Namnet Kan Inte Ändras

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Namnet Kan Inte Ändras MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Förortskommuner, Pendlings- kommuner och minskat i Glesbygdskommuner och mindre kommuner. I Stock- holms län var befolkningstätheten utanför tätort 15 invånare per km2 medan det i Norrbottens län var 1 invånare per km2. Marianne Eriksson, SCB, tfn 08-506 947 36, [email protected] Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie MI Miljövård. Utkom den 30 november 2006. URN:NBN:SE:SCB-2006-MI38SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB. SCB 2 MI 38 SM 0101 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Bakgrund om urbaniseringen i ett längre tidsperspektiv 3 Antalet tätorter 4 Folkmängd i tätorter 7 Befolkning utanför tätorter 12 Tätorternas areal och befolkningstäthet 15 Tabeller 17 1 Tätorternas areal, folkmängd och invånare per km2 2000 och 2005 samt förändringar i areal och folkmängd 17 2 Befolkning i tätort och utanför tätort per kommun 2000 och 2005 56 3 Tätorter 2005 som delas av kommungräns 63 Fakta om statistiken 67 Detta omfattar statistiken 67 Tätortsdefinitionen 67 Tätortsdefinition och jämförbarhet 67 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 1900, en översikt 68 Så görs statistiken 70 Statistikens tillförlitlighet 71 Bra att veta 71 Tätortsnamn 71 Digitala gränser för tätorter 71 Kommungruppsindelning enligt Svenska Kommunförbundet 71 Annan statistik 72 In English 73 Summary 73 List of tables 73 List of terms 74 SCB 3 MI 38 SM 0101 Statistiken med kommentarer Bakgrund om urbaniseringen i ett längre tidsperspektiv I början av 1800-talet var Sverige fortfarande i allt väsentligt ett jordbruksland. Andelen invånare som bodde i städerna utgjorde bara 7 procent. Denna andel ökade snabbt efter år 1860 tills den 1970 var över 80 procent. Den följande 10- årsperioden ökade tätortsandelen långsammare för att under 1980 och 1990-talet endast öka med ett par tiondels procent. Tätortsbegreppet förklaras närmare under Fakta om statistiken. Tabell A Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd 1800-2005 År Folkmängd Därav i procent Gles- (miljoner) Tätort bygd 1800 2,35 7,4 92,6 1820 2,58 11,2 88,8 1840 3,14 13,4 86,6 1860 3,86 13,7 86,3 1880 4,57 19,5 80,5 1900 5,14 31,5 68,5 1920 5,90 45,2 54,8 1930 6,14 48,5 51,5 1940 6,37 56,2 43,8 1950 7,04 66,2 33,8 1960 7,50 72,8 27,2 1970 8,08 81,4 18,6 1980 8,32 83,1 16,9 1990 8,59 83,4 16,6 1995 8,84 83,9 16,1 2000 8,88 84,0 16,0 2005 9,05 84,4 15,6 Diagram 1 Folkmängd i tätorter och glesbygd Miljoner invånare 9 8 Tätorter 7 6 5 4 3 2 1 Utanför tätort 0 1800 1840 1880 1920 1960 2000 SCB 4 MI 38 SM 0101 Städer (tätorter med över 10 000 invånare) i ett långt perspektiv I gruppen tätorter ingår både de största städerna och små orter med strax över 200 invånare. Vid jämförelser med andra länder och vid studier av urbanise- ringens historia kan det låga kriteriet för att klassificera en ort som urban i Sve- rige medföra att analyserna blir missvisande. I de flesta andra länder sätts ofta gränsen för städer och andra urbana orter betydligt högre, ofta vid 2 000 invåna- re och ibland så högt som vid 10 000 invånare. D svenska tätorterna med mer än 10 000invånare består till största delen av orter som tidigare varit städer (stads- begreppet försvann år 1971 i Sverige). Dessa tätorters andel av totalbefolkning- en steg snabbt under slutet av 1800-talet och fram till 1970, på grund av att de större städernas befolkning ökade. Efter 1970 har antalet tätorter med över 10 000 invånare varit nästan konstant och deras andel av rikets hela folkmängd uppgår år 2005 till 58 procent. Tabell B Antal tätorter med över 10 000 invånare och deras andel av totalbefolk- ningen år 1800-2005 1) 1) År 1800 1) 1850 1870 1) 1890 1) 1910 1930 1950 1970 1990 1995 2000 2005 Antal 3 5 9 19 26 43 65 107 110 109 108 113 