DOCSLIB.ORG

Arkeologins Många Roller Och Praktiker : Två Sessioner Vid VIII Nordic TAG I Lund 2005

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Arkeologins Många Roller Och Praktiker : Två Sessioner Vid VIII Nordic TAG I Lund 2005 Arkeologins många roller och praktiker : två sessioner vid VIII Nordic TAG i Lund 2005 Bentz, Emma; Rudebeck, Elisabeth; Lekberg, Per; Jensen, Ola W.; Sandberg, Catrin; Synnestvedt, Anita; Regner, Elisabet; Eikrem, Kathrine; Häggström, Leif; Edenmo, Roger 2007 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Bentz, E., Rudebeck, E., Lekberg, P., Jensen, O. W., Sandberg, C., Synnestvedt, A., Regner, E., Eikrem, K., Häggström, L., & Edenmo, R. (2007). Arkeologins många roller och praktiker : två sessioner vid VIII Nordic TAG i Lund 2005. (Archaeology @ Lund; Vol. 1). Lund Univ., Dept of Archaeology and Ancient History. Total number of authors: 10 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 11. Oct. 2021 Arkeologins många roller och praktiker Två sessioner vid Red. Emma Bentz & Elisabeth Rudebeck med medverkan av Per Lekberg Archaeology @ Lund, vol. 1 2007 Lund University/Department of Archaeology and Ancient History Arkeologins många roller och praktiker Archaeology @ Lund, vol. 1 2007 Lund University/Department of Archaeology and Ancient History Redaktörer: Emma Bentz & Elisabeth Rudebeck med medverkan av Per Lekberg Grafisk form: Åsa Björklund, Malmö Kulturmiljö Omslagsbild: kollage av bilder från artiklar i volymen ISSN: 1654 - 4463 © Lund University/Department of Archaeology and Ancient History Innehållsförteckning Förord Emma Bentz, Elisabeth Rudebeck och Per Lekberg 6 Processes of professionalisation and marginalisation – a constructivist study of archaeological field practices in Sweden 1870–1910 Åsa Gillberg och Ola W Jensen 9 Skogens arkeologi – projektet Skog och Historia i Mellannorrland Catrin Sandberg 33 Fornlämningsplatsens oanade möjligheter – projektet Stora Rös Anita Synnestvedt 47 Alvastra kloster – arkeologi i Otto Frödins skugga Elisabet Regner 59 En diskusjon av bronsealderarkeologien si identitetsskapande rolle i lys av konstitueringa av det norske på 1900-talet Kathrine Eikrem 71 Riv reservaten! Tankar om arkeologi och kulturarvspolitik Per Lekberg 81 Förändringens år 1997 – från rapportberg till berg av kunskap Leif Häggström 93 Den arkeologiska omdömeskraften – om artikulationer av det arkeologiska källmaterialets variationer Roger Edenmo 107 Appendix Förord Denna e-bok har sitt ursprung i två sessioner vid Nordic TAG VIII i Lund år 2005. Samtidigt är den också den första volymen i en digital skriftserie, Archa- eology @ Lund, utgiven av Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Boken innehåller bidrag från de två sessionerna Arkeologihis- toriens praktiska sida, arrangerad av Emma Bentz, Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet och Arkeologins många roller i en tid av kon- struktivism och kunskapstillväxt, arrangerad av Elisabeth Rudebeck, Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet och Malmö Kulturmiljö. Sessionernas program och en lista över samtliga inlägg bifogas i Appendix. Med förhoppningen om att kunna publicera en antologi erbjöds samtliga före- dragshållare att efter avslutad konferens inkomma med artikelbidrag. Glädjande nog visade sig intresset vara tillräckligt stort för att vi skulle kunna gå vidare med planeringen av en publikation. I samband härmed erbjöd sig Per Lekberg, Riks- antikvarieämbetet, att medverka som redaktör. Vi vill tacka Magdalena Naum och Ann Tobin, Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds uni- versitet, för språkgranskning av