NORDISK PAPPERSHISTORISK 3/2009

TIDSKRIFTUTGES AV FÖRENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER

Du känner väl till föreningens hemsida? www.nph.nu Ordförandens spalt 3 september 2009

Föreningen Nordiska Pappershistoriker å detta läses är vi redan långt inne på hösten efter en relativt hygglig­ nordisk sommar med såväl sol som regn och en mycket varierande Föreningen Nordiska Pappershistoriker temperatur.D ­ Det är ju så det skall vara här uppe i Norden. (NPH) är en ideell förening med uppgift Sedan senast har NPH hållit sitt årsmöte i Silkeborg i Danmark i början att främja intresset för pappershistoria av juni. Våra danska värdar med Anna-Grethe Rischel och Keld Dalsgaard och pappershistorisk forskning i Norden­, Larsen i spetsen hade byggt upp ett förträffligt program med fina och intres- i synnerhet beträffande papperets rå­varor ­ santa föredrag och besök, som demonstrerade såväl papperets historia­ som och tillverkning under olika tider, bruks­ tillverkningsteknologins och pappersindustrins historia. Den sistnämnda miljöer och människorna vid pappers­ är ju av speciellt intresse för oss i Finland eftersom nu också vi får upp- bruken samt papperets användning och distribution. Vattenmärken och datering leva det ena nedlagda pappersbruket efter det andra… Ett stort tack till­ av historiska dokument med hjälp av Anna-Grethe­ och Keld för ett fint möte! pappersegenskaper utgör, liksom pap­ Vid årsmötet valdes givetvis föreningens funktionärer för det nya verk- perskonservering och konstnärligt bruk samhetsåret. Dessa nämns på annat håll i tidskriften. Mötet godkände också av papper, andra exempel på föreningens styrelsens förslag till revision av föreningens stadgar. Denna innebär inga intressen. Föreningens intresseområden drastiska förändringar utan närmast en modernisering av stadgarna. Den består således av papperets industri-, viktigaste ändringen poängterar industrihistoriens roll i föreningens verk- kultur- och socialhistoria. samhet. Detta är viktigt dels därför att det pågår omfattande utredningar av denna i våra nordiska länder och dels därför att vi just nu lever i en industriell Ordförande: Jan-Erik Levlin, brytningstid och industrihistorien är därför säkerligen av intresse för många Tel: +358-9-67 94 39 både nuvarande och presumtiva medlemmar. Sekreterare: Per Jerkeman, Årsmötet accepterade också styrelsens förslag att kalla Christian Valeur Tel: +46-(0)8-642 51 53 och Göran Wohlfahrt till hedersmedlemmar i föreningen. Medlemsärenden och kassör: Richard Kjellgren, Nästa årsmöte kommer att äga rum i Finland i början av juni 2010. Tel: +46-(0)8-519 553 14 Jan-Erik Medlemskap kan tecknas genom inbetalning av medlemsavgiften till NPH:s plusgirokonto 85 60 71-6 i svenska kronor. I Danmark kan inbetalning ske till Posgironummer 0283 Nummer 3 2009 0004900561, Anna-Grethe Rischel, märk talongen Redaktionell information ...... 2 NPH-kontingent. OBS! glöm inte att ange avsändare. Vid frågor kontakta Ordförandens spalt - Jan-Erik Levlin ...... 2 Richard (se uppgifter ovan). Papperskonstens blomstringsperiod 1989-2009 i Finland - Eero Niinikoski ...... 2 Avgifter: Enskild medlem: 200 SEK, Cellulosa och papper på frimärken - Bertil Mark ...... 5 Institutioner: 400 SEK, Företag: 900 SEK NPH:s funktionärer verksamhetsåret 2009 - 2010 ...... 4 NORDISK PAPPERSHISTORISK TIDSKRIFT Use of rag fibre in papermaking in the 19th and 20th centuries - Helene Sjunnesson .. 8 ISSN 1101-2056 Miljökrav på 1700-talet - PJ ...... 11 Årgång 38, 2009 nr. 3 I grevens tid - PJ ...... 11 Utgivare: Föreningen Nordiska Pappershistoriker NPHs årsmøte i Silkeborg 3. – 5. juni 2009 - Kari Greve ...... 12 Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Två nya hedersmedlemmar - PJ ...... 14 Esko Häkli, Mechelingatan 13 B 24, FI 00100 Helsingfors, Finland Stämningar och industriminnen - Esko Häkli ...... 15 E-post: [email protected] Revision av antal pappersformar - RK ...... 15 Tryckeri: Nyman & Jonsson Tryckeri AB Inte en dag utan papper - Recension, R. Kjellgren ...... 16 MATERIALINLÄMNING - SE SID 16 (Där finner du också kontaktuppgifter till de nationella redaktörerna) Omslagsbild: En före detta fabrikshall i Kymmene AB:s gamla fabrik, Kuusankoski. Foto: Jouko Heikkilä.

2 Papperskonstens blomstringsperiod 1989-2009 i Finland Av Eero Niinikoski (översättning: Esko Häkli)

Finlands Papperskonstgalleri firade sin 20-åriga verksamhet genom att under januari – september 2008 visa en fest- utställning, som samtidigt var galleriets sista. Varför så? Svaret är enkelt: sam- tidigt med den globala recessionen tog pengarna slut. En efter en drog sig spon- sorerna ur spelet. Uppmuntrad av en stor entusiasm uppstod galleriet i slutet av 1980-talet när lämpliga utrymmen för ett pap- perskonstgalleri byggdes i anslutning till ett nytt turistcentrum på den välkända skogsindustriorten Kuusankoski. Place- ringen av ett specialgalleri med utställ- ningsverksamhet av nationell betydelse utanför huvudstadsregionen motivera- Merja Vainio: ”Mot ljuset”, 1998, linne, bomull, järntråd, elljus. Foto: Kimmo Rekimies. des med det faktum att Kuusankoski är den ledande pappersindustriorten i Fin- Det var alltså fråga om en helt ny ska kontinenten. Den tyska konsthisto- land och att hela den omkringliggande konstart, om en av nutidskonstens många rikern Dorothea Eimert, som forskat Kymmenedalen har en historiskt stark förgreningar. Även om papperet ända mycket i papperskonsten, har påpekat ställning i utvecklingen av skogsindu- sedan urminnes tider har haft sin plats att man i Europa fortsatte på exprimen- strin i Finland. bland annat i den traditionella kinesiska tella linjer från tiden efter 1910- och Som understödsorganisation för Fin- och japanska hantverkarkonsten har det 1920-talen och fastnade vid använd- lands Papperskonstgalleri grundades sällan haft en central ställning som ett ningen av industriellt tillverkat papper. en förening, till vilken förutom vänor- självständigt konstnärligt material. Vis- Betydande experiment med användning ten Kuusankoski flera storföretag inom serligen utvecklades origamiarbete dvs. av papper och kartong gjordes bland an- pappersbranschen, försäljnings- och ar- konsten att vika papper och använda nat på Josef Albers inledande kurser i betsmarknadsorganisationer samt orga- collageteknik, redan för flera århundra- det berömda tyska Bauhaus-Institutet. nisationer och företag representerande den sedan i Japan till fulländning, men Amerikanska konstnärer förstod dä- konstindustrin anslöt sig som medlem- enligt den nutida uppfattningen var det remot att ta handgjort papper och våt mar. Av stor betydelse var att de båda mera fråga om konstfärdighet än konst. pappersmassa till sitt basmaterial. Detta mäktiga organisationerna inom pap- Papperskonsten i den mening den skedde genast efter kriget, då man under persbranschen, arbetsgivarnas Metsä- uppfattas i dag fick sitt ursprung under ledning av den berömda pappershistori- teollisuus r.y. (Skosgindustrin r.f.) och det tidiga 1900-talet när abstraktionen kern Dard Hunter och papperskonstnä- arbetstagarnas Paperiliitto r.y. (Pap- fick fotfäste i konsten. Uppfinningsrika ren Douglas Morse, kallad den moderna persförbundet r.f.) ville bli medlemmar. konstnärer upptäckte i papperet ett nytt papperskonstens fader, började utveckla Viktigt stöd till initiativet gavs även av sätt att uttrycka sig; man insåg att pap- tillverkningsteknik för handgjort papper undervisningsministeriet, Länsstyrelsen persmaterial kunde vara en naturlig och genom att utnyttja olika typer av fiber- för Kymmene län samt Konstindustri- självständig utgångspunkt för konst- material, t.ex. slutkörda jeans tyger. Bl. ella högskolan. närligt skapande. År 1912 bröt Picasso a. Cranbrooks konstakademi i Michigan Understödsföreningen hade som mål och Braque som de första mot det tra- och konstavdelningen vid universitetet att förstärka och bredda Finlands då- ditionella sättet att måla. Som abstrakta i Quebec i Kanada blev intresserade av tida ledande exportprodukts, papperets färgfält fogade de till sina målningar dessa experiment. image. Initiativtagarnas stora entusiasm konkreta materiella element, såsom pap- Den egentliga påstöten till pappers- inför den nya konstarten avspeglas i persremsor och tygbitar. De experimen- konstens frammarsch gavs av Robert mina egna välkomstord vid galleriets in- terade även med att tillverka tredimen- Rauschenberg, känd som popkonstens vigning, då jag dristade påstå, att ”enligt sionella skapelser av papper och kartong. befrämjare, som i början av 1970-talet mina egna observationer strävar pap- Senare utvecklade flera futurister, dada- besökte Japan och inspirerad av resan perskonsten till att vara utmanande, nå- ister och surrealister användningen av började lära sig att tillverka papper för gonting som tvingar oss till att diskutera papper i sina collage. hand. Resultatet av hans experiment var och ta ställning. Anden har som uppgift Ett intressant drag i papperskonstens att flera nuförtiden välkända konstnärer att fungera som förelöpare även om ing- korta historia är att den utvecklades på började använda papper som sitt ut- en någonsin skulle följa efter”. olika sätt i Europa och på den amerikan- trycksmedium och snabbt gjorde pap-

