DOCSLIB.ORG

Smålandsnytt Vs Tv4nyheterna Jönköping

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Smålandsnytt Vs Tv4nyheterna Jönköping SmålandsNytt vs TV4Nyheterna Jönköping - En kvantitativ innehållsanalys av ett regionalt och ett lokalt nyhetsprogram Zeljka Tokic, Rebecka Johansson C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Staffan Sundin MKV 61-90 hp Höstterminen 2007 Examinator: Lars-Åke Engblom 1 Inledning .............................................................................................................................6 2 Bakgrund.............................................................................................................................7 2.1 SVT:s regionala TV- sändningar ..................................................................................7 2.1.1 SmålandsNytt.......................................................................................................7 2.2 TV4:s lokala TV-nyheter .............................................................................................8 2.2.1 TV4Nyheterna Jönköping ....................................................................................9 2.3 Lokal- och regional TV ................................................................................................9 2.4 Kommunjournalistik .................................................................................................. 11 2.5 Centrum kontra periferi ............................................................................................. 11 2.6 TV:ns framväxt.......................................................................................................... 12 3 Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................. 13 3.1 Nyhetsjournalistik ...................................................................................................... 13 3.1.1 Vad är en nyhet? ................................................................................................ 13 3.1.2 Hvitfelts tio kriterier .......................................................................................... 14 3.1.3 TV-nyheternas möjligheter och begränsningar ................................................... 15 3.1.4 Nyhetsvärdering ................................................................................................. 16 3.1.5 Nyhetsförmedling .............................................................................................. 16 3.1.6 Medielogiken ..................................................................................................... 16 4 Syfte och frågeställningar .................................................................................................. 17 4.1 Syfte .......................................................................................................................... 17 4.2 Frågeställningar ......................................................................................................... 17 5 Metod och Material ........................................................................................................... 18 5.1 Metodval ................................................................................................................... 19 5.1.1 Tillvägagångssätt ............................................................................................... 20 5.1.2 Analysenheter .................................................................................................... 20 5.1.3 Urval för kodschema och kodblankett ................................................................ 20 5.1.4 Kodschema och variabler ................................................................................... 21 5.2 Metodproblem ........................................................................................................... 22 5.3 Validitet och reliabilitet ............................................................................................. 22 5.4 Materialredovisning ................................................................................................... 23 5.4.1 Urval.................................................................................................................. 23 5.4.2 Motivering av material-urvalet ........................................................................... 24 7 Resultatredovisning ........................................................................................................... 25 7.1 Resultat av SmålandsNytt .......................................................................................... 27 7.2 TV4Nyheterna Jönköping .......................................................................................... 30 7.3 Jämförelse mellan undersökningsobjekten ................................................................. 33 2 8 Resultatdiskussion ............................................................................................................. 37 8.1.1 Slutsatsen i diskussionen .................................................................................... 39 8.1.2 Förslag på vidare forskning ................................................................................ 40 9 Källförteckning ................................................................................................................. 41 Bilaga 1 .................................................................................................................................... 43 Kodschema ........................................................................................................................... 43 Bilaga 2 .................................................................................................................................... 46 Kodblankett .............................................................................................................................. 46 3 School of Education and Communication, HLK Media and Communication Studies Programme, 61-90 hp Abstract SmålandsNytt vs TV4Nyheterna Jönköping - A quantitative content analysis of a regional and a local news programme Rebecka Johansson och Zeljka Tokic Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time). The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize. The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms. The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping. Key words: TV- news, journalism of news, regional, local, centralization, news elements, SmålandsNytt, TV4Nyheterna Jönköping School of Education and Communication, HLK Box 1026 551 11 Jönköping Telefon: 036- 15 77 00 4 Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLK Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp Sammanfattning SmålandsNytt vs TV4Nyheterna Jönköping – En kvantitativ innehålls analys av ett regionalt och ett lokalt nyhetsprogram Rebecka Johansson och Zeljka Tokic Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd. Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter. Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket
Load more

Recommended publications
  • Det Är Så Det Ska Vara” – Eller?