engelska abstracts respektive hjälp i samband med publiceringen. Tack till Letterstedtska Föreningen för bidrag till formgivningen. Då inläggen på de två sessionerna, trots delvis skilda utgångspunkter, kom att ta upp ämnen som på olika sätt ansluter till varandra beslutade vi oss för en gemensam publicering med titeln Arkeologins många roller och praktiker. Titeln lyfter fram den bredd som de åtta inläggen tillsammans representerar, där arkeo- logins, och arkeologens, roll i samtiden ur olika perspektiv är ett återkommande tema. Detta kan ses som symptomatiskt i en tid då arkeologin som samtidsfeno- men är under debatt. I flera bidrag berörs även arkeologens roll som professionell yrkesutövare och de kompetenskrav som ställs på honom eller henne i olika sam- manhang. Åsa Gillberg och Ola W Jensen undersöker i sin artikel de urskiljandepro- cesser som slutligen resulterar i en professionalisering av arkeologiyrket i Sverige decennierna runt år 1900. Författarna argumenterar för att man i och med en standardisering av fältarbetet också föder behovet av en speciell utbildning, något som i förlängningen leder till yrkets professionalisering, med ett utskiljande av amatörer som följd. Att etablera en yrkesidentitet blir därmed i högsta grad en fråga om gränsdragning och särskiljande, där arkeologiämnet och arkeologens roll tydligt definieras. Detta kan ställas i relief mot dagens ifrågasättande av den veten- skapliga auktoriteten och dess tolkningsföreträde, och därmed inbjuda till reflek- tion över vad som kan sägas konstituera arkeologens professionella roll idag. Catrin Sandberg ger i sin artikel ett nutida exempel på vilka förväntningar som kan ställas på arkeologisk kompetens. Utifrån erfarenheter gjorda inom pro- jektet Skog och historia i Mellannorrland diskuterar hon frågor som berör arkeolo- gens vidgade yrkesroll. Utöver att besitta traditionell arkeologisk kunskap förvän- tas arkeologen även fungera som arbetsledare, förmedlare och motivatör. Dessa skilda roller kan uppfattas som problematiska då de innefattar arbetsuppgifter och ansvarsområden som vanligen inte berörs inom en traditionell arkeologiut- bildning. En andra, central fråga som uppmärksammas i Sandbergs artikel rör relationen mellan yrkesutbildade arkeologer och den lokalbefolkning man möter Arkeologins många roller och praktiker 6 i fält under inventeringsarbetet. Ett ömsesidigt kunskapsutbyte är målet och likväl som arkeologen berättar om fornlämningarna för lokalbefolkningen, får arkeolo- gen i gengäld ytterligare information om fornlämningar i trakten och sägner eller historier förknippade med dessa. På så sätt skyddas lämningarna från att falla i glömska och bli anonyma, något som utgör det kanske största hotet för de mate- riella spåren av äldre tiders liv och arbete. Fornlämningar som platser för möten mellan arkeologer och andra grupper är temat också i Anita Synnestvedts artikel. I ett projekt tillsammans med en konst- studerande prövades nya möjligheter att kommunicera kring en fornlämnings- plats. Platsen som valdes var ett bronsåldersröse, Stora Rös, på Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Förutom fornlämningen finns på platsen spår och rester efter mer sentida bruk, bl a ett sjömärke, ett landmärke och militära anläggningar. Genom att undersöka hur denna plats uppfattas och används av lokalbefolkningen ska- pades ett underlag för en konstnärlig gestaltning av platsen. Ett syfte var också att omsätta Agenda Kulturarvs tankar om dialog och delaktighet i praktiken. I artikeln belyses de kommunikativa och praktiska utmaningar som man kan ställas inför då man vill pröva nya sätt att få olika