DOCSLIB.ORG

Kungl. Skogs- Och Lantbruksakademien 1812–2012 Del B – Ledamotsmatrikel Kungl

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kungl. Skogs- Och Lantbruksakademien 1812–2012 Del B – Ledamotsmatrikel Kungl Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012 Del B – ledamotsmatrikel Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012 Del b – ledamotsMatrikel Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012 del b – ledamotsmatrikel Beställningar av denna skrift kan göras från: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek (KSLAB) Box 6806, 113 86 Stockholm Tel: 08-54 54 77 20 Fax: 08-54 54 77 30 E-post: [email protected] SOLMED nr 67 Utgiven av Enheten för de Areella Näringarnas Historia (ANH) Redaktörer för serien: Lars Ljunggren & Per Thunström Förlagsredaktör: Jimmy Lyhagen Layout: Michelsen text och form ISSN: 1402-0386 ISBN: 978-91-86573-56-0 Innehåll Förord 7 H.M.K. Carl XVI Gustaf Akademiföretal: Akademien är dess ledamöter 9 Kerstin Niblaeus och Ulrich Lange Om betydelsen av matriklar i den personhistoriska forskningen 11 Göran Nilzén Några ord om ledamotskårens sammansättning 1812–2012 15 Jimmy Lyhagen Inledning till ledamotsförteckningens notiser 19 Jimmy Lyhagen Ledamotsförteckning 21 Personregister 229 Hedersledamöter 259 Akademiens kansler, preses och vice preses 1812–2012 269 Akademiens direktörer och sekreterare 1812–2012 271 Referenser 273 Förkortningar 281 Förord H.M.K Carl XVI Gustaf Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien fram. Denna matrikel med sina biografiska kom till i en tid när Sverige så väl behövde notiser skall ses som ett äreminne över deras en nystart. Det förödande nederlaget 1809 verk. Den är ett äreminne över tidigare leda- med förlust av Finland och många krigsår möter men samtidigt en förteckning över dessförinnan hade försvagat vårt land i alla dagens ledamöter som utvecklar akademien avseenden. Det krävdes ett nytt ledarskap och till en akademi i tiden. En akademi som gör en lång rad reformer. Detta gällde inte minst viktiga insatser för att både samla och sprida för att säkra folkförsörjningen. Tillkomsten kunskaper till dagens och morgon dagens mo- av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien dernäringar i vid modern mening, till den var i det sammanhanget mycket betydelse- ”gröna sektorn” – med näringarnas historia full. Därmed fick modernäringarna den vik- och sin egen historia som garant för arbetets tiga uppbackning av vetenskapligt arbete och kontinuitet, oberoende och kvalité. hjälp till administrativ struktur som länge Initiativet till bildandet av en lantbruks- saknats. Akademien blev också ett forum för akademi i Sverige togs av Carl XIV som kron- samordning och för utbyte av forskarnas rön, prins år 1811. Sveriges konungar har sedan dess där viktiga frågor rörande näringarnas status varit akademiens beskyddare. För mig är det och utveckling kunde dryftas. Det torde inte en mycket intressant och värdefull uppgift att råda någon tvekan om att akademien har en få följa akademiens utveckling och dra nytta betydande del i den omvandling från fattig- av dess kunskaper. En akademi för dagens dom till välfärd som vårt land genomgått se- och framtidens uppgifter, med ett ärorikt, an- dan dess tillkomst 1813. De många män och svarsfullt och intresseväckande förflutet som kvinnor som personifierat detta arbete inom speglas i denna förteckning över dess leda- skogs- och lantbruket är väl värda att lyftas möter. Akademien är dess ledamöter Mer än 200 år har gått sedan den Kungl. För drygt tio år sedan beslutades om att Lantbruksakademien bildades. Generation sammanställa en historisk matrikel över alla efter generation av ledamöter har följt på var- ledamöter, från akademiens grundande fram andra. Tillsammans bildar de en kedja som för- till idag. Skälen var flera. Ett var att de en- binder det fattiga, outvecklade och krigshär- skilda ledamöterna speglar skogens och lant- jade Sverige med dagens högeffektiva välfärds- brukets utveckling under två århundraden, ett land. Utvecklingen av jord- och skogsbruk har annat var att ledamöternas bakgrund ger en spelat en avgörande roll för framväxten av vårt bild av vilka grupper inom näringen som an- moderna samhälle med många av akademiens setts betydelsefulla för denna utveckling. Ett ledamöter som viktiga aktörer. tredje skäl var akademiens vilja att dokumen- Akademiens