    Journalistgranskning Journalistprogrammet termin 3 JMG, Göteborgs Universitet Handledare: Marina Ghersetti ”Det är så det ska vara” – eller? En jämförelse mellan Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna 1985-2009 ADRIANNA PAVLICA MARI TVEITAN 2 Innehåll Bakgrund LEDARE Sveriges TV-historia i årtal 4 När svenska folket får säga sitt ligger TV-nyheterna högt i kurs. Undersök- Mannen som ville tala med tittarna 7 ningar har visat att vi hyser ett stort förtroende för TV-mediet, framför allt Galtung och gänget 10 SVT. Det är inte något vi funderat särskilt mycket över – förrän vi själva Mångfald är uppdraget 11 gjorde nyhetssändningar på JMG och insåg att nyhetsurvalet väldigt lätt blir en rutin där mycket tycks självklart. INnehåll Så finns det egentligen några skillnader i nyhetsvärderingen, innehållet och ”Det är så det ska vara” – eller? 12 presentationen mellan Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna? Och vad har Brott, ekonomi, politik, naturkatastrofer, sport... 14 det funnits för likheter och skillnader mellan och inom programmen över Männen tar plats 17 tid? Just eftersom förtroendet för TV-nyheterna är så stort tycker vi att det ”Dåliga nyheter är viktiga nyheter” 20 är viktigt att undersöka om tittarna får ta del av en god och mångfacetterad journalistik som präglas av mångfald och olika perspektiv. En annorlunda världsbild 22 Kommentar om innehåll 25 Det är journalisterna på SVT och TV4 som bestämmer vad som ska visas i TV-nyheterna, och frågan är hur mycket de egentligen diskuterar formen reportaget och innehållet. Vi vill också se hur journalisterna själva ser på nyhetsutbudet En dag på redaktionen 26 och om de tycker att de uppfyller den mångfald de eftersträvar.
    [Show full text]
  • A New Look at Agendasetting Effectscomparing the Predictive
    Journal of Communication ISSN 0021-9916 ORIGINAL ARTICLE A New Look at Agenda-Setting Effects—Comparing the Predictive Power of Overall Political News Consumption and Specific News Media Consumption Across Different Media Channels and Media Types Jesper Stromb¨ ack¨ 1 & Spiro Kiousis2 1 Department of Media and Communication, Mid Sweden University, 851 70 Sundsvall, Sweden 2 Department of Public Relations, College of Journalism and Communications, University of Florida, Gainesville, FL 32611-4400, USA The purpose of this study was to compare the predictive power of overall political news consumption and media-specific news consumption, on perceived issue salience across different media channels and media types in the context of the 2006 Swedish parliamentary election. Findings suggest that overall consumption of political news is significantly more important than consumption of specific media outlets in predicting changes in issue salience. Although the study demonstrates that the Swedish news media collectively can exert considerable agenda-setting influence over their audiences, it could, however, not find any consistent evidence of differences related to media channels or media types. The reasons for and implications of the results are discussed. doi:10.1111/j.1460-2466.2010.01482.x Now spanning more than 3 decades, a recent meta-analysis showed that agenda- setting constitutes one of the most widely used mass communication theories (Bryant & Miron, 2004), and there is no doubt that extensive support exists for the basic agenda-setting hypothesis: ‘‘The amount of press coverage that issues receive gives individuals salience cues with which they learn the relative importance of these issues’’ (Wanta & Ghanem, 2007, p.
