GAMLA HVITFELDTARES ÅRSBOK 2015

utgiven av Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare

från 1948 till 1978 utgiven under titeln

”GAMLA LATINARES ÅRSBOK”

1 [] [] Vem är Gidde? 57-årsjubileum för de första studenterna på All- LARS LINDQVIST ger oss mer männa linjen 1957. RICHARD BARK rapporterar. Innehåll om Gideon ”Gidde” [] De var elever Saemund, föremålet för den In Memoriam. Ordförande sedan föreningens start. som kände att vår skola 100-sidiga vänboken från Hedersledamöter. öppnat livets port  1948, som presenterades i [] [] Haiku av Ulf Herrströmer förra Årsboken. Protokoll vid årsmötet 7 maj 2015. Elva minuter eller Min [] [] väg till skolan. En näs- Bibel 2000 – ett verk av gamla hvitfeldtare. Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare. tan sann historia om CHRISTER HEDIN berättar om Bertil Albrektsons Funktionärer verksamhetsåret 2015-2016. en gammal hvitfeldta- och Per Blocks insatser i Bibelkommissionen. [] res bortkastade tid. Av De ser med glädje tillbaka på den bildnings- Verksamhetsberättelse 2014-2015. HÅKAN FREDÉN. Funkisradhus på Brödraga- grund som lades under gymnasietiden. [] tan ritat av Ingrid Wallberg. Varia 2015 av ULF G H MALMSTEN. [] [] En hvitfeldtare minns. Till 60-årsjubileum för 1955 års män från LIV4 Gustav Adolfsbakelsen den 6 1955. GILBERT HOLMSTRÖM rapporterar. november 2014 berättade GÖ- [] RAN PALM om sin spännande SISTA SIDAN introducerar begreppet den Lidner- karriär efter skoltiden. ska färdknäppen. Omslaget: Några Några Hvitfeldtare Hvitfeldtare genom genom tiderna. tiderna. [] Överst från vänster: KatarinaKatarina Wennstam,Wennstam, JanJan Roys kungarike. BJÖRN VIN- Eliasson, Gilbert Holmström, Dumle, Laleh Eliasson, Gilbert Holmström, Dumle, Laleh GÅRD blir insläppt i Roy Pourkarim, BoBo Eneroth,E Eneroth, Ulf Ulf Schenkmanis, Schenkmanis, Roy Roy Anderssons hemliga värld Bertil Albrektson Per Block Andersson, Bengt Lidner, TomasTomas von Brömssen,Brömssen, [] MargaretaBjörn Clarin, Huitfeldt, Micael Bindefeld,Micael Bindefeld, Björn M Björn M och förbrödring uppstår. I Vingård, Bamse, Mimi Terris, Arne Weise, Björn En legendarisk fjällresa med lyckligt slut. Och en Vingård, Steen Priwin, Bamse, Mimi Terris, Arne rekvisitan till samtalet in- Clarin,Weise, MargaretaSteen Priwin, Huitfeldt, Ylva Olaison, Ylva Olaison, Anna von Anna uppsats som knappt blev godkänd. RICHARD BARK Hausswolff,von Hausswolff, Bosse Bosse Hansson, Hansson, Sven Sven Wollter, Wollter, Sven går sju granna guldbaggar. VÅR Tesch-Hallström, Arne Ruth, Eskil Block, Sture berättar om den vådliga fjällfärden som slutade Sven Tesch-Hallström, Arne Ruth, Eskil Block, Tänk om det också blir en Hegerfors, Jan G Håkansson, Torvald Gahlin, lyckligt. Värre gick det med uppsatsen. Hade Regn smälte igår BjörnSture Hegerfors,Rosenström, Jan Anna G Håkansson, Skipper, Aiysha Torvald Oscar till en av våra största filmskapare! Gahlin, Björn Rosenström, Anna Skipper, Aiysha magister Carlberg rätt? den sista sandgula snön Varraich, Hans Josefson, Linda Andersson, [] MärtaVarraich, Christoff-Wiesel, Hans Josefson, Ulf Linda Herrströmer. Andersson, [] såg staren idag Märta Christoff-Wiesel, Ulf Herrströmer. Mitt femtiotal. BO WAHLSTRÖMS pappa var över- – ULF HERRSTRÖMER Den grå klippans hemlighet. BO Göran Palm skriver i sitt kåseri längre fram i läkare på Lillhagen och sonen Bo växte upp på årsboken:Göran Palm Jag skriver vill avsluta i sitt kåserimed en längre vers somfram jagi ENEROTH får en initierad rund- hittade i Gamla Hvitfeldtares Årsbok 2001. stället. ”Du blev utskriven, trots allt”, var det årsboken: Jag vill avsluta med en vers som jag Redaktionen: Årsboken produceras av Bo Eneroth Den är författad av Bengt G Tamfeldt som var vandring i nostalgins tecken hittade i Gamla Hvitfeldtares Årsbok 2001. ständiga skämtet från kamraterna. (redaktör) och Sven Tesch-Hallström (redigering, student 1951, samma år som jag. Den är författad av Bengt G Tamfeldt som var med Gilbert Holmström grafisk form). Vidare medverkar Ulf G H Malmsten student 1951, samma år som jag. [] som ciceron. Platsen är ter- (varia), Claes Trefil (korrektur) och Thomas Svensson ”Jag hyllar skolan som gav lärdom för livet (In Memoriam). Foto: Ulf G H Malmsten, Sven Tesch- Sigillets sanning – rosor utur törnens krans Gilbert Holmström: Rebell rängen söder om Näckros- ”Jag hyllar skolan som gav lärdom för livet Hallström m. fl. Att ej ge tappt, att ej ta någonting för givet i det tysta. ”Jag ska vara dammen. AttSigillets ha respekt sanning för – sanningen rosor utur törnensvar den krans än fanns Tryckning: Printpartners, Göteborg. Originaldesign VisstAtt ej har ge tappt,vi glömt att en ej mängdta någonting av allt för vi givetlärde som bäst när jag är 70”, sa [] Elizabeth Lindblom. Typsnitt Adobe Garamond, MenAtt ha rosen respekt lever för djupt sanningen i själens var dolda den än skikt fanns Gilbert för snart tio år Varför skriver en svensk tre Futura och Futura Book. Papper: Munken Pure 120 g ManVisst harsjälv vi vet glömt knappast en mängd om den.av allt Men vi lärde den blev sedan. SVEN TESCH-HALL- böcker om en tusenårig norr- och 240 g. Tryckt med generösa bidrag från Kungl. avMen värde. rosen lever djupt i själens dolda skikt och Hvitfeldtska stipendieinrättningen. EttMan skiljande själv vet av knappast vad som om är den.och inteMen är den av blevvikt STRÖM samtalar med Gil- man? Björn Clarin presen- Ochav värde. säkert har den format våra liv på längre bert om hans dubbla liv terar sin trilogi om vikingen Tack: Ett stort tack till alla som bidragit med artiklar, sikt.” Ett skiljande av vad som är och inte är av vikt bilder och engagerat arbete. Och säkert har den format våra liv på längre som tandläkare och mu- Harald Hårdråde – den siste sikt.” siker. Och bjuder på en kondenserad diskografi. vikingakungen.

2 [] [] Vem är Gidde? 57-årsjubileum för de första studenterna på All- LARS LINDQVIST ger oss mer männa linjen 1957. RICHARD BARK rapporterar. Innehåll om Gideon ”Gidde” [] De var elever Saemund, föremålet för den In Memoriam. Ordförande sedan föreningens start. som kände att vår skola 100-sidiga vänboken från Hedersledamöter. öppnat livets port  1948, som presenterades i [] [] Haiku av Ulf Herrströmer förra Årsboken. Protokoll vid årsmötet 7 maj 2015. Elva minuter eller Min [] [] väg till skolan. En näs- Bibel 2000 – ett verk av gamla hvitfeldtare. Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare. tan sann historia om CHRISTER HEDIN berättar om Bertil Albrektsons Funktionärer verksamhetsåret 2015-2016. en gammal hvitfeldta- och Per Blocks insatser i Bibelkommissionen. [] res bortkastade tid. Av De ser med glädje tillbaka på den bildnings- Verksamhetsberättelse 2014-2015. HÅKAN FREDÉN. Funkisradhus på Brödraga- grund som lades under gymnasietiden. [] tan ritat av Ingrid Wallberg. Varia 2015 av ULF G H MALMSTEN. [] [] En hvitfeldtare minns. Till 60-årsjubileum för 1955 års män från LIV4 Gustav Adolfsbakelsen den 6 1955. GILBERT HOLMSTRÖM rapporterar. november 2014 berättade GÖ- [] RAN PALM om sin spännande SISTA SIDAN introducerar begreppet den Lidner- karriär efter skoltiden. ska färdknäppen. Omslaget: Några Hvitfeldtare genom tiderna. [] Överst från vänster: Katarina Wennstam, Jan Roys kungarike. BJÖRN VIN- Eliasson, Gilbert Holmström, Dumle, Laleh GÅRD blir insläppt i Roy Pourkarim, Bo E Eneroth, Ulf Schenkmanis, Roy Anderssons hemliga värld Bertil Albrektson Per Block Andersson, Bengt Lidner, Tomas von Brömssen, [] Margareta Huitfeldt, Micael Bindefeld, Björn M och förbrödring uppstår. I Vingård, Bamse, Mimi Terris, Arne Weise, Björn En legendarisk fjällresa med lyckligt slut. Och en rekvisitan till samtalet in- Clarin, Steen Priwin, Ylva Olaison, Anna von uppsats som knappt blev godkänd. RICHARD BARK Hausswolff, Bosse Hansson, Sven Wollter, Sven går sju granna guldbaggar. berättar om den vådliga fjällfärden som slutade VÅR Tesch-Hallström, Arne Ruth, Eskil Block, Sture Tänk om det också blir en Hegerfors, Jan G Håkansson, Torvald Gahlin, lyckligt. Värre gick det med uppsatsen. Hade Regn smälte igår Björn Rosenström, Anna Skipper, Aiysha Oscar till en av våra största filmskapare! magister Carlberg rätt? den sista sandgula snön Varraich, Hans Josefson, Linda Andersson, [] Märta Christoff-Wiesel, Ulf Herrströmer. [] såg staren idag Mitt femtiotal. BO WAHLSTRÖMS pappa var över- – ULF HERRSTRÖMER Den grå klippans hemlighet. BO Göran Palm skriver i sitt kåseri längre fram i läkare på Lillhagen och sonen Bo växte upp på årsboken: Jag vill avsluta med en vers som jag ENEROTH får en initierad rund- hittade i Gamla Hvitfeldtares Årsbok 2001. stället. ”Du blev utskriven, trots allt”, var det Redaktionen: Årsboken produceras av Bo Eneroth Den är författad av Bengt G Tamfeldt som var vandring i nostalgins tecken ständiga skämtet från kamraterna. (redaktör) och Sven Tesch-Hallström (redigering, student 1951, samma år som jag. med Gilbert Holmström grafisk form). Vidare medverkar Ulf G H Malmsten [] som ciceron. Platsen är ter- (varia), Claes Trefil (korrektur) och Thomas Svensson ”Jag hyllar skolan som gav lärdom för livet (In Memoriam). Foto: Ulf G H Malmsten, Sven Tesch- Sigillets sanning – rosor utur törnens krans Gilbert Holmström: Rebell rängen söder om Näckros- Hallström m. fl. Att ej ge tappt, att ej ta någonting för givet i det tysta. ”Jag ska vara dammen. Att ha respekt för sanningen var den än fanns Tryckning: Printpartners, Göteborg. Originaldesign Visst har vi glömt en mängd av allt vi lärde som bäst när jag är 70”, sa [] Elizabeth Lindblom. Typsnitt Adobe Garamond, Men rosen lever djupt i själens dolda skikt Gilbert för snart tio år Varför skriver en svensk tre Futura och Futura Book. Papper: Munken Pure 120 g Man själv vet knappast om den. Men den blev sedan. SVEN TESCH-HALL- böcker om en tusenårig norr- och 240 g. Tryckt med generösa bidrag från Kungl. av värde. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen. Ett skiljande av vad som är och inte är av vikt STRÖM samtalar med Gil- man? Björn Clarin presen- Och säkert har den format våra liv på längre bert om hans dubbla liv terar sin trilogi om vikingen Tack: Ett stort tack till alla som bidragit med artiklar, sikt.” som tandläkare och mu- Harald Hårdråde – den siste bilder och engagerat arbete. siker. Och bjuder på en kondenserad diskografi. vikingakungen.

3 frontlinje. Tänk bara på Leif Eriksson, Henrik Elva minuter Sjöfararen, Christoffer Columbus, Adolf Erik eller Min väg till skolan Nordenskiöld eller kapten James Onedin. Tid är ett svårfångat begrepp. Augustinus sa: ”Om En nästan sann berättelse man tänker på vad tid är så vet man, men när man ska förklara den inser man att man inte om en gammal hvitfeldtares har en aning.” Tiden kanske är en illusion. bortkastade tid Men detta var en utvikning från ämnet. Det som är intressant och det jag egentligen Vad är elva minuter? Är det långt eller kort? Är ville säga är att elva minuter, som rubriken det mycket eller litet? Elva minuter är exakt 66 på denna uppsats lyder, är mitt personliga re- 00 00 00 00 00 nanosekunder. Under så lång kord på sträckan mellan Daltorpsgatan 16 och tid kan det hända mycket. Tempus fugit. Elva Hvitfeldtska högre allmänna läroverkets impo- minuter efter Big Bang var vi inne i den period santa kopparport, där vaktmästare Olsson stod som kallas Nukleosyntesen, då temperaturen i och tittade på klockan. Exakt fem minuter i universum sjunkit så mycket att det kunde bil- åtta stängde Olsson porten, och hade man das atomkärnor. Och innan dess hade det bildats inte hunnit slinka in dessförinnan, fick man kvarkar, hadroner, leptoner och fotoner. Och inte vackert vänta utanför till dess att de ordent- bara några få. Trillioners trillioner. liga och i-tid-kommande skolkamraterna hade tågat in i aulan för att därstädes åhöra den så håkan fredén kallade morgonbönen. Därefter fick eventu- ella eftersläntrare komma in för att antecknas Om jag kunde färdas med ljusets hastighet så i anmärkningsboken. Fler än tre anmärkningar skulle jag på elva minuter hinna till solen och gav sänkt ordningsbetyg. litet längre. Det tar nämligen åtta minuter för Varför är detta intressant? Jo, därför att jag ljuset att färdas från solen till jorden. Och det under hela min tid i läroverket bodde i ett hus är mycket långt till solen. Å andra sidan skulle med adressen Daltorpsgatan 16, och sträckan jag inte uppleva att det förflutit någon tid alls därifrån till Hvitfeldtska var alltså min skolväg om jag färdats med ljusets hastighet. Jag skulle och om denna tänkte jag berätta. Om jag star- komma fram samtidigt som jag startade. Är ti- tade hemifrån klockan sexton minuter i åtta, den en illusion? cyklade det fortaste jag kunde, sprang med Men om jag i stället går i behaglig prome- cykeln på axeln uppför trapporna mellan Vik- nadtakt, vilket jag föredrar, så hinner jag un- gefär en kilometer på elva minuter. Och det är inte så långt. Men minuter kan också vara ett avståndsmått, en distans, åtminstone till sjöss. Fyrskeppet Fladen som ligger vid Packhuska- jen (Maritiman) i Göteborg hade en lysvidd på elva minuter (distansminuter). Det låg fram till 1969 förankrat med en 756 meter lång kät- ting vid Fladens grund, som ligger utanför Bua i Halland. Att använda ett tidsbegrepp som längdmått är helt i överensstämmelse med Ein- steins uppfattning att tid är den fjärde dimen-

