Journalistgranskning Journalistprogrammet termin 3 JMG, Göteborgs Universitet Handledare: Marina Ghersetti ”Det är så det ska vara” – eller?
En jämförelse mellan Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna 1985-2009
Adrianna Pavlica Mari Tveitan
2 Innehåll
Bakgrund Ledare Sveriges TV-historia i årtal 4 När svenska folket får säga sitt ligger TV-nyheterna högt i kurs. Undersök- Mannen som ville tala med tittarna 7 ningar har visat att vi hyser ett stort förtroende för TV-mediet, framför allt Galtung och gänget 10 SVT. Det är inte något vi funderat särskilt mycket över – förrän vi själva Mångfald är uppdraget 11 gjorde nyhetssändningar på JMG och insåg att nyhetsurvalet väldigt lätt blir en rutin där mycket tycks självklart. INnehåll Så finns det egentligen några skillnader i nyhetsvärderingen, innehållet och ”Det är så det ska vara” – eller? 12 presentationen mellan Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna? Och vad har Brott, ekonomi, politik, naturkatastrofer, sport... 14 det funnits för likheter och skillnader mellan och inom programmen över Männen tar plats 17 tid? Just eftersom förtroendet för TV-nyheterna är så stort tycker vi att det ”Dåliga nyheter är viktiga nyheter” 20 är viktigt att undersöka om tittarna får ta del av en god och mångfacetterad journalistik som präglas av mångfald och olika perspektiv. En annorlunda världsbild 22 Kommentar om innehåll 25 Det är journalisterna på SVT och TV4 som bestämmer vad som ska visas i TV-nyheterna, och frågan är hur mycket de egentligen diskuterar formen reportaget och innehållet. Vi vill också se hur journalisterna själva ser på nyhetsutbudet En dag på redaktionen 26 och om de tycker att de uppfyller den mångfald de eftersträvar.
Idag expanderar mediemarknaden genom internet och antalet sändnings- presentation timmar av TV-nyheter blir allt fler. Nyhetsutbudet ökar – frågan är då om det Ökat tempo i traditionell form 32 bara ökar i kvalitet eller bara i kvantitet. Om det innebär att nyheterna verk- En skojfrisk von oben? 35 ligen präglas av en större mångsidighet, både gällande innehåll och form. Journalister blir experter 38 Tidigare forskning och studier visar att förändringar skedde när TV4 kom Ståuppan gör comeback 40 in på marknaden, men också att det skett en likriktning efter hand. Och vi Underdogen återvänder – till Rapport 44 undrar – vad hände sen? avslutande Så vi stängde in oss i ett rum för att titta på nyhetssändningar från 1985 till Journalisten – vem är hon? 46 idag. Det blev 2363 inslag som sakta men säkert målade upp en bild av TV- nyheterna i Sverige. Kommentar om gatekeepers 47 Kommentar om SVT:s organisation 48 I det här magasinet kan du läsa om hur det kommer sig att alla blivit galna Diskussion 49 i ståuppor, varför nyheter kan vara så deprimerande och hur litet Afrika Det är så det är 50 egentligen är.
Trevlig läsning! Så har vi gjort Adrianna Pavlica och Mari Tveitan Vi har genomfört en bred kvantitativ innehållsanalys av huvudsändningarna från TV4Nyheterna, Rapport och Aktuellt för att jämföra nyhetsvärderingen och hur nyheterna presenteras mellan programmen och över tid. Vi har tittat på en höstvecka från följande år:
1985 – Endast SVT för att se hur sändningarna såg ut innan TV4 kom. 1990 – TV4 startar. 1993 – TV4 ändrar sändningstid så att deras sändningar går samtidigt som SVT:s. 1998 – Två år innan omorganisationen av SVT:s nyhetsverksamhet. 2002 – Två år efter omorganisationen av SVT:s nyhetsverksamhet. 2005 – För att få jämnare tidsperioder mellan nedslagen. 2009 – För att titta på hur det ser ut idag, vilket ingen har gjort tidigare.
Vi har även besökt SVT och TV4 och varit med från morgonmöte till sändning på redaktionerna. Bild: Lennart Persson Då har vi även intervjuat journalister för kommentarer och förklaringar till våra resultat. 2 Totalt har vi tittat på 2363 inslag med hjälp av 52 variabler. 3 Bakgrund Bakgrund
Sveriges TV-historia i årtal Idag har Stig Fredriksson jobbat på SVT i 30 år.
Bild: Mari Tveitan
1948 Premiär för televisionen i Stockholm. telegram som läses upp av en programledare och av inspelade inslag som kommenteras från studion 1954 Första försöket att sända TV. Redan i pre- eller genom förinspelade speakerröster. Inrikespo- miärsändningen ingår en nyhetsjournal som kallas litiken saknas i programmet fram till 1959. Journa- Utkik. listiken speglar samhället. Oenighet kring frågan om en gemensam nyhets- 1955 TV-journalen startas på tisdagar klockan redaktion för radio och TV på SVT och SR. 19.30 och blir väldigt uppskattad. 1961 är Centralredaktionen etablerad och kom- 1979 blev mer sedan att fungera som en intern nyhetsbyrå. Stig Fredriksson utrikeschef på Aktuellt. 1963 Bo Isaksson, chef för Centralredaktionen, tar över Aktuellt och Söndagsaktuellt startar. Aktuellt är Bild: Spegla, granska, tolka populärt men kritik mot bristande bildmässighet, gubbighet och för tunga nyheter kommer fram. Radions och TV:ns nyhetsprogram blir allt mer lika i nyhetsurvalet och i formen. Politik och eko- 1970 Reguljära färg-TV-sändningar. Ekonomiska åtstramningar, krav på decentrali- nomi får mer plats. sering och ökad konkurrens mellan kanalerna, men 1972 Kanalerna får egna kommenterande nyhets- även kommande hot utifrån präglar tiden. 1966 Den första TV-sändningen i färg. Det beslu- redaktioner. Ett av motiven är att öka mångfalden Ny teknik, elektronik ersätter filmen i TV-pro- tas om en radiolag för radio- och TV-verksamheten i nyhetsutbudet. duktionen. där ledorden är opartisk och saklig. På grund av de Aktuellt startar igen på TV1 och programmets allmänna formuleringarna i lagar och sändnings- upplägg liknar Rapports. Båda betonar analys, 1982 Aktuellt experimenterar med sin form för tillstånd har Sveriges Radio som företag stor frihet kommentar och fördjupning. Nyhetsvärderingen att profilera sig mot det ledande Rapport, men 21- gällande både programpolitik och organisation. är påtagligt lik mellan programmen. sändningen behåller sin fördjupande karaktär. Rapport sänds klockan 19.30 och Aktuellt klock- Under 80-talet blir journalistiken mer dramatise- Olle Björklund, Bild: Spegla, granska, tolka 1969 TV2 startar. Två konkurrerande kanaler, an 21.00. Efter hand blir Rapport mer inriktat på rad och personifierad gällande både innehåll och Aktuellts första nyhetsankare men fortfarande med en gemensam nyhetstjänst. den dagsaktuella händelserapporteringen medan form. ”Vanliga människor” får plats i media och TV1 och TV2 skulle fungera i stimulerande tävlan. Aktuellt behåller sin profil som fördjupande och man inriktar sig på det sensationella. Nyckelorden i programförklaringen för den nya analyserande. Kabelnäten byggs ut och nya spännande satellit- 1956 Licensfinansierade Sveriges Televisions kanalen är begriplighet, identifikation och mång- kanaler startas. Allt fler sympatiserar med privata sändningar startas officiellt den 4 september. TV- fald. Journalistiken granskar samhällsproblemen. 1975 Startpunkten för jämställdhetsarbetet inom alternativ. journalen blir mer och mer nyhetsinriktad. Det kommenterande nyhetsmagasinet Rapport Sveriges Radio. med långa nyhetsinslag och fördjupningar har 1984 Nordisk Television AB (TV4) grundas. Må- 1958 Aktuellt som inspireras av internationella premiär i TV2. I TV1 visas nyhetsprogrammen TV- 1979 Omorganisation. Sveriges Radio blir moder- let är att ha en kanal som är modernare och mer 4 nyhetsprogram startas. Innehållet består av korta Nytt och NU istället för Aktuellt. bolag där Sveriges Television är ett dotterbolag. nyskapande än SVT. 5 Bakgrund Bakgrund
1987 Reklamfinansierade TV3 startar och SR:s Publiken uppskattade TV4Nyheternas stuk men monopol på svenska TV-sändningar bryts. var inte lika säkra gällande trovärdigheten. Därför Omorganisation på SVT. Kanalerna delas upp gick programmet mot en mer traditionell nyhets- i en Stockholmsproducerad kanal och en distrikt- värdering. producerad. Sändningstimmarna ökar drastiskt. Journalistiken tolkar skeenden åt publiken. Jour- nalistens roll blir mer synlig. Förhoppningen med det ökade TV-utbudet var en ökad mångfald, men kritiken handlade om kom- Mannen mersialisering och popularisering.
1995 SVT:s kanaler slås ihop till ett företag och som ville tala med tittarna byter namn till SVT1 och SVT2.
1999 SVT och TV4 börjar sända i det digitala marknätet.
2000 SVT skapar en central nyhetsredaktion för riksnyheterna. Detta innebär sedan även att pro- grammens körscheman, som tidigare varit hem- liga, låses upp för både Rapport och Aktuellt. Bredbandsutbyggnaden börjar och med det star- tar webbradio och webb-TV.
2002 TV4 startar den interaktiva kanalen Med i TV.
2005 Digitaliseringen av TV-sändningarna påbör- jas för SVT och TV4. SVT lanserar mobilportal på svt.se
Bengt Magnusson och Malou von Bild: Spegla, granska, tolka 2006 SVT HD och podd-TV startas. Sivers var med från början på TV4. 2007 Sverige är digitaliserat. SVT:s nyheter går 1989 Nordic Channel (eller Kanal 5) startar. över till bredbildssändningar. Konkurrensen mellan Aktuellt och Rapport fort- TV4 startar fyra nya sajter. SVT Play slår rekord. sätter. På Rapport är man traditionella och förändrar SVT och TV4 lanseras på Joost där man kan strea- inte mycket. På Aktuellt anställer man Lars Weiss ma TV. och experimenterar med dramaturgi och format. Man blandar korta telegram med längre studioin- 2008 Kanalprofilering i SVT. Regionala sändningar tervjuer och inslag. flyttar in i SVT1. SVT startar ett tilltalsprojekt. Play Rapport startas. 1990 Nordisk Television (eller TV4) startar med Nyhetskanalen.se startas. medarbetare som Lars Weiss och Bengt Magnus- son. Redan från början visades TV4Nyheterna. 2009 SVT Play får ny design. TV4 Play lanseras och väderkanalen.se startas. 1992 De första marksändningarna från TV4 star- TV4Nyheterna expanderar sin verksamhet med åtta tar efter att de istället för TV3 fått rätten till mark- nya lokalredaktioner. sändningar i Sverige. Kanalen blir en reell konkur- Mari Tveitan rent till SVT. Källor TV4Nyheterna skulle ha ett annat stuk än Rapport Spegla, granska, tolka och Aktuellt. Det skulle vara ett ”mjukare” nyhets- Monica Djerf-Pierre och Lennart Weibull (2001) urval, vardagsrelaterat och personifierat. Sveriges Radio-koncernen avskaffas och SR, SVT Medieutveckling 2008 Rapport från Radio- och tv-verket (2008) och UR blir tre självständiga bolag. Bild: Mari Tveitan Sveriges Televisions hemsida 1993 TV4Nyheterna lägger sin huvudsändning www.svt.se samtidigt som Rapports, klockan 19.30. De bytte TV4-Gruppens hemsida 6 dock snart tillbaka till klockan 19.00. 7 Bakgrund Bakgrund
Han är en affärsman i cowboyboots som egentligen ville jobba med ständig strid”, något som han kände redan under Aktuellt-tiden då han försökte göra om sändning- teater. Lars Weiss byggde upp TV4Nyheterna från grunden och arna från en variant av Rapport till ett mer BBC- liknande nyhetsprogram med mer fördjupning. hade en ambition att förändra den traditionella nyhetsvärderingen. Det största problemet var enligt Lars Weiss att folk gärna gör som de brukar och är vana vid, framför – Men när jag tittar på nyhetssändningar idag kan jag känna att fan allt när något blir jobbigt. – Det kräver chefer som är beredda att hålla den vad konventionellt allt har blivit igen. lågan flammande jämt, jämt, jämt. Annars så... så falnar elden ganska fort.
Lars Weiss är nöjd med att TV4-teamet lycka- des få igenom en rad viktiga förändringar under de första åren och tror att det medförde att nyhets- programmen i TV uvecklades, bland annat genom att Rapport och Aktuellt förändrades när de såg vad TV4 gjorde. Men TV4 själva började i slutet av 90-talet dras tillbaka mot det konventionella tycker Lars Weiss. – Över tid blev det ungefär som i politiken, alla går mot mitten. Lars Weiss beklagar den likriktning som skett. Det var i december 1989 som Lars Weiss lämnade samma antal inslag, ”the same damn thing year Trots att många idag är kvar från TV4:s början tror sin ganska nya chefspost på Aktuellt för att arbeta after year”. han att det är lätt att falla tillbaka i ett konventio- på TV4. En av de stora drivkrafterna bakom över- – En nyhetssändning är som en symfoni, den nellt tänk. Lars Weiss saknar överraskningar, tyck- gången var möjligheten att förändra, något som måste i formen och strukturen ha någonting som er att ”man vet vad man ska få”. Lars Weiss menar är oerhört svårt i organisationer gör att den lever, sändningen igenom. – Förr var det en ganska remarkabel skillnad som funnits länge. mellan TV4 och andra och jag kan ibland tycka att – Aktuellt var ju ett fantastiskt ställe men hade Enligt Lars Weiss kräver det redaktörer med det är synd att vi har lämnat allt det där. Det är säl- funnits i evigheter. Jag hade rätt mycket synpunkter musikalitet och ”en känsla för rytm och samman- lan man blir överraskad nu, det blev man faktiskt på journalistiken i televisionen generellt och tyckte hang”. Han pekar också på att det är redaktörer- då, ibland kanske för mycket men hellre det. att man borde göra ganska stora förändringar, så na snarare än ägarna som skapar problem på re- TV4 var ett tillfälle att börja från början. daktionerna när de inte är tillräckligt engagerade Men framför allt saknar han ”den där en- och kunniga. Enligt Lars Weiss är det lätt hänt att tusiasmen”. Lars Weiss pratar mycket om glöd, Lars Weiss har tagit några kliv vidare i karriären. Bild: Mari Tveitan Lars Weiss var med och skrev ett grundläg- redaktörer kör ”safe” och exempelvis väljer att hans egen lyser tydligt igenom när han pratar och gande dokument för TV4Nyheterna som bland an- nyhetsvärdera på ett konventionellt sätt. gestikulerar, tittar ut över Humlegården utanför ligga honom väldigt varmt om hjärtat. nat fokuserade på att man skulle arbeta mer aktivt – Om man lägger det som alla anser är viktigast fönstret och pratar ännu mer. Han säger att han har – Varje dag var ett äventyr då. Jag har aldrig med tv-mediet som form. I början experimenterade i början och sedan fortsätter i någon sorts fallande många åsikter och ”skulle kunna prata hur länge jobbat så hårt i hela mitt liv, men det är en av de man flitigt med form och komposition och- upp skala, då är man trygg för då har man i alla fall inte som helst”, framför allt om form och komposition. roligaste tider jag någonsin haft. muntrade till bildmäs- gjort någon jättetavla. Lars Weiss lever idag med TV4:s nyhetsankare sig kreativitet. I TV4Nyheternas början jobbade man mycket Anna Lindmarker och medger att han ibland kan Och ändå var journalistik inte ens någonting – Det är ju så oerhört med att lämna större plats åt människorna och att ha ”svårt att hålla tyst” om TV4Nyheterna. Men som Lars Weiss ursprunligen planerat att jobba vanligt med klippbil- frångå de traditionella ”tvåspaltarna”. han verkar inte ångra att han lämnade TV4. med. Med ett antal kurser i bland annat film- och der på folk som skriver – Mycket av det där småkrafset i SVT sorterade – När jag slutade på fyran var jag lätt less, då litteraturvetenskap i bagaget ville han jobba med i block eller en jävla vi bort och satsade på andra grejer, mer news-you- hade jag varit chef väldigt länge. Då stod fyran teater. Men när Lars Weiss vid bara 22 års ålder kameraman som står can-use-tänk. starkt och var ett stort bolag så det var ett bra läge skulle bli pappa kände han att ”det där teatertän- och skruvar. Det där sa att gå. Och jag ville skriva, göra, annat. Så det var ket var lite flummigt” och började på journalistut- vi var förbjudet, det är När man rekryterade personal var Lars Weiss dags bara. bildningen i Stockholm istället. ju bara slappt att inte noga med att få in personer som var förändrings- – Det var på hösten ´68, det var en intressant tid. kunna vara lite mer benägna, vilket var en förutsättning för TV4:s stuk Sedan han lämnade TV4 har Lars Weiss bland Utbildningen blev ganska speciell. kreativ. – Det finns ju en föreställning om att journalis- annat skrivit romaner och varit verksam i filmbo- 40 år senare är han vad TV4:s medgrundare Nyhetssändningarnas ter är så progressiva, men min erfarenhet efter alla lag som Zodiac och Yellow Bird. Han sitter också i Ingemar Leijonborg i boken Dansen kring guldkalven Lars Weiss minns TV4. Bild: Mari Tveitan komposition och form dessa år är att de är konservativa. Man vill helst att Filminstitutets styrelse och medger att filmen på se- beskriver som ”en gammal räv”: har gjort mycket, är något som Lars Weiss det ska vara som det alltid har varit och förändring nare tid har börjat ta större utrymme än journalisti- vill hela tiden göra mer. pratar gärna och mycket om. Han motsätter sig är inget man är särskilt förtjust i, det är bara job- ken. Lars Weiss kallar sig själv ”styrelseproffs” och Gåendes i ett par slitna cowboyboots. starkt den uppbyggnad som Rapport och de flesta bigt. trivs med att arbeta med media som affärsman. 8 andra nyhetsprogram i världen har: jämnlånga och Lars Weiss beskriver förändringsarbetet som ”en Men tiden på TV4Nyheterna verkar fortfarande Adrianna Pavlica 9 Bakgrund Bakgrund
Galtung och Ruge (1965) 1. Frekvens (längden på den tidsperiod Mångfald är under vilken händelsen utspelar sig) 2. Tröskelvärde (kopplat till nyhetens intensitet) 3. Entydighet (händelsen ska vara enkel) uppdraget 4. Meningsfullhet (kulturell närhet) 5. Konsonans (förväntade/önskvärda händelser) ”Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sak- 6. Det oväntade/oförutsedda/sällan ligt.” Det är en av grundpelarna i de likartade förekommande sändningstillstånden för både SVT och TV4. 7. Kontinuitet 8. Komposition TV regleras av lagar och regler som yttrandefrihets- grundlagen, radio- och tv-lagen och sändningstill- 9. Referens till elitnationer stånd som utfärdas av regeringen och den statliga 10. Referens till elitpersoner myndigheten Radio- och TV-verket. 11. Personifiering Sändningstillstånden anger ramar och principer 12. Negativitet för de kanaler som fått rätt att sända i Sverige. Des- sa ramar gäller programverksamhet, programinne- Galtung håll, reklam och sponsring. Einar Östgaard (1965) ”Nyhetsverksamheten i SVT skall bedrivas så att en 1. Förståelse mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kom- 2. Identifikation (inkluderar geografiskt och mer till uttryck i olika program.” kulturellt avsstånd) 3. Sensation (ger ingen exakt definition men Kanalernas sändningstillstånd är väldigt lika och gänget och många formuleringar återkommer ordagrant. nämner händelser som är oväntade/ovanliga Nyckelorden är mångfald, mångsidighet, saklig- samt tidsfaktorns väsentlighet). het, olika perspektiv och televisionens särskilda genomslagskraft. Den största skillnaden gäller regler kring reklam Håkan Hvitfelt (1985) och sponsring då TV4 är en kommersiell kanal. Det har under många decennier pågått forsk- Formeln grundar sig på analys av ning och debatter kring nyhetsvärdering. Det ”SVT skall erbjuda ett mångsidigt programutbud (…)” förstasidor i tidningar. finns några riktiga klassiker på området – som stämmer ganska väl även idag. ”Sannolikheten för att en nyhetsartikel ska ”TV4 skall, inom ramen för de kommersiella villkor före- produceras, publiceras, placeras på första sidan taget har att följa, erbjuda ett mångsidigt programutbud Håkan Hvitfelts gjorde på 80-talet en studie av för- Förutom teorierna om nyhetsvärdering är också och därmed bli huvudartikel ökar ju mer den (…)” stasidor i tidningar. Det resluterade i en formel för begreppet ”gatekeepers” intressant i sammanhang- behandlar nyhetsvärdering som på flera punkter även stäm- et. Forskningen behandlar journalisternas bety- 1. politik, ekonomi samt brott och olyckor Sändningstillståndens villkor visar inom mer bra för nyhetsvärderingen inom TV-mediet delse vid nyhetsvärderingsproessen – journalister vilka områden kanalerna ska sända program och 2. och om det är kort geografiskt eller idag (exempelvis ämnesvalet med mycket politik, är ”gates”, portar, vars bakgrund och värderingar inte exakt hur. Därför tror redaktionerna inte att de ekonomi och brott samt betydelsen av det geogra- har betydelse för deras benägenhet att öppnas eller kulturellt avstånd långsamma förändringarna i deras nyhetsprogram fiska avståndet). stängas för olika nyheter. David Manning Whites 3. till händelser och förhållanden har att göra med att tillstånden inte har utvecklats Johan Galtung och Mari Holmboe Ruge presen- studie från 1964 och Shoemakers, Vos och Reeses 4. som är sensationella eller överraskande, mycket alls sedan 1985. terade redan på 60-talet 12 betydelsefulla faktorer text Journalists as gatekeepers ger en god bild av den 5. handlar om enskilda elitpersoner – De förändringar som sker, sker internt, säger som styr vilka nyheter som väljs ut. Flera av punk- enskilde journalistens betydelse för nyhetsurvalet. 6. och beskrivs tillräckligt enkelt Stig Fredriksson som jobbat på SVT sedan 1979. terna har inte vi undersökt, men bland de resteran- På 70-talet skrev Maxwell McCombs om agenda- 7. men är viktiga och relvanta, de finns det återigen flera som även vår studie har setting, så kallad dagordningsteori. Den behandlar Inom tillståndens ramar utformar kanalerna bland pekat ut som viktiga (exempelvis negativa nyheter effekterna av nyhetsvärderingen och journalister- 8. utspelas under kort tid men som del av ett annat sina nyhetsprogram. Granskningsnämnden och elitpersoner). nas gatekeeping, att gatekeepers och nyhetsvärde- tema, för radio och TV granskar sedan sändningarna för Einar Östgaards tre centrala punkter för nyhets- ringen styr vad människor pratar om. 9. har negativa inslag att se om SVT och TV4 följer dem. värdet är väldigt breda och därför problematiska 10 och har elitpersoner som källor” 10 att jämföra med. Adrianna Pavlica Mari Tveitan 11 INnehåll INnehåll
”Det är så det ska vara” - eller?