roll har förändrats med åren tera och sprida kunskap om den egna histo- från att ha fungerat som ett instrument för rien, inte minst till dagens ledamöter. Kungen att förändra jordbruket till en obun- Arbetet att digitalisera kortregistret, det den arena för diskussioner om aktuella och vill säga att läsa, tyda och skriva in alla befint- angelägna frågor, baserade på vetenskap och liga uppgifter i databaserade dokument har praktisk erfarenhet. varit en tidskrävande och grannlaga uppgift. Ledamotskåren har ändrat karaktär. Från Notiserna på de gamla korten var inte alltid början utgjordes den av välbeställda godsägare tillförlitliga och i vissa fall ofullständiga varför och ”höga herrar” i rikets ledning. Idag har ett omfattande kompletteringsarbete krävts. vi en bredare sammansättning: lantbrukare, Under senare år har dock alla uppgifterna forskare och tjänstemän i förvaltning och or- kunnat föras in i ett modernt sökbart data- ganisationer, många med miljöintresse och – program. inte minst många kvinnor. Ansvaret för framtagandet har legat på Ledamöter i Kungl. Skogs- och Lantbruks- akademiens enhet för de areella näringarnas akademien finns sedan lång tid förtecknade i historia, ANH, och har genom åren utförts av den årligen publicerade ledamotsmatrikeln, flera personer. Främst har akademiens biblio- vilken presenterar dem med fotografier och tekarie Jimmy Lyhagen bidragit till matrikelns korta uppgifter om aktuell position. Någon framväxt. Ett viktigt arbete med inskrivning historisk sammanhållen förteckning eller har också utförts av praktikanter och visstids- matrikel över samtliga ledamöter under aka- anställd personal. demiens tvåhundraåriga historia har däremot Matrikeln är delad i två delar. Den förs- inte funnits, annat än i form av ett gammalt ta delen utgörs av själva matrikeln. Den är handskrivet kortregister i akademiens biblio- kronologiskt uppställd efter invalsår och alfa- tek, vilket med åren fyllts på med nya kort. betiskt på efternamn. Matrikeln är sökbar på matrikel över ledamöter 1812–2012 9 akademien är dess ledamöter flera olika sätt och en instruktion till sökmöj- ty som vi så ofta brukar säga ”Akademien är ligheterna finns och hur matrikeln är upp- dess ledamöter”. byggd. Vi vill tacka alla som medverkat under Den andra delen inleds med några kapitel den långa produktionstiden och det är vår som ger läsaren möjlighet att förstå ledamö- förhoppning att dagens och morgondagens ternas bakgrund och inflytande i tid och rum. ledamöter ska finna nytta och glädje av deras Här berättas en kronologisk historia om några arbete. Matrikeln ger inte bara akademiens le- av akademiens bärande ansvarsområden under damöter möjlighet att vända blicken tillbaka olika skeden med exempel på ledamöter som mot sina föregångare. Matrikeln vänder sig till verkat inom dessa. Det är vår förhoppning att alla som är intresserade av händelser och per- läsaren genom de tematiska kapitlen kan följa soner i det förgångna ty ingenting har inom ledamöterna och deras roll i de generella ut- vårt intresseområde skett utan de enskilda vecklingslinjerna inom jord- och skogsbruket, människorna. Kerstin Niblaeus Akademiens preses Ulrich Lange Ordförande i Nämnden för de areella näringarnas historia 10 matrikel över ledamöter 1812–2012 Om betydelsen av matriklar i den personhistoriska forskningen göran nilzén Bakom denna matrikel över Kungl. Skogs- tankeriktningar som positivism, sociologism och Lantbruksakademiens (KSLA) ledamöter och strukturalism. Individen visade sig inte från 1811 till dags dato ligger ett mycket stort vara död trots att Michel Foucault påstod det- och mödosamt forsknings- och kontrollarbete ta. Människans roll i det historiska skeen det som krävt betydande resurser. Det vore inte började uppmärksammas allt mer. Ett ytterli- orimligt om någon frågade sig om insatsen är gare tecken på detta är att det under 1990-talet mödan och kostnaden värd. Varför över hu- i flera länder igångsattes mer eller mindre am- vud taget satsa på en matrikel? Det är i detta bitiösa projekt med syfte att skapa nationella sammanhang intressant att konstatera att le- biografiska uppslagsverk. Detta har även med- jonparten av matrikelutgivare i sina förord till fört att utgivandet av matriklar i någon mån respektive utgåvor över huvud taget inte berör ökat, men detta förhållande är naturligtvis frågan om vad publikationer av detta slag kan