    [Show full text]
  • Stims Decemberutbetalning 2017 - Minutvärden
    Stims decemberutbetalning 2017 - minutvärden A(x1) B (x1,5) C(x2) D(x2,5) E(x3) SVT1 11 Sveriges Television 317,46 476,19 634,92 793,65 952,38 09 Bakgrundsmusik utan rapport 43,56 65,34 87,12 108,90 130,68 17 Privatkopieringsersättning 9,87 9,87 9,87 9,87 9,87 Total 370,89 551,40 731,91 912,42 1 092,93 SVT1 - film 11 Sveriges Television 317,46 09 Bakgrundsmusik utan rapport 43,56 17 Privatkopieringsersättning 9,87 Total 370,89 SVT1 - lokal 11 Sveriges Television 28,86 43,29 57,72 72,15 86,58 09 Bakgrundsmusik utan rapport 3,96 5,94 7,92 9,90 11,88 17 Privatkopieringsersättning 0,84 0,84 0,84 0,84 0,84 Total 33,66 50,07 66,48 82,89 99,30 SVT2 11 Sveriges Television 70,95 106,43 141,90 177,38 212,85 09 Bakgrundsmusik utan rapport 30,91 46,37 61,82 77,28 92,73 17 Privatkopieringsersättning 5,39 5,39 5,39 5,39 5,39 Total 107,25 158,18 209,11 260,04 310,97 SVT2 - film 11 Sveriges Television 70,95 09 Bakgrundsmusik utan rapport 30,91 17 Privatkopieringsersättning 5,39 Total 107,25 SVT2 - lokal 11 Sveriges Television 6,45 9,68 12,90 16,13 19,35 09 Bakgrundsmusik utan rapport 2,81 4,22 5,62 7,03 8,43 17 Privatkopieringsersättning 0,49 0,49 0,49 0,49 0,49 Total 9,75 14,38 19,01 23,64 28,27 SVT24 11 Sveriges Television 2,65 3,98 5,30 6,63 7,95 Total 2,65 3,98 5,30 6,63 7,95 SVT24 - film 11 Sveriges Television 2,65 Total 2,65 Barnkanalen 11 Sveriges Television 25,88 38,82 51,76 64,70 77,64 Total 25,88 38,82 51,76 64,70 77,64 A(x1) B (x1,5) C(x2) D(x2,5) E(x3) Barnkanalen - film 11 Sveriges Television 25,88 Total 25,88 Kunskapskanalen 11 Sveriges Television 2,24 3,36 4,48 5,60 6,72 Total 2,24 3,36 4,48 5,60 6,72 Kunskapskanalen - film 11 Sveriges Television 2,24 Total 2,24 Dessutom avräknads SVT Play (de 1 000 mest klickade programmen).
    [Show full text]
  • Dissemination of Research Livia Sz
    Dissemination of research Livia Sz. Oláh Communication of research (selected) 2020 • Invited presentation (“Brief introduction to demography”) at the online discussion on A feminist exploration: demography, organized by the Heinrich Böll Foundation European Union and the Gunda Werner Institute, Brussels, August 13, 2020. 2019 • Invited speaker (“Changing roles of fathers and mothers in the EU work-life balance landscape: Caring fathers and implications for Japan”) at the International Seminar on Work-Life Balance and Family Wellbeing in the EU: Implications for Japan [organized by Prof. Akiko S. Oishi, Chiba University], Tokyo, Japan, June 21, 2019; • Invited presentation (“Changing families and sustainable societies: Lessons and challenges [main findings of an EU project]”) at Osaka University [Graduate School of Language and Culture], Osaka, Japan, June 24, 2019; • Invited keynote address (Sharing parenting and family life in the 21st century) at the New Role Models for Societies in Europe, EESC conference, Brussels, Belgium, November 12, 2019. 2018 • Invited presentation at the Stockholm University Research Support Office seminar on “Being a project coordinator of an EU project: challenges and rewards”, Stockholm, September 18, 2018; • Invited speaker (“The work-life balance landscape in the EU”) at the Seminar on the European Pillar of Social Rights and European Semester as tools for delivering Social Europe - a reflection with civil society, Brussels, Belgium, October 2, 2018; • Invited keynote address (“Increasing family diversity:
    [Show full text]
  • Swedish Broadcasting from the Intro- Duction of Radio in the Mid-1920S Until the Early 2000S
    A HISTORY OF HISTORY A Broadcast communication has had a profound effect on modern society in the 20th and early 21st centuries. A growing international field of research has examined the historical A HISTORY OF development of broadcasting within various social and historical contexts, but also has made significant contributions to the understanding of media communication in general. Central topics in this discussion concern the relationships between technological inno- vations, institutional arrangements, social relations and culture. SWEDI SWEDISH This book analyses the historical developments of Swedish broadcasting from the intro- duction of radio