Mäster Botvid Från Eskelhem Redelius, Gunnar Fornvännen 32-37 Ingår I: Samla.Raa.Se Mäster Botvid Från Eskelhem
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Mäster Botvid från Eskelhem Redelius, Gunnar Fornvännen 32-37 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1987_032 Ingår i: samla.raa.se Mäster Botvid från Eskelhem Av Gunnar Redelius Redelius, G. 1987. Mäster Botvid från Eskelhem (Master Botvid from Eskelhem), Fornvännen 82. Stockholm. The history of the art of the Island of Gotland has chiefly been written by Jonny Roosval {Die Steinmeister Goltknds, 1911). From his point of view all artistic works are connected with certain masters. One of these is Botvid of Eskelhem, a parish in the middle of the Island. His name is known from a runic inscription in Hellvi Church, about 50 km distant from Eskelhem. Roosval credits him with a large doorway in the tower of Eskelhem church and similar doorways in three other churches, Sanda, Mästerby and Dalhem. This is not true. Composition and de tails differ too much from one to another. The masteris works are absolutely un known. Wedonot even know what kind of master he was. It is possible that hedid the beautiful decoration of the great doorway at Eskelhem. He may be respon- sible for the construction of certain churches. Eskelhem, Sanda and Mästerby have the same type of tower. Gunnar Redelius, Riksantikvarieämbetet, Box 5405, S-114 84 Stockholm, Sweden. Den gotländska konstens historia är präglad av sydportal av helt olika karaktär. I Sanda har Johnny Roosvals grundläggande analys. Det är nordportalen inte alls någon utsmyckning. Det väl känt att Roosval införde ett antal mästar- är kanske Gotlands toftigaste portal. Sydporta namn för att strukturera materialet. Ett av len (fig. 1) däremot röjer vissa estetiska ambi dessa namn är "Botvid från Eskelhem". Denne tioner och formatet är monumentalt. Detsam mästare har skapats med utgångspunkt från en ma gäller sydportalerna i Mästerby (fig. 2) och runinskrift i Hellvi kyrka. Den omtalar att Laf- Eskelhem (fig. 3). Mästerby torn saknar nord- rans, mäster Botvids son från Eskelhem, gjorde portal. I Eskelhem är nordportalen mycket an denna kyrka. — Hellvi kyrka anses ha byggts språkslös i format och karaktär. Dalhems nord- omkring 1240. Roosval har antagit att Botvid och sydportal har helt olika utformning. Inte i varit byggmästare i Eskelhem vid samma tid. någon kyrka finns det ett konstnärligt samman Han anses också ha byggt sydportalerna i San hang mellan nord- och sydportal. Det är en om da och Mästerby och nordportalen i Dalhem. I ständighet som talar för att portalernas utform sitt arbete Die Kirchen Gottlands (1911) räknar ning är ett resultat av byggnadsledningen och Roosval mäster Botvids verk till en större grupp inte av någon enskild mästare. av arbeten under mästarnamnet "Dominico- Den stora tornportalen i Eskelhem är värd en philus". Roosvals uppfattning om mäster Bot särskild analys (fig. 4). Den har en imponeran vid finns sammanfattad i artikeln "Botvid" i de höjd av 5,40 m och en bredd av 3,60 m. Dju Svenskt Biografiskt Lexikon (1925). pet i murverket är litet med hänsyn till porta I de fyra portaler som tillskrivits mäster Bot lens bredd. Kapitalen är små men av hög kvali vid finns det inte ett enda stilistiskt element som tet (fig. 5). I de dekorativa elementen finns en är genomgående och som kan betecknas som en variation som tyder på genuin skaparkraft från konstnärs signum. Det finns inga tecken på en romansk tid. Den rikt skulpturala formen är ett mästare med ett eget formspråk och en egen främmande inslag i de för övrigt enkla geomet stil. Mäster Botvid som portalbyggare är en ren riska formerna. Kalkstenen har en gulaktig ton fantasiprodukt. som avviker från portalen i övrigt. Kapitalen Om man granskar de fyra kyrkornas portaler har av allt att döma tagits från den gamla lång finner man att varje kyrka har nordportal och husportalen som murades igen när tornet bygg- Formännen 82 (1987) Master Botvid från Eskelhem 33 3M Fig. 1. Sanda kyrka, sydportalcn. Uppmätning av förf. Fig. 2. Mästerby kyrka, sydportalcn. Uppmätning av förf. 1985. — Sanda church. Doorway in the northern wall of the 1985. — Mästerby church. Doorway in lhe soulhcrn wall of tower. the tower. 3M Fig. 3. Dalhems kyrka, nordportalen i långhuset i stället Fig. 4. Eskelhems kyrka, sydportalen. Uppmätning av förf. lör i tornet. Uppmätning av förf. 1985. — Dalhem church. 