3 perskonsten populär i Nord-Amerika. Papperskonsten gjorde sitt intåg i Finland huvusakligen utgående från sina europeiska förebilder. Ivriga pap- perskonstnärer fanns på 1970-talet bl.a. i Schweiz, Frankrike, Spanien och framför allt i Tyskland. De finska papperskonst- närernas första arbeten kom till offent- ligheten i mitten av 1980-talet, skapade bl.a. av Leenakaisu Hattunen, Eija Iso- järvi, Eeva-Liisa Isomaa, Kaarina Kaik- konen, Harri Leppänen, Kai Rentola ja Jaana Syvänoja. Till sin utbildning är de finska papperskonstnärerna ofta grafiker eller textilkonstnärer. En del av papperskonstnärerna till- verkar själv det papper de använder . Som råvara används oftast linne eller bomull, men papper kan även tillverkas av mera exotiska fibrer såsom av jute, hampa, rishalm, kozo eller mullbärsträd, bambu och bananblad. Vid sidan av dessa fibrer har finska papperskonstnärer även expe-

Marja Suna: ”Vårt dagliga papper”, 1992, installation, mjukpapper. Foto: Jukka-Pekka Laakio.

rimenterat med inhemska växter såsom Kuusankoski upphörde i augusti 2008, vide, lind och rönn. De djärvaste har till fortsätter understödsföreningen sin och med använt nässlor och maskrosor. verksamhet och försöker hitta nya ut- Finlands Pappersgalleris 20-årsut- trycksformer för det arbete som började ställning var i ordningsföljden den 90. och utvecklades så framgångsrikt. När Under två årtiondens lopp har nära nog galleriet inledde sin verksamhet fanns alla de mest framstående finska pappers- det i Finland 10-15 papperskonstnärer. konstnärerna, förutom flera utländska I dag är deras antal 150. Jag är övertygad konstnärer, presenterat sig. Totalt har det om att vi även i framtiden kommer att se rört sig om 110 konstnärer. I tillägg till utställningar av papperskonst. dem har flera konststuderande och andra unga löften ställt ut sina verk i galleriet. Under sommarsäsongen har utställning- Författaren har fungerat som ordförande för Finlands Papperskonstgalleri under arna besökts av ca 10 000 gäster och un- hela dess verksamhetstid. Eero Eirto: ”Självporträtt”, 1997, pappersrelief, der vintermånaderna av hälften mindre. tidningspapper, wellpapp. Foto: Juha Walldén. Även om galleriets verksamhet i

NPH:s funktionärer för verksamhetsåret 2009-2010

Vid NPH:s årsmöte i Silkeborg den Ingelise Nielsen, ledamot NPH:s representanter i andra organisa- 4 juni 2009 gjordes följande personval: Björn Krogerus, suppleant tioner:

Den nya styrelsen: Revisorer: Gösta Liljendahls fond: Jan-Erik Levlin, ordförande Sanny Holm Richard Kjellgren, ordinarie ledamot Kari Greve, viceordförande Henrik Essen Bo Rudin, suppleant Per Jerkeman, sekreterare Bertil Mark, suppleant Richard Kjellgren, kassör Skogsindustriernas Industrihistoriska Keld Dalsgaard Larsen, ledamot Valberedning: Utskott: Esko Häkli, ledamot Göran Wohlfart Helene Sjunnesson Helene Sjunnesson, ledamot Bertil Mark

4 Cellulosa och papper på frimärken Av Bertil Mark (Foto: Bertil Mark)

Som så många började jag samla fri- märken redan som ung, kanske i mitt fall vid nioårsåldern. Jag är fortfarande lite osäker på varför, men jag har ett svagt minne av att min pappa hade en oordnad samling svenska märken som jag fick, och dessutom hade min mam- ma en dansk moster som var en idog Bild 3, Corner Brook Paper Mills. samlare. Hon och jag hade en frekvent brevkontakt, vilket gjorde att jag suc- Bild 1, USA:s första pappersbruk på frimärke. cessivt utvecklade samlandet även till Danmark, vilket senare övergick till hela Norden. Jag trodde vid denna tidpunkt att sam- Mamma hade även en god vän som lingen raskt skulle öka i omfång, speci- var gift i Egypten, och även denna ellt efter att läst underrubriken i PIMA kontakt ledde till utbyte av egyptiska Magazine: ”Stamps are not only made of frimärken - de flesta under namnet paper – they also portray the history of Bild 4, ”Från skog till papper”. UAR, Förenade Arab Republikerna. papermaking itself.” Ingen av oss hyser Emellertid gjorde ålder och tidsbrist väl det minsta tvivel om papprets oer- Det senaste kanadensiska märket jag tillsammans med de olika postverkens hörda betydelse för hela vår civilisations har är ”Pulp and Paper” föreställande en produktivitet när det gäller utgåvor, att framåtskridande inom såväl kultur som tambour i slutet av en pappersmaskin. det blev mer eller mindre ogörligt att vetenskap. Döm om min förvåning då Detta märke har jag i fyra varianter, dels försöka hänga med för att ha samling- jag vid genomgång av en massa länders icke fluorocerande, dels fluorocerande arna kompletta, och det betydde även frimärksutgivning finner att man inte papper, både utan och med påtryck G, betydande kostnader. Till slut ebbade givit ut ett enda märke inom cellulosa som står för Gouvernment, med andra intresset mer eller mindre ut, utom vad och papper. Däremot inser man snart ord ett slags stöldskydd! (Bild 5.) gällde Sverige där jag prenumererade på att de olika postverken har använt fri- alla nyutgåvor inklusive förstadagsbrev. märken för ren och skär propaganda i En möjlig fortsättning var att spe- olika form. Hur många krigsfartyg, jakt cialsamla till exempel motiv och länge och bombplan, sputnikar och månrake- funderade jag på fåglar, men insåg att ter som avbildats tillsammans med en det ges ut en oändlig massa fågelmärken massa generaler och liknande vet jag runt om i världen, varför detta motiv föll inte, men de är förfärande många. Hur bort. Jag funderade under några år, men kan det komma sig att till exempel USA, inte förrän 1996 tände det till igen. I job- som länge varit världens största pap- Bild 5, Kanadensiskt frimärke ”Pulp and Paper”. bet på Eka Chemicals hade jag tillgång persproducent, mig veterligt inte gett Av de nordiska länderna var Finland till en massa facktidskrifter om cellulosa ut ett enda riktigt frimärke i ämnet? först med ett märke som kom ut 1962 och papper och när jag fick ögonen på Kanada däremot har varit mer fram- till minne av Finlands Arbetes 50 årsju- förstasidan på PIMA Magazine (Paper synt, redan 1910 kom man ut med ett bileum. Märket är väldigt stilistiskt och Industry Management Association) juni märke från Newfoundland med en bild föreställer förbundets emblem och en 1996 och läst artikeln inne i tidningen av pappersbruket i Grand Falls (Bild 2). pappersbana. (Bild 6.) insåg jag att här hade jag äntligen mitt motiv: Cellulosa och papper på frimär- ken! En del av de i PIMA avbildade märkena från Norden kunde jag raskt finna, men det var värre med ett kana- densiskt och ett brevkort med franke- ring påtryckt. Det visade USA:s första pappersbruk nära Philadelphia (Bild 1.) Av en slump fick jag genom en arbets- kamrat kontakt med en kanadensare, Bild 6, Finlands Arbetes 50 årsjubileum. Richard Gratton, som visade sig vara Bild 2, Pappersbruket Grand Falls. ett toppnamn inom kanadensisk fila- Nästa märke utkom 1967 med anled- teli. Han gav mig ovärderlig hjälp och 1937 kom Newfoundland ut med ett mo- ning av Tomasböles 300-årsjubileum, visade mig även på en frimärkshandlare tiv av Corner Brooks pappersbruk. (Bild 3.)­ det vill säga Finlands första pappersbruk i Kanada­ som försåg mig med de nord­ Därefter kommer Kanada ut med ett och motivet är brukets vattenmärke från amerikanska märkena i min samling. märke ”Från skog till papper”. ­(Bild4.) ­ den tiden. (Bild 7.) 5 Ibland gäller det att se upp när man går igenom frimärkskatalogerna. Så är det till exempel när Kotka 1978 firade sitt 100-årsjubileum. I detta fall visar det sig nämligen att Sunnila sulfatfabrik har av- bildats tillsammans med ett hamnmotiv. Logiken är naturligtvis klar, då Kotka är en stor utskeppningshamn för just massa och papper samt trävaror (Bild 10).­ Bild 13, svenskt frimärke utgivet år 1974.