Andel, % 4,2 4,7 7,3 13,8 19,6 30,9 40,3 56,7 55,1 55,8 56,6 57,6 1) Avser städer med över 10 000 invånare för åren 1800-1910 SCB 5 MI 38 SM 0101 Antalet tätorter Mellan 2000 och 2005 har 39 tätorter upphört då de på grund av minskad be- folkning ej uppfyller tätortskriteriet på 200 invånare, 3 tätorter har numera allt- för hög andel fritidshusbebyggelse för att räknas som tätort och 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort. Antalet nya tätorter uppgår till 50, därav är det en tidigare tätort som blivit uppdelad i två orter. Totala antalet tätorter har såle- des ökat med 4 jämfört med 2000. Stockholms län har haft den största ökningen av antalet tätorter och har fått 16 nya tätorter. Tabell C Förändring av antalet tätorter mellan 2000 och 2005 per län Län Antal Tätorter som Nya tätorter Antal tätorter upphört 2000-2005 tätorter 2000 2000 - 2005 2005 Stockholms 106 2 16 120 Uppsala 55 4 59 Södermanlands 62 5 67 Östergötlands 89 1 1 89 Jönköpings 89 1 88 Kronobergs 53 1 52 Kalmar 95 4 91 Gotlands 17 1 16 Blekinge 45 3 48 Skåne 245 5 6 246 Hallands 95 1 2 96 Västra Götalands 310 6 4 308 Värmlands 72 2 70 Örebro 63 1 62 Västmanlands 46 1 47 Dalarnas 109 3 106 Gävleborgs 87 4 3 86 Västernorrlands 78 2 76 Jämtlands 55 2 1 54 Västerbottens 71 6 3 68 Norrbottens 94 4 1 91 Hela riket 1 936 46 50 1 940 Under 1950-talet minskade antalet tätorter kraftigt bland annat på grund av kla- rare avgränsningsdefinitioner. Minskningen fortsatte under 1960-talet. Antalet tätorter har därefter ökat något. Ökningen mellan 1990 och 1995 är den största som registrerats efter 1950, men det är till stora delar en fiktiv förändring. Många (73 st.) nya tätorter är f.d. småorter1 som upptäcktes efter 1990 och som redan då hade över 200 invånare. Om hänsyn tas till detta och till att 21 tätorter brutits ur existerande tätorter har antalet tätorter inte förändrats under perioden 1990-1995. I avgränsningen för år 2005 har det skett smärre revideringar av gränserna för år 2000. Reviderade areal och befolkningssiffror redovisas i tabell 1. Alla förändringar mellan 2000 och 2005 som redovisas i rapporten beror således på förändringar av folkmängd eller på förändringar i byggnadsbeståndet. I tabell D.1 Och D.2 nedan visas utvecklingen av antalet tätorter i olika storleks- klasser mellan 1950 och år 2005. Antalet tätorter med mer än 10 000 invånare uppgick år 2005 till 113 eller 6 procent av antalet tätorter. År 2005 var det 776 tätorter eller 40 procent som hade färre än 500 invånare. 1 Med småort avses sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50-199 invånare. SCB 6 MI 38 SM 0101 Tabell D.1 Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950-2005 Folkmängds- Antal tätorter storlek 1950 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2005 200-499 1 076 883 756 690 696 779 780 776 500-999 459 398 405 421 421 427 440 454 1000-1999 252 226 233 272 272 278 272 269 2000-4999 153 161 208 226 228 228 225 222 5000-9999 51 70 66 101 116 117 111 106 10 000-19 999 37 37 58 61 55 52 52 56 20 000-49 999 18 26 32 31 36 38 36 37 50 000-99 999 7 10 14 14 15 14 15 15 ≥100 000 3 33445 5 5 Summa 2 056 1 814 1 775 1 820 1 843 1 938 1 936 1940 Tabell D.2 Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950-2005, fördelning i procent Folkmängds- Fördelning i procent storlek 1950 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2005 200-499 52,3 48,7 42,6 37,9 37,8 40,2 40,3 40,0 500-999 22,3 21,9 22,8 23,1 22,8 22,0 22,7 23,4 1000-1999 12,3 12,5 13,1 14,9 14,8 14,3 14,0 13,9 2000-4999 7,4 8,9 11,7 12,4 12,4 11,8 11,6 11,4 5000-9999 2,5 3,9 3,7 5,5 6,3 6,0 5,7 5,5 10 000-19 999 1,8 2,0 3,3 3,4 3,0 2,7 2,7 2,9 20 000-49 999 0,9 1,4 1,8 1,7 2,0 2,0 1,9 1,9 50 000-99 999 0,3 0,6 0,8 0,8 0,8 0,7 0,8 0,8 ≥ 100 000 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 I tabell E.1 och E.2 visas den kumulativa frekvensen av antalet tätorter 1950- 2005.
