Från Pressarkivet 1800-1899 : En Källsamling Jarlbrink, Johan
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Från pressarkivet 1800-1899 : en källsamling Jarlbrink, Johan; Lundell, Patrik 2012 Link to publication Citation for published version (APA): Jarlbrink, J., & Lundell, P. (2012). Från pressarkivet 1800-1899 : en källsamling. (Mediehistoriskt arkiv; Vol. 21). Kungliga biblioteket. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 johan jarlbrink & patrik lundell ------------------------------------------------------------------------------------------------ fRån pressarkivet 1800–1899 En Käll samlIng ------------------------------------------------------------------------------------------------ MEDIEHISTORISKT ARKIV 21 mediehistoriskt arkiv 21 den HäR boken äR uTgiven med En creative commonS-lIcEnS: Erkännande, Icke-kommersiell, Inga bearbetningar 3.0. fRån pressarkivet 1800–1899 En KällsamlIng johan jarlbrink & patrik lundell MEDIEHISTORISKT ARKIV 21 kungl. biblioteket box 5039 102 41 Stockholm © författarna & kb formgivning: jens andersson/bokochform.se tryck: göteborgstryckeriet, mölndal 2012 issn 1654-6601 isbn 978-91-88468-26-0 boken har tryckts med bidrag från ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning och från konung gustaf vi adolfs fond för svensk kultur. arbetet har delvis finansierats med medel från riksarkivarien ingvar anderssons fond. innehåll 7. På sPaning i Pressarkivet 21. 1800 –1824 60. 1825 –1849 118. 1850 –1874 170. 1875 –1899 241. selektiv bibliografi 245. register På sPaning i Pressarkivet den här boken är en källsamling. Den består av bilder och texter från år 1800 till år 1899 vilka på olika sätt belyser och kommenterar tidnings pressen. boken utgör på så vis ett utsnitt ur 1800talets pressarkiv. någon kanske roas av en sträckläsning, en annan föredrar möjligen att bläddra lite på måfå. tanken är att boken ska fungera som ett åskådningsmaterial och att den till exempel ska stimulera till uppsatsämnen och nya forsk ningsuppgifter inom allehanda sammanhang där pressens och överhuvud taget mediernas historia antingen utgör huvudsaken eller åtminstone med nödvändighet aktualiseras. 1800talets tidningspress kan givetvis inte fångas inom dessa knappa sidor. syftet med boken är snarare att locka den som vill studera pressen till vidare sökningar i arkiven och biblioteken, men också till att lämna de mest vältrampade empiriska stigarna och dra in alla möjliga typer av material i tolkningarna. vi vill härigenom också uppmuntra till reflektion kring arkivens och bibliotekens möjligheter och problem för den medie historiska forskningen. vad finns det överhuvudtaget för material som kan hjälpa oss att förstå både pressens historia och en vidare mediehistoria? och vilka frågor och problem kan olika typer av källor egentligen belysa? hur vi har gjort vårt urval kommenterar vi lite utförligare längre fram, men det ska redan nu sägas att det präglas av ett stort mått godtycke: varje exempel kunde bytas ut mot något annat. Detta ska inte förstås som en brist utan som en del av själva poängen. På sPaning i Pressarkivet | arkiv styr vårt kollektiva minne. arkiv är hierarkiska; de strukturerar och normerar. genom att bevara något och göra det mer eller mindre lättåtkom ligt tillskrivs det relativ vikt och mening. arkivens innehåll och organisation är delvis bestämda av materiella omständigheter; en del saker går bara inte att bevara. annat har hamnat där av en slump, och åter annat är ideologiskt betingat. en annan central faktor är förstås den ekonomiska; att förvara och katalogisera kostar pengar. arkivens tillkomst, organisation och tillgänglig het är med andra ord inte ”naturliga”, och arkiven återspeglar inte rakt av gångna tiders medielandskap. samlingar med urval av enskilda svenska skribenters presstexter eller texter från särskilda tidningar finns det flera av.1 Det finns också utgivna textsamlingar med ambitionen att lyfta fram vad som uppfattas som cen trala presstexter av tongivande skribenter. Urvalet i Pressens profiler, från 1991 och redigerad av ingemar oscarsson och Per rydén, både avspeglar och upprättar en presshistorisk kanon, och tyngdpunkten ligger på inno vationer, stilbrott och goda exempel att ta efter. Tidningskvinnor 1690– 1960, sammanställd av kristina lundgren och birgitta ney år 2000, är till