Innehållet i Aktuellt, Rapport och TV4Nyhe- het så bestämmer vi jävlar terna bjuder på små variationer, om ens några i mig det. alls. Och det är inte mycket som har förändrats Också Anna Linnér, som på 25 år. är planeringsredaktör på Rapport, betonar att pro- Bristen på variationer över tid och mellan pro- grammet har ”ett eget tänk”. grammen är tydlig på flera plan, exempelvis när – Men på det stora hela, det gäller den geografiska fördelningen i utrikes- när ni gör såna mätningar, rapporteringen. Europas ständiga dominans och kommer Rapport alltid avlägnsa världsdelars frånvaro är densamma i alla tyckas ganska mainstream. program. Men det är så det ska vara. Negativa nyheter står i ständigt fokus, och de Just för att vi är ett rappor- som får störst utrymme i såväl TV4Nyheterna som terande program. Rapport och Aktuellt är äldre svenska män. – Att det blir så likt tror jag beror dels på att for- Margaretha Eriksson maten är lika, men också att vi på något sätt är sko- på TV4Nyheterna säger lade i samma skola allihop, säger Margaretha Er- tveksamt att hon till viss iksson som är dagchef på TV4Nyheterna. Nyheter del kan hålla med Anna blir nån slags likformighet i hur man gör, det finns Linnér, Stig Fredriksson ett standardformulär för hur man gör. och de andra på SVT som Mikael Pettersson, planeringsredaktör på Aktu- Morgonmötet på Aktuellt kretsar kring ämnesval och andra faktorer i nyhetsvärderingen. Bild: Adrianna Pavlica sagt att ”det är så det ska ellt, nämner några ”klassiska” nyhetskriterier så- vara”. som oväntade händelser och närhet i tid, men säger – Men det finns ju så att ”det finns tusen grejer till”. eller sportrapportering, men på det stora hela har – Jag tror att det handlar mycket om att Sverige otroligt mycket som händer, vi är ju ändå inriktade – Det går inte att säga exakt vad en nyhet består ämnesvalen varit likartade över åren. har ett begränsat och centrerat nyhetsflöde. Vi har på en viss typ av händelser, det är klart att man av. En gammal Rapport-redaktör sa en gång att ”en – En nyhetssändning på 30 minuter ska innehålla två stora morgontidningar, två stora kvällstidning- skulle kunna bredda sig och tänka i andra banor nyhet är något som redaktören känner igen”. en viss mängd inrikes, utrikes, ekonomi... det är så ar, två stora kanaler. Och det gör att det blir ganska också. det ser ut. Jag tror att det är så det ska vara, säger lite att ta av. Margaretha Eriksson tycker att det finns vissa skill- Det som idag är den kanske största skillnaden Stig Fredriksson, reporter och tidigare chef på Ak- nader mellan TV4:s och SVT:s nyhetsbedömning. mellan de olika nyhetsprogrammen är att Aktuellt tuellt. Judit Ek, huvudredaktör på Rapport, uppger att – Vi tänker ju till exempel ”vad gör SVT?” och så har antagit en så tydligt fördjupande karaktär. Men Att skillnaderna mellan de olika nyhetsprogram- man inte bryr sig så mycket om vad som händer i försöker vi att inte göra samma saker. Vi tänker på de ämnen de väljer är i stort sett samma som Rap- mens innehåll är små möts av både medhåll och de andra nyhetsprogrammen eller medierna utan det hela tiden, att vi inte vill gå på flöde och så... port och TV4. tveksamma protester. Margaretha Eriksson, på TV- gör en egen nyhetsvärdering. Hon abryter sig själv. Ekonomi och politik dominerar och följs av brott 4Nyheterna säger att redaktionen försöker att ha – Det är det som är bra med att vara Sveriges – Men det är ju likt alltså. Det håller jag med och krig/konflikter. TV4Nyheterna har vissa perio- ett eget urval, men att det ganska ofta råkar vara största nyhetsprogram. Man slipper snegla på an- om. 12 der försökt att bryta mönstret genom flitig nöjes- samma som de andras. dra. Om vi tycker att världssvälten är en toppny- Adrianna Pavlica 13 INnehåll INnehåll
Brott, ekonomi, politik, naturkatastrofer, sport...
bekräftas i en avhandling av Anna Maria Jönsson, Samma nyheter eller likadana?. Istället har TV4Nyheterna under samtliga år haft överlägset flest sportnyheter, mellan 10-15 procent vissa år. Rapport och Aktuellt har å sin sida haft betydligt färre sportinslag – eller inga alls. Sporten har totalt sett ökat i nyhetssändingarna, från cirka två till tio procent.
TV4Nyheterna har även gjort andra försök att bryta den traditionella ämnesmixen – 1993 hade de till exempel 10 procent nöje, ett ämne som i övrigt är starkt marginaliserat. Och Margaretha Eriksson på TV4Nyheterna uppger att man medvetet jobbar med det hon kallar för ”vardagsnära” ämnen. Hon #1: Brotten. Bild: Adrianna Pavlica/Aktuellt nämner konsument och bostad som aktuella exem- pel, två ämnen som liksom nöjet nästan aldrig lyck- ats få något utrymme i nyhetssändningarna. Stig Fredriksson på Aktuellt ser till skillnad från Margaretha Eriksson ingen anledning till att ge mer plats åt andra ämnen än de traditionella. >
Ämnesfördelning – en vecka i oktober 2009: (siffrorna anges i procent) Dagens planerade ämnen och inslag för Rapport visas hela tiden på en skärm på redaktionen. Bild: Mari Tveitan Brott 15,5 Ekonomi/arbetsmarknad 14,3 #2: Ekonomin. Bild: Adrianna Pavlica/Aktuellt Politikerslipsarna trängs i rutan med blåljus Just rapportering kring brott har ökat ganska Politik 12,8 – och bollar. Valet av ämne har varit sig likt un- successivt sedan 1985, från omkring tre procent Naturkatastrofer 10,2 der alla år men TV4Nyheterna har ibland bjudit till 15 procent i år. Margaretha Eriksson, dagchef Sport 9,4 på några uppstickare, något som inte alla ser på TV4Nyheterna, säger att den flitiga brottsrap- Sociala frågor 8,7 positivt på. porteringen delvis har att göra med att det allltid funnits duktiga krimreportrar på redaktionen, men EU 7,9 Skillnaderna mellan de olika nyhetsprogrammen i att man nu försöker dra ner på ”blåljusjournalisti- Försvar/militära frågor 5,3 val av ämne har varit ytterst små under de senaste ken”. Kultur 4,5 25 åren. Ekonomi och politik har en självklar plats – Det är en medveten strategi att inte ha så myck- Krig/konflikter 2,6 på topp tre över mest rapporterande ämnen, sedan et som vi haft tidigare. Och istället för att rappor- Energi/miljö 2,3 är det brott samt krig och konflikter som är mest tera om händelsen så ska man rapportera om före- Olyckor 1,5 vanliga. teelsen och söka samband istället. Att nyheter väldigt ofta handlar om dessa äm- Juridik 1,1 nen är något som medieprofessorn Håkan Hvitfelt Men siffrorna säger att TV4Nyheterna snarare Övrigt 1,1 konstaterade redan på 80-talet när han undersökte ökat sin brottsrapportering. Ändå är det Rapport Vetenskap/teknik,konsument, #3: Politiken. Bild: Adrianna Pavlica/Aktuellt vilka nyheter som prioriterades och placerades på och Aktuellt som haft mest brottsrelaterade nyhe- kuriosa, väder, media, katastrofer, trafik 0,4 14 tidningars förstasidor. ter i sina sändningar under alla år, något som också 15 INnehåll INnehåll
– Det görs då och då försök att få in andra ämnen i sändningen, men definitionen på ett nyhetspro- gram är ju ändå att det ska vara en redovisning av nyhetsdagen. Och en nyhet är något som avviker från det normala, något speciellt som har hänt. Om Männen tar plats man istället börjar stoppa in för mycket featurehis- torier så är det ingen nyhetssändning. Stig Fredriksson menar att ett sådant material
Anna Linnér, planeringsredaktör på Rapport. Bild: Mari Tveitan
Medelålders svenska manliga representanter. gäller vilka som får vara med i inslagen. Så ser det ut på tv-nyheterna idag, och så har – Det är svårt, men vi jobbar på det. Jag tänker det sett ut sedan 1985. mycket på det. – Vi jobbar med det hela tiden, säger Anna Lin- Han har precis varit ute på en resa genom hela nér, planeringsredaktör på Rapport, precis som Sverige då han gjort inslag från olika platser om sina kollegor på Aktuellt och TV4Nyheterna. just unga människor. – Då valde jag bort alla politiker, experter och ”Svenska TV-nyheter domineras av medelålders makthavare. Jag gör ju också jobb med gråhåriga män av svensk bakgrund.” skriver Anna Maria män, men det är inte ofta. Jag försöker göra andra Jönsson i sin avhandling Samma nyheter eller lika- jobb, men det märks ju inte bland alla andra jobb. Nyhetsankaret Bengt Magnusson och dagchefen Margaretha Eriksson dana?. Det stämmer alltför väl. diskuterar ämnesvalen inför kvällens huvudsändningar av TV4Nyheterna. Bild: Mari Tveitan Medelålders. Huvudaktörerna i TV-nyheternas hör hemma i andra program. Han tycker att en ny- inslag är äldre vuxna, 36 – 64 år. Detta gäller i alla hetssändning ska innehålla en viss mängd inrikes, kategorier, bland makthavare, representanter eller utrikes och ekonomi. privatpersoner. Överallt är majoriteten äldre vux- – Det är så det ser ut. Och jag tror... att det är så na, kring tre fjärdedelar. Där det skiljer sig lite är det ska vara. bland privatpersonerna. Här får pensionärerna och de yngre plats, men även i denna grupp är det de Adrianna Pavlica äldre vuxna som har övertaget. Reportrarna försöker jobba med mångfalden bland huvudaktörerna. – Instruktioner finns ju ovanifrån om att man ska Tidigare forskning tänka på könsfördelning och mångkultur. Sen är det inte alltid man lyckas. Men själv tycker jag att Samir Abu Eid, reporter Bild: Mari Tveitan Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i svenska TV-nyheter på Rapport. av Anna Maria Jönsson (2004) jag är rätt bra på att tänka på det hela tiden, säger Karin Moberger på Aktuellt. Avhandlingen består av en studie och jämförelse av Aktuellt, Rapport och TV4nyheterna under 1990-talet. Men det är inte helt enkelt. Tidsbrist och slentri- Svenska. Etniciteten ser väldigt annorlunda ut i Materialet består av fem år med en vecka i varje. Det som undersökts är mångfalden i bland annat ämnesval, anmässig rutin försvårar uppdraget. TV-nyheterna från hur samhället i Sverige ser ut. geografiskt område, huvudaktörer och presentation, samt i vilken utsträckning de tre olika programmen rap- – Även vi tjejer fastnar ju tyvärr i att män är auk- I inrikesnyheterna är det inte många procent hu- porterar om samma nyheter. Anna Maria Jönsson drar slutsatsen att ”det råder en låg grad av mångfald i de toriteter. Och när det går undan tror jag att väldigt vudaktörer med utländsk bakgrund. Det har ökat svenska TV-nyheterna sett i relation till den omvärld nyhetsmedierna gör anspråk på att skildra”. många faller in i ett väldigt stereotypiskt tänk. sedan 1990, men förändringen är marginell. 16 Samir Abu Eid på Rapport är engagerad när det Även etniciteten är något redaktionerna uppger 17 INnehåll INnehåll
Att det kräver extra tid och arbete att förändra vilka som är huvudaktörer är ett skäl som kommer tillbaka flera gånger. – Det är svårt att få kvinnor att ställa upp, man måste gå ett extra varv, säger Margaretha Eriksson, dagchef på TV4Nyheterna. Jonas Björck, reporter, håller med. – Kvinnor har svårare för att vara med framför kameran. De är självsanerande. Killar vill alltid vara med.
