken Andrejs längtan av Barbro Lindgren och Eva Erik­sson utkom 1997. Boken fångar en drömsk atmosfär i den stora staden Sankt Petersburg. Andrej letar efter sin mamma. Hon är borta! Andrej tänker tillbaka på tiden inne i mammas mage. Han hade ett bättre liv då, innan han blev född. Mamma hade en blå klänning och han hade ett eget rum och en trädgård med äppelträd och en glad liten hund där inne. Nu är Andrej och Vova på rymmen från barn­ hemmet. Lilla Vovas steg blir tyngre och tyngre. De möter en polis, en glad bagare i gratisaffären. En hund slår följe med dem och till slut orkar de inte ta sig vidare. Men drömmen lever om en mamma, en mätt mage, en hund som får valpar och ett blommande äppelträd.

När boken förvandlades till opera var det Georg Riedel som kontaktade Barbro Lindgren och bad henne skriva librettot. Eftersom musikteater och bilderbok är olika konstnärliga uttryck, följer inte dramatiseringen slaviskt boken. I boken hjälper bilderna till att förmedla stämningar och känslor, och texten berättar om det som händer pojkarna. I operan är det pojkarna själva som berättar vad de är med om, och musiken som hjälper till att skapa stämningar och känslor.

3 MÅHÄNDA GALAXENS BÄSTA OPERAVERKSTAD

Make it new! uppmanar oss Ezra Pound, poeten som på sitt eget sätt banade väg för modernismen.

När vi var barn kunde vi leka och hitta på något ur ingenting; ”Robot” Hood har en papperskorg till hjälm. Språket, som vi inte förstod, härmade vi tills vi begrep eller förvandlade det tråkiga till något roligt: Idag äter vi fläskkomplett med synsamfrön! Med hjälp av lekar orienterar sig barnen i världen.

Kornej Tjukovskij levde i Ryssland mellan 1882-1969. Hans sagor förbjöds därför att barn ansågs behöva ”nyttiga kunskaper, inte fantasier om isbjörnar som går omkring och ropar kuckeliku”. Tju- kovskij, som menade att allvar och nytta inte alltid går hand i hand, samlade på barnramsor. Dessa kom att inspirera ryska modernister som Majakovskij och Chlebnikov. Tjukovskij har skrivit om hur barnen med sina ramsor på en och samma gång ”fyller sig med lustkänslor och skapar den värld de en gång ska vandra in i ”.

Det påminner mig om den gamla ki- nesiska legenden om konstnären Wu Tao-tzu som betraktar en väggmåln- ing han just slutfört. Han klappar i händerna och stiger in i sin tavla.

Hitta på! uppmanar vi på Operaverk- stan.

Maria Sundqvist, konstnärlig ledare för Operaverkstan

Ps. Boken Andrejs längtan är tillägnad Tjukovskij.

4 OPERAVERKSTAN är Malmö Operas barn- och ungdoms­avdelning. Vi spelar för små barn, stora barn och vuxna barn. Vi testar konstformen med allt från experimentell opera till kärleksfulla omtolkningar av klassiker. Vi är en konstnärlig verkstad med ord, toner, bilder, sång och rytm, där barn och vuxna upptäcker musikens alla möjligheter. Det interaktiva spelar en

Måhända central roll och i många av produktionerna medverkar Operaverkstad galaxens bästa galaxens barn och unga tillsammans med professionella artis- ter. Operaverkstan samarbetar med fria teatergrupper, skolor, kulturskolor och andra institutioner och pro- ducerar flera uppsättningar varje år. Våra föreställnin- www.malmoopera.se gar vilar på tre ben: Samtida musikdramatik, klassiska o verk och medverkan av barn- och ungdomar Utöver föreställningarna gör Operaverkstan också en mängd fördjupningsprojekt för barn, lärare och artister. Vi anordnar fortbildningar, visningar, temakvällar, klassrumsbesök och mycket mer. Vi samarbetar med andra organisationer, institutioner, grupper och ingår i det europeiska nätver- ket RESEO (European Network for Opera and Dance Education, International non profit association).