inte i sig ett argument som biter på den som användas till. Nyttan av dem anses uppen- är skeptisk till investeringen. Inte heller det barligen så självklar att den inte ens behöver faktum att andra akademier som Krigsveten- diskuteras. skapsakademien, Vitterhetsakademien, Veten- Memoarer och biografier har alltid funnit skapsakademien och Musikaliska akademien sina läsare i breda kretsar och nått god sprid- redan är i besittning av utmärkta matriklar lär ning. Vetenskapssamhället har däremot tidvis blidka kritikerna även om detta förhållande i ställt sig tämligen kallsinnigt till det person- sig kanske kan leda till att någon eller några av historiska angreppssättet. Den tid är inte dem kan börja fundera över sin ståndpunkt. så avlägsen när forskare inom framför allt Ovan konstaterades att biografin ungefär social- och samhällsvetenskaperna, men även från 1980-talets början upplevt en renässans inom de ekonomisk-historiska och historiska och att intresset för matrikelutgivning i sam- disci plinerna, betraktade människans möjlig- band härmed i någon mån ökade. Innebörden heter att
Load more

Recommended publications
  • Roman-Barbarian Marriages in the Late Empire R.C
    ROMAN-BARBARIAN MARRIAGES IN THE LATE EMPIRE R.C. Blockley In 1964 Rosario Soraci published a study of conubia between Romans and Germans from the fourth to the sixth century A.D.1 Although the title of the work might suggest that its concern was to be with such marriages through- out the period, in fact its aim was much more restricted. Beginning with a law issued by Valentinian I in 370 or 373 to the magister equitum Theodosius (C.Th. 3.14.1), which banned on pain of death all marriages between Roman pro- vincials and barbarae or gentiles, Soraci, after assessing the context and intent of the law, proceeded to discuss its influence upon the practices of the Germanic kingdoms which succeeded the Roman Empire in the West. The text of the law reads: Nulli provineialium, cuiuscumque ordinis aut loci fuerit, cum bar- bara sit uxore coniugium, nec ulli gentilium provinciales femina copuletur. Quod si quae inter provinciales atque gentiles adfinitates ex huiusmodi nuptiis extiterit, quod in his suspectum vel noxium detegitur, capitaliter expietur. This was regarded by Soraci not as a general banning law but rather as a lim- ited attempt, in the context of current hostilities with the Alamanni, to keep those barbarians serving the Empire (gentiles)isolated from the general Roman 2 populace. The German lawmakers, however, exemplified by Alaric in his 63 64 interpretatio,3 took it as a general banning law and applied it in this spir- it, so that it became the basis for the prohibition under the Germanic king- doms of intermarriage between Romans and Germans.
    [Show full text]
  • CONTINUITY and CHANGE in the EIGHTH CENTURY Conciliar
    CHAPTER 6 CONTINUITY AND CHANGE IN THE EIGHTH CENTURY Conciliar Continuity: Alaric to Clovis In September 506, thirty-four Gallo-Roman clerics met in the city of Agde “with the permission of our most glorious, magnifi cent, and pious lord king.”1 Th e honored rex was Alaric II, an Arian Christian, who hoped that by authorizing a council of Catholic prelates, he would be able to rely on their loyalty in the ongoing fi ght for political domina- tion in Gaul.2 Alaric’s dream of a Visigothic-dominated Gaul would be crushed only a year later, when he was defeated and killed by Clovis at the Battle of Vouillé.3 But in 506, the king was still vigorously attempt- ing to hold together a unifi ed Visigothic realm. Th e same year that he convoked the Council of Agde, he also issued the Lex Romana Visig- othorum (or Breviarium), a compilation of Roman law whose infl uence would far outlive Alaric himself.4 Following Clovis’ victory, and the establishment of Merovingian dominance in Gaul, the Lex Romana Visigothorum continued to be copied and consulted frequently, even though manuscripts of the Codex Th eodosianus were still in circula- tion.5 For Alaric, however, the codifi cation project had a more imme- diate aim: uniting the Roman subjects of his kingdom under a single code of laws issued in his own name. Alaric’s unifi cation eff orts were 1 Agde (506), Preface. 2 Mathisen, “Th e Second Council of Arles,” 543, has suggested that Arles II (442/506) was convoked for the same reasons already postulated for the Council of Agde (506).
