Indexering Av Skönlitteratur På Forskningsbibliotek Erika Savoca
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Biblioteks- och informationsvetenskap Indexering av skönlitteratur på forskningsbibliotek − skönlitteraturen i svenska doktorsavhandlingar Erika Savoca Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2003 Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Handledare: Peter Kåhre Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 169 ISSN 1650-4267 Inledning ..........................................................................................2 Syfte och frågeställning .................................................................................. 4 Forskningsöversikt.......................................................................................... 5 Tidiga klassifikationssystem för skönlitteratur...............................................................7 Nutida system .................................................................................................................9 Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter .......................................... 15 Johannessens praxisbegrepp på det estetiska området................................................18 Text och tolkning..........................................................................................................20 Citatet som intertextualitet ...........................................................................................23 Relevansforskning ........................................................................................................24 Citeringsanalys ............................................................................................................30 Källmaterial................................................................................................... 32 Avhandlingarna: ..........................................................................................................35 Undersökning.................................................................................37 Skönlitteratur som källmaterial – en vetenskapsteoretisk skiss.................... 37 Mentalitetshistoria - Ariès, Elias och Foucault ...........................................................38 Nya typer av källmaterial.............................................................................................40 Kulturanalys och livshistoria .......................................................................................42 Viljan att berätta ..........................................................................................................45 En analys av användningen av skönlitteratur i svenska doktorsavhandlingar49 Ämnesmässig relevans och psykologisk relevans.........................................................83 Slutsatser och sammanfattning....................................................92 Slutsatser ....................................................................................................... 92 Sammanfattning: ........................................................................................... 93 Litteraturförteckning: ..................................................................96 Otryckt material: ........................................................................................... 96 Tryckt material:............................................................................................. 96 Inledning Den 25 november 2002 presenterades för första gången ett förslag till en nationell och systemoberoende tesaurus för indexering av skönlitteratur vid en konferens på KB i Stockholm. Representanter från olika typer av bibliotek hade då under snart ett och ett halvt års tid genomfört arbetet med tesaurusen i en specialgrupp för indexering av skönlitteratur som inrättats inom Svensk biblioteksförening.1 Förutom att effektivera och höja kvaliteten på indexeringsarbetet vill man svara mot ett behov hos en rad olika användargrupper: Syftet är att underlätta sökandet i bibliotekskataloger och databaser efter skönlitteratur inom ett visst ämne/med ett visst tema/ur en viss aspekt för olika målgrupper som vanliga biblioteksbesökare, barn och ungdomar, forskare, studenter och bibliotekspersonal. De icke-professionella användarnas behov ska beaktas särskilt. Vidare ska samarbetet mellan de olika bibliotek som indexerar skönlitteratur och barn- och ungdomslitteratur främjas och möjligheten att nyttja varandras arbete förbättras.2 Även de senaste årens informationsvetenskapliga forskning kring återvinning av skönlitteratur har motiverats av ett växande behov hos låntagarna. Man behöver inte sitta många pass i en informationsdisk för att upptäcka hur ofta låntagarnas frågor rör romaner av en viss typ, i en viss stil eller om ett visst 1 Initiativet togs av Lena