Seven Nation Army Med ett riff som sjungs till fotboll
Patrik Sandgren
Fotboll och musik kan på samma gång uppfat- med den spridda och i åtminstone europe- tas som en lek (jfr Huizinga 1945).1 På mot- iska supportersammanhang numera klassiska svarande sätt leker i någon mån musikerna i ”Triumfmarschen”, ur italienska nationalope- ett band eller sångarna i en kör. Ibland befin- ran Aida av Giuseppe Verdi (1813–1901) med ner de sig på olika kunskapsnivå och agerar premiär i Kairo 1871.3 Följaktligen använder därför på skilda sätt utifrån regler och norm- fotbollspubliken musik som delar liknande givande mönster. Under sådana betingelser formspråk och funktioner som nämnda hyll- kan också det musikaliskt impulsiva hända ningssånger. och utvecklas. Supportrarnas sånger kan antingen trallas Sambanden mellan fotboll och musik är utan ord, eller sjungas tillsammans med nya intressanta att studera, inte minst för att äm- eller modifierade texter. Själva melodierna net utifrån musikvetenskapliga och musiket- kännetecknas ofta av tonupprepningar, litet nologiska perspektiv är tämligen marginellt tonomfång som sällan överstiger en kvint, genomgånget, också beträffande svenska för- och små terssprång (Kopiez 1990:360ff; hållanden. Säkert kan de musikaliska uttryck 1992:227f). Reinhard Kopiez, som särskilt som förknippas med fotboll många gånger undersökt vad tyska supportrar sjunger, me- uppfattas som efterhärmade, fragmentariska nar att melodistrukturerna likväl är ordnade och inte konstfärdiga nog att undersökas efter ”archaischen Melodiebildungsprinzi- närmare. Insatt i en kontext med hänsyn till pien” (1990:362). Sångkören på läktarna kan samhällsrelevans och historiska förlopp torde uppstå närmast spontant och sången utföras emellertid temat erbjuda mer att utforska. mer eller mindre unisont. Inte sällan har ändå hejaklacksledare funktionen som försångare, Planen: avgränsningar, underlag och mål vilka är förtrogna med den repertoar som an- I två tidigare arbeten har jag undersökt mu- vänds i motsvarande fotbollskretsar (Brink & sik till fotboll med fokus på förekomsten Kopiez 1998:13; Näslund 2009:19).4 Det är på och bruket av definierade hyllningssånger i så sätt inget godtyckligt fabulerande som för- svenska fotbollsföreningar (Sandgren 1996; siggår, utan publiken återger mer eller mindre 1998).2 Detta alster är i högre grad ett bidrag medvetet variationer av befintliga melodier till forskningen om de sånger och ramsor som som redan vädjar till det lättillgängliga och sjungs av supportrarna på läktarna. Jag avser populära.5 Dessa uttryck kan också tolkas som de sekvenser vilka många gånger är variatio- myter, vilka opererar efter grundregeln ”tema ner eller avsnitt ur hävdvunna sånger och mu- med variation”. På ett liknande sätt transfor- sikstycken, som psalmer, visor och marscher, meras melodierna efter i huvudsak gehörsba- jämsides med kända schlagers och poplåtar. serad reception, sprids vidare över områden Marscherna kan utan vidare exemplifieras eller återfinns som paralleller och uppträder
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 129 2010-10-15 15.37 130 Patrik Sandgren i skepnader där grundstrukturerna ändå kan skulle vara mindre intressant att få en vidare kännas igen (jfr Lévi-Strauss 1977).6 uppfattning om. Något om damfotboll kom- Idag förekommer musik till fotboll på mer ändå att beröras. flera sätt; det laddas upp amatörgjorda och humoristiska låtar om fotboll såväl på inter- Metod net som på YouTube. Kända artister gör både Undersökningen omfattar en detaljerad jäm- hyllande och ironiserande låtar som ges ut på förelse mellan supporterramsan och ”ret- fonogram. Musik spelas upp i högtalare som ramsan”. Som redskap används en musik- stämningshöjare på arenor, både före och efter vetenskaplig reduktionsmetod som jag har match samt i halvlek. Vid landskamper och introducerat i en tidigare publikation (Sand- klubbderbyn spelas nationalsånger respektive gren 2000:5f). Metoden innebär att en me- signaturer, och på läktarna sjunger, gestiku- lodiformel, i egenskap av betydelsebärande lerar och slår supportrarna takten mer eller tecken, anlitas som modell eller mall för att mindre organiserat. Området kan säkerligen kompareras med andra melodier eller delar problematiseras ytterligare, medan musikens av dem; grafiskt utnyttjas notskrift, siffror tillämpning i samband med just fotbollsmat- och bokstäver.9 Som komplement till detta cher utan att rangordnas ändå kan delas in i prövas att förtydliga tänkbara mentala och åtminstone två huvudgrupper, även om över- kroppsliga musikaliska gester i supporterram- lappning kan ske (jfr Sandgren 1996:3f):7 san, och för denna framställning används en kombination av notskrift, romerska siffror, 1 Officiell musik som klubbsignaturer och na- linjer och ord (jfr Middleton 1993:177ff).10 tionalsånger; ingångsmusik tillsammans Före detta mer empiriska tillvägagångssätt med parader och liknande företeelser. konkretiseras relationen mellan musik och 2 Inofficiell musik som sånger, ramsor och fotboll utifrån historiska och sociala aspek- andra musikaliska uttryck, vilka mer eller ter. För att underbygga resonemanget kring mindre spontant brukas av supportrarna liknande melodistrukturer omfattar artikeln på läktarna. även andra exempel på jämförbara suppor- terramsor. Utöver referenser till tv-program, Denna artikel avser att undersöka en aktuell skivinspelningar, intervjuer, arkiv och litte- supporterramsa som väsentligen tillhör den ratur kommer artikeln i angiven utsträckning angivna andra kategorin. Supporterramsan att referera till internetkällor, som i viss mån har samtidigt sin referent i ett gitarriff som motiveras av ämnets utåtriktade och allmänna återfinns i den uppmärksammade rocklåten karaktär. ”Seven Nation Army” med den amerikan- ska rockgruppen The White Stripes.8 Frå- Retramsan gan är om dess melodi kan anslutas till den Denna karakteristiska ramsa, som många nog kända ”retramsan” och på vilka grunder? hört och händelsevis sjungit, är en spridd me- Vid sidan av denna fråga är intentionen att lodiformel motsvarande ett slutfall eller ka- försöka placera supportrarnas uttryckssätt dens. Den används gärna av lekande barn, med i en kontext omfattande såväl musikaliska, eller utan text. Beroende på dess symbolvärde sociala som historiska aspekter. Artikeln kan den fungera som en kommunicerande kommenterar huvudsakligen rörelser kring herrfotbollen, som fortfarande har en mer omfattande supporterkultur än damfot bollen, vilket inte betyder att den senare
