Kerstin Bergman, Swedish Crime Fiction. the Making of Nordic Noir
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Samlaren Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur Årgång 135 2014 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Berkeley: Linda Rugg Göteborg: Lisbeth Larsson Köpenhamn: Johnny Kondrup Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius München: Annegret Heitmann Oslo: Elisabeth Oxfeldt Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Tartu: Daniel Sävborg Uppsala: Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Zürich: Klaus Müller-Wille Åbo: Claes Ahlund Redaktörer: Jon Viklund (uppsatser) och Andreas Hedberg (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Svenska Akademien och Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word till [email protected]. Konsultera skribentinstruktionerna på sällskapets hemsida innan du skickar in. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är 15 juni 2015 och för recensioner 1 sep- tember 2015. Samlaren publiceras även digitalt, varför den som sänder in material till Samlaren därmed anses medge digital publicering. Den digitala utgåvan nås på: http://www.svelitt.se/ samlaren/index.html. Sällskapet avser att kontinuerligt tillgängliggöra även äldre årgångar av tidskriften. Uppsatsförfattarna erhåller digitalt underlag för särtryck i form av en pdf-fil. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till för- fogande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet PG: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.svelitt.se. isbn 978–91–87666–34–6 issn 0348–6133 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2015 340 · Övriga recensioner hans opålitlighet i vissa sammanhang”, som resul- arena för könsmaktkamper, och Stieg Larssons be- terade i ”ytterst prekära situationer för författaren skrivning av storstadsdjungeln, till Jens Lapidus be- och/eller hans omgivning” (15). rättelser ur gangsterperspektiv om ett Stockholm Givet Hedmans suveräna behärskning av sitt som regeras av brottssyndikat. Som kontrast häre- ämne och det väldiga källmaterialet skulle han mot behandlas i ”The Neo-Romantic Countryside. med en lätt förskjutning av perspektivet ha kunnat From Maria Lang to Mari Jungstedt” de författar- fånga konturerna av Rådströms författarpersona skap som i stället koncentrerar sig på skildringen och hur denna samspelade och samspelar med för- av brott i lantlig miljö, exempelvis Skoga (Maria fattarskapet samt om dess förutsättningar i främst Lang, pseud. för Dagmar Lange), Fjällbacka (Ca- 1950-talets dynamiska medieklimat. milla Läckberg) eller Ystad (Henning Mankell). Sjunde kapitlet ”The International Success Story. Anders Ohlsson Stieg Larsson” krönikerar juvelen i kronan på det så kallade svenska deckarundret. Kerstin Bergman söker här förklara hur det kunde vara möjligt att en Kerstin Bergman, Swedish Crime Fiction. The Ma- avliden författare från ett så litet språkområde som king of Nordic Noir. Mimesis Edizioni. Milano Sverige kunde få ett så enastående internationellt 2014. genomslag. Syftet med ”The European Turn. Arne Dahl” är att presentera ett författarskap där såväl Med tanke på det internationella genomslag svensk brottsligheten som brottsbekämpningen på ett kriminallitteratur fått under de senaste decen- självklart sätt blivit internationella. Det lilla Sverige nierna, är det tacknämligt att det nu utkommit ett är bara en kugge i ett stort tickande brottsmaskineri för utländska läsare avsett översiktsverk i ämnet. och de polismyndigheter och andra rättsvårdande Kerstin Bergmans engelskspråkiga, på italienskt instanser som förekommer hos Dahl (pseud. för förlag utgivna opus är indelat i nio kapitel. Start- Jan Arnald) måste organisera sig på en global nivå skottet går med ”A History of Swedish Crime Fic- för att kunna bjuda den internationella kriminali- tion. From Prins Pierre to Stieg Larsson”. Här får lä- teten ett substantiellt motstånd. I slutkapitlet ”The saren en koncentrerad rundmålning av den svenska Nordic Neighbours” panoreras over till grannlän- kriminallitteraturens utveckling från Almqvist till derna, och läsaren får en koncis presentation av kri- i dag. I ”The Police Procedural – Sweden’s Favo- minallitteraturens utveckling där. Som framgått av rite Kind of Crime. Maj Sjöwall and Per Wahlöö” denna sammanfattning ligger betoningen i Swedish står Martin Becks skapares form- och idévärld i Crime Fiction på de senaste decenniernas litteratur. centrum, liksom deras arvtagares (Olov Svedelid Den tematiska uppbyggnaden gör att en förfat- med flera). Tredje kapitlet ”The Swedes and the tare kan göras till föremål för analys och/eller pre- ’Other’. Henning Mankell” tematiserar svenskar- sentation i flera sammanhang och behandlas lika nas förhållande till utlandet