Pdf-Upplaga 2016
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i finland nr 733 Bo Finne DONATORERNAS BOK MÄNNISKORNA BAKOM FONDERNA I SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND svenska litteratursällskapet i finland helsingfors 2010 © författaren och svenska litteratursällskapet i finland 2010 www.sls.fi omslag och grafisk form: camilla pentti bildbehandling: kari lahtinen omslagsbild: Detalj av frånsidan av den medalj som präglades 1904 i anslutning till J. L. Runebergs 100-årsminne. Initiativet kom från Svenska litteratursällskapet i Finland, men av politiska skäl präglades medaljen i Stockholm på försorg av enskilda »medborgare och med- borgarinnor«. Medaljen framställer allegoriskt fosterlandet som över- räcker en lyra åt Runebergs sångmö. Walter Runebergs motiv, efter en skiss av Albert Edelfelt, kommer från den medalj som han planerade inför 50-årsjubileet av första delen av Fänrik Ståls sägner 1898, men som inte kunde förverkligas. isbn: 978-951-583-193-4 skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i finland issn: 0039-6842 udk 061.22, 929 korrigerad pdf-upplaga 2016 Typografin i pdf-versionen avviker delvis från den av Camilla Pentti formgivna tryckta utgåvan. innehåll Förord 6 Till läsaren 8 TRE VISIONÄRA INITIATIVTAGARE 12 DE FÖRSTA DONATORERNA 24 FLORINSKA KOMMISSIONEN 54 DET TIDIGA 1900-TALETS DONATORER 64 ÅRSHÖGTIDSFONDEN OCH 1920-TALETS DONATORER 10 0 DET DONATIONSRIKA 1930-TALET 120 KRIGSTIDA DONATORER 162 1950–1970-TALEN: DONATORERNAS ANTAL STABILT 18 4 1980–2007: EN TID AV TILLVÄXT 226 SVENSKA KULTURFONDEN 272 Källor och litteratur 291 Bildkällor 293 Fondregister 295 Personregister 297 Förord Alltsedan Svenska litteratursällskapets tillkomst 1885 har donationerna till sällskapet utgjort en grund för verksamheten, vilket klart kom till ut- tryck redan i minnesskriften till 25-årsjubileet 1910. I litteratursällskapets historik Forskning och vitterhet, som utkom i anslutning till 100-årsjubile- et ingick visserligen avsnitt om finansförvaltning och ekonomi, men endast i översiktlig och kortfattad form. Inför 125-årsjubileet 2010 väcktes där- för tanken på att grundligt uppmärksamma sls:s ekonomiska utveckling och därmed också donatorerna och deras betydelse. Då därtill sällskapets ekonomiska resurser avsevärt har vuxit under senare tid motiverar även det att den ekonomiska utvecklingen och förvaltningen nu lyfts fram. I september 2007 fattade styrelsen beslut om att två publikationer skulle utarbetas, den ena skulle behandla sällskapets donatorer, den andra belysa den ekonomiska utvecklingen och förvaltningen. Vid sitt novembermöte fat- tade styrelsen beslut om att för boken om donatorerna vidtala tidigare chef- redaktör Bo Finne och i januari 2008 kunde avtal tecknas med honom. Bo- ken om litteratursällskapets ekonomiska utveckling och för valtning skrivs av dess tidigare verkställande direktör, kammarrådet Henry Wiklund. För donatorshistoriken tillsattes ett redaktionsråd bestående av pro- fessor Håkan Andersson, docent Susanna Fellman, kanslichef Magnus Petters son och vd Henry Wiklund. Arbetet på boken framskred enligt upp- 6 FÖrord gjord plan och tidtabell, och ett konstruktivt samarbete mellan författa- ren och redaktionsrådet växte fram. Rådet kunde glädjas över författarens strävan och osparda möda att belysa och uppmärksamma männi skorna bakom donationerna, samtidigt som en fördjupad bild av deras intresse för svensk kultur och svenskt språk i vårt land i linje med litteratursällska- pets syften allt klarare avtecknade sig i den brokiga dona torsskaran. När Donatorernas bok. Människorna bakom fonderna i Svenska litte- ratursällskapet i Finland nu föreligger till sällskapets stora högtidsdag den 5 februari 2010, får redaktionsrådet varmt tacka Bo Finne för ett raskt, spännande och gediget arbete. Ett tack går också till redaktör Malin Bred- backa-Grahn för ett kunnigt och flexibelt redigeringsarbete och till redak- tör Eva Gädda för arbetet med bildanskaffningen. Svenska litteratursäll- skapet vill med Donatorernas bok visa sin stora uppskattning av de insat- ser våra donatorer, mer eller mindre synligt, gjort på samhälls- och kultur- livets olika områden och med djup tacksamhet minnas de för sällskapets existens och utveckling avgörande donationerna. För redaktionsrådet Håkan Andersson ordförande FÖrord 7 Till läsaren Donatorernas bok är berättelsen om människorna bakom de fonder som instiftats vid Svenska litteratursällskapet i Finland (sls) under 125 år. När jag vidtalades för uppdraget i slutet av 2007 tilltalades jag av utmaningen av att få skriva om dessa människoöden. En första blick på listan över fonderna gav ett intryck av att det handlade om många från tidigare kända och aktade namn, men också många helt obekanta. Bilden av donatorerna blev tydligare efter ett grundligt