Lundgren, Länsbiblioteket i Stockholms län, och Pia Leth, Kungliga biblioteket, i juni 1999. Efter att intresset visat sig vara starkt under ett första möte gick de vidare och ansökte och beviljades projektpengar från BIBSAM, Kulturrådet och Svensk biblioteksförening. I augusti 2001 började det egentliga arbetet med att sammanställa ämnesordslistor för indexering av skönlitteratur för vuxna. Vuxengruppen bestod av Eiler Jansson, Högskolebiblioteket i Halmstad, Ute Hummel, Göteborgs stadsbibliotek, Britt Svensson, Halmstads stadsbibliotek, samt Inga-Lill Ekvall och Sybil Larsson från Mölndals stadsbibliotek. Barngruppen, som började sitt arbete lite senare, bestod av Lena Lundgren, Kerstin Lidman, Svenska barnboksinstitutet, Anna-Marie Karlsson, Stockholms stadsbibliotek samt Lena Rolén, Flemingsbergs bibliotek i Huddinge. Styrgruppen, som ansvarade för att arbetet genomfördes, bestod av Eiler Jansson, Ute Hemmel, Pia Leth och Lena Lundgren. Till styrgruppen adjungerades en representant från vardera Btj, Ingrid Sjöberg-Thylander, och Libris, Christer Larsson. Informationsblad från Länsbiblioteket i Stockholms län. 2 Informationsblad från Länsbiblioteket i Stockholms län. 2 ämne. Kanske är det rentav ett lika vanligt sätt att närma sig litteraturen som med hjälp av titel och författarnamn. Det är frågor som troligen kommer att bli allt vanligare även bland forskningsbibliotekens användare. Judith A. Ranta konstaterar att nya tekniker inom litteraturvetenskapen i kombination med en stark interdisciplinär trend har skapat ett större intresse för studier av ämnesmässiga och andra kulturella och historiska drag i litterära texter.3 Litteraturen studeras inte längre enbart som litteratur. Dessutom har kanonbegreppet förändrats och vidgats, vilket har inneburit att litteratur som representerar olika gruppers erfarenheter lyfts fram och införs i undervisning och forskning, litteratur som är svårare att finna än de traditionella mästerverken.4 Hittills har forskare framför allt fått förlita sig på bibliografier över skönlitteratur och publikationer som Gale´s Plots and Characters in the Works of Mark Twain (1973).5 Som Clare Beghtol konstaterar: ”Researchers would need to read novels on a hit-and-miss basis to discover whether one or another would be fruitful for current research.”6 Hon menar att forskarnas beteende tydligt visar att de kräver tillgång till primära dokument inom humaniora, att de har börjat efterfråga alltmer detaljerade ingångar och att de uppfattar den traditionella klassindelningen som otillräcklig för deras behov.7 Det är spåren av denna tvärvetenskapliga användning av skönlitteratur som jag hoppas kunna studera i min uppsats. Först beskriver jag syftet med uppsatsen samt några viktiga frågeställningar. En inledande forskningsöversikt kommer att följas av en diskussion kring de vetenskapliga utgångspunkter och begrepp som är centrala för uppsatsen. Därefter ger jag en bild av den relevansforskning och citeringsanalys som format min undersökning och dess ansats till metod. Före undersökningsdelen kommer en kort presentation av mitt källmaterial, som består av Svenska ämnesord för skönlitteratur, den nya tesaurusen, samt tretton doktorsavhandlingar som skrivits vid svenska högskolor och universitet. Min undersökning innehåller två delar. Jag börjar med att beskriva den vetenskapsteoretiska utveckling som underlättat för skönlitteraturen att leta sig in de vetenskapliga avhandlingarnas litteraturförteckningar. Denna blygsamma 3 Ranta, Judith A. (1991), ”The New Literary Scholarship and a Basis for Increased Subject Catalog Access to Imaginative Literature”, Cataloging & Classification Quarterly, Vol. 14 No. 1, s. 4. 4 Ranta (1991), s. 6. 5 Beghtol, Clare (1994), The Classification of Fiction: the Development of a System Based on Theoretical Principles, Scarecrow Press, Metuchen, NJ s. 35-36. 6 Beghtol (1994), s. 35. 7 Beghtol (1994), s. 40. 3 kartläggning stöder sig dels på avhandlingsförfattarnas egna texter, dels på egna studier. Därefter undersöker jag närmare de enskilda skönlitterära citatens funktion i texten samt deras relation till avhandlingarnas nyckelord och till termerna i Svenska ämnesord för skönlitteratur. Frågan om ämnesmässig och psykologisk relevans är av särskilt intresse. Syfte och frågeställning En anledning till att jag höll fast vid mitt ämne, trots att det möjligen föreföll något smalt, var att det väckte min nyfikenhet, men få förväntningar. Jag visste inte vad jag skulle finna under arbetets gång. Jag hade läst ett fåtal avhandlingar och bara enstaka utanför det litteraturvetenskapliga området, så frågan om användningen av skönlitteratur förblev öppen fram till det att jag hade gått igenom runt hundrafemtio avhandlingar. Trots allt hade jag räknat med att hitta fler exempel som kunde ha utgjort grunden för ett urval, men jag upptäckte snart