Representanter. De har alltid varit en majori- tet i TV-nyheterna i alla program. TV4Nyheterna vill få in fler privatpersoner, något som SVT och speciellt Rapport också tagit efter, vilket har ökat likriktningen. Både mellan programmen och över tid har det varit väldigt lite förändring gällande huvudaktö- rerna. 1993 när TV4Nyheterna var etablerade och ville vara annorlunda blev det en liten ökning av yngre, Jonas Björck, utrikesreporter på TV4Nyheterna. Bild: Mari Tveitan av kvinnor och av privatpersoner vilket påverkade Aktuellt och Rapport. Förändringarna var dock på med ett projekt om vårt tilltal. Och genom det inte stora och skillnaderna mellan programmen tänker vi just mycket på vem vi väljer att prata med minskade snabbt. och varför. Så diskussioner är mer livliga nu än vad Margaretha Eriksson, Bengt Magnusson och sändningsproducenten Kristina Thulin diskuterar inslagen. Bild: Mari Tveitan 2009 skedde en liten förändring. Mellan pro- de har varit på denna redaktion. grammen är likheten slående, men privatpersoner att de jobbar med, men att här är svårigheterna skett en liten förbättring och på redaktionerna är och den yngre generationen har fått lite mer plats Överlag är den första responsen på problema- ännu större. det något som alltid diskuteras, men förändringen igen. tiken med huvudaktörerna att ”det är något som – Där har vi ett mål som vi inte alls når, säger sker långsamt. – Vi vill bli mer personliga igen och pratar myck- ständigt diskuteras” men att man är medveten om Michael Kucera, redaktör på Aktuellt. Inte på långa – Vi har pratat om det så länge jag har jobbat med et om människorna, säger Margaretha Eriksson på att det går långsamt. vägar. Där är det av någon anledning svårare att nå nyheter, men det är så himla svårt, säger Anna Lin- TV4Nyheterna. – Vi tänker på det, men kan bli väldigt mycket fram till och hitta folk. nér på Rapport. Dels handlar det om att de flesta Anna Linnér på Rapport berättar också om deras bättre, säger Margaretha Eriksson. politiker som vi nästan måste återkomma till är vilja att få ett mer personligt tilltal, något de har – Jag tror absolut att branschen kan bli väldigt Manliga. Här syns en bild som inte är ovanlig medelålders vita män. Men det kan även handla jobbat mycket med sedan 2008. mycket bättre på att spegla en representativ bild av och mycket omdiskuterad. Minst tre fjärdedelar om tidsbrist, att man måste ta den som går fortast – Vi har börjat prata mer om vikten att ha med samhället, säger Karin Moberger. av huvudaktörerna är män genom alla år. Det har att få tag på. ”vanliga människor”, case, i sändningarna. Vi håller Mari Tveitan
Huvudaktörernas ålder i TV-nyheterna 2009 Huvudaktörernas kön i TV-nyheterna 2009 Huvudaktörernas etnicitet i TV-nyheterna 2009 Huvudaktörernas roll i TV-nyheterna 2009
1% 3% 14% 3% 22% 18% 28% 16%
Barn, 0-12 Ungdomar, 13-19 Makthavare Svensk bakgrund Ung vuxen, 20-35 Kvinna Representant Utländsk bakgrund Äldre vuxen, 36-64 Man Privatperson Pensionär, 65- 75% 78% 86% 56%
Beräknat i procent på inslagen i TV4Nyheterna, Rapport Beräknat i procent på inslagen i TV4Nyheterna, Rapport Beräknat i procent på inslagen i TV4Nyheterna, Rapport Beräknat i procent på inslagen i TV4Nyheterna, Rapport och Aktuellt där huvudaktörer finns med och där ålder och Aktuellt där huvudaktörer finns med och där kön går och Aktuellt där huvudaktörer finns med och där etnicitet och Aktuellt där huvudaktörer finns med och där roll går 18 går att urskilja. Totalt antal = 336 st. att urskilja. Totalt antal = 300 st. går att urskilja. Totalt antal = 295 st. att urskilja. Totalt antal = 198 st. 19 INnehåll INnehåll
Den hårda och mörka världen bara finns där, den förklaras mycket sporadiskt. Det mesta blir ”Dåliga nyheter är bara värre; förbättringar nämns sällan. En del ljusglimtar flämtar dock i det tilltagande mörkret. Pessimismen är påtaglig med det finns viktiga nyheter” hjältar. Media Monitor September 1993 Näringslivets medieinstitut - en jämförelse mellan TV4Nyheterna och Rapport.
Andelen negativa nyheter 1985-2009 Konflikter, våld, korruption och förfall. Vi lever i en mörk och negativ värld 90% ” enligt TV-nyheterna. En värld som inte 80% har förändrats sedan 1985. Nyheternas 70% deprimerande samhälle kan dock 60% förklaras av själva nyhetskriterierna enligt redaktionerna. 50% Rapport – Intressanta nyheter är negativa, 40% Aktuellt säger Judit Ek, huvudredaktör på 30% TV4Nyheterna Rapport. 90% 20% 80% 10% 70% 0% 60% 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 Planeringsredaktör Anna Linnér och huvudredaktör Bild: Mari Tveitan Judit Ek tittar på dagens lista över nyheter för Rapport. 50% Rapport 40% Aktuellt Över två tredjedelar av nyheterna som visas är ne- – Jag tror per definition att dåliga nyheter är vik- flikter. Man30% blir ju deprimerad. Man behöver något TV4Nyheterna gativa när man tittar på de nyheter där det går att tiga nyheter. Tyvärr. Finns det ett missförhållande som är lite glättigt, säger Margaretha Eriksson. 20% urskilja en negativ eller positiv vinkel, vilket är de där ute så är det ju meningen att vi ska rapportera Men det är svårt. Beräknat i procent på de inslag där det går att avgöra flesta. om det. – Vi pratar10% om det mycket, men ofta känner man; negativitet eller positivitet. Totalt antal = 1330 st. Det handlar om krig och konflikter i Mellanös- vad är grejen0% då? Är det verkligen en nyhet? Nyhetskriteriernas tern, människor som rånas, våldtas och mördas påverkan håller även 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 över hela Sverige, politiker som inte håller sina löf- Margaretha Eriksson, dagchef på TV4Nyheterna, På Rapport pratar man inte om positiva ny- Andelen positiva och negativa nyheter 2009 ten och som är inblandade i diverse skandaler och med om, men hon ser även en problematik kring heter. 120% privatpersoner som blivit orättvist behandlade av det. – Vi jobbar med konstruktiva nyheter, som att
samhällets myndigheter. – Nyheter kommer ofta ur konflikter. Men vi har det kommer fler nya egna företag eller att algblom- 100% kanske blivit lite för fascinerade av konfliktbete- ningen minskar. Nyheter där det finns en process, Detta är dock inte konstigt om man tänker på endet, att man ser det som en fjäder i hatten när säger Judit Ek. 80% vad en nyhet är, påpekar Judit Ek på Rapport. till exempel Vattenfalls vd får gå. Vi sitter fast i ett De jobbar med att få in några positiva, eller kon- – Det är det avvikande, oväntade. Vi kan inte mönster. struktiva, nyheter i varje sändning. 60% Negativt göra nyheter om folk som kommer i tid. Och det Mönstret är något Margaretha Eriksson hoppas – 120%Folk ska få skratta två gånger innan sista ny- Positivt mesta oväntade är negativt. kommer att förändras. heten, och vi använder ofta något positivt som av- 40% Nyheter väljs utifrån närhet och vad som påver- – Det håller på att luckras upp, det tas upp mer slutare, säger Anna Linnér, planeringsredaktör på 100% 20% kar människor. och mer på möten. Rapport.
– Folk ska bli berörda och intresserade, och då 80% 0% handlar det om negativa nyheter. Dessutom har Att få in mer positiva nyheter är något som dis- Visar de negativa nyheterna en rättvis bild av Rapport Aktuellt TV4Nyheterna vi ett uppdrag att slå vakt om demokratin och stå kuteras på alla redaktioner. På TV4Nyheterna har världen?60% Negativt på den ”lilla” människans sida, och konflikter som man i sina tittarundersökningar fått reda på att tit- – Antagligen inte, men det oväntade är negativt Positivt uppstår då är negativa. tarna vill ha mer positiva nyheter. och det40% är det som påverkar människor, säger Anna Karin Moberger, reporter på Aktuellt har samma – Jag vet ju själv, ibland är ju sändningarna så trå- Linnér. Beräknat i procent på de inslag där det går att avgöra 20 tankegångar. kiga, det handlar bara om ond bråd död och kon- 20% Mari Tveitan negativitet eller positivitet. Totalt antal = 205 st. 21
0% Rapport Aktuellt TV4Nyheterna INnehåll INnehåll En annorlunda världsbild
Europa dominerar samtidigt som Oceanien är så gott som utraderat från världskartan. I alla fall om man ska tro på det som visas – och inte visas – i svenska TV- nyheter. – Jag tycker att det är samma fokus hela tiden, säger utrikesreportern Jonas Björck.
Det är ytterst lite som har förändrats sedan 1985. Rapporteringen från Nordamerika har minskat något medan Asien-nyheterna ökat marginellt – i övrigt rör sig nyhetsrapporteringen på ungefär samma mängd per kontinent och område. Bild: Wikipedia/Mari Tveitan För Latinamerika och Afrika betyder det att de under de flesta år tilldelats en eller två procent av nyhetskakan. Stig Fredriksson på Aktuellt, som un- der större delen av sitt liv arbetat med utrikesny- Ovanstående karta visar förhållandet mellan olika heter, tycker att just dessa två världsdelar är ”sorg- kontinenter och områden i världen, sett till hur ofta TV-nyheterna i Sverige rapporterat om dem de senaste ligt underbevakade”, inte minst med tanke på att 25 åren. Afrika är världens näst största kontinent till både yta och folkmängd. Latinamerika, Afrika och Oceanien är nästan försvin- – Men det finns ju ingen strävan att få med alla nande små medan Mellanöstern antagit storleken av världsdelar i en sändning, utan det är den traditio- en hel kontinent. Arktis och Antarktis är försvunna, men nella nyhetsvärderingen som styr. Sverige är större än hela Europa.
Jonas Björck, utrikesreporter på TV4, räknar De olika områdenas förändrade storlek i kartan grundar självmant upp en lista över bevakade områden: sig på studiens resultat men är inte exakt proportioner- liga sett till resultaten. Europa, Mellanöstern, Nordamerika, Asien, Latin- amerika/Afrika – Oceanien glömmer han till och med bort att nämna till en början. Och varken Ark- Till höger finns en karta som visar hur världen tis eller Antarktis kvalar in på listan, varken hos egentligen ser ut. Jonas Björck eller i vår studie. Den inbördes ordningen mellan världsdelarna Bild: Wikipedia som Jonas Björck radar upp stämmer generellt sett 22 väldigt väl med vår studie. Med undantag för att 23 INnehåll INnehåll
Kommentar
rapporteringen från Asien har ökat (på grund av utriket hyggligt med begränsade resurser, säger Det här lärde jag mig mig idag. ett stort antal naturkatastrofer) samtidigt som be- Lars Weiss. vakningen av Nordamerika har minskat, har den Men det är inte bara utrikesnyheterna som käm- Sverige upptar hälften av världens yta. I år har Stock- geografiska fördelningen av utrikesnyheterna par med sin geografiska fördelning. I sändningstill- holm tagit över nästan en femtedel av landet. knappt förändrats på nästan 25 år. stånden för de olika kanalerna finns tydliga direk- Runt om i landet pågår det politiska beslut som säl- – Det är ju ingen nyhet precis, så här har det tiv och krav om nationell decentralisering. SVT har lan stämmer överens med det vi vill. Det är ekonomisk alltid varit, säger Jonas Björck. till exempel ett krav på sig om att minst 55 procent kris och sjukdomar, som människor inte får hjälp för. Han menar att rangordningen är ”det den är” av produktionen i rikssändningar ska produceras Och när vi får hjälp får vi fel behandling och blir blin- och pekar på pland annat bristande resurser som utanför Stockholm (ett liknande krav på TV4 finns da. Samtidigt som vi antagligen blir lurade av någon. en viktig faktor. Just utrikesbevakningen är något men är inte lika specifikt). Ibland är det dock några pensionärer som spelar som svenska redaktioner har tvingats skära ner på, curling, ”ingen av dem har svart bälte, men två av dem antalet utrikesstationerade reportrar är enligt Jonas Och den rapportering från Stockholm som har grön starr och tre hörapparat”. Roligt kan man ha Bjöck ytterst få. Inte minst på TV4Nyheterna, där inte är av nationell karaktär (såsom till exempel po- för det. Emellanåt ser vi även lite hopp eftersom solen det ena bevakningsområdet är nedlagt och det an- litiska händelser eller ekonomirelaterade nyheter) skiner en dag eller Zlatan har gjort mål. dra har ett tillfälligt uppehåll. har under alla år legat på omkring endast tio pro- Sveriges befolkning består till 75 procent av medelå- – I en ideal värld hade vi ju naturligtvis haft ut- cent av den totala inrikesrapporteringen. Siffran ders vita män och nästan inga barn. Det tycker jag ver- rymme och pengar för att täcka alla kontinenter, har dock ökat till det dubbla mellan 2005 och 2009. kade lite problematisk om man ser till framtiden, men men nu har vi inte det. Jag tycker inte att det är bra, Bilden ser dock helt annorlunda ut om man också vad vet jag. Det är tydligen så det är. men har svårt att bli moraliskt upprörd över det. inkluderar en del av de nationella nyheterna, som ju ofta har en anknytning till Stock- Sverige är en del av kontinenten Europa, som är min- holm. Enligt Anna Maria Jönssons dre än Sverige. Här bor bara makthavare och andra avhandling Samma nyheter eller politiker. Här och var finns någon familj som blir för- likadana? står all rapporteringen tryckta eller har det jobbigt på något annat sätt. från huvudstaden för omkring 75 Utanför Sverige finns även Mellanöstern där det procent av inrikesbevakningen. bara är krig och konflikter hela tiden. Inget annat hän- Rapporteringen från Göteborg der där. Där finns bara politiker, militärer och alla sol- och Malmö har varit väldigt låg dater och vanliga människor dör. Ibland reser någon under alla år, bara omkring tre annan makthavare dit för att prata, men det går oftast procent. Sverige exklusive de tre inte så bra. största städerna har varit repre- senterat i omkring 20 procent av USA är ett litet land som finns på andra sidan Atlan- all inrikesbevakning, en siffra som ten. Det är ett viktigt land, men mindre än Sverige. varit stabil över åren. Rapport har De lägger sig ofta i andra länders affärer och försöker dock sedan 1998 krafigt ökat sin klara av ekonomiska kriser. Presidenten i landet har bevakning av resten av Sverige ofta gjort något fel. Fram tills i år då han verkar göra medan Aktuellt har minskat näs- allt rätt. Sen tror jag att det finns tan lika mycket under samma pe- några världsdelar till, men riod. Bredvid oss finns en kontinent som heter Asien. Där är det bara massa naturkatastrofer och väldigt många jag minns inte riktigt för Enligt Samir Abu Eid, reporter dör. Speciellt i år. Vi förstör klimatet så att städer öde- på Rapport, diskuteras den geo- läggs av tsunamis och så att 9-åriga pojkar inte går att de försvinner vissa år. Så grafisk fördelningen mycket. Han rädda under ruinerna. Jonas Björck har länge arbetat med utrikesnyheter på TV4 själv gjorde nyligen ett reporta- Samtidigt sitter de medelålders vita männen och de är nog inte så viktiga. och känner väl igen de geografiska prioriteringar som finns. Bild: Mari Tveitan geserie där han reste genom Sve- pratar om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i rige och träffade ungdomar, och Köpenhamn, men de lyckas inte bestämma något. Lars Weiss, som var med och byggde upp TV4:s hoppas att reportrars rörlighet i både Sverige och i nyhetsverksamhet, berättar att just utrikesbevakning- världen kommer att öka. Sen tror jag att det finns några världsdelar till, men jag en var hans stora huvudbry vid starten. Begränsade – Det blir lättare att komma ut och resa nu, tror minns inte riktigt för de försvinner vissa år. Så de är resurser gav möjlighet till färre korrespondenter än jag. Kanske också att komma ut mer i världen. nog inte så viktiga. SVT hade. Lösningen blev två reportrar som ”for som Då kan man åka till de där ställena vi aldrig är på raketer från den ena världsdelen till den andra” och annars. Med tekniken kan det blir ändring på det. Det här lärde jag mig idag. På TV. på så sätt täckte många olika områden. ” 24 – Det var jävligt kul att se att det gick att klara Adrianna Pavlica Mari Tveitan 25 reportaget reportaget En dag på redaktionen
Morgonmöte på TV4Nyheterna. Bild: Adrianna Pavlica
Rapport måndag den 16 november klockan 09.10. Morgonmöte. Det stora morgonmötet för både Rapport och Aktuellt var över på tre minuter och nu har redaktionerna gått skilda vägar för dagen. I ett konferensrum med ett långt vitt bord sätter sig redaktörer och några av de reportrar som jobbar på redaktionen och lägger upp sina mobiler. Huvudre- daktör Judit Ek sitter vid datorn vid huvudändan och ansvarig utgivare Anja Hildén och planeringsredaktör Anna Linnér sitter i närheten. På ena väggen sit- ter en tavla där man har koll på fördelningen av intervjupersoner. Fortfarande övervägande män. – Här kan vi säga lite olika konstiga saker, jargongen kan vara hård, varnar Anna Linnér innan mötet börjar.
