Expressen 12 September 2001
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SENASTE NYTT PÅ Onsdag 12 september 2001 Expressen 8:- Med TV-guiden 13:- *!3I8B0I-aaaiaf! WWoorrlldd TTrraaddee CCeenntteerr 1111 sseepptteemmbbeerr 22000011 2 e ATTACKEN MOT USA ONSDAG 12 SEPTEMBER 2001 Politisk redaktör: PM Nilsson Adress: Expressen, 105 16 Stockholm Telefon: 08-738 30 00. Fax: 08-619 02 41 E-post: [email protected] LEDARE I dag är vi alla amerikaner LIBERAL 010912 DISKUTERA DAGENS LEDARE: EXPRESSEN.SE De tre flygplan som förintade World Trade Center och halva Pentagon är ingen fortsättning på de alltmer omfattande ter- rordåd som drabbat USA under 90-talet. De dåden var begrän- sade och hade mer till avsikt att skrämma än att skada. Gårdagens attack har en mer militär karaktär. För första gången någonsin i USA:s historia har själva fastlandet drabbats av en krigshandling vars mänskliga, politiska och ekonomiska pris för tankarna till 40-talets krig och anfallet på Pearl Har- bor. Med djävulsk skicklighet lyckades gärningsmännen slå mot USA:s symboliska hjärta. De två handelsmonumenten i den globala ekonomins huvudstad finns inte mer. Scenerna från New York och Washington är vidriga. Hur många personer som dött vet vi inte än, men sent på tisdags- kvällen talades det om drygt 10 000. Det är en civil förlust som USA aldrig varit med om. Även i militära termer är anta- let offer förskräckande stort. Under hela Vietnamkriget stupade 55 000 soldater. Under 90-talets krig mot Irak ”Inte bara i och Serbien har antalet amerikanska egenskap av offer varit mycket små. Om gärningsmännen har utländska chockade uppdragsgivare kommer USA att svara med militär vedergällning. Den doktri- tv-tittare, nen är fast förankrad i det amerikans- ka säkerhetspolitiska tänkandet. Bom- utan också bningen av Libyen på 80-talet och av Afganistan och Sudan 1998 är tre ex- som demo- empel. USA har också sedan många år pla- krater.” nerat och rustat för den sortens krig. Vilken omfattning hämnden får går bara att spekulera om. Efter 1998 års bombningar bekräftade Clintonadministrationen att kärnvapen kan komma att användas i kriget mot terrorister. Den dåvaran- de utrikesministern Madeleine Albright beskrev de militära aktionerna som ”framtidens krig” och som ”den viktigaste ut- maningen sedan kalla kriget”. USA ska självklart ha rätt att försvara sig, men nu liksom all- tid är världen beroende av att dess enda stormakt är värdig sin styrka och besinnar konsekvenserna av de hämndaktioner som planeras. Det yttersta skyddet mot terrorister är inte vapen- makt, utan en politik som långsiktigt undanröjer terrorismens drivhus: fattigdom, förtryck, orättvisor – och ogenomtänkta bombningar. Attacken mot USA visar slutgiltigt med förödande och tragisk tydlighet att inget land kan dra sig undan världen. Isolationism och missilsköldar skyddar inte mot inhemska kapade plan. Globariseringen har på gott och ont gjort oss beroende av va- randras öden, varandras orättvisor och varandras tragedier. Världen kan inte längre göras säkrare av nationella för- svarsmakter. Konflikterna löper inte längre längs nationella gränser. På så sätt är vi alla offer för gårdagens dåd. Attacken drabba- de inte bara USA utan också några av den fria världens sym- boler; världshandeln och det amerikanska försvaret. Idag är vi alla amerikaner, inte bara i egenskap av chockade tv-tittare, utan också som demokrater. Chefredaktör och ansvarig utgivare Postadress: Expressen, 105 16 Stockholm. E-post: [email protected] Expressen/GT/Kvällsposten:Joachim Berner. Besöksadress: Gjörwellsgatan 30, Stockholm. eller [email protected] T f ansvarig utgivare: Per-Anders Broberg. Telefon: 08-738 30 00. AB Kvällstidningen Expressen Org nr 556025-4525 Verkställande direktör AB Kvällstidningen Fax: 08-619 04 50. Grupplicens Tryckt på BOLD/DNEX Tryckeriet AB, Stockholm. BOLD/Exprint 341070 INTERNET: expressen.se Expressen: Bengt Ottosson. Annonser: 08-738 25 00. AB, Jönköping. Västerbottens-Kurirens tryckeri AB, Umeå. Allt redaktionellt material i Expressen/GT/Kvällsposten lagras digitalt. Materialet lagras/används också av Pressens Bild AB. Visst material publiceras i digitala medier t ex på Internet. Den som sänder material till tidningen anses medge digital lagring och publicering. e 3 ONSDAG 12 SEPTEMBER 2001 ATTACKEN MOT USA e 3 LEDARE Tysta, chockade kommer de gående bort från katastrofplatsen World Trade Center. New York-borna har just undkommit världshistoriens värsta terroristattack. Många, många hade mindre tur – 10 000 personer beräknas ha omkommit. USA:s militära vedergällning kommer troligen att bli massiv, men världens säkerhet hänger ytterst på att supermakten är värdig sin styrka. Det bästa sättet att göra unga män till självmordsbombare och kamikatze-piloter är slarviga bombningar i fattiga länder. Foto: GULNARA SAMOILOVA/AP 4 e ATTACKEN MOT USA ONSDAG 12 SEPTEMBER 2001 Redaktör: PM Nilsson. Redaktionssekreterare: Leo Lagercrantz. Adress: Expressen, 105 16 Stockholm Telefon: 08-738 30 00. Fax: 08-619 02 41 E-post: [email protected] SIDAN 4 Terroristexperten Mike Winnerstig om hur vi ska skydda oss i framtiden: Skjut ner planen – det är enda chansen Ett mardrömsscenario i Holly- USA har lagt ned mycket möda på att försöka hitta lösningar på frå- att därför stoppa bin Ladens ak- woodtappning har blivit verk- tioner. Anfallen illustrerade tyd- lighet. Världens enda super- gan om terroristattentat. Men gårdagens attack slog alla värstafall- ligt det problem en stat som blir makt, USA, har utsatts för ett utsatt för terror står inför: så angrepp som kommer att få dra- scenarier. länge inte en enskild stat tydligt matiska konsekvenser, inte bara I dag skriver Mike Winnerstig att enda sättet att hindra ett stort står bakom dåden, är det myck- för USA utan för hela världen et svårt att genomföra veder- under åratal framöver. passagerarflygplan från att krascha in i en byggnad är att skjuta ner gällningsaktioner på ett effek- Dessvärre är allt detta en ter- tivt sätt. rorists önskedröm. Asymmet- det med luftvärnsrobotar eller jaktflyg. risk krigföring, länge ett be- Vad vi definitivt inte bör förvän- grepp bland amerikanska säker- ta oss är att USA:s utrikespolitik hetspolitiska analytiker, har här i och med detta skulle bli ”isola- slutgiltigt bevisat sin styrka: det tionistisk”. För det första är faktum att USA satsar närmare händelser av detta slag oftast en 300 miljarder dollar på sitt mili- enande faktor för hemmaopini- tära försvar, och över 40 miljar- onen. För det andra skulle ett der dollar på sina underrättelse- amerikanskt tillbakadragande tjänster – per år! – hjälpte inte från en eller flera världspolitis- för att skydda landets medbor- ka scener – t ex Mellanöstern, gare från vad som måste vara som ju har genererat anti-ame- världshistoriens största, och rikansk terrorism förut – både i värsta, terroristhandling, utförd omvärlden och i USA ses som av en aktör om vilken det enda ett mycket klart tecken på att vi vet är att den besitter ofant- terroristerna ”segrat”. Med tan- ligt mycket mindre resurser. ke på den starka känsla för ef- fektiv, och stundtals brutal, Signalvärdet i de angripna må- rättsskipning som genomsyrar len – symboler för USA:s finan- det amerikanska samhället är siella, militära och politiska su- därför amerikansk isolationism permaktsposition – kan inte den kanske minst sannolika ut- överskattas. Det överträffas vecklingen efter detta. egentligen endast av de teore- tiska scenarier som amerikans- Men det som är verkligt nytt, i ka kollegor sedan en tid skissat all sin fruktansvärda utsträck- på, nämligen en detonation av ning, är storskaligheten och den en mindre kärnvapenladdning militära kraften i dessa terroro- på Manhattan. Efter den förra perationer. Antiterrorstyrkor attacken mot World Trade Cen- måste, efter denna dag, ta ställ- ter för åtta år sedan, då en kon- ning till om militära kraftmedel ventionell bilbomb exploderade i framtiden kommer att behövas i byggnadskomplexets garage, som motmedel. Det enda sättet har det spekulerats runt konse- att hindra ett stort passagerar- kvenserna av vad som skulle Ögonblicket innan en Boeing 767 från Boston kraschar in i World Trade Centers södra torn. Att skydda sig mot flygplan från att krascha in i en hända om en insmugglad kärn- en sådan här terrorism kräver extraordinära åtgärder. Enda möjligheten är att skjuta ner planen, skriver terro- byggnad torde vara att skjuta ner det med luftvärnsrobotar el- vapenladdning, stor som en re- ristexperten Mike Winnerstig. Foto: CARMEN TAYLOR sväska, skulle ha använts istäl- ler jaktflyg. I ett sådant läge ta- let. Mycket av den amerikanska lar vi inte om ”krishantering”, ett ord som alltmer fått karaktär debatten om ”homeland defen- även på frågan om terroristat- ka militära supermaktens hög- nolikt mycket våldsam veder- av allomfattande floskel i den se” de senaste åren har kretsat tentat av mera konventionell kvarter, är minst lika stort. gällningsaktion mot det landet. senaste tidens säkerhetspolitis- kring hur ett sådant scenario typ. Även om det i dag är för tidigt Just detta gör det emellertid ka debatt, utan om reguljär mili- skulle kunna bemötas, men få att spekulera i både vem som mindre sannolikt att operatio- tär strid – om än mot ett högst svar har angivits. Tankegången av den typ vi i kan ha utfört attentaten, och vil- nen, hur välplanerad och re- Inga scenarier irreguljärt mål, med oskyldiga har varit, att terroristattacker på går såg utspelas inför våra ögon ken den amerikanska reaktio- surskrävande den än framstår, civila ombord. Att tvingas skju- den amerikanska kontinenten har dock tagits fram; ännu nen kommer att bli, kan vi ändå är ett verk av en eller flera en- ta ner ett civilt passagerarflyg- skulle vara det övergripande mindre har några motmedel med stor sannolikhet säga att de skilda stater. De utgör helt en- plan för att rädda en byggnad stora hotet efter Sovjetunionens mot dem diskuterats. Än en skyldiga kommer att avslöjas: en kelt för stora och enkla mål för med ännu fler oskyldiga civila, sammanbrott, som i förläng- gång har verklighetens fasor vi- operation av denna storleksord- en amerikansk motattack. Det kan alltså bli ett förfärligt, men ningen skulle kunna komplette- sat sig överträffa de flesta ning går inte att hålla hemlig.