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 130 2010-10-15 15.37 Seven Nation Army 131 kod med potentiella betydelser.11 I Exempel 2 presenteras den definierade melodistruk- turen som kännetecknas av tonupprepningar och fallande liten ters; noten inom parentes representerar en variation (efter Bjørkvold 1991:75). sen blir att åtminstone enskilda melodiska Trots att retramsan uppträder internatio- strukturer kan uppfattas som grundläggan- nellt bevisar inte detta att den är elementär, de. Hypotetiskt torde de kunna underordnas det vill säga att den tvunget har allmängil- en förberedande ”musikalisk grammatik”, tig proveniens, även om tanken på detta kan som utvecklas parallellt med en språklig, locka till spekulation. Den kan i samma grad och där redan spädbarn kan finna ett mer el- ha brett ut sig genom förslagsvis ”kulturell ler mindre latent embryo till ett senare mer imperialism”, eventuellt med assistans av det metodiskt musikaliskt skapande, även om brittiska imperiet (Bjørkvold 1991:120f). I en sådan syntax också kan vara kulturellt Sverige förekommer varianter i bland annat betingad (Sandgren 2000:4). Redan Curt det bekanta barnrimmet ”Skvallerbytta bing Sachs menade att människans vedertagna bång”. I exempel 3 visas att detta rims me- dilemma med intonering av just tersen bör lodi är identisk med det spefulla och möjligen förklaras i termer av naturliga röstfysiolo- medvetet inrättade sångriffet i den svenska giska orsaker, till in- och utandning, spän- popartisten Robyns låt ”Do you really want ning och avspänning (1963:49ff). Sachs me” från 1997 (Sandgren 2000:6). formulerar utan omsvep angående det som han tycks mena är den ursprungliga musiken, den organiskt sjungande rösten: ”It is not necessarily ’melodious’ or sweet-sounding. As the opera fans demand and the dictionar- ies set forth” (a.a.:51). Els Oksaar (1988), Retramsan kan också klart urskiljas i den som både refererar till egna undersökningar naiva fotbollsramsan ”ut me’ domarn”, där av flerspråkiga barn i Sverige och Estland första fjärdedelen utelämnas och åttondels- och undersökningar av Karsten Hochfeld rörelsen är utjämnad jämfört med den an- (1987) beträffande förskolebarn i Tyskland, givna modellen (exempel 4; efter Bjørkvold betonar å andra sidan den språkmusikaliska 1991:254). relevansen i kommunikationen mellan barn. Jon-Roar Bjørkvold (1985; 1991) under- Oksaar skriver följande om dylika ramsor: sökte år 1974–1987 spontansång hos norska, ”Many German children use repetitions and a ryska respektive nordamerikanska försko- singing intonation. I have found this strategy lebarn. Han karakteriserar själva retramsan also among Swedish and Estonian children: som ”retfull och berättande”, tonupprep- Lilla, lilla Bosse, ’little little Bosse’. Teas ningar som ”härmande” och både små och ing is marked by paralinguistic elements” stora fallande terssprång som ”ropande och (Oksaar 1988:91). Melodistrukturer, som likt berättande” (1991:75f). Han talar också om retramsan rymmer tonupprepningar och fal- att den fallande stora tersen, som återfinns i lande terser, blir utifrån ett sådant påstående leken ”titt-ut”, kan fungera som en ”mixed intressanta att studera också när de används syntax”, det vill säga en kombination av sång av ungdomar och vuxna i liknande situationer och tal som vuxna riktar mot små barn som som barns lek. dessa sedan efterhärmar (a.a.). Konsekven-
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 131 2010-10-15 15.37 132 Patrik Sandgren Musik och fotboll av trängsel, mobb och bristande kontroll på Fotboll kan värderas olika men är samtidigt en bägge evenemangen, och publikens profil kan av våra mest utbredda och folkkära lagsporter. nog delvis vara densamma. Någon vill kanske Särskilt i större sammanhang är det hög stäm- framhålla att dessa åskådare är de som åtmin ning på läktarna. Supportrarna sjunger, tutar, stone historiskt sett tillhört ”arbetarklassen”. trummar, skriker slagord, sträcker händer, gör Eller som den emellanåt flagranta och hög- vågen, viftar med flaggor med mera. Ibland ljudda fotbollspubliken har beskrivits: ”den kastar några av de mer utagerande fotbolls- egensinnade och manliga ungdomspubliken, supportrarna, inklusive huliganerna, in mer där merparten kom ur arbetarklassens led” eller mindre vådliga föremål på planen, av- (Andersson 2002:229).13 Om etiketten ”ung fyrar ljusraketer, tänder bengaliska eldar och arbetarklass” kan sättas på vår samtids fot- i värsta fall slåss både innanför och utanför bolls- och rockpublik kan diskuteras. Åtmin arenan. Kanske finns här en del att jämföra stone i kretsen av svenska supportrar kan den med stora rockkonserter som ibland arran sociala sammansättningen idag tolkas som geras på fotbollsarenor. blandad, även om kvinnorna är färre (Jönsson Liknande vådligheter som kan hända i 2006:122; Lundgren 2007:5f). samband med fotbollsmatcher sker kanske Fotboll har framställts som en modern inte lika ofta på rockkonserter. Det förekom- form av gladiatorspel, den urbana männi mer tveklöst upplopp och olyckor på grund skans behov av skådespel (Elias & Dunning
Rockkonsert på Ullevi, Göteborg juni 2009. Publiken svarar med cigarettändare, lysande diadem och mobilka- meror. Foto: Patrik Sandgren.
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 132 2010-10-15 15.37 Seven Nation Army 133 1986:16ff).14 Den har även liknats vid mo- bollsförening, sätter Åsa Åbom (2006) detta dernt stamkrig (Morris 1981:22), ceremo- sakläge i ett genusperspektiv. Hon utgår bland niella tilldragelser besläktade med religiösa annat från Pierre Bourdieus teori om ”sym- högtidsstunder (Eco 1987:173) samt väckel- boliskt våld”, där socialt inrättade könsroller semöten (Jönsson 2006:129). Arthur A. Ber- beskrivs som en potentiell grund för kvinnans ger (1991:107) beskriver (den amerikanska) eget nedvärderande i förhållande till mannen. fotbollen som ett spel ”full of signs”, med Följaktligen kan det förväntas av henne att andra ord ett närmast totalt semiotiskt system hon generellt sett underordnar sig för att inte som på en gång avspeglar atletiska, musika- förlora i status. Medan flera av papporna i liska, sexuella, rationella, rituella, rättsliga fö- undersökningen återges som lugnare och tryg- rebilder och så vidare. Fotboll anses idag ändå gare när de coachade och hejade på barnen helt kulturellt gångbar och breder ut sig ”på (flickorna), upplevde sig istället mammorna den finkulturella scenen, inom konst och poli- som skrikande och hysteriska i samma situa- tik” (Fundberg 2003:59). Fotbollen engagerar tion och tillsammans med papporna. Samti- och förenar obestridligen många, oberoende digt berättade några av kvinnorna att ett sådant av ålder, etnicitet, klass och kön. Sett över ti- beteende egentligen inte var något att sträva den har den visserligen varit mansdominerad, efter. Åbom antyder att denna ostyrighet kan men damfotbollen växer även om medierna tolkas som en revolt mot männens dominans – alltjämt mest bevakar herrfotbollen.15 mammorna gormar således för att de medvetet Damfotboll har åtminstone tidigare be- eller omedvetet tar avstånd från de traditionel- traktats som mindre avancerad och mer upp- la normer där mannen ska föreställa beskyd- sluppen än herrfotboll. I en undersökning om dande (a.a.:18ff). Resonemanget är tänkvärt inställningar till barnfotboll i en svensk fot- men kan diskuteras. Det är nog gångbart i
”Gubbamatch”. Ungt damlag sittande framför ett veteranlag bestående av herrar. Lagen flankeras av två kvinnor i folkdräkt med vimpel i hand. Börringe, Skåne, omkring år 1940. Foto: Martin Svensson (LUF B 33610).
