Myrvegetation I Sydvästra Värmland
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ACTA PHYTOGEOGRAPHICA SUECICA 57 E Dl DIT SVENSKA VÄXTGEOGRAFisKA SÄLLSKAPET Sven Fransson Fil. lic., Värmlands Nation Myrvegetation i sydvästra Värmland Summary: Mire Vegetation in South-Westem Värmland, Sweden Akademisk avhandling som med tillstånd av Matematisk naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala för vinnande av filosofisk doktorsgrad till offentlig granskning framlägges på Växtbiologiska institutionen fredagen den 17 mars 1972 kl. 10 UPPSALA 1972 Suggested citation: Fransson, S., 1972, Myrvegetation i sydvästra Värmland. Acta Phytogeogr. Suec. 57, Uppsala. ISBN 91-7210-057-5 (paperback) ISBN 91-7210-457 -0 (cloth) ©Sven Fransson 1972 Svenska Växtgeografiska Sällskapet Box 55 9, S-75122 Uppsala l, Sweden Printed in Sweden Borgströms Tryckeri AB Motala 1972 Innehållsförteckning Kap. I. Inledning 5 Mosseviddsamhällen ( tab. VII) 30 Målsättning 5 Associationen Cuspidatetum ( tab. Genomförande 5 III) 31, Associationen Rubello Tidigare undersökningar av myrvegeta- tenelletum ( tab. IV) 33, Associa tion i västra Värmland 6 tionen Calluno-fuscetum (tab. V) Kap. IL Undersökningsområdet 7 34 Läge, avgränsning, storlek 7 Mossekantsamhällen 35 Associationen Vaccinietum uligi- Berggrund 7 Geomorfologi 8 nosi (tab. VI) 35 Kärrsamhällen Jordarter 9 36 Fattigkärrsamhällen 36 Klimat 9 Myrvidd-fattigkärrsamhällen (tab. XIV) 36 Växtgeografiska förhållanden 11 Associationen Menyantho-dusenie- Kap. III. Myrarnas hydramorfologi 13 tum (t ab. VIII) 36, Associationen De hydrologiska myrtyperna 13 Rhynchosporo-papillosetum ( tab. Myrstrukturerna 13 IX) 38, Associationen Sphagnetum Mossarnas välvningstyper 14 compacti (tab. X) 38, Associatio- Myrkomplextyper 16 nen Trichophoro-papillosetum (t ab. XI) 39, Associationen Moli Kap. IV. Myrarnas växtsamhällen 18 nio-papillasetum ( tab. XII) 40, Metoder, termer och klassifikationsprinciper 18 A s s o ciationen Calluno-stramine- Analysmetoder i fålt 18, Principer tum (tab. XIII) 41 för urskiljandet av associationer Myrkant-fattigkärrsamhällen (tab. XIX) 41 och lägre enheter 18, Behandling Associationen Riparietum (tab. av tabellmaterialet 19, Klassiftka- tion av associationerna 20 XV) 41, Associationen Rostrato parvifolietum (tab. XVI) 42, As Vegetationsgradienter inom myrvegetationen 21 sociationen Paucifloro-parvifolie- Vegetationsgradienten fattig-rik (t ab. I) 21 tum (tab. XVII) 42, Associationen Vegetationsgradienten myrvidd-myr- Caricetum globularis ( tab. XVIII) kant (tab. I) 25 43 Vegetationsgradienten lösbottnar-ris- Mellankärrsamhällen (enb art myrviddsam- tuvsamhällen ( tab. II) 25 hällen, tab. XXIII) 44 Vegetationsgradienten källvegetation - Associationen Stygietum (tab. soligen kärrvegetation - topogen kärr- XX) 44, Associationen Sarmenta setum (t ab. XXI) 45, Associatio- vegetation 28 nen Subfulvetum (tab. XXII) 45 Olikformigheter i associationernas för- Rikkärrsamhällen 46 delning efter vegetationsgradienter 28 Myrvidd-rikkärrsamhällen (tab. XXVIII) 46 Kap. V. Vegetationsbeskrivning 29 Associationen Scorpidietum (tab. Mossesamhällen 29 XXIV) 46, Associationen Campy Karaktäristik 29 lio-revolvetum ( tab. XXVI) 4 7, As Områdets mossevegetation i förhållan- sociationen Tomentypnetum (tab. de till den ombrotrofa vegetationens XXVII) 4 7, Speciell grupp: Asso ciationen Obtusetum (tab. XXV) regionalavariation 29 48 Mossevegetationens uppdelning i mos Myrkan t-rikkärrsamhällen 49 seviddvegetation och kantskogsvegeta- Utan egentlig källvegetation (t ab. tion 30 XXIX) 49, Med egentlig källvege- Acta Phytogeogr. Suec. 57 tation (tab. XXX, XXXI, XXXII) Områden utan soligen markblöta 83 49 Gunnarskogs icke-soligena område 83 Kap. VI. Myrvegetationens arter 52 Edas icke-soligena område 84 Buskar 52 Vännacka-dalens icke-soligena område 86 Ris 52 Östra Glaskogens icke-soligena område 86 Örter 53 Fattigdelen 86, Rikdelen 87 Graminider 54 Glavsfjorden-Värmelns icke-soligena Bladmossor (utom Sphagna) 56 område 88 Vitmossor 58 Fattigdelen 88, Rikdelen 92 Levermossor 61 Summary: Mire vegetation in south-western Lavar 61 Värmland, Sweden 93 Kap. VII. Några utbredningsgeografiska förhål- I. Introduction 93 landen 63 II. The area of investigation 93 Utbredningstyper inom undersöknings III. The hydro-morphology of the rnires 93 området av arter, samhällen och hydra- IV. Plant communities of the mires, morfologiska enheter 63 general considerations 94 Med koncentration till höjdområ- dena 63, Med koncentration tiH. Methods, terminology and prin lågtraktema 63, Med allmänt syd- ciples of classification 94, Vegeta lig förekomst 63, Med allmänt tional gradients within the mire vegetation 94 nordlig förekomst 63, Med viss koncentration till rikdelarna 64, V. Description of the vegetation 95 Spridda över hela området med Bog