grupper att mötas kring fornlämnings- platser och reflektera kring platser, minnen, tid och förändring. Genom att diskutera sina erfarenheter från arbetet med utgrävningsdokumen- tation från de arkeologiska undersökningarna av cistercienserklostret Alvastra åren 1921‒1953 ansluter Elisabet Regner på ett direkt sätt till temat för sessionen Arkeologihistoriens praktiska sida. Otto Frödins efterlämnade dokumentation stu- deras i relation till den inomvetenskapliga mytbildning som lyft fram Frödins utgrävningar som metodiska förebilder, och därmed som början på ett nytt skede inom medeltidsarkeologin. Detta till trots har bilden av Alvastra som en ”färdigut- forskad” fornlämning kommit att dominera, något som länge avhållit arkeologer från att närma sig materialet med nya ögon. Ett liknande fenomen kan iakttas då det gäller presentationen av ruinen, där man fokuserar på klostrets äldsta period medan andra tidsskeden lyser med sin frånvaro. Sammantaget har detta skapat en idealbild, där både utgrävningsdokumentationen och den konserverade ruinen primärt har setts som statiska slutprodukter, något som enligt Regner begränsar antalet berättelser som klostret kan vara en del av, både inom forskning och för- medling. En annan typ av idealbilder diskuteras av Kathrine Eikrem, som i sin artikel tar upp konstruktionen av det förflutna i relation till identitet i samtiden. Det handlar närmare bestämt om konstruktionen av norsk bronsålder i relation till norsk
Load more

Recommended publications
  • The Case of Oscar Montelius and Italy Anna Gustavsson
    6 Geographies of networks and knowledge production: the case of Oscar Montelius and Italy Anna Gustavsson In this chapter, I aim to highlight the potential of thinking geograph- ically when studying networks and the production of archaeological knowledge, by considering the contacts in Italy of the Swedish archae- ologist Oscar Montelius (1843–1921, see Figure 6.2) and his work on Italian prehistory.1 Oscar Montelius was a pioneer of prehistoric archaeology from the late nineteenth century onwards. He is mainly known for his work on typology and chronology. His Om tidsbestämning inom Bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien (1885), is still frequently cited.2 Montelius held positions at the National Museum of Stockholm, eventually became the director of the Swedish National Heritage board and was involved in numerous excavations in Sweden. He also travelled all over Europe, more than most scholars at the time, to compile and study archaeological finds, and is still one of few who have managed to study and publish on such a vast number of archaeological artefacts. His wife Agda Montelius (1850–1920) was deeply involved in her husband’s work, and accompanied him on several research trips. Montelius became affiliated with the National Museum as a young scholar in the mid-1860s and was awarded a doctorate in history, since archaeology was not yet an established academic discipline. His dissertation, entitled ‘Remains from the Iron Age of Scandinavia’ (published as Montelius, 1869), was an overview of current research on how Iron Age culture spread from Egypt, via Greece, Rome and Hallstatt to Scandinavia. From an early stage, an important characteristic of his research method was to gather as complete a collection of examples for each object type as possible Anna Gustavsson - 9781526134561 Downloaded from manchesterhive.com at 09/28/2021 05:18:01PM via free access ROBERTS 9781526134554 PRINT.indd 109 03/12/2019 08:56 110 Communities and knowledge production in archaeology 6.1 Oscar Montelius’ study and desk in his home in Stockholm.