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 133 2010-10-15 15.37 134 Patrik Sandgren en kontext där män och kvinnor uppträder ”Tompa” Jahn (1950). Vidare Rudolf ”Putte” tillsammans och traditionella roller gäller, Kocks och Jan Botvids ”Landskampsvisan”, exempelvis i en fostransituation. Å andra med ”Putte” på piano och svenske landslags- sidan, i sammanhang där tyglade könsroller målvakten Karl ”RIO-Kalle” Svenson på sång istället framträder otydligare, förekommer (1952), samt ”Vi hänger me’” av Stig ”Stick- ju hysteriskt vrålande bland både supportrar, an” Andersson och sjungen av spelarlegenden tränare, spelare och journalister oavsett kön. Lennart ”Nacka” Skoglund (1958). Låtar som Att bedöma uttrycksvariabler utifrån genus uppmanar till nationellt engagemang har på kan alltså vara behäftat med problem. Insikten så sätt bestämt lanserats i Sverige åtminstone torde vara att åtminstone inte se alltför subjek- sedan 1950-talet, allteftersom de kommer- tivt på könens (skenbart) annorlunda uttrycks- siella motiven ökat i betydelse, vilket även sätt som så beroende av varandra. Eller som gäller andra lagsporter.17 Bourdieu (1999:13) menar: ”att vetenskapligt I en telefonintervju som jag gjorde år 1996 objektivera den i egentlig mening mystiska med ”Åby” Eriksson, berättade han att före operation som ger upphov till uppdelningen 1970-talet förekom mest hejaklackar på fot- mellan könen som vi känner den”. bollsläktarna i Sverige, men mindre utpräg- En annan intressant företeelse är de lanse- lad sång (Sandgren 1996:11). Han berättade ringar av officiella fotbollslåtar som inträffar samtidigt att tidigare förekom ingångsmusik inför större fotbollsevenemang som EM och (marschmusik) hos MFF och AIK, men nog VM, numera gällande både dam- och herr- även i hans egen klubb IFK Norrköping. Han fotboll. På dessa inspelningar medverkar nämnde också att alla IFK-föreningar i början inte sällan fotbollsspelare, ibland ett helt lag haft samma sång, ”Kamratsången”, vilken i den så kallade ”fotbollskören”. Åtminstone ska ha sjungits på föreningssammankomster i Sverige förekommer viss konkurrens mel- men inte av fotbollspubliken eller använts för lan låtskrivare/artister om vem som får bidra kommersiella ändamål. Melodin till denna med en låt inför ett evenemang. Den senaste var hämtad från vaggsången ”Lillan skall officiella svenska fotbollslåten (EM 2008) var sova”, alltså ”Hush little baby”. Att klub- ”Fotbollsfeber” med 9-årige sångaren Frank barna på senare tid börjat ge ut sina sånger Jeppsson-Wall och gruppen Elias, en låt som på fonogram ansåg ”Åby” vara ett tecken på delvis floppade.16 Följaktligen lanseras en el- fotbollens ökande kommersialisering (a.a.). ler flera rivaliserande låtar vilka kan bli väl så I europeiskt perspektiv tycks annars svenska kända. Inför EM 2008 kom istället Markoo- fotbollsföreningar ha varit relativt tidiga med lios låt ”Sverige de bästa på vår jord”, att bli att använda just identitetsstärkande sånger. mer populär än den officiella låten. Inför 1974 Bruket av sådana förekom i IFK-föreningarna års VM existerade kanske inte samma kon- redan från 1920-talet (Sandgren 1996:26), kurrens, utan dåvarande förbundskaptenen med en sannolik koppling till de musikaliska och pianisten Georg ”Åby” Eriksson (1919– formuleringar som generellt odlades inom de 2002) gjorde helt sonika låten ”Vi är svenska svenska folkrörelserna. fotbollsgrabbar” och fick den inspelad till- Fortfarande händer det att levande orkest- sammans med herrlandslaget. Dylika låtar rar spelar marschmusik före fotbollsmatcher har introducerats tidigare och några kanske och motsvarande evenemang, inte minst i minns hyllningarna till VM 1950 i Brasilien, USA. I Europa var detta fenomen sannolikt OS 1952 i Helsingfors och VM 1958 i Sverige. vanligare förr. Fenomenet har en koppling I nämnd ordning: ”Svenska landslaget i lands- till hur musik användes till fotboll och and flykt”, med Andrew Walters trio och Torbjörn ra sportevenemang i England, där ju den
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 134 2010-10-15 15.37 Seven Nation Army 135 moderna associationsfotbollen utvecklades Färska tv-iakttagelser har jag från de direkt- under 1800-talet. I viktoriansk anda sjöngs sända VM-kvalmatcherna Sverige-Danmark under denna tid hymner ackompanjerade av 6/6 2009, Malta-Sverige 9/9 2009, Danmark- orkester (Morris 1981:304ff). Denna tradi- Sverige 10/10 2009 samt Sverige-Albanien tion lever ännu kvar, som i bruket av prästen 14/10 2009. I den förstnämnda matchen mot Henry Lytes (1793–1847) välkända psalm danskarna sjöng svenska supportrar ramsan ”Abide With Me”.18 Från och med 1960-ta- under åtminstone första halvlek, vilket inte let förändrades situationen. Desmond Morris hjälpte det svenska laget, som på national- lyfter fram Chile-VM 1962 som ett viktigt dagen förlorade med 0-1 på Råsunda i Solna. evenemang i detta sammanhang (a.a.). En- Under bortamatchen mot Malta på Ta’Qali- ligt Morris levde de äldre traditionerna kvar stadion i Attard hörde jag ramsan sjungas en men fick konkurrens av influenser från flera gång i andra halvlek, troligen av supportrar håll, bland annat från Medelhavsländernas för hemmalaget och under en period då det och de sydamerikanska ländernas sjungande maltesiska laget hade flyt i spelet. Bortalaget och trummande supporterkultur. Samtidigt Sverige vann ändå matchen med 0-1 efter ett påverkade den nya pop- och rockmusiken. snöpligt självmål av hemmalaget. Vid Sveri- I England, där åskådarna åtminstone efter ges bortaförlust (1-0) mot Danmark på Par- mellankrigstiden tycks ha varit relativt tysta ken i Köpenhamn hörde jag också ramsan en under fotbollsmatcher, skall denna utveckling gång. Det var under första halvlek och den av allt att döma nu ha blivit påtaglig. På Liver- framfördes sannolikt av svenska supportrar. pools stadion Anfields ståplatssektion, ”Spion När Sverige mötte Albanien hemma på Rå- Kop”, föds uppenbarligen en för England ny sunda sjöngs ramsan åtminstone tre gånger i tradition med aktivt sjungande supportrar, en första halvlek samt två gånger i andra halvlek. företeelse som ska ha spridits över landet med Anmärkningsvärt är att den med eftertryck viss hastighet (a.a.).19 Nya politiska ström- sjöngs både direkt efter 3-0 för Sverige i för- ningar med vänsterliberala idéer torde också sta halvlek och efter det svenska mål i andra ha bidragit till att uttrycken blev skarpare, och halvlek som senare skulle bli slutresultatet en liknande utveckling som den i England sker 4-1; bägge gångerna med visshet av svenska i Sverige under 1970-talet (Sandgren 1996:3). supportrar, så möjligen är det en ramsa för Tidigare hade förvisso publiken i Sverige he- medgång. Melodin torde inte vara förändrad i jat både aktivt och högljutt, men precis som i dessa sammanhang, utan uppfattas i hög grad England kunde en välbesökt arena stundtals som riffet i låten ”Seven Nation Army” och vara märkligt stum. En sådan tystnad kunde trallas således i synonym tonart.21 infinna sig under 1940-talet på Helsingborgs Bruket av supporterramsan finns också IF:s arena Olympia och kan så även idag, trots beskrivet av sportjournalister, som i inter- att laget behöver publikens stöd i en förmodad netupplagan av Sports Illustrated (SI.com). kritisk stund (Jönsson 2006:125). I artikeln menar Gabrielle Marcotti (2006) att under säsongen 2006 sjöngs ramsan flitigt Seven Nation Army av italienska AS Romas supportrar, särskilt Nämnda supporterramsa trallas, eller snarare när superstjärnan Franceso Totti gjorde mål.22 ”oas”, likt en melodisk siren: ”uuh, uh, uh, uh, Ramsan används också i andra situationer uh, uuuh, uh”. Att den används i Europa är ett än till fotboll. När min dotter tog studenten faktum.20 Jag har själv hört den sjungas när i Lund i juni 2008 sjöng hennes klass den jag sett fotboll i tv och minns den från flera samtidigt som de stod på ett lastbilsflak. När matcher under EM 2008 i Schweiz/Österrike. min son tog studenten året därpå, upprepades
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 135 2010-10-15 15.37 136 Patrik Sandgren samma visa. Under studentveckan i Lund i ”bästa rocklåt”, och har av tidskriften New juni 2009 hörde jag på samma sätt gymnasie- Musical Express nominerats till ”femte bästa studenter gång på gång vråla ramsan, såväl rocklåt” i världen 1996–2006 (Rocklist.net). dag- som kvällstid. Under samma vecka hörde Gruppen, som är en duo, består av Jack White jag också förlagan spelas i en bilstereo med på gitarr och sång samt Meg White på trum- vad som uppfattades som full volym. Bilen mor. Som efternamnen antyder har de varit var fylld av studentmösseprydda gymnasister gifta. Paret ska idag vara skilda, men gruppen och bilrutorna var nervevade. är fortfarande aktiv. Senaste studioalbumet, Ramsan sjungs uppenbarligen även på Icky Thump, är från 2007 och 2010 släppte andra uteställen. I en artikel i Aftonbladets gruppen sitt första livealbum, Under Great bilaga Nöjesbladet (2009) beskriver Markus White Northern Lights. Ett av gruppens ut- Larsson detta som självupplevt på en krog i märkande drag är att den med få instrument Grebbestad, Bohuslän: ”Jag och en polare från skapar tungt klingande rockmusik. De an- Uddevalla hade tråkigt på en krog och alldeles vänder sig primärt av enbart gitarr, sång och för mycket diesel i blodet. Vi började nynna trummor, vilket grundar sig i det faktum att ’Seven Nation Army’ och slå takten i bordet. de är en duo. Någon gång använder de andra Det kändes som om den fullpackade krogen instrument som piano och marimba, dock inte träffades av blixten. Efter ett par sekunder elbas. Låten ”Seven Nation Army” är upp- skrek hela lokalen samma låt. Folk hoppade byggd av just gitarr, sång och trummor och upp och ner på borden, krossade ölglas och ger den minimalistiska men ändå vägande ton överröstade det obligatoriska coverbandet” som kännetecknar gruppens musik. 4/4-tak- (a.a.:8). ten i låten är dessutom väl understödd av de ”Seven Nation Army”23 är gjord av ”in- konsekventa trummorna som påminner om dierockgruppen” 24 The White Stripes, hem- marschtakt.25 Den halvakustiska elgitarren mahörande i Detroit, USA. Låten ligger som stämd i öppet ”A” spelar det framträdande första spår på albumet Elephant och släpptes riffet som en enstämmig melodi (e-e-g-e-d- i april 2003. En video gavs ut parallellt. Lå- c-b) med oktavpedal, dessutom distorderat. ten har fått flera utmärkelser och gjorts i flera Att gitarren är nedåt oktaverad gör att den i coverversioner. Den fick enGrammy 2004 för stort sett låter som och delvis har funktionen
Studentvecka i Lund 2008. Gymnasieutgångsklass skanderar. Foto: Patrik Sandgren.