sionen. Sjöfolk har alltid legat i forskningens siste Athenaren Den

4 tor Rydbergsgatan och Rektorsgatan, slängde lan. Men det är så dags nu. Och när det gäl- ifrån mig cykeln bakom gymnastikflygeln (så ler min skolväg så har jag också insett att där att vaktmästare Olsson inte kunde se det) och fanns många intressanta hus och miljöer som rusade över skolgården, kunde jag hinna in det hade varit värt att studera litet närmare. Jag genom porten innan Olsson drog igen den. har därför så här på ålderns höst och sent om- Tiden mellan 07.44 och 07.55 är exakt 11 sider försökt erinra mig vad jag ouppmärksamt minuter. Jag vet att detta var mitt personliga susade förbi på min färd mot skolan. Mina rekord på sträckan, eftersom jag försökte pressa hågkomster kan kanske också belysa en del av tiden under nio läsår (jag gick om tredje ring) de samhällsförändringar som ägt rum sedan nästan varje morgon, med undantag för dagar mitten på förra seklet. med otjänlig väderlek och sön- och helgdagar samt under skollov. Mission impossible: Funkis i Örgryte Jag bodde 1947, det år då jag började i klass Tid är pengar 15 d på Hvitfeldtska läroverket, i ett radhus Men egentligen är det dumt att cykla den på Daltorpsgatan strax öster om Örgryte nya sträckan det fortaste man kan. Det är bättre att kyrka. Det kostade 38 000 kronor när mina ta det litet lugnt. Det finns nämligen mycket föräldrar köpte det 1944. 38 000 kronor mot- intressant att se på vägen mellan Daltorpsga- svarar 763 000 kronor i 2014 års penningvär- tan och Hvitfeldtska. Men det tyckte jag inte de. Jag skulle föreställa mig att det kostar mer i jag under min tid som elev på läroverket. Min dag. Huset var ett funkishus ritat av arkitekten bestämda uppfattning var att man borde till- Ingrid Wallberg. Hon hade varit elev till den bringa så litet tid som möjligt i skolan, på väg berömde Le Corbusier i Paris. Därav följde att till och från skolan och framför läxböckerna. hon främst ritade funkishus. Le Corbusier var Skolan var det minst viktiga av allt viktigt här i nämligen en av pionjärerna inom funktiona- livet. Egentligen var skolan inte viktig överhu- lismen. Han slog igenom 1925 vid den stora vudtaget. Den var ett nödvändigt ont och ett dumt påfund av dumma vuxna. Jag räknade ut att, om jag i genomsnitt tillbringade en halv- Den fina funkisvillan i hörnet Prytzgatan-Olof timme per dag på väg till och från skolan så Skötkonungsgatan, där major Thorsten Orre, den hade jag slösat bort cirka 750 timmar av mitt berömde afrikaresenären och kanotentusiasten, liv på att ta mig till och från Hvitfeldtska. Och bodde. Ritad av Ingrid Wallberg, och som synes om man använder professor Ian Walkers for- fortfarande i gott skick. mel för att omvandla tid till pengar så motsva- rar detta minst 75 000 kronor. Ian Walker är professor i ekonomi vid Lancaster University Management School så honom kan man lita på. Att omvandla tid till pengar är dock ingen ny tanke. ”Remember that time is money”, skrev Benjamin Franklin, och Antiphon som levde i klassiska Grekland ett par tusen år före Franklin plitade ner: ”The most costly outlay is time.” Fast på grekiska naturligtvis. Med tiden har jag dock kommit på bättre tankar och inser numera att det hade varit bra om jag ägnat litet mer tid och intresse åt sko-

5 arkitektur- och konsthantverksutställningen kom ut och tröstade honom. Hon krävde hel- i Paris. I Sverige fick funktionalismen sitt ge- ler ingen ersättning, varför en till sinnet lättad nombrott genom Stockholmsutställningen förare kunde avvika från olycksplatsen utan att 1930. Vårt radhus hade ett platt tak, vilket är riskera några efterräkningar. fullt normalt för ett hus i funktionalistisk stil. Vårt tak läckte när det regnade, vilket är fullt En utvikning om kanadensare normalt för ett platt tak. Det läckte alltså inte Ingrid Wallberg, som hade ritat vårt hus, var alltid, vilket var bra, utan bara när det regnade. Sveriges första kvinnliga arkitekt. Hon bodde Ibland ringde pappa till plåtslagare Villengren på herrgården Stora Gårda på andra sidan Del- som snällt kom och försökte göra taket tätt sjövägen. Hon hade köpt herrgården tillsam- (mission impossible) och ibland ställde pappa mans med sin make stadsingenjören Albert ut hinkar på vinden när det regnade. Det var Lilienberg år 1921. De skildes 1927, men ett billigare alternativ. Wallberg bodde kvar på Stora Gårda och hade sitt arkitektkontor där. Hon ritade många hus kitektur. hus. Hon blev känd för sin funkisar - kvinnliga arkitekt, hade ritat vårt Ingrid Wallberg, Sveriges första i Örgryte, och de kanske mest kända är rad- husen vid Bångejordsgatan, som var Göteborgs första funktionalistiska bostadsområde. Hon har också ritat den fina funkisvillan i hörnet Prytzgatan-Olof Skötkonungsgatan, där major Thorsten Orre, den berömde afrikaresenären och kanotentusiasten, bodde. Jag har i min ägo hans bok ”Med kanadensare på svenska vatten”, andra upplagan, utgiven av Svenska Kanotförbundet 1973. Den kostade då tio kronor. Orre var för övrigt god vän med den legendariske kanotbyggaren Harry MacFie, som förutom att vara en hejare på att bygga Vår lilla trädgård var omgiven av en ce- kanoter också var en berömd författare, som mentmur som sannolikt inte var gjord av ce- på ett fängslande sätt kunde skildra livet i den ment, utan av något cementliknande material kanadensiska vildmarken, där han tillbringade som hade den egenheten att det sönderföll vid många år som trapper. Efter denna långa me- beröring. Med jämna mellanrum kom en mu- ning, med en huvudsats och ett flertal bisatser, rare och lagade de uppkomna hålen, varefter som min modersmålslärare i realskolan inte nya hål uppstod på de delar av muren som skulle uppskattat och som inte har ett dugg inte hade lagats. En dag råkade en bil backa på med min skolväg att göra, kan vi vända tillbaka muren. Det var en ganska obetydlig stöt och till huset vid Daltorpsgatan. bilen klarade sig från sammanstötningen utan synliga skador, men värre gick det med mu- Manuell betjäning ren. På en sträcka av drygt fem meter föll den Mitt emot vårt hus, på andra sidan gatan, låg en samman och bildade något som mer liknade grönsaksaffär. Den var ganska liten och inrymd en grushög än en mur. En murruin skulle man i husets källare. Ett par hus längre bort låg en kunna säga, eller f.d. mur om man tycker det kortvaruaffär och ännu ett par hus längre bort låter bättre. Föraren klev ur och blev naturligt- fanns ett litet affärscentrum med postkontor, vis förskräckt vid åsynen av denna f.d. mur. ytterligare en kortvaruaffär, ett charkuteri, en Min mamma som varit vittne till katastrofen mjölkaffär och en speceriaffär. Det kan tyckas

6 märkligt att det fanns en särskild mjölkaffär. märkt träfasad med en modern vitrappad hus- Rädslan för att mjölken skulle bli besmittad av kropp därbakom. Efter en tid, när byggnadsreg- kött eller jordiga grönskar gjorde att den lokala lerna blev mindre rigorösa, försvann träfasaden ordningsstadgan förbjöd försäljning av mjölk i och plötsligt stod där kvarterets tjusigaste och butiker som sålde andra livsmedel. Denna be- modernaste villa och gör så än idag. stämmelse avskaffades 1953, eftersom det med Örgryte kyrkogata mynnar i Bögatan som i ökad hygien, färdigförpackad mjölk och kyldis- sin tur leder till Danska vägen. Bögatan har ju, kar inte längre fanns något skäl för förbudet att liksom hela stadsdelen Bö, fått sitt namn efter sälja mjölk ihop med andra livsmedel. På den gården Bö. De flesta stadsdelar i Göteborg har tiden hade man nära till affärer som sålde livets sina namn efter någon gård som legat i trak- nödtorft. Och alla hade manuell betjäning över ten. Bö är samma ord som by och betyder i disk. Den första snabbköpsbutiken i Sverige detta fall gård (Källa: Lindälv, Göteborgs ga- öppnade 1947. Stormarknader med enorma tunamn. Göteborg 1945). Logiskt eller hur? I parkeringsplatser fanns inte. Inte ens IKEA varsin källarlokal i varsitt hus på Bögatan fanns fanns. Det första IKEA-varuhuset öppnades i en skomakare i det ena huset och en cykelrepa- Älmhult 1958. Och mina föräldrar hade inte ratör i det andra. Vi anlitade relativt ofta såväl varit betjänta av stora parkeringsplatser och av- skomakaren som cykelreparatören. Skor skulle lägsna stormarknader. De hade i likhet med de halvsulas och klackas och cyklar skulle ha nya flesta av sina bekanta ingen bil. däck och slangar med mera. På den tiden var Om man fortsätter Daltorpsgatan mot Ör- det gott om skomakare och cykelreparatörer. gryte nya kyrka korsar man Kopparormsgatan. 1947 fanns det cirka 4 500 skomakerier i Sve- Där bodde polisdomare Carl Gustaf Björck. rige och idag har antalet minskat till 800. Men Björck hade en folkilsken foxterrier som tyckte under de senaste åren har antalet ökat igen. En om att bita folk i benen. Mestadels stod den ganska udda reparation fick vår cykelreparatör bakom staketet och skällde, men ibland lycka- göra, då vi hade fått överta fasters rejäla fjäll- des den smita ut och då gällde det att snabbt skidor i massiv hickory. Dessa var nämligen komma därifrån. När man korsat Kopparorms- inte försedda med stålkant och detta ansåg vi gatan kommer man in på Örgryte kyrkogata att fjällskidor måste ha. Vår pappa fann då på och där fanns också en speceriaffär. När den råd och gick med skidorna till cykelreparatö- lades ner någon gång i slutet av 1940-talet ville ren och bad honom förse fasters hickoryskidor den nye ägaren riva huset och bygga ett nytt i med stålkant. Han åtog sig med viss tvekan stället. På den tiden, strax efter andra världskri- detta uppdrag, men eftersom han förutom att get, var det emellertid nästan omöjligt att få ny- reparera cyklar även slipade skridskor på vin- byggnadstillstånd. Däremot kunde man få lov tern, ansåg han sig besitta en viss kompetens att reparera sitt hus. Den nye ägaren kringgick inom området vintersportsutrustning. Han detta problem genom att riva hela huset utom fräste ut skåror på skidornas underkant och fasaden mot gatan som han alltså behöll intakt. fäste med små skruvar ett antal, drygt deci- Därefter byggde han ett helt nytt och modernt meterlånga, stålkanter på skidornas ytter- och hus bakom den gamla fasaden. Han ansåg att innerkanter. Och därmed hade vi fått ett par han genom att behålla en del av det gamla huset riktiga fjällskidor med stålkant runt om. Hur inte hade byggt ett nytt hus utan bara repare- de fungerade på fjället och i slalombacken rat det gamla. Uppenbarligen blev detta något kommer jag dessvärre inte ihåg. udda förfaringssätt godkänt av myndigheterna, eftersom huset fick stå kvar. Resultatet blev dock Danskarnas väg ganska märkligt med en skamfilad och av ålder Om man cyklar vidare kommer man in på

7 Sigfrids Plan, eller Sank- tas som vi sa. 1947 var Sankt Sigfrids Plan änd- hållplats för femmans spårvagn. Där fanns en tennisbana, där jag aldrig såg någon spela, och en stor gräsyta där vi kunde sparka boll. Mitt i spår- slingan där femman vän- de låg en mycket spän- Danska Vägen som fått sitt namn av att den nande byggnad. Den innehöll en bensinstation begagnades av de danska postskjutsarna, som som sålde Shell, en droskstation och en kiosk. inte tilläts fara genom det befästa Göteborg. Ägaren av bensinstationen hade skärmmössa Norge var ju, från 1380 fram till freden i Kiel med mössmärke, elegant jacka, spetsbyxor (en 1814, i union med Danmark, varför trafiken slags ridbyxor) och benläder. På den tiden kör- via Göteborg mellan de båda länderna var de bilförarna in på bensinstationen, vevade ner tämligen livlig. Från början hade vägen en mer rutan och sade: ”Full tank” till stationsägaren, västlig sträckning än idag. Man vet emellertid varpå denne gjorde honnör och fyllde bilens att den nuvarande Danska Vägen fanns 1733, bensintank. Därefter gick han tillbaka till fö- då den beskrevs som en nyanlagd väg ”för de raren bakom den nedrullade sidorutan, gjorde danska resandes bekvämlighet”. Kanske var det honnör och frågade: ”Ska jag kolla oljan?” När danskarna som anlade och underhöll Danska han gjort det, torkade han bilens vindruta med Vägen. Därom tvista de lärde. ett rent sämskskinn. Därefter vände han sig På min tid cyklade vi, eller åtminstone igen till föraren och sa till exempel: ”Det blir jag, inte på Danska Vägens körbana där bi- 30 kronor”, tog emot en femtiokronorssedel, larna gick, utan på den nedsänkta gångväg gick in på sitt kontor och kom sedan tillbaka som går till vänster om vägen. Det gick for- med växeln, gjorde honnör och sade: ”Tack för tare, men var förmodligen till stort förtret för idag.” På den tiden kostade bensinen runt 50 gångtrafikanterna. En hälsoekonomisk kalkyl öre litern. För 30 kronor fick man alltså cirka (hälsomaximering är vår tids ultimata livsmål, 60 liter bensin. I dag får man tre. Under hela varför hälsoekonomi är den förnämsta av alla denna procedur satt bilföraren lugnt och lätt- vetenskaper) av detta vägval borde dock taga i jefullt kvar i bilen, kanske läsandes GT, dock beaktande å ena sidan risken att en cyklist blir icke rökandes, eftersom denna last ej fick ut- påkörd och skadad av en bil på körbanan och övas på bensinstationer. å andra sidan följderna av att en gångtrafikant Denna spännande byggnad med drosksta- eventuellt skulle blir omkullkörd av en cyklist. tion, bensinstation och kiosk var en mycket En sådan kostnads-nyttoanalys torde utfalla till god representant för den nya funkisstilen. Den gångbanecyklandets fördel. Dessutom kan jag var ritad av länsarkitekten Erik Friberger som inte minnas att jag under mina nio år som elev också ritade experimenthusen vid Skillnadsga- på Hvitfeldtska körde omkull någon gångtrafi- tan, de spartanska radhusen vid Munkebäcks- kant på Danska Vägen. gatan och många andra intressanta hus i Göte- borgsregionen. Tyvärr revs den i samband med Full tank! Och kolla gärna oljan! att Sankt Sigfrids Plan byggdes om i mitten Efter Danska Vägen kommer man ut på Sankt av 1950-talet. Stadsbyggnadskontoret ansåg