in the mid-1920s until the early 2000s. In relation to international BROADCASTING research, it explores key aspects of how broadcast media emerged as a way to commu- S nicate over distance, connected to audiences, and evolved into central institutions and BROADCA H Communicative ethos, genres socio-cultural universes in society. and institutional change The chapters are arranged in five thematic sections focusing on the invention and early development of radio and television, audience orientation, professional practices, broad- cast genres, and institutional changes. The book derives from a large-scale research programme on Swedish broadcast history S TING Edited by Monika Djerf-Pierre & Mats Ekström comprising about 50 studies and led by the “Swedish Foundation of Broadcast Media History”. Edited by Monika Djerf-Pierre & Mats Ekström & Mats Djerf-Pierre by Monika Edited NORDICOM Nordic Information Centre for Media and Communication Research University of Gothenburg Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 786 00 00 (op.) | Fax +46 31 786 46 55 www.nordicom.gu.se | E-mail: [email protected] STIFTELSEN ETERMEDIERNA I SVERIGE NORDICOM’s activities are based on broad and extensive network of contacts and collaboration with members of the research community, media companies, politicians, regulators, teachers, librarians, and so forth, around the world.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2005 Sid 1
    SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 1 Sveriges Televisions public service-redovisning 2005 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 2 Sveriges Television AB 2006 Kontakt: SVT:s Programsekretariat, 105 10 Stockholm eller e-post [email protected] Redaktion: Arne Cederberg, Margareta Cronholm, Christina Forslund, Hans Hernborn (projektansvarig), Thomas Håkansson, Nils Patric Larshamre, Anna Stål Isaksson, Jocke Norberg SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 3 Avsnitt Innehåll Sidan 1 Inledning 5 2 Public service-redovisningen 6 3 Tillståndsvillkoren och redovisningen. 8 4 Sveriges Television AB 11 4.1 Organisation 4.2 Konkurrens 4.3 Produktion 5 Programkanaler och tjänster 16 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 5.2 Regionalt utbud i SVT2 5.3 SVT24 5.4 Barnkanalen 5.5 Kunskapskanalen 5.6 SVT Text 5.7 svt.se 5.8 SVT Europa 6 Programutbudet i SVT1 och SVT2 24 6.1 Faktautbudet 6.2 Nyhetsutbudet 6.3 Fiktion och långfilm 6.4 Musikutbudet 6.5 Nöjesutbudet 6.6 Sportutbudet 6.7 Service 7 Program för barn och ungdom i SVT1 och SVT2 39 8 Program för språkliga minoriteter 42 9 Program för funktionshindrade 44 10 Folkbildning 46 11 Ideella insamlingar i programverksamheten 48 12 Spegla hela landet 49 12.1 Ett mångsidigt utbud på svenska språket 12.2 Kulturlivet i hela landet 12.3 Det mångkulturella Sverige 13 Internationell spegling 57 14 Jämställdhet 59 15 Kvalitetssäkring 61 16 Tillgodose publikens intressen 65 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2005 SID 4 17 Typer av produktion 67 17.1 Allmänproduktion
    [Show full text]
  • Marketplace of Ideas and Marketplace of Money a Study of Commercialism and the Swedish Election News Coverage in 1998 and 2002
    Nordicom Review, Jubilee Issue 2007, pp. 51-62 Marketplace of Ideas and Marketplace of Money A Study of Commercialism and the Swedish Election News Coverage in 1998 and 2002 JESPER STRÖMBÄCK Abstract The purpose of this study is to investigate whether commercialization can explain the extent to which the Swedish news media during the 1998 and 2002 national elections framed politics as a game, followed an interpretive journalistic style and allowed politi- cians to speak for themselves. Six hypotheses were derived from the claim by Patterson (2000) that commercialism is the driving force behind the framing of politics as a game and, by implication, the increasing use of an interpretive journalistic style and shrinking sound- or inkbites. Taken together, the results show only mixed support for the hypotheses. The results thus indicate that perceiving commercialism as the crucial independent variable is too simplified. Moreover, it must certainly not be a universal truth that commercialism is driving the changes of