DOCSLIB.ORG

FINSPÅNG En Bit Av FOLKHEMMET

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FINSPÅNG En Bit Av FOLKHEMMET Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) FINSPÅNG en bit av FOLKHEMMET Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet Lagergren, Lars & Thörnquist, Annette (red.) Finspång – en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet (Campus Norrköping), Norrköping www.isak.liu.se/cks ISBN: 91-89336-38-0 © Författarna 2006 © Fotografier: resp. fotograf 2006 grafisk form • Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström tryck • Bokpro AB, Bjärnum 2006 Innehåll 5 Förord 7 Inledning 15 Sten O Karlsson Som det rika landet Gosen 45 Mia Thorell En nations främsta tillgång är barnen 65 Torbjörn Andersson Fotbollen i Finspång 97 Zoran Slavnic Finska och jugoslaviska gästarbetare i Finspång 145 Lars Lagergren Yrkesskolan i tiden 177 Anders Kjellberg Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin 241 Annette Thörnquist Asbestproblemets hantering vid en verkstadsindustri 288 Författarpresentationer Förord det är med värme och stor glädje vi tackar alla dem som har gjort den- na bok om industrisamhället Finspång möjlig. Först och främst vänder vi oss till författarna, som kommer från olika forskningsmiljöer och som har skildrat utvecklingen i Finspång utifrån sina specifika ämneskompetenser och forskningsmässiga ansatser. Ett särskilt tack riktar vi också till alla inter- vjupersoner i och utanför Finspång som deltagit i projektet. Utan Era erfa- renheter och Er stora generositet hade boken inte funnits idag. Ett hjärtligt tack till Er alla! Så vänder vi oss till Metall 97:an i Finspång. Vilket roligt och givande samarbete vi har haft! Tack för all hjälp som Ni har givit oss, både när det gäller att samla in material, att hitta intervjupersoner och att ”vara bollplank” under hela forskningsprocessen. Detta samarbete har varit unikt för de fles- ta av oss forskare och det har givit oss erfarenheter som vi vill bygga vida- re på. Projektet initierades genom ett samarbete mellan Metall 97:an, Arbets- livsinstitutet och Linköpings universitet. Vi vill tacka alla vid dessa institu- tioner som har bistått oss vid arbetet med boken. Projektet har finansierats med anslag från Arbetslivsinstitutet. Birgitta Kronkvist, som under en period var anställd vid Metall 97, har varit oss till stor hjälp med att söka och kopiera arkivmaterial. Gunilla Rapp vid Arbetslivsinstitutets avdelning i Norrköping har på ett mycket förtjänstfullt sätt hjälpt till med språkgranskning av manuset. Bilder har ställts till vårt för- fogande från flera håll, bl.a. från Siemens, SAPA Industriservice och från Risinge Hembygdsförening. Sist men inte minst vill vi tacka Kent-Inge Fredriksson för att vi har fått ta del av och välja ur den fantastiska lokala bildskatt från industrisamhället Finspång som han samlat och systematiserat. Lars Lagergren & Annette Thörnquist Förord | 5 LARS LAGERGREN & ANNETTE THÖRNQUIST Inledning hur ofta har vi inte hört någon säga: ”vi inte får glömma att Sverige för drygt hundra år sedan var ett fattigt och industriellt underutvecklat land”? Påminnelsen var, och är, ofta tänkt att förstärka bilden av vårt land som en av världens rikaste, tryggaste och mest jämlika industrinationer. Under 1900- talet genomgick Sverige en genomgripande ekonomisk och social omvand- ling. Syftet med denna antologi är att genom ett antal avgränsade nedslag i en och samma lokala miljö belysa några drag i denna omvandling. Miljön är Finspång, ett av många samhällen i landet som är uppbyggda kring stor- industrier. Tidsmässigt ligger tonvikten på tiden från 1930-talet och fram till 1980-talet med utblickar både längre bakåt och framåt i tiden. Det handlar