Recommended publications
  • FINSPÅNG En Bit Av FOLKHEMMET
    Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) FINSPÅNG en bit av FOLKHEMMET Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet Lagergren, Lars & Thörnquist, Annette (red.) Finspång – en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet (Campus Norrköping), Norrköping www.isak.liu.se/cks ISBN: 91-89336-38-0 © Författarna 2006 © Fotografier: resp. fotograf 2006 grafisk form • Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström tryck • Bokpro AB, Bjärnum 2006 Innehåll 5 Förord 7 Inledning 15 Sten O Karlsson Som det rika landet Gosen 45 Mia Thorell En nations främsta tillgång är barnen 65 Torbjörn Andersson Fotbollen i Finspång 97 Zoran Slavnic Finska och jugoslaviska gästarbetare i Finspång 145 Lars Lagergren Yrkesskolan i tiden 177 Anders Kjellberg Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin 241 Annette Thörnquist Asbestproblemets hantering vid en verkstadsindustri 288 Författarpresentationer Förord det är med värme och stor glädje vi tackar alla dem som har gjort den- na bok om industrisamhället Finspång möjlig. Först och främst vänder vi oss till författarna, som kommer från olika forskningsmiljöer och som har skildrat utvecklingen i Finspång utifrån sina specifika ämneskompetenser och forskningsmässiga ansatser. Ett särskilt tack riktar vi också till alla inter- vjupersoner i och utanför Finspång som deltagit i projektet. Utan Era erfa- renheter och Er stora generositet hade boken inte funnits idag. Ett hjärtligt tack till Er alla! Så vänder vi oss till Metall 97:an i Finspång. Vilket roligt och givande samarbete vi har haft! Tack för all hjälp som Ni har givit oss, både när det gäller att samla in material, att hitta intervjupersoner och att ”vara bollplank” under hela forskningsprocessen.
    [Show full text]
  • VA-Plan För Finspångs Kommun
    VA-plan för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-10-25 (§ 146) VA-plan för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 • Fax 0122-850 33 E-post: [email protected] Webbplats: www.finspang.se Innehåll 1. Inledning 2 2. VA-planens uppbyggnad 3 3. Övergripande 4 3.1 Organisation och samarbete 4 3.2 Genomförande och uppföljning 4 3.3 Hållbar dagvattenhantering 5 3.4 Andra utredningsområden 6 3.5 Aktivitetsplan 7 4. Inom kommunala verksamhetsområden 9 4.1 Vattenförsörjning 9 4.2 Vatten och avloppsreningsverk 9 4.3 Ledningsnät 9 4.4 Aktivitetsplan 10 5. Utanför kommunalt verksamhetsområde - Enskilda dricksvatten- och avloppsanläggningar 12 6. Utanför kommunalt verksamhetsområde - Bebyggelsegrupper utan kommunalt VA 13 6.1 Bedömnings- och prioriteringsgrunder 14 6.2 Bedömning av bebyggelsegrupper 15 6.3 Plan för åtgärder inom bebyggelsegrupper 17 7. Konsekvensbeskrivning 19 7.1 Konsekvenser för miljö- och hälsoskydd 19 7.2 Ekonomiska konsekvenser 19 7.3 Sociala konsekvenser 19 8. Ordlista 21 Bilaga: VA-översikt I 1. Inledning Tillgång till rent vatten är en av mänsklighetens viktigaste överlevnadsfrågor som vi ofta tar för given i Sverige. Det krävs dock ett målmedvetet arbete och en välutvecklad infrastruktur både i tätorter och på landsbygden för att kunna upprätthålla en förväntad kvalitet. Finspångs kommun står, liksom andra kommuner, inför stora utmaningar för att säkerställa en hållbar vatten- och avloppsförsörjning (VA-försörjning) i framtiden. Lagstiftning och internationella överenskommelser kräver ökad hänsyn till miljön; utsläppen av miljöstörande ämnen till våra vatten måste minska. Ett förändrat klimat med ökad risk för översvämning och en förändrad grundvattensituation ställer också stora krav på den allmänna VA- försörjningen.