    [Show full text]
  • Achila, Visigothic King, 34 Acisclus, Córdoban Martyr, 158 Adams
    Index ; Achila, Visigothic king, 34 Almodóvar del Río, Spain, 123–24 Acisclus, Córdoban martyr, 158 Almonacid de la Cuba, Spain, 150. See Adams, Robert, 21 also Dams Aemilian, St., 160 Alonso de la Sierra, Juan, 97 Aerial photography, 40, 82 Amalaric, Visigothic king, 29–30, 132, Aetius, Roman general, 173–75 157 Africa, 4, 21–23; and amphorae, 116, Amber, 114 137, 187, 196; and ARS, 46, 56, 90, Ammianus Marcellinus, Roman histo- 99, 187; and Byzantine reconquest, rian, 166, 168 30; and ‹shing, 103; and olive oil, Amphorae, 43, 80, 199–200; exported 88, 188; and Roman army, 114, 127, from Spain, 44, 97–98, 113, 115–16, 166; and trade, 105, 141; and Van- 172; kilns, 61–62, 87–90, 184; from dals, 27–28, 97, 127, 174 North Africa, 129, 187. See also African Red Slip (ARS) pottery, 101, Kilns 147, 186–87, 191, 197; de‹nition, 41, Anderson, Perry, 5 43, 44, 46; and site survival, 90, Andujar, Spain, 38, 47, 63 92–95, 98–99; and trade, 105–6, 110, Annales, 8, 12, 39 114, 116, 129, 183 Annona: disruption by Vandals, 97, Agde, council of, 29, 36, 41 174; to Roman army, 44, 81, 114–17; Agglomeration, 40–42, 59, 92 to Rome, 23, 27, 44, 81, 113; under Agila, Visigothic king, 158–59. See Ostrogoths, 29, 133. See also Army also Athanagild Antioch, Syria, 126 Agrippa, Roman general, 118 Anti-Semitism, 12, 33. See also Jews Alans, 24, 26, 27, 34, 126, 175 Antonine Itinerary, 152 Alaric, Visigothic king, 2, 5, 26–27 Apuleius, Roman writer, 75–76, 122 Alaric II, Visigothic king, 29–30 Aqueducts, 119, 130, 134, 174–75 Alcalá del Río, Spain, 40, 44, 93, 123, Aquitaine, France, 2, 27, 45, 102 148 Arabs, 33–34, 132–33, 137.
    [Show full text]
  • The Growth of Gothic Identity in Visigothic Spain: the Evidence of Textual Sources
    University of Texas Rio Grande Valley ScholarWorks @ UTRGV History Faculty Publications and Presentations College of Liberal Arts 2015 The Growth of Gothic Identity in Visigothic Spain: The Evidence of Textual Sources Erica Buchberger The University of Texas Rio Grande Valley, [email protected] Follow this and additional works at: https://scholarworks.utrgv.edu/hist_fac Part of the European Languages and Societies Commons, History Commons, and the Medieval Studies Commons Recommended Citation Buchberger, Erica. 2015 “The Growth of Gothic Identity in Visigothic Spain: The Evidence of Textual Sources.” In Identidad y Etnicidad En Hispania. Propuestas Teóricas y Cultura Material En Los Siglos V- VIII, by Juan Antonio Quirós Castillo and Santiago Castellanos García, 1st ed., 87–100. Bilbao: Universidad del País Vasco. This Book is brought to you for free and open access by the College of Liberal Arts at ScholarWorks @ UTRGV. It has been accepted for inclusion in History Faculty Publications and Presentations by an authorized administrator of ScholarWorks @ UTRGV. For more information, please contact [email protected], [email protected]. The Growth of Gothic Identity in Visigothic Spain: The Evidence of Textual Sources Introduction In recent years, scholars have made significant progress in understanding the transition from a Roman world to a medieval world in Spain. New archaeological excavations have added to our knowledge of the early medieval landscape, and increasingly analytical discussions of the labels used to describe people and objects have brought new depth to both historical and archaeological studies. In place of black and white visions of Goth vs. Roman and continuity vs.