TV4Nyheterna tisdag den 17 november klockan 09.15. Morgonmöte. På en sliten persisk matta står en gammalmodig soffa och andra omatchade fåtöljer och stolar i en hörna av den öppna redaktionen. Dagchef Margaretha Eriksson sätter sig i en av de svarta skinnstolarna och resterande 261 möbler fylls på av redaktörer och reportrar under mötets gång. 27 reportaget reportaget
Hon har ljugit som fan. Ska” hon bara slinka igenom? Planeringsredaktör Anna Linnér och huvudredaktör Judit Ek. Bild: Mari Tveitan
– Vi måste kolla YouTube! utbrister Anna Linnér. Anna Linnér har jobbat sedan klockan halv sju och det är nu dags att Gårdagens sändning gås strukturerat igenom och tydligen har två unga killar lämna dagens sändning och gå över till morgondagens. Det är dock inte det försökt vara roliga och tagit namnen från två fotbollsspelare när de intervjuats på lättaste. gatan. Man gissar att det nu är ett populärt klipp på internet. Hon öppnar körschemat för tisdagen, men genast kommer reportrar för att Det har diskuterats hur bra det var med inslag från världsdelar som Australien. prata om dagens inslag. Hon skickar ett sms till en reporter som är ute på ett – Också ett ställe vi inte brukar vara på. jobb samtidigt som det kommer in fyra mail i minuten och telefonen konstant Och det har talats om huruvida det är värt det att använda dyrt frilansmaterial. ringer. – Det är bättre att vi själva gör det, så gör vi det bra, var en reporters inlägg. – Splitvision är ett understatement. Det är dags att gå över till dagens sändning. Inslag som vattenfall, hudcancer, Bredvid henne sitter Judit Ek och vid samma bord sitter planeringsredaktörer Annika Östberg, svininfluensan och barnaga står på agendan. för Aktuellt. I närheten finns ”sändningsbordet” för Rapport. Där sitter bland an- Inslagen diskuteras medan telefonerna ringer högt. De flesta vet redan vad de nat sändningsredaktör, producent, nyhetsankare. De här två borden är en väldigt Nike Nylander, nyhetsankare ska göra och jobbar med inslag till andra dagar. Man går varvet runt och det går liten del av det stora rum som redaktionen är, och den är en väldigt liten del av på Rapport. snabbt. Alla har koll på sitt. Inslaget om vattenfall skapar dock lite debatt. det hus som SVT är. Margaretha Eriksson, dagchef på TV4- Bild: Mari Tveitan – Hon har ljugit som fan. Ska hon bara slinka igenom? Datorer, tv-skärmar, telefoner och kaffekoppar. Diskussioner pågår överallt. Nyheterna på möte om dagens sändning. En av reportrarna vill ställa Maud Olofsson till svars. Det visar sig dock senare att hon är i Rom över dagen, ett besked som ej tas emot med glädje. En mörk röst hörs på redaktionen. Bengt Magnusson som ska vara nyhets- Bild: Mari Tveitan Nåja, mötet har tagit 40 minuter och det är hög tid att fortsätta dagen. ankare har kommit för dagen. Kristina Thulin som är sändningsproducent ikväll är också här. Det är nu möte för att lämna över till kvällen. Margaretha Eriksson börjar gå igenom dagens inslag. Svininfluensan, vat- Bengt Magnusson som varit med på TV4Nyheterna sedan starten säger till om mycket tenfall, provrörsbefruktning, inredningstrender och Haga slott. och dagens inslag diskuteras igen. – Vi har ett bra case, säger hon om både influensan och provrören. – Ibland blir man ju trött på sin egen röst när man säger samma sak hela tiden, säger En reporter räcker upp handen för att prata och snart börjar vat- Margaretha Eriksson. tenfall diskuteras. – En arg gravid mamma! – Vi måste få med Maud. Hon har kommit undan lite väl enkelt. Ja, caset till svininfluensainslaget tar upp en del av mötet tills man går vidare till Reporter Unni Jerndal är ute och ska intervjua Maud Olofsson. Maud Olofsson och sedan de mer underhållande inslagen. Margaretha Eriksson har pratat med reportrarna innan så det vet – Både design och Haga slott blir för mycket lättsamt, är alla överens om. vad de ska göra. Det mesta är jobb för dagens sändningar. Utanför mötet är det ganska lugnt på redaktionen. Någon telefon hörs då och då. En – Någon som har en egen idé? reporter spelar in speaker i ett av redigeringsrummen. – Vad tycker ni om gårdagens sändning? Mellanväggar är uppsatta mellan skrivborden och de flesta har en dator och en TV på Det diskuteras kring inslag som borde varit med och de formmäs- skrivbordet. Margaretha Eriksson sätter sig vid planeringsbordet och kvällsgänget sätter 1 siga lösningarna gällande de senaste sändningarna. sig vid bordet bredvid under skylten ”sändning”. 29 reportaget reportaget
Sändningsproducent Johanna Lilius Lunchen på Rapport består av en macka från smörgåsautomaten i ena på Rapport i kontrollrummet. handen och en telefonlur i den andra. Snart är det dags för överlämning till bland annat sändningsredaktören Johanna Lilius, sändningsproducenten Lena Petters- son och nyhetsankaret Nike Nylander. Det pratas om dagens sändning. Datorn fungerar inte men inslagen kan man så väl att de diskuteras ur huvudet. Redaktionen får reda på att TV4Nyheterna är på besök, något Judit Ek inte är glad åt. – Det kunde de väl för fan sagt på morgonmötet? När den upprörande nyheten blåst förbi går man över till morgondagens sänd- ning. – Är vi ensamma om detta? – Hoppas vi får in lite ungdomar! – Fast ”den här fritidsgården är bra” känns ju inte så intressant.
Bengt Magnusson i sändning på Bilder: Mari Tveitan Matsalen på TV4 är full av människor och Margaretha Eriksson sätter sig med TV4Nyheterna. sina kollegor. Hon började sin 13-timmars arbetsdag klockan sju och efter lunch är det dags att gå över till morgondagens sändning men hon fortsätter samtidigt att prata med Kristina Thulin och Bengt Magnusson om dagens sändning. – Fungerar vinkeln på svininfluensan? Kan vi stå för det? Rapport måndag den 16 november klockan 19.30. Sändning. Nike Rapports 18-sändning har precis varit och förberedelserna inför huvud- Nylander sitter klar i den stora studion där både Rapport, Aktuellt och de andra sändningen är i full gång. Johanna Lilius går runt och kollar på inslagen som aktualitetsprogrammen sänds ifrån. I kontrollrummet är det släckt men alla TV- redigeras, diskuterar med de andra vid ”sändningsbordet” och klipper om i vissa skärmarna lyser upp rummet. Sändningsproducenten har koll på studion och av inslagen som kommer in. Körschemat stängs ner en stund när besöket från vilka inslag som ska in. Johanna Lilius håller koll på tiden. TV4Nyheterna går förbi. – Detta är en lugn sändning eftersom vi inte har några liveintervjuer eller stu- Vilka fick reportrarna tag på? Hur blev inslagen bildmässigt? Är det nytt? Det diointervjuer. är frågor hon väger in när de pratar om ordningen i sändningen. Det blev en lugn sändning där allting klaffar. En sekund av panik när grafikern – Löpet är en samarbetsfråga, säger Johanna Lilius. som ska lägga in grafiken i bilden kom av sig då Johanna Lilius började prata Diskussionerna kring påor, löp, case och bildmaterial hörs hela tiden samtidigt med honom. Fullständig koncentration behövs. som telefonen fortsätter ringa och inslag börjar bli klara. Pelle Edin har avslutat A-ekonomin och det är dags för vädret. Pererik Åberg Kartan över Sverige hänger på redaktionen hos TV4Nyheterna. 19.22 går Johanna Lilius lugnt upp till kontrollrummet. ställer sig glatt framför den gröna skärmen och börjar utantill prata om vädret för de närmaste dagarna. Bild: Mari Tveitan Kristina Thulin och Bengt Magnusson sitter vid sina datorer och pratar då Sändningen är över, men Johanna Lilius har några timmar kvar. Innan klockan och då om sändningen. Margaretha Eriksson kommer förbi för att diskutera ett inslag. 22.00 när hon slutar ska hon lägga upp den sena sändningen. Redigeringen pågår för fullt och sändningsredaktören går iväg för att se hur det går. Men först blir det Gott & Blandat och en kaffe. – Bengan, svarar nyhetsankaret i telefon innan han fortsätter med att skriva sina påor. När Kristina Thulin kommer tillbaka jobbar hon med ordningen körschemat. Vad är TV4Nyheterna tisdag den 17 november klockan 19.00. Sändning. folk intresserade av? Hur blev inslaget bildmässigt? Bengt Magnusson är i studion och Kristina Thulin sitter i det skärmupplysta kontroll- Unni Jerndal som gjort intervjun med Maud Olofsson kommer förbi och är inte nöjd rummet och hoppas på att länken ska fungera till den reporter de ska ha en liveintervju med hur hennes inslag har placerats i sändningen. med. – Vi borde diskuterat imorse om hur viktigt inslaget var då, säger hon. – Det gick inte att kolla innan, så vi får hoppas. – Ja, men nu gör jag så här. Det passar bäst formmässigt där. Vi får diskutera det Den fungerar, men Kristina som har koll på tiden får säga åt Bengt Magnusson att imorgon. skippa sista frågan. Redaktören har sista ordet. – Folk pratar alltid för länge, till och med våra egna reportrar. Det är dags för Bengt Magnusson att gå till sminket och när han kommer tillbaka sitter Den första huvudsändningen gick ihop och Bengt Magnusson springer iväg för att Kristina Thulin och tittar på Rapports 18-sändning för att se om det är något de borde köpa sushi till alla innan nästa sändning som det nu måste börja jobbas med. ha med. 30 Klockan 18.45 är det dags att gå upp till kontrollrummet. Mari Tveitan 31 presentation presentation Ökat Alla går mot mitten tempo i - Lars Weiss traditionell ” form
Tempot ökar, tekniken utvecklas och bilderna påverkar nyhetsvärderingen. TV4 skapade en press på SVT gällande att förändra formen. Skill- naden mellan programmen är idag dock liten. – Alla går mot mitten, säger Lars Weiss som var med och startade TV4Nyheterna.
När det gäller presentationen har en del förändrats. Anledningarna är bland annat en enorm utveckling på teknikmarknaden, ett förändrat samhälle och ett rebelliskt TV4. – Jag tror nog att de där första åren [med TV4] gjorde att nyhetsprogrammen i TV utvecklades, inte minst när det gällde form och struktur och komposition och sådär, säger Lars Weiss. När TV4 startade och etablerade sig som en kon- kurrent lekte man med bilden och formen. Man lade in namnskyltar som ”Kalle Persson – arg bon- de” och slutade ett tag att säga ”God kväll” till tit- tarna. Det var de dock ej så förtjusta i så man var Lars Weiss ser en likriktning av TV-nyheterna. Bild: Mari Tveitan tvungen att förändra sig. – Nyhetspubliken är ofta ganska konventionell så de tyckte att vi ibland gick över gränsen. Tempot har ökat hos nyhetsprogrammen se- Kent Asp skriver i Kommersialiserade TV-nyheter dan TV4Nyheterna kom med på banan med snab- på gott och ont om en kommersialiserad nyhetsrap- Former som liveintervjuer, voxpop, ståuppor bare klipp. portering. De formmässiga särdrag som präglar och studiointervjuer får mer plats istället för TV- Med undantag för Aktuellt, som med sin för- den är enligt Asp snuttifiering och personifiering. krönikor och telegram med stillbilder. djupande karaktär i år igen har börjat med längre Snuttifieringen innebär att nyheterna presenteras Puffar till andra program och till internet blir inslag, är inslagen kortare och bildklippen fler per i ett högt tempo. Det visar även vår undersökning. vanligare, speciellt hos TV4 där man satsar stort på minut. Personifieringen handlar om att nyheterna pre- Nyhetskanalen. – Jag tror att vi föreställer oss en viss otålighet senteras på ett personligt sätt, något som TV4 sat- Grafik och anonymiserade bilder förekommer hos tittarna, säger Johanna Lilius, sändningsredak- sade mycket på i början. Och något som alla re- lika mycket nu som 1985, men tekniken är märk- tör på Rapport. Plus att jag tror att det beror på att daktionerna strävar efter igen, bland annat genom bart mer avancerad. Rullande remsor med webb- informationsflödet ju har blivit så gigantiskt och användandet av ståuppor. Margaretha Eriksson, dagchef på TV4Nyheterna Bild: Mari Tveitan puffar och pixlade ansikten istället för tecknade utvecklingen av tekniken underlättar för det in- – Vi vill bli mer personliga, mer synliga, säger 1 bilder från en rättssal. kommande materialet. Margaretha Eriksson på TV4Nyheterna. 33 presentation presentation
Det bildmässiga betyder mycket för tv-mediet. klart den som man har bilder till, säger Jonas Björck Dramatiska bilder har alltid använts, allra oftast i som är reporter på TV4Nyheterna. inslag om krig och konflikter utomlands. När re- daktörerna lägger upp sändningen talas det myck- Det har funnits förändringar över tid, men et om bilderna och formen. ”Hur blev bilderna i in- mellan programmen har likriktningen tagit över. slaget? Var passar det formmässigt i sändningen?” Aktuellt är mest annorlunda till formen med sina är frågor redaktörerna Johanna Lilius på Rapport stående nyhetsankare och fördjupande inslag. An- och Kristina Thulin på TV4Nyheterna ställer sig. nars följer kanalerna varandra åt. Det som blir nyheter hänger ihop med mediets – Aktuellt och Rapport förändrade sig lite grann format. När det gäller händelserna med lägre ny- när de såg vad vi [TV4] gjorde och vi drogs mera hetsvärde kan ett bra bildmaterial avgöra om det tillbaka mot det mer konventionella så idag är det En skojfrisk blir en nyhet eller inte. ingen större skillnad längre, säger Lars Weiss. – Bildmaterialet är jätteviktigt. Har man två lik- värdiga nyheter och måste välja väljer man själv- Mari Tveitan
140 Längd i Medellängd på inslagen 1985-2009 sekunder 120 140 100 Längd i von oben? 140 Längd i sekunder 120 TV4Nyheterna sekunder 80 120 100 Rapport 60 Aktuellt 100 TV4Nyheterna 80 40 Rapport TV4Nyheterna 80 60 20 Beräknat på alla inslag, Aktuellt Rapport inklusive överlämningar 60 40 0 m.m. Aktuellt 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 Totalt antal = 2362 st. 20 40 100 20 9 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 140 0 8 Längd i Klipp per minut 1985-2009 sekunder 120 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 7 10 6 100 Antal klipp 9 TV4Nyheterna 5 80 TV4Nyheterna 8 per minut Rapport Rapport 47 60 Aktuellt 6 Aktuellt 3 40 Antal klipp TV4Nyheterna 5 per minut 2 20 BeräknatRapport på alla inslag, 4 1 inklusiveAktuellt överlämningar 3 0 m.m. 02 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 Totalt antal = 2363 st. 1 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 0 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 34 235 presentation presentation