med andra ord främst om den storskaliga industrins, masspro- duktionens era, dvs. den tid som också karaktäriserades av starka och akti- va folkrörelser och arbetsmarknadsorganisationer samt en stabil socialdemo- kratisk regering, som i samverkan med arbetsmarknadens parter byggde det svenska folkhemmet. De respektive bidragen avspeglar på olika sätt folkhem- mets och den s.k. svenska modellens utveckling och blomstringstid med ett organiserat partssamarbete för arbetsfred, ekonomisk tillväxt, solidarisk lönepolitik och sociala reformer. Reformerna innebar också att statliga och kommunala myndigheter kom att gripa in alltmer i människors liv från vag- gan till graven rörande barnuppfostran, utbildning, bostäder, hälsa, arbete och fritid. Det handlar om en tid av ökad efterfrågan på arbetskraft och ökad rörlighet på arbetsmarknaden, viket bl.a. innebar att arbetskraften började sökas även utanför landet gränser. Det var också en tid av snabb rationali- sering och genomgripande strukturomvandling, vilket även innebar stora omställningar i arbetslivet, nya arbetsmiljörisker och nya arbetsskador. Efterhand bidrog detta till en växande kritik från vänstergrupper, men även från arbetarrörelsens egna led, mot den tillväxtorienterade samarbetspoliti- Inledning | 7 ken. Hur utvecklades människors vardagsliv och arbete på det lokala pla- net i denna samhällsomvandling? Hur avspeglas den generella utveckling- en i den lokala, och hur kan det specifika och unika förklaras i ett större historiskt sammanhang? Vilka möjligheter och begränsningar fanns för lokala förändringar? Vilka var de drivande krafterna? Arbetet med antologin har från början styrts av idén att bygga upp ett nära samarbete mellan den akademiska miljön och dess närområde. Själva projektet tog sin början när Arbetslivsinstitutet i slutet av 1990-talet etable- rade den regionala forskningsstationen Arbete & Kultur i Norrköping. En viktig målsättning med denna satsning var att samarbeta med organisatio- ner, utbildningsinstitutioner och myndigheter i regionen. Det innebar ock- så att forskningsuppgifterna vid institutet delvis skulle formuleras utifrån det regionala samhällets kunskapsbehov. Antologin tillkom inom ramen för ett större projekt, som hade sitt ur- sprung i kontakten mellan Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdel- ning 97 (Metall 97:an) i Finspång och Arbetslivsinstitutet avdelning, Arbe- te & Kultur. Med på vagnen fanns också Linköpings universitet. Samarbe- tet inleddes med ett antal möten mellan forskare och företrädare för fackföreningar, folkrörelser och näringsliv på lokal nivå. Forskningsbehoven inventerades och strategin för hur samarbetet skulle ske i praktiken tog form. Metall 97:an närmade sig sitt hundraårsjubileum och ville uppmärksamma detta med en skrift, gärna med vetenskaplig dignitet, medan man från Arbe- te & Kulturs sida ville etablera ett nära samarbete med sitt närområde. Samar- betet skulle i detta fall resultera i tre sammanlänkade projekt, en jubileums- skrift finansierad av Metall 97, en antologi som främst Arbetslivsinstitutet stod för, samt ett dokumentationsprojekt med intervjuer, som skulle tjäna de två nämnda projekten, men som också skulle stå öppet för framtida fors- kare och praktiker att använda. Det senare projektet utgjorde ett direkt samarbete mellan parterna och har bl.a. resulterat i en databas som omfat- tar över ett hundra intervjuer med äldre Finspångsbor. Denna bas finns vid Arbetslivsinstitutets avdelning på Laxholmen i Norrköping. I maj år 2003 presenterades jubileumsskriften För rättvisa, trygghet och utveckling skriven av Lars Lagergren, som då sedan ett par år flyttat från Arbetslivsinstitutet till Linköpings universitet, Campus Norrköping och det