    [Show full text]
  • The Gold Medal of Theodoric the Great, King of the Ostrogoths (AD 493-526) by E
    The Gold Medal of Theodoric the Great, King of the Ostrogoths (AD 493-526) by E. Tomlinson Fort The fifth century saw the collapse of the western Roman Empire and the rise of a number of so called successor states under various Germanic speaking tribes including the Vandals (North Africa), the Franks (Gaul), the Suevi (the area of much of modern Portugal), the Visigoths (the rest of the Iberian peninsula and south western Gaul) and the Anglo-Saxons (Britain south of the Firths). One of the most interesting of these new Germanic kingdoms was that of the Ostrogoths which occupied all of the Italian peninsula and parts of the western Balkans as well. The first and greatest of the Ostrogothic kings was Theodoric. He ruled first the Amal Goths and later a coalition of other Gothic tribes and various other groups which came to be called the Ostrogoths (for Eastern Goths). He also would seize power in Italy and by 511 control, or have dominant influence over, two thirds of the old Western Roman Empire. Born in 454 in what is now western Austria, Theodoric was the son the Amal king Theodemir and a ‘concubine’ Ereleuva. In view of the fact that many early Germanic rulers practiced various types of polygamy she may have been considered a wife among the Amals. In compliance with a treaty between them and the Eastern emperor Leo I (457-474), Theodoric was sent to Constantinople as a hostage at the age of ten in 464. For the next ten years he lived in and around the eastern capital.
    [Show full text]
  • Germanic Law: Betrothal and Divorce
    CHAPTER THREE GERMANIC LAW: BETROTHAL AND DIVORCE The Sources and their Interpretation The "leges" The laws and codes that the Germanic kings issued during the period from the fifth to the ninth centuries are our chief source of evidence about Germanic marriage in the early Middle Ages, albeit one that is notoriously difficult to interpret.1 One can supplement this evidence with what can be gleaned from formulae, chronicles and conciliar decrees. The leges are the Latin laws of the Germanic tribes. As I use the term here, it covers not only Germanic laws but also those codes of Roman law which were prepared under the auspices of Germanic kings for their Roman subjects. (The latter are sometimes known as Romano-Germanic or Romano-Barbarian codes.) All written Germanic laws on the Continent (unlike the laws of England) were in Latin, and it is probable that the Germanic kings commissioned Roman lawyers to write them. The oldest surviving Germanic codes are those of the Visigoths and the Burgundians. The Lex Visigothorum, which Reccesvind issued and Ervig revised in the seventh century, was the result of an extended process of revision and augmentation that began with the preparation of the first substantial code under Euric in the late fifth century.2 In 506, some thirty years before Justinian published his Digest, Institutes and Code, Alaric II is- 1 C. Schott, "Der Stand der Leges-Forschung," Frilhmittelalterliche Studien 13 (1979), 29-55, provides a useful review of leges scholarship. R. Buchner, Die Rechtsquellen (1953), which suveys Germanic and Romano-Germanic law, covers ecclesiastical sources, capitularies and formularies as well as the leges.
    [Show full text]
  • How Did Visigoth Churches Get to Ireland from Iberia? Architecture, Religion, Iberian Studies Interview, Dissertation Excerpt, Lesson Plan SEPTEMBER 5, 2011
    Empire Studies Magazine 1 Visigothic Architecture - How did Visigoth churches get to Ireland from Iberia? Architecture, Religion, Iberian Studies Interview, Dissertation Excerpt, Lesson Plan SEPTEMBER 5, 2011 Figure 1. Illustration commissioned by JES copyright @ 2011 Margaret Hurst Editor’s Introduction How do cultural influences travel from place to place? It is sometimes easy to trace these lines of influence in the modern era, but how did this process work in the past? Looking at the past, how can we decipher which elements of architecture or music or literature came from which sub-culture? In her dissertation, the author looks closely at churches of the 9th century and finds that the architectural styles we have thought of as Anglo Saxon may actually be Visigoth. She cites a tiny Celtic colony called Britonia, located in the Galician region of what is now Spain, as a vehicle or agent for the transmission of Visigoth architecture to England. The connections among these far-flung church structures indicate that, while it is easier for us to consider “English” history and “Spanish” history as separate, it was in some ways a single interconnected medieval world. Elsewhere in the dissertation, the author points out that for many centuries in many cultures, “architecture” meant principally church architecture. You and I may take it for granted that all ancient churches are designed in more or less the same layout, but Prof. Higgs lays out a timeline of progression for each element of church architecture — It is also interesting how the content of the church service influenced the church’s design.