Sveriges första utgåva kom 1974 då ett märke ut med motivet Sulfitmassa- processen 100 år gavs ut (Bild 13). Bild 7, Frimärke till minne av Tomasböles ­Men det ansågs tydligen inte mer bety- 300-årsjubileum. delsefullt än att det gavs ut med valören Redan två år senare, 1968, kom ett märke 45 öre tillsammans med firandet av att som firade 150-årsjubileet av Finlands det var 200 år sedan Hans Järta (60 öre) äldsta igång varande pappersbruk: Ter- och Samuel Owen (75 öre) föddes. 1990 vakoski, med motiv i form av en del av en däremot gav Sverige ut ett riktigt fint block om fyra sammanhängande mär- trärelief utförd av H. Autere, som visar Bild 10, Kotkas 100-årsjubileum 1978. tillverkning av handgjort papper.(Bild 8.) ken. Motiven var papperstillverkning på 1600-talet, vattenmärke Krona, som Även märket för Tammerfors 200-årsju- förekom i många äldre frimärken, ett bileum 1979 är ett sådant märke. Vet man antal europeiska dagstidningar tryckta inte att Tammerfors är en betydande stad på svenskt tidningspapper och sist en när det gäller papperstillverkning, så är hängande tambour i slutet av en pap- det lätt att missa att motivet visar ett pap- persmaskin. (Bild 14.) persbruk, vilket skymtar till vänster och en textilfabrik i bakgrunden! (Bild 11).

Bild 14, Fyra svenska märken från år 1990.

Bild 8, Tervakoskis 150-årsjubileum. Det senaste märket utkom 2005 och fö- Ytterligare ett märke utkom 1968 och reställer ”Liggande Svea”, dvs. ett motiv belyser Träförädlingsindustrin. Motivet från en sedel, och gavs ut med anledning är en massabal och en pappersrulle med av Tumba Bruks 250 årsjubileum i valören en utdragen pappersbana på vilken en 15 kronor, vilket gör att många förmodli- gran är präglad tredimensionellt. Detta gen aldrig sett detta märke. (Bild 15.) . framgår kanske inte tydligt på bilden, Bild 11, Tammerfors 200-årsjubileum. men ger en speciell knorr till märket. (Bild 9) Finlands senaste märke utkom 1994 och är ett Europamärke med motiv Uppfin- ningar. På detta får en stiliserad pap- persbana dela plats med växtförädling, isbrytaren M/S Fennica och ett Abloy hänglås (Bild 12.).

Bild 15, Märke utgivet 2005 med anledning av Tumba Bruks 250 årsjubileum.

Norges första märken utkom 1986 i form av ett 4-block med rubriken Norsk Arbeidsliv. Det visar först barkning och flisning, därefter ett kokeri, följt av ett ”holländeri” och ett viraparti och sist ett torkparti med en färdig tambour. Detta block är enligt min åsikt den bästa be- skrivningen av cellulosa och papperspro- Bild 9, Träförädlingsindustrin 1968. Bild 12, Finskt Europamärke från 1994. cessen i min samling. (Bild 16.)

6 I övriga Europa hittar man inte många Sist men absolut inte minst består min länder vars postverk satsat på cellulosa och samling av ett par serier från Kina. 1962 papper. Dock bör Italien nämnas. De gav gav Kina ut en serie om åtta märken med 1994 ut en serie om två märken där det ena motiv från dåtidens fyra stora kinesiska föreställer Pietro Miliani (1774-1817) och vetenskaper nämligen papperstillverk- det andra en stampkvarn i Fabriano, en ort ning, medicin, geologi och astronomi. berömd för sitt finpappersbruk med gamla Ett märke föreställer papperskonstens anor och som Miliani dessutom blev ägare fader Tsái Lun (kan stavas på olika sätt), till.(Bild 18.) avbildad på ett sätt som man tror han såg ut då han levde vid tiden strax efter Kristi Bild 16, Norskt frimärksblock utgivet 1986. födelse. Det andra märket visar en inte- riörbild från ett bruk med massabered- Nästa märke från Norge utkom också ning, formning och torkning. (Bild 21) 1986 och är en ”luring”! Det är två Nordenmärken och visar stadsvapnen från 2x4 vänorter. Valörerna är 2.50 och 4 NOK. Motivet på valören 2.50 NOK visar en stadsbild från Moss och Bild 18, Två italienska frimärken från 1994. stadsvapnen från Blönduos, Horsens, Karlstad och Nokia. Först noterade jag Ett annat land i Europa med ett post- nöjesbåtarna i hamnen, men sedan fick verk som tänkt till är Polen. De utkom jag ögonen på något som såg ut som en 1991 med ett utomordentligt vackert Kamyrkokare, och visst är det det! Och märke i ganska stort format, som visar Bild 21, Två kinesiska märken utgivna år 1962, den typiska stadsbilden i Moss är ju en handpappersmakare, och anledning- det första föreställande Tsaí Lun, det andra Petersen & Sön´s sulfat- och pappers- en till utgivningen är 500-årsjubileet av visande tillverkningsprocessen.. bruk som ligger ganska mitt i staden! polsk papperstillverkning. (Bild 19.) Återigen: Det gäller att ha ögonen 1994 kom Kina ut med en serie om med sig när man studerar frimärkska- fem märken vilka betydligt tydligare taloger! (Bild 17.) visar den gamla processen från av- verkning, kokning, formning, gusk- ning och till sist torkning. (Bild 22.)

Bild 19, Polskt frimärke med handpappers- tillverkning, utgivet år 1991.