election news coverage, or that there is always a contradiction between the media functioning in the marketplace of ideas and the marketplace of money. Key Words: election news coverage, commercialism, framing, interpretive journalism Introduction Democracy as a political system for self-government requires a media system that pro- vides the information people need to be free and self-governing, forums for public dis- cussions and that functions as a watchdog against abuse of power. Through this, the media system and its constituent parts can contribute to an enlighted understanding among the citizens in a democracy. This is no less true during the heated months and weeks preceding an election, when political parties and candidates campaign and people make up their minds regarding which party or candidates to vote for.
    [Show full text]
  • SWEDEN Mapping Digital Media: Sweden
    COUNTRY REPORT MAPPING DIGITAL MEDIA: SWEDEN Mapping Digital Media: Sweden A REPORT BY THE OPEN SOCIETY FOUNDATIONS WRITTEN BY Lars Nord EDITED BY Marius Dragomir and Mark Thompson (Open Society Media Program editors) EDITORIAL COMMISSION Yuen-Ying Chan, Christian S. Nissen, Dusˇan Reljic´, Russell Southwood, Michael Starks, Damian Tambini The Editorial Commission is an advisory body. Its members are not responsible for the information or assessments contained in the Mapping Digital Media texts OPEN SOCIETY MEDIA PROGRAM TEAM Meijinder Kaur, program assistant; Morris Lipson, senior legal advisor; Miguel Castro, special projects manager; and Gordana Jankovic, director OPEN SOCIETY INFORMATION PROGRAM TEAM Vera Franz, senior program manager; Darius Cuplinskas, director 18 August 2011 Contents Mapping Digital Media ..................................................................................................................... 4 Executive Summary ........................................................................................................................... 6 Context ............................................................................................................................................. 8 Social Indicators ................................................................................................................................ 10 Economic Indicators ......................................................................................................................... 12 1. Media Consumption: Th
    [Show full text]
  • MMS Kanalpenetrationsrapport
    Våren 2015 – Q2, vecka 15-22 2015-06 17 MMS kanalpenetrationsrapport MMS utför fristående kanalpenetrationsundersökningar fyra gånger per år, två gånger på våren och två gånger på hösten, rapporterna benämns Q1‐Q4. Dessa används bland annat av tv‐ kanaler och mediebyråer. Resultaten används inte vid utformningen av tittarpanelen eller peoplemetersystemet och är inte kopplade till MMS övriga undersökningar. Till skillnad från tittarmätningarna som omfattar åldrarna 3‐99 år så intervjuas endast personer i åldrarna 9‐99 år i kanalpenetrationsundersökningen. Under fältperioden 6/4‐31/5 2015 intervjuades 3 000 personer i åldersspannet 9‐99 år. 2 747 av dessa uppgav att de hade minst en TV‐apparat, och utgör därmed basen för beräkningen av kanalpenetration. Undersökningen utförs via telefon i ett obundet slumpmässigt urval ur befolkningsregistret som får frågor om vilka TV‐kanaler de kan se i sina bostäder. Undersökningen tar alltså fram medveten penetration, ej faktisk eller teknisk penetration. Vissa kanaler mäts i varje omgång medan andra, av utrymmesskäl, endast mäts varannan omgång: en gång på våren och en gång på hösten. Listan över kanaler som undersöks uppdateras löpande i samråd med MMS kunder. De kanaler som inte finns med i denna rapport finns i Rapport Q1 från våren 2015, 9 februari – 5 april 2015. Tidigare rapporter finns på http://www.mms.se/rapporter‐lista.php/?t=tp Kommentar till resultat från undersökningen Föregående rapport var den första som genomfördes med ny datainsamlingsleverantör och med en uppdaterad metod. Skillnaden mellan Q4 2014 och Q1 2015 var därför ovanligt stor för vissa kanaler. I den här rapporten Q2 2015 kan vi inte se några större skillnader jämfört med Q1 2015.