Skämt och tutor eller ett enkelt ”god afton” i god jord. Litar inte tittarna på oss så har vi inte utan utsvävningar – tilltalet i studion skilde un- mycket att hämta. undersökta år, och skillnaderna mot Rapport och der 90-talet de olika nyhetsprogrammen åt. De I sin bok Ankare för sändning eller publik? skriver Aktuellt har varit upp till 20 procentenheten. Sam- senaste åren har Aktuellt, Rapport och TV4Ny- Johan Croneman att nyhetsankaret sedan länge mantaget har folkligheten i de tre nyhetsprogram- heterna börjat närma sig varandra. förknippats med trovärdigheten. Tänket kom ur- men gått upp och ner men totalt sett ökat under Idag vill alla bli mer folkliga. Hur gick det till? sprungligen från USA men kom till Sverige på 90-talet. slutet av 90-talet, då man enligt Johan Croneman Nike Nylander, nyhetsankare på Rapport, berät- TV4:s inmarsch i nyhetsvärlden 1990 introducera- medvetet började rekrytera fler ”tunga” journalis- tar om vad hur SVT:s så kallade tilltalsprojekt på- de ett i sammanhanget nytt tilltal i studion. De log, ter. verkar beteendet i studion. skämtade, spexade – och struntade till och med i – Vi har försökt att inte prata så teoretiskt, över Och trovärdigheten är något som både SVT huvudet på folk. Att bli så begripliga som möjligt. och TV4 betonar. Margaretha Eriksson, dagchef på Man vill vara både levande, direkt och tydlig. Det TV4Nyheterna, vill inte tillbaka till den ”lattjolaj- är målet. ban-TV” som hon menar kunde förekomma i bör- Karin Moberger som är reporter på Aktuellt tror jan. Hon vill istället få till ett ledigare tilltal som också att tilltalet är viktigt, inte minst idag när det samtidigt behåller seriositeten. visas så många underhållningsprogram på TV och Under det tidiga 90-talet kunde nyhetsankaret ”folk är vana vid att det ska vara enkelt”. till exempel spilla ut vatten i studion, eller spexa – Ta det här bara för mig nu, men jag tror att ny- till det med en tuta. Det gjorde man 1993 i samband heter har varit väldigt sådär von oben förut. Om med ett inslag om hockeylaget Mighty Ducks (tu- man ska få folk att fortsätta titta på nyheter och in- tan lät som en anka). Margaretha Eriksson tror inte tressera sig för samhällsutvecklingen så måste man att det skulle gå hem idag. bjuda in tittarna mycket mer. – Jag tror inte att folk är sugna på det. Men ett mer personligt tilltal tror jag absolut att man kan Folkigheten hade sin topp 2005 och har kraf- ha. tigt minskat sedan dess, vilket delvis beror på att Att skapa en närhet till tittarna var redan från Peppe Eng dök upp extra ofta med sportnyheter början en central del i TV4Nyheternas arbete. Lars vid den undersökta perioden för några år sedan. Weiss formulerade i början av 90-talet en linje för För just sporten presenteras ofta med en lätt och programlederiet, som skulle vara ”engagerat fram- munter ton. Men det som överlägset oftast lockar åtlutat”. fram ett folkligt tilltal är vädret. Det förekommer – Vi ville att nyhetsankaret skulle leva mot pu- många skojfriska överlämningar både på TV4 och Bengt Magnusson har haft stor påverkan på Bild: Mari Tveitan bliken, inte vara någon myndighetsperson som lä- SVT kring sol, vind och regn. Men Bengt Magnus- tilltalet i TV4Nyheterna ända sedan starten. ser upp kommunikén för dagen. Och Bengan, han son tycker inte att den folkliga tonen behöver vara att säga ”god afton”. Det var nyhetschefen Janne hade en fenomenal förmåga att göra det där. bunden till några särskilda ämnen. Andersson som introducerade det sistnämnda ef- – Det finns en allmän devis om att vi försöker Nike Nylander på Rapport och Lennart Persson på tersom han tyckte att det andra var gammalmodigt. ”Bengan”, Bengt Magnusson, var liksom Lars presentera nyheterna med glimten i ögat. Det är Aktuellt skriver påor till sändningarna. Ibland blir det Men reaktionerna som kom var många och starka. Weiss med från TV4:s start och jobbade mycket klart att det är många nyheter som man inte kan så stressigt att det inte riktigt hinns med att jobba med – Folk blev urförbannade, berättar Lars Weiss med just tilltalet. I början fanns en väldigt fri agen- sitta och garva till, men jag skulle vilja säga att det tilltalet. Bilder: Mari Tveitan som var med och startade upp nyhetsverksamhe- da, något som ibland ”bara blev fel”. ganska ofta går att höja ett ögonbryn, släppa fram ten på TV4. Så det fick vi lägga av med, det finns ju – Det fanns fler infall i början. Det är synd att vi ett leende. ingen anledning att reta upp folk. Det fanns mycket inte har lyckats behålla dem bra, för det fanns en sånt där när man var så rebellisk att det nästan blev del bra infall också. Adrianna Pavlica lite för rebelliskt, men det var kul. TV4Nyheterna har varit mest folkliga under alla Folkligheten 1993 Folkligheten 2009 Det är inte bara avsaknaden av hälsnings- Folkligheten 1985-2009 fras som upprört – att starta nyhetssändningarna 50% 50% 100% 45% 45% med ett ”hej” är för många otänkbart även idag. 90% 40% 40% 80% Lennart Persson, nyhetsankare på Aktuellt, har 35% 35% 70% väckt många reaktioner hos tittarna när han ibland TV4Nyheterna 30% 30% 60% Rapport 25% 25% öppnat sändningen med ett ”hej”. 50% Aktuellt – Då tycker en del att man inte är seriös. Nu sä- 40% 20% 20% ger jag fortfarande hej ibland, men jag tänker varje 30% 15% 15% gång att nu är det någon där ute som blir förban- 20% 10% 10% 5% 5% nad. 10% 0% 0% 0% – Och tilltalet hänger tätt samman med trovär- 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 TV4Nyheterna Rapport Aktuellt TV4Nyheterna Rapport Aktuellt digheten, som Lennart Persson menar är ”a och o” för ett nyhetsprogram. Andelen inslag (av totalt 2636 st) där nyhetsankaret har Andelen inslag (av det totala antalet från 1993) där nyhets- Andelen inslag (av det totala antalet från 2009) där nyhets- 36 – Man kan inte skoja till det, det skulle inte falla en folklig framtoning genom tilltal eller mimik. ankaret har en folklig framtoning genom tilltal/mimik. ankaret har en folklig framtoning genom tilltal/mimik. 37 presentation presentation Journalister blir experter
Journalisterna blir mer synliga. Allt oftare in- men för lika om Rapport fick välja vilka de ville tervjuar journalister andra journalister i studio- som gäster. intervjuer. Anledningarna är olika. Rapport får – Det tycker vi är jättetråkigt, men vi har funnit inte intervjua andra. Aktuellt och TV4Nyheterna oss i det. ser journalister i studion som ett alternativ till ett förinspelat inslag. Aktuellt vill ha minst en extern gäst i studion varje – Det är ett sätt att variera formen, säger Mi- dag och det är något det jobbas mycket med under chael Kucera, redaktör på Aktuellt. dagen. – Studiointervjuerna är en form som skiljer oss När det gäller studiointervjuer finns det för omväx- från de andra nyhetsprogrammen. Det är ett sätt lings skull en del skillnader. Aktuellt är de som har att vara annorlunda, ett sätt att fördjupa, ett sätt att övervägande flest externa gäster. TV4Nyheterna låta tittarna möta viktiga personer lite närmare, sä- har nästan alltid intervjuat journalister i studion ger Michael Kucera, redaktör på Aktuellt. och Rapport har de senaste åren bara haft journa- lister som gäster. Lennart Persson, nyhetsankare på Aktuellt, är den som under dagen jobbar med att få fram gästerna För Rapport är anledningen enkel och tydlig. till studion. Något som inte alltid är helt lätt, speci- – Vi får inte, säger Johanna Lilius, sändnings- ellt när det gäller att få in kvinnor till studion. redaktör på Rapport. Vi får inte ha andra än egna – Kvinnor är ju tio gånger svårare än en man. De medarbetare. Det ligger i vårt uppdrag. säger ofta ”nej, jag vill inte vara med i direktsänd- Johanna Lilius, sändningsredaktör på Rapport tycker det är tråkigt att Bild: Mari Tveitan När man i början av 2000-talet delade upp upp- ning” och hänvisar till en mindre kompetent man. Rapport inte får ha externa gäster i studion. draget mellan Rapport och Aktuellt blev program- Och det är ju aldrig en man säger nej till att vara med i direktsändning, de bara rättar till slipsen och Att Aktuellt har den största bredden i fråga om – Vi har ju mycket kompetens i huset och istäl- kommer. studiointervjuer visas tydligt i vår undersökning. let för att få in en extern expert som säger ungefär Studiogäster 1985-2009 Vad spännande. Men den visar ändå att journalister i allt större samma sak som vår reporter kan säga använder vi 120% – Eller åt helvete kan man säga också! utsträckning får stor plats som gäster. oss av den, säger Margaretha Eriksson, dagchef på Ja, att få in fler kvinnor i studion, precis som i – Det är ett verktyg i verktygslådan, säger TV4Nyheterna. Det känns som man ger tittaren lite 100% 100% inslagen, är något som diskuteras mycket. Michael Kucera. Man kan antingen göra ett inslag mer90% av det vår redaktion står för. Och sen hoppas – Det blir ofta bättre studiosamtal om man har en eller så kan man sätta reportern i studion och fråga vi 80%ju på att vi journalister har en förmåga att för- 80% Annankvinna, om man generaliserar, säger Michael Ku- ut henne. Det kan vara ett formmässigt bättre sätt. klara70% saker på ett bra sätt. Privatpersoncera. Det är en fara med den här typen av program På TV4Nyheterna ser man journalister som ex- 60% 60% 50% Mari Tveitan Politikeratt studion snabbt känns gubbig. perter och kommentatorer i studion. 40% 40% Expert 30% 20% Journalist Ökningen av journalister10% i studiointervjuer hos Aktuellt 20% 120% 0% 100% 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 0% 100% 90% Aktuellt Rapport TV4Nyheterna 80% AktuelltJournalister 70% 80% Annan 60% Beräknat i procent på de Beräknat i procent på de få 50% Privatperson 40% studiointervjuer som visats 60% studiointervjuer som visades 30% i Aktuellt 1985-2009. Politiker under alla de undersökta 20% Totalt antal = 51 40% Expert veckorna. 10% Totalt antal = 74 st. 0% Journalist 1985 1990 1993 1998 2002 2005 2009 20% 38 39
0% Aktuellt Rapport TV4Nyheterna presentation presentation
Den är hyllad och motiverad men också ifrågasatt och mött av Ståuppan en stark motvilja. Den är en strategi, en trend och en önskan att komma närmare tittaren.
har gjort comeback Ståuppan har blivit ett nytt sätt att berätta.
401 241 Bild: Adrianna Pavlica/Rapport och Aktuellt och TV4Nyheterna presentation presentation
– Vi vill bli mer personliga, mer synliga, sätta mer avtryck.
Margaretha Eriksson, dagchef TV4Nyheterna
I TV-nyheterna 2009 avlöser ståupporna varandra. Bild: Mari Tveitan/Rapport och TV4
Fyrtionio. Så många ståuppor får man se i Aktuellt, på vad det är för nyhet och sammanhang. Ståup- – Vi vill bli mer personliga, mer synliga, sätta vi är på plats. Är man utanför landets gränser så Rapport och TV4Nyheterna under en vanlig vecka pan ger ju en känsla av att man är där, på plats, mer avtryck. ska man visa tittarna det,” då finns det en poäng i hösten 2009. Det innebär att sammanlagt 30 pro- men man kan inte göra en ståuppa bara för sakens TV4Nyheternas profileringsarbete har inte på- att göra en ståuppa. Men inte här hemma. cent av alla inslag har en ståuppa. skull. gått aktivt i mer än några månader. Det finns se- Samtidigt tror Jonas Björck att en del av förkla- Med undantag för TV4Nyheterna 1993 har an- dan höstens start en uttalad policy där man upp- ringen till ståuppans uppsving ligger i att den nya vändandet av ståuppor minskat, från omkring 22 Johanna Lilius, sändningsredaktör på Rapport, muntrar alla reportrar att göra ståuppor, men det formen av medier bygger mycket på just personi- procent 1985 till omkring 10 procent på bara några ser framför allt SVT:s så kallade tilltalsprojekt som är inget tvång. fiering. år. Under början av 2000-talet gick siffran ner yt- en anledning till det ökade antalet ståuppor. Hon – Vill man göra en ståuppa så ser vi positivt på det, terligare till omkring 5 procent, och där har det rört menar att det senaste årets arbete med projektet le- och vi pratar också om hur vi ska göra ståupporna. I boken Medievärlden 2020 menar Gunnar Nygren sig – fram till nu. der till att man ”tänker lite friare” kring bland an- Sen finns det ju vissa som alltid har gjort ståuppor och Börje Alström att ”en ökad efterfrågan på in- – Om jag ska spekulera kring någon konkret or- nat ståuppor. väldigt mycket, som tycker att det är trevligt. dividuella stjärnor inom det journalistiska kollek- sak så tror jag att det är att vi pratat mycket om – Har man en bra ståuppa lyfter det hela inslaget. tivet har blivit medieföretagens redskap att möta hur vi berättar våra historier. Ett sätt att få med sig Det är framför allt TV4Nyheterna som har dri- Jonas Björck är inte en av dem. Han är ut- konkurrensen om publikens intresse”. tittarna är att man själv står som avsändare, säger vit på den skenande statistiken – i år ligger sifforna rikesreporter på TV4Nyheterna och upplever det Samir Abu Eid, reporter på Rapport, är inne på Michael Kucera som är redaktör på Aktuellt. på över 40 procent. Det är dubbelt så mycket som hela som ”skitjobbigt”. samma spår och ser ståuppan som en del av en in- TV4:s toppnotering 1993 och SVT:s högsta statistik – Jag tycker att det är åt helvete. ternationell trend. Reportern Malin Näfver betonar att det från 1985. Han tycker att reportrarna är ointressanta i – Det handlar om att vara mer personlig, att hitta inte alltid ”funkar” eller är motiverat att ha en Enligt Margaretha Eriksson, dagchef på TV4Ny- sammahanget och ställer sig skeptisk till ståuppor en annan typ av berättande. ståuppa. heterna, är ståuppan en medveten strategi och ett på hemmaplan. – Det är svårt att säga var gränsen går, det beror sätt att visa ”en tydligare profil” än tidigare. – För mig är ståuppans funktion att vi visar att Adrianna Pavlica
Ståuppor i TV-nyheterna 1985-2009
50% 45% 40% 35% 30% – Jag tycker att det är åt helvete. TV4Nyheterna 25% Rapport 20% Aktuellt Jonas Björck, utrikesreporter TV4Nyheterna 15% 10% 5% 0% 1085 1990 1993 1998 2002 2005 2009 Andelen inslag som har en ståuppa, beräknat på alla 42 ” inslag där reporterns synlighet är möjlig. 43 presentation presentation Underdogen återvänder Underdogperspektiv 1985-2009 - till Rapport 14% 12%
10%
8% TV4Nyheterna
6% Rapport
4% Aktuellt
Underdogperspektivet har varit uttalat hos 14% TV4Nyheterna från starten. Trots detta är det Rapport 2% som står på den ”lilla” människans sida på 2000-talet. 12% 0% – Vi har börjat prata mer om vikten att ha med 10% 1985 1993 2005 2009 ”vanliga människor”, säger Anna Linnér på Rapport. 8% TV4Nyheterna Beräknat i procent på alla inslag de berörda åren där en vinkel går att urskilja. Rapport 6% Totalt antal inslag med underdogperspektiv = 72 st. Aktuellt Totalt antal undersökta inslag = 1038 st. När TV4Nyheterna startade ville man vara annor- TV4Nyheternas vilja i början,4% att stå på den ”lil- lunda från SVT:s nyhetsprogram. Man ville visa la” människans sida syns tydligt hos Media Mo- den vanliga människans perspektiv och man hade nitors undersökning och jämförelse2% med Rapport ett underdogperspektiv, där den svage stod mot 1990 och 1993. Fokus på den vanliga människan år 2009 den starke. Detta startade även något hos SVT. 0% 30% – TV4 skulle satsa väldigt mycket på den lilla Att TV4Nyheterna inte ligger främst1985 när det 1993 2005 2009 människan, det var ju en stor väckarklocka. Sen gäller att den vanliga människans perspektiv läng- 25% upplever jag det som att så ser det ju inte ut idag. re förklarar Margaretha Eriksson med trovärdig- Vi berättar nyheten på samma sätt, säger Johanna hetsproblemen som uppstod för TV4. 20% Lilius på Rapport. – När TV4 startade ville man göra något som Likheten idag håller Margaretha Eriksson på TV- SVT inte gjorde. Det SVT gjort stod för trovärdig- 15% 4Nyheterna med om. het. Och det TV4 gjorde stod för nåt helt annat. Det – SVT följde ju efter mycket när det gäller un- var ofta tittgodis och rolig TV och så. Problemet var 10% derdogperspektivet, så där är vi också egentligen då att trovärdigheten inte var helt hundraprocen- väldigt lika idag. tig. Det kom kritik mot det och man vände liksom 5% handen om. Då skulle man istället göra likadant Exakt så ser det ut. Underdogperspektivet som SVT. Och sen har väl pendeln slått tillbaka lite 0% och överhuvudtaget fokus på vanliga människor igen, upplever jag det som. ökade hos alla när TV4 kom in på marknaden. Och TV4Nyheterna Rapport Aktuellt efter det har skillnaderna mellan programmen varit I år vill alla tre programmen bli mer personliga Beräknat i procent på alla inslag år 2009 där en vinkel går att urskilja. liten. I början av 2000-talet minskade alla program igen och visa fler nyheter om den vanliga män- Visar all fokus på den ”lilla” människan, både som offer och som exempel. på underdogperspektivet för att i år ha börjat jobba niskan.TV4Nyheterna försöker återgå lite till sitt Totalt antal inslag med fokus på den ”lilla” människan = 52 st. med det igen. På senare tid är det Rapport som of- ursprungliga underdogperspektiv. Totalt antal undersökta inslag = 254 st. tare har en fokus på den vanliga människan. – Vi jobbar med det mycket nu. Inte som det var – Vi ser en skillnad i våra sändningar i och med från början, dit vill vi inte igen, men vi vill tillbaka att vi försöker ha med fler case, säger Anna Linnér. dit där vi berör lite mer och har lite fler case, säger Vi håller på med ett projekt om vårt tilltal. Och ge- Margaretha Eriksson. nom det tänker vi just mycket på vem vi väljer att 44 prata med och varför. Mari Tveitan 45 avRUNDNING avRUNDNING
Kommentar
Ibland undrar jag vad det är vi alla missar. För nå- Journalistenm gonstans i det enorma nyhetsflödet måste det fin- nas händelser som faller mellan stolarna på journa- lister som letar fram och ser nyheter med samma – vem är hon? sorters glasögon Att journalister är en så pass homogen grupp som den är oroar mig. Visst är vi alla unika, men i många fall på ett ganska likartat sätt. Jag saknar fler åsikter och livsstilar som sticker ut, människor som tänker i helt andra banor eller riktningar. Jour- nalistik handlar mycket om att ständigt hitta nya idéer, perspektiv och infallsvinklar. Och det är där jag tror att mångfalden tar stryk.