communities 95, F en commu relativt jämn frekvens 64 nities 95 Förekomst inom undersökningsområ VI. The species of the mire vegetation 96 det av floristiska element och av regio VII. Some distributional conditions 96 nala utbredningstyper bland samhällen Short survey of distributional och hydramorfologiska enheter 64 types 96, Occurrence in the inves A. Allmänt nordliga 64 , B. Nord tigatian area of floristic elements östliga 65, C. östliga 65, D. All- and regional distribution types mänt sydliga 65, E. Västligt sub- among communities and hydro oceani ska 6 5 , F. "Allmän t humid" morphological units 97' earn utbredning 65 ments on the two lists above 97, The trophic differentiation of the Några sammanfattande synpunkter på area 98, The plant-geographical de två föregående avsnitten 65 division as regards the mire vegeta- Områdets trofiska differentiering 66 tion 98, The earrelation of the Områdets växtgeografiska uppdelning mire vegetation with altitude and med hänsyn till myrvegetationen 67 elirnatic humidity 98, On distribu Myrvegetationens beroende av höjden tional boundaries of plant species 98 över havet och humiditeten 67 VIII. A description of the investigated Något om växtgränser 68 mi res 99 Kap. VIII. Beskrivningar av de besökta myrarna 70 Områden med soligen markblöta 70 Det norra drågområdet 70 Citerad litteratur 100 Det södra drågområdet 79 Utbredningskartor 104 Fattigdelen 79, Rikdelen 82 Tabeller 116 Acta Phytogeogr. Suec. 57 Kap. I. Inledning Målsättning Genomförande Göta- och Svealand, bortsett från övre Dalamas hög Undersökningen inleddes 1954-55, då jag på initiativ land, kan med avseende på myrvegetationen schema av professor G. Einar Du Rietz undersökte några tiskt indelas i tre huvudområden. Det ena är området myrar inom Glaskogen, vilket resulterade i ett tidigare närmast norr om limes norrlandicus, vilket till en del publicerat arbete om Stutekärret i Ulvsjömyren är väl känt genom botaniska undersökningar av Sjörs (Fransson 1958). Fältarbetet återupptogs med nyss (1948) och geologiska av G. Lundqvist (195 1 och tidi angivna utvidgade målsättning 1959 och har pågått gare kartbladsbeskrivningar). Det andra är det sydväst fram till 1964 med undantag för sommaren 1961. svenska, vars myrvegetation vi känner genom talrika Vissa senare kompletteringar har gjorts. arbeten, bl.a. Osvald (1923), Malmström (1937), Du Målsättning, arbetsmetoder och observationsobjekt Rietz (1950a, 1959a och b), Sjörs (1953), Olausson har i stor utsträckning klarnat efterhand. Iakttagelser (1957), Malmer (1962a och b, 1965) och Svensson na från de första åren ter sig nu delvis bristfälliga. (1965). Det tredje området är det östsvenska, inom Främst gäller detta förekomsten av olika då ännu inte vilket Ryggmossen (Du Rietz & Nannfeldt 1925, Du klart urskilda växtsamhällen. Den negativa verkan här Rietz 1950c) och Floran (Ingmar 1963) är de bäst av har reducerats genom att de senare årens observa kända myrarna. De viktigaste geologiska arbetena för tioner spritts över undersökningsområdets alla delar. Jag har strävat efter att få alla delar av undersök de två senare områdena är v. Post & Granlund (1926) och Granlund (1932). ningsområdet lika väl undersökta. I sträng mening har Ett område med övergångar mellan dessa tre utgör detta dock varit omöjligt genom myrarnas, speciellt de större myrarnas, ojämna geografiska fördelning. västra Närke (v. Post & Semander 1910, Waldheim 1944). J ag har inte dragit mig för att ta med även små myrar i undersökningsmaterialet. Visserligen är de som regel Inom ett område i sydvästra Värmland med Arvika mindre intressanta ur hydramorfologisk synpunkt, som centrum möts likaledes i stor utsträckning i myr men däremot inte ur sociologisk och floristisk. Under vegetationen drag från alla tre områdena. I höjdområ de senare åren har myrarna utvalts med hj älp av kart dena nordöst och sydväst om staden finns markanta drag av nordsvensk myrvegetation, medan dalgångar verkets flygbildsmaterial, vilket varit till utomordent nas myrar har en mera sydlig prägel (Hård 1952, ligt god hj älp. Fransson 1958). I Glavsfjordens dalgång förekommer Av utrymmesskäl har knappt en tredjedel av de rikligt de östsvenska myramas karaktärsväxt framför undersökta myrarna beskrivits mer eller mindre utför andra, Ledum palustre, medan från höjdområdet Cia ligt i föreliggande arbete. De övriga, som här endast skogen sydväst om staden ett flertal lokaler för den omnämnts summariskt och betecknats med * före sydvästliga Erica tetralix är kända ( opp.cc.). Ä ven ur numret, fmns beskrivna i stencil (Fransson 1972), till trofisk synpunkt är området väl differentierat. Ett gänglig bl.a. på Växtbiologiska institutionen i Upp markant rikare område framträder sålunda inom syd sala. östra Ciaskogen och ett mera diffust inom södra Gräs För undersökningens genomförande