Vi lånar Carl Jonas Love Almqvists ord för att beskriva vårt motto:

“De som ej hava aktning för det barnsliga, de hava en kall själ och tala fåfängt om höga och magnifika ting”

Konstnärlig ledare för Operaverkstan är sedan starten 2002 Maria Sundqvist. Hon har belönats med bl.a. 2002 Svenska Assitej-priset, 2007 Svenska Dagbladets Operapris och Kvällspostens Thalia- statyett, 2008 Lunds Kommuns kulturpris. 2010 erhöll Operaverkstan Region Skånes Särskilda Kul- turutmärkelse (Vanilla honorabilis)

Operaverkstan är från vänster: Marknadsansvarig Carolina Lindau Pedagog/Skådespelare Lars Fembro Konstnärlig ledare Maria Sundqvist Producent David Johansson Teknikansvarig Magnus Hultman

Besök gärna vår hemsida på www.malmoopera.se/operaverkstan

5 Operaverkstans Andrejs längtan

Musik Georg Riedel Musiker Text Barbro Lindgren Minna Weurlander Kapellmästare & accordeon Scenografi & kostym Leif Persson Inga Zeppezauer violin Regi Sara Ekman Teddy Walter kontrabas Elin Fleischer klarinett Andrej Johan Hwatz Vova Matthias Hahne Thorbjörnsson

Sara Ekman – regi Sara är utbildad på Balettakademien i Stockholm. Hon arbetade som dan- sare i Köpenhamn 1993–1996, i London 1996–1998 med Kevan Allen Dance Company. I Sverige har Sara sedan 1999 arbetat med Dansstationens Turnékompani i Malmö och bland mycket annat synts i föreställningar av Kajsa Giertz, Gunilla Heilborn, Wies Merkx och Dorte Olesen. Hon har medverkat på Malmö Stadsteater, bl a i Carmen, och på Helsingborgs stad- steater, senast i Nils Holgerssons underbara resa.På Malmö Opera har man kunnat se Sara i Träskoprinssessan och som Kusin Vitamin i Operaverkstans Den flygande trumman. Hon debuterade som koreograf i Operaverkstans Mästersångaren, och gör med Andrejs längtan sin regidebut.

Johan Hwatz – Andrej Johan är musikalartist och har hunnit med mycket efter att ha utbildat sig på Skara Skolscen och Performing Arts School. Han har medverkat i Min älskade Pierrot, Troll i kulisserna och The Fantasticks på Malmö Opera/ Opera­verkstan. Han har också medverkat på Stadsteatern i Borås, Rikste- atern, Wallmans i Malmö och Helsingborg, Astrid Lindgrens värld och som Rolf i Sound of Music samt i Sweet Charity i Kristianstad.

Matthias Hahne Thorbjörnsson – Vova Matthias är skådespelare och konstnärlig ledare för Teater Insite i Malmö. Matthias gick ut Teaterhögskolan i Malmö 1998. 2007 grundade han Teater Insite tillsammans med Ragna Weisteen. Som skådespelare har han med- verkat bl a på Helsingsborgs stadsteater, teatern.nu, Svensk Symbolistisk Teater, Teater Weimar, Månteatern, SVT och SR. På Malmö Opera med- verkade han i Death and the Maiden och senast sågs han våren 2012 som lots i Operaverkstans PS. Jag kommer snart hem!.

6 Akta dig för eld och djupa vatten

Barbro Lindgren föddes 1937 i Bromma och är en mycket originell och personlig författare av framför allt barn- och ungdomsböcker, men hon har även skrivit ett tiotal vuxenböcker. Hon utbildade sig på Konstfack och Konstakademin 1958. Hon tyckte inte att hon fann sitt uttryck i bildkonsten, utan sökte efter andra sätt att berätta om livets bräcklighet.

I samband med hennes första sons födelse började hon skriva barnböcker, och debuterade 1965 med böckerna om Mattias, vänliga vardagsskildringar. Med böckerna om Loranga släppte hon loss fan- tasin, fastän hon försäkrar att hon bara sanningsenligt har plockat ur verkligheten och med sin egen familj som modell!