Journalister är gatekeepers, portar som bestämmer Vad finns det för vilka nyheter som ska passera. Och jag kan inte låta bli att ibland undra över allt som stängs ute, bilder av verkligheten det som avfärdas med en skrämmande självklarhet och därför kanske inte ens tas upp för diskussion. som filtreras bort, gång Vad finns det för bilder av verkligheten som filtre- på gång? ras bort, gång på gång? Kanske går journalistkårens sammansättning inte Att valen av nyheter blir så pass lika har också att göra med att journalisterna är lika. Bild Mari Tveitan att förändra, kanske är dess homogenitet oundvik- lig precis som i många andra yrkesgrupper. Men det ställer i så fall ännu högre krav på journalis- terna och vår förmåga – och framför allt vår vilja – att tänka utanför ramarna. De dricker mer alkohol än resten av svenska Margaretha Eriksson, dagchef på TV4Nyheterna, Däremot står inte trädgårdsarbete och mekande folket, men påtar mindre i trädgården. är väl medveten om journalisternas ganska homo- med exempelvis bilar högt i kurs. Och att be till Så kanske ska man ta av sig glasögonen ibland, Journalisterna vill gärna införa republik och gena bakgrund. Gud verkar ingen journalist göra enligt genomför- famla lite i blindo och se vad man hittar. gillar miljöpartiet och biobesök i större utsträck- – Vi representerar nån slags medelklass och ser da undersökningar. ” ning än resten av befolkningen. på saker på lite samma sätt. Det är ju klart att det Adrianna Pavlica finns en problematik i det. Kent Asp har i samma bok kommit fram till att Journalistkåren är inte representativ för svenska Hon blir inte särskilt förvånad över att vår studie journalister står mer till vänster än befolkningen, folket sett till varken bakgrund, åsikter eller livs- visar på stora likheter i nyhetsvärderingen mellan men att journalistkåren blivit ”mer grön än röd”. Undersökningarna stil. Ändå tycker nio av tio journalister att det är programmen, och ser journalistkårens samman- Han poängterar dock att de ideologiska skillna- viktigt att kåren avspeglar befolkningen. sättning som en av orsakerna. derna är ganska stora mellan olika journalister, sett Den svenska journalistkåren, Hälften av journalistkåren är kvinnor – så långt – Att det blir så likt tror jag beror dels på att for- till bland annat generationstillhörighet, arbetsplats Kent Asp m fl (2007). är tanken på grupprepresentation uppfylld. Men maten är lika, men också att vi på något sätt är sko- och bevakningsområde. En bok med 21 samlade texter om journalistkå- det är också allt. lade i samma skola allihop. Åsiktsklyftan har genom åren växt mellan jour- ren, grundade på fem frågeundersökningar mellan I boken Den svenska journalistkåren skriver Mo- nalisterna och allmänheten. Kent Asp uppger att 1989 och 2005. Undersökningarna har skickats ut i nika Djerf-Pierre att de flesta journalister kommer Det är också stora delar av journalistkåren som skillnaderna är stora, exempelvis vill hälften av samarbete med Svenska Journalistförbundet, som från en medelklass eller akademikerfamilj. Ande- spenderar sin fritid på likartade sätt. Och även på alla journalister införa republik (knappt 20 procent len personer som kommer från arbetarfamilj är den punkten skiljer sig journalisternas vanor från av allmänheten) och 10 procent av journalistkåren stått för urvalsdragningen. Jämförelserna med be- bara en tredjedel, vilket är hälften så mycket som allmänhetens. Bengt Johansson skriver i Den svens- ställer sig positiv till att ta emot färre flyktingar (50 folkningen baseras på SOM-undersökningar och hos allmänheten. ka journalistkåren att journalister är en väldigt aktiv procent av befolkningen). uppgifter från Statistiska Centralbyrån. grupp som gör mer än befolkningen av de flesta Skillnaderna mellan journalistkåren och befolk- Och den etniska spridningen är liten, bara sju fritidsaktiviteter. Journalisterna har en ”socialt ak- ningen är ganska stora, men betydligt mindre jour- procent av journalisterna uppgav år 2005 att de har tiv livsstil” och går oftare än andra på bio, pubar nalisterna emellan. en annan bakgrund än svensk. Den siffran är be- och restauranger samt umgås med vänner i större 46 tydligt högre i samhället i stort. utsträckning än befolkningen i stort. Adrianna Pavlica 47 avRUNDNING avRUNDNING
Kommentar Diskussion
De sitter kring samma bord, intar koffein i samma Likriktat är det. Det är bara att erkänna. Likadana kök och delar till och med studio. Rapport och nyheter visas, och numera i samma form. Frågan är Aktuellt har strukit ett streck över konkurrensen då om det är ett problem? ”Det är så det ska vara” och blivit sambo. fick vi höra på SVT. Och vi kan förstå den respon- sen. Slår man på TV:n vill man få reda på vad som Fast kanske inte riktigt, ändå. Visserligen finns inte har hänt under dagen, vare sig man hinner hem till längre några hemligheter gällande respektive ny- TV4Nyheterna, Rapport eller Aktuellt. Men samti- hetsprograms körschema och innehåll, och varje digt händer det ju så mycket mer i världen som vi morgon hålls ett kort möte med samtliga med- aldrig får reda på, just på grund av att alla kana- lemmar på redaktionerna. Men samarbetet verkar lerna väljer bort i stort sett samma saker. starkt begränsat och dialogen inte alltför flitig. Varför ska vi ha så mycket att välja på om alla ändå Rapport och Aktuellt Och jag kan inte låta bli att dra en suck av lättnad. bara säger samma sak? Nyhetsutbudet har ökat För det där med centraliseringsprocesser gör mig – i kvantitet. Vi får däremot inte mer att välja mel- har strukit ett streck nervös, lämnar en känsla av oro i maggropen. lan och vi vill påstå att mångfalden inte har blivit Mångfald skapas bäst genom konkurrenssituatio- större. över konkurrensen och ner som tvingar människor att vara kreativa, tänka ett steg längre och utforska nya möjligheter och in- Däri ligger det egentliga problemet. Mångfald dis- blivit sambo. fallsvinklar. Det är helt klart svårare att göra allt kuteras ständigt på redaktionerna får vi veta när vi det där om man sitter alltför nära varandra och blir hälsar på hos SVT och TV4. Kvinnor och invand- bekväm i att gemensamt kunna skicka ut en repor- rare måste få mer plats, man vill visa fler nyheter ter istället för var sin. från Afrika och Sydamerika och hitta mer positivt i världen. Men det händer ju inget. SVT:s tidigare vd Christina Jutterström förespråkar i sin bok Fri television? en sammanslagning av både Formmässigt har programmen också närmat sig SVT och SR till en enda stor nyhetsorganisation. varandra. TV4 försökte vara annorlunda men blev i Till skillnad från Jutterström ser jag förslaget som slutändan traditionella ändå. Och det är ju svårt att en förlängning av den redan nu rådande proble- vara unik. Nyhetspubliken är krävande och rädd ” matiken kring nyhetsverksamheten: likriktningen för det annorlunda, människor som vi är. TV4 fick är ibland stor, mångfalden alltför liten. skit för att inte vara trovärdiga när de försökte, så det traditionella är kanske det vi tittare vill ha. Jag inser det ekonomiskt orimliga i att ha två helt separata och åtskilda redaktioner på SVT, men jag Idag vill alla tre programmen ha ett mer folkligt vill tro att kraven på ekonomisk överlevnad är – tilltal. Det drastiskt ökade användandet av ståup- eller kan vara – förenliga med strävan efter mång- por är en del i det, och liksom redaktionsmedlem- fald. Att samordna resurser för att exempelvis ha Varför ska vi ha så marna själva är vi kluvna. Att sträva efter att kom- råd med en tillfredsställande utrikesbevakning är ma närmare tittaren är bra, men finns det inte en bra, att snacka ihop sig alltför mycket skulle med mycket att välja på om risk att reportern till slut blir viktigare än storyn? tiden innebära en drastiskt ökad likriktning. alla ändå bara säger I slutändan har TV-nyheterna ett stort ansvar ge- Rapport och Aktuellt har idag var sin tydlig pro- nom det stora förtroende tittarna har för dem och fil och linje. De lever under samma tak, men var samma sak? genom den genomslagskraft televisionen har. Då och en kör sitt eget race. Det är bra, men kanske får man ta det ansvaret också. Kämpa för att erbju- skulle båda sidor låta lite gamla konkurrenskäns- da ett större nyhetsutbud, inte bara till mängden lor blossa upp och ge sig tusan på att lägga in en timmar utan också till innehåll och form. extra växel, vara lite old school och köra ikapp. Ha ett samarbete vid behov, men däremellan en gnutta För att våga vara annorlunda och bryta invanda ”stimulerande tävlan”. mönster när det finns skäl till det – det är god journalistik. Det är så det borde vara. Adrianna Pavlica 48 Adrianna Pavlica ” Mari Tveitan 49 avRUNDNING
Det är så det är
Vi hade en hypotes om att nyhetsvärderingen i svenska TV-nyheter är likriktad. För att se hur det egentligen ligger till gjorde vi en studie av 2363 inslag från 1985 till idag. Vad finns det för skillnader mellan mellan Aktuellt, Rapport och TV4Ny- heterna? Och har det skett några förändringar över tid?
Siffrorna vi fick fram talar sitt tydliga språk.
Innehållsmässigt är nyhetsvärderingen mellan TV4Nyheterna, Rapport och Ak- tuellt lik. ”Det är så det ska vara” tycker vissa, andra problematiserar och menar att det finns mer att visa i världen.
Politik och ekonomi dominerar nyhetsflödet, följt av brott, krig och konflikter. Och så ser det även ut över tid. TV4Nyheterna har försökt sig på lite lättsammare ämnen, exempelvis nöje, men i slutändan är det de traditionella ämnena som syns även där.
De medelålders svenska männen syns fortfarande mest i TV. Det är en fråga som är under ständig diskussion, men förändringen går långsamt.
Sverige och Europa dominerar TV-nyheternas karta medan kontinenter som Afrika, Sydamerika och Oceanien inte får stor plats.
De flesta nyheter är negativa. Redaktionerna är inte förvånade över detta och även om det diskuteras ses det inte som ett stort problem.
Formmässigt försökte TV4Nyheterna vara annorlunda i början, speciellt gällande ett personligt tilltal vilket satte press på SVT. I slutändan har dock programmen närmat sig varandra och idag är skillnaden inte stor, ”alla går mot mitten”. Aktu- ellt är nu det program som skiljer sig mest åt genom sin fördjupande form.
Tempot har ökat, och ståupporna har blivit vanligare år 2009 liksom puffar till andra program och internet. Inslagsformer som liveintervjuer, voxpop och stu- diointervjuer blir vanligare och i studion är det allt oftare journalisterna själva som får rollen som experter.
TV4 startade med viljan att vara personliga. Denna vilja har nu återkommit, och spridit sig till alla redaktioner genom att de vill profilera sina reportrar och ha ett mer personligt tilltal. Hos TV4 är personifieringen starkast, bland annat genom den otroliga ökningen av ståuppor. Trenden syns dock hos alla tre program.
Våra resultat har gott stöd i och skiljer sig inte särskilt mycket från tidigare un- dersökningar och studier, exempelvis Anna Maria Jönssons avhandling Samma nyheter eller likadana? och Media Monitors publikationer.
Vi hade en hypotes om att likriktningen är stor i svenska TV-nyheter. Att lite har förändrats de senaste 20 åren, att Aktuellt, Rapport och TV4Nyheterna inte skiljer sig särskilt mycket från varandra.
Och det är så det är.
Adrianna Pavlica 50 Mari Tveitan Arbetsrapport Adrianna Pavlica Mari Tveitan Arbetsrapport Arbetsrapport Abstract Innehåll Title: ”Det är så det ska vara” – eller? (”That’s how it should be” – or is it?) Authors: Adrianna Pavlica and Mari Tveitan
Third semester, autumn 2009 Journalist Program JMG, University of Gothenburg Basuppgifter 4 The Swedish society place a great deal of faith in television news. Important for the viewers then, Frågeställningar 4 is to know if they are taking part of a journalism that is faceted and that shows different perspec- Definitioner 4 tives. So we asked ourselves; are the range of news more narrow today? We compared the news programmes TV4Nyheterna, Rapport and Aktuellt from the year 1985 Metoder och urval 5 to our time in the year 2009 to look at differences and similarities between the programmes and Den kvantitativa delen 5 over time. We analyzed how the valuing of news looked like and how the news were presented by doing a content analyzes on over 130 programmes and 2363 parts of programmes. Urval 5 We were also wondering how the journalists themselves look at news value, how they see the Problem 6 range of news today and what they think about it. So we went to visit SVT and TV4 to interview the editorial staff and reporters and to observe the workday. Kodschemat 7 Deltagande observation och intervjuer 8 There has been made a lot of previous research when it comes to news value and television news. One central book is Spegla, granska, tolka (2001) by Monica Djerf-Pierre and Lennart Weibull Arbetsgång och övrigt 9 where they write about and discuss television in Sweden. We have used Johan Galtung and Mari Arbetsfördelning 10 Holmboe Ruges and Håkan Hvitfelts theories of news value as points of references. We have compared our results with earlier research like Samma nyheter eller likadana? (2004) by Anna Bilder 12 Maria Jönsson and Media Monitors publications (1993). Målgrupp 12 We found that the valuing of news are very similar between the programmes and that it hasn’t Källor 13 changed very much over time. Some journalists think “That’s how it should be” and others think Muntliga källor 13 there are other things in the world worth showing. Politics, economy, crime and conflicts dominate the news. The middle-aged men still gets the Refererade 13 most space on the TV-screen. Sweden and Europe is larger on the news-map while continents Ej refererade 14 like Africa and Australia does not get a lot of space, if any. And the news are negative. All of this are issues that are discussed but change is slow. Skriftliga källor 14 Refererade 14 When it comes to how the news are presented there have been a bit more change, but the pro- grammes are getting more and more similar. When TV4 started they tried to be different and a Ej refererade 15 bit more personal which pressured SVT to change. In the end the similarities are many although Bilaga: Kodschema med definitioner 16 there have been some change over time. The pace in the programmes is faster. Formats like live interviews, interviews in the studio and voxpops are becoming more common. A personal touch is coming back through more stand ups and through journalists becoming experts in the studio.
In conclusion we see that even though the news range is larger if you see to quantity, it is not wi- der. We still get the same news, and it doesn’t matter which program we watch. The question we 2 ask ourselves at the end is; why do we need so many news channels if everything is the same? 3 Arbetsrapport Arbetsrapport
Basuppgifter Metod och urval
”Det är så det ska vara” – eller? En jämförelse mellan Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna Den kvantitativa delen Adrianna Pavlica och Mari Tveitan JMG, Göteborgs Universitet Urval Journalistprogrammet termin 3 Vår kvantitativa metod och del av arbetet var den vi började med och fokuserade på. Den utgör Handledare: Marina Ghersetti den centrala delen av arbetet varför den också fick ta mest tid. Vi valde att titta på Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna eftersom det är de tre nyhetsprogrammen som finns och når ut till väldigt många personer. Frågeställningar En jämförelse mellan TV4 och SVT är intressant eftersom TV4 är kommersiellt Hur ser nyhetsvärderingen ut i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna? och dessutom kom in långt senare, och mycket tidigare forskning har fokuserat på den konkurrenssituation som plötsligt uppstod. Vilka nyheter väljs ut? Vi tyckte dock att det också fanns ett stort värde i att jämföra även Rapport och Aktuellt, Hur presenteras de? eftersom SVT har genomgått stora förändringar under 2000-talet. Kanalprofileringen och de organisatoriska förändringarna är viktiga att fånga in eftersom vi trodde att de kunde vara av Vad finns det för likheter/skillnader mellan de olika nyhetsprogrammen över tid? betydelse för nyhetsvärderingen. Vad finns det för likheter/skillnader inom nyhetsprogrammen över tid? De sju år vi valde att undersöka är noga utvalda, vi ville fånga in så mycket som möjligt trots Vad tycker journalisterna om nyhetsutbudet idag? att vi ju självklart var tvungna att avgränsa oss.