Bild 17, Norskt frimärke från år 1986. Petersen & Sön´s Sulfat- och pappersbruk i staden Moss. Tjeckien gav 1999, av samma anledning som Polen, ut ett jubileumskort med ett förtryckt, stiliserat märke föreställande Bild 22, fem kinesiska märken utgivna år 1004. Sedan kommer vi till ett sorgebarn blad pappersark, ett hologram och dessutom de nordiska länderna och det är Danmark. en stor bild som visar ett vattenhjul ut- Märken som jag vet finns, men saknar, är Inget enda märke har utgivits av det Dans- anför fönstret i ett handpappersbruk. ka Postväsendet. Borde man inte till exempel dels en utgåva från Pakistan från 1990. Man ser en stampkvarn, en man som Dessa eller detta märke visar 25 årsjubi- visa att Tycho Brahe på Ven faktiskt tillver- formar ark i en kyp, samt en läggpojk kade sitt eget papper på ön för att säkerställa leet för Security Paper Ltd. Nästa serie med en post papper som troligen skall om fyra märken som jag sett avbildade att han skulle ha tillräckligt med papper för till pressen i bakgrunden. (Bild 20.) att kunna skriva ner alla sina mätvärden från men inte lyckats komma över än, är från de astronomiska studierna? Eller vill man inte Honkong från 2005 och föreställer fyra stöta sig med Sverige eftersom Ven ju numera stora kinesiska innovationer, nämligen är svenskt. Varför inte ge ut en av de numera kompassen, förbättringen av tryck- vanliga samutgåvorna. Motiv saknas inte, och erikonsten, krutet och uppfinningen att jag har själv läst ur en bok som förvaras i Ty- göra papper av fibrer. cho Brahe-museet på Ven och tryckt på pap- Många länder återstår för mig att per från Ven. kolla upp och skulle någon se eller Jag bör kanske tillägga att Island inte höra något intressant i detta ämne så heller givit ut några märken om cellulosa är ni hjärtans välkoma med ett mail till och papper, men med tanke på råvarubris- [email protected] eller ring på nr: ten på Island får de anses vara förlåtna! Bild 20, tjeckiskt jubileumskort utgivet 1999. +46 70 999 45 69. 7 Use of rag fibre in paper making in the 19th and 20th centuries. Some Nordic examples* Av Helene Sjunnesson

Introduction But how quick and dramatic was this But 40 years before the starting up of the One of the most reproduced pictures change of the paper industry from what Holm hand-made paper mill, a machine- in Swedish paper historical literature could be characterized as a textile industry made paper mill had been established in shows the first ground wood pulp mill in on a small scale to a large scale forest in- Motala – in the 1850s. It was founded Scandinavia. It was called Önan and was dustry? And was it a development in just by two sons of the Scottish mechanist set up at the falls in Trollhättan in Swe- one direction? With some Nordic examp- Daniel Fraser, who was recruited to be den in 1857 as one of the first pulp mills les, mainly from Sweden and Finland I in charge of a mechanical workshop in of this kind in the world. It was founded will show that the development was more Motala (Motala Verkstad), which became 1 by the owner of the largest paper mill in complicated and uneven than that. very important in the early industrializa- Sweden at the time, Korndal, in order to tion in Sweden. A British paper machine supply it with wood pulp for adding to A paradox in Motala, Sweden was installed and a British papermaker rags, thus broadening the fibre base. The Two rag-based paper mills which were both was recruited to get it started – a pat- Önan mill is a landmark that has become started in the second part of the 19th century tern that we recognize from many other a symbol for the start of the forest based in Motala, Sweden illustrate this complexity. branches in the early industrialization and modern paper industry in Sweden, One of them is Holm, a hand-made period in the first part of the 19th cen- just as the first paper machine, which paper mill, which was set up as late as tury. The raw material was rags and many was set up in 1832 at the Klippan paper in 1890. It was founded by a well to do different paper grades were made, such as mill in the south of Sweden – by then industrialist in the town and the newest fine paper, roofing paper and wall paper. the foremost Swedish paper mill – is a technology for hand-papermaking was About 100 persons were working at the landmark for the start of mechanization installed – rag-digesters, hydraulic pres- mill. More than 50 of them were women of papermaking in Sweden. ses, a water turbine and a steam engine. and young girls sorting rags and paper. In As many hand-made paper mills in the 1875 – only three years after a vivid and 19th century the Holm mill was com- optimistic description in the publication bined with a wadding mill. By this time Sveriges Industriella Etablissementer – the main part of the Swedish paper was the paper mill was closed down. The cau- made of wood pulp and by machine, so se was probably on one hand competition why would the founder invest in establis- from other machine-made paper mills hing a new mill based on “old” technolo- based on wood pulp which had by then gy? His business concept was to produce started in the vicinity, such as the Fiskeby special grades of hand-made paper, which and Holmen mills, and on the other hand by then could not be made by machine a difficulty to get hold of enough rags. or out of wood pulp – as for instance So a paradox in Motala is that twenty Önan, the first ground wood pulp mill in Scandinavia, set up in 1857. The pulp mill is blotting paper and filter paper, for which years after the closing down of a machi- the building in the foreground in this picture in there was a growing demand at that time ne-made paper mill a hand-made paper a lithographical publication showing prominent from breweries and chemist’s. The closing mill was established. In other words – a “Industrial Establishments” in Sweden in the down of the mill in 1920 was not caused new enterprise based on papermaking by early 1870s. (Sveriges Industriella Etablisse­ by lack of demand for the paper produ- hand out of rags was set up in a period menter. 1872). ced. The reason was that a large state ow- when papermaking was becoming a me- ned water power station was to be built chanized forest based industry. These two innovations – the paper mach- and this set the whole area under water. Holm was the last new-established ine and the wood pulp processes – led to hand-made paper mill in Sweden. But be- the fast growth and the change of the fore Holm there were 25 new hand-made paper industry which is often characte- paper mills founded in Sweden, after the rized as revolutionary, at least in Swe- starting of papermaking by machine in dish historical surveys. The prevailing the 1830s. These new hand-made paper description of this development is that mills were mainly specializing in paper the establishment of the modern paper qualities which could by the not be made and pulp industry in the first stage led by machine. to the closing down of the old fashioned simple handicraft rag based paper mills Motala machine-made paper mill depicted in The continuing use of rags as one by one, starting in the 1830s, and in the same publication where the Önan mill was fibre material the next stage, led to the replacement described. The paper mill is the building in the Although the wood pulp processes got of rags by wood pulp as fibre material foreground. (Sveriges Industriella Etablisse­ menter.1872). their break through in the late 19th cen- during the period 1870-1890. tury rags continued to be used in paper-

