Efterkrigstidens Samhällskontakter Norén, Fredrik; Stjernholm, Emil
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Efterkrigstidens samhällskontakter Norén, Fredrik; Stjernholm, Emil 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Norén, F., & Stjernholm, E. (Red.) (2019). Efterkrigstidens samhällskontakter. (Mediehistoriskt arkiv; Vol. 43). Mediehistoria, Lunds universitet. Total number of authors: 2 Creative Commons License: CC BY-NC-ND General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 77,5 mm 143 mm 33,5 mm 143 mm 22 mm 22 mm EFTERKRIGSTIDENS Propaganda, upplysning, pr och information. Detta är några exempel på efterkrigstidens mångfacetterade kommunikationsbegrepp. Under perioden från andra världskrigets slut till 1980-talet var Sverige en framväxande välfärdsstat, och mediernas möjligheter att fostra, påverka och utbilda diskuterades regelbundet. Men i vilka sammanhang användes dessa begrepp och hur omsattes de i praktiken? I Efterkrigstidens samhällkontakter presenteras EFTERKRIGSTIDENS 10 mediehistoriska texter om olika aktörer FREDRIK NORÉN & EMIL STJERNHOLM (RED.) i efterkrigstidens Sverige – myndigheter, SAMHÄLLSKONTAKTER företag, föreningar – och hur dessa kämpade för att torgföra sina visioner, tankar och idéer. De olika kapitlen visar att metoderna för att föra ut budskapen till allmänheten var sofisti- SAMHÄLLSKONTAKTER kerade och att en uppsjö olika medier togs i bruk – från tändsticksplån till debattpocket- böcker. I denna bok framträder den svenska kommunikationsapparaten som präglad av både decentraliserade och kommersiella drag. Efterkrigstidens samhällskontakter formades på så sätt genom en sammanflätning av · privata och offentliga sfärer – vem som var MEDIEHISTORISKT ARKIV 43 mottagare och vem som var avsändare var ibland långt ifrån självklart. ISBN 978-91-985045-6-9 MEDIEHISTORISKT ARKIV NR 43 Efterkrigstidens samhällskontakter omslagsskiss.indd 1 2019-06-20 09:34 UPPLYSNINGSVERKSAMHET UPPLYSNING KONSULENT PROPAGANDA STUDIECIRKEL RADIO FÖRELÄSARE BROSCHYR TIDSKRIFT SAM ARBETE FÖREDRAG SKOLA FOLKBILDNINGSARBETE ÄMNE KURS BILDNINGSARBETE PRESS FÖRELÄSNING SKOLÖVER STYRELSEN ANSLAG EFTERKRIGSTIDENS MEDIEHISTORISKT ARKIV 43 SAMHÄLLSKONTAKTER FREDRIK NORÉN & EMIL STJERNHOLM (RED.) Innehåll MEDIEHISTORISKT ARKIV publicerar antologier, monografier – inklusive avhandlingar – och källsamlingar på både svenska och engelska. För att säkerställa seriens vetenskapliga kvalitet underkastas insända manus som regel dubbelblind granskning av oberoende sakkunniga. Efterkrigstidens samhällskontakter Redaktionskommittén består av Elisabet Björklund (Linnéuni- EN INLEDNING 9 versitetet), Marie Cronqvist (Lunds universitet), Anna Dahlgren Fredrik Norén & Emil Stjernholm (Stockholms universitet), Johan Jarlbrink (Umeå universitet), Åsa Jernudd (Örebro universitet), Solveig Jülich (Uppsala uni- versitet), Charlie Järpvall (Linnéuniversitetet), Mats Jönsson (Göteborgs universitet), Matts Lindström (Uppsala universitet), 1. Institutionella perspektiv Andreas Nyblom (Lin köpings universitet), Sonya Petersson (Stockholms universitet), Pelle Snickars (Umeå universitet) Ett filmbolag i samhällets tjänst? och Malin Wahlberg (Stockholms universitet). SVENSK FILMINDUSTRI OCH SKOLFILMENS FLYTANDE GRÄNSER 41 Redaktör: Patrik Lundell (Örebro universitet) Emil Stjernholm & Erik Florin Persson I digital form är Mediehistoriskt arkiv en CC-licensierad bokserie – erkännande, icke-kommersiell, inga bearbetningar 3.0. Böckerna Mediekunskaper och propagandaanalyser kan fritt laddas ned i pdf-format från www.mediehistorisktarkiv.se BEREDSKAPSNÄMNDEN FÖR PSYKOLOGISKT Vi ser gärna att de används och sprids. FÖRSVAR OCH PROPAN-PROJEKTET 1970–1974 73 Fysiska böcker kan beställas via nätbokhandlare eller Lunds univer- Marie Cronqvist sitet: www.ht.lu.se/serie/mediehistorisktarkiv/. E-post: [email protected] Kortfilm i kampen mot tuberkulos MEDAN DET ÄNNU ÄR TID SOM TIDSTYPISK Utgivare: Mediehistoria, Lunds universitet PROPAGANDAFILM OCH NATIONELL BERÄTTELSE 101 MEDIEHISTORISKT ARKIV NR 43 C. Claire Thomson Grafisk form: Johan Laserna Bildredigering: David Laserna Dagen H Tryck: Bulls Graphics, Halmstad 2019 NÄR SAMHÄLLSINFORMATION INTE SKILDES FRÅN PROPAGANDA 125 issn 1654-6601 Fredrik Norén isbn 978-91-985045-6-9 (tryck) isbn 978-91-985045-7-6 (pdf) 2. I offentligheten