    [Show full text]
  • Name Date Range Greater Tribal Group Conjectural Regularized
    Conjectural Conjectural regularized Conjectural original Conjectural original secondary Name Date range Greater Tribal group regularized M/F Notes primary element primary element element secondary Achiulf/Agiulf 3rd/4th C. Amali agi/achi ulf ulf - wolf M Aidoingus ? Amali M M Aithanarid 500 Aithan(a) rid aiths-oath From Proto-Germanic "alaną" meaning to grow or M Alaric 4th C - 6th C. Visigoth ala ric breed? reiks - "Lord of People" From Proto-Germanic "alaną" meaning to grow or M Alatheus 376-378 Greutungi ala theus breed? thius - servant From Proto-Germanic "alaną" meaning to grow or M Alaviv 376 Tervingi ala viv breed? From Proto-Germanic "alaną" meaning to grow or M Alla 476 Visigoth Ala breed? From the tribal name F Amalaberga 6th C Amali/Ostrogoth amala berga "Amali"? From the tribal name F Amalafrida 6th C Amali/Ostrogoth amala frida "Amali"? From the tribal name Daughter of F Amalafrida Theodenanda 6th C. Ostrogoth amala frida "Amali"? Theodehad From the tribal name M Amalafridas 6th C. Amali amala fridas "Amali"? From the tribal name M Amalaric 6th C Amali/Ostrogoth amala ric "Amali"? reiks - "Lord of People" From the tribal name From proto-Germanic "swinþaz" F Amalasuintha 6th C Amali/Ostrogoth amala suintha "Amali"? meaning strong or strength? Andagis ? Amali an dagis M Andela ? Amali an dela M Ansila Amali/Ostrogoth M maybe legendary Aoric 4th C ? Tervingi M Apanhida ? ? apan hida ? M Ardaric 5th C. Gepids ard(a) ric reiks - "Lord of People" M Argaith 3rd C. ? M Ariaric 4th C. Tervingi Ari ric reiks - "Lord of People" M From proto-Germanic "mēraz" M Arimir 4th C.
    [Show full text]
  • From Romans to Goths and Franks
    University of Texas Rio Grande Valley ScholarWorks @ UTRGV History Faculty Publications and Presentations College of Liberal Arts 2017 Shifting Ethnic Identities in Spain and Gaul, 500-700: From Romans to Goths and Franks Erica Buchberger The University of Texas Rio Grande Valley, [email protected] Follow this and additional works at: https://scholarworks.utrgv.edu/hist_fac Part of the History Commons, and the Medieval Studies Commons Recommended Citation Buchberger, E. (2017). Shifting Ethnic Identities in Spain and Gaul, 500–700: From Romans to Goths and Franks. Amsterdam: Amsterdam University Press. doi:10.2307/j.ctt1pk3jrb This Book is brought to you for free and open access by the College of Liberal Arts at ScholarWorks @ UTRGV. It has been accepted for inclusion in History Faculty Publications and Presentations by an authorized administrator of ScholarWorks @ UTRGV. For more information, please contact [email protected], [email protected]. Shifting Ethnic Identities in Spain and Gaul, 500-700: From Romans to Goths and Franks Erica Buchberger 1 Contents Acknowledgements ......................................................................................................................... 5 Introduction .................................................................................................................................... 7 Scholarly Tradition ...................................................................................................................... 8 Applying This Method ..............................................................................................................
    [Show full text]
  • Granholm Genealogy
    GRANHOLM GENEALOGY GOTHS ROYAL ANCESTRY INTRODUCTION The Goths ancestry is unique in how it originates in Sweden and for a few hundred years was an important part of the history of Europe. It ties into our ancestors in the dynasties of the Franks and Hungarians with Attila the Hun (48th great grandfather) , see the books Frank Royal Ancestry and Hungarian Royal Ancestry. Below is a brief description of the Goths followed by ancestry listings with highlighted persons, who are further described. The historian Jordanes claims that the Goths originated in semi-legendary Scandza, believed to be located somewhere in modern Götaland (Sweden), and that a Gothic population crossed the Baltic Sea before the 2nd century. Jordanes also states that the Goths gave their name to the region they colonized, Gothiscandza, which is believed to be the lower Vistula region in Poland. From the middle of the 2nd century onward, groups of Goths migrated to the southeast along the River Vistula. They eventually reached the Black Sea in Ukraine, Romania and Moldova, where they left their archaeological traces in the Chernyakhov culture. The Goths are believed to have crossed the Baltic Sea sometime between the end of this period (ca 300 BC) and AD 100. Early archaeological evidence in the Swedish province of Östergötland suggests a general depopulation during this period. The settlement in today's Poland may correspond to the introduction of Scandinavian burial traditions, such as the stone circles and the stelae especially common on the island of Gotland and other parts of southern Sweden. In the 5th and 6th centuries, the Goths separated into two tribes, the Visigoths and the Ostrogoths.