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 136 2010-10-15 15.37 Seven Nation Army 137 av elbas. Vid sidan om riffet spelar gitarren genomgångston, samt den sjunde tonen, ”b”, en något mindre framträdande, bluesinspire- vilken ligger på relativt obetonad taktdel, har rad ackordprojektion med ”slide”, och efter tagits bort. motsvarande mönster som melodiriffet. Motsvarande exempel 7B är därtill utrustat med kursiverade siffror som ledsagar noter- Undersökning nas/tonernas ordningsföljd för var melodi. Frågan är alltså om supporterramsan har en Vidare är tillfogat raka siffror som anger takt- struktur som kan anslutas till retramsan. Noter delarna inklusive motsvarande not/notgrupp, är ett bra redskap vid analys av musik och samt gemener som förtydligar beteckningarna jag har därför transkriberat den förstnämnda för var not.28 melodin till noter (exempel 6).
I notexempel 7A har jag samlat de bägge me- lodierna. Det översta systemet motsvaras av supporterramsan (e-moll) och det understa av retramsan (C-dur). Märk att melodierna inte är noterade i samma tonart.26 Supporterramsans material av toner är före reduceringen och enligt en stigande skala i e-moll: e, g, b, c, d. Likheterna mellan de bägge melodiernas Retramsans motsvarande material är i C-dur: struktur framträder tämligen tydligt redan i e, g, a. Om vi roar oss med att lägga ihop avskalade exempel A, åsyftande melodilinje, stoffet blir det sålunda: c, d, e, g, a, b; det vill tonupprepningar och små fallande terser. Någ- säga nära en komplett skala i antingen e-moll ra tydliga skillnader mellan melodierna kan eller C-dur. ”Fiss” i e-moll alternativt ”f” i emellertid noteras: I retramsans variation med C-dur saknas, vilket gör att den överstigande parentes bildas en stigande kvart mellan tredje kvarten och dissonanta intervallet ”Tritonus” tonen ”e” och fjärde tonen ”a”. Melodin sti- fascinerande nog inte kan åstadkommas ens i ger i varianten utan parentes på motsvarande teorin. Närmare bestämt intervallen ”c-fiss” ställe med en stor sekund från ”g” till ”a”. eller ”f-b”, och vardera omvändningar.27 Dessa möjliga intervall motsvaras i supporter- Resultatet efter reduceringen ses i det ramsan närmast av den stigande lilla tersen mittersta av de tre notsystemen. Ingreppen från andra tonen ”e” och tredje tonen ”g”, är små och endast den femte tonen, ”d”, en vilken dock inleds på taktdelen före. Den sti- gande tersen medför att supporterramsan har karaktär av moll, medan retramsans fallande lilla ters mellan fjärde tonen ”g” och fjärde tonen ”e” ger prägel åt dur. Rytmiskt sett är melodierna också något olika. De återkom- mande punkteringarna i supporterramsan ger en svängigare melodi; en sådan avvikelse får dock ses som en normal variation i jämförelse med likartade melodier.
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 137 2010-10-15 15.37 138 Patrik Sandgren De två melodierna blir obestridligen skap- celererar och eldar på. Även den långa sjätte liga tersstämmor på varandra när de jämförs tonen, ”c”, upplevs något starkare när den så här teoretiskt. De två inledande tonerna i sjungs. Detta kan tolkas som en effekt av att supporterramsan ligger i detta avseende en röstens bränsle – luften – så att säga förbrukas liten ters under hur ”retramsan” noteras. Det- i en längre näst sista ton. Den undre grafen samma gäller förhållandet mellan den förstas visar melodins harmoniska ställning, vilken fjärde ton ”e” och den senares femte ton ”g”. arbetar sig från tonikan mot dominanten och Retramsans fjärde ton ”a” är som nämnts kan okonstlat komma åt grundtonen vid en ett undantag, och en tydlig konsonans med eventuell omtagning av sekvensen. I ret- jämförelseobjektet saknas därmed. De bägge ramsans fall kan denna gest i princip tolkas melodiernas sjätte ton är också ett tersförhål- motsvarande men inverterad. lande då supporterramsans ”c” ligger en stor Melodiers likheter kan visserligen vara ters under retramsans ”e”. ett resultat av tillfälligheter och reducerings- Är likheterna betydelsefullare än olikheter- metoder kan möjliggöra övertolkningar. En na i komparationen ovan? Förvisso kan tings kritiker kan följaktligen anmärka på att min likheter vara lättare att identifiera än deras undersökning inte säger mycket mer än att olikheter, beroende på att gemensamma näm- de jämförda melodierna imiterar den före- nare kommunicerar på ett överordnat plan. kommande musikkulturen, eller i bästa fall Det vill säga ju mer lika strukturerna är före- gnolar ur samma sångbok. Jag har närmare bilderna, desto lättare är det för en samfälld undersökt en supporterramsa, vilket såklart åhörare att känna igen eller för en analytiker begränsar antagandena, även om andra ex- och strukturlyssnare att dra slutsatser. I det un- emplifierade ramsor i artikeln stöttar och ut- dersökta fallet torde strukturerna vara tillräck- vidgar empirin. Beröringspunkterna mellan ligt lika för att motivera någon förbindelse, retramsan och supporterramsan/riffet stöds vilket inte betyder att olikheterna skulle sakna ytterst av dess kontextuella samband, och här värde eller för all del originalitet. uppstår nog få tvivel kring artikelns poäng. Exempel 8 ger en föreställning om suppor- Båda melodierna förekommer ju i ett popu- terramsans möjliga musikaliska gester. Detta lärt och snarlikt sammanhang. Dessutom kan görs med hjälp av ord, romerska siffror och både fotboll och popmusik liknas vid en lek, grafiska linjer (jfr Middleton 1993:177ff). ibland en ganska näsvis och ouppfostrad så- Melodin återges i exemplets övre graf som dan, precis som barns ömsesidiga retande har en kort linjär berättelse kopplad till röstens drag av humor och energisk uppriktighet. Att in- och utandning. Strukturen är här formad själva retramsan är absolut universell är nog som en diskursiv båge; melodin strävar alltså svårt att övertygas om. Detta är å andra sidan efter att återvända, vilket är konventionellt inte avgörande för hur den kommunicerar när i populärmusik. I mitten uttrycker melodin den väl fått fäste i sociala sammanhang. Sam- också en emfas understödd av högsta tonen manfattningsvis kan sannolikt de kontextuella ”g”. Denna betoning kan även höras i The sambanden, i kombination med att åtminstone White Stripes förlaga, speciellt när låten ac- vissa element i de två melodiernas uppbygg- nad tycks elementära för sjungande männi skor, förklara de två melodiernas motsvarig- heter på såväl strukturell, gestikulerande som kommunicerande nivå. Ytterligare en parameter att lägg märke till är titelns, textens samt videons symboliska