och utlänningar, såväl ingående varje gång, men ur nya perspektiv (till ex- utom som inom rikets gränser. Här, liksom på flera empel Maria Lang [18 f. och 103 ff.] och Henning ställen, diskuteras globaliseringens och främlings- Mankell [51–67, 105 ff. och 137–142]). skräckens påverkan på kriminalgenrerna. ”Women Authors and Detectives. From Liza Marklund to Det är inte alldeles lätt att sätta sig in i den utländ- Kristina Ohlsson” handlar dels om den markant ske läsarens perspektiv, men det är helt avgörande ökade kvinnliga andelen av den svenska kriminal- för att riktigt uppfatta och ge en rättvis bild av hur författarkåren från och med de sista åren före se- Kerstin Bergmans opus fungerar. Tydligen tänker kelskiftet, dels om den därav följande frekventare sig författarinnan att normalläsaren snarare går närvaron av genustematik i den moderna svenska in i enskilda kapitel och läser än att intaga opu- kriminallitteraturen. Femte kapitlet ”Stockholm set från pärm till pärm. Kapitlen är upplagda så att – The Urban Space of Crime. From Stieg Trenter de fungerar separat. Varje gång ett författarnamn to Jens Lapidus” beskriver hur skildringen av brott nämns (alltså ej blott första gången), följs det av lev- i huvudstadsmiljö förändrats med tiden, från den nadsår. Svenska verktitlar följs varje gång de nämns idylliska ”småstadskaraktären” hos Trenter under av tryckår, engelsk titel, eventuellt tryckår, eventu- efterkrigstiden, via Sjöwalls och Wahlöös stad i för- ell italiensk titel och tryckår, till exempel ”Mäster- vandling på väg att bli en modern storstad med detektiven Blomkvist (1946; Bill Bergson, Master alla dess baksidor, Liza Marklunds Stockholm som Detective, 1952; Kalle Blomkvist, il ’grande’ detective, Övriga recensioner · 341 2009)” (20 f.). Vid en genomläsning av hela verket terial, som när Arne Dahls Viskleken (2011) kopp- blir detta något överlastat, då en del titlar återkom- las till Johannes uppenbarelse och den antika Ari- mer med jämna mellanrum, men vid en punktvis adne-myten (144 f.). ”uppslagsboksläsning” är en dylik servicegrad gi- Kerstin Bergman problematiserar de förkla- vetvis tacknämlig. Utmärkta för en utländsk pub- ringar till den påfallande internationella fram- lik torde även de korsreferenser i fotnotsform till gången för svensk kriminallitteratur under de se- andra kapitel i Swedish Crime Fiction vara, som dy- naste decennierna, som innefattar faktorer som en ker upp ganska frekvent. Elegant slussas ”punkt- effektiv prosa, tilltalande hjältar/hjältinnor och po- läsaren” vidare i texten, i stället för att lämnas åt sitt litiska/samhällskritiska inslag. Som författarinnan öde. påpekar, kännetecknas normalt alla texter som till- Helt i samklang härmed är de inslag av realia, hör genren även internationellt av såväl en effektiv som man finner i texten (om Drottningholms slott prosa som tilltalande hjältar/hjältinnor, medan ex- [90], grundfakta om Sverige och om allemansrät- empelvis Camillas Läckbergs framgångar (endast ten [104], om Ystad [106], om litterär turism [110 Henning Mankell och Stieg Larsson har sålt fler ex- f.] etcetera). Det är även upplysande och viktiga emplar utomlands) visar att inslag av samhällskritik kommentarer Bergman gör till en del av de engel- ingalunda tycks vara nödvändiga för att tillförsäkra ska översättningarna (till exempel beträffande Maj verken stor spridning. En annan faktor som an- Sjöwalls och Per Wahlöös The Terrorists [44–48] förs och som Bergman inte avfärdar är den svenska och Stieg Trenters Millennium-trilogi [125f.]), där miljön, det vill säga exotismen. Invändningen mot texter förkortats och förvrängts. I en del fall har detta argument är dock uppenbar: hur många lä- förlagen tvärtom lagt till material, nämligen kartor, ser kriminallitteratur från andra länder för miljö- för att förenkla läsningen för utländska bokköpare skildringarnas skull? (Liza Marklunds The Bomber [94] och Stieg Lars- sons The Girl with the Dragon Tattoo [97]). På 176 sidor kan man inte pressa in allt som in- går i ett så vidsträckt område som den svenska och Kerstin Bergman hinner i framställningens kom- nordiska kriminallitteraturen. Därför får man ac- primerade format med åtskilliga goda observatio- ceptera att en del författare (Bo Baldersson exem- ner. Exempelvis påpekas att det är Henning Man- pelvis) lyser med sin frånvaro. Mer störande är det kells och andra svenska kriminalförfattares be- att desinformationen att Jul. Regis skulle ha varit röringsskräck inför nationalsocialismen som gör pseudonym för en Julius Pettersson här återupp- att den exotifieras och främmandegörs och där- står (15 och 190) efter att till och med ha raderats för aldrig blir riktigt farlig för den svenska identi- ur LIBRIS. Dels hette författaren som ung Peters- teten och självsynen