nyetablerade Tema kultur och samhälle (Tema Q). Parallellt med detta pro- jekt påbörjades antologiarbetet. Föreliggande antologi har inte en sammanhållen problemställning utan presenterar ett antal nedslag i ett industrisamhälles 1900-talshistoria utifrån 8 | Lars Lagergren & Annette Thörnquist Finspång och bruket runt ån en dag omkring 1890. Risinge Hembygdsförenings samlingar olika teman och ansatser. Fokus finns i valet att studera en enda ort, dvs. industriorten Finspång i norra Östergötland, i ett större historiskt samman- hang, medan bredden finns i författarnas respektive intresseområden och specialkompetens. Valet av ämnesområde för de olika kapitlen har också sin grund i de diskussioner som parterna förde under det initiala skedet av samar- betet. Boken har således sitt ursprung i konkreta fackliga kunskapsbehov. Ett viktigt syfte med projektet var att antologin skulle vända sig till både en akademisk publik och till en bredare läsekrets. Vår förhoppning är därför att den ska kunna användas av t.ex. gymnasieskolan och bildningsförbun- den. Syftet var också att skapa en tänkbar utvecklingsväg för ”gräv-där-du- står-rörelsen” mot mer problemstyrda lokala studier. En grundtanke med projektet har varit att dessa lokalhistoriska texter skall kunna bli en intro- duktion till den historiska forskningsprocessen och en inspiration för gym- nasieelever och andra att göra egna undersökningar som grundar sig på veten- skapliga metoder.1 Förhoppningen är således att skapa nyfikenhet på histo- riska sammanhang och att sporra, inte minst ungdomar, att själva formulera Inledning | 9 forskningsbara frågor och systematiskt söka svaren. Dessa frågor kan exem- pelvis kretsa kring varför orten eller kommunen ser ut som den gör idag eller kanske varför just Finspång är hemorten. Det handlar helt enkelt om frågor kring det som vanligen tas för givet. Givetvis vill vi också inspirera andra miljöer runt om i landet att ge sig i kast med liknande lokala samarbetsprojekt. Valet av Finspång berodde inte i första hand på den omedelbara geografiska närheten mellan forskarmiljön och studieobjektet, eller på ett initialt ensidigt val från forskningsmiljön. Det berodde som
Load more

Recommended publications
  • Sweden 728 Sweden Sweden
    SWEDEN 728 SWEDEN SWEDEN 1. GENERAL INFORMATION 1.1. General Overview Sweden is a long narrow country in the northern part of Europe and borders Norway in the west, Finland in the north east and the Baltic Sea in the South and east, as shown in Figure 1. The total length from north to south is 1,600 kilometres and the land area is 410,932 square kilometres. The size of the area is the third in Western Europe after France and Spain. The area is almost twice as big as that of Great Britain. The north-west part of Sweden consist of mountains with a slope towards the east. There are many rivers in the north and lakes are scattered all over the country. Sweden’s coast line is more than 2,000 kilometres long. FIG. 1. Location of Sweden in Europe. The northern boundary is about 250 kilometres north of the north polar circle 66°30´, but because of the Gulf Stream coming from west, the climate is not of a polar type. The average temperature over the year varies between -1.5 °C in the north to 7.8 °C in the south. The population data in Table 1 show a very slow increase of the population. In 1998, Sweden had 8.9 million inhabitants. The population density is 21.6 persons per square kilometres, however, the northern part of Sweden is sparsely populated with smaller than 20% of the inhabitants living in the northern half of the country. SWEDEN 729 There are no other domestic energy sources except hydro and bioenergy (used mainly in the pulp and paper industry) exploited.