Litteratur i urval 361 Överlevnadsdebattörerna Författarpresentationer 385 HANS PALMSTIERNA, KARL-ERIK FICHTELIUS OCH Bildregister 389 MILJÖFRÅGORNAS GENOMBROTT I 1960-TALETS SVERIGE 157 David Larsson Heidenblad Personregister 391 Katastrofen i Barsebäck och radioaktivitet som informationsproblem 1952–1973 185 Peter Bennesved Omstridd information MAJ WECHSELMANNS OMSTÄLLNINGEN OCH KRITIK MOT KOMMERSIELLT MATERIAL OM ATT FÅ BARN PÅ 1970-TALET 217 Elisabet Björklund 3. Inom och utanför Sverige Att närvara, verka och synas RÄDDA BARNENS FILMISKA MEDIESTRATEGIER 1945–1951 247 Åsa Bergström Staten, Organisationssverige och vidsynthetens förgätmigej DET STRATEGISKA FRÄMJANDET AV SVENSK INTERNATIONALISM, 1945–1963 281 Nikolas Glover ”Att vidmakthålla och stärka allmänhetens intresse och stöd” SIDA:S ATTITYDFÖRÄNDRANDE INFORMATIONSSTRATEGIER 317 Lars Diurlin Efterkrigstidens samhällskontakter en inledning Fredrik Norén & Emil Stjernholm Vid andra världskrigets slut var det flera som kände sig manade att definiera framtidens kommunikationsbehov. Kriget hade på gott och ont påmint om vad som var möjligt att åstadkomma när medier mobiliserades som verktyg för påverkan. 1946 presenterade till exempel reklammannen Stig Arbman termen samhällskontakt, bland annat som ett inlägg i dis- kussionen om ”industriell demokrati”.1 Det var också Arbmans försök att översätta public relations till svenska. Behovet av en aktiv och god samhälls- kontakt begränsades inte till privata företag och organisationer, utan Arb- man menade att en sådan verksamhet var av lika stor betydelse för den offentliga sektorn. Andra talade vid denna tid om liknande aktiviteter i termer av goodwill.2 Samtidigt menade Alva Myrdal, tillsammans med Kommittén för social upplysning (1946–1949) som hon ledde, att propa- ganda inte var något att oroa sig för, så länge avsikten var god.3 Men det gällde att vara på sin vakt: ”ett högt uppdrivet reklamväsen, spelande på den moderna propagandans alla instrument, har vant nutidsmänniskan vid att bli bjuden på åskådlig och fantasieggande information i rikt varie- rad uppläggning.”4 Den terminologi som användes i dessa och i andra sammanhang var spretig. Inte sällan handlade det om termer som fortfarande är värde- laddade. Tidigt under arbetet med denna antologi uppenbarade sig ut- maningen om hur kommunikativa praktiker ska beskrivas utifrån vår samtidsposition, utan att falla offer för en anakronistisk vokabulär. Titeln · 9 10 · fredrik norén & emil stjernholm efterkrigstidens samhällskontakter · 11 på boken, Efterkrigstidens samhällskontakter, ska förstås som en lekfull kom- I sådana sammanhang utgjorde användningen av medier ett mjukt makt- mentar till denna utmaning. Med denna brasklapp är det övergripande medel för att påverka och fostra människor. Senare, under 1970-talet, syftet med antologin att på olika sätt belysa den svenska efterkrigstidens växte en maktkritik fram från både vänster och höger mot Välfärdssverige kommunikationsbegrepp med tillhörande praktiker. Vilka var begreppen? och dess upplevda paternalism. Sådana motrörelser kom att använda de Hur användes de, i vilka sammanhang, och vad för typ av aktiviteter prak- medier som fanns till hands för att skapa alternativa berättelser om sam- tiserades inom ramen för dessa begrepp? hället. Det handlade bland annat om ett ifrågasättande av experternas Den här antologin behandlar perioden från krigsslutet till och med förmåga att bedöma rimligheten i de dygder som förespråkades, eller om 1980-talet. Under efterkrigstiden skedde en expansion av det allmänna, de praktiska konsekvenserna av den politik som kom att föras.11 Här rym- vilket skapade nya krav på att informationsflödet mellan stat och med- des också en kritik mot sammanblandningen av privata och offentliga borgare – liksom mellan privatpersoner, företag och organisationer – intressen. skulle utökas.5 Under de följande decennierna efter kriget kom den svenska Forskare har pekat på betydelsen av andra världskrigets offensiva medie- välfärdsstaten, både som idé och konkret politiskt projekt, att konsolide- praktiker för de följande decenniernas medielandskap, såväl i Sverige som ras för att sedan bli allt mer ifrågasatt. Det råder ingen konsensus om internationellt.12 Snarare än omfattande nedmontering och ett markerat definitionen av efterkrigstiden. Ibland åsyftar