8 att Fribergers funkisbyggnad var alltför ful för järnvägsbron cyklade man över Mölndalsån. att vara värd att bevara. Det var ett beslut som Denna var en stinkande, bubblande kloak, som ter sig konsekvent mot den bakgrund av den man ville passera så fort som möjligt. Den skif- totala okänslighet för historisk tradition och tade färg beroende på vad industrierna i längre kulturhistoriska värden som de styrande i Gö- upp efter ån släppte ut, luktade apa och räkna- teborg visat under det senaste halvseklet. Östra des som Sveriges mest förorenade vattendrag. Nordstan, Haga, Götaleden/Oscarsleden, TV- På andra sidan ån låg och ligger Liseberg. huset framför Stora Torp, Gröna Gatan är bara 1947 kostade det 50 öre för vuxna och 25 öre ett fåtal exempel på denna okänslighet. Huru- för barn att gå in på Liseberg. Alldeles innan- vida den nya kiosken, som numera inrymmer för entrén, där numera Lisebergteatern ligger, en fiskaffär, är så mycket vackrare än Fribergers låg ett planetarium som dock såldes till USA eleganta funkisbyggnad, kan diskuteras. Dess- det året. Till Liseberg hörde också Rotundan, förinnan hade spårvägen förlängts till Kålltorp, numera ombyggd och omdöpt till Rondo, varför Sankt Sigfrids Plan inte länge var änd- som hade dans för skolungdomar en gång i hållplats för Femman eller Röda linjen som vi veckan. Malte Johnsons orkester spelade dan- sade då. Det finns en skröna sant och svängig storbandsjazz av bästa märke. om stockholmaren som hade Det var för övrigt Annie Precht, med den för fått besked om att han skulle åtskilliga göteborgare välbekanta dansskolan ta den röda vagnen från Drot- på Norra Hamngatan, och Lars Holst som tingtorget. Han stod och vän- invigningsdansade där den 10 januari 1940. tade förgäves på en dylik, ef- Om man var begiven på att dansa så fanns det tersom alla spårvagnarna som ett stort utbud på den här tiden. Varje lördag kom var blå. Men så dum är ordnades det skoldans på något av stadens lä- nog ingen stockholmare. roverk, oftast i en gymnastiksal där man lagt I ena ändan på Fribergers ut stora masonitskivor för att skydda golvet. funkisbyggnad låg en kiosk. Det var nästan alltid dixieland som gällde, och Där kunde man köpa tid- några minnesvärda band var Landala Red Hot ningen Racing (som kom ut Stompers med bröderna Olle och Jörgen Zet- en gång i veckan), Violtabletter, 2-öres AKO- terquist, Bosse Sandells orkester, The Marme- mint eller Alfapastiller med fotbollsbilder. laders och Wild Cats. Det förekom så vitt jag Varje ask med Alfapastiller innehöll en bild minns aldrig sprit på dessa danser. Däremot och kostade 25 öre. På baksidan av varje fot- röktes det flitigt. Boy, Bill, Chesterfield, Lucky bollsbild fanns en kort presentation av spelaren Strike, John Silver och Philip Morris var några med namn, ålder, klubb, yrke och egenskaper av de populäraste cigarettmärkena. ”Har du som spelare. Det vanligaste yrket var brand- kysst någon som rökt Philip Morris?” hette det man. På hemvägen från läroverket stannade jag i reklamen. Ett paket cigaretter kostade unge- ofta till vid kiosken för att handla. Att samla fär 1:50. Men man behövde inte köpa ett helt fotbollsbilder var inte min grej, men tidningen paket. Av vissa märken kunde man köpa lösa Racing var mitt husorgan och jag missade ald- cigaretter också. ”Två lösa Bill, tack.” rig ett nummer av denna. Längre fram på Örgrytevägen låg Lisebergs- När man passerat Sankt Sigfrids Plan for man badet, ett utomhusbad där vi hade simprov varje under den gamla järnvägsbron. Den revs 1966 höst. Vad jag minns bäst från dessa simprov var när man byggde järnvägstunneln och anlade att det var väldigt kallt i vattnet. Mittemot Ligger den nya motorvägen, som effektivt avskärmat ju Svenska Mässan som på den tiden bara hade Göteborgs östra stadsdelar från centrum. Efter två utställningshallar. En A-hall och en B-hall.

9 Cirkus i Lorenbergsparken. Att vara medlem i ett sådant ”gäng” gav hög status och var inte alla förunnat. Efter Götaplatsen återstod den jobbiga backen uppför Viktor Rydbergsgatan och den sista knäckande gångvägen och trappan upp till Rektorsgatan. Sedan var det bara att slänga från sig cykeln, dock utom synhåll för den argusögda vakt- mästare Olsson, rusa över skol- gården för att slinka in genom Funkisbadet på Liseberg porten och halvt medvetslös efter den sista och avgörande I A-hallen tillbringade vi en gymnastiktimme i spurten, släpa sig bort till klassrummet där veckan med att spela handboll. Jag var totalt klasskamraterna redan stod uppställda för av- utan fallenhet för denna sport, vilket medförde marsch till aulan. att jag oftast blev sist uttagen när det skulle Denna färd från Daltorpsgatan 16 till väljas lag. Dessutom hade jag ingen aning Hvitfeldtska läroverket kunde alltså i bästa om vilka regler som gällde, varför jag kunde fall ta elva minuter, samma tid som det bör ta bli avblåst för att jag passade till målvakten, att läsa denna uppsats och då förhoppningsvis sprang för många steg eller knäade bollen, när med viss behållning och kanske med ett igen- jag ansåg detta var den bästa lösningen för att kännande leende. komma ur en knivig situation. Man kan säga att jag exemplifierade termodynamikens andra huvudsats genom öka entropin på planen. Det Håkan Fredén, född 1937, student på Hvit- blev som man kan förstå ingen karriär inom feldtska 1956. Tandläkarexamen Malmö 1962. handbollen för min del. Masterutbildning i folkhälsovetenskap vid Nord- Under min fortsatta färd mot Hvitfeldtska ic School of Public Health i Göteborg. Amanu- passerade jag Korsvägen, svängde in på Södra ens vid Histologiska Institutionen i Göteborg Vägen, uppför Berzeliigatan och över Göta- 1965-1970. Disputerade 1973, docent i histo- platsen. Under gymnasieåren blev Götaplatsen logi senare omvandlad till docentur i pedodonti ett ofta frekventerat tillhåll på frukostraster, vid Odontologiska fakulteten. Biträdande över- håltimmar och även på kvällarna. På dagarna tandläkare och klinisk lärare pedodonti fram till satt man på Stadsteaterns trappa och njöt av 1978. Därefter övertandläkare i tandhälsovård vårsolen. På kvällarna samlades man där för att Jämtlands landsting och sedan tandvårdschef i höra om det fanns något FF (föräldrafritt) eller Älvsborgs läns landsting och slutligen fram till någon hippa på gång. Kärnan i denna samling pensionering forskningsledare vid Centrum för av skolungdomar kallades ”Götaplatsgänget”. Hälso- och Sjukvårdsanalys i Göteborg. Numera Det fanns ytterligare två gäng som konkurre- bosatt i Ystad. Ägnar mig på fritiden åt bildska- rade om förstaplatsen i Tuffhetsligan, nämligen pande och är medlem i Grafik i Väst i Göteborg, Royalgängat som samlade utanför biografen Konstnärscentrum Syd och Centrum för Fotografi Royal och Cirkusgänget som höll till nere vid i .

10 Skollivet förändrades. I Dadda hade jag de En hvitfeldtare minns tre första åren gått i en klass för både flickor och pojkar. I fjärde klass ändrades det och det Väl stärkta av en härlig Boeuf Bourguignon med blev enbart pojkklass, och så fortsatte det ju efterföljande Gustav Adolfsbakelse och kaffe fick senare på Hvitfeldtska. Inte en enda flickelev! höstmötet den 6 november 2014 njuta av Gö- Det var enbart pojkar. Stämningen i klassen ran Palms minnen. Göran tog studenten 1951 och på skolgården blev på något sätt annor- på reallinjen och blev sedan jurist, advokat och bankman. Dessutom är Göran en stor jazzentu- lunda. Förutom att jag bara hade pojkar som siast, gift med Elisabeth som är en av våra mest klasskamrater så kände jag mig också på något internationellt kända jurister (domare m.m.). sätt lite mer vuxen när jag kommit in på Hvit- Göran berättar: feldtska. Jag hade tur och hamnade i en klass där göran palm jag fick många vänner. Några av dem har jag fortfarande kontakt med och några träffar jag Det var roligt att få det här uppdraget men regelbundet – nu efter mer än 70 år! Så åren på också jobbigt! Det är inte så att gamla Hvit- Hvitfeldtska har haft och har stor betydelse feldtare bara minns en massa, han eller hon i mitt liv. Bland mina gamla klasskamrater glömmer också mycket, vilket jag upptäckt finns flera som många av er kanske känner, nu när jag förberett det här lilla kåseriet. Men t. ex. Bengt Alexandersson – Alex – som senare samtidigt har detta arbete gett mig anledning gick latinlinjen när jag gick reallinjen. Vi ses till eftertanke och till funderingar, som jag har regelbundet. Olle Holm, som bor i Skåne se- haft mycket nöje av. dan länge men håller telefonkontakt. Sigvard Eftersom jag håller detta anförande inför Gårdmark, som numer är lantbrukare. Åke tidigare och senare elever i Hvitfeldtska så har Lindegarth, en känd sportprofil. Leif Pettersson jag valt att tala lite om skolminnen och hur (Hammarkrans) alias Pytt. Gunnar Thorén som skolan har påverkat mitt liv sedan jag lämnat jag var klasskamrat med redan i Dadda. Hvitfeldtska. Några av lärarna minns jag särskilt och en Jag skall först försöka berätta lite om skol- hel del historier har tidigare berättats om dem åren och sedan komma in på hur det kan gå i så som det brukas med gamla lärare. På den livet för en gammal hvitfeldtare som tog stu- tiden uppfattade jag dem som mycket kunniga dentexamen 1951 på reallinjen. och oftast skickliga i att undervisa. Jag började skolan när jag var sex år, 1939, Gustaf Ekeroth – Rota kallad – hade vi i tys- och gick då på – ja, gissa var – jo, på Dadda ka och om honom finns det många berättelser. förstås, dvs. Dalida Dahlqvists skola som låg på Den jag minns nu är, när han av någon anled- Kristinelundsgatan. Eftersom familjen bodde ning var misslynt med en elev som var mycket på Berzeliigatan så var det inte så långt att gå. lång, och som skulle på något sätt straffas och Några av mina klasskamrater kände jag sen då sa: ”Böj dig ner din långe räkel så skall jag tidigare. Dadda var en mycket ordentlig och lugga dig!” Om Isidor – Ischen – Johansson med dagens ögon en sträng skola. Jag minns som försökte lära oss franska och Algot Hul- t. ex. att jag vid ett tillfälle fick några örfilar av tén – ”Hultas” med den kända rottingen och fröken och att jag reagerade genom att kissa vaktmästare Olsson som kunde stänga porten på mig. framför näsan på den som kom sent – om dem Så småningom var det dags att söka in till finns mycket att berätta. Hvitfeldtska högre allmänna läroverket för poj- Skoldagarna förflöt vanligen lugnt och utan kar – som det hette då. Och jag kom in 1943. större händelser dag från dag. Till skillnad från