    [Show full text]
  • Temporary Exhibitions at the Museum of National Antiquities in Stockholm, Sweden Between 1990 and 2009 Johan Hegardt
    Great Narratives of the Past. Traditions and Revisions in National Museums Conference proceedings from EuNaMus, European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, Paris 29 June – 1 July & 25-26 November 2011. Dominique Poulot, Felicity Bodenstein & José María Lanzarote Guiral (eds) EuNaMus Report No 4. Published by Linköping University Electronic Press: http://www.ep.liu.se/ecp_home/index.en.aspx?issue=078 © The Author. Narrating a (New) Nation? Temporary exhibitions at the Museum of National Antiquities in Stockholm, Sweden between 1990 and 2009 Johan Hegardt National Historical Museum, Stockholm Abstract Heritage management and many cultural historical museums in Sweden have had problems adjusting to Sweden becoming a multicultural society in the late 20th century. This is so because such institutions have been and still are a part of the nation-state and its master narratives. However, in the years between 1990 and 2010 the Museum of National Antiquities in Stockholm, Sweden, tried to address this issue in parts of the museum’s temporal exhibitions. Adjusting to Sweden being a multicultural society would mean that the narratives expressed by the museum should have changed from what I would like to call a ”nation-narration” to something that might be expressed as ”non-nation-narration”. The outcome of this study shows that the museum did for a short period shift focus in its temporal exhibitions from ”nation- narration” to other forms of narratives that did not focus on the Swedish nation-state and its history. This was done explicitly to adjust to the shift in the society from what was believed to be a homogenous society to a multicultural society in a global and postcolonial world.
    [Show full text]
  • Evert Baudou Oscar Montelius – Om Tidens Återkomst Och Kulturens Vandringar Kungl
    Evert Baudou Oscar Montelius – om tidens återkomst och kulturens vandringar Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Svenske Lärde Stockholm: Atlantis 413 pages ISBN 978-91-7353-539-7 Review by Joakim Goldhahn Oscar Montelius – on the return of time and the drift of culture How do you capture a person’s life and his archaeological achievements in 413 pages? Professor emeritus Evert Baudou has recently answered this question through an interesting biography of Oscar Montelius (1843– 1921), Sweden’s most celebrated and internationally renowned archae- ologist. Baudou presents Montelius’s life through a familiar chronological framework that begins in the cradle and ends in the grave. After a short introduction Montelius’s life is presented in six periods, which comprise 25 chapters: Adolescence 1843–1861, where his upbringing and youth are in focus; The Uppsala period 1861–1869, which deals with his stud- ies and dissertation at Uppsala University; The cultural goals of archae- ology 1869–1875, where his international scholarly breakthrough is de- picted; The recovery of the Bronze Age 1876–1885, where Montelius’s groundbreaking research about the Scandinavian and European Bronze CURRENT SWEDISH ARCHAEOLOGY, VOL 20, 2012 205 Reviews & notices Age is in focus; Research and social issues 1886–1907, where the estab- lished researcher and his interest in social issues are highlighted; The state antiquarian, the politician and research 1907–1921, where Mon- telius’s political activities to do with the Great War are highlighted. This part also discusses his growing interest in the “Race Issue”. Within the archaeological field Montelius is best known as the founder of the typological method and his research on European Bronze Age.
    [Show full text]
  • Arkeologins Socialisering Och De Första Föreläsningarna Vid Stockholms Högskola Baudou, Evert Fornvännen 2010(105):1, S
    Arkeologins socialisering och de första föreläsningarna vid Stockholms högskola Baudou, Evert Fornvännen 2010(105):1, s. [30]-42 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2010_030 Ingår i: samla.raa.se Art. Baudou s.30-42:Layout 1 10-03-22 11.26 Sida 30 Arkeologins socialisering och de första föreläsningarna vid Stockholms högskola Av Evert Baudou Baudou, E., 2010. Arkeologins socialisering och de första föreläsningarna vid Stockholms högskola. (The socialization of archaeology and the first academic lectures in Scandinavian Archaeology at the University of Stock- holm). Fornvännen 105. Stockholm. In the autumn of 1888 Hans Hildebrand lectured on comparative archaeo - logy at the University of Stockholm for the first time. Oscar Montelius continued the course until 1893. The university had been founded in 1878, during a period of political and cultural liberalism, initially to concentrate on natural sciences. This paper discusses how Montelius and Hildebrand, aided by the cultural liberal movement in the middle class they belonged to, made archaeology a matter of public interest. Public scientific lectures, popular courses and popular science articles in newspapers and journals made the new archaeology a well-known discipline. Hildebrand’s and Montelius’ concentration on cultural history also made archaeology a matter of general interest outside the traditional university disciplines. Evert Baudou, Lingonvägen 11, SE – 903 39 Umeå, Sweden [email protected] Höstterminen 1888 inledde riksantikvarien Hans versitet med Oscar Almgren som den första lära - Hildebrand den första akademiska kursen i jäm- ren (Gräslund 2006). Förspelet vid Stockholms förande fornforskning vid Stockholms högskola. högskola och arkeologins socialisering genom den Han föreläste om arkeologi som vetenskap och borgerliga bildningsrörelsen har inte diskuterats om den äldsta stenåldern.