8 making both during this period and later The producers of fine paper marketed rag- 20th century the Finnish home market on. In the 1880s 30 per cent of the fibre paper as a sign of quality and a competition grew, and it was again possible to deliver material in the Swedish paper industry advantage. It was directed to the Swedish bank note paper for the Finnish national still consisted of rags. In the 1910s this market, contrary to the bulk paper produc- bank as had been the case earlier. part had diminished to only a few per cent tion which was export oriented. – about 9000 tons. This amount remained Filter paper almost the same in the 1930s, but by then Filter paper was another developing ni- was only 1 per cent of the total fibre base2. che for hand-made papermaking based Many of the rag paper mills, both on rags. Grycksbo was the first mill in hand-made mills and machine-made Sweden to start this kind of production mills, invested in new technology, like in 1817 with the help of the Swedish steam engines, turbines, hydraulic pres- chemist Jöns Jacob Berzelius, who was ses et cetera. And chemical bleaching related to the owners. In the late 19th processes became more and more im- century there was a growing demand for portant for the preparation of the rags filter paper for chemical analyses in labo- and made it possible to also use coloured ratories and chemist´s and it was also used rags for fine paper grades. Steam driven in the fast growing brewery industry. rotating digesters were installed in many rag paper mills from the middle of the century. They were used for boiling both Advertisement from 1892 for Lessebo mill, rags and straw with solutions of soda or Sweden . (National Museum of Science and lime, and they can be seen as forerunners Technology, Sweden). to the chemical wood pulp digesters. In 1892 Lessebo, an old and well Fine paper grades known Swedish fine paper mill, an- . Cover for filter paper, Grycksbo mill, Sweden, Wood pulp was at first regarded as a sub- nounced “tubsized pure rag paper, hand 1830. (National Museum of Science and Tech­ stitute material. In 1870s it was even some- and machine made” as a specialty. Les- nology, Sweden.) times called “wooden-rags”3. I think this sebo was one of the first mills in Swe- contradictory expression says something den to install a paper machine, but this For making filter paper chemically both about the hold of tradition and the did not lead to the closing down of the clean cotton rags were needed as well as change of technology in the paper indu- hand-made paper mill. In 2008 Lessebo pure, clear water. No ingredients were stry by this time. is the only paper mill in Sweden, were to be added, and in the 1890s the wash- Rags of cotton and linen continued hand-made paper is still produced com- ing methods were improved after Aus- to be used for fine paper grades, such as mercially. trian and German patterns. The drying writing paper, drawing paper and official Grycksbo mill in Sweden is another methods were also important for the papers. Especially writing paper was a ni- example of the fact that fine paper mills quality of the filter paper. Loft-drying che for some of the new hand-made paper kept up papermaking by hand out of in the winter in order to get the paper mills that were started in the 1830s and la- rags for special qualities besides paper- to freeze resulted in a high quality. So ter on in Sweden. But new hand-made pa- making by machine out of wood pulp. in this case the Nordic climate was an per mills were also erected at some of the As late as in 1893 a new hand-made pa- advantage. machine-made paper mills in the Nordic per mill was built at Grycksbo. One of There were a few other Swedish mills countries during the period 1890-1930 for the special paper grades made by hand that specialized in filter paper from the the production of fine paper qualities. was note-paper, which was marketed 1890s and onwards, as the Holm mill in as “super-fine and hand-glued”4. In an Motala, mentioned earlier. advertisement from 1901 Grycksbo an- Of greatest importance was the skil- nounces rag paper as the specialty of the led knowledge that the papermakers mill, and hand-made papermaking was possessed. And knowledge was spread kept up on a small scale until the 1960s 5. from one mill to another in this case as Tervakoski paper mill north of Hel- it has always been. A Swedish example sinki, Finland is another example of the of this is the starting of filter paperma- seemingly anachronistic fact that new king at a small mill, called Forså-Lång- hand-made paper mills were built in asjönäs in 1910. One of the owners had industrial papermaking plants long af- been a foreman at the Holm mill, where ter the break through of paper making he became experienced in this kind of Samples of rags, in a booklet with information based on forest and industrial methods. production. In 1926 the old fashioned about the use and the prices.1911, Lessebo. At Tervakoski papermaking by hand mill, which had been destroyed by a fire, Sweden. The samples of rags illustrate the fact was taken up again in 1905 after having was replaced by a new hand-paper mill that coloured rags could be used for making fine paper grades, due to the using of chemical been stopped some decades earlier. The building. Although papermaking by bleaching methods. The text says “ Dark, colour­ mill had been specializing in fine paper machine was started in 1930, paper- ed cotton new patch. For parliamentary reporter grades out of rags all the time – such as making by hand of for instance filter papers and State paper”. (National Museum of for instance cigarette paper for the Rus- paper was kept up until 1968 at the Science and Technology, Sweden). sian market. In the beginning of the Långasjönäs mill6. 9 and convenient material than hand-made Another important job in the rag paper sheets of paper for roofing. Asphalt tar was industry, which has by now completely a new material, a rest product from the gas vanished in the west was the sorting of works, and in contrast to the wood tar used rags. Traditionally it was considered to before it was considered to be fire proof. be women’s work, probably depending Woollen rags were still used onwards on the material as such. It was regarded for many decades by the Swedish roofing as un-skilled and hence had a low status board producers, although wood pulp was and was low-paid, as most women’s jobs. becoming a more and more important fi- But didn´t it indeed require special Papermakers at Forså-Långasjönäs hand-made bre base, succeeding straw. While Fiskeby skills to recognize and sort up to 40-60 paper mill, Sweden, 1921. (Torsten Gille & Lars Ole Hansen, eds, Pappersbruksarbetareliv. abandoned using rags in the 1930s, rags qualities of rags? Från torpare till villaägare. Från hantverkare till were continuously used at Munksjö mill Rag sorting was hardly mechanized, maskinoperatör. Kisa 1981). until 1982, when the rag paper mill was probably depending on the simple fact closed down. But woollen fibres are still the that it did not cost much for the mill Roofing board raw material in floor paper for instance. owners to pay the women´s wages – there was simply no profit to be made But not only special qualities of fine pa- Wrapping paper by mechanizing. This is not something per were continuously made of rags from Wrapping paper made of rag fibres special for the paper industry, but a linen and cotton. Woollen rags were an remained one of the specialties for hand- general trait in industrial work attributed important raw material for mills specia- made paper mills, especially in the first to women. In rag paper mills where lizing in coarser qualities of paper and period of machine papermaking. Later on paper was machine-made the number of board, for which there was a growing de- production of wrapping paper was taken up women working with the sorting of rags mand in the course of the industrializa- at machine-made paper mills. In a period grew. In some of the Swedish fine paper tion. In the Nordic countries some new of transition they often mixed different mills rag sorting was kept up until the hand-made mills were set up for making sorts of fibre materials – rags, straw, ground 1960s, using almost the same methods qualities such as botanical press paper, wood pulp and chemical wood pulp. In a and tools as several hundred years ago. sheathe paper, wall paper, roofing board booklet from the 1880s with paper recipes and book binding board. But also on an from Holmen mill in Sweden there are industrial scale especially roofing board many proofs of that. The recipe for “red made of woollen rags mixed with straw match paper” is for example: “15% linen, pulp became an important niche for new 15% cotton, 28% soda pulp and 42 % paper mills established in the second ground wood pulp”7. part of the 19th century. First of these This mixing of rags with straw and in Sweden was Munksjö mill which was wood pulp continued in quite a few paper established in 1862, producing roofing mills until at least the first decades of the board in endless webs, impregnated with th 20 century, although to a smaller and asphaltic tar after German patterns. smaller amount. Collecting and sorting rags Nowadays rags are not economically valued anymore and are not collected, at least not in the western part of the world. The textile fibres used in papermaking today consist of linen and cotton linters. The rag-and-bone- men and the rag-merchants, who used to be of great importance in this branch, disappeared by and by and are nowadays almost forgotten. Rag sorters in Klippan, Sweden, 1961. Rags of cotton and linen were by then still sorted for the manufacturing of official paper, bible- and hymn-book paper and carbon-paper . Price-current for roofing board, Munksjö mill, Sweden, 1879. The company had roofers em­ ployed, and a roofer with his tools is here sur­ Conclusion rounded with medals from several industrial Although it is true that the main story of exhibitions. (National Museum of Science and the development in the paper industry Technology, Sweden). in the west in the second half of the 19th century is about the change of raw A competing mill was Fiskeby, set up in Two Finnish rag-and-bone-men in the late material from rags to wood, there is 1872. The Fiskeby company was successful 19th century, the brothers Iiska and Joonas also another story that deserves to be in advertising its products, and in the 1870s from Kanamäki in Jalasjärvi, collecting rags for added and more studied and told. I have asphalt roofing board got its break through Tervakoski mill, Finland. (Tervakoski Osakeyhtiö shown a few examples of this story, in 1818-1968. 1968). in Sweden. It was a much more durable order to give a more complex picture