11 idag hade vi lång lunchrast, då de flesta av oss Studentexamen var ett stort spektakel redan stipendiet – till USA för att studera ett år vid Svenska Amerikalinjens Stockholm tillsam- kunde gå hem och äta. Det blev ett litet avbrott 1951 men det firades inte alls så som nu. Vi universitetet i Madison, Wisconsin. Britting- mans med tre norska, två svenska och en dansk och jag hann ibland med att läsa dagens tid- testades och förhördes in i det sista. Muntlig ham var en förmögen amerikansk business- student. Stipendiet skulle senare utökas med ning och inte minst motsvarigheten till dagens tenta var samma dag som examen skulle tas. man som hade fått idén att knyta samman studenter från Finland. Stipendieprogrammet PS i G-P som då var Salon Gahlin. Han spred Det var egentligen en förfärlig ordning, där ungdomar från de skandinaviska länderna fortsatte på samma sätt i 10 år, och varje år sina visdomsord i Handelstidningen – GHT. den som blev underkänd i muntan fick gå ut med amerikanska studenter genom att erbjuda for 10 stipendiater till universitetet i Madison. Det kunde låta till exempel så här: ”Det gäller bakvägen från skolan. de skandinaviska ungdomarna ett års univer- Sedan det ursprungliga programmet tagit slut att ha mod att vara den man är. Och inte tappa I min klass klarade sig lyckligtvis alla och sitetsstudier. har det fyllts på med nya stipendier såväl från modet för att man är den man är.” vi följdes hem av släkt och vänner i mer el- En dag i augusti 1954 for jag så iväg med de skandinaviska länderna som från USA. Till- Många av oss var aktiva i skolföreningar av ler mindre fantasifulla ekipage. Själv blev jag sammans utgör vi nu en grupp på fle- olika slag: litterära, idrottsliga, och några mer skjutsad på en ballongprydd flakcykel av min ra hundra personer som har bildat en eller mindre politiska. Själv var jag ordförande bror Arnold, som tagit studenten på Hvitfeldt- förening som ordnar en stor samman- en tid i den radikala gymnasistföreningen Ar- ska 1947. Också min pappa gick med i det komst – convention – en gång om bitrer. lilla studentföljet. Han hade tagit studenten på året. Den äger rum i de olika skan- Överhuvudtaget uppfyllde skolan mycket Hvitfeldtska år 1914. dinaviska länderna och i Madison, av vår tid. Vi levde ju under efterkrigstiden Wisconsin efter ett rullande schema. och det fanns inte så mycket att välja på för Ja, så var skolåren slut Vi delar också ut stipendier till skan- skolungdom i Göteborg. Vi gick på skolteater och vad skulle jag göra sen?? dinaviska och amerikanska studenter där skolorna hade abonnerat föreställningar Jag hade på ett sent stadium i skolan fattat ett på ett år eller kortare tid. på Stadsteatern. Skolkonserter erbjöds på visst intresse för ekonomi och handel, och där- Det säger sig självt att det blev en Konserthuset. Vi gick på matinéer på biogra- för blev ett naturligt steg att gå ett år på Göte- stor upplevelse att vara ett helt år i fen Göta m. fl. – matinéerna kostade inte så borgs handelsinstitut som ju inte låg långt bort USA. Brittinghams var mycket gene- mycket. Och så skoldanserna förstås!!! Vem från Hvitfeldtska. Det blev ett mycket matnyt- rösa och ville att vi skulle delta aktivt glömmer dessa tillställningar i gymnastiksalen tigt år för mig, mest kanske genom undervis- i studentlivet. Allt var betalt så, det dit flickor och pojkar från andra skolor kom ningen i handelsrätt som inspirerade mig till var bara för oss att sköta studierna för rätt tafatta dansövningar. Vi spelade också fortsatta studier i juridik. ordentligt och samtidigt umgås med en del fotboll på Heden och på vintrarna åktes Men vilket universitet skulle jag välja? Det nya vänner. Det är nu 60 år sedan skridskor på Heden eller Näckrosdammen. Ut- blev därför att, som Wennerbergs jag kom dit första gången och jag har landsresor förekom nästan inte men skidresor Glunten sjunger, ”Uppsala är bäst”! fortfarande flera amerikanska vänner till närliggande skidorter ordnades av skolan. Men före Uppsala blev det ett år i ”lum- från den tiden som jag håller konti- Vi levde i en skyddad värld och följde inte pen” i Linköping. En lärorik och nyttig tid nuerlig kontakt med och som jag har så mycket med vad som hände runt omkring som också gav mig många vänner från olika hälsat på senare och som också har oss. Ingen TV, knappt någon radio. Det vi viss- delar av landet. Jag tycker att det är beklagligt varit i Sverige. te som vi inte lärde oss i skolan var det vi hörde att dagens unga pojkar och flickor inte kan få Året i USA gav mig också möjlig- av de vuxna och det vi läste i tidningarna. Men motsvarande möjligheter. het att på påsklovet ta mig ner till ingen som växte upp i Göteborg kunde undgå Uppsala och studentlivet förtjänar egentli- Mexico, där en bror till min pappa att höra talas om Torgny Segerstedt och be- gen sitt eget kapitel. Det är intryck och upp- bodde med sin familj. Jag visades runt undra honom. levelser som jag har burit med mig resten av i Mexico City och i omgivningarna Att välja linje till gymnasiet var inte på långa livet. De fria studierna, livet på studentnatio- och häpnade över alla för mig tidigare vägar så komplicerat som det verkar vara idag nerna, de många nya vännerna. Ja, allt var nytt okända kulturskatter. med alla alternativ som finns. Vi hade bara att och annorlunda för mig när jag kom till Upp- Så tillbaka till Uppsala med stu- välja mellan latinlinjen och reallinjen. Jag valde sala 1953. dier och nationsliv. Jag tillhörde Gö- reallinjen som innehöll fysik, kemi och mate- Men redan 1954 gjorde jag ett avbrott i teborgs nation och var mycket aktiv matik, men jag smög också in filosofi i de sista Uppsalavistelsen. Jag hade fått ett fantastiskt Göran och Elisabeth utanför där. Bland annat var jag klubbmästare ringarna. förmånligt stipendium – det s. k. Brittingham- Preservation Hall i New Orleans. ett år. Det var mycket roligt och tog

12 idag hade vi lång lunchrast, då de flesta av oss Studentexamen var ett stort spektakel redan stipendiet – till USA för att studera ett år vid Svenska Amerikalinjens Stockholm tillsam- kunde gå hem och äta. Det blev ett litet avbrott 1951 men det firades inte alls så som nu. Vi universitetet i Madison, Wisconsin. Britting- mans med tre norska, två svenska och en dansk och jag hann ibland med att läsa dagens tid- testades och förhördes in i det sista. Muntlig ham var en förmögen amerikansk business- student. Stipendiet skulle senare utökas med ning och inte minst motsvarigheten till dagens tenta var samma dag som examen skulle tas. man som hade fått idén att knyta samman studenter från Finland. Stipendieprogrammet PS i G-P som då var Salon Gahlin. Han spred Det var egentligen en förfärlig ordning, där ungdomar från de skandinaviska länderna fortsatte på samma sätt i 10 år, och varje år sina visdomsord i Handelstidningen – GHT. den som blev underkänd i muntan fick gå ut med amerikanska studenter genom att erbjuda for 10 stipendiater till universitetet i Madison. Det kunde låta till exempel så här: ”Det gäller bakvägen från skolan. de skandinaviska ungdomarna ett års univer- Sedan det ursprungliga programmet tagit slut att ha mod att vara den man är. Och inte tappa I min klass klarade sig lyckligtvis alla och sitetsstudier. har det fyllts på med nya stipendier såväl från modet för att man är den man är.” vi följdes hem av släkt och vänner i mer el- En dag i augusti 1954 for jag så iväg med de skandinaviska länderna som från USA. Till- Många av oss var aktiva i skolföreningar av ler mindre fantasifulla ekipage. Själv blev jag sammans utgör vi nu en grupp på fle- olika slag: litterära, idrottsliga, och några mer skjutsad på en ballongprydd flakcykel av min ra hundra personer som har bildat en eller mindre politiska. Själv var jag ordförande bror Arnold, som tagit studenten på Hvitfeldt- förening som ordnar en stor samman- en tid i den radikala gymnasistföreningen Ar- ska 1947. Också min pappa gick med i det komst – convention – en gång om bitrer. lilla studentföljet. Han hade tagit studenten på året. Den äger rum i de olika skan- Överhuvudtaget uppfyllde skolan mycket Hvitfeldtska år 1914. dinaviska länderna och i Madison, av vår tid. Vi levde ju under efterkrigstiden Wisconsin efter ett rullande schema. och det fanns inte så mycket att välja på för Ja, så var skolåren slut Vi delar också ut stipendier till skan- skolungdom i Göteborg. Vi gick på skolteater och vad skulle jag göra sen?? dinaviska och amerikanska studenter där skolorna hade abonnerat föreställningar Jag hade på ett sent stadium i skolan fattat ett på ett år eller kortare tid. på Stadsteatern. Skolkonserter erbjöds på visst intresse för ekonomi och handel, och där- Det säger sig självt att det blev en Konserthuset. Vi gick på matinéer på biogra- för blev ett naturligt steg att gå ett år på Göte- stor upplevelse att vara ett helt år i fen Göta m. fl. – matinéerna kostade inte så borgs handelsinstitut som ju inte låg långt bort USA. Brittinghams var mycket gene- mycket. Och så skoldanserna förstås!!! Vem från Hvitfeldtska. Det blev ett mycket matnyt- rösa och ville att vi skulle delta aktivt glömmer dessa tillställningar i gymnastiksalen tigt år för mig, mest kanske genom undervis- i studentlivet. Allt var betalt så, det dit flickor och pojkar från andra skolor kom ningen i handelsrätt som inspirerade mig till var bara för oss att sköta studierna för rätt tafatta dansövningar. Vi spelade också fortsatta studier i juridik. ordentligt och samtidigt umgås med en del fotboll på Heden och på vintrarna åktes Men vilket universitet skulle jag välja? Det nya vänner. Det är nu 60 år sedan skridskor på Heden eller Näckrosdammen. Ut- blev Uppsala därför att, som Wennerbergs jag kom dit första gången och jag har landsresor förekom nästan inte men skidresor Glunten sjunger, ”Uppsala är bäst”! fortfarande flera amerikanska vänner till närliggande skidorter ordnades av skolan. Men före Uppsala blev det ett år i ”lum- från den tiden som jag håller konti- Vi levde i en skyddad värld och följde inte pen” i Linköping. En lärorik och nyttig tid nuerlig kontakt med och som jag har så mycket med vad som hände runt omkring som också gav mig många vänner från olika hälsat på senare och som också har oss. Ingen TV, knappt någon radio. Det vi viss- delar av landet. Jag tycker att det är beklagligt varit i Sverige. te som vi inte lärde oss i skolan var det vi hörde att dagens unga pojkar och flickor inte kan få Året i USA gav mig också möjlig- av de vuxna och det vi läste i tidningarna. Men motsvarande möjligheter. het att på påsklovet ta mig ner till ingen som växte upp i Göteborg kunde undgå Uppsala och studentlivet förtjänar egentli- Mexico, där en bror till min pappa att höra talas om Torgny Segerstedt och be- gen sitt eget kapitel. Det är intryck och upp- bodde med sin familj. Jag visades runt undra honom. levelser som jag har burit med mig resten av i Mexico City och i omgivningarna Att välja linje till gymnasiet var inte på långa livet. De fria studierna, livet på studentnatio- och häpnade över alla för mig tidigare vägar så komplicerat som det verkar vara idag nerna, de många nya vännerna. Ja, allt var nytt okända kulturskatter. med alla alternativ som finns. Vi hade bara att och annorlunda för mig när jag kom till Upp- Så tillbaka till Uppsala med stu- välja mellan latinlinjen och reallinjen. Jag valde sala 1953. dier och nationsliv. Jag tillhörde Gö- reallinjen som innehöll fysik, kemi och mate- Men redan 1954 gjorde jag ett avbrott i teborgs nation och var mycket aktiv matik, men jag smög också in filosofi i de sista Uppsalavistelsen. Jag hade fått ett fantastiskt Göran och Elisabeth utanför där. Bland annat var jag klubbmästare ringarna. förmånligt stipendium – det s. k. Brittingham- Preservation Hall i New Orleans. ett år. Det var mycket roligt och tog

13 mycket tid. I Uppsala fanns också Juvenalor- blev två härliga år med resor runt i landska- den som jag kom med i och som hade sina fan- pet och minnesvärda kräftfisken och kalas med tastiska stunder. Flera gamla hvitfeldtare hade nämndemän. Jag har aldrig ångrat att jag sökte haft samma idé som jag och skrivit in sig på mig utanför Göteborg med omnejd under Göteborgs nation, däribland Dellborgare, Ma- dessa två år. Det var verkligen ett bra tillfälle rio Bergström, Anders Stendahl, Lars Wigart att se en annan del av Sverige. och Anders Ljung. Men sen blev det Göteborg igen. Jag bör- Studierna avancerade i god takt och sista jade på en advokatbyrå och blev ledamot av tentan var i processrätt, där jag skulle upp advokatsamfundet men lockades snart över i muntan den 21 mars 1959. Vi var två som till Götabanken och flyttade till Helsingborg skulle upp tillsammans och var lika nervösa några år för att sedan komma tillbaka till Göte-

bägge två. Nervösa dels för egen del men också borg och strax därpå lämna banken för arbetet för den andras. Men till stor lättnad klarade vi som ekonomidirektör på ESAB. Där var jag oss båda bra. Och då gick vi direkt på Gillet under många intressanta år och fick inblick i och firade vår tenta och förlovning – Elisabeth hur ett stort bolag med ett fyrtiotal utländska och jag. dotterbolag sköttes. Det blev många resor och På den tiden fanns det gott om tingsplatser, bolagsstämmor utomlands. Vi hade kontor i och det var mycket vanligt att man började sitt bl. a. Brasilien, Kina, USA och i flera europe- juridiska arbetsliv som tingsnotarie. Jag ham- iska städer. Min chef var Åke Ahlström, som nade i Kristinehamn med en på många sätt var en synnerligen god ledare och blev en god osannolik men skicklig häradshövding, Ivar vän som fortfarande bor i Göteborg inte långt Hessius, som chef. härifrån. Värmland kände jag inte alls till, men det Med denna erfarenhet i bagaget blev min

14 mycket tid. I Uppsala fanns också Juvenalor- blev två härliga år med resor runt i landska- nästa utmaning att bli utlandschef på Handels- direktionsplanet och hotat någon personal. den som jag kom med i och som hade sina fan- pet och minnesvärda kräftfisken och kalas med banken i Göteborg och så småningom region- Jag avslutade min bankmannatid som VD för tastiska stunder. Flera gamla hvitfeldtare hade nämndemän. Jag har aldrig ångrat att jag sökte bankchef i Skåne och vice VD i Handelsban- då nystartade Handelsbankens Fonder AB i haft samma idé som jag och skrivit in sig på mig utanför Göteborg med omnejd under ken. Stockholm. Göteborgs nation, däribland Dellborgare, Ma- dessa två år. Det var verkligen ett bra tillfälle Man kan se här att mina intressen hela ti- Sedan jag pensionerats från banken har det rio Bergström, Anders Stendahl, Lars Wigart att se en annan del av Sverige. den rört sig kring ekonomi och handel. Intres- blivit mycket resor med familjen. Jag läste in och Anders Ljung. Men sen blev det Göteborg igen. Jag bör- sen som började komma fram redan under de några betyg i franska på univer- Studierna avancerade i god takt och sista jade på en advokatbyrå och blev ledamot av sista åren i Hvitfeldtska. sitet och har sedan varit mycket i Frankrike. tentan var i processrätt, där jag skulle upp advokatsamfundet men lockades snart över Arbetet på banken i Malmö var intensivt med Bland annat bodde vi ett tag i Strasbourg där i muntan den 21 mars 1959. Vi var två som till Götabanken och flyttade till Helsingborg många lokalkontor och stark konkurrens med Elisabeth då arbetade på Europadomstolen. skulle upp tillsammans och var lika nervösa några år för att sedan komma tillbaka till Göte- de andra stora bankerna. Allt gick lugnt och Ja, så kan det gå för en pojke som skrevs bra till fram till en dag, då en man tog sig upp in på Hvitfeldtska vid 10 års ålder. När jag till det våningsplan där jag hade mitt kontor. förberett detta kåseri har jag tänkt mycket på Han ville prata med mig och släpptes in. På hur avgörande skolåren varit för mig. Jag har den tiden var det inte några särskilda säker- levt mig in i atmosfären igen och kommit ihåg hetsanordningar i banken utom i banksalen. lärare, klasskamrater, utantilläxor och mycket När mannen kommit in på mitt kontor visade annat. Det har varit ett rent nöje att få tillfälle han en pistol och krävde ett antal miljoner att tänka tillbaka på skoltiden. kronor i lösen. Han sa också att han lagt ut Jag vill avsluta med en vers som jag hittade i sprängladdning i banken och pekade på några Gamla Hvitfeldtares Årsbok 2001. Den är för- personer på Stortorget och sa att de var hans fattad av Bengt G Tamfeldt som var student medhjälpare. 1951, samma år som jag. Jag satte på högtalaren på telefonen så att han kunde höra vad som sas och så ringde jag ”Jag hyllar skolan som gav lärdom för livet vår administrative chef och sa att han skulle Sigillets sanning – rosor utur törnens krans handla efter de rutiner vi hade om något inträf- Att ej ge tappt, att ej ta någonting för givet fade på banken. Inom några ögonblick hörde Att ha respekt för sanningen var den än fanns jag hur personalen hastig utrymde banken. Så Visst har vi glömt en mängd av allt vi lärde där satt jag ensam med denne man. Polisen var Men rosen lever djupt i själens dolda skikt naturligtvis underrättad och stod i förbindelse Man själv vet knappast om den. med mig genom högtalartelefonen. Men den blev av värde. Mitt i detta spända läge ringer det i telefo- Ett skiljande av vad som är och inte är av vikt Och säkert har den format våra liv på längre sikt.” nen och det är min bror som ringer från Här- bägge två. Nervösa dels för egen del men också borg och strax därpå lämna banken för arbetet nösand och hade hört om händelsen i radio. Är för den andras. Men till stor lättnad klarade vi som ekonomidirektör på ESAB. Där var jag det sant? frågar han. Ja, säger jag. Men det är ju oss båda bra. Och då gick vi direkt på Gillet under många intressanta år och fick inblick i livsfarligt! säger han. och firade vår tenta och förlovning – Elisabeth hur ett stort bolag med ett fyrtiotal utländska Så småningom löste sig situationen och och jag. dotterbolag sköttes. Det blev många resor och min kidnappare blev tagen av polisen, när vi På den tiden fanns det gott om tingsplatser, bolagsstämmor utomlands. Vi hade kontor i enligt polisens anvisningar gått ut från banken och det var mycket vanligt att man började sitt bl. a. Brasilien, Kina, USA och i flera europe- tillsammans och var på väg mot den utlovade Göran Palm, juridiska arbetsliv som tingsnotarie. Jag ham- iska städer. Min chef var Åke Ahlström, som penningsumman och en bil som han begärt. student 1951 på nade i Kristinehamn med en på många sätt var en synnerligen god ledare och blev en god Det var en hemsk upplevelse som jag inte vill reallinjen. Jurist, osannolik men skicklig häradshövding, Ivar vän som fortfarande bor i Göteborg inte långt vara med om igen. Det gav också upphov till advokat och Hessius, som chef. härifrån. utökade säkerhetsåtgärder på bankerna för det bankman. Foto: Värmland kände jag inte alls till, men det Med denna erfarenhet i bagaget blev min var första gången som någon kommit upp på Ulf GH Malmsten.