    [Show full text]
  • CARL RICHARD SODERBERG February 3, 1895–October 17, 1979
    NATIONAL ACADEMY OF SCIENCES C A R L R IC H A R D S ODER B ER G 1895—1979 A Biographical Memoir by ASC H E R H . ShAP IRO Any opinions expressed in this memoir are those of the author(s) and do not necessarily reflect the views of the National Academy of Sciences. Biographical Memoir COPYRIGHT 1998 NATIONAL ACADEMIES PRESS WASHINGTON D.C. Courtesy of MIT Museum, Cambridge, Massachusetts CARL RICHARD SODERBERG February 3, 1895–October 17, 1979 BY ASCHER H. SHAPIRO HE RICH INSPIRING life of C. Richard (“Dick”) Soderberg, TInstitute Professor emeritus at the Massachusetts Insti- tute of Technology came to an end at age eighty-four. With roots in the simple realities of a boyhood in a fishing family on a remote Swedish island in the Baltic Sea, his qualities of mind and character led him first into a distinguished industrial career as an engineer in his adopted country, the United States. He went on to an illustrious career in engi- neering education, with remarkable consulting activities on the side. His years were marked by an expansive and seem- ingly unlimited passion to learn, by a capacity to teach, by a superb intuitive sense of design and rightness, by an unflag- ging breadth of intellectual interest, by a deep understand- ing of the social and historical forces set in motion by tech- nology, and by a warmth and nobility of spirit that endeared him to his colleagues and friends. Three major phases in his professional life were espe- cially notable. First, at the Westinghouse Electric & Manu- facturing Company he was instrumental in solving the prob- lems of steam turbines as these progressed to ever larger sizes and higher operating pressures and temperatures.
    [Show full text]
  • Protokoll 2019-10-09
    IseWorc- Regna BYgderåd Protokoll fiirt vid styrelsemöte 9e Oktober 2019 Plats:Biblioteket Närvarande: ÅsaAldön, Anna Vilidu,Ronny Ehsleben, Sara Eriksson, Lisa Nyström, Besök av Vanja och Ingalill 1. Mötets öppnande ÅsaAlddn hälsade de niirvarande välkomna och inledde mötet. 2. Val av protokolljusterare Rohnny Ehsleben utsågs att tillsammans med mötesordftirande justera kvällens protokoll. 3. Ekonomi Marie var inte niirvarande och vi har inte fått något därifran. PuUe hälsade och tackade fiir bidraget som Bygderådet skiinkte till 100 års festen. Kom det in pengar fran Ridktubben 4000? eller måste vi fakturera? Har Marie fixat dator? Annars måste detta göras snarast. Tommy kan du fixa nY budget? 4. Information om julmarknaden Vanja och Ingalill var på besök och informera om julmarknaden som äger rum den 23111 k1.10-14. Def ar 30 års jubileum fiir marknaden i år. De söker hantverkare som vill komma och ha stånd, inomhus eller utomhus ex stickat, virkat, honung, blommor mm' Vanja mailar Anna om information som Anna lägger ut- De behöver låna 3 eller 4 bord. Affischer skall sättas upp, Vanja liimnar i affiiren så vi kan hamta där . Åsa: Hällestad garden,skolan och affiiren Sara. Hällestad ftirsamlingshem Marie: Vingåker Anna: Rejmyre Vanja: Finspång, Regna/Igelfors, Grytgöl,Ljusfallshammar,Brevens och Högsjö Rohnny: Sonstorp,Borggård,Lotorp,Butbro Maila Ingela om hon kan sätta upp på Siemens. 5. 112 appen Åru rtä fråga om Ingela kan skriva ihop något om ll2 appen som finns att ladda ner, så man kan skicka till Anders så vi kan läggaut information om den. 6. Fiber Anna mailar och kollar hur det gar, hur planen ser ut.