forsknings- arbete i befintliga källor, allt från litteratursällskapets eget omfattandema - terial och sakkunskap till andra arkiv och inte minst Brages Pressarkiv. En del lät sig inringas i något ofullständiga konturer, medan det om andra fanns dokumentation i överflöd, bland annat böcker och artiklar flera än jag hade möjlighet att fördjupa mig i. För fonder från nyare tid inhämtades fakta såväl av donatorerna själva som av dem närstående personer, vilka alla är värda ett stort tack för sina synpunkter. Jag valde att gestalta donatorerna med hänvisningar inom texten och en käll- och litteraturförteckning i slutet av boken. På så sätt blev fram- ställningen förhoppningsvis levande och fortlöpande. I den mån jag stött på uppgifter av mindre smickrande karaktär har jag använt mig av doku- menterade fakta. Skvallerbetonade detaljer och nekrologernas blomster- språk har jag undvikit. Fonderna presenteras i kronologisk ordning såsom de en gång började antecknas för hand i sls:s »Minnesbok«. Att många fondnummer saknas 8 TILL LÄSAREN förklaras av pagineringen i minnesboken: om en fond och dess tillkomst- historia behövde noteras på mer än en sida sköts numreringen automa- tiskt framåt för följande fond. I fråga om fonder från nyare tid är förskjut- ningarna i ordningsföljden ännu större. Orsaken är den att numreringen är gemensam och fortlöpande med Svenska kulturfondens fonder, som för valtas av sls. Då dessa finns i ett antal av 430 mot 141 numrerade fon- der för sls blir det helt naturligt en stor förskjutning i numreringen av de fonder som här beskrivs. De fonder som instiftats inom Svenska kulturfonden finns alltså inte med i denna bok. Huvudparten av dess fonder presenterades kort bland annat i boken Individen, språket, kulturen, som utkom till kulturfondens 90-årsjubileum 1998. Men eftersom Svenska kulturfonden ägs och admi- nistreras av sls behandlas den som en helhet i slutet av boken. Det andra avsteget från den kronologiska ordningen görs beträffan- de några fonder som tillkom för folkhälsoarbetet och som överfördes till Samfundet Folkhälsan i svenska Finland, som grundades 1921. Förutom dessa fonder, ursprungligen tillhörande Florinska kommissionen, har ytterligare ett drygt tiotal andra inom sls stiftade fonder medtagits, trots att de avvecklats av olika skäl eller överförts till kulturfonden. Även om donatorerna innehar huvudrollen i denna bok beskrivs fon- dernas tillkomst och syfte utförligt. I flera fall har det samtidigt varit möjligt att förankra fond och donator i den tid och utveckling vårt samhälle just TILL LÄSAREN 9 då genomlevat. Beträffande fondernas ekonomi och förvaltning har jag be- gränsat fakta till det mest väsentliga. Grundkapital och hur detta i många fall påverkats av inflation och eventuella senare tillägg har noterats. För att snabbt ge läsaren en uppfattning om storleken på donerade marksummor har de i regel angivits inom parentes i euro motsvarande penningvärdet 2008. Vid omräkningen av summor angivna i mark under olika tider till euro användes en penningvärdestabell utarbetad av Statistik- centralen (www.stat.fi). Kapitalställningen per 2009 utgör en indikator på hur penningvärde och förvaltning påverkat fonderna. I denna bok är det alltså donatorerna och deras liv som står i fokus. Under arbetets gång mötte jag många fascinerande personer och märkliga livsgärningar, även om några också försökte gömma sig i anonymitetens skugga. Förhoppningsvis blev det en Donatorernas bok, som gör dem rätt- visa på ett sätt som de är förtjänta av. Helsingfors i september 2009 Bo Finne 10 TILL LÄSAREN Tre visionära initiativtagare STIFTARNAS FOND NR 1 grundkapital 1885: 43 250 mark fondkapital 31.12.2009: 640 160,92 euro Tanken på att grunda Svenska litteratursällskapet i Finland (sls) mogna de under några år innan professorn i estetik och nyare litteratur, Carl Gustaf Estlander (1834–1910), gick från ord till handling. Med ett färdigt ut kast i fickan presenterade han sin idé för jur.dr Axel Lille (1848–1921) en dag i början av januari 1885 under en promenad hem till Axel Olof Freudenthal (1836–1911), professor i svenska språket och litteraturen. Mötet mellan ti- dens kanske tre främsta förkämpar för kultur och språk på svenska i Finland var upptakten till en rörelse som snabbt vann genklang och understöd. Händelseförloppet har utförligt beskrivits av professor Torsten Stein- by i hans historik Forskning och vitterhet (1985) över litteratursällskapets första halvsekel. Vi nöjer oss därför här med huvuddragen i den utveckling som ledde fram till en fungerande organisation med en första fond som ryggrad i dess verksamhet. Även om Estlander, som en förespråkare för svensk bildning, var den egentliga initiativtagaren, var det säkert klokt att förankra tanken hos två representanter för den finlandssvenska nationalitetsrörelsen.