15 Roys kungarike

På Sibyllegatan 24 i Stockholm ligger ett ganska vanligt Östermalmshus, men med några allde- les ovanliga skyltfönster mot gatan. Där finns till exempel sju Guldbaggar på rad, och ibland kan man hitta fronten på en spårvagn i naturlig storlek i fönstret bredvid. Dörren mellan fönstren leder in till Roy Anderssons hemliga värld. Årsbo- kens utsända Björn Vingård tittade in.

björn vingård att det är Roy Andersson som ligger bakom bil- En trappa upp i huset på Sibyllegatan har Roy derna i en alldeles egen skildring av Sverige och Andersson sitt kontor. Det är mycket stort och svenskarna. mycket stökigt – fyllt av papper, böcker, tom- flaskor, kläder, manuskript, skisser till filmsce- Det mesta kommer till i huset på Sibyllegatan. nerier, fotografier och en hel del annat. I en Filmerna görs i två studior där all dekor byggs bokhylla står en liten terrakottaskulptur av ett upp, tillverkad på plats. Går man runt känner naket par i en öm omfamning, tydligt inspire- man igen rekvisita från långfilmerna. Klipp- rad av Auguste Rodins ”Kyssen”. Skulpturen är ning och allt efterarbete görs numera också i signerad Roy A -61, som då gick i tredje ring huset, och det är ytterst sällan Roy Andersson på latinlinjen. och teamet lämnar sin egen värld.

– Teckning var nog mitt största intresse i sko- – Jag tycker inte om att filma på plats, säger lan, säger Roy. Jag hade två jättebra lärare, han. Då har jag inte full kontroll. Gösta Skyle och Laila Jäger, och jag utveck- lades verkligen under gymnasietiden. Jag fick Men av detta höll det på att bli ingenting. högsta betyg, men det jag gjorde då har haft mycket större betydelse än så. Jag tecknar varje Roy Andersson växte upp på Övre Hallegatan scen i mina filmer när jag planerar dem – och på Hisingen, i skuggan av Ramberget. När det har naturligtvis viktigt för slutresultatet. han som elvaåring byggde lådbilar tillsammans med sina kompisar visade han sig på styva li- Det är en spännande tanke. Att där uppe i nan och körde först nedför Ramberget, och i teckningssalen ovanför ”Bamba” på Hvitfeldt- kurvan där smeden byggt ett rejält järnstaket ska HAL för gossar finslipades talangen hos en brakade han i vansinnesfart rakt in det och allt av världens största nu levande filmskapare. blev svart.

– Så var det, säger Roy. Jag är väldigt glad över När han kvicknade till stod underbenet rakt ut det och trodde ett tag att jag skulle bli bild- i nittio graders vinkel och fick sedan ligga i gips konstnär, men så blev det ju inte. under nästan ett år. Nej, det blev film i stället. Men knappast nå- gon har som Roy Andersson använt ljuset och – Det var svårt att sköta eftersom vi inte hade bildkompositionen på ett så personligt och något varmvatten. Vi fick koka allt vatten och egensinnigt sätt som han. Man ser omedelbart snålade därför med det ibland.

16 ”En kärlekshistoria”, Roy Anderssons långfilms- debut från 1970, blev en stor framgång i många länder. Filmen vann IWG Golden Plaque vid Berlins filmfestival, Journalisternas specialpris samt nominerades till Guldbjörnen. Foto: Studio 24.

17 Roy var förstås glad att han överlevde lådbils- att läsa upp under sommaren. racet men förbannad på att konvalescensen tog Roy insåg att musiken tog för lång tid och slu- så lång tid. Han kom ett år efter sina kompisar tade i bandet, tonade ner jobbet på G-P och men krånglade sig sedan in på Lundby Sam började i stället läsa läxorna. från femte klass i folkskolan. – Jag anser att gymnasiet antagligen är den job- Hans pappa hade potatislager och var kom- bigaste tiden i en människas liv. Att på så kort munist och hans mamma var hemmafru. På tid lära sig så mycket i så många olika ämnen Lundby Sam mötte han elever med en annan samtidigt är en jätteutmaning, och det gäller bakgrund. fortfarande anser jag.

– Jag tyckte det var spännande att få nya be- Men det gick bra för Roy, han satsade på sko- kantskaper med helt andra erfarenheter. En del lan och gillade tiden i gymnasiet. kom till och med från Örgryte. – Vi hade många bra lärare, till exempel Gun- Roy jobbade extra på Göteborgs-Postens re- nar Ahlborn i franska, Ture Gårdmark i tys- sultattjänst, ett slags manuellt Google dit lä- ka, Harry Erkell i latin, Torsten Hegerfors i sarna kunde ringa och få de senaste resultaten historia och Bertil Ambjörnsson i svenska. från Allsvenskan och travet. Jobbet finansiera- Hegerfors hade en intressant romantisk och de bland annat avbetalningsköpet av en trom- nostalgisk historiesyn som jag inte alls delade bon från Waidele som blev inträdesbiljetten och Ambjörnsson var en ung och entusiastisk till nybildade Red Onion Jazz Band. Roy hade presentatör av den svenska litteraturhistorien. aldrig spelat trombon, men trumpeten var re- dan upptagen av ”Dodde” Broberg, så det var Den som ännu tidigare öppnat Roy Andersson bara att hugga i. ögon för litteraturen var Siv Westermark på Lundby Sam. Hon kom senare till Hvitfeldts- – Vi spelade en del på skoldanserna på Lund- kas lärarkår som Siv Ström. by Sam, och en gång ställde vi faktiskt upp i Göteborgs jazzfestival. Jag tror att vi kom sist, – Hon introducerade oss för litteraturen, bland Magnecylia vann. annat Selma Lagerlöfs noveller. När vi kom till Hjalmar Söderberg blev jag helt fascinerad och Inte minst på grund av jazzen och resultat- beställde hans samlade verk på avbetalning på tjänsten blev kanske inte betygen fantastiska, ett antikvariat. Jag var säker på att jag skulle Men så dåligt kunde det inte ha gått, för de bli författare! räckte i alla fall till att komma in på Hvitfeldt- ska där Roy Andersson gjorde entré hösttermi- Författardrömmen ersatte drömmen att bli nen 1959. Han började på latinlinjen i klass ingenjör och uppfinnare, en dröm som över- L I4 a, halvklassisk gren. gavs efter några mindre framgångsrika försök att tillsammans med kompisen Morgan Claes- – Jag upptäckte med en gång att vi som kom son uppfinna en perpetuum mobile. Förfat- från skolorna i förorterna låg långt efter dem tardrömmen tonades dock också ned efter att som gått realskolan på Hvitfeldtska, ett år un- G-P antagit två korta noveller av Roy Anders- gefär skulle jag säga. Tyvärr drog jag inte så son i Hjalmar Söderbergs anda, men utan att stora slutsatser av det direkt utan körde i både de väckte någon vidare uppmärksamhet. tyska och latin i första ring. Men det var enkelt

18 ”Sånger från andra våningen” kom år 2000 som nummer 1 i Roy Anderssons trilogi. Filmen fick fem guldbaggar och vann Jurypriset i Cannes. Foto: Studio 24.

19 Bland annat påverkad av sin pappa var Roy stens ungdomsgård på Hisingen, där han Andersson kommunist under tiden han gick gjorde sina första kontakter med den nya film- på Hvitfeldtska. Hur gick det? vågen som drog över världen. Roy Andersson såg Vittorio de Sicas ”Cykeltjuven” och var – Jag tycker att det funkade bra. Jag var radikal sedan fast. och gillade Kommunistisk ungdom, bland an- nat för att de ordnade dans på långfredagen. – Det är självklart att jag blev påverkad. Vi En mycket kort tid var jag faktiskt också med som var unga då levde ju mitt i filmens abso- i Folkpartiets ungdomsförbund, men återgick luta guldålder. Epoken John Wayne var över sedan till utgångsläget. Jag agiterade inte alls, och ersattes av den nya vågen från Ryssland, men stod för min uppfattning. Den yttrade sig Tjeckoslovakien, Polen, Italien och Frankrike. bland annat i att jag aldrig köpte skolmössa Jag var fascinerad och inspirerad och jag visste och tyckte att firandet på Gustaf Adolfsda- från och med då att jag ville göra film. gen var larvigt med marscherande och fåniga sånger. Som bekant blev det så också. 1968 kom do- kumentärfilmen ”Den vita sporten”, där både – Jag fick en bästa vän i skolan, som jag fort- Roy och Bo Widerberg ingick i teamet. Filmen farande umgås med, som heter Claes Åberg. handlade om kravallerna i samband med ten- Han är professor i dag och har doktorerat i nismatchen i Båstad mellan Sverige och Rho- både fysik och filosofi. En annan trevlig kille desia. Den ledde till det nystartade Svenska var Jan Rösman, duktig 100-meterslöpare. Filminstitutets regilinje, där Roy kom in som tjugofyraåring. Roy Andersson bodde kvar på Hisingen under Resten är filmhistoria. skoltiden och vandrade upp på berget till sko- lan nerifrån Götaplatsen. Nästan varje morgon Roy Andersson lagerkransades 2001 som he- såg han rektor Tage Wikström med fru Estrid dersdoktor vid Göteborgs universitet, inte vid armen göra samma promenad. många hundra meter från sin gamla skola.

– De såg ut som ett spökpar, säger Roy. Så stela Och på Sibyllegatan i Stockholm dammar och nästan skräckinjagande. rekvisitan i väntan på en ny film som Roy just börjat projektera. Den ska heta ”Om det Man anar en förebild till några figurer i hans oändliga” (”On Infinity”) och Roy har satt upp filmer. skisserna till de fem första scenerna på väggen. Snyggt ritade med färgkrita. Våren 1963 tog Roy Arne Lennart Anders- Det skulle magister Skyle ha gillat. son studenten med bra betyg, men utan att en enda gång ha besökt ”Bamba”. Björn Vingård tog studenten på allmänna lin- jens språkliga gren den 20 april 1964. Han har – Jag tyckte det luktade äckligt ända ut i kor- sedan dess verkat som journalist och författare, ridoren, så jag och tre kompisar gick varje dag bland annat som chefredaktör för ett stort antal i stället till en fik som hette ”Poseidon” och åt. av Bonniers tidskrifter, bland andra Damernas Jag finansierade besöken med pengarna från Värld, Sköna hem och Resumé. Han har utgivit extrajobbet på G-P. två skönlitterära böcker på Piratförlaget och ett antal fackböcker. Björn Vingård och Roy Anders- Under hela skoltiden besökte han ofta Jätte- son hade aldrig träffats innan intervjun gjordes

20 ”Du levande” från 2007, film nummer 2 i trilogin. Filmen vann guldbaggen för årets bästa film och manuskript 2007. Filmen vann även Nordiska rådets filmpris. Foto: Studio 24.

21 den 3 september; de hade heller inga minnen av rade på tillvaron. Den senare tilldelades – som varandra från skoltiden. Men det var mycket som första svenska film – Guldlejonet vid Film- förenade och vid en avslutande rejäl whisky be- festivalen i Venedig 2014. Filmen har också stämde de sig för att snarast ses igen. nominerats som Sveriges bidrag till kategorin bästa icke engelskspråkiga film vid Oscarsut- delningen 2016. Källa: Wikipedia

Vägen till en Oscar I september 2015 utsåg Svenska filminstitutet Roy Anderssons film En duva satt på en gren och funderade på tillvaron till Sveriges bidrag i kategorin bästa icke engelskspråkiga film • Nu återstår ännu en gallring: Den ameri- kanska Oscarsjuryn utser fem bidrag i ka- tegorin bland bidragen från hela världen. Dessa fem tävlar sedan på Oscarsgalan den 28 februari 2016. • Senast en svensk film vann en Oscar i den här kategorin var 1983 då Ingmar Berg- Detta är Roy man vann priset med ”Fanny och Alexan- Roy Arne Lennart Andersson, född 31 mars der”. 1943 i Göteborg, är en svensk filmregissör, • Det är fjärde gången som Roy Andersson manusförfattare, filmproducent och reklam- har en chans att vinna en Oscar. Hans filmare. Han tog studenten på Hvitfeldtska filmer En kärlekshistoria (1971), Sånger våren 1963 och lämnade då L IV4 a. Roy An- från andra våningen (2001) och Du le- dersson blev hedersdoktor vid Göteborgs uni- vande (2008) har valts ut av Svenska film- versitet 2001. Roy Andersson slog igenom som institutet men inte gått vidare till finalen. långfilmsregissör med ungdomsskildringen En kärlekshistoria (1970) och följde upp med – I år tror jag att jag har bra chans, säger Roy det existentiella dramat Giliap (1975). Under Andersson. Kategorin har förändrats och nu många år ägnade sig Andersson framförallt åt letar Oscarsjuryn efter filmer som snarare är reklamfilm. I de korta reklamfilmerna utveck- konstnärligt utmanande än klassiskt kommer- lade han ett bild- och berättarspråk baserat siella. Hollywood håller på att förändras – och på långa tagningar i helbild, ett slags tablåer. då passar jag in. Detta filmspråk blev det karaktäristiska för de Källa: Dagens Nyheter egensinniga och uppmärksammade filmerna i den trilogi av långfilmer som han gjorde under 2000-talet. I afton dans Den första filmen i trilogin är Sånger från RED ONION JAZZ BAND (1960-61) andra våningen (2000). Den vann bland an- ”På Lundby Sam träffade jag andra musikanter nat fem Guldbaggar och jurypriset i Cannes. via en marschorkester. Den viktigaste kontak- De följande filmerna i trilogin är Du levande ten var Roy Andersson som spelade trombon. (2007) och En duva satt på en gren och funde- Han var intresserad av jazz och vi bodde åt

22 ”Jag kan ta ölen!”