1985. — Eskelhem church. Doorway in the southern wall of Doorway in the northern wall of the näve. the tower. des. Portalens kolonetter och baser är nyhugg- med stor säkerhet, inte minst cirkelbågen. Även na i slutet av 1800-talet. centrum för passaren finns inhugget i stenen. Anmärkningsvärd är den eleganta ornamen Det dekorativa elementet är ett välgörande men tiken (fig. 6) på det släta tympanonfältet. Den nästan främmande inslag i den geometriskt är helt enastående. Den skarpskurna, formskö uppbygda portalen. I detta ornament finns ett na och symmetriska dekoren ger intryck av att mästerskap men för övrigt är portalen en helt vara en målares verk. Linjerna är mycket form- konstlös produkt. säkert tecknade. Själva huggningen har gjorts Eskelhemportalens dekor har jämförts med Förmännen 82 (1987) 34 G. Redelius Fig. 5. Eskelhems kyrka. Romanska kapital sekundärt insatta i tornets sydportal. F< F-skelhem church. Romanesque capital stones re-used for the southern doorway of the tower. en motsvarighet i Nicolaikyrkan i Visby. Där murverk. Det gäller också den inre rundbågen. finns en mittranka i sydportalens tympanonfält Den stora tornportalen i Sanda har inga lik och den är utvecklad ur den underliggande pal- heter med de övriga portalerna. Här finns dock mettrankan. Det eleganta bladverket i Eskel veckkapitäl (fig. 10) liksom i Mästerby (fig. 11) hem är däremot en självständig komposition i och i Eskelhems nordportal. Detta aren under en helt annan stil. De två ornamenten har inget ordnad detalj i för övrigt helt olika portalfor konstnärligt släktskap. mer. Roosval har introducerat "veckkapitäl- Nordportalen i Eskelhem (fig. 7) har samma mästaren". Fenomenet veckkapitäl är ett antal kantbehuggningar som sydportalen. Uppen variationer på ett enkelt tema och någon spe barligen har samma stenhuggare varit verk ciell mästare kan inte göras ansvarig för denna sam. I litteraturen förekommer uppgiften att tämligen konstlösa form. den gamla sydportalen flyttats till tornets nord Nordportalen i Dalhem har onekligen pro sida. Det är endast delvis sant. Den gamla syd portioner och former som liknar den stora por portalens omfattning finns kvar på sin plats och talen i Eskelhem men det finns också stora olik nordportalens omfattning är ny, dvs. samtida heter. Bredden är 3,30 m och höjden är 5,20 m. med tornet. Det enda som flyttats är kolonetter- De svällda baserna och de långa kolonetterna är na och deras baser (fig. 8). De senare har ro en unik komposition. Kapitalen (fig. 12) är manska former med vulst och hörnsporrar. De konstnärliga produkter, dock av en helt annan konstlösa veckkapitälen (fig. 9) saknar kragste- art än i Eskelhem. Ytan är grunt bearbetad i ett nar. Kapitalen är samtida med tornet eftersom dekorativt och heltäckande mönster. Utmär stenmaterialet är homogent med omgivande kande för Dalhemsportalen är rundstaven som Formännen 82 (1987) Mäster Botvid från Eskelhem 35 -I Fig. 6. Eskelhems kyrka, skarpt huggen dekor i den stora tornportalens tympanonfält. Uppmätning av förf. 1985. — Eskelhem church. Unique ornament in the tympanum stone of the southern doorway of the tower. Fig. 9. Eskelhems kyrka, veckkapitäl i tornets nordportal. — Eskelhem church. Capital stone in the northern doorway of the tower. Fig. 7. Eskelhems kyrka, tornets nordportal. Uppmätning av förf. 1985. — Eskelhem church. Doorway in the northern wall of the tower. ligger i bågfältet. Den bildar fortsättning på ko- lonetterna på ett stilistiskt medvetet sätt. Man kan tydligt se att de aktuella portalerna är homogena med respektive byggnadsverk. Ingen är sekundärt uppsatt som ett självstän digt konstverk. Den som gjort portalerna har i samtliga fall varit underställd byggnadsled ningen. Man kan därför ställa frågan om mäs ter Botvid möjligen varit byggmästare. Det finns ett gemensamt drag i själva tornens gestaltning: en massiv tornkropp med ett litet västfönster men i övrigt utan ljusöppningar. Tbrngallerier finns i Eskelhem men inte i Sanda och Mästerby. I de tre kyrkorna har huvudpor talen förlagts till tornet. Detta är en nyhet vid ti den omkring 1240. Tornrummet är inte längre ett separat rum som bihang till långhuset. Det Fig. 8. Eskelhems kyrka, romansk kolonnbas sekundärt in förenar sig med långhuset till ett gemensamt satt i tornets nordportal. Foto av förf. 1985. — Eskelhem church. Romaneque base stone re-used for the northern rum. Bakom denna konstruktion ligger av allt doorway of the tower. att döma en byggmästare med en särskild käns- Förmännen 82 (1987) 36 G. Redelius Fig. 10. Sanda kyrka, veckkapitäl i tornets sydportal. Foto Fig. 11. Mästerby kyrka, veckkapitäl i tornets sydportal. av förf. 1985. — Sanda church. Capital stone in the south Foto förf. 1985. — Mästerby church. Capital stone in the ern doorway of the tower. southern doorway of the tower. la för rumsgestaltning och yttre volym. Samti mästare teckna ett tympanonfält som är unikt digt står det klart att denne mästare inte varit på Gotland. Samtidigt har han byggt en mycket verksam i Dalhem. Det tornet har en helt an liten nordportal med veckkapitäl av enklaste nan utformning med västportal, stort västföns- slag. Portalen är kompletterad med äldre ro ter och gallerier på tre sidor. Portalerna finns i manska kolonetter och baser. långhuset och inte i tornet. Roosval gör mäster I Sanda har mästaren byggt en stor spetsbå Botvid ansvarig för en stor dd av kyrkans upp gig sydportal med ett helt annat tympanonfält. byggnad. Detta är en fri fantasi utan något som Här finns ett samtida veckkapitäl med en säker helst stöd i det konsthistoriska materialet. Till konstnärlig form. Den mycket enkla nordporta denna fråga finns det anledning att återkom len har någon annan byggt. ma. Mästerby kyrka har en rundbågig sydportal i Låt oss antaga att det funnits en portalmästa något mindre format än de tidigare nämnda.