10 than the prevailing and somewhat Literature 7. Samples of paper and recipes. simplified one of the papermaking in Gille, Torsten & Hansen, Lars Ole Holmen 1884-1887. TM 14897, the industrialization process, in which (eds.), Pappersbruksarbetareliv. Från tor- National Museum of Science and this branch is such an important and pare till villaägare. Från hantverkare till Technology, Sweden. fascinating part. Thus I wanted to stress maskinoperatör (Kisa 1981). Helene Sjunnesson är fil. lic. och that the development was not linear, avdelningschef vid Tekniska museet, not heading in just one direction, and Molae Chartariae Suecanae, II. Svenska Stockholm. to show that different types of mills co- Pappersbruksföreningens tjugofemårs- existed during a period of transition, skrift (Stockholm 1923). producing paper for different purposes and markets. As a matter of fact the Sjunnesson, Helene, ”Långasjönäs”, Miljökrav på 1700-talet rag fibre based papermaking not only pp. 299-333. In: Helene Sjunnesson & lingered but also developed for special Thomas Wahlberg, Papper och massa i I juni 1746 vände sig Peter Momma, paper grades in the shade of the fast Östergötland. Från handpappersbruk till kunglig boktryckare och pappersbruks– growing forest based paper industry. processindustri. Skogsindustriernas his- ägare till K. Maj:t med ansökan om Therefore – after having started toriska utskott (Stockholm 2003). att få att bygga en pappersväderkvarn illustrating this complexity with a picture vid Brunnsviken utanför Roslagstull i of the pilot plant for the production of Sjunnesson, Helene, Papper av lump. Stockholm. Han hade ”fattat det uppsåt wood pulp in Sweden – a symbol for Studier av kontinuitet och förändring i att med yttersta arbeta på postpappers- the new forest based paper technology nordisk pappersindustri från 1600-tal och allehanda finare papperssorters – I end my paper with a photo from till 1900-tal (diss.), Royal Institute of tillverkning.” Han framhöll också ”den Tervakoski mill in Finland. It shows Technology (Stockholm 2006). prydnad utmarken genom en sådan the storehouse for rags and broken flax byggnad vinna skulle, emedan ett slikt in 1968 – more than a hundred years Sveriges Industriella Etablissementer pappersverk ännu i riket ej finnes.” after the introduction of wood pulp for (Stockholm 1872). Myndigheterna var överlag positiva. papermaking. Today Tervakoski is one Man ansåg ”denna inrättning för ganska of only a few paper mills in the Nordic Tervakoski Osakeyhtiö 1818-1968 (1968). nödig” och ”av mycken angelägenhet för det countries where paper out of linen and allmänna”. Landshövdingen Ankarcrona cotton is still produced, but in other parts var dock av en annan mening och of the world rags are still an important Notes menade att en del ungskog måste fällas material for papermaking. * Föredrag hållet på IPH-kongressen ”varigenom den eljest vid landsvägen till den 27.5.2008 i Stockholm. Stockholm behagelige prospekten nog bleve minskad”. Med stöd av överstemarskalken 1. The paper is mainly based on Åkerhielm såg han därför till att projektet Helene Sjunnesson, Papper av lump. inte blev av. Studier av kontinuitet och förändring i PJ nordisk pappersindustri från 1600-tal § till 1900-tal (diss.), Royal Institute of Technology (Stockholm 2006). I grevens tid 2. Molae Chartariae Suecanae, II. Svenska Pappersbruksföreningens tjugofemårsskrift Greve Sten Lewenhaupt skulle bli en av (Stockholm 1923), p 225. mycket betydelsefull person i den svenska industrihistorien. I början av 1870-talet 3. Sjunnesson (2006), p. 9. var han med och startade de tre första sulfatfabrikerna i Sverige: Delaryd i 4. Note paper cover from the 1890s. Småland, Bäckhammar i Värmland och Grycksbo, ark 349. National Museum Wermbohl på de Lewenhauptska ägorna of Science and Technology, Sweden, i Sörmland. Innan dess hade han också Archives. startat andra industrier. I sin ungdom vistades han en period 5. Grycksbo, ark 349. National Museum i England, där han träffade Louis The store house for rags and broken flax at of Science and Technology, Sweden. Tervakoski mill, Finland 1968. (Tervakoski Napoleon, brorson till den avsatte Osakeyhtiö 1818-1968. 1968). Napoleon I. Louis Napoleon var 6. Helene Sjunnesson,”Långasjönäs” landsförvisad, men eftersom han var Sources pp. 299-333. In: Helene Sjunnesson mycket lik Sten Lewenhaupt lånade & Thomas Wahlberg, Papper och massa denne ut sitt pass till honom, så att han National Museum of Science and i Östergötland. Från handpappersbruk Technology, Sweden: Grycksbo, ark kunde återvända till Frankrike. Vid till processindustri. Skogsindustriernas februarirevolutionen 1848 valdes han till 349; Holmen, TM 14 897; Klippan, historiska utskott (Stockholm 2003). ark 394; Lessebo, ark 262, TM 17 697; republikens kejsare. Sten Lewenhaupt Munksjö, ark 350. förärades hederslegionen. PJ 11 NPHs årsmøte i Silkeborg 3. – 5. juni 2009 Av Kari Greve

Hele forsamlingen foran Møntmestergården i Den Gamle By i Århus. Foto: Jens Vellev

Silkeborg er jo den perfekte ramme bygninger, som for eksempel boliger og dersom man benytter såkalt SEM- rundt en papirhistorikersamling, idet for arbeiderne, sto alt ferdig i septem- mikroskopi (Scanning Electron Mi- byen selv er vokst opp omkring papir- ber 1844, og papirmaskiner fra Donkin croscope), kan man se den tredimensjo- fabrikken. Papirfabrikken grunnlegger, i England ankom litt senere samme år. nale papiroverflaten og studere hvordan Michael Drewsen, har således fått æren Brødrene Drewsen hadde arbeidet i fa- fibrene ligger, mengden fyllstoffer og av å også være byens grunnlegger, og rens papirfabrikk Strandmøllen, nord overflatebestrykning. Fiberlengde, fiber- hans statue står som seg hør og bør på for København, så de hadde god greie på type og fiberstrukur kan altså studeres byens torv, der vi kunne beskue ham fra hvordan fabrikken skulle være, men det i mikroskopet, og alt dette er faktorer vårt utmerkede hotell Dania. må ha vært et enormt slit å reise disse som forteller oss noe om papirets til- Keld Dalsgaard Larsen hadde med bygningene i et myrlendt og sumpete stand og forventede levealder. Dessuten sine medarbeidere lagt opp et tett og område der alle materialer måtte fraktes kan en fiberanalyse ofte være til hjelp innholdsrikt program for årsmøtets del- inn med datidens transportmidler. Den når det gjelder å datere et papir. Finner tagere, og ønsket deltagerne velkommen yngste broren Michael var daglig leder man for eksempel treslip i papiret til et over et glass blåbær- eller tyttebærsaft på av bedriften, som produserte sitt første ”Rembrandt”-trykk, så begynner varsel- Silkeborg Museum onsdag aften. Anna- papir 1. januar 1845, og som allerede i lampen å lyse! Grethe imponerte deltagerne med å ha 1847 hadde utviklet seg til å bli Dan- Vi kunne ikke forlate Silkeborg Mu- med seg en stor boks med hjemmebakte marks største papirfabrikk. seum uten å ha hilst på den store attraks- småkaker, som forsamlingen satte stor Anna-Grethe Rischel holdt et inte- jon Tollundmannen, som ble funnet i en pris på. I alt 20 deltagere fra alle de fire ressant foredrag med tittelen ”Hvorfor myr – eller ”mose”, som danskene sier – i medlemslandene hadde tegnet seg til skal man analysere papir?”, der hun for- 1950. Flere av oss hadde ikke sett ham årsmøtet. midlet levende om sin egen virksomhet tidligere, og det er virkelig et fantastisk, Silkeborg Museum holder til i Sil- med analyser av papirfibre. nesten gripende syn å se dette urgamle keborg Hovedgård, som er byens eldste Hun fortalte at hun akkurat nå holder mennesket som fortsatt ser så levende ut bygning, bygget 1767 – 1770. Keld ga på med analyser av islamske papirer fra at man nesten forventer at han når som oss en god og underholdende oriente- en tysk samling, og det er det flere av oss helst kan våkne fra søvnen. ring om brødrene Michael og Chris- som gleder oss til å høre mer om ved en Mens det ble avholdt styremøte på tian Drewsen, som grunnla papirfabrik- senere anledning. Silkeborg Museum om kvelden et- ken i 1844, i det som den gang var den Papiranalyse kan foregå på mange ter Anna-Grethes foredrag, viste Bent rene ødemark. Elven som ga vannkraft måter: Med en makroskopisk analyse Schmidt Nielsen resten av gruppen til møllen, var jo også en god kommu- kan man studere avtrykket av formbun- rundt i den nye bydel Papirfabrikken. nikasjonskanal, og brødrene Drewsen nen på papiret, vurdere hvorvidt papiret Torsdag 4. juni ble vi hentet av buss håpet at fabrikkens sentrale plassering har vært beskåret eller ikke, og studere og startet dagen på Bruunshaab Gamle på Jylland ville gjøre det mulig å impor- fiberretning og fiberfordeling i papiret. Papfabrik. Der ble vi tatt godt imot av tere kluter til papirproduksjonen fra et Mikroskopiske undersøkelser kan for- Erik Nørgaard Pedersen, som viste rundt stort område. Fabrikken og tilhørende telle oss om hvilke fibre som er benyttet, og forklarte de ulike maskinene. Pappfa-