”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” från 2014 blev den tredje och avslutande filmen i trilogin. Den tilldelades guldlejonet vid filmfestivalen i Venedig 2014. Filmen har också nominerats som Sveriges bidrag till kategorin bästa icke engelskspråkiga film vid Oscarsutdelningen 2016. Foto: Studio 24

23 samma håll. Roy hade kompisar i området där 2007 ”Du levande” spelar den traditionella jaz- han bodde, runt Jättestens ungdomsgård, och zen en viktig roll. vi började öva där och på skolan. Under vårter- minen 1960 bildades en orkester som kom att Björn Samuelssons faster Alva Björk (känd kallas Red Onion Jazz Band. Jag vet inte vem tennisspelare på elitnivå på 1930-40-talet) bär som hittade på namnet, kanske var det Roy. skulden till namnet. ”Ni kan väl kalla er Röd- För mig kändes det väldigt skönt att få en för- lökarnas Svänggäng” tyckte faster Alva… ankring med musiken på hemmaplan. Orkes- tern repade regelbundet i en lokal (nu riven) Man ordnade en ”reunion” då bandet spelade som hade anknytning till en estnisk förening Petite Fleur för Roy Andersson i TV-program- och som låg nära Åbogårdens fotbollsplan – met ”Här är ditt liv” den 9 oktober 2010 med Sannegårdshamnen.” Berättat av trumpetaren Ole Bundgaard trumpet (Leif Sivertsson över- Leif Sivertsson. gick tidigt till klarinett och är en av de bästa i New Orleansgenren), Björn Samuelsson Bandet hade från början följande medlemmar: klarinett, Hans Taremark piano, Juha Plunt Leif Sivertsson trumpet, Björn Samuelsson kla- bas och Urmas Plunt trummor. Den ordina- rinett, Roy Andersson trombon, Sture Olofs- rie banjoisten Sture Olofsson kunde inte spå- son banjo, Hans Taremark piano, Juha Plunt ras utan ersattes av Jan Börjesson (gitarrist i bas och Urmas Plunt trummor. Se även LOW 60-talspopbandet Supermen). Ringrostighe- DOWN JAZZ BAND! (Hänvisar till boken ten var påtaglig men det var ju en kul grej! ”Down by the riverside”, se källa nedan.) Red Onion Jazz Band spelade regelbundet på Bandet finns dokumenterat på en CD från en Källarklubben på Övre Djupedalsgatan. Mu- jazztävling på Vasa 1961 och på en privat CD sammanställd av Urmas Plunt. Källa: Ingemar Wågerman, ”Down by the riverside – den traditionella jazzen i Göteborg med omnejd”, ut- given 2009.

Delar av Red Onion Jazz Band på skoldans på Lundby Sam våren 1961(?). Björn Samuelsson, Leif Sivertsson, Roy Andersson och troligen Hans Taremark.

siken var mest Barber-Bue-Lewis-inspirerad. I Roy Anderssons kritikerrosade långfilm från

24 huvudinfarten, medan vi bodde alldeles utan- Mitt femtiotal för staketet vid de bortre grindarna, som vette åt Skogomehållet. Ragnar Sjögrens berättelse i årsboken 2012 väckte minnen från min egen skoltid. Först och främst blev jag litet brydd av hans ständiga ”Du blev utskriven, diffusa referenser till ”Hisingen”. Det var väl i för sig korrekt som beskrivning, men det var trots allt” ju på Lillhagens mentalsjukhus som Ragnar bodde, innanför grindarna till och med. Hakon I november 1949 flyttade vår familj in till Sjögren, Ragnars och Stellans pappa, var över- staden, efter att min far fått en tjänst på Sahl- läkare där och min egen far, Arne Wahlström, grenska sjukhusets psykiatriavdelning under student på Hvitfeldtska på latinlinjen 1928, var professor Lindberg. Vi övertog en ståndsmäs- underläkare. sig lägenhet på sex rum och kök, 225 kvm med jungfrukammare, serveringsgång, tre ka- bo wahlström kelugnar och en öppen spis av engelsk typ på femte våningen på Aschebergsgatan 3. Dörren kanske ville ragnar liksom jag gärna för- till lägenheten låg på fjärde våningen vilket tränga att vi bott på denna plats, eftersom det innebar att trappan mellan fjärde och femte alltid framkallade råa skrattsalvor om man sade våningen låg inne i lägenheten i en enorm att man hade växt upp på Lillhagen. ”Du blev trapphall med c:a 7 meter i tak. Detta vållade utskriven, trots allt!” Hans Lindblom, som alltid lika stor förvirring hos folk som ringde också nämns i artikeln, hade en pappa som var på, eftersom vi öppnade elektriskt från plan 5, intendent för hela sjukhuset. Jag minns både varpå dom steg rakt in i en trappa och hörde en röst rakt ovanför huvudet som sa: ”Stig på!” Lägenheten hade också ett ringledningssystem som gjorde det möjligt att signalera från sovrum och vardagsrum/salong till köket. Men det var bara jag som bodde i jung- Bo bodde utanför grindarna till Lillhagen

Stellan, Ragnar och Hans från min barndom. frukammaren, så det kom ingen servering hur Min bror Lars och jag brukade leka med dem mycket man än plingade! Lägenheten hade ibland, mest min bror som var född -40, med- före oss tillhört en major Hinderson på A2 i an jag som 42:a var i minsta laget för att få vara Kviberg. I vardagsrummet lämnade han kvar med annat än undantagsvis. Ragnar, Stellan det gamla bordet från officersmässen på A2, och Hans hade inte ”sluppit ut” som vi sade som en gång i tiden hissats upp till lägenheten utan bodde innanför de stora grindarna vid via balkongen mot gården. Han hade inte lust

25 eller ork att ta med sig det och vi åt sålunda lärare varje morgon, eftersom många av dem ståndsmässigt varje helg, vid ett bord med föt- gick in i ingången mot Studentkåren, där dom ter formade som artilleriets granatsymboler kunde ta hissen upp direkt till lärarrummet. På (den som undrar kan ju googla på artilleriet skolgården kunde man eventuellt hinna med och se hur symbolen för detta vapenslag såg att bråka och smutsa ner sig ett par minuter. ut). Under mina första år på Hvitfeldtska var ju Jag tillbringade sammanlagt över 10 år i nämligen inte skolgården asfalterad utan be- skolkomplexet uppe vid Molinsgatan, först två stod av en enorm och tidvis stekhet grusöken, och ett halvt år på Götabergsskolan och sedan där man kunde slå hål på brallorna och få skor- åtta år på Hvitfeldtska, fyra i realskolan och na att täckas av ett tjockt lager damm, till min fyra på gymnasiet. Från folkskolan minns jag moders stora förtvivlan. Hon var nog den som min fröken Aina Lampers, och magistrarna blev gladast av alla när skolgården asfalterades. Birger Nilsson och Erik Linder (utan Hjal- På vägen till Hvitfeldtska plockade jag upp mar). Agan var ju inte avskaffad på den tiden, min kompis, sedermera biskopen i Växjö, Jan även om nya vindar hade börjat blåsa. Men Arvid Hellström, som bodde inneboende hos Birger Nilsson var gammal och snäll och huta- sin faster på Aschebergsgatan 9. Vi brukade de bara åt oss. Det gjorde däremot inte magis- gnabbas och ge varandra öknamn på vägen till ter Linder. Om man gjort något fel greppade skolan, mitt var grönbena medan jag kallade han en i bägge polisongerna och luggade en honom Jonte. En söndag fick jag följa med ho- samtidigt som han vred om händerna och lyfte nom ut i skärgården till Öckerö och äta mid- en i håret. Det gjorde mycket ont kan jag för- dag med hans familj. Överhuvudet vid bordet säkra. Den pampiga Götabergsskolan kallades var fadern, prosten Arvid Hellström, en riktig för övrigt för Slottet, medan den tegelröda och schartauansk helvetespräst, mycket synd men lite klumpiga Landalaskolan tvärs över gatan ingen nåd. Jag minns honom som en grov kallades för Fängelset. I Landalaskolan hade karl som dominerade måltiden med en kraf- vi simning för simkunnighetsprovet i en liten tig stämma, ägnad att sprida skräck i syndare, 10-metersbassäng. Simningen föregicks av en särskilt små sådana. Till råga på allt var min grundlig tvagning där vi stod i rad och gnugga- familj metodister, vilket väl i prostens ögon de varandra på ryggen med sträva borstar. Det gjorde mig ganska suspekt. Jan-Arvids och var en stor förändring att efter två och ett halvt mina vägar skildes efter realskolan; han valde år som dasshare på Slottet befordras till siska latinlinjen helklassisk, eftersom han redan då på gråbrödraklostret på höjden. På Hvitfeldt- hade sin framtid klar, att bli präst. Själv valde ska var det bara gymnastiklärarna som slogs, jag reallinjen och så småningom biologisk gren och egentligen bara ”Gurka”, Lindskog. Men eftersom jag väl hade några diffusa idéer om att mer om detta längre ner. bli som pappa. Med stor sorg och bestörtning Som boende så nära skolan kunde jag gå läste jag vid nyåret 1994 i tidningen om att bi- upp ganska sent, i lugn och ro äta min frukost skopen i Växjö, min barndomsvän Jan-Arvid, och tio i åtta klä på mig för att snabbt gå/rusa omkommit i en, som så ofta, onödig trafiko- till skolan och morgonandakten. Ett ständigt lycka. Dålig sikt, mörker, halt väglag och säkert ackompanjemang till mina tidiga morgonpro- bråttom hem till familjen efter en förrättning menader, höst, vinter och vår, var bankandet i Kalmar. av nithamrarna från de stora varven, Göta- I de första klasserna i realskolan gick jag verken, Eriksberg och Lindholmen. Jag gick tillsammans med Nils Erik Åhmanson, nu- alltid bakvägen till skolan mellan Vasakyrkan mera mest kända som ordförande för Svenska och skolan, och träffade på det sättet många Kennelklubben. Han fick kanske jobbet för att

26 eller ork att ta med sig det och vi åt sålunda lärare varje morgon, eftersom många av dem han var van vid mycket skäll? Han blev ju så bild till både Carl Gustaf Lindstedt och Gösta ståndsmässigt varje helg, vid ett bord med föt- gick in i ingången mot Studentkåren, där dom småningom ganska känd som rikspolischef, Ekman d.y.:s Papphammarfigurer. Som regel ter formade som artilleriets granatsymboler kunde ta hissen upp direkt till lärarrummet. På om än kortvarig sådan. En vinterkväll när slank jag in på Boulevard tidig eftermiddag (den som undrar kan ju googla på artilleriet skolgården kunde man eventuellt hinna med det äntligen kommit lite snö var jag ute och och såg alla programmen flera gånger tills de och se hur symbolen för detta vapenslag såg att bråka och smutsa ner sig ett par minuter. åkte skidor i Vasaparken framför Göteborgs stängde vid 22.00, ständigt käkande på Tutti- ut). Under mina första år på Hvitfeldtska var ju universitet. Det var troligen i februari 1953 Frutti-tabletter. Min mor gav så småningom Jag tillbringade sammanlagt över 10 år i nämligen inte skolgården asfalterad utan be- under sportlovet. Åhmansson som bodde på upp att försöka få hem mig i tid och ställde skolkomplexet uppe vid Molinsgatan, först två stod av en enorm och tidvis stekhet grusöken, Götabergsgatan tvärsöver Vasaparken ungefär in en portion middagsmat i varmugnen för och ett halvt år på Götabergsskolan och sedan där man kunde slå hål på brallorna och få skor- mittför oss var också ute och åkte. Vi hade kul varmhållning. Gud så mycket mat jag ätit med åtta år på Hvitfeldtska, fyra i realskolan och na att täckas av ett tjockt lager damm, till min ihop, och när det blev dags att gå hem tyckte skinn på ytan: potatis, fisk, kött! fyra på gymnasiet. Från folkskolan minns jag moders stora förtvivlan. Hon var nog den som han att jag skulle följa med honom upp. De I realskolan hade jag magister Strandvik ett min fröken Aina Lampers, och magistrarna blev gladast av alla när skolgården asfalterades. hade en 8-rumslägenhet, men allra bäst var att par år och samtidigt fröken Selander, gemen- Birger Nilsson och Erik Linder (utan Hjal- På vägen till Hvitfeldtska plockade jag upp han själv hade ett överskåp i serveringsgången ligen kallad ”Sillen”, som klassföreståndare. mar). Agan var ju inte avskaffad på den tiden, min kompis, sedermera biskopen i Växjö, Jan som lekrum. Det var säkert närmare tre och Strandvik charmade alla och även henne, så även om nya vindar hade börjat blåsa. Men Arvid Hellström, som bodde inneboende hos en halv meter i tak i lägenheten, så överskåpet vitt vi pojkar kunde se. Elaka som vi var bru- Birger Nilsson var gammal och snäll och huta- sin faster på Aschebergsgatan 9. Vi brukade hade nästan ståhöjd för oss småkillar. Däruppe kade vi säga att ”Sillen leker i strandviken”, de bara åt oss. Det gjorde däremot inte magis- gnabbas och ge varandra öknamn på vägen till hade han en Märklin-tågbana och en elektrisk kanske även när hon hörde det och fnissa tills ter Linder. Om man gjort något fel greppade skolan, mitt var grönbena medan jag kallade bilbana, som gick på en stål- vi låg dubbla. Det är inte säkert han en i bägge polisongerna och luggade en honom Jonte. En söndag fick jag följa med ho- spiral som man tejpade fast i att hon ens kände till att hon samtidigt som han vred om händerna och lyfte nom ut i skärgården till Öckerö och äta mid- golvet eller på en skiva. Vi hade kallades ”Sillen” så sannolikt var en i håret. Det gjorde mycket ont kan jag för- dag med hans familj. Överhuvudet vid bordet jättekul, men till sist kom jag hon mest brydd över att dessa säkra. Den pampiga Götabergsskolan kallades var fadern, prosten Arvid Hellström, en riktig ju på att jag kanske borde gå yttranden framkallade sådan för övrigt för Slottet, medan den tegelröda och schartauansk helvetespräst, mycket synd men hem. Då var klockan över tio! munterhet hos oss småpojkar. lite klumpiga Landalaskolan tvärs över gatan ingen nåd. Jag minns honom som en grov När jag kom hem var min mor Jag lovade att återkomma till kallades för Fängelset. I Landalaskolan hade karl som dominerade måltiden med en kraf- förstås i upplösningstillstånd Gurka och agan. I realskolan vi simning för simkunnighetsprovet i en liten tig stämma, ägnad att sprida skräck i syndare, och jag fick nog inte gå ut den hade jag en klasskamrat som 10-metersbassäng. Simningen föregicks av en särskilt små sådana. Till råga på allt var min närmaste tiden. hette Berger, en mycket vig kille grundlig tvagning där vi stod i rad och gnugga- familj metodister, vilket väl i prostens ögon För övrigt var jag notorisk på som hade minst lilla a i gymnas- de varandra på ryggen med sträva borstar. Det gjorde mig ganska suspekt. Jan-Arvids och att komma hem sent redan som 10-12-åring. tik. Han var relativt kort men mycket musku- var en stor förändring att efter två och ett halvt mina vägar skildes efter realskolan; han valde På söndagarna sålde jag Göteborgstidningen, lös. Någon gång under våren 1955 när vi gick år som dasshare på Slottet befordras till siska latinlinjen helklassisk, eftersom han redan då sprang runt i husen kring Vasaparken på mor- i 35, alltså motsvarande dagens 7:e klass, gjorde på gråbrödraklostret på höjden. På Hvitfeldt- hade sin framtid klar, att bli präst. Själv valde gonen och ringde på. Förtjänsten slösades bort Berger något som retade Gurka. Vi var ju då ska var det bara gymnastiklärarna som slogs, jag reallinjen och så småningom biologisk gren på matinéer på Göta, Aveny m.fl. men oftast i värsta slyngelåldern och säkert fulla av bus. och egentligen bara ”Gurka”, Lindskog. Men eftersom jag väl hade några diffusa idéer om att på gamla ”Bullen”, biografen Boulevard på Gurka ropade till sig Berger som fick gå fram mer om detta längre ner. bli som pappa. Med stor sorg och bestörtning Östra Hamngatan, som i början av 50-talet och ställa sig framför oss andra. När Gurka Som boende så nära skolan kunde jag gå läste jag vid nyåret 1994 i tidningen om att bi- var ett mycket sedesamt ställe, där det visades skulle sopa till honom böjde sig Berger kvickt upp ganska sent, i lugn och ro äta min frukost skopen i Växjö, min barndomsvän Jan-Arvid, journalfilmer, SF, Fox och Paramount, blandat som en vessla och Gurkas arm svepte bara i och tio i åtta klä på mig för att snabbt gå/rusa omkommit i en, som så ofta, onödig trafiko- med Disneykortfilmer samt förstås Helan och luften. Detta upprepades ett par gånger allt- till skolan och morgonandakten. Ett ständigt lycka. Dålig sikt, mörker, halt väglag och säkert Halvan, Harold Lloyd, Buster Keaton m.fl. medan Gurka blev allt rödare i ansiktet. Efter ackompanjemang till mina tidiga morgonpro- bråttom hem till familjen efter en förrättning En och annan gång var det Chaplin-filmer. tredje försöket ledsnade Berger på alltihop och menader, höst, vinter och vår, var bankandet i Kalmar. Och sedan var det en patetisk typ som kall- gav Gurka en hård rak höger i magen så han av nithamrarna från de stora varven, Göta- I de första klasserna i realskolan gick jag lades Hjälpsamme herrn, en figur med ett tjog studsade till. Vi andra hisnade och stod alldeles verken, Eriksberg och Lindholmen. Jag gick tillsammans med Nils Erik Åhmanson, nu- tummar mitt i handen. Han tapetserade, reno- skräckslagna. NU skulle blixten slå ner! Men alltid bakvägen till skolan mellan Vasakyrkan mera mest kända som ordförande för Svenska verade kök, reparerade bilar, allt med samma Gurka blev helt paff och sa bara: ”Gå och ställ och skolan, och träffade på det sättet många Kennelklubben. Han fick kanske jobbet för att makalösa misslyckande som resultat. En före- dig i ledet!” Det var sista gången han agade nå-