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 138 2010-10-20 10.14 Seven Nation Army 139 värdemätare i anknytning till låten ”Seven snår”, med en melodi lik retramsans. De fyra Nation Army”. Tecknen understryker här första tonerna är i princip identiska, och om tveklöst en tydlig kamp- och hotsituation.29 förslagsvis de nästkommande sex tonerna Den inledande strofen lyder: reduceras åstadkoms den prima ”retramsa” som ses i exempel 10. I’m gonna fight ’em all Ömsesidiga elakheter i supporterramsorna A seven nation army couldn’t hold me back förekom i Sverige redan på 1930-talet, även They’re gonna rip it off Taking their time right behind my back om uttryckssätten på den tiden inte alltid uppskattades av dem som hyllade ”gentle- Påståendet att Club Brugges supportrar, med mannaidealen” (Andersson 2002:494).32 En det lite hotfulla namnet ”Blue Army”, var först sådan tvåsidig etnocentrism är i andra sam- ut med att använda låten som supporterramsa manhang inget nytt. Liknande fenomen fö- blir således intressant.30 Historiskt sett har rekom ju tidigare i form av tråkningar och ju marscher använts i krigiska sammanhang marknadsslagsmål mellan drängar från olika bredvid andra mer eller mindre fredliga si- trakter, vid sidan av bråk i städerna mellan tuationer. I inledningen nämnde jag härvidlag olika sociala klasser (Bringéus 1986:187).33 ”Triumfmarschen” som ett talande exempel IFK Göteborgs supportrar sjunger å andra si- på en marsch som både använts till fotboll dan ironiserande ramsor om sin egen lokalitet och till kontroversiella politiska situationer.31 och situation, ramsor som kan ha sitt ursprung i motståndarlagens supportrar. Ett i fotbolls- Kontinuitet och förändring kretsar välkänt exempel är ramsan ”alla heter Eventuellt kan dagens utmanande uttrycks- Glenn i Göteborg”, vilken härstammar från sätt, som grova sångtexter jämte mer konkreta tidigt 1980-tal då Göteborgsklubben hade duster, tolkas i högre grad vara riktade mot fyra ”Glenn” i laget. Flera varianter på denna rivaliserande supportrar än mot spelarna, do- ramsa finns, alla med matchande budskap. maren, matchens resultat eller regelverket (jfr Exempel är ”alla rensar fisk i Göteborg” och Jönsson 2006:128). Exempel 9 visar i detta ”alla jobbar svart i Göteborg”. Ramsan, som sammanhang en signifikativ ramsa, ”Så göra är marschlik i både rytm och melodi, bygger vi när vi krossa Göteborg”, som AIK:s sup- på en sekvens som upprepas med knapp varia- portrar också sjöng under cupfinalen 2009 på tion; exempel 11 visar första frasen. Melodin Råsunda i matchen mot IFK Göteborg. Den har vissa strukturella likheter med retramsan, är en parafras på den traditionella sång- och som tonupprepningar och fallande terser. dansleken ”Så går vi runt kring ett enebärs- Beträffande den historiska omfattningen av fotbollssupportrarnas uttrycksfullhet tycks en utvidgning ha skett från 1960-talet, i varje fall i Nordeuropa och särskilt i de större tävlings- sammanhangen. Även om olika former av påhejande förekommit tidigare, har dagens tonfall på läktarna sannolikt en grund i utveck- lingen av den samtida pop- och rockmusiken
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 139 2010-10-15 15.37 140 Patrik Sandgren och dess ideal. Utöver beskådandet av själva traditionella vaggvisor som förekommer på nordiskt spelets oförmedlade spänning och dragnings- område, där jag ytterligare konstaterat grundläg- kraft, tillkommer utan tvivel behovet av att gande melodiska strukturer och diskuterat deras betydelser (Sandgren 2000; 2008). förädla idoldyrkan och omvandla vardagliga 3 ”Triumfmarschen” har förr använts i kontrover- kamp- och hotsituationer. De sånger som siella sammanhang. Redan i Bologna år 1923 ska sjungs av supportrarna, vid sidan av mer of- chauvinisten Benito Mussolini ha använt marschen ficiell musik som också kan ha marknadsinrik- i propagandasyfte. Under en parad ska han ha suttit i tade syften, associerar gärna till begrepp som en bil ledsagad av trumpetare som spelade marschen nationalism, släktskap och gemenskap. De (Melograni 1976:226). musikaliska formuleringarna förbinds följ- 4 Sångerna kan vara mer eller mindre melodiösa. aktligen med de sociokulturella. Till fotboll Utpräglade hejarklacksramsor kan vara nog så en- sjungs sannolikt melodiska strukturer som toniga och rytmiska, emellanåt ackompanjerade av är kopplade till människors grundläggande handklappningar. röstbaserade uttrycksmöjligheter. Flera av de 5 Alf Björnberg menar att ”mainstreammusik” be- sånger som används av fotbollssupportrarna varar en ”negativ consensus”, den snarare skjuter undan så få människor som möjligt än lockar till tillhör också ett gemensamt melodikapital, sig dem (1987:49). En sådan teori kan diskuteras det vill säga tongångar som kanske hängt med men säkert avgör andra värden än enbart de ”este- från barnsben. tiska” hur människor uppskattar musik. Björnbergs tes kan anslutas till Theodor Adornos idéer om att Patrik Sandgren, FM populärmusiken till skillnad från konstmusiken kan Institutionen för kulturvetenskaper, Lund fungera ”utan sammanhang”. Adorno menar om populärmusiken, att: ”It would not affect the musi- Noter cal sense if any detail were taken out of the context; 1 Johan Huizingas teori om ”den magiska cirkeln” the listener can supply the ’framework’ automati- kan användas för att förklara vissa kulturella möns- cally, since it is a mere musical automatism itself” ter. Likväl har teorin under senare år kritiserats av (1990:303). exempelvis dataspelsforskare. Huizingas idé har 6 Musiken kan uppfattas som ett språk som det talade, som utgångspunkt att inom ”kretsen” finns regler fastän musiken sannolikt har lättare att överbrygga som i somliga avseenden står utanför verkligheten, betydelsen av sociala konventioner även i särskilda men som ändå kan förklara realiteter. Aktuella idéer kulturer och subkulturer. Claude Lévi-Strauss me- vill göra gällande att åtminstone dagens virtuella nar att myten känns igen som en myt för att den dataspelssfärer är mer komplexa än så (Jakobsson berättar något. Han beskriver den sålunda: ”Its sub- & Pargman 2008:227f). Om fotbollens särpräglade stance does not lie in its style, its original music, or arenor verkligen spelar med allmänna eller särskilda its syntax, but in the story which it tells” (a.a.: 210). regler kan diskuteras. I flera avseenden torde fot- En tolkning av detta blir att i musik är det mindre bollens skådeplatser vara transparenta, också med de sedvanliga reglerna som fastställer förståelsen, tanke på de alltmer lierade ekonomiska intressena. utan mer strukturen eller uttryckssättet om man så 2 Identitets- och samhörighetsstärkande signaturer vill. besläktade med politiska, idealistiska och religiösa 7 Hyllningssången ”Åh vi älskar Malmö FF” (Holm- kampsånger därtill nationalsånger. Som utgångs- ström & Svensson) som lanserades 2004 kan vara punkt för dessa två seminarieuppsatser låg till viss ett överlappande fall. Exempel 1 visar de två första del en enkätundersökning som jag gjorde 1996 takterna av melodin. Syftet med att skapa en ny bland svenska dam- och herrlag i Damallsvenskan MFF-hymn var att etablera en tidlös ballad som respektive Allsvenskan, inklusive bägge könens även supportrarna kunde ta till sig (MFF.se). Detta näst högsta Division 1, vilken numera benämns lyckades tydligen; före match spelas musiken upp Superettan hos herrarna. I två senare publikationer i högtalarna och klacken sjunger med. Låten är ny- har jag undersökt svenskproducerade poplåtar samt komponerad men delar av melodin har stora likheter