1985: Då fanns bara SVT och för att få ett större perspektiv i undersökningen tog vi med ett år några år innan TV4:s start. Detta för att se hur sändningarna såg ut innan TV4Nyheterna kom Definitioner och spåra eventuella skillnader. För att se definitioner av ett inslag, sensationella nyheter, elitpersoner och annat som vi använt 1990: TV4 startade sina sändningar och vi ville fånga in dels hur TV4Nyheterna var precis i oss av i arbetet, se kodschemat som finns som bilaga längst bak i arbetsrapporten. början och dels om det redan då går att se någon påverkan på Rapport och Aktuellt. Ett ord som är centralt i såväl själva studien som magasinet är mångfald. Mångfald är något 1993: Det här året ändrade TV4Nyheterna sin sändningstid så att det gick samtidigt som som vi tycker är positivt och anser bidrar till god journalistik. Anna Maria Jönsson diskuterar Rapport. Den hårdnade konkurrenssituationen var enligt oss viktig att granska just för att och definierar begreppet mångfald i sin avhandling. Följande delar beskriver bäst vår definition: se hur respektive program handskades med den och om det påverkade nyhetsvärderingen. ”Enligt ordböckerna innebär mångfald huvudsakligen två saker. Å ena sidan en mängd av TV4Nyheterna etablerar sig nu också som en reell konkurrens till SVT eftersom kanalen fått någonting och då oftast en stor mängd och å andra sidan att det finns en variation inom denna rätten till marksända sändningar. mängd objekt. Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) står mångfald huvudsakligen för 1998: Två år innan omorganisationen av SVT:s nyhetsverksamhet. Vi ville se hur det såg ut något som är växlande och varierande.” innan och efter förändringarna på SVT. ”Mångfald innebär sammanfattningsvis en mängd saker av olika karaktär. Det räcker alltså inte 2002: Två år efter omorganisationen av SVT:s nyhetsverksamhet. Vi ville se vilken påverkan med att det finns många objekt eller företeelser, dessa måste också variera sinsemellan.” Rapport och Aktuellts ökade samarbete hade på nyhetsvärderingen. ”Mångfald definieras här sammanfattningsvis som: en mängd objekt där objekten är olika eller 2005: Dels ville vi få jämnare tidsperioder mellan nedslagen, dels ville vi fånga upp mer av av olika karaktär.” 2000-talet eftersom en tidigare forskningen i första hand fokuserat på 90-talet. ”Ofta utgår mångfaldsprincipen från en tanke om att medierna ska spegla och tillgodose olika 2009: Det var självklart att titta på hur det ser ut idag. Det har ingen gjort tidigare, dessutom intressen i det pluralistiska samhället.” ger det oss en undersökningsperiod på nästan 25 år vilket är relevant om man vill kunna spåra Som motsats till mångfald använder vi begreppet likriktning. Den av Anna Maria Jönssons förändringar över tid. Genom att titta på hur det ser ut i dagsläget ville vi också kunna se beskrivningar som bäst beskriver vår definition är: eventuella riktningar för den närmsta framtiden. ”Likriktning är en term som kan sägas vara en av mångfaldsbegreppets negativa motsvarigheter Vi har alltså undersökt en period på nästan 25 år och vi har en ganska jämn fördelning mellan i fråga om medieinnehåll.” de olika nedslagen vilket kändes viktigt för att på ett tillförlitligt sätt kunna se förändringar över 4 tid. 5 Arbetsrapport Arbetsrapport
Vi valde att varje år titta på vecka 40, det vill säga första veckan i oktober och vissa år de sista Vi bedömde att bortfallet är så pass litet och utspritt att det inte påverkar tillförlitligheten i våra dagarna i september. Att vi valde en vecka på hösten grundar sig i att vi ville få med så färska resultat. Detta eftersom vi har ett så stort och material. sändningar som möjligt från 2009 i vår undersökning. Att det blev just vecka 40 beror på att det är en vecka som under alla våra valda år är en ”normal” nyhetsvecka, det vill säga det var inget Något som vi också haft i åtanke är att hanteringen av A-ekonomin i Aktuellt och extremt stort som skedde då. Vi ville undvika väldigt stora nyhetshändelser som rubbar hela Ekonominyheterna i TV4Nyheterna varierar genom åren. Vissa år är de en del av nyhetsvärderingen (i stil med t ex World Trade Center, mordet på Anna Lindh och liknande) nyhetssändningen, där man i slutet går tillbaka till Aktuellt/TV4Nyheterna och säger hejdå. eftersom det skulle ställa till problem i vår undersökning. Därför kollade vi först upp vad som Andra år är det två separata program där Aktuellt/TV4Nyheterna säger hejdå och tydligt hände under vecka 40 med hjälp av gamla tidningar på KTB. avslutas innan ekonomin påbörjas. Vi har kodat ekonomin när den varit en del av Aktuellt eller Vi övervägde till en början att ha en syntetisk vecka, men en stor nackdel var att vi då inte TV4Nyheterna och inte när den legat separat. skulle kunna fånga upp hur nyhetsflödet går en vanlig vecka med uppföljningar dag efter dag Detta påverkar statistiken över andelen ekonomirelaterade nyheter men vi resonerade som på samma nyhet och så vidare. så att det ju ändå ger en bild av hur mycket utrymme ekonomin får – att den vissa år minskar Eftersom en del av vårt beställda material blev väldigt försenat (se nedan) fick vi alldeles för eftersom lyfts ut i ett separat program säger ju också någonting. Det kan liknas vid SVT:s sent veta att TV4Nyheternas sändningar från oktober 1990 inte finns i Kungliga Bibliotekets Kulturnyheterna och att dess existens kan tänkas påverka mängden kulturnyheter i Rapport och arkiv. Eftersom vi redan kodat stora delar av materialet var det för sent att ändra vecka. Det Aktuellt. fanns inte heller tid att beställa en ny vecka även för Rapport och Aktuellt 1990. Vi beslöt Vi är också medvetna om att det alltid finns händelser som påverkar kodningen. Det som oss för att 1990 koda SVT under vecka 40 som alla andra år, och TV4Nyheterna den första inträffar just den veckan vi tittat på kan påverka vissa variabler. Exempelvis visades det mycket tillgängliga veckan som fanns vilket var sändningar från november 1990. Vi är medvetna om att om helikopterrånet 2009, mycket om Tysklands enande 1990 och överlag mycket om politik det inte är idealiskt och medför en viss problematik, men lyckligtvis var även novemberveckan de åren det precis varit val. Eftersom materialet är så stort och eftersom vi har eftersträvat så 1990 ”normal”. Vi bedömde därför att vi kunde använda även 1990 års kodning, inte i lika ”normala” veckor som möjligt tycker vi dock att det inte är ett stort problem. stor utsträckning i jämförelser mellan programmen det året utan snarare i jämförelsen över tid. Även om det inte är samma vecka så är det två vanliga veckor under hösten 1990 som säger en Kodschemat hel del om på vilket sätt nyheterna gjordes i respektive program under den tidsperioden. Se bifogat kodschema med definitioner som bilaga längst bak i arbetsrapporten. Vi tycker att vårt urval är så pass bra och genomtänkt att det i allra högsta grad är generaliserbart. Vi valde att göra ett kodschema med många (52 st) variabler för att få en stor bredd och omfattning i vår studie. Tanken var att få en övergripande bild av likheter och skillnader mellan Problem programmen samt likheter och förändringar över tid, för att sedan plocka ut och närmare syna De problem vi stötte på gällande materialet var av praktisk karaktär. Vi beställde det material de intressanta variablerna närmare. vi behövde från Kungliga Biblioteket i god tid och blev lovade att det skulle ta max en vecka, Vi är över lag nöjda med vårt kodschema eftersom vi fångade in den önskade bredden i såväl något som gav oss en ganska god marginal. Materialet blev dock så försenat att vi inte kunde nyheternas innehåll och presentation. Dessutom hade vi tydliga definitioner på variablerna påbörja kodandet i tid. När vi väl fick materialet märkte vi att de hade glömt att skicka stora vilket ledde till få tveksamheter under kodningens gång. delar av det vi beställt, samt att delar av det de skickat var alldeles fel. Kontakten med KB blev flitig och tidskrävande, samt väldigt påfrestande på flera plan En del variabler visade sig vara mer intressanta än andra, vissa var mindre intressanta än vi trott eftersom det hotade vår tidsplan och faktiskt hela vårt arbete. och några insåg vi kanske saknades. Till slut fick vi det mesta vi beställt, dock finns det ett bortfall som framför allt beror på defekta kasetter i KB:s arkiv (men också på KB själva): Den variabel som vi redan när vi skrev kodschemat trodde skulle bli problematisk var V16, sensationella nyheter. Vi lade ner stor möda på att definiera en ”sensationell nyhet”, något som TV4Nyheterna 11/11-1990 vi i efterhand inser kanske stjälpte mer än hjälpte. Aktuellt 6/10-1990 Vår definition var från början lik den definition som exempelvis Anna Maria Jönsson Aktuellt 7/10-1990 och Håkan Hvitfelt använde sig av, detta för att vi lätt ville kunna jämföra med den tidigare TV4Nyheterna 4/10-1993 forskningen. Dock insåg vi snabbt under provkodningarna att den väldigt breda och öppna TV4Nyheterna 30/9-2002 definitionen tolkades väldigt olika av oss vilket skulle göra våra resultat så gott som Rapport 30/9-2002 oanvändbara. Vi reviderade därför definitionen i flera steg under provkodningarnas gång tills vi båda var överrens om och säkra på vad som skulle räknas som en sensationell nyhet. Ofullständiga sändningar: Problemet som detta förde med sig var att så gott som inga nyheter blev kodade som TV4Nyheterna 2/10-2002: saknas ca 4 minuter i slutet sensationella. Vår definition var för smal och hård och skilde sig i alldeles för stor utsträckning TV4Nyheterna 3/10-2002: saknas nästan en tredjedel av sändningen från andras definitioner – enligt både Anna Maria Jönsson och Hvitfelt var ju en övervägande del nyheter sensationella. 6 Mest intressant hade kanske varit att mäta graden av sensation istället för att bara ha 7 Arbetsrapport Arbetsrapport
alternativen ”ja” eller ”nej”, men graderingen hade liksom vår ursprungliga definition varit för Vi tog tidigt kontakt med redaktionerna men det tog lite tid innan vi fick kontakt med (och godtycklig vilket också hade lett till missvisande och icke trovärdiga resultat. svar) från rätt person. SVT lämnade besked ganska snabbt, medan arbetet med att få kontakt med TV4 faktiskt tog flera veckor. Det tog orimligt mycket tid att ringa/maila runt. På TV4: V9 Placering fungerade bra förutom att alternativet ”löp” och ”sistanyhet” ganska ofta s hemsida finns knappt några mailadresser utan formulär där man inte riktigt vet vem som krockade, det vill säga att sistanyheten också var med en löpet. Vi borde ha bestämt vilket är mottagare, och det där med telefonnummer visade sig vara en omöjlighet. Presstjänsten som var överordnat det andra, eller lagt till ett alternativ där man fångade upp hur många och växeln ville först inte ge ut nummer till medarbetare och lovade att vidarebefodra våra sistanyheter som också var löpnyheter (i likhet med alternativen ”förstanyhet löp” och önskemål till rätt person, något som tog två veckor av många samtal till TV4. ”förstanyhet ej löp”). Vi tycker att vi var väl förberedda och genomförde den deltagande observationen och V12 Geografi fungerade väl. Vi har dock troligen definierat Stockholmsnyheter annorlunda än intervjuerna på ett bra och givande sätt. Vi hade förberett ett antal frågor som vi försökte hinna tidigare forskning. Vi valde att kryssa för Stockholm endast när bara den staden var berörd. Om med i mån av tid. Det föll sig väldigt naturligt vilka frågor man skulle prioritera när de olika det handlade om politik och ekonomi valde vi att kalla det nationellt eftersom det påverkar hela intervjupersonerna hamnade i tidsbrist, och vi hade pratat igenom vilka frågor som var centrala landet, även om händelsen var i Stockholm. och vilka som lämpade sig bäst för vilka personer på redaktionen. Våra alternativ på V13 Ämne var överlag bra men vi kunde ha haft några ytterligare (alternativt ännu tydligare riktlinjer för vilka ämnen som skulle inkluderas i vilka). Exempel på ämnen som kunde ha haft en egen kategori är: integration, monarkin, dödsfall av kända personer, fritid/ Arbetsgång och övrigt hobby. Vi gjorde redan första veckan en tydlig tidsplan. En stor styrka i vår arbetsprocess var att vi V15 Vinkel, den ”lilla” människan som offer, hjälte och skurk. Det var en variabel som till viss lyckades följa den till punkt och pricka, även när exempelvis kodningen kom igång lite senare del inte fungerade som vi tänkt oss, men som ändå blev väldigt intressant och användbar. Nu i än tänkt på grund av att KB inte skickat vårt material efterhand inser vi att alternativen ”hjälte” och ”skurk” var onödiga och kanske inte helt rimliga. Variabeln hade fungerat väldigt väl även utan dessa två alternativ, som ändå inte användes. Vi Tidsplanen i stora drag: använde den ”lilla” människan som offer för att titta på underdog-vinkeln. Vecka 42: Göra research samt strukturera/planera arbetet Vecka 43: Vidare research och förberedelser (kodschema, testkodning och dylikt) V44, nyhetsankarets tilltal och mimik var en mycket bra och användbar variabel. Dock fångade Vecka 44: Kodning den inte in graden av folklighet, något som visserligen hade varit önskvärt men svårt att få till. Vecka 45: Kodning I V51 hade vi även kunnat ha alternativet ”puff fram i samma sändning”. Vecka 46: Stansning av materialet, körskörningar, förberedelse inför intervjuer m.m. Vecka 47: Besök på redaktionerna i Stockholm, skiss av magasinet och diverse I V52 jämförde vi de exakta ämnena i varje sändning mellan Aktuellt, Rapport och Vecka 48: Sammanställning, skrivande TV4Nyheterna. Resultaten var tydliga och intressanta och bekräftade bristen på mångfald. Vecka 49: Sammanställning, redigering Tyvärr hade vi inte plats för att ta med resultaten från den här variabeln i magasinet. Vi lade stor möda på en bred inläsning. Som framgår av litteraturlistan nedan har vi ett gediget Vi bestämde väldigt tidigt exakt vad som enligt vår definition är ett inslag (se kodschemat i researchmaterial. Vi tyckte att det var viktigt att ha en ordentlig grund att stå på, och vi kände bilagan). Vår definition fungerade väldigt bra. att all research hjälpte oss att hitta ingångar till arbetet (genom till exempel idéer till variabler i kodschemat). Vår kunskap var också väldigt värdefull vid besöket i Stockholm och de Några variabler som vi kunde ha haft med och som lämpar sig bra för framtida forskning inom intervjuer vi gjorde. Men framför allt har det hjälpt oss att se studiens resultat i olika perspektiv. området: Värderande speakertext, kritiska frågor, stillbilder, namnskyltar, om nyheten ingår i ett tema, Vi tittade mycket på tidigare forskning under inläsningsperioden och även under kodningens nyhetsankarets dialekt och etnicitet, studiogästers ålder, kön och etnicitet, egna gräv, hur gång och hade ursprungligen till avsikt att använda den flitigt i magasinet genom att jämföra mycket förkunskaper som tas för givna och hur mycket som förklaras vad gäller kartor och med och luta oss tillbaka på resultat som tidigare studier fått fram. Med tiden kände vi dock att nyhetens bakgrund och så vidare (till exempel om man förklarar att Rinkeby är en förort till vår kvantitativa studie är så pass gedigen och generaliserbar att den kan stå för sig själv. Vi har Stockholm eller om man antar att alla känner till det). tittat på och jämfört med den tidigare forskningen, men valt att koncentrera oss på våra egna resultat i magasinet och bara då och då blicka tillbaka på andra studier för att visa att så mycket Deltagande observation och intervjuer är likt att våra resultat är rimliga. Vi bestämde oss tidigt för att komplettera vår kvantitativa studie med deltagande observation Om vi haft mer tid hade vi velat prata med en medieforskare som kunde kommentera våra och intervjuer. Det skulle sätta våra resultat i perspektiv på flera nivåer, dels på den enskilde resultat, samt någon person från regeringen/Radio- och TV-verket/Granskningsnämnden som journalistens nivå och dels på redaktionsnivå. Dessutom var vi övertygade om att det skulle är inblandad i utformningen av sändningstillstånden. Det hade självklart varit väldigt bra och vara värdefullt att få kommentarer på våra resultat, inte minst med tanke på magasinsformen intressant om personer utanför TV4 och SVT kommenterade vår studie. Tyvärr var vi tvungna 8 som arbetet redovisas i. att välja bort sådana intervjuer eftersom tiden helt enkelt inte räcker till allt. 9 Arbetsrapport Arbetsrapport
Adrianna Pavlica Mari Tveitan
Kodning Kodning 1993 1985 2002 1990 2005 1998 Intervjuer 2009 Michael Kucera, reporter och redaktör Intervjuer Aktuellt Anna Linnér, planeringsredaktör Rapport Malin Näfver, reporter Aktuellt/Rapport Judit Ek, huvudredaktör Rapport Karin Moberger, reporter och redigerare Johanna L, sändningsredaktör Rapport Aktuellt Samir Abu Eid, reporter/redigerare/fotograf Mikael Pettersson, planeringsredaktör Aktuellt Rapport Arbetsfördelning Lennart Persson, nyhetsankare Aktuellt Lena Pettersson, sändningsproducent Rapport Anders Sundkvist, planeringsredaktör och Nike Nylander, nyhetsankare Rapport Vi har självklart strävat efter att arbeta tidseffektivt för att få ut maximalt av arbetet, men biträdande redaktionschef på Aktuellt samtidigt har vi trott på att ett nära samarbete genom alla steg gagnar arbetet. Vi har delat Kontakt upp vissa uppgifter och moment men setts i stort sett varje dag och hela tiden haft en flitig Kontakt SVT Rapport: Anna Linnér diskussion. Kungliga Biblioteket SVT Aktuellt: Anders Sundkvist Centralbiblioteket TV4Nyheterna: Margaretha Eriksson Under researchperioden delade vi upp all litteratur så att var och en var ansvarig för olika Stig Fredriksson böcker och artiklar. Den ansvariga stod för en eventuell utgallring och letade upp relevanta Lars Weiss delar i de olika källorna. Därefter bytte vi böcker efter hand så att båda läste in sig på allt, dock Texter Kulturdepartementet (sändningstillstånden) lade man tyngdpunkter på olika delar av litteraturen. Mannen som ville tala med tittarna Texter Teorier om nyhetsvärdering Kodningen delade vi upp eftersom det inte var tidsmässigt rimligt att koda allt tillsammans. Sveriges TV-historia i årtal ”Det är så det ska vara” – eller? Mångfald är uppdraget Men för att vara säkra på att vi kodade på samma sätt och för att bäst kunna reda ut eventuella Brott, ekonomi, politik, naturkatastrofer, sport... frågetecken som uppkom under kodningen satt vi och kodade i samma rum och förde en Männen tar plats En annorlunda världsbild ”Dåliga nyheter är viktiga nyheter” ständig dialog. Kodschemat har vi jobbat fram tillsammans genom provkodningar, idéutbyte En skojfrisk von oben? och inspiration från relevant litteratur. Krönika – innehåll Ståuppan gör comeback En dag på redaktionen Eftersom de rent praktiska sakerna (problemen med Kungliga Biblioteket gällande materialet, Journalisten – vem är hon? Ökat tempo i traditionell form kontakterna med TV4 och SVT) tog mycket tid delade vi upp ansvaret för kontakten med de Kommentar – gatekeepers Journalister blir experter olika personerna. Kommentar – SVT:s organisation Underdogen återvänder - till Rapport Magasinets utformning har vi gjort gemensamt, såväl form- som innehållsmässigt. Vilka texter vi skulle ha bestämde vi också tillsammans men delade upp dem mellan oss. Men precis som Gemensamt vid kodningen pågick en ständig dialog kring innehåll, vinkel och så vidare. Texter Intervjuer Ledare Stig Fredriksson Aktuellt Så har vi gjort Bengt Magnusson, nyhetsankare Sammanfattning TV4Nyheterna Diskussion Margaretha Eriksson, dagchef TV4Nyheterna Jonas Björck, reporter TV4Nyheterna Övrigt Kristina Thulin, kvällsredaktör TV4Nyheterna Research Lars Weiss Redigering Stefan Nieminen, reporter TV4Nyheterna Kodschema Pekka L, redigerare TV4Nyheterna Arbetsrapport
10 11 Arbetsrapport Arbetsrapport
Källor Muntliga källor
Refererade SVT
Abu Eid Samir, reporter/redigerare/fotograf Rapport 070-884 77 57 [email protected] Bilder Ek Judit, huvudredaktör Rapport nås endast via växeln Vi har mestadels använt bilder vi tagit själva när vi besökte TV4Nyheternas, Rapports och [email protected] Aktuellts redaktioner. Vi har även tagit stillbilder från en del nyhetssändningar där det tydligt Fredriksson Stig, reporter Aktuellt 08-732 66 21 syns att bilderna kommer från en sändning. [email protected] Kucera Michael, reporter och redaktör Aktuellt 08-784 77 33 Faximilerna på ståupporna är tagna från Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna hösten 2009. [email protected] Lilius Johanna, sändningsredaktör Rapport 070-884 75 89 I texten ”Sveriges TV-historia i årtal” har vi använt faximiler från boken Spegla, granska, tolka. [email protected] av Monica Djerf-Pierre och Lennart Weibull. Där syns det också tydligt att bilderna är tagna ur Linnér Anna, planeringsredaktör Rapport 070-884 79 13 boken. [email protected] Olle Sjölund s.134 (SVT Bild) Moberger Karin, reporter och redigerare Aktuellt 070-884 76 21 Stig Fredriksson s.331 (Bo-Aje Mellin/SVT Bild) [email protected] Bengt Magnusson och Malou von Sivers s. 323 (TV4/Christer Jansson) Nylander Nike, nyhetsankare Rapport 070-884 74 15 [email protected] Kartan vi använder till texten ”En annan världsbild” är tagen från Wikipedia och sedan Näfver Malin, reporter Aktuellt/Rapport 073-365 10 44 omgjord. Det är en karta alla får använda. [email protected] http://en.wikipedia.org/wiki/File:BlankMap-World6-Equirectangular.svg Persson Lennart, nyhetsankare Aktuellt 08-784 73 19 “Licensing: This image is a map or flag taken and/or modified from theCentral Intelligence [email protected] Agency’s World Factbook. Under United States copyright law, all information and images from Pettersson Mikael, planeringsredaktör Aktuellt 08-78 47 20 the World Factbook are in the public domain.” [email protected] Något som vi borde ha gjort är att ta bilder (faximiler på t ex ståuppor och studiomiljöer) TV4 medan vi kodade. Detta för att få faximiler från hela den undersökta tidsperioden och inte bara Björck Jonas, reporter 070-694 44 48 2009. jonas.bjorck@tv4.se Eriksson Margaretha, dagchef 070-264 43 10 Målgrupp [email protected] Vår tanke är att magasinet i första hand skulle publiceras som en bilaga till Journalisten, Magnusson Bengt, nyhetsankare lämnar ej ut nummer men att det också fungerar som läsning för ”vanliga” människor. Många tittar på nyheter på [email protected] TV varför magasinet är intressant och angeläget för alla. Vi är medvetna om att magasinet Thulin Kristina, kvällsredaktör 070-558 89 84 innehåller till exempel vissa begrepp som kräver vissa förkunskaper (som t ex ”case” och [email protected] ”ståuppa”) men tanken är att också den som inte är insatt ska kunna ta till sig de olika texterna. Weiss Lars, tidigare chef för TV4Nyheterna 070-554 81 32 Samtidigt tror vi att magasinet är angeläget för människor som jobbar i branschen och att även [email protected] de kan lära sig något nytt av det.