    [Show full text]
  • Fwx10teket 1993
    UPPSALA UNIVERSITET HSC FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN fWX10TEKET UPPSALA UNIVERSITY DEPARTMENT OF BUSINESS STUDIES 1993 -12- 1 5 UPPSALA Joong-Woo Lee THE DEVELOPMENT OF A STRATEGIC POSITION IN THE KOREAN INDUSTRIAL TURBINE NETWORKS A Case of the Swedish Multinational Enterprise ABB STAL Ponadrers - PQllaI addrest Gatuadress - ws~<mg address Telelo” - phone Telex Box 513 Ky,k.,&drgata” 10 018-182500 UNIVUPS-S 76024 S-75120 UPPSALA SWEDEN UPPSALA SWEDEN +4618182500 Teletax +4618555386 Uppsala universitet Reprocentralen HSC Uppsala 1993 1 THE DEVELOPMENT OF A STRATEGIC POSITION IN THE KOREAN INDUSTRIAL TURBINE NETWORKS A Case of the Swedish Multinational Enterprise ABB STAL JOONG-WOO LEE Depadment of Business Studies, Universily of Uppsala ABSTRACT - TIE development of a strategic position infcceign industrial networks is an important bridging function by reason of multinationa.l enterpC&(MNEs) role as international extension between foreign suppliers of high technology and those in need of technical resources. Accrrding to the network approach applied in the present study, foreign MNEs can obtain a strategic position in national industrial networks by complex interilction with industrial actots. Tbe actors. e.g. fums, government agencies and other organizations, am connected through exchange relationsbips. The exchange of resourceswithin thcse Aationships are imporumt elements of the position development activities. To overcome the lack ofintra-organixational resources and the difficuhies of distam markets, large MNEs are fornting a specitic kind of industrial network including a Wide range of turbine speciahxaticn for developing their own technology, which is an effective approach to reach a netwuk position. This study proposes an operational model for a dynamit, developing process of network position, which is fruitfully demonstrated by an emprical study.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Finspxc3xa5ngkjellberg
    Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin Kjellberg, Anders Published in: Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet 2006 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2006). Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin. I L. Lagergren, & A. Thörnquist (Red.), Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (s. 177-239). Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) & Arbetslivsinstitutet. http://www.isak.liu.se/cks/publikationer/bok_finspong/1.408131/Finspngpdf-fil20121010.pdf Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 04. Oct.
    [Show full text]
  • Östergötlands Län • 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid
    Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar Östergötlands län • 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. I. Allmänna föreskrifter och upplysningar ....................... 3 II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter........... 5 III. Förteckning över gator och vägar där kommun är väghållare. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. NORRKÖPINGS KOMMUN ............................... 24 LINKÖPINGS KOMMUN ................................. 33 MOTALA KOMMUN ..................................... 45 MJÖLBY KOMMUN ..................................... 50 FINSPÅNGS KOMMUN .................................. 56 ÅTVIDABERGS KOMMUN ............................... 57 VADSTENA KOMMUN ................................... 60 IV. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. BOXHOLMS KOMMUN .................................. 61 KINDA KOMMUN ....................................... 62 SÖDERKÖPINGS KOMMUN .............................. 62 VALDEMARSVIKS KOMMUN ............................ 63 ÖDESHÖGS KOMMUN................................... 63 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK1) ..... 64 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK2) ..... 66 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK3) ..... 67 D. Turlista: Färjleder och turlista ............................... 68 E.