    [Show full text]
  • Regional Översiktlig Planering 1 I Nnehåll
    The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 r egional översiktlig planering rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för örebroregionen regional översiktlig planering 1 i nnehåll f örord 3 örebroregionen i världen 4 regionen i det globala samhället 4 örebroregionens regionala förutsättningar 4 ökade sociala klyftor 7 klimathotet utmanar 8 näringsliv i omvandling 8 regional översiktlig planering – ett rumsligt perspektiv 11 Utvecklingsarbete och planering har olika förutsättningar 11 kommunens översiktsplan har en central roll 11 Hur kan regional översiktlig planering för örebroregionen användas 12 avgränsningar 12 Disposition av rapporten 13 regionförstoring och hållbar pendling 15 nuläge och trend 15 Målbild 16 Mål och rekommendationer 22 Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd 23 nuläge och trend 23 Målbild 24 Mål och rekommendationer 25 attraktiva lägen för nya företag och etableringar 27 nuläge och trend 27 Målbild 29 Mål och rekommendationer 30 2 regional översiktlig planering f örord Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, som fastställ- I augusti 2009 fick regionförbundet i uppdrag av länets des av regionfullmäktige i april 2010, är en gemensam kommuner och landstinget att påbörja ett arbete med en vägvisare för regionens framtidsarbete. Syftet är att skapa regional översiktlig planering för länet. I början av 2010 bästa gemensamma framtid för människor och verksam- presenterades en bakgrundsrapport (Regional översikt- heter i den region där vi alla verkar. Utvecklingsstrategin lig planering – bakgrundsanalys, Rapport 2010:1) som fokuserar på fyra utvecklingsområden där gemensamma också presenterades i länets alla kommuner. Därefter insatser gör skillnad – Kunskap och kompetens, Inno- skrevs en tjänstemannaversion av föreliggande rapport, vationer och entreprenörskap, Lustfyllda möten och som remissbehandlades under perioden oktober 2010 – upplevelser samt Den öppna regionen.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Framtid Finspång
    Framtid Finspång Granskningsutlåtande för Översiktsplan 2020 VERSION 1, 27 OKTOBER 2020 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2021-02-17 §35 Ansvarig: Lina Alm Granskningsutlåtande Innehåll Förord....................................................................................................................... 4 Inledning .................................................................................................................. 5 Granskningsprocess .............................................................................................. 5 Hårda fakta ........................................................................................................... 6 Redaktionella ändringar efter granskningsperioden .......................................... 7 Inkomna synpunkter översiktsplan 2020 ............................................................. 8 Länsstyrelsen i Östergötland ................................................................................ 8 Försvarsmakten .............................................................................................. 12 Regioner samt kommuner .................................................................................. 13 Region Östergötland ....................................................................................... 13 Linköpings kommun ........................................................................................ 15 Norrköpings kommun ...................................................................................... 15 Örebro
    [Show full text]
  • Förstudie Väg 35 Bankekind–Linköping
    FÖRSTU DIE Rv 35 Å tvidaberg – Linköping, delen sö der Bankekind - Linköping Östergötla nds län Beslutshandling 2011-05-02 Objekt: 875240 51 Titel: Förstudie Rv 35 Åtvidaberg – Linköping, delen söder Bankekind – Linköping, Förslagshandling Utgivningsdatum: 2011-05-02 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Lisa Herland, Trafikverket, 013-28 90 03 Uppdragsansvarig: Rickard Kappers, Vectura 010-4846211 Förstudie: Gun-Marie Gunnarsson, Vectura 010-4845165, Linda Wahlman,Vectura 010-4845186 Tryck: Distributör: Trafikverket Region Öst, Box 1140, 631 80 Eskilstuna, telefon: 0771-921 921. 2 Innehåll 1 Bakgrund .....................................................................................................................6 1.1 Brister, problem och syfte ................................................................................... 