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 140 2010-10-20 10.14 Seven Nation Army 141 variationer av repeterande smådelar i satsen utskri- vits för att ej komplicera notbilden” (a.a.:28f). 10 Föresatsen är att ge ytterligare dimension till un- dersökningen, eftersom musikens betydelsebärande beståndsdelar kan tolkas dubbeltydiga och transpa- med ”Aldrig ska jag sluta älska dig” (Winge Leisner renta; således ett bidrag till att utjämna den tidvis & Gardell). Denna skrevs till Helena Bergström i rådande tudelningen inom musikforskningen att filmenLivet är en schlager (2000) och sjöngs även samma musikstrukturer tvunget tolkas som antingen av Jonas Gardell som pauslåt under Melodifestiva- neutrala eller som konnotationer. Autonomt inrik- len 2003. tade musikanalyser inriktar sig i detta avseende 8 I artikeln behandlas melodin i supporterramsan och tydligare på musikens självständiga mening och riffet i princip som samma eller ekvivalent. använder oftare noter och andra grafiska hjälpmedel 9 I första hand avlägsnas återgångstoner, genom- i den vetenskapliga diskursen; betydelsebärande gångstoner, upptakter, toner på obetonade takt- och postmodernt influerade analyser strävar å andra delar och mindre accentuerade toner. Borttagna sidan mer efter att med enbart ord utan noter och toner ersätts med paustecken i den nya notbilden. grafik förklara musiken i explicita termer av känslor Metoden kan förvisso tillämpas på melodier som och associationer (Edström 2009:44ff). Jag förordar från början uppfattas ha en likhet med mallen, på en mer pragmatisk inställning och menar att olika melodier undersökaren hört och reflekterat över. En angreppssätt kan kombineras. sådan granskning innefattar ett tämligen subjektivt 11 Retramsan och liknande strukturer förekommer, urval. Alternativt kan ett mer slumpmässigt urval sannolikt både omedvetet och medvetet, i refrängbä- ske av melodier forskaren har en mindre uppfattning rande delar av svenska poplåtar som blivit populära om. En stötesten är att de olika möjligheterna att utomlands (Sandgren 2000:4ff). reducera kan bli talrikare ju längre melodierna är. 12 I egna undersökningar fann inte Bjørkvold säkra Så långt min metod nu är utvecklad anpassar den belägg för att den specifika retramsan, eller ”urform- sig därför bäst på kortare melodier, dylika ramsor, len” som han ibland lite djärvt kallar den, existerade motiv och melodiutdrag. bland barn i Ryssland. Senare fick han bruket be- I Sverige utfördes tidigt jämförande melodi- kräftat med hjälp av en förfrågan han skickade ut forskning: Tobias Norlind (1930) strävade efter till ryska forskare, även om dessa inte ansåg ramsan att utvinna och klassificera signifikativa motiv och så ofta uppträdande (1991:100f). formler ur ett större material av den äldre svenska 13 Även om supportrarna möjligen sjunger mer i dag, folkmusiken: från rop, dansvisor och instrumental- är knappast livlig och högljudd fotbollspublik något musik. Han försökte alltså bryta ner ett komplext nytt. Torbjörn Andersson tar upp fall både i Sverige material till ett mer betecknande. I sammanhanget och i England där publiken ansetts påfrestande. I lyfter Norlind bl.a. fram slutkadensens utvidgade England var publiken bråkig redan under slutet av roll i dansvisan i jämförelse med ropet (a.a.:11). I 1800-talet, för att lugna ner sig under mellankrigsti- en undersökning gör Carl-Allan Moberg (1950) i den (Andersson 2002:244). I Sverige blev det fart på princip tvärtom även om innebörden är besläktad publiken i början av 1900-talet, vilket sammanföll med Norlinds. Moberg använder istället en enda med ”arbetarlagens” etablering (a.a.:226ff). Under karakteristisk melodi för att försöka konstatera ett samma årtionde uppfattades ibland den svenska tema med variation innanför ett flertal folklåtar, publiken som riktigt ostyrig, medan en förbättring av förvisso likartad struktur. Som mall använder ska ha skett under slutet av 1930-talet när fotbollens han den ålderdomliga ”fiskeskärsmelodin”, vilken anseende stärktes i samförstånd med folkrörelserna; ofta förekommer i svenska barn- och vaggvisor. På samtidigt blev publikens uttrycksfullhet mer accep- vedertaget sätt jämför Moberg melodierna med mal- terad (a.a.:512). Det svenska ståhejet under 20-talet len och undersöker likheter i intervaller och form. kunde förstås inte jämföras med vad som kunde ske Han återger ingen direkt reduceringsmetod men i Centraleuropa, Sydeuropa och Latinamerika, där vidrör konceptet i en kommentar om sitt undersökta svenska pressen rapporterade om en publik som material: ”I enstaka fall ha likväl ej alla rytmiska emellanåt var livsfarlig (a.a.:509).
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 141 2010-10-15 15.37 142 Patrik Sandgren 14 Det finns antika skrifter på latin vilka lär beskriva bliken. Ett aktuellt exempel gäller den omtvistade att publiken vid gladiatorspel var högljudda. Ett ”vuvuzelan”. Detta (leksaks)instrument av plast exempel är Terentius (ca 190–159 f.Kr.) komedi sägs härstamma från Sydafrika och från början ha ”Hecyra” (Brink & Kopiez 1998:27). varit en cykeltuta i plåt med borttagen gummiblåsa 15 ”Mogna” män som spelar fotboll mot yngre kvinnor (Wikipedia.org). Vi talar alltså om en kategori av tycks ha förekommit som fenomen. Från Brösarp ”fattigmansinstrument”, som kan ha sitt ursprung i berättas att 1953 ska ett yngre damlag (”töser”) ha ”när musikintresset var större än vad de ekonomiska spelat mot ett lag av ”gubbar” i den s.k. ”Gubba- resurserna medgav” (Hjelmström-Dahl 1967:29). matchen i Brösarp” (SMS B065:02). På händelsen ”Vuvuzelan” användes flitigt av publiken under skrevs samma år en tillfällighetstext av Börje Jo- Fotbolls-VM 2010 i Sydafrika och dövade effektivt hansson i Brösarp, sedermera reporter på Ystads de flesta andra ljud, för både tv-publiken, spelarna Allehanda (a.a.). Melodin var ”Stadsbudsvisan”, och åskådarna på läktarna. Det överdrivna blåsandet som var ett av Sigge Fürsts kända nummer och som av en mängd supportrar kan, åtminstone hört ur skrevs 1943 av Paul Robland (1911–1989). tv:n, liknas vid att sticka in huvudet i ofantlig bi- 16 År 2006 hade de en hit med ”Who’s da Man” kupa. Föremålet, som även benämnts ”djävulstuta”, som hyllar svenske landslagsspelaren Zlatan frambringar normalt endast ett oregelbundet ”bess”, Ibrahimovi´c. vilket inte hindrat elektronikartisten Håkan Lidbo 17 Svenska låtar som patriotiskt hyllar bl.a. fotboll att göra ett musikaliskt konstverk av dess ton. Detta har förekommit tidigare. Ett regionalt exempel är har han gjort i samarbete med trumpetaren Martin marschen ”Skånsk idrottstrall” eller ”Här kommer Q. Larsson som jämför instrumentet med ”en kort mannarna från Skåne” (Luf, SMS N 200), ett mu- näverlur” (Sverigesradio.se). Det senaste i ämnet är siktryck från 1919 med text av Wilhelm Hagqvist att Uefa förbjudit tutan på europeiska stormatcher och musik av pseudonymen Max Keller (Yngve för att ”värna den europeiska fotbollskulturen med Dahlqvist). sånger och utrop från publiken” (Aftonbladet.se). 18 Enligt David Barber (2007) ska sjungandet av ”Abi- 22 Enligt den omtvistade internetencyklopedin Wi- de With Me” ha varit en ritualiserad del av engelska kipedia sjöngs ramsan troligen för första gången FA-cupens final sedan 1927 och åtminstone t.o.m. i ett större fotbollssammanhang den 22 oktober 2007. 