Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) FINSPÅNG en bit av FOLKHEMMET Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet Lagergren, Lars & Thörnquist, Annette (red.) Finspång – en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet (Campus Norrköping), Norrköping www.isak.liu.se/cks ISBN: 91-89336-38-0 © Författarna 2006 © Fotografier: resp. fotograf 2006 grafisk form • Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström tryck • Bokpro AB, Bjärnum 2006 Innehåll 5 Förord 7 Inledning 15 Sten O Karlsson Som det rika landet Gosen 45 Mia Thorell En nations främsta tillgång är barnen 65 Torbjörn Andersson Fotbollen i Finspång 97 Zoran Slavnic Finska och jugoslaviska gästarbetare i Finspång 145 Lars Lagergren Yrkesskolan i tiden 177 Anders Kjellberg Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin 241 Annette Thörnquist Asbestproblemets hantering vid en verkstadsindustri 288 Författarpresentationer Förord det är med värme och stor glädje vi tackar alla dem som har gjort den- na bok om industrisamhället Finspång möjlig. Först och främst vänder vi oss till författarna, som kommer från olika forskningsmiljöer och som har skildrat utvecklingen i Finspång utifrån sina specifika ämneskompetenser och forskningsmässiga ansatser. Ett särskilt tack riktar vi också till alla inter- vjupersoner i och utanför Finspång som deltagit i projektet. Utan Era erfa- renheter och Er stora generositet hade boken inte funnits idag. Ett hjärtligt tack till Er alla! Så vänder vi oss till Metall 97:an i Finspång. Vilket roligt och givande samarbete vi har haft! Tack för all hjälp som Ni har givit oss, både när det gäller att samla in material, att hitta intervjupersoner och att ”vara bollplank” under hela forskningsprocessen. Detta samarbete har varit unikt för de fles- ta av oss forskare och det har givit oss erfarenheter som vi vill bygga vida- re på. Projektet initierades genom ett samarbete mellan Metall 97:an, Arbets- livsinstitutet och Linköpings universitet. Vi vill tacka alla vid dessa institu- tioner som har bistått oss vid arbetet med boken. Projektet har finansierats med anslag från Arbetslivsinstitutet. Birgitta Kronkvist, som under en period var anställd vid Metall 97, har varit oss till stor hjälp med att söka och kopiera arkivmaterial. Gunilla Rapp vid Arbetslivsinstitutets avdelning i Norrköping har på ett mycket förtjänstfullt sätt hjälpt till med språkgranskning av manuset. Bilder har ställts till vårt för- fogande från flera håll, bl.a. från Siemens, SAPA Industriservice och från Risinge Hembygdsförening. Sist men inte minst vill vi tacka Kent-Inge Fredriksson för att vi har fått ta del av och välja ur den fantastiska lokala bildskatt från industrisamhället Finspång som han samlat och systematiserat. Lars Lagergren & Annette Thörnquist Förord | 5 LARS LAGERGREN & ANNETTE THÖRNQUIST Inledning hur ofta har vi inte hört någon säga: ”vi inte får glömma att Sverige för drygt hundra år sedan var ett fattigt och industriellt underutvecklat land”? Påminnelsen var, och är, ofta tänkt att förstärka bilden av vårt land som en av världens rikaste, tryggaste och mest jämlika industrinationer. Under 1900- talet genomgick Sverige en genomgripande ekonomisk och social omvand- ling. Syftet med denna antologi är att genom ett antal avgränsade nedslag i en och samma lokala miljö belysa några drag i denna omvandling. Miljön är Finspång, ett av många samhällen i landet som är uppbyggda kring stor- industrier. Tidsmässigt ligger tonvikten på tiden från 1930-talet och fram till 1980-talet med utblickar både längre bakåt och framåt i tiden. Det handlar med andra ord främst om den storskaliga industrins, masspro- duktionens era, dvs. den tid som också karaktäriserades av starka och akti- va folkrörelser och arbetsmarknadsorganisationer samt en stabil socialdemo- kratisk regering, som i samverkan med arbetsmarknadens parter byggde det svenska folkhemmet. De respektive bidragen avspeglar på olika sätt folkhem- mets och den s.k. svenska modellens utveckling och blomstringstid med ett organiserat partssamarbete för arbetsfred, ekonomisk tillväxt, solidarisk lönepolitik och sociala reformer. Reformerna innebar också att statliga och kommunala myndigheter kom att gripa in alltmer i människors liv från vag- gan till graven rörande barnuppfostran, utbildning, bostäder, hälsa, arbete och fritid. Det handlar om en tid av ökad efterfrågan på arbetskraft och ökad rörlighet på arbetsmarknaden, viket bl.a. innebar att arbetskraften började sökas även utanför landet gränser. Det var också en tid av snabb rationali- sering och genomgripande strukturomvandling, vilket även innebar stora omställningar i arbetslivet, nya arbetsmiljörisker och nya arbetsskador. Efterhand bidrog detta till en växande kritik