12 Papp-produksjon vid Brunshaabs Gamle Papir­ Jan-Erik Levlin beundrar pappersarken som gjutits av Anna-Grethe Rischel i Papirmuseet Bikuben fabrik. Foto: Tina Grette Poulsson i Silkeborg. Foto: Jens Vellev brikken ble opprinnelig bygget som klæ- Michael møysommelig hadde fjernet, vator Ingelise Nielsen holdt et fore- desfabrik i 1830, noe den fungerte som skikt for skikt. Det var imponerende å drag om sitt arbeide med Hans Hansen inntil 1919. Den daværende direktør se hvor fin globusen ble etter endt- be Skonnings papir, vannmerke, trykkeri Janus Smith la da om produksjonen til handling, og det var morsomt å høre om og bøker. Hans Hansen Skonning ble papp, og drev fabrikken under ledelse av fremgangsmåten i behandlingen. født i 1579 og virket som klokker, bok- verksfører Axel Sjøberg. Fabrikken var Etter noen deilige danske ”smørre- trykker og forfatter til sin tragiske død i i gang helt til slutten av 1970-årene. I brød” på Bruunshaab Gamle Papirfabrik 1651, da han falt ned fra tårnet i Århus 1980-årene ble fabrikken omgjort til en kjørte vi så til neste punkt på program- Domkirke. Han hadde egen papirmølle, stiftelse og drives nå som et ”arbeidende met: Papirmuseet Bikuben i Silkeborg. der det siste papiret antagelig er datert museum”, der maskinmiljøet er slik det Papirmuseet holder til i de gamle pro- i hans dødsår 1651. Møllen var i sving var i 1950-årene, inkludert en kollergang, duksjonslokalene for håndlaget papir i ca. 15 år, og Ingelise har kartlagt de som undertegnede synes det var meget i Silkeborg Papirfabrik, og er et ”ar- vannmerker hun har funnet fra denne interessant å se et ”levende” eksemplar beidende museum”, der det produseres produksjonen. av. Det er fortsatt papp-produksjon i håndlaget papir i tillegg til at det er et Årsmøtet i NPH ble avholdt i de gang her, og Erik Nørgaard Pedersen museum og et vitensenter. samme lokaler umiddelbart etter fore- kunne fortelle at det produseres årlig ca. Bent Schmidt Nielsen fortalte leven- draget, og deretter var det tid for fest- 30 tonn papp fra returpapir. Pappen bru- de om kludemadammene og deres skarpe middagen i restauranten Underhuset kes i all hovedsak av en pumpefabrikk i tunger, og om de forskjellige trinn i pa- – som for anledningen ble til Overhu- området, som bruker pappen til å pakke pirproduksjonen, som vi levende kunne set (vi spiste ikke i underetasjen likevel), pumper i. Det arbeidende museum er se på stedet. Så kom selve svenneprøven: noe forsamlingen fant meget passende. flittig besøkt, og bemannes i dag av to Under kyndig ledelse av oldermann Lin- Maten var god og stemningen var upå- ansatte pluss en rekke frivillige. dy Louring fikk vi alle dyppe en form i klagelig. Etter en kopp kaffe og en ny smak bøtten og lage hvert vårt papir. Når man Fredag 5. juni reiste vi i egne biler til på Anna-Grethes hjemmebakst, hørte så Lindy i aksjon kunne man kanskje Den Gamle By i Århus, der Keld viste vi papirkonservator Michael Højlund mene at det så enkelt ut, men når man oss rundt og fortalte litt om historien Rasmussen fortelle om restaurering av så selv skulle prøve, så lærte man fort at bak Den Gamle By. Den består av byhus, globuser, et tema som sikkert var nytt det var jamen ikke så enkelt likevel! En som er flyttet dit fra hele Danmark, dog for noen av NPHs medlemmer. Globu- fiks detalj i produksjonen var den lille med hovedvekt på bygninger fra Jylland. sen har jo en helt spesiell oppbygning, fotpedal-styrte vakuumpumpen, som Resultatet er et helt unikt bymiljø fra som Michael demonstrerte ved hjelp trakk fuktighet ut av det nylagede arket. 15/1600-tallet, der også interiørene er av noen flotte modeller. Globusen han Richard fortalte at de har en slik også på rekonstruert på en ypperlig måte. hadde restaurert, var H. C. Ørsteds far- Tumba, men for meg var det en ny tek- Hovedfokus for vårt besøk var den geglobus fra 1842, laget av den engelske nikk å merke seg. nyrestaurerte Møntmestergården fra globusmakeren John Cary. Globusen var I papirmuseets lokaler ble det så en 1683, et bindingsverkshus som opprin- dekket med en mørk brun ferniss, som kaffe å styrke seg på før papirkonser- nelig sto i Borgergade 9 i København. 13 I 1999 ble bygningen gjenreist i Den Gamle By, og siden da har det pågått en gjennomgripende restaurering og rekonstruksjon. Huset fremstår nå slik det kunne ha sett ut i ca. 1750. Som et ledd i arbeidet med rekonstruksjo- nen, har man også gjenskapt de gamle tapeter, trykket med utskårne tryk- platter med limfarge på håndlaget pa- pir. Ekstra morsomt var det å få vite at det var oldermann Lindy Louring som hadde laget papiret til tapetene. Teamet som har utført arbeidet, tok oss imot og viste oss rundt. Det be- stod av bygningssjef Niels W. Meyer, malerformann Torsten Lykke Nielsen og papirkonservator Ole Hertzum. Det var meget imponerende å se hvor meget arbeid og godt håndverk som Oldermann Lindy Louring i sving. Man kan se hvordan vannmerket fort kommer tydelig frem ved bruk av vakuumpumpen. Foto: Tina Grette Poulsson var nedlagt i rekonstruksjonene. Vi var takknemlige for at teamet tok seg tid til å møte oss, bare dager før dron- ningen skulle komme på den høytide- lige åpning – vårt besøk var altså en slags kongelig generalprøve! Noen egne studier av bygningene ble det også tid til før lunch, som be- stod av den klassiske danske hakkebøf. Dernest holdt arkeologen Jens Vellev – for øvrig det ferskeste medlem i foreningen – et interessant og inspi- rert foredrag om prosjektet til rekon- struksjon og gjenetablering av Aarhus Papirmølle. Et meget vellykket årsmøte i Silke- borg har gitt oss alle inspirasjon, idéer og faglig fordypning. Hjertelig takk til våre danske medlemmer som sørget for det rikholdige program, den gode mat og det danske ”grin”.

En av de vakkert utskårede tresjablongene brukt i rekonstruksjonen av tapetene i Silkeborg. Foto: Tina Grette Poulsson

Två nya hedersmedlemmar

Vid årsmötet i Silkeborg informerade och massabruk i olika landskap har han Göran är en föreningsmänniska med styrelsen om sitt beslut att utse två skrivit fyra volymer, där han med ge- många och breda intressen. Han har va- nya hedersmedlemmar i föreningen: digen kunskap, noggrann research och rit ordförande i NPH under nio år och Christian Valeur och Göran Wohlfahrt. stilkänsla beskriver både tekniska detal- under denna period med oförtröttlig en- Christian Valeur är civilingenjör och jer, viktiga skeenden och betydelsefulla ergi och engagemang arbetat i styrelsen har arbetat i olika befattningar i Korsnäs­ personer. Det är för denna insats han och med tidningen. Hans insatser fick och Iggesund inom både forskning, pro- utsetts till hedersmedlem. sin kulmen förra året när NPH anord- duktion och marknad. Efter sin pen- Göran Wohlfahrt är civilekonom och nade IPH:s konferens i Stockholm och sionering startade han sin karriär som har gjort sin yrkeskarriär inom Skogsin- Uppsala, en konferens som fick mycket branschens främste historieskrivare.­ dustrierna där han ägnat sig åt energi­ lovord från de utländska gästerna. I Skogsindustrierna serie om pappers- politik och handelspolitik. PJ