27 gon vad jag vet. var när han en morgon började en lektion Hvitfeldtska var ju en högstatusskola, vilket med orden: ”När jag i morse låg ute i ett dike betydde att de som kommit in på realskolan i Askim…..”. Fortsättningen minns jag inte också sökte för att gå där på gymnasiet. Det ett dugg av, men med en sådan inledning hade medförde att jag hade några klasskamra- han klassen i sin hand. Tyvärr var inte alla lära- ter som följde mig genom alla åtta åren. En re av samma höga intellektuella och moraliska som jag minns av ett speciellt skäl är Lennart kvalitet. Jag hade i ett par år på gymnasiet en Gårdmark. Hans pappa var lektor i tyska på gymnasieadjunkt som ägnade sig åt det man i Hvitfeldtska. I varje klass fanns på den tiden dag skulle kalla mobbning av enskilda elever, ett par ordningsmän som hade till uppgift att varav jag var en. Fysiklektionerna blev något presentera klassboken för läraren vid lektio- man fruktade och det gällde att göra sig så nens början, tala om vilka som var frånvarande osynlig som möjligt för att slippa sarkasmer- och om det var något annat som läraren borde na. Då var det skönt att på svensktimmarna veta. Om det var på grund av pappan eller av kunna slappna av och lyssna på vår klassföre- något annat skäl vet jag inte, men Lennart blev ståndare Verner Ekenvall. Han var skarp och ordningsman redan i 15 och den befattningen lite sträv, men oerhört kunnig och blev under behöll han under alla åtta åren fram till stu- sista gymnasieåret mer personlig i sin undervis- denten. Varje gång jag hör Hasse Alfredssons ning, bl.a. berättade han - med uppspelning av snabba kommentar till Tage Danielsson i en av bandade exempel- om hur han och hans fru hans Lindemän: ”Du var ordningsman i sko- Asta Ekenvall for runt i Bohuslän och inter- lan, du!” tänker jag på Lennart. Vad han blev i vjuade gamla människor för att fånga upp dia- sitt yrkesliv vet jag inte, men controller bör väl lekter och dialektala uttryck medan de ännu ha legat nära till hands… talades av levande människor. Ekenvall var Från min gymnasietid minns jag inte så naturligtvis disputerad och tjänstgjorde också mycket av klasskamraterna; dels hade jag mina deltid som universitetslektor vid institutionen egna kompisar hemma i kvarteret och dels var för nordiska språk vid Göteborgs universitet. jag ett år yngre än de flesta av klasskamraterna Det är svårt att tänka sig det i dagens svenska och till och med 2-3 år yngre än några, och gymnasieskola! det betydde mycket under de tidiga tonåren. Men bäst var nog ändå franskan! Till vår Man fick ju gå om på den tiden så det kunde oerhörda förtjusning fick vi redan i RI den variera ganska mycket mellan yngst och äldst i unga nykomna adjunkten Märta Christoff som en gymnasieklass. Sista året hade vi en kamrat lärare. Gissa om det lästes läxor i franska! Jag i vår klass som lär ha varit född -37 eller -38, kommer så väl ihåg när hon gick med tunn vit det vanligaste i vår klass var -41 och jag som blus och snäv kjol genom korridoren på väg till sagt -42. De flesta i klassen bodde också långt eller från en lektion. Allas huvuden drogs som ifrån skolan, ett par ända ner i Kungsbacka, av ett osynligt snöre när hon passerade. Elever och tyckte väl inte att det var så kul att vistas och lärare kunde snava över varandra eller gå in i trakterna runt skolan efter skoltid. Däremot i hatthyllan i ren distraktion. Där grundlades minns jag våra många fina lärare av vilka flera hos mig ett intresse för franska som stått sig var disputerade, t.ex. Sjöberg i matte, Sunesson hela livet ut. Intellektuellt sett blev det ju inte i biologi, och Ido Leden i kemi. Leden blev sämre när jag sedan valde franska frivilligt de ju professor så småningom. Sunesson var en två sista gymnasieåren, och då fick den stora underfundig person som talade långsamt och ynnesten att bli undervisad av Hvitfeldtskas sävligt men som kunde vara ganska underhål- egen Charles de Gaulle, lektor Ahlborn, som lande. Ett av mina bästa minnen av Sunesson faktiskt hade en viss likhet med Frankrikes le-

28 gon vad jag vet. var när han en morgon började en lektion dare både till det yttre och till karaktären. Det själva valborgsmässoafton, begav jag mig till Hvitfeldtska var ju en högstatusskola, vilket med orden: ”När jag i morse låg ute i ett dike var de roligaste lektionerna på hela veckan, när Trägår’n för att med många andra titta på betydde att de som kommit in på realskolan i Askim…..”. Fortsättningen minns jag inte vi lyssnade till band på klassisk franska, rådbrå- mösspåtagningen. Om ett par år skulle det också sökte för att gå där på gymnasiet. Det ett dugg av, men med en sådan inledning hade kade vårt eget erbarmliga uttal och framför allt ju vara min tur. Senare på kvällen skulle jag i medförde att jag hade några klasskamra- han klassen i sin hand. Tyvärr var inte alla lära- fick ta del av Ahlborns livfulla skildringar av vanlig ordning se på Chalmeristkortegen. För ter som följde mig genom alla åtta åren. En re av samma höga intellektuella och moraliska sina egna erfarenheter av den franska och inte säkerhets skull hade jag laddat upp ordentligt som jag minns av ett speciellt skäl är Lennart kvalitet. Jag hade i ett par år på gymnasiet en minst parisiska kulturen. Jag kom sedermera med mat innan jag gick hemifrån. Min mor Gårdmark. Hans pappa var lektor i tyska på gymnasieadjunkt som ägnade sig åt det man i att vistas totalt åtta år i en fransktalande miljö, hade just denna dag gjort en stor skål katrin- Hvitfeldtska. I varje klass fanns på den tiden dag skulle kalla mobbning av enskilda elever, först två år på 70-talet som forskare vid Uni- plommonkompott, en av mina favoritefterrät- ett par ordningsmän som hade till uppgift att varav jag var en. Fysiklektionerna blev något versité de Genève och sedan sex år som inter- ter. Jag försåg mig rejält, tog en extra tallrik presentera klassboken för läraren vid lektio- man fruktade och det gällde att göra sig så nationell tjänsteman vid FN:s miljöprogram kompott med tanke på den långa kvällen och nens början, tala om vilka som var frånvarande osynlig som möjligt för att slippa sarkasmer- UNEP, också i Genève. När jag blev pensionär gav mig iväg. Väl där träffade jag en trevlig och om det var något annat som läraren borde na. Då var det skönt att på svensktimmarna tog jag upp franskan igen och läste franska upp flicka som jag kände sedan tidigare, vi kan kalla veta. Om det var på grund av pappan eller av kunna slappna av och lyssna på vår klassföre- till C-nivå på Uppsala universitet. Jag har all- henne Catrin. Jag var intresserad av henne och något annat skäl vet jag inte, men Lennart blev ståndare Verner Ekenvall. Han var skarp och tid känt en stor tacksamhet mot adjunkt Märta hon verkade känna något liknande för mig. ordningsman redan i 15 och den befattningen lite sträv, men oerhört kunnig och blev under Christoff (numera Wiesel) och lektor Ahlborn När Catrin och jag hade sett nog av kortegen behöll han under alla åtta åren fram till stu- sista gymnasieåret mer personlig i sin undervis- som på 50-talet väckte mitt intresse för detta följde jag med henne hem. Hon visade sig bo denten. Varje gång jag hör Hasse Alfredssons ning, bl.a. berättade han - med uppspelning av underbara språk och också lade en god grund längst upp i änden(!) av Viktor Rydbergsgatan snabba kommentar till Tage Danielsson i en av bandade exempel- om hur han och hans fru för min fortsatta förkovran. mot Eklandagatan. Redan på vägen dit började hans Lindemän: ”Du var ordningsman i sko- Asta Ekenvall for runt i Bohuslän och inter- Jag kan inte lämna mitt 50-tal utan att be- plommonen göra sig påminda och ju närmare lan, du!” tänker jag på Lennart. Vad han blev i vjuade gamla människor för att fånga upp dia- rätta ett för mig ganska pinsamt minne som in- vi kom hennes port desto värre blev det. Jag sitt yrkesliv vet jag inte, men controller bör väl lekter och dialektala uttryck medan de ännu direkt är förknippat med Hvitfeldtska. Jag kan hade ju hoppats en hel del av kvällen och jag ha legat nära till hands… talades av levande människor. Ekenvall var med stolthet hävda att jag bidragit till växtlig- kände att hon var inne på samma tankar. Vid Från min gymnasietid minns jag inte så naturligtvis disputerad och tjänstgjorde också hetens frodighet på sluttningen från skolan ner porten, där den obligatoriska pussen skulle mycket av klasskamraterna; dels hade jag mina deltid som universitetslektor vid institutionen mot det gamla landsarkivet, nära det som förr väntat, kanske som inledning till något mera, egna kompisar hemma i kvarteret och dels var för nordiska språk vid Göteborgs universitet. kallades Himlabacken, på grund av sin hisnan- var läget kritiskt. Det vore ju inte direkt någon jag ett år yngre än de flesta av klasskamraterna Det är svårt att tänka sig det i dagens svenska de fallhöjd när vi åkte bob där på vintrarna, bra inledning på en relation att be att få kom- och till och med 2-3 år yngre än några, och gymnasieskola! men som nu mest liknar en liten slänt för små- ma upp och låna toaletten och med säkerhet det betydde mycket under de tidiga tonåren. Men bäst var nog ändå franskan! Till vår barn att pröva sin första pulka. göra den oanvändbar för någon annan i famil- Man fick ju gå om på den tiden så det kunde oerhörda förtjusning fick vi redan i RI den Så här gick det till. En vacker vårdag 1958, jen under resten av kvällen. Stammande hit- variera ganska mycket mellan yngst och äldst i unga nykomna adjunkten Märta Christoff som tade jag på någon konstig ursäkt en gymnasieklass. Sista året hade vi en kamrat lärare. Gissa om det lästes läxor i franska! Jag och rusade iväg. Jag minns hennes i vår klass som lär ha varit född -37 eller -38, kommer så väl ihåg när hon gick med tunn vit besvikna min när hon snopet tit- det vanligaste i vår klass var -41 och jag som blus och snäv kjol genom korridoren på väg till tade efter mig som försvann som sagt -42. De flesta i klassen bodde också långt eller från en lektion. Allas huvuden drogs som en raket nerför gatan. Min enda ifrån skolan, ett par ända ner i Kungsbacka, av ett osynligt snöre när hon passerade. Elever tanke var att hinna hem innan och tyckte väl inte att det var så kul att vistas och lärare kunde snava över varandra eller gå in olyckan var ett faktum. När jag i trakterna runt skolan efter skoltid. Däremot i hatthyllan i ren distraktion. Där grundlades passerade buskarna utanför Hvit- minns jag våra många fina lärare av vilka flera hos mig ett intresse för franska som stått sig feldtska i slänten mot Landsarki- var disputerade, t.ex. Sjöberg i matte, Sunesson hela livet ut. Intellektuellt sett blev det ju inte vet var det inte längre möjligt att i biologi, och Ido Leden i kemi. Leden blev sämre när jag sedan valde franska frivilligt de hålla emot. Snabbt in i buskarna, ju professor så småningom. Sunesson var en två sista gymnasieåren, och då fick den stora lätta på trycket och tömma tar- underfundig person som talade långsamt och ynnesten att bli undervisad av Hvitfeldtskas marna ända upp till magmunnen. sävligt men som kunde vara ganska underhål- egen Charles de Gaulle, lektor Ahlborn, som Bo har alltid känt en stor tacksamhet mot adjunkt Lättad på flera kilo välfermente- lande. Ett av mina bästa minnen av Sunesson faktiskt hade en viss likhet med Frankrikes le- Märta Wiesel och lektor Ahlborn. rad katrinplommonkompott tog