från vänstergrupper, men även från arbetarrörelsens egna led, mot den tillväxtorienterade samarbetspoliti- Inledning | 7 ken. Hur utvecklades människors vardagsliv och arbete på det lokala pla- net i denna samhällsomvandling? Hur avspeglas den generella utveckling- en i den lokala, och hur kan det specifika och unika förklaras i ett större historiskt sammanhang? Vilka möjligheter och begränsningar fanns för lokala förändringar? Vilka var de drivande krafterna? Arbetet med antologin har från början styrts av idén att bygga upp ett nära samarbete mellan den akademiska miljön och dess närområde. Själva projektet tog sin början när Arbetslivsinstitutet i slutet av 1990-talet etable- rade den regionala forskningsstationen Arbete & Kultur i Norrköping. En viktig målsättning med denna satsning var att samarbeta med organisatio- ner, utbildningsinstitutioner och myndigheter i regionen. Det innebar ock- så att forskningsuppgifterna vid institutet delvis skulle formuleras utifrån det regionala samhällets kunskapsbehov. Antologin tillkom inom ramen för ett större projekt, som hade sitt ur- sprung i kontakten mellan Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdel- ning 97 (Metall 97:an) i Finspång och Arbetslivsinstitutet avdelning, Arbe- te & Kultur. Med på vagnen fanns också Linköpings universitet. Samarbe- tet inleddes med ett antal möten mellan forskare och företrädare för fackföreningar, folkrörelser och näringsliv på lokal nivå. Forskningsbehoven inventerades och strategin för hur samarbetet skulle ske i praktiken tog form. Metall 97:an närmade sig sitt hundraårsjubileum och ville uppmärksamma detta med en skrift, gärna med vetenskaplig dignitet, medan man från Arbe- te & Kulturs sida ville etablera ett nära samarbete med sitt närområde. Samar- betet skulle i detta fall resultera i tre sammanlänkade projekt, en jubileums- skrift finansierad av Metall 97, en antologi som främst Arbetslivsinstitutet stod för, samt ett dokumentationsprojekt med intervjuer, som skulle tjäna de två nämnda projekten, men som också skulle stå öppet för framtida fors- kare och praktiker att använda. Det senare projektet utgjorde ett direkt samarbete mellan parterna och har bl.a. resulterat i en databas som omfat- tar över ett hundra intervjuer med äldre Finspångsbor. Denna bas finns vid Arbetslivsinstitutets avdelning på Laxholmen i Norrköping. I maj år 2003 presenterades jubileumsskriften För rättvisa, trygghet och utveckling skriven av Lars Lagergren, som då sedan ett par år flyttat från Arbetslivsinstitutet till Linköpings universitet, Campus Norrköping och det nyetablerade Tema kultur och samhälle (Tema Q). Parallellt med detta pro- jekt påbörjades antologiarbetet. Föreliggande antologi har inte en sammanhållen problemställning utan presenterar ett antal nedslag i ett industrisamhälles 1900-talshistoria utifrån 8 | Lars Lagergren & Annette Thörnquist Finspång och bruket runt ån en dag omkring 1890. Risinge Hembygdsförenings samlingar olika teman och ansatser. Fokus finns i valet att studera en enda ort, dvs. industriorten Finspång i norra Östergötland, i ett större historiskt samman- hang, medan bredden finns i författarnas respektive intresseområden och specialkompetens. Valet av ämnesområde för de olika kapitlen har också sin grund i de diskussioner som parterna förde under det initiala skedet av samar- betet. Boken har således sitt ursprung i konkreta fackliga kunskapsbehov. Ett viktigt syfte med projektet var att antologin skulle vända sig till både en akademisk publik och till en bredare läsekrets. Vår förhoppning är därför att den ska kunna användas av t.ex. gymnasieskolan och bildningsförbun- den. Syftet var också att skapa en tänkbar utvecklingsväg för ”gräv-där-du- står-rörelsen” mot mer problemstyrda lokala studier. En grundtanke med projektet har varit att dessa lokalhistoriska texter skall kunna bli en intro- duktion till den historiska forskningsprocessen och en inspiration för gym- nasieelever och andra att göra egna undersökningar som grundar sig på veten- skapliga metoder.1 Förhoppningen är således att skapa nyfikenhet på histo- riska sammanhang och att sporra, inte minst ungdomar, att själva formulera Inledning | 9 forskningsbara frågor och systematiskt söka svaren. Dessa frågor kan exem- pelvis kretsa kring varför orten eller kommunen ser ut som den gör idag eller kanske varför just Finspång är hemorten. Det handlar helt enkelt om frågor kring det som vanligen tas för givet. Givetvis vill vi också inspirera andra miljöer runt om i landet att ge sig i kast med liknande lokala samarbetsprojekt. Valet av Finspång berodde inte i första hand på den omedelbara geografiska närheten mellan forskarmiljön och studieobjektet, eller på ett initialt ensidigt val från forskningsmiljön. Det berodde som