12 13 Arbetsrapport Arbetsrapport
Ej refererade SVT Pettersson Lena, sändningsproducent Rapport 070-578 67 69 [email protected] Sundkvist Anders, planeringsredaktör/bitr.redaktionschef Aktuellt 070-884 73 84 [email protected], TV4 L Pekka, redigerare Nieminen Stefan, reporter
Skriftliga källor
Refererade Icke refererade
Sändningstillstånd Böcker för SVT: 1986, 1992, 1996, 2001, 2005, 2006 Engblom, Lars-Åke (2007). Radio och TV efter monopolet för TV4: 1991, 1996, 2001, 2004, 2008 Ewertsson, Lena (2005). Dansen kring guldkalven – En historia om uppbyggnaden av TV4 Policy/värderingar 1984-1991 för SVT: ww.svt.se (2009-10-09) Ghersetti, Marina (2000) Sensationella berättelser för TV4: ww.tv4.se (2009-10-09) Gratte, Anders (2007). TV-dramaturgi i det lilla formatet Larsson, Sören m.fl. (1998). Allt hände i Aktuellt – 40 år på en nyhetsredaktion Böcker McManus, John (1994). Market-driven Journalism Altheide, David & Snow, Robert (1979): Media logic Strömbäck, Jesper & Jönsson, Anna Maria (2007). TV-journalistik i konkurrensens tid. Nyhets- Asp,Kent (1995). Kommersialiserade TV –nyheter på gott och ont och samhällsprogram i svensk TV 1990-2004 Asp, Kent (2007). Den svenska journalistkåren Strömbäck, Jesper & Nord, Lars (2004). Medierna och demokratin Croneman Johan (2007). Ankare för sändning eller publik? Weibull, Lennart & Wadring, Ingela & Hadenius, Stig (2008). Massmedier Djerf-Pierre, Monika (2007): ”Journalisternas sociala bakgrund”. I Asp,Kent (red): Den svenska journalistkåren Artiklar Djerf-Pierre, Monika & Weibull, Lennart (2001). Spegla, granska tolka Djerf-Pierre, Monica (2000). “Squaring the Circle: public service and commercial news on Hvitfelt, Håkan (1985). På förstasidan: en studie i nyhetsvärdering Swedish television 1956-99” i Journalism Studies, volume 1, number 2 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2005). På väg mot medievärlden 2020 Ytreberg, Espen (2001). “Moving out of the Inverted Pyramid: narratives and descriptions in Johansson, Bengt (2007): Livsvillkor och livsstilar. I Asp, Kent (red): Den svenska television news” i Journalism Studies, volume 2, number 3 journalistkåren Jutterström, Christina (2008). Fri television? Om public service i en ny medievärld Övrigt Jönsson, Anna Maria(2004). Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i svenska TV- Findahl, Olle (2002). Mångfald I TV-nyheterna (Granskningsnämndens rapportserie) nyheter Jacokbsson, Lisa & Pettersson, Lisah (2008). Nyhetsankaret - En studie om hur erfarna nyhetsankare förhåller sig till sin yrkesroll Övrigt Klaxman, Frida (2006). Rapport och Nyheterna – innehållsanalys av deras gemensamma de Vries, Tove (red) (2008). Medieutveckling 2008 nyheter (c-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Karlstad universitet) Galtung, Johan & Holmboe Ruge, Mari (1965). ”The Structure of Foreign News” i Journal of Skanne, Elin (2008). Hur skiljer sig nyhetsvärderingen på Rapport och TV4Nyheterna? (c- Peace Research, volume 2, number 1 uppsats i journalistik Södertörns högskola) Hvitfelt, Håkan (red.) (1990 & 1993). Media Monitor Weibull, Lennart (2005). Allmänhetens bedömning av aktualitetsjournalistik i svensk TV 2004 Ostgaard, Einar (1965). ”Factor Influence in the Flow of News” i Journal of Peace Research, (Granskningsnämndens rapportserie). volume 2, number 1
Sveriges Televisions hemsida www.svt.se 14 TV4-Gruppens hemsida www.tv4.se 15 Arbetsrapport Arbetsrapport
Bilaga: Kodschema med definitioner
V1 Inslagsnummer men är något som är intressant att undersöka. Löpet 10. Nordamerika 12. Expressen 1 – (löpande från ett i varje sändning) har vi valt att inte ha med i vår undersökning eftersom 11. Sydamerika 13. Branschtidningar de nyheterna återkommer senare i sändningen. 12. Afrika 14. Övriga tidningar V2 Rubrik 13. Oceanien 15. Rapport (stringvariabel) V9 Placering 14. Globalt 16. Aktuellt 1. Förstanyhet, löp 15. Ej urskiljbart 17. TV4Nyheterna V3 Program 2. Förstanyhet, ej löp 16. Arktis/Antarktis 18. SVT 1. TV4Nyheterna (18.30) 3. Löp 19. TV4 2. TV4Nyheterna (19.00) 4. Annan placering V13 Ämne 20. Övrig TV 3. TV4Nyheterna (19.30) 5. Sistanyhet 1. Ekonomi och arbetsmarknad (ej ekonomisk politik) 21. Utländska medier 4. Rapport (19.30) 2. Politik 22. Internet 5. Aktuellt (18.00) V10 Inslagsform 3. Olyckor 6. Aktuellt (21.00) 1. Telegram = kortfattat nyhetsmeddelande där ingen 4. Brott För att det ska vara en mediereferens måste de tala själv kommer till tals i inslaget 5. Sociala frågor (vård, omsorg, familj, hälsa – ej om det. Om de refererar till något de själva har gjort V4 År 2. Bildsatt telegram = kortfattat nyhetsmeddelande där politiska frågor) (exempelvis ”…som Rapport talade om igår.”) räknas 85. 1985 ingen själv kommer till tals i inslaget och är bildsatt. 6. Utbildning det som mediereferens. 90. 1990 Som bildsättning räknas antingen helskärmsbild där 7. Energi och miljö 93. 1993 inte nyhetsankaret syns eller om skärmen på vilken 8. Krig och konflikter V15 Vinkel 98. 1998 bilderna visas tar stor plats och bilderna är rörliga. 9. Kultur 1. Den ”lilla” människan som offer 02. 2002 3. Nyhetsinslag = längre bildsatt aktuellt 10. Sport 2. Den ”lilla” människan som hjälte 05. 2005 nyhetsmeddelande där minst en person själv kommer 11. Nöje 3. Den ”lilla” människan som skurk 09. 2009 till tals. 12. Vetenskap, teknik 4. Den ”lilla” människan som exempel 4. Reportage = behöver inte vara lika dagsaktuellt. Mer 13. Konsument 5. Ingen fokus på den ”lilla” människan V5 Månad bakgrundsinformation. 14. Religion 9. September Den ”lilla” människan innebär allmänheten, den 5. Studiointervju 15. Juridik (lagstiftning m.m.) 10. Oktober enskilda människan som privatperson. Har ej 6. Liveintervju =Intervju mellan studion och reporter 16. EU (allt som har med EU att göra) 11. November maktposition. Den ”lilla” människan som exempel på plats dominerar inslaget. 17. Kuriosa används när rollen är neutral, inte offer, hjälte eller 7. TV-krönika/analys 18. Väder V6 Datum skurk. För att sedan undersöka underdogperspektivet 8. Annat 19. Media 1 – 31 använder vi oss av den första kategorin (offer). 9. Överlämning 20. Naturkatastrofer V7 Veckodag 10. Hejdå 21. Katastrofer (ej skapat av naturen) V16 Sensation 1. Måndag 11. Väder 22. Trafik 1. Ja 2. Tisdag 23. Försvar, militära frågor 2. Nej V11 Inslagstyp 3. Onsdag 24. Övrigt 3. Ej urskiljbart 4. Torsdag 1. Rapporterande 5. Fredag 2. Fördjupande V14 Mediereferens Sensation är ett otroligt svårdefinierat begrepp, men 6. Lördag 1. TT vi tänker gå efter Håkan Hvitfelts förklaringar som V12 Geografiskt område som är berört 7. Söndag 2. Reuters handlar om att sensationella nyheter måste vara 1. Stockholm 3. AFP ovanliga och oväntade. Detta stödjer även Einar 2. Annan storstad V8 Inslagslängd 4. Annan nyhetsbyrå Östgaard. För att vi ska kunna avgöra vad som är 3. Resten av Sverige 0 – 999 s 5. SR oväntat och ovanligt så måste de vara starkt avvikande. 4. Nationellt 6. Kommersiell radio Nyckelord är bland annat skandal, kändisar, sex, Inslag innebär allt inom samma ämne, inklusive 5. Norden 7. DN våldsamheter, övernaturligt, kuriosa. eventuell påannons och avannons. Vid studiointervju i 6. EU 8. SvD anslutning till ett ämne räknas studiointervjun som ett 7. Resten av Europa 9. GP eget inslag. Överlämningar, hejdå och väder är egna 8. Mellanöstern 10. Sydsvenskan inslag eftersom de inte hänger samman med ett ämne, 16 9. Resten av Asien 11. Aftonbladet 17 Arbetsrapport Arbetsrapport
V17 Positiv/negativ huvudaktör. Om det är flera personer som har samma V29 Huvudaktör 1 – kön V34 Huvudaktör 2 – roll 2 1. Positiv roll och lika stort utrymme är huvudaktören den som 1. Kvinna 1. Privatperson 2. Negativ uttalar sig/blir omtalad först. Vi tittar på vinkeln i just 2. Man 2. Representant 3. Ej urskiljbart det inslaget, inte ”grundämnet”. För att vi inte ska 3. Ej urskiljbart 3. Makthavare fastna på att definiera vem som är den ”viktigaste” 4. Finns ingen huvudaktör 4. Ej urskiljbart Här handlar det om det är ett ämne som uppfattas huvudaktören väljer vi att titta på två huvudaktörer i 5. Finns ingen huvudaktör positivt/negativt av en stor majoritet. Vi tittar på varje inslag. Då får vi även en mer rättvis bild av vilka V30 Huvudaktör 1 – etnicitet (inrikes) vinkeln i just det inslaget, inte ”grundämnet”. det är som får plats i TV-nyheterna. Vi rangordnar inte 1. Svensk bakgrund V35 Huvudaktör 2 – ålder huvudaktörerna. 2. Utländsk bakgrund 1. Barn (0-12) V18 Musik 3. Ej inrikes 2. Ungdom (13-19) 1. Ja V25 Huvudaktör 1 – placering i bild vid intervju 4. Ej urskiljbart 3. Ung vuxen (20-35) 2. Nej 1. Vid sidan, halvbild/närbild 5. Finns ingen huvudaktör 4. Äldre vuxen (36-64) 2. I bild på annat sätt 5. Pensionär (65-) V19 Grafik 3. I bild på annat sätt, ej intervju Vi har utgått från Marina Ghersettis definition i 6. Ej urskiljbart 1. Ja 4. Ej i bild rapporten Personer med invandrarbakgrund i SVTs 7. Finns ingen huvudaktör 2. Nej 5. Finns ingen huvudaktör nyhetsprogram. Där utgår man från de uppgifter som V36 Huvudaktör 2 – kön V20 Antal personer som kommer till tals direkt via framkommer i nyhetsinslaget (förutom när personen V26 Huvudaktör 1 – roll 1 1. Kvinna intervju är så känd att det är allmän kunskap om han/hon har 1. Elit 2. Man 0 – svensk eller utländsk bakgrund). 2. Inte elit Klassificeringen har utgått ifrån om personen: 3. Ej urskiljbart V21 Antal personer som kommer till tals direkt på 3. Ej urskiljbart * presenteras i nyhetsinslaget som invandrare eller 4. Finns ingen huvudaktör annat sätt 4. Finns ingen huvudaktör flykting i Sverige och/eller V37 Huvudaktör 2 – etnicitet (inrikes) 0 – * har ett utländskt namn och/eller Med elit menar vi en person som står i maktposition 1. Svensk bakgrund * har ett utseende som skiljer sig från de typiskt Fylls bara i för personer som inte kommer till tals inom sin grupp, exempelvis en yrkesgrupp. Anders 2. Utländsk bakgrund svenska (nordiska) och/eller genom en intervju någonstans i inslaget. Om en Borg är elit bland politiker och Zlatan Ibrahimovic 3. Ej inrikes * talar ett annat språk än svenska eller svenska med presskonferens visas och det sedan är intervjuer med bland idrottare. 4. Ej urskiljbart tydlig brytning de som uttalat sig fyller vi bara inte ”direkt via intervju” 5. Finns ingen huvudaktör V27 Huvudaktör 1 – roll 2 Vi tittar bara på inrikesinslag eftersom vi är och inte ”direkt på annat sätt”. Om däremot bara 1. Privatperson intresserade av hur fördelningen gällande etnicitet ser V38 Reportens synlighet presskonferensen visas utan att de blir intervjuade 2. Representant ut på hemmaplan. Statistiken skulle bli skev om vi hade 1. Ståuppa efteråt fyller vi i här. 3. Makthavare med utrikes. 2. Syns i bild i en intervjusituation V22 Antal personer som kommer till tals via telefon 4. Ej urskiljbart 3. Syns i bild på annat sätt V31 Huvudaktör 2 – kommer till tals 0 - 5. Finns ingen huvudaktör 4. Syns ej i bild 1. Ja V23 Antal personer som kommer till tals genom Denna variabel är ett komplement till variabeln ovan. 2. Nej V39 Värderande frågor från reportern voxpop En makthavare har en stor beslutande makt inom sin 3. Finns ingen huvudaktör 1. Ja 0 - grupp, i likhet med elit. Oftast hamnar representanter 4. Indirekt 2. Nej och privatpersoner under ”inte elit”. Därför vill vi här 3. Ej urskiljbart V32 Huvudaktör 2 – placering i bild vid intervju Korta, informella intervjuer med minst två personer göra skillnad de här två grupperna. 4. Inga frågor finns med ”från gatan”. 1. Vid sidan, halvbild/närbild V28 Huvudaktör 1 – ålder 2. I bild på annat sätt Här tittar vi helt enkelt på om reporterns frågor är V24 Huvudaktör 1 – kommer till tals 1. Barn (0-12) 3. I bild på annat sätt, ej intervju neutrala eller om de innehåller värdeladdade ord, 1. Ja 2. Ungdom (13-19) 4. Ej i bild personligt färgade kommentarer, är hårdvinklade m.m. 2. Nej 3. Ung vuxen (20-35) 5. Finns ingen huvudaktör 3. Finns ingen huvudaktör 4. Äldre vuxen (36-64) V40 Intervjuperson i studiointervju V33 Huvudaktör 2 – roll 1 4. Indirekt 5. Pensionär (65-) 1. Journalist 1. Elit 6. Ej urskiljbart 2. Politiker Huvudaktören är alltid en person som är den 2. Inte elit 7. Finns ingen huvudaktör 3. Expert centrala i inslaget. Om det handlar om en grupp 3. Ej urskiljbart Vi utgår från den information man får/det man ser i 4. Privatperson eller organisation är representanten för den gruppen 4. Finns ingen huvudaktör 18 inslaget. 5. Annan 19 Arbetsrapport
V41 Nyhetsankaret – kön V48 Dramatiska bilder 1. Kvinna 1. Ja 2. Man 2. Nej 3. Ej urskiljbart 3. Ej urskiljbart
V42 Nyhetsankaret – ålder Känsloladdade/händelserika/uppskakande bilder. 1. 18 – 25 2. 26 – 35 V49 Anonymiserande bilder 3. 36 – 45 1. Ja 4. 46 – 55 2. Nej 5. 56 – 65 Bilder som redaktionen medvetet valt att göra 6. Ej urskiljbart anonyma genom pixlar, svart ruta för ögonen, att inte V43 Nyhetsankaret – dominerande bildsnitt filma ansiktet eller liknande. 1. Helbild V50 Webbpuff 2. Halvbild 1. Till egna hemsidan 3. Närbild 2. Till andra hemsidor V44 Nyhetsankaret – tilltal, mimik 3. Ingen webbpuff 1. Folklig V51 Puff 2. Officiös 1. Till eget nyhetsprogram 3. Ej urskiljbart 2. Till grannkanalens nyhetsprogram Detta är inte en lätt variabel att definiera. Vi tittar först 3. Till annan kanals nyhetsprogram och främst på om nyhetsankaret ler eller inte eftersom 4. Till annat program det är lättast att avgöra, och mindre subjektivt. Vi 5. Ingen puff tittar även på hur nyhetsankaret talar till publiken, V52 Duplicering till exempel om de riktar sig direkt till tittarna genom Här jämför vi rubrikerna mellan programmen för fraser som ”ni, tittare”. varje dag för att se vilka nyheter som dyker upp i flera V45 Bildmiljöer – antal program. 1 –
En bildmiljö är när kameran är kvar i samma ”rum”, även om det finns förändringar i bildvinklar, bildsnitt, avstånd och vad/var i ”rummet” man filmar. Ett ”rum” kan helt enkelt vara ett rum, men även exempelvis ett område utanför en byggnad. Som en miljö räknar vi studiomiljön. När bilder visas i en skärm är studion en miljö och bilderna (som måste vara rörliga) i skärmen andra miljöer. All grafik räknas som en bildmiljö.
V46 Bildklipp – antal 1 –
V47 Amatörbildmaterial 1. Ja 2. Nej
När det är uttalat eller extremt tydligt. 20