Om sin egen barndom berättar hon i Sparvel-böckerna, och de tre böckerna om den äldre Barbro, Jätte­ hemligt, Världshemligt och Bladen brinner. De är skrivna på ett skenbart enkelt och okomplicerat språk och blev läsarframgångar av stora mått. Sedan 1980-talet har hon samarbetat med många av Sveriges bästa illustratörer. Tillsammans med Eva Eriksson har hon gjort Mamman och den vilda bebin 1980 och Maxböckerna (första boken kom ut 1981), som är nya klassiker i den svenska barnlitteraturen.

Eva Eriksson har också illustrerat Vems lilla mössa flyger?1987, och Korken flyger, 1990, ljuvligt under- fundiga och personliga böcker där leksakerna i Barn – Hans land ger oss en bild av världen i minia­ tyr – med all dess absurditet, grymhet och livslust. Andrejs längtan kom ut 1997 och är en älskad, omdebatterad bok som är en höjdpunkt både i författarens och tecknarens rika produktion. Andra illustratörer Barbro Lindgren har samarbetat med är t.ex. Sven Nordström och Pija Lindenbaum.

Barbro skriver vuxenböcker med en säreget sorgsen underton och i Gröngölingen är på väg 1974 har hon skrivit poesi, så självklart enkel och vacker. Hon har många gånger varit nyskapande och normbildande, bl ahar hon skrivit en pekbok för vuxna, Titta Max grav! 1991. Barbro Lindgren har även skrivit texterna till skivan Goda’ Goda’ med musik av Jojje Wadenius. Hennes bok Eldvin har dramatiserats under titeln Tungt gräs som utsågs till bästa barnteaterföreställning i Sverige 1991. Molnens bröder framfördes i radio­ teatern 1989. Tillsammans med Marianne Eriksson har hon även startat ett barnboksförlag.

Hon är bosatt i Glömminge på Öland. Barbro Lindgren har belönats med bl a kungliga medaljen Illis Quorum, Expressens Heffaklump, Astrid Lindgren-priset, Nils Holgersson-plaketten, Litteratur­främjandets stora pris, två Grammisar och många andra kulturpriser och utmärkelser. 1997 blev hon nominerad till Augustpriset för Andrejs längtan.

7 Mannen som tonsatte vår barndom

Georg Riedel föddes 1934 i Karlovy Vary (Karlsbad) i dåvarande Tjecko- slovakien och är en mångsidig musiker (kontrabas) och tonsättare. Vid 4 års ålder kom Georg till Sverige och han säger att han alltid har känt sig väldigt svensk, men samtidigt med kosmopolitiska rötter och det tror han är berikande i allt skapande.

Han har spelat tillsammans med många jazzmusiker och jazzgrupper som Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Radiobandet, Duke Ellington, Stan Gets, Dizzy Gille­spie och många flera. Han har gjort många turnéer utomlands, till exempel i Tjeckien, Tyskland, England, USA, Thailand och Japan.

Som tonsättare är Georg Riedel självlärd. När han gick på musikhögskolan bestämde han sig för att, parallellt med kontrabasstudierna, lära sig komposition på egen hand. Det har funnits ögonblick då han saknat kompositionsutbildningen han aldrig fick; stunder då han önskat att han hade haft en större hantverksmässig skicklighet.

En tragisk olycka ledde till att han började skriva barnvisor. Jan Johansson skrev musiken till första Pippi-filmen, men när denne omkom i en bilolycka 1968 ombads Georg att avsluta arbetet. Efter det fortsatte han att komponera musik till många TV-serier och filmer efter Astrid Lindgrens böcker. Georg blev sedan anlitad av många andra barnboksförfattare och regissörer och totalt har det blivit ett femtiotal filmer. Några av de mest kända kompositionerna är Du käre lille snickerbo, Idas sommar- visa och Lille katt från Emil i Lönneberga och Sjörövar-Fabbe från Pippi. Om sitt arbete för barn säger han: “Jag försöker inte påverka barn på något pedagogiskt sätt. Det skulle inte vara kul för mig. Jag vill att barnen skall komma ihåg mina sånger, och jag vill lära dem att improvisera.”