14 Stämningar och industriminnen Av Esko Häkli

Det är otroligt vad enskilda entusiaster kan få till stånd. I Helsingfors visades kring årsskiftet (22.12.08 – 24.1.09) en fotoutställning som föreställde Kymme- ne-bolagets gamla industrianläggningar i Kuusankoski. Utställningen ordnades i samband med utgivningen av ett mycket tilltalande bildband, ur vilken paradbil- den i detta nummer av NPHT, såsom också bilden invid, har tagits. Fotografen Jouko Heikkilä (f. 1927, pensionerad 1990) arbetade närmare 50 år som snickare hos Kymmene Ab. Med åren blev han en skicklig fotograf och undervisade, vid sidan om, i 37 års tid fotografering vid arbetarinstitutet i Kouvola. Kameran hade han praktiskt taget alltid med sig, även i sitt skåp på arbetsplatsen. Trots att han regelbundet vandrade i fabriksutrymmena med ka- meran hängande runt halsen fick hans hobby större uppmärksamhet tämligen sent, i början av 1980-talet. Före årets utställning har Heikkiläs fotografier visats i två tidigare utställ- ningar på flera orter, (Den gamla fem- man 1983,1993 och Bredvid viran 1996, den senare även 1997 i Frövifors). Den nu utgivna boken däremot är den första i sitt slag. Bokens innehåll har berikats med korta texter (på finska och engel- ska) om skogsindustrin, om fotogra- fering av industriminnen och, givetvis, om Jouko Heikkilä själv. Utgivningen har skett med stöd av Kymmene Ak- Nedre ändan av Voiths slipmaskin i Kymmene Ab:s gamla fabrik i Kuusankoski. tiebolagets 100-årsstiftelse, grundad Foto: Jouko Heikkilä 1972. Stiftelsen donerade boken till alla som arbetar vid fabriken i Kuusankoski, arbetskamrater, som i fotografierna står bokens utgivning. pensionärerna ­inbegripna. i sin egen arbetsmiljö. Heikkiläs bildband erbjuder en chans Motiven i de svartvita fotografierna I viss mån kunde man karakterisera att andas in luft i de gamla fabrikshal- är historiska men inte direkt dokumen- Heikkilä som en romantiker. Intrycket lar i vilka maskinerna var robusta och tära på samma sätt som t.ex. bilderna i förstärks av att bilderna har tagits i na- krävde ständig uppmärksamhet, ofta företagshistoriker. Heikkilä har haft ett turligt ljus, även om ljuset i de mer eller även mänskliga krafttag. Företaget får starkt konstnärligt intresse när han före- mindre dunkla industrihallarna ofta varit vara tacksamt för att i sina led ha haft vigat detaljer och stämningar i de gamla mycket knappt. Detta har krävt en om- en sådan här entusiast som med en total fabrikshallarna, både när de var i funk- sorgsfull planering, flera tagningar samt hängivelse ägnat sitt intresse åt sin ar- tion och efter att livet lämnat dem. För- mycket tid och tålamod, i synnerhet när betsomgivning och för eftervärlden räd- utom maskiner och deras detaljer samt Heikkilä inte ville använda digitalteknik. dat dessa exceptionella industriminnen. byggnader och deras omgivning har han Hans fotografier torde ha digitaliserats Heikkiläs unika fotoskatt torde få sin varit intresserad av människor, dvs sina för första gången först i samband med placering i en offentlig samling.

Revision av antal pappersformar Tumba Bruksmuseum har under hösten inventeringen antogs antalet vara omkring de sig vara närmare 600 formar. En redan genomfört en snabb inventering av an­ 350 - 400 formar, vilket visade sig vara en stor samling har således i ett slag ökat talet bevarade handpappersformar. Före alltför låg summa. Det korrekta antalet visa­ med nästan 50 %. RK

15 RECENSIONER - ANMÄLNINGAR - RECENSIONER - ANMÄLNINGAR - RECENSIONER - ANMÄLNINGAR Ingen dag utan papper - om papper och dess roll som kulturbärare

Ingen dag utan papper - om papper och ren får av just denna bok. i en bokkalkyl och hur den pappershis- dess roll som kulturbärare utkom på Sö- Bo Rudin ger oss sedan en koncen- toriska forskningen har utvecklats, eller derströms/Atlantis år 2008 och omfat- trerad beskrivning av papperstillverk- hur utvecklingen av olika papperskon- tar hela 589 sidor, till stor glädje för den ningens historia med tyngdpunkt på ti- serveringstekniker har sett ut. pappersintresserade läsaren. den före den industriella tillverkningens Det längsta kapitlet (103 s.) behand- Professor Esko Häkli (Helsingfors) genombrott under 1800-talet. lar papperet som kulturbärare, och om har fungerat som initiativtagare och Stafettpinnen tas sedan upp av Jan- inte förr inser läsaren papperets enorma redaktör för boken ifråga. EH är också Erik Levlin som beskriver den indu- betydelse för hur världen ser ut idag. författare av inte mindre än sex av de to- striella papperstillverkningens historia, Men det är inte allt. Här ges som exem- talt sexton kapitlena (bilagor oräknade). ett kapitel som avslutas med en blick in pel en god redogörelse för utvecklingen Till övriga kapitel har ytterligare elva i framtiden med dess utmaningar inte av det gemensamma minnet, från munt- författare från Finland, Sverige, Norge minst vad gäller miljöaspekten. lig upprepning genom släktleden till och Danmark bidragit. Således är detta Tom Lindströms genomgång av pap- dagens självklara sätt att minnas genom ett ytterligt fint exempel på ett - fram perets kemi är åtminstone i mitt eget fall nedteckning på papper. Dock är det inte gångsrikt nordiskt samarbete. mycket välkommet eftersom det är fullt enbart historia som avhandlas utan även Redan i inledning ges en föraning om begripligt även för en lekman. Ämnena exempelvis frågor kring hur vi kan tolka den röda tråd som löper genom boken, åldringsstabilitet och miljö återkommer statistik och forskning. nämligen papperets beständighet (eller även här (dock inte för sista gången). I slutet av boken finns också en rad - i många fall - brist därpå) samt dess Boken fortsätter i det följande att beta bilagor. Förutom de självklara, som t.ex. roll som kulturbärare. Redaktören själv av det ena efter det andra delområdet litteraturförteckning, får läsaren bland inleder därefter med ett förord som be- inom ämnena papper och pappershisto- annat en lista över papperstermer, en ge- handlar frågan om vad papper är, men ria. Alltihop på ett mycket förtjänstfullt nomgång av papperets kronologi och ett redan på dessa första sidor förekommer sätt. Detta är helt enkelt en veritabel kapitel om papper i skönlitteraturen. reflektioner kring papperets betydelse i guldgruva för den som har det minsta Sammanfattningsvis kan det konsta- ett vidare samhällsperspektiv. lilla intresse av papper och dess historia. teras att denna bok fyller ut många hål I kapitlet Om papper inte fanns kom- Det finns tyvärr inte utrymme nog att i litteraturen kring papper, vare sig det mer så Trond Berg Eriksen in på en del här i detalj redogöra för bokens innehåll, gäller­ ren fakta eller resonemang kring filosofiska spörsmål rörande papperet men några ytterligare exempel måste papperets historia, betydelse eller framtid. ­ och dess roll för den moderna männis- ändå framhållas: EH själv ägnar till ex- Hemma hos mig kommer denna bok kans utveckling och historia. ”Inget red- empel 27 sidor åt ämnet pappersformat inte att hamna i bokyllan. Istället har den skap har format de moderna föreställning- och pappersmått. Det kan låta torrt, men sin givna plats på soffbordet och bredvid arna om kunskap, erfarenheter och håg- är tvärtom så intressant att man nästan sängen - lätt tillgänglig på armlängs av- komst på samma sätt som papperet” skriver blir snopen när kapitlet tar slut. stånd - längre bort än så vill jag inte att han bland annat. Detta citat stämmer för I de övriga kapitlena får vi en inblick den ska vara. övrigt väl överens med den känsla läsa- i så vitt skilda saker som papperets andel Richard Kjellgren

Material till NPHT

Du kan skicka texten antingen till de loka­ cm motsvarar detta ca 1500x1500 pix­ Helene Sjunnesson la redaktörerna för respektive land, eller lar. Sista datum för leverans av material: [email protected] till Huvudredaktören Esko Häkli. Forma­ nr 4 30/10 (passerat). Norge tera texten sparsamt, och skriv i enspalt Kari Greve med tydlig styckeindelning. Ange alla un­ Nationella redaktörer [email protected] derrubriker konsekvent genom hela tex­ Finland Danmark ten. Levera texten i wordformat eller ren Esko Häkli (Huvudredaktör) Ingelise Nielsen textfil. Endast digitalt material mottages. [email protected] [email protected] Bilder ska levereras i högupplöst format, Sverige dvs minst 300 dpi i naturlig storlek. För Per Jerkeman en bild som ska tryckas i storleken 12x12 [email protected]

Bidrag till NPH betalas in på plusgirokonto 85 60 71-6 - Tack på förhand!