    [Show full text]
  • The Future of Public Service Television in Sweden a Study on Challenges and Opportunities for SVT Play in a Shifting Television Landscape
    DEGREE PROJECT IN COMPUTER SCIENCE AND ENGINEERING, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2020 The Future of Public Service Television in Sweden A study on challenges and opportunities for SVT Play in a shifting television landscape MUHAMMAD DACCAK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY SCHOOL OF ELECTRICAL ENGINEERING AND COMPUTER SCIENCE ABSTRACT This study investigates the changing television landscape and consumption habits and the effects on the Swedish public service television(SVT). Recent shifts have amplified the ongoing decline of linear television and were marked by increasing migration of viewers to online video consumption and global streaming services. These new competitors escalate the challenges facing national broadcasters and emphasize the role of having a strong independent public service television that can remain relevant to all its audiences. SVT has been a pioneer in shifting to online and launched its video streaming service SVT Play in 2006. But the service is unable to recuperate the viewership bleeding from SVT linear channels, and reaching younger audiences has never been more challenging. The study presents a literature review and background referring to recent general trends in the television market, to put shifts and disruptions in the Swedish market in a larger context. We also present a thorough background on the Swedish television market focusing on the position of SVT and SVT Play. We discussed dynamics and drivers of recent structural and consumption shifts through in-depth interviews with key personnel from SVT as well as with other experts from different areas within the media and telecom industry. We seek to answer what future challenges and opportunities are for SVT Play and how to deal with those challenges and opportunities.
    [Show full text]
  • Hur Skiljer Sig Nyhetsvärderingen På Rapport Och Tv4nyheterna?
    Södertörns högskola | Institutionen för svenska, retorik och journalistik Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik | Höstterminen 2008 Programmet för Journalistik och Multimedia Hur skiljer sig nyhetsvärderingen på Rapport och TV4Nyheterna? Av: Elin Skanne Handledare: Gunnar Nygren Abstrakt Rapport vs TV4Nyheterna – En kvantitativ innehållsanalys av ett kommersiellt och ett ickekommersiellt nyhetsprogram. Uppsatsens syfte är att se hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar. Nästan en halv miljon ser varje dag TV4Nyheterna och drygt 1 300 000 svenskar ser varje dag Rapports 19:30-sändning. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Jag ville undersöka vad som var statistiskt mätbart med variabler och ta bort egna värderingar från analysen och behålla objektivitet i största möjliga utsträckning. Den kvantitativa analysen har gjort efter ett kodschema där nyhetsinslagen kategoriseras efter ämne, längd, placering i programmet och vilka aktörer som får uttala sig (kön, ålder, etnicitet). I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde det tydas stora likheter i nyhetsurval. Båda nyhetsprogrammen rapporterade mest om ekonomi och arbetsmarknad. Båda redaktionerna ansåg under den undersökta perioden att brott, ekonomi och politik var de nyheter som skulle placeras först i programmet.
    [Show full text]