2003 av belgiska Club Brügges supportrar ”Blue 19 Särskilt exemplifierat i Liverpoolgruppen Gerry Army”. Detta skall ha skett i en match mot italien- and the Pacemakers cover av låten ”You’ll Never ska klubben AC Milan; artikeln lämnar ingen källa Walk Alone” (Rodgers & Hammerstein II). Denna till påståendet. Märk att ”Blue Army” även är det låt, som 1963 toppade Englandslistan, är Liverpool informella namnet på den amerikanska rockgruppen FC:s officiellahyllningssång. Aerosmiths ursprungliga fans; namnet lär komma 20 I USA är inte gängse fotboll (”soccer”) lika populär av att de bar denimjeans och jackor (Aerosmithfans. som i Europa. I Pennsylvania används ”Seven Na- com). tion Army” ändå av supportrarna för universitets- 23 ”Indie” (indierock, indiepop etc.). Uttrycket här- lagen Penn State Nittany Lions på deras matcher stammar sannolikt från engelskans ”independent” i ”amerikansk fotboll” respektive basket. Support- och kopplas till grupper som åtminstone i början rarna ”oar” ramsan samtidigt som de ackompanjeras av karriären ger ut sin musik på små oberoende av universitetets marschorkester Penn State Blue skivbolag. Band (YouTube). Musikens tillämpning är i detta 24 I internetupplagan av The Boston Phoenix beskrivs sammanhang jämförelsevis officiell. en historia om att Jack White ska ha hört fel som 21 Det kan vara vanskligt att helt säkert avgöra vilka barn och tolkat ordet ”The Salvation Army” (Fräls- i sjungande supporterskaror som sjunger mer eller ningsarmén) som ”The Seven Nation Army”, därav mindre korrekt i relation till förlagan, samt vilka titeln på låten (Joseph Patel 2003). Enligt Wikipedia supportrar som alls sjunger och vilka som stöder ska riffet i ”Seven Nation Army” vara inspirerat av vilket lag. Hur viktigt detta är för en eventuell un- huvudtemat i den österrikiske kompositören An- dersökning beror på syftet och frågeställningen. ton Bruckners (1824–1896) femte symfoni. Jag har Ett delikat problem är om andra ljud överröstar pu- kontrollerat och det finns tveklöst påtagliga likheter
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 142 2010-10-15 15.37 Seven Nation Army 143
med Bruckners marschlika tema, vilket presenteras första gången av cello och altfiol i första satsens takt marsch för en reducering (exempel 12). Avgjort har 55 (exempel 5). För hela musikstycket se William triumfmarschens mittparti (takt 3-4; min reducering and Gayle Cook Music Library (Indiana.edu). i undre notsystemet) en struktur som är lik retram- 25 Det är vedertaget att åtskillig samtida populärmusiks san, även om skillnader också kan observeras. jämna trumrytm, ledsagat av spänningen mellan 32 Elaka supporterramsor, ”hatramsor”, är ett känt virvelkagge och bastrumma, har anknytning till fenomen. Innehållet i texterna kan vara mer eller paraden och marschrytmen. mindre motbjudande, inte sällan med billiga och 26 De två tonarterna ligger direkt intill varandra i sexuella antydningar. En del är förstås godmodigare. kvintcirkeln, vilket ger en nära relation. Det kan På 1930-talet ska Kungsholms läroverks support- diskuteras om retramsan verkligen bör sättas in i rar efter en vinst på Gotland ha ropat: ”Nu har vi ett dur/moll-harmoniskt sammanhang och inte han- sett Visby, nu ska vi-spy” (Andersson 2002:494). teras som en pentatonisk skala. Å andra sidan har När Malmö FF mött Helsingborg IF har Malmös retramsan sin plats i den förkovrade västerländska supportrar skanderat: ”Tina lagar äcklig mat”, vil- kulturen, även om den på strukturnivå kan kopp- ket anspelar på att tv-kändisen ”Mat-Tina” är från las till någon form av ”ursprunglighet”. Eller som Helsingborg. Ett annat exempel är när Djurgårdens Bjørkvold uttrycker det: ”Min principiella utgångs- supportrar år 2006 ska ha vrålat ”dags att deklarera, punkt är att alla kulturella uttryck är förankrade i det är visst dags att deklarera”, som var en insinua- den egna närkulturen och formade i ett konkret och tion på att en av Göteborgsspelarna då var misstänkt mänskligt sammanhang” (1991:121). för skattefusk (Flashback.org). 27 Siffror och bokstäver placerade inom klammer står 33 Nils-Arvid Bringéus (2007:122) kopplar det till för reducerade toner eller för potentiella nästkom- Alfred Radcliffe-Browns begrepp ”joking relation mande toner inklusive dess taktdelar. Retramsan ships” vid en beskrivning av möhippans och som noteras i C-dur och som inleds med ters ”e” svensexans inslag av ”tillåten” mobbing. I vissa kan därför tolkas sträva mot grundtonen ”c”. Sup- fall torde rimlig retsamhet mellan fotbollssupportrar porterramsan/riffet som noteras i e-moll kan på mot- betraktas snarlikt. Med andra ord, inom en övergri- svarande sätt tolkas sträva mot upplösning i ”e”. pande sub/delkultur finns underförstådda normer De streckade pilarna anger således en hypotetisk som kan tillåta hån. Eller som Radcliffe-Brown själv rörelse. beskriver det: ”There are many varieties in the form 28 Detta i musikteorin särskilda och begreppsmäs- of this relationship in different societies. In some in- siga intervall, som innefattar tre heltonssteg, ska stances the joking or teasing is only verbal, in others ha undvikits i kyrklig musik under medeltiden på it includes horse-play; in some the joking includes grund av dess exceptionella dissonans och bristfäl- elements of obscenity, in others not” (1961:90). liga sångbarhet. Intervallet har kallats ”diabolus in musica” eller ”djävulens intervall” (se t.ex. Sohlex). Referenser 29 I videon marscherar skelett i stridsmundering i takt Arkiv med musiken (YouTube). Folklivsarkivet i Lund Skånes musiksamlingar, 30 Märk att svenska AIK:s supportrar kallar sig ”Black B065:04, N 200. Army”. Begreppet kan också kopplas till den Bildarkivet, B 33610. oövervinnliga ungerska armén eller ”Fekete sereg”. Denna armé som till stor del ska ha bestått av lego- Intervju soldater och var ”equipped in blackened armour”, Georg ”Åby” Ericsson, 1996-12-17 (telefon). opererade under andra halvan av 1400-talet, under kung Matthias Corvinus (Nicolle 1988:12). 31 För den skull kan jag inte låta bli att utsätta Verdis
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 143 2010-10-15 15.37 144 Patrik Sandgren TV-program fotboll och maskuliniteter. Stockholm. Carlsson TV6 2009-06-06. Fotboll. ”Sverige-Danmark”. Bokförlag. TV4 2009-09-09. Fotboll. ”Malta-Sverige”. Hjelmström-Dahl, Birgitta 1967: Träskofiolen i Skåne. TV5 2009-10-10. Fotboll. ”Danmark-Sverige”. Uppsala universitet. TV6 2009-10-14. Fotboll. ”Sverige-Albanien”. Hochfeld, Karsten 1987: Aspekte des Verstehens in der Kommunikation von Kindern im Vorschulalter. Diskografi Frankfurt: Peter Lang. Robyn. Robyn is here. BMG 1997. Huizinga, Johan (1938) 1945: Den lekande människan. The White Stripes. Elephant. V2 Records 2003. Stockholm. Natur och Kultur. Jakobsson, Peter & Pargman, Daniel 2008: Do you be- Tidningsartiklar lieve in magic? Computers game in everyday life. Aftonbladet, Nöjesbladet 2009-07-26. Riffet som blev European Journal of Cultural Studies 11(2). en diabolisk pandemi. Markus Larsson. Jönsson, Lars-Eric 2006: Högmässa eller väckelsemöte. I nöd och lust. Helsingborg: Liljedahl. Litteratur Kopiez, Reinhard 1990: Fußball – und was die Deut- Adorno, Theodor W. (1941) 1990: On popular music schen so dabei singen. Musica 44 (6). (with the assistance of George Simpson). I: Frith, Kopiez, Reinhard 1992: Noch einmal: Fußball-lieder. Simon & Goodwin, Andrew (red.), On record: rock, Musica 46 (4). pop and the written word. London: Routledge. Lévi-Strauss, Claude (1963) 1977: Structural Anthro- Andersson, Torbjörn 2002: Kung fotboll. Den svenska pology. Harmondsworth: Penguin books. fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till Lundgren, Bosse 2007: Att älska ett fotbollslag på 1950. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokför- avstånd: En etnologisk studie om Malmö FF sup- lag Symposion. portrar boende i Stockholm. Institutionen för genus, Berger, Arthur Asa 1991: Media analysis techniques. kultur och historia. Södertörns högskola (B-upp- Newbury Park: Sage. sats). Bjørkvold, Jon-Roar 1985: Den spontane barnesangen Melograni, Piero 1976: The Cult of the Duce in Musso- – vårt musikalske morsmål. Oslo: Cappelen. lini’s Italy. Journal of Contemporary History 11 (4). Bjørkvold, Jon-Roar 1991: Den musiska människan. Middleton, Richard 1993: Popular music analysis and Stockholm: Runa. musicology – bridging the gap. Popular Music 12 (2). Björnberg, Alf 1987: En liten sång som alla andra. Moberg, Carl-Allan 1950: Två kapitel om svensk folk- Melodifestivalen 1959–1983. Institutionen för mu- musik. Ro, ro till fiskeskär. Svensk tidskrift för mu- sikvetenskap, Göteborgs universitet. sikforskning. Bourdieu, Pierre 1999: Den manliga dominansen. Gö- Morris, Desmond 1981: Fotbollsfolket. Stockholm: P.A. teborg: Daidalos. Norstedt & söner. Bringéus, Nils-Arvid 1986: Människan som kulturva- Nicolle, David (1988) 2004: Hungary and the fall of relse. Stockholm: Liber. Eastern Europe 1000–1568. Oxford: Osprey. Bringéus, Nils-Arvid 2007: Livets högtidsdagar. Stock- Norlind, Tobias 1930: Hur gammal är den svenska folk- holm: Carlsson Bokförlag. musiken? Svensk tidskrift för musikforskning. Brink, Guido & Kopiez, Reinhardt 1998: Fußball- Näslund, Moa 2009: ”Bajen är en livsstil – ingen Fangesänge. Eine FANomenologie. Würzburg: Kö- hobby”: Hur gestaltar sig Hammarby IF:s fotbolls- nigshausen & Neumann. supporterkultur. Institutionen för kultur och kom- Eco, Umberto (1973) 1987: Vad kostar ett mästerverk? munikation, Linköpings universitet. Stockholm: Bromberg. Oksaar, Els 1988: Aspects of Creativity: Interaction Edström, Olle 2009: Sång och musik – förr och idag. al Strategies of Mono- and Multilingual children. Säg det om toner och därtill i ord. Stockholm: Carls- Children’s Creative Communication. Lund: Lund son Bokförlag. University Press. Elias, Norbert & Dunning, Eric 1986: Från riddarspel Radcliffe-Brown, Alfred Reginald (1952) 1961: Struc- till fotbollscup. Stockholm: Atlantis. ture and function in primitive society. London: Cohen Fundberg, Jesper 2003: Kom igen, gubbar! Om pojk- & West.
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 144 2010-10-15 15.37 Seven Nation Army 145 Sachs, Curt 1962: The Wellspring of Music. Jaap Kunst Elaka ramsor? Flashback.org [https://www.flashback. (red.). Hague: Martinus Nijhoff. org/t276583]. Sandgren, Patrik 1996: Populärmusik & fotboll. En stu- The Greatest Tracks Of The Decade 1996 – 2006. Rock- die av svenska fotbollsklubbars bruk av hyllnings- list.net [http://www.rocklistmusic.co.uk/nme_writ- sånger. Musikvetenskapliga institutionen, Lunds ers.htm#Tracks Of The Decade]. universitet. Joe Perry. Aerosmithfans.com [http://www.aerosmith- Sandgren, Patrik 1998: Populärmusikens tecken och fans.com/bios/joe.html]. myter. En analys av fotbollslåten Upp Häcken upp. Marcotti, Gabrielle 2006: Totti’s time. SI.com Sports Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds Illustrated. [http://sportsillustrated.cnn.com/2006/ universitet. writers/gabriele_marcotti/06/16/italy/]. Sandgren, Patrik 2008: Vad är Lavring? Funderingar Mff-hymnen på nya Swedbank stadion. YouTube. kring ett ord i en gammal vaggvisa. RIG nr 1. com [http://www.youtube.com/watch?v=1ZtHPe- Sohlmans musiklexikon. Stockholm 1975: Sohlmans bGVs&feature=related]. förlag. Patel, Joseph 2003: True believers. Boston Phoenix. Åbom, Åsa 2006: Den skrikande fotbollsmamman. com [http://bostonphoenix.com/boston/music/top/ Fotbollsmammornas engagemang i en fotbollsför- documents/02827372.htm]. ening. Institutionen för genus, kultur och historia. Rally in the Valley (”Penn State Blue Band”). YouTube. Södertörns högskola. com [http://www.youtube.com/watch?v=Mf_cAhy- fgsg]. Internet Sandgren, Patrik 2000: Varför är svensk popmusik så AIK-Göteborg 2009-11-07. YouTube.com [http://www. populär utomlands? Synpunkter på det ”svenska youtube.com/watch?v=imrbnGlncD0&feature= musikundret” och på det spontana i popmusikens related]. musikaliska språk. STM-online Vol. 3. Svenska sam- Alla heter Glenn i Göteborg. YouTube.com. [http:// fundet för musikforskning. Uu.se [http://www.musik. www.youtube.com/watch?v=_VZ0Y4AXB3w]. uu.se/ssm/stmonline/vol_3/psandgren/index.html]. Barber, David 2007: Abide With Me. TheFA.com. [http:// Seven Nation Army. Wikipedia.org [http://en.wikipedia. www.thefa.com/ TheFACup/FACompetitions/The- org/wiki/Seven_Nation_Army]. FACup/NewsAndFeatures/2007/CupFinal_abide]. Seven Nation Army. YouTube.com [http://www. Bespottad vuvuzela blir till skön musik. Sverigesradio. youtube.com/watch?v=6j7huh5Egew]. se [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?progra Uefa slår till mot vuvuzelan. Aftonbladet.se [http:// mid=83&artikel=3842104]. www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internatio- Bruckner, Anton, 1824–1896. Symphonies, no. 5, Bb nell/article7708658.ab]. major. William and Gayle Cook Music Library. In- Vuvuzela. Wikipedia.org [http://sv.wikipedia.org/wiki/ diana.edu [http://www.dlib.indiana.edu/variations/ Vuvuzela]. scores/aer3908/large/index.html]. Den nya MFF-hymnen är här! MFF.se [http://www.mff. se/Aktuellt/Nyhetsarkiv/2004/2004-03-15_1600. aspx].
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 145 2010-10-15 15.37 146 Patrik Sandgren SUMMARY Seven Nation Army – With a Riff That is Sung at Football Games This article investigates and discusses a football chant, a factor may have biological as well as environmental a riff from a popular rock song entitled “Seven Nation causes, where a combination of the two is likely. I’ve Army” by the rock group The White Stripes from used both musical notation and other graphic tools in Detroit, USA. The chant is sung by supporters at football my study, as one of the aims of the article was trying matches even in Sweden but also in corresponding social to make clear that music structures can accommodate contexts, as when high school students graduate or at both internal and external sense at the same time. That the pub. is to say that music communicates in parallel on several The survey, which was to by a reduction method levels that constantly overlap. In other words different compare the riff with a standardized formula that occurs musical meanings depend on each other whether they in children’s communicative songs, has shown that they are clear or implied. have more in common, even though there are some Historically it seems an increase occurred for the differences. These are interpreted more in the rhythm use of music at football games among both supporter and variation rate level than at the voiced, which means chants, which are variations of for example marches, that there are further reasonable grounds for believing hymns, popular songs, hits and other similar music, that the two melodies are structurally related. The and more official songs and tunes which often belong formula which is internationally widespread among to the corresponding musical idiom. Some significant children at play, also occur both directly and indirectly reasons for this could be the development of the modern in popular music; it can consequently be described as a pop and rock music, commercialism, people’s needs sign or code containing possible universal expressions. for excitement and search for identity, together with It is a mixture of music and language that can be close society’s various threats. to the fundamental human voice-based expression. Such
Rig-10-3-Art-Sandgren.indd 146 2010-10-15 15.37