Georg Riedel har även skrivit konstmusik, bl a en opera efter August Strindbergs Hemsöborna för Folkoperan i Stockholm. Han har skrivit musiken till baletten Pippi Långstrump som sattes upp på Kungliga Operan. Han har aldrig velat välja en genre på bekostnad av en annan, utan tvärtom strävat efter att de ska färga av sig mot varandra. Han skriver gärna för besättningar där ensembletyperna blandas, till exempel symfoniorkester med jazzgrupp.

Han komponerade musiken till Vid vägen (1988, regisserad av Max von Sydow), som år 1989 fick Guldbaggen som årets bästa svenska film. Men Georg har fått fler priser. Hans musik för tv-baletten Riedaighlia (1967) fick Prix Italia. Av svenska kungen har han fått medaljen Litteris et artibus (1998). Av musikaliska akademien har han fått medaljen för Tonkonstens främjande år 2006. Samma år fick han priset Django d’Or som Master of jazz. År 2009 fick han Gullspiran för sin stora insats i svensk barnfilm. Georg Riedel har tilldelats både Lars Gullin-priset och Hugo Alfvén-priset.

Orkestern i Andrejs längtan 8 Opera är när man sticker kniven i någon och det kommer sång istället för blod

Malmö Opera är det tredje största operahuset i Sverige, och ägs av Region Skåne (90 %) och Malmö Stad (10 %). Under ett spelår presenteras ett femtontal uppsättningar, på stora scenen, på turné och på Operaverkstan. Vi spelar musikteater i hela dess bredd, opera, operett och musikaler. Dessutom anordnas konserter, föreläsningar, middagar och andra evenemang.

Ordet opera kommer från latinets opus, och betyder verk eller arbete. Opera är teater där man sjunger i stället för att tala, och är en akustisk konstform, dvs man använder normalt inte mikrofon. Musiken har ett egenvärde och används inte bara för att kommentera handlingen. Opera är bra på att beskriva känslor, eftersom musiken hela tiden fungerar som undertext. Musiken till en opera skrivs av kompositören. Texten kallas libretto och skrivs av en librettist.

Vid en ny uppsättning anlitar Operaverkstan/Malmö Opera ett konstnärligt team. Den som bestäm- mer hur sångarna skall agera och formar uppsättningen är regissören. Dirigenten leder orkestern och sångarna, och påverkar framförandet av musiken. I Andrejs längtan har vi istället en kapellmästare, eftersom orkestern inte är så stor. Scenografen är den person som skapar kulisserna eller scen- bilden. Kostymerna skapas av kostymdesignern. Ibland är scenografen också kostymdesigner. Ljus- designern bestämmer tillsammans med scenografen och regissören färger och riktning på ljuset, och påverkar därmed det visuella intrycket.

Sångarnas olika röster används för olika rolltyper. Den romantiska hjälten och hjältinnan har ofta det högsta, ljusaste röstläget: tenor för mansrösten och sopran för kvinnorösten. Mer handlings­ kraftiga karaktärer har gärna en lägre, mörkare röst: baryton för män och mezzosopran för kvinnor. Den djupaste mansrösten, bas, får ofta föreställa mäktiga personer eller skurkar. Motsvarande kvin-

Scenografin i Andrejs längtan

9 noröst, alt, används t ex för gamla visa kvinnor, spåkvinnor och liknande. I dagens utbildning av opera­sångare lägger man stor vikt vid den sceniska framställningen.

Inom Malmö Opera finns många med stor hantverks- och yrkesskicklighet. I dekorverkstaden ar- betar snickare, smeder, målare, tapetserare och specialeffektsmakare med att tillverka kulisserna i full skala. I kostymateljén är det skräddare och färgare som tillverkar kostymerna.

Förutom de redan nämnda finns det många fler yrken som behövs för att allt ska fungera; regiassi­ stenter, sufflörer, repetitörer, rekvisitörer, maskörer, ljustekniker, koreografer, inspicienter, pro- ducenter, ekonomer, städare, ljudtekniker, podieinspicienter, orkesterchef, notbibliotekarier, dra- maturger, marknadsförare, biljettförsäljare, kormästare och många fler. På Malmö Opera arbetar ca 250 fast anställda, men många är frilansare, så på ett år har ca 900 personer lön från teatern.