    [Show full text]
  • VA-Plan För Finspångs Kommun
    VA-plan för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-10-25 (§ 146) VA-plan för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 • Fax 0122-850 33 E-post: [email protected] Webbplats: www.finspang.se Innehåll 1. Inledning 2 2. VA-planens uppbyggnad 3 3. Övergripande 4 3.1 Organisation och samarbete 4 3.2 Genomförande och uppföljning 4 3.3 Hållbar dagvattenhantering 5 3.4 Andra utredningsområden 6 3.5 Aktivitetsplan 7 4. Inom kommunala verksamhetsområden 9 4.1 Vattenförsörjning 9 4.2 Vatten och avloppsreningsverk 9 4.3 Ledningsnät 9 4.4 Aktivitetsplan 10 5. Utanför kommunalt verksamhetsområde - Enskilda dricksvatten- och avloppsanläggningar 12 6. Utanför kommunalt verksamhetsområde - Bebyggelsegrupper utan kommunalt VA 13 6.1 Bedömnings- och prioriteringsgrunder 14 6.2 Bedömning av bebyggelsegrupper 15 6.3 Plan för åtgärder inom bebyggelsegrupper 17 7. Konsekvensbeskrivning 19 7.1 Konsekvenser för miljö- och hälsoskydd 19 7.2 Ekonomiska konsekvenser 19 7.3 Sociala konsekvenser 19 8. Ordlista 21 Bilaga: VA-översikt I 1. Inledning Tillgång till rent vatten är en av mänsklighetens viktigaste överlevnadsfrågor som vi ofta tar för given i Sverige. Det krävs dock ett målmedvetet arbete och en välutvecklad infrastruktur både i tätorter och på landsbygden för att kunna upprätthålla en förväntad kvalitet. Finspångs kommun står, liksom andra kommuner, inför stora utmaningar för att säkerställa en hållbar vatten- och avloppsförsörjning (VA-försörjning) i framtiden. Lagstiftning och internationella överenskommelser kräver ökad hänsyn till miljön; utsläppen av miljöstörande ämnen till våra vatten måste minska. Ett förändrat klimat med ökad risk för översvämning och en förändrad grundvattensituation ställer också stora krav på den allmänna VA- försörjningen.
    [Show full text]
  • Namnet Kan Inte Ändras
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • STAL-Turbin Till Tekniska Museet
    STAL-turbin till Tekniska Museet Av Carl-Göran Nilson I Tekniska Museets maskinhall kan man numera studera ett utom ­ ordentligt fint nyförvärv, en ångturbin, närmare bestämt en STAL- turbin av mottryckstyp (fig 1 och not 1). Denna förnämliga expo­ nent för den frejdiga, på uppfinningar baserade industrialisering, som pågick i Sverige kring sekelskiftet, har skänkts till Tekniska Museet av Höganäs AB varifrån den nu pensionerats. På sin nya plats står den intill museets stora ångmaskin, byggd år 1832, som likaledes kommer från Höganäs. Man kan därför direkt få en bild av ett sekels ångteknisk utveckling! Turbinen har renoverats av ABB’s båda dotterbolag, ABB STAL, som tillverkade turbinen år 1942 och AB GENERATION. Renoveringen, transporten till museet och uppställningen där har helt generöst bekostats av ABB. Turbinen förtjänar helt visst en närmare beskrivning, men innan vi går in härpå, bör vi ägna några ord åt dess upphovsmän, upp- finnarbröderna Birger och Fredrik Ljungström. De båda bröderna var söner till Patrik Ljungström och hans hustru Amala f Falck. Paret fick 8 barn, 6 pojkar och två flickor. Birger (f 1872-06-04) och Fredrik (f 1875-06-16) var yngst i ska­ ran. Patrik var lantmätare och tillika en mycket skicklig instru- mentmakare. Han uppfann och tillverkade många listiga lantmä- teriinstrument. Självaste John Ericsson, en gång lantmätare, berömde dessa instrument. På utställningar, både i Sverige och utomlands, erövrade de många priser av hög valör. Även Kungl Vetenskaps Akademiens guldmedalj kom Patrik till del. Efter många år som lantmätare i Göteborgstrakten blev Patrik år 1872 kartograf vid Allmänna Ekonomiska Kartverket med pla ­ cering i Stockholm, en befattning som han valt delvis med bar­ nens skolgång i tankarna.