    [Show full text]
  • Svenska Arkeologer
    3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVIII Svenska arkeologer Redaktör: Anne-Sofie Gräslund UPPSALA 2020 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Oscar Montelius (1843–1921) 61 Oscar Montelius (1843–1921) Anders Kaliff Foto: ATA. Oscar Montelius (1843–1921) är utan tvekan den mest kända av alla svenska arkeologer, tillika en av de mera betydande i arkeologihistorien. Också i skri- vande stund, nästan 100 år efter hans bortgång, är hans namn välbekant för var- je arkeologistudent, och inte enbart av idéhistoriska skäl. Hans insatser är ännu av grundläggande betydelse för kronologi, datering och typologisk metod. Inte minst är Montelius’ periodindelning av den skandinaviska bronsåldern fortfa- rande i allt väsentligt giltig. Även internationellt betraktas han som en av de stora inom arkeologin. Jag ska inledningsvis nämna ett personligt vittnesbörd om det, från ett samarbete jag i början av 2000-talet hade med kinesiska arkeo- loger från Chinese Academy of Social Sciences (CASS). Jag minns hur deras dåvarande chef, professor Liu Qingzhu, särskilt lyfte fram Oscar Montelius som en ledstjärna för honom själv. Han nämnde Montelius tillsammans med de i Kina särskilt högaktade (men i hemlandet mindre omsorgsfullt hågkomna) svenska forskarna Johan Gunnar Andersson (»Kina-Gunnar»), Sven Hedin, Bernhard Karlgren och Folke Bergman. Oscar Montelius föddes 1843 på S:t Paulsgatan 11 på Södermalm i Stock- holm, som son till hovrättsrådet Oscar Augustin Montelius och hans hustru Clara (född Norin). Huset, där han föddes och förblev boende livet ut, finns ännu kvar. Släkten härstammade från Uppland, där en förfader som var kyr- koherde hade antagit efternamnet Montelius i början av 1700-talet.
    [Show full text]
  • Svenska Arkeologer
    2 3 158 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVIII Ämnet2 arkeologi började formas vid sekelskiftet 1800. Arkeologins tidiga historiaÄmnet arkeologioch framväxten började av dessformas institutioner vid sekelskiftet skildras 1800. i boken Arkeologins genom korta tidiga bio- grafierhistoria över och framväxten60 företrädare av dessfrån slutetinstitutioner av 1700-talet skildras till i boken andra genomhälften korta av 1900- bio- Svenska arkeologer – i det förflutna talet.grafier Här över presenteras 60 företrädare professorer, från slutet museimän av 1700-talet och fältarkeologer, till andra hälften deras av forsk-1900- Svenska arkeologer ningsområdentalet. Här presenteras och verksamheter. professorer, Många museimän av dem och är fältarkeologer, internationellt deras kända, forsk- alla medningsområden det gemensamt och verksamheter. att deras födelseår Många är av senast dem 1921.är internationellt De olika artiklarna kända, allager tillsammansmed det gemensamt en initierad att deras bild av födelseår ämnets ärutveckling senast 1921. under De mer olika än artiklarna200 år. ger tillsammansBokens redaktör en initierad är Anne-Sofie bild av ämnets Gräslund, utveckling professor under emeritus mer än i arkeologi200 år. vid Uppsala Bokens universitet. redaktör är Anne-Sofie Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi medKungl. säte Gustav i Uppsala. Adolfs Sin Akademien uppgift att förfrämja svensk forskning folkkultur rörande är en svensk riksakademi folklig Svenska arkeologer – i det förflutna kultur,med säte begreppet i Uppsala. taget Sin i uppgiftvid mening, att främja skall forskning Akademien rörande enligt svensk sina stadgarfolklig blandkultur, annat begreppet fullgöra taget genom i vid att mening, i sina skriftserier skall Akademien offentliggöra enligt forskningsrön sina stadgar Redaktör: Anne-Sofie Gräslund inombland ämnesområdenannat fullgöra genomsom den att har i sinatill uppgift skriftserier att vårda offentliggöra sig om.