Ibland tror vuxna att barn inte tycker om eller kan förstå opera. Sångens och musikens uppgift är att visa känslor som inte kommer fram med enbart ord. Barnen lyssnar på musiken, ser vad som händer på scenen och bryr sig mindre om texten. Och förstår ofta exakt, såväl intellektuellt som känslo­ mässigt. Men sanningen är att barn inte bryr sig om sorten, eller konventionerna. Barn tar enkelt till sig opera och musikdramatik. Därför att det går att förstå en handling eller ett budskap med musik- ens och dramatikens medel – man behöver egentligen inte begripa det intellektuellt eller språkligt. Men då måste det vara bra förstås!

MÖRKER ELLER LJUS?

Under förarbetet med Andrejs längtan har vi märkt att historien framkallar många olika känslor och intryck. Framförallt är det slutet som väcker olika tankar. Den naturliga vuxentolkningen är att poj­ karna går under i sin jakt på mamman, medan barnen ser det lyckliga slutet, att pojkarna verkligen hittar mammans hus. Boken ger inget entydigt svar, utan det är upp till läsaren att tolka och skapa sin version. Inför vår uppsättning har vi diskuterat mycket vilken tolkning och gestaltning vi vill ge, och regissören Sara Ekman har uttryckt en tanke att gå mer åt det hoppfulla. Hon använder sig av en bild av såpbubblor. Inom cancervården av barn finner man att barns lek och fantasi är minst lika smärtlindrande som morfin. Sara menar att Andrej fungerar som Vovas såpbubblor, när Vova är hung­rig och trött. Likväl finns det i verket en mörk resonansbotten och svåra frågor som konsten är bra på att hantera. En del barn får ju tyvärr uppleva att en förälder dör.

Tidningen Sydsvenskan hade under hösten 2012 en artikelserie om barn som förlorar en förälder. Läs mer på www.sydsvenskan.se/inpa-livet/livets-slut

I Lund finns en ideell förening, Sunnanäng, som erbjuder professionellt stöd till barn och unga som förlorat en förälder. Att mista en förälder under uppväxten är en svår och smärtsam händelse. Det känns ofta som om hela livet slagits i spillror. Man använder t ex aldrig uttrycket “gå bort”, utan man säger som det är: att föräldern är död. www.sunnanang.se

10 Att tänka på när du möter barn i sorg

 Eftersträva en öppen och ärlig kommunikation  Använd inte omskrivningar som ”resa” eller ”sömn” för döden  Visa egna känslor  Ge tid för tanke och känslomässig bearbetning  Gör sorgen synlig med ljus, kort, blommor eller besök vid gravplatsen  Prata med barnet om eventuella skuldkänslor  Bevara kontinuiteten i barnets vardag: hem – skola – fritid

Källa: Atle Dyregrov: “Barn i sorg”

11 JAG VILL VARA HOS MIN MAMMA

Förslag på övningar

Testa att gå, sitta eller stå som Andrej eller Vova. Hur låter de? Hur rör sig tanterna som hämtar An- drej? Den glade bagaren? Den väntande mamman!

Öva in ovanstående lilla sång. Testa att sjunga den i olika stämningslägen; gråter, skrattar, funder- sam, upp­givet m m.

Testa att röra dig och sjunga samtidigt (det är ju faktiskt det som skådespelarna/sångarna gör!). Rör dig på olika sätt, med olika sinnesstämningar samtidigt som du utför någon särskild handling, t ex återföreningen med mamman, eller hos den glade bagaren.

12 Under den här länken finns en hemsida med bl a ett spel som följer handlingen i Andrejs längtan. Det finns också en kort film och en del fördjupning. Låt barnen själva gå in och klicka sig runt!

www.andrejslangtan.se

Operaverkstan, Malmö Opera 2013 konstnärlig ledare Maria Sundqvist text Lars Fembro grafisk form Pia Lindgren skisser Leif Persson foto Anders Mattsson, Petra Carlsson Thyrvin www.malmoopera.se