I Karlstads Stift
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
KYRKOR i Karlstads stift Del I Inventerade 2002-2005 Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, VÄRMLANDS MUSEUM Grums, Hagfors, Hammarö www.varmlandsmuseum.se och Karlstads kommuner KYRKOR i Karlstads stift Del I Inventerade 2002-2005 Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö och Karlstad Utgiven av Värmlands Museum och Karlstads stift ISBN 9-85 4-7-5 ISSN 084-37 Värmlands Museums skriftserie nr. 3 Värmlands Museum Sandgrundsudden, Karlstad 054 - 4 3 00 www.varmlandsmuseum.se Inventerare/författare Maria Linder, Lena Thor, Erika Hedenskog, Värmlands Museum(del I-II) Lars Bergström, Västra Götalandsregionen, Västarvet (del III) Foto Värmlands Museum (del I-II), Västra Götalandsregionen, Västarvet (del III) Redaktör Maud Forsberg, Värmlands Museum Bearbetning av text: Maud Forsberg, Carina Johansson, Mattias Libeck, Värmlands Museum Formgivning/layout Anne-Marie Haakana, Värmlands Museum Omslagsbild Detalj från Edane kapell © Värmlands Museum 008 INNEHÅLL 4 FÖRORD 5 INLEDNING ARVIKA KOMMUN GRUMS KOMMUN 6 Arvika Västra - Mikaelikyrkan 99 Borgvik 99-113 9 Arvika Östra - Trefaldighetskyrkan 0 Ed Bogen 05 Grums 5 Brunskog 6-44 08 Solbergskyrkan 8 Edane kapell Värmskog Glava 4 Gunnarskog HAGFORS KOMMUN 7 Högerud 4 Ekshärad 114-134 30 Korsets kapell 7 Gustav Adolf 33 Mangskog 0 Hagfors 36 Ny 3 Norra Råda 39 Stavnäs 6 Sankt Olavs kapell 4 Älgå 9 Sunnemo 3 Uddeholms kapell EDA KOMMUN 45 Eda 45-62 HAMMARÖ KOMMUN 48 Järnskog 35 Hammarö 135-140 5 Köla 38 Skoghall 54 Lersjöns kapell 57 Skillingmark 60 Åmotfors KARLSTADS KOMMUN 4 Alster 141-195 FILIPSTADS KOMMUN 44 Grava 63 Brattfors 63-89 47 Herrhagskyrkan 66 Filipstad 50 Karlstads domkyrka 69 Gåsborn 53 Kronoparkskyrkan 7 Kroppa 56 Kroppkärrskyrkan 75 Lesjöfors 59 Nor 78 Nordmark 6 Norrstrands kyrka 8 Rämmen 65 Nyed 84 Skavnäsets kapell 68 Rudskyrkan 87 Trons kapell 7 Råtorpskyrkan 74 Segerstad 77 Vikenkyrkan FORSHAGA KOMMUN 80 Väse 90 Forshaga 90-98 83 Västerstrandskyrkan 93 Nedre Ullerud 86 Uppståndelsens kapell & Korsets kapell 96 Övre Ullerud 90 Älvsbacka 93 Östra Fågelvik 96 KÄLLFÖRTECKNING 3 FÖRORD Som smycken ligger de Värmländska och Dalsländska kyrkorna utspridda i landskapet. De har genom århundradena givit identitet åt land och stad, de är bärare av en bygds kollektiva historia, de vittnar om tron på Guds närvaro överallt. Varje epok har lämnat kvar sin tids kul- turlager. De äldsta spåren i de nuvarande kyrkobyggnaderna går tillbaka till 00-talet. Men vi vet att det finns traditioner om kyrkor och kapell dessförinnan. Kyrkorummet har varit ett av de främsta redskapen för människors livstydning. Nästan varje människa i vårt land har en personlig relation till den mycket speciella byggnad som en kyrka är. Genom statens kyrkoantikvariska ersättning har det blivit möjligt att på ett sakkunnigt sätt inventera och karakterisera landets alla kyrkomiljöer. I Karlstads stift - landskapen Värmland och Dalsland - gjordes detta under åren 00-005 av Värmlands Museum och Regionmuse- um Västra Götaland (numera en del av Västarvet) på uppdrag av Karlstads stift. Resultatet finns tillgängligt på Riksantikvarieämbetets hemsida på Internet och är ett ovärderligt hjälpmedel för dem som har kyrkorummet som sin arbetsplats och för dem som arbetar med förnyelse av gudstjänstliv och kyrkorum. Det har bedömts som angeläget att materialet också finns sammanfattat i tryckt form så att det blir lättare att ta del av samt ger möjlighet till regional överblick. Därför föreligger nu denna sammanfattning i tre delar (två för Värmland och en för Dalsland) i förhoppning om att den skall vara en kunskapskälla samt till hjälp och vägledning i församlingsarbetet och i vården av kyrkorna. Ett varmt tack riktas till Värmlands Museum och Regionmuseum Västra Götaland för ett passionerat arbete med inventeringen och karakteriseringen av stiftets kyrkor. Inge Bredin Stiftskaplan i Karlstads stift 4 INLEDNING Värmlands Museum och Regionmuseum Västra Götaland (numera en del av Västarvet) fick av Karlstads stift för- troendet att genomföra en inventering av kyrkorna i stiftet. Syftet med inventeringen var dels att få ett jämförbart material över stiftets alla kyrkor, dels att genomföra en kulturhistorisk karakterisering av dem. Materialet fördes in i Bebyggelseregistret www.bebyggelseregistret.raa.se Detta är en databas som administreras av Riksantikvarie- ämbetet och målet är att den ska innehålla information om landets kulturhistoriskt intressanta byggnader. Eftersom stiftet omfattar tre län har arbetet delats upp i flera etapper och olika geografiska områden. De som genomförde inventeringarna var: Maria Linder och Lena Thor, Värmlands Museum. De arbetade 00-004 med inventering av sockenkyrkor och kapell i Värmland som är skyddade enligt 4 kap KML (Kulturminneslagen). Även skyddade kyrkor och kapell i Örebro län som tillhör Karlstads stift inventerades. Lars Bergström, Regionmuseum Västra Götaland, Vänersborg. Han arbetade under 00-004 med invente- ring av kyrkor och kapell i Dalsland. Erika Hedenskog, anställd på Värmlands Museum för att under 005 inventera kyrkor och kapell som inte är skyddade enligt 4 kap KML. Hon inventerade Värmland och den del av stiftet som tillhör Örebro län. Arbetet med kyrkorna började med arkivstudier och genomgång av befintligt skriftligt material. En materialge- nomgång hos ATA (Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm) gjordes, liksom en genomgång av socken- och kyrkobeskrivningar, kulturmiljöprogram och tidigare gjorda inventeringar av t ex kyrkogårdar och prästgårdar. Litteraturförteckningar och arkivhänvisningar finns längst bak i denna sammanställning, liksom i Bebyggelse- registret. Vid fältarbetet, som följde arkivstudierna gjordes noteringar om kyrkomiljön, kyrkans exteriör och interiör. Inventarieförteckningarna gicks igenom i de fall de fanns tillgängliga. Alla kyrkor och kapell fotograferades med analoga kameror och diafilm som också framkallades digitalt. Detta innebär att det finns ett modernt och rikligt bildmaterial på våra kyrkor och kapell. Parallellt med inventeringen genomfördes också en karakterisering av kyrkorna med utgångspunkt i Riksantik- varieämbetets skrift Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av kyrkor. Sedan en karakterisering gjorts av respektive inventerare presenterades karakteriseringstexterna för en referensgrupp bestående av representanter från stiftet, länsstyrelserna och länsmuseerna i de berörda länen. Efter eventuella justeringar sändes texterna ut till respektive församling för genomläsning och ”godkännande”. Karakteriseringarna är inte ändrade i denna sammanställning, däremot har vissa beskrivningar omarbetats på grund av utrymmesskäl. Det fullständiga inventeringsmaterialet med mer utförliga beskrivningar och fler fotografier finns under respektive kyrka/kapell i Bebyggelseregistret. Inventerarna fick mycket god hjälp av vaktmästare, förtroendevalda och andra personer med stor kunskap om de olika kyrkorna och kapellen i stiftet. Till dessa sänder vi vårt varmaste tack! Lena Thor Maud Forsberg Antikvarie/inventerare Antikvarie/redaktör 5 ARVIKA VÄSTRA MIKAELIKYRKAN Arvika kommun BESKRIVNING OCH HISTORIK förde att fartygstrafiken utvecklades. Redan under de första decennierna anlades ett flertal garverier, färge- Kyrkomiljön rier, en tobaksfabrik, en spinneri- och klädesfabrik och Arvika västra församling omfattar tillsammans med på 850-talet ett bryggeri. Arvika knöts till nordvästra Arvika östra församling var sin del av Arvika stad med stambanan 867 och förbättrade kommunikationer närliggande landsbygd vid Glafsfjordens norra strand. medförde ökad industrietablering och därmed tillväxt Arvika västra kyrka, även kallad Mikaelikyrkan är belä- av tätorten. Avgörande för köpingens utveckling blev gen i stadens västra utkant, och är Arvikas gamla sock- öppnandet av nordvästra stambanans hela sträckning enkyrka. Talrika fornlämningar vittnar om att byg- år 87. 9 blev Arvika stad. den kring Glafsfjorden norra del bebotts och brukats kontinuerligt alltsedan förkristen tid. Namnet Arvika Mikaelikyrkan ligger invid Sävsjöbäckens utlopp i betyder åvikarna, krökarna på en å eller syftar på den Kyrkviken. Till kyrkoanläggningen hör kyrka, kyrko- stora Kyrkviken. Arvika nämns för första gången som gård, likbod (840), kapell (97), stigport (940), ortsnamn i ett dokument från 300-talet. En sägen be- krematorium (97), klockstapel (97), försam- rättar att den första kyrkan stått i Dottevik men redan lingshem (978), sockenstuga (ca 800) och ekono- under medeltiden flyttat tvärs över viken till Strand. mibyggnader. Jösse härad var på 700-talet en folkrik, väl uppodlad Kyrkoanläggningen bygd. Kommunikationerna var däremot dåliga. Arvika Begravningsplatsen vid Mikaelikyrkan är en av länets uppstod ur ett behov av en stad och handelsplats i dessa största och ligger på en relativt plan markyta. Den har trakter. Ansökan om att få anlägga en köping bifölls av närmast rektangulär form, östvästlig sträckning och Kungl. Majt. år 8 och köpingen kom till en början kyrkan placerad i den sydöstra delen. Sävsjöbäcken att kallas Oskarsstad. 8 bytte den namn till Arvika avdelar de senaste utvidgningarna med deras öppna köping. Invånarna livnärde sig i huvudsak på handel ytor från de äldre delarna. Kyrkogården avgränsas av en och hantverk. Öppnandet av Säffle kanal år 837 med- stenmur längs östra och norra sidan och av en stödmur 6 i söder. I den norra murens äldsta del finns en stigport. ter. Kyrkorummet täcks av ett ljusblått trätunnvalv med Begravningsplatsen omges av sockenstuga och ekono- markerad taklist. Golvet är av trä. Vitputsade innerväg-