6 1.2 Aktualitet ............................................................................................................. 7 1.3 Tidigare utredningar och beslut .......................................................................... 7 1.4 Geografisk avgränsning .......................................................................................8 1.5 Övergripande mål och strategier......................................................................... 9 1.5.1 Transportpolitiska mål ................................................................................ 9 1.5.2 Miljökvalitetsmål ....................................................................................... 10 1.5.3 Arkitekturpolitiska
    [Show full text]
  • 2 Östergötland Hembygd
    n e d e l s g a l s g Norra Yngern Stor- r Ljungstorp 204 Riseberga Led Mörby Styrsta Södra Hjälmaren Altnäs Ekensholm e Väsby Skeppsta Björken Kvistbro Nalavi Baggetorp Torsta Tybble Södermanland Bronäs Dunkern Öllösa B klosterruin Björka Odensbacken Julita Hosjö Letälven Kalkbrotts- Botten Hult Träda Ekeby Ekeby Åby Närke Ånhammar kvarn Hulvik Käxle Hörstabacken Vrana Menigasker villorna herrgård Äs Hälleforsnäs Smedstorp Hässelby Baggetorp Mullhyttan Luggavi Hörsta Torp Folkatorp Talby Rörvik Forsby Heby Binninge Höglunda Skoftesta Valsta 52 Lännäs Fågelsta Aspen Hemsjön Sickelsta Kappetorp Nybble Sköllersta Asker Hampetorp Blomster- Blacksta Vällingen Svartå Bo Lundby Askersby Djursnäs Julita Äsköping Malm- Ströms- 204 Edsberg Via Torp Sörby Fåglahaget Kånsta Nifsand hult Ättersta Hammersta Södra Yngern Bommersvik Fågelåsen Kumla Kävesta Öljaren Gimmersta Grinda köping hammar Ullsta Övre Bäcklunda Sånnersta Skruke Björnhovda Flenmol Kläm- Frösvi Åbytorp Fylsta Höre Ruddammen Backa Misteln Gällringen Avlasj. Nyckel- Sörby Tångsätter Stenkulla Västtorp Berga Avla sjön mingen Natur- Vreta Örsta 51 Testa Katrineberg Läppe Nästorp Sundby Herrökna Bäcketorp Bärsta Österåker Fjällskäfte Log- Sörby Hackvad Norrby Stene Kvarntorp Sund reservat E20 Kumlaby N. Mossby Skrukebacken Hökhult Solbacka Dillnäsby Källaråsen Teen sjön Eneby Julsta Via Hjortsberga Sätterböl Folketorp Vannala Boda Granhed Jättna Hedetorp Bålby Hälgesta Öja V. Åby Järsjö Tarsta Öknaby Stav Fornebo Högtorp Källsbo Guldsmedstorp Tångeråsa gravfält S. Mossby Långdunker Kyrksj.
    [Show full text]
  • (Triturus Cristatus) I Örebro Län: Inventering 2003 Och Sammanställning Av Kända Lokaler 1989
    Större vattensalamander (Triturus cristatus ) i Östergötland Sammanställning av inventeringar 1994-2005 och övriga fynd i Östergötlands län LÄNSSTYRELSEN Dnr 511-3519-06 ÖSTERGÖTLAND Titel: Större vattensalamander ( Triturus cristatus ) i Östergötland: Sammanställning av inventeringar 1994-2005 och övriga fynd i Östergötlands län. Författare: Tommy Karlsson Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland Hemsida: http://www.e.lst.se Beställningsadress: Länsstyrelsen Östergötland 581 86 Linköping Länsstyrelsens rapport: 2006:4 ISBN: 91-7488-138-8 Upplaga: 300 ex Rapporten bör citeras: Karlsson, T. 2006. Större vattensalamander ( Triturus cristatus ) i Östergötland: Sammanställning av inventeringar 1994-2005 och övriga fynd i Östergötlands län. Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2006:4. Omslagsbilder: Hane av större vattensalamander, Sörstugan, Linköpings kommun. Foto: Tommy Karlsson. Lekdamm för större vattensalamander vid Bodebol, Ödeshögs kommun. Foto: Jacob Antonsson. Larv av större vattensalamander, Högliden, Linköpings kommun. Foto: Tommy Karlsson. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 – 19 60 00 013 – 10 31 18 [email protected] e.lst.se Rapport nr: 2006:4 ISBN: 91-7488-138-8 LÄNSSTYRELSEN Dnr 511-3519-06 ÖSTERGÖTLAND Förord Den större vattensalamandern som av många kallas vattenödla är ett mycket trevligt djur som många av oss träffat på i olika sammanhang. Den har även siktats vid dammen intill Linköpings slott. Resultatet visar att Östergötland tillhör landets verkliga kärnområden för den större vattensalamandern. Det ger oss också ett ansvar att förvalta de småvatten som finns i landskapet och se till att det finns nätverk av dammar på många håll i Östergötland. Av rapporten framgår också att den större vattensalamandern inte längre räknas som hotad i Sverige men bedöms trots detta som en av de bättre indikatorerna på ett värdefullt småvatten för den biologiska mångfalden.
    [Show full text]