    [Show full text]
  • On Archaeologists and Their Influence on Modern Burial Practices
    This article was downloaded by: [Stockholm University Library (Stockholms Universitet)] On: 12 May 2011 Access details: Access Details: [subscription number 926347096] Publisher Routledge Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37- 41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK Mortality Publication details, including instructions for authors and subscription information: http://www.informaworld.com/smpp/title~content=t713437993 Presenting the past: On archaeologists and their influence on modern burial practices Ing-Marie Back Danielssona a Department of Archaeology and Classical Studies, Stockholm University, Stockholm, Sweden Online publication date: 12 April 2011 To cite this Article Back Danielsson, Ing-Marie(2011) 'Presenting the past: On archaeologists and their influence on modern burial practices', Mortality, 16: 2, 98 — 112 To link to this Article: DOI: 10.1080/13576275.2011.560452 URL: http://dx.doi.org/10.1080/13576275.2011.560452 PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE Full terms and conditions of use: http://www.informaworld.com/terms-and-conditions-of-access.pdf This article may be used for research, teaching and private study purposes. Any substantial or systematic reproduction, re-distribution, re-selling, loan or sub-licensing, systematic supply or distribution in any form to anyone is expressly forbidden. The publisher does not give any warranty express or implied or make any representation that the contents will be complete or accurate or up to date. The accuracy of any instructions, formulae and drug doses should be independently verified with primary sources. The publisher shall not be liable for any loss, actions, claims, proceedings, demand or costs or damages whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with or arising out of the use of this material.
    [Show full text]
  • Elevated Rock.Indb
    Elevated rock art Johan Ling Elevated rock art Towards a maritime understanding of Bronze Age rock art in northern Bohuslän, Sweden Johan Ling Elevated rock art – towards a maritime understanding of Bronze Age rock art in northern Bohuslän, Sweden GOTARC Serie B. Gothenburg Archaeological Thesis 49 © Johan Ling Front cover: Tracing of Tanum 192 by RockCare Back cover: Photo by Johan Ling and Joakim Goldhahn ISSN 0282-6860 ISBN 978-91-85245-34-8 Tryck: Dedication To my family and kin Abstract Ling, Johan. 2008. Elevated rock art – towards a maritime understanding of Bronze Age rock art in northern Bohuslän, Sweden. GOTARC Serie B. Gothenburg Archaeological Thesis 49. Gothen- burg. The main focus of this dissertation is the issue of how Bohuslän rock art and landscape may be perceived and understood. Since the Bronze Age, the landscape has been transformed by shore displacement but in the research tradition this has attracted very little attention. Furthermore, due to a misunderstanding of shore displacement but also to certain ideas about the character of Bronze Age society, rock art research in Tanum has drawn much of its inspiration from the present agrarian landscape. The perception of the landscape has not been a major issue. This thesis accordingly aims to shed light on the process of shore displacement and its social and cognitive implications for the interpretation of rock art in the prehistoric landscape. The findings clearly show that in the Bronze Age, the majority of rock art sites in Bohuslän had a very close spatial connection to the sea. These conditions make it possible to apply new perspectives to Bohuslän rock art.
    [Show full text]