kommen som ett svar på att så få kvinnliga skribenter fanns med i Pressens profiler. också denna samling är något av en kritikerprodukt, det är de goda exemplen som finns med.2 några brittiska samlingar innehåller historiska texter som istället handlar om pressen och journalistiken. ett exempel är A journalism reader från 1997, utgiven av Michael bromley och tom o’Malley. av tjugotalet texter kan flera kallas klassiker.i första hand är det frågor rörande politisk opinionsbildning och nyhetsjournalistik som berörs, ofta i utförligt reso nerande artiklar eller i utdrag från mera omfattande bokverk. i Victorian print media från 2005 av andrew king och John Plunkett är ambitionen att ta ett vidare grepp om en avgränsad epoks samlade tryckmedier. i drygt sextio texter, främst från tidningar och tidskrifter, avhandlas allt från tryck frihet, läspraktiker, författar och journalistroller till populärlitteratur, ny hetspress och grafik och trycktekniker. både kanoniska texter av samti dens tongivande debattörer och bortglömda insändare av anonyma skri benter finns med.s amlingens övergripande syfte är att belysa tryckets roll i samhället, men också att öppna för nya frågeställningar och nya sätt att tänka och forska kring tryckta medier. Mångfald och en ambition att öppna för nya frågor präglar också den tyska textsamlingen Medientheorie 1888– 1933 från 2002, redigerad av albert kümmel och Petra löffler, med sextio 8 | från Pressarkivet talet analytiska texter kring några av periodens medier – filmen, fotogra fiet, radion, fonografen, pressen – ofta relaterade till varandra eller till fe nomen och händelser i samtiden. flertalet texter är hämtade från tidskrif ter eller böcker och kan klassificeras som vetenskapliga eller populärve tenskapliga, inte sällan präglade av fascination och teknikoptimism.3 ge mensamt för de här tre utländska samlingarna är att de i första hand inne håller utredande samtidsanalyser i offentliggjorda texter. Under arbetet med Från pressarkivet 1800–1899 har dessa källsamlingar tjänat som in spirerande förebilder, men också som något vi definierat oss emot. vårt riktmärke har framförallt varit att åstadkomma bredast möjliga urval, både vad gäller innehåll och publiceringsmedier. Den mångmediala tidningspressen Pressarkivet – som vi använder termen här – rymmer allt som på något vis kastar ljus över tidningspressen: tidningssidan använd som tapet, ro manen med en kort passus om tidningsläsning, rättegångsprotokollet med den åtalade tidningsmannen, dagboksanteckningen om de senaste läse frukterna, karikatyren över den självgode publicisten, den vetenskapliga avhandlingen om tidig svensk tidningshistoria, riksdagsanförandet om stämpelskatten, det imposanta tidningspalatset med dunkande snäll pressar och modern centralvärme, uppslagsordet ”elände” i ett komiskt lexikon eller ”publicist” i ett seriösare, landshövdingens rapport över all mogens läsvanor, gravvården över en redaktör, tabellen över postförsän da tidningsexemplar, brevet som lamenterar över att tidningarna uteblivit de senaste dagarna samt givetvis alla tidningarna och tidskrifterna. Detta totala pressarkiv är med andra ord inte en institution, inte ett fysiskt arkiv som man kan besöka och göra en beställning hos. Det är istället summan av alla tänkbara arkiv, bibliotek och museer men också till exempel bygg nader, kyrkogårdar, gamla vindar, uppbrutna brädgolv eller loppisar där man kan finna spår (i form av till exempel askkoppar eller vykort med tid ningsloggor) som på olika sätt kastar ljus över tidningspressen. Från pressarkivet 1800–1899 är med andra ord ett slags impressionis tiskt register till detta totala pressarkiv. vår förhoppning är att det ska sti mulera den forskande fantasin. om varje exempel visserligen kan bytas ut, har ledstjärnan alltså varit bredd, både vad gäller perspektiv och mate På sPaning i Pressarkivet | 9 rialtyper. för tidningspressen är och har varit mer än bara tidningar. vill vi förstå pressen som institution eller tidningen som medium (och inte en dast på ett begränsat sätt något av detta mediums innehåll) måste vi lyfta blicken från tidningsspalterna. Detta är förstås ingen radikal ståndpunkt, och presshistoriker har genom åren utnyttjat även annat material än tid ningstext. Det kan ändå hävdas att presshistoria oftast tenderat att vara tidningshistoria