    [Show full text]
  • Settling the Wandering Kingdom: the Establishment of the Visigothic Kingship Under Ataulf
    Kennon 1 Settling the Wandering Kingdom: The Establishment of the Visigothic Kingship under Ataulf Drakeford Kennon Classics Honors Thesis University of Colorado at Boulder Advisor: Andy Cain, Department of Classics Defense Committee: Scott Bruce, Department of History Diane Conlin, Department of Classics Kennon 2 In this thesis, I argue that Alaric was not the first king of the Visigoths, at least not in the way in which scholars traditionally have envisaged him as being. This title of first king, I argue, belongs instead to Ataulf who was the one to settle the Visigoths in Hispania and pass on a style of rule that was not based on purely military might. Alaric certainly had a decisive role to play in the formation of the incipient Visigothic kingdom but his role had more to do with laying the groundwork for the development within Visigothic society for the idea of a permanent king and royal succession. Kennon 3 Table of Contents Succession of Visigothic Kings....……………………………………… 4 Introduction……………………………………………………………... 5 Chapter 1: Alaric………………………………………………………... 8 Chapter 2: Ataulf………………………………………………………....32 Chapter 3: Wallia…………………………………………………………43 Conclusion………………………………………………………………...47 Kennon 4 Balthi dynasty of Visigothic kings - 1. Alaric I (395–410) 2. Athaulf (410–415) 3. Sigeric (415) • Possibly not a Balthi 4. Wallia (415–419) 5. Theodoric I (419–451) 6. Thorismund (451–453) 7. Theodoric II (453–466) 8. Euric (466–484) 9. Alaric II (484–507) 10. Gesalec (507–511) 11. Theoderic the Great (511–526), regent for Amalaric 12. Amalaric (526–531) Kennon 5 Introduction: Some figures stand large in history overshadowing and even hiding completely from sight those after their death.
    [Show full text]
  • The Principle of the Personality of Law in the Early Middle Ages: a Chapter in the Evolution of Western Legal Institutions and Ideas
    University of Miami Law Review Volume 21 Number 2 Article 1 1-1-1966 The Principle of the Personality of Law in the Early Middle Ages: A Chapter in the Evolution of Western Legal Institutions and Ideas Simeon L. Guterman Follow this and additional works at: https://repository.law.miami.edu/umlr Part of the Jurisprudence Commons Recommended Citation Simeon L. Guterman, The Principle of the Personality of Law in the Early Middle Ages: A Chapter in the Evolution of Western Legal Institutions and Ideas, 21 U. Miami L. Rev. 259 (1966) Available at: https://repository.law.miami.edu/umlr/vol21/iss2/1 This Leading Article is brought to you for free and open access by the Journals at University of Miami School of Law Institutional Repository. It has been accepted for inclusion in University of Miami Law Review by an authorized editor of University of Miami School of Law Institutional Repository. For more information, please contact [email protected]. UNIVERSITY OF MIAMI LAW REVIEW VOLUME 21 WINTER 1966 NUMBER 2 THE PRINCIPLE OF THE PERSONALITY OF LAW IN THE EARLY MIDDLE AGES: A CHAPTER IN THE EVOLUTION OF WESTERN LEGAL INSTITUTIONS AND IDEAS SIMEON L. GUTERMAN* I. INTRODUCTION ............................................................ 261 II. ORIGIN AND GROWTH ...................................................... 265 A. The Barbarian Invasions and their Effects .............................. 265 B . O rigins ............................................................... 269 C. Dualistic Systems ............. .............................. 277 D. Growth of the Frankish Regime of Personal Laws ....................... 286 III. THE FRANKISH SYSTEM OF PRIVATE INTERNATIONAL LAW ...................... 296 A. The National Law of the Individual .................................... 296 B. Conflicts of Law in the Frankish Empire ................................ 306 IV. THE Co oN LAWS OF THE FRANKISH EMPIRE .............................
    [Show full text]