    [Show full text]
  • Ge Stugan Nytt
    NR 09 | 2020 JAG HANDLARI Fokus # FINSPÅNG FINSPÅNG Årg. 15 | 19 maj - 2 juni | www.fokusfinspang.se | Fokus Finspång når alla hushåll och företag i Finspång och Svärtinge GÄLLER FÖR DIG SOM ÄR ELLER BLIR MEDLEM! 30% GE STUGAN PÅ ALCRO STUGFÄRG* NYTT LIV En halvmatt, lättarbetad akrylat- O b s! Gä l l e r e n d a s t färg för träfasader utomhus. d e n 21–31 ma j! Klibbfri på en timme. * Gäller endast Alcro Stugfärg 10 L burk, 21–31/5 2020. Ord. pris från 2074:-. Lokala avvikelser kan förekomma. Med reservation för slutförsäljning. SID 4: SID 7: SID 14: MISSA INTE ”NATUREN FÅR OSS LYCKAD START FÖR HOPP OM ATT ÅTER ATT UPPVAKTA PÅ ATT MÅ BÄTTRE” NIF:S INTENSIVREHAB VANDRA PÅ EL CAMINO MORS DAG 31 MAJ! 02 www.fokusfinspang.se VÄLKOMMEN TILL SKANDIAMÄKLARNA FINSPÅNG 0122-44 01 20 • skandiamaklarna.se/finspang FILIP KARLSSON LISA ENGBERG DANIEL SOCHOR 073-940 28 08 070-736 01 63 076-282 74 44 [email protected] [email protected] [email protected] Vattna din Comfort-zon! Comfort-zoner finns lite överallt. Ta hand om dina så att du kan njuta av dem ännu mer. Just nu får du en trädgårdskran FM MATTSSON TRÄDGÅRDSKRAN från FM Mattsson, som klarar både frost och värmebölja, för endast 2 445:- INSTALLERAT OCH KLART inklusive installation. Enbart vattenutkastare 545:- 2 445:- Välkommen! VÄLKOMMEN IN TILL VÅR BUTIK COMFORT FINSPÅNG HÄLSAR ROGER, LINDA, PATRIK Sjömansvägen 10, Tel 0122-180 70 ÖPPETTIDER: Mån-Fre 06:45-17:00 & RÖRMONTÖRERNA! www.andersonbaggman.se Följ oss på Facebook och Instagram FINSPÅNG www.fokusfinspang.se 03 MORS DAGS- INLEDARE PRESENTER Armband Lee Vi öppnar snart i ny lokal, följ oss 499 :- på Facebook för mer info! Lagers Ur & Foto 11 tecken på Armband Lightning Örhängen Swirl 349 :- 449 :- att vara 40 år Om elva dagar kliver pojkspolingen och lillebrorsan Filip från Frövi över gränsen till magiska 40 år.
    [Show full text]
  • Joong-Woo Lee TECHNOLOGY LICENSING to the KOREAN
    Joong-Woo Lee TECHNOLOGY LICENSING TO THE KOREAN COAL POWER GENERATION MARKET The Case of the Swedish Multinational Enterprise ABB Carbon and Its Main Competitors UPPSALA UNIVERSITY Department of Business Studies 1994 Uppsala universitet Reprocentralen HSC Uppsala 1994 TECHNOLOGY LICENSING TO THE KOREAN COAL POWER GENERATION MARKET The Case of The Swedish Multinational Enterprise ABB Carbon and Its Main Competitors JOONGWOO LEE Department of Business Studies, Uppsala University Abstract - Traditionally, multinational enterptises (MNBs) seem able to obtain lieense contracts from their partners in more efXcient ways than their foreign direct establishments. Technology licensing is an alternative approach for market entry in which establishing position can be regarded as a long-term process of relationship development between actors. According to the network approach applied in the present study, foreign MNEs can obtain a strategic position in national industrial networks by complex interaction with industrial actors. The actors, e.g. firms, goverrnnent agencies and other organizations, are connected throu& exchange relationships. The exchange of resources, i.e. a number of specific aspects of investment within those relationships, are important elements in the position development activities and result in a high degree of strength in the networks. However, in the market, it was recognized rather early on that the multiengineering nature of the technology should play an important role in the construction work. Case examples are given in which the foreign MIN!3 begin in the dominant technology position. An operational model is advanced which illustratesthe development of position through licensing relationships. Empirital data on the Swedish MNE, ABB Carbon in Korea is analyzed by this model.
    [Show full text]