29 jag mig hem. Catrin såg jag naturligtvis aldrig mer, jag undvek ställen där jag skulle kunnat träffa på henne eftersom jag skämdes, dels för att ha lämnat henne i ett ögonblick när vår relation skulle ha kunnat börja, dels för att jag aldrig någonsin skulle kunnat berättat för henne vad som var orsaken till min snabba flykt. Man kunde inte förklara sådant när man var 16 år och förälskad. Många gånger har jag undrat hur livet skulle ha gestaltat sig för oss båda utan den där komp(l)otten. Mitt råd till dagens unga män är: Jaga alltid på hungrig mage! Och digga gärna katrinplommon och flickor, men aldrig samtidigt! Jag trivdes bra på Hvitfeldtska under min studietid, men hur det var så förblev ändå skolan ett tvång, där man var tvungen att lära sig en massa som inte intresserade en. Våren 1960 slog äntligen frihetens timme. Den 25 april, första examensdagen det året, genom- gick jag med godkänt resultat fyra förhör: i matte, engelska, kemi och svenska. Allt gick väl och den dagen klarade sig alla, till och med Lundberg, som var så osäker på om han skulle klara sig att han kom upp till skolan i blazer och långbyxor när vi skulle få veta re- sultaten, medan alla vi andra naturligtvis kom i smoking. Vid fyratiden rusade vi ut genom porten till väntande föräldrar, syskon, släkt och eventuella flickvänner. På den tiden var det inte så mycket ståhej med flak och annat. Själv kördes jag nerför Molinsgatan och hela vägen hem till Aschebergsgatan 3 i en gam- mal barnvagn från 40-talet som både jag och mina tre syskon legat i. Friheten blev inte lång; sex veckor senare ryckte jag in vid Kungl. Göta Kustartilleri- regemente för underofficersutbildning i 15 månader. Bästa minnet därifrån är en medalj Bo Wahlström, elev vid Hvitfeldtska 1952-60, i silver för skicklighet i skjutning med kanon, 15a-45a; RIa-RIVa; student 1960 i RIVa. Dis- en av de mer udda meriterna i mitt cv. Först puterade i zoofysiologi vid GU 1971, docent där därefter, hösten 1961, kunde jag skriva in mig i samma ämne 1977. Masterexamen i toxikologi vid Göteborgs universitet och påbörja ett liv i från KI 1980. Livsmedelsverket 1976-80, na- naturvetenskapens tjänst. Men det är en helt turvårdsverket 1980-85, kemikalieinspektionen annan historia. 1986-2007.

30 jag mig hem. Catrin såg jag naturligtvis aldrig Musikintresset kom mycket tidigt, nästan gilbert holmström mer, jag undvek ställen där jag skulle kunnat innan Gilbert var född. Pappan var lite av en träffa på henne eftersom jag skämdes, dels för äventyrare, tävlingssimmade på elitnivå och att ha lämnat henne i ett ögonblick när vår Rebell i det tysta ville se sig om i världen. Redan på 1920-talet relation skulle ha kunnat börja, dels för att flyttade föräldrarna till Santa Barbara i Kalifor- jag aldrig någonsin skulle kunnat berättat för ”Jag ska vara som bäst när jag är 70”, sa Gilbert nien, mest för simningens skull. När familjen henne vad som var orsaken till min snabba Holmström i en intervju för snart tio år sedan. flyttade tillbaka till Sverige cirka tio år senare flykt. Man kunde inte förklara sådant när man Bäst som jazzsaxofonist är kanske säkrast att till- hade de med sig en hel väska med jazzskivor, var 16 år och förälskad. Många gånger har jag lägga, med tanke på att Gilbert också har en lång med bl a Artie Shaw. Dessutom var föräldrarna undrat hur livet skulle ha gestaltat sig för oss karriär som tandläkare bakom sig. Tandläkeriet musikaliska, mamman spelade svängigt piano båda utan den där komp(l)otten. Mitt råd till har han lagt på hyllan, men jazzkarriären fort- och pappan fiol. dagens unga män är: Jaga alltid på hungrig sätter. Nya skivan ”Blue Age”, som han har gjort mage! Och digga gärna katrinplommon och tillsammans med gitarristen Rolf Jardemark, är Detta präglade bröderna Chris och Gilbert flickor, men aldrig samtidigt! det konkreta beviset. så till den grad att Gilbert bestämde sig: ”Jag Jag trivdes bra på Hvitfeldtska under min vill vara rebell.” Han kunde inte tänka sig att studietid, men hur det var så förblev ändå sven tesch-hallström låsa in sig i ett yrke som jurist, ekonom eller skolan ett tvång, där man var tvungen att lära läkare. Musiken var det viktigaste. Min egen sig en massa som inte intresserade en. Våren Samma år som han tog studenten, 1955, fick första kontakt med Gilberts namn kom 1962 1960 slog äntligen frihetens timme. Den 25 Gilbert en klarinett i julklapp av sin äldre bror när han vann ett solistpris i en jazztävling som april, första examensdagen det året, genom- Chris, som spelade saxofon. Det blev inled- ordnades på Gamlestadens folkets hus. gick jag med godkänt resultat fyra förhör: i ningen till en jazzkarriär som nu har varat i matte, engelska, kemi och svenska. Allt gick 60 år. Klarinetten byttes ut mot saxofon och Ökad frihet. För att ytterligare öka friheten be- väl och den dagen klarade sig alla, till och Gilbert har spelat på de flesta saxmodeller, från stämde han sig för att skaffa ett vanligt yrke för med Lundberg, som var så osäker på om han c melody sax över alt- och sopransax till tenor. att kunna ägna sig åt musiken utan att tänka skulle klara sig att han kom upp till skolan i på ekonomiska bekymmer. Gilbert hade först blazer och långbyxor när vi skulle få veta re- tänkt att bli veterinär, men satsade mer eller sultaten, medan alla vi andra naturligtvis kom mindre av en slump på att bli tandläkare. Efter i smoking. Vid fyratiden rusade vi ut genom studenten flyttade han till Malmö och Tandlä- porten till väntande föräldrar, syskon, släkt karhögskolan där. I Malmö och Köpenhamn och eventuella flickvänner. På den tiden var fanns ett ganska livligt jazzliv och många spel- det inte så mycket ståhej med flak och annat. sugna kompisar. Flera av dem blev framtida Själv kördes jag nerför Molinsgatan och hela bandkompisar. I Malmö spelade Gilbert bl a vägen hem till Aschebergsgatan 3 i en gam- med den legendariske trummisen Lasse Lind- mal barnvagn från 40-talet som både jag och ström, som drev jazzklubben Subland i källar- mina tre syskon legat i. våningen till sin pappas konditori. Friheten blev inte lång; sex veckor senare ryckte jag in vid Kungl. Göta Kustartilleri- När jag träffar Gilbert för att prata om alla regemente för underofficersutbildning i 15 plattor han har gjort ses vi typiskt nog – ”good månader. Bästa minnet därifrån är en medalj Bo Wahlström, elev vid Hvitfeldtska 1952-60, enough for jazz” – i en av Köpenhamns abso- i silver för skicklighet i skjutning med kanon, 15a-45a; RIa-RIVa; student 1960 i RIVa. Dis- lut skummaste miljöer. Det är en jazzklubb en av de mer udda meriterna i mitt cv. Först puterade i zoofysiologi vid GU 1971, docent där som håller till i ett oeldat och strömlöst garage därefter, hösten 1961, kunde jag skriva in mig i samma ämne 1977. Masterexamen i toxikologi mitt i den s k ”Kødbyen”, dvs motsvarigheten vid Göteborgs universitet och påbörja ett liv i från KI 1980. Livsmedelsverket 1976-80, na- till New Yorks meatpacking district. Klubben naturvetenskapens tjänst. Men det är en helt turvårdsverket 1980-85, kemikalieinspektionen drivs av en av Danmarks flitigaste igångsät- annan historia. 1986-2007. Gilbert och saxofonen, ca 1962 tare, trummisen Kresten Osgood, som på olika

31 vägar har blivit vän och spelkamrat med Gilbert. Han är väl ungefär hälften så gammal som Gilbert, men de spelar under- bart ihop. De övriga i bandet är svenske pianisten Mathias Landaeus och basis- ten Mattias Svensson. De träffades första gången på klubben Underground i Lund och ljuv musik upp- stod. De bestämde sig för att fortsätta och har haft ett antal spel- Radioinspelning med Mount Everest 1972. Från vänster: ningar under grupp- Arne Larsson, Gilbert Holmström, Kjell Jansson. namnet In Treatment. – Det här är ett bra exempel på hur jazzen fun- Diskografi i urval kar, säger Gilbert. Stor frihet och spännande möten över generationerna skapar lagom kaos för att driva utvecklingen framåt. Gilbert kon- Gilbert Holmströms kvintett staterar också att han har haft stor glädje av den Utan misstankar Megafon 1965 LP, Moserobie 2013 återutgivning På CD, ungdomliga energin hos musiker som Mathias 2015 återutgivning På LP Landaeus, Kresten Osgood och Jonas Kullham- mar. De har ett annat kontaktnät och ser möj- Debutplattan från 1965, som nu betecknas ligheter överallt. Detta gäller givetvis även gö- som en av teborgskollegan och gitarristen Rolf Jardemark, 60-talets allra som spelar på den senaste skivan, Blue Age. bästa svenska jazzskivor. Fyllig diskografi Musiken ba- Gilbert har under åren medverkat på en stor lanserar, med mängd plattor. En del är privata utgivningar, ett makalöst men om vi räknar de officiella under eget namn driv, mellan blir det 14 stycken. Här följer en sammanställ- den melodiska ning med de viktigaste uppgifterna. Vissa av ski- Omslagsfoton: Ulf Thorén och den friare vorna finns på nätet i olika former, t ex på iTunes jazzen, som på den tiden hade börjat ta form och även på Spotify. ”Men jag blir förstås allra hos amerikanska musiker som Albert Ayler, gladast om ni köper de fysiska plattorna”, säger Archie Shepp och John Coltrane. Plattan gavs Gilbert. Den första plattan, ”Utan Misstankar” ut på göteborgsbolaget Megafon, dvs samma finns numera dessutom på LP, något som i allt bolag som sparkade igång Jan Johanssons högre utsträckning tilltalar den yngre publiken. skivkarriär med skivor som ”Mäster Johansga-

32 vägar har blivit vän tan 12”, ”8 bitar Johansson” Gilbert Holmström Mount Everest och spelkamrat med och ”Innertrio”. Plus givetvis Quartet Philips LP 1972 Gilbert. Han är väl ”Jazz på svenska”. Live in 1967 ungefär hälften så Gilmont music CD, inspelad 1967, gammal som Gilbert, 2011 valde saxofonisten Jo- utgiven 1996 men de spelar under- nas Kullhammars bolag Mo- bart ihop. De övriga serobie plattan som sin första i bandet är svenske återutgivning och gjorde pianisten Mathias därmed en viktig milstolpe Landaeus och basis- i svensk jazz tillgänglig igen. ten Mattias Svensson. Nyutgåvan innehåller ett De träffades första långt bonusspår, Novotec, in- Omslagsillustration: Berndt Ahlqvist gången på klubben spelat 1968. På skivomslaget Fyra unga rockmusiker till- Underground i Lund skriver Kullhammar: ”I want kom och kvartetten blev ett och ljuv musik upp- to give extra special thanks to Omslagsfoto: Bosse Skoglund fusionband. Här hörs klara stod. De bestämde sig Gilbert for the inspiration, influenser från grupper som för att fortsätta och for the great friendship, and Kvartettjazz som fått mogna Weather Report och Miles har haft ett antal spel- for showing us where ’skåpet i 30 år, inspelad i Stockholm Radioinspelning med Mount Everest 1972. Från vänster: Davis Bitches Brew-grupp. ningar under grupp- Arne Larsson, Gilbert Holmström, Kjell Jansson. ska stå’, as we say in Sweden.” och Uppsala. Unga inspirera- En viktig komponent i soun- namnet In Treatment. de musiker som ger järnet för det är basklarinetten, som ”Hys inga misstankar att det att hylla Sonny Rollins, John spelas av Gilberts äldre bror – Det här är ett bra exempel på hur jazzen fun- Diskografi i urval har hänt något hemlighets- Coltrane och Ben Webster. Chris. kar, säger Gilbert. Stor frihet och spännande fullt innan den här musiken På sin tid betraktad som svår möten över generationerna skapar lagom kaos spelades, något som ni borde avantgarde känns musiken nu Mount Everest: Coral Sea; Mind at Gilbert Holmströms kvintett Ease; Shadow Play I; Shadow Play II; för att driva utvecklingen framåt. Gilbert kon- veta för att kunna höra det. helt naturlig för nutida öron. The Hook; Torero; S.J.; Afrodolphia; staterar också att han har haft stor glädje av den Utan misstankar När Gilbert Holmström gno- Senare blandades jazzen med No Other Choice. Megafon 1965 LP, Moserobie 2013 återutgivning På CD, Musiker: Arne Larsson, kornett; Gil- ungdomliga energin hos musiker som Mathias lar och spelar på samma gång rock till fusion. Men det är en 2015 återutgivning På LP bert Holmström, flöjt, sopransax, Landaeus, Kresten Osgood och Jonas Kullham- i tenorsaxofonen i Monks helt annan historia. Göteborg- tenorsax; Chris Holmström, baskla- rinett; Lars Jansson, elpiano; Kjell mar. De har ett annat kontaktnät och ser möj- Debutplattan från 1965, som nu betecknas ballad ”Ruby my dear” så att are som känner sin jazzhisto- Jonasson, gitarr; Kjell Jansson, bas, ligheter överallt. Detta gäller givetvis även gö- som en av det rosslar och kvider, bety- ria känner igen Pider Åvall elbas; Lennart ”Burdon” Magnus- der det inte att Holmström är som en tradjazztrombonist. son, bas (Afrodolphia); Gunnar Pet- teborgskollegan och gitarristen Rolf Jardemark, 60-talets allra tersson, trummor; Göteborg’s Prima, som spelar på den senaste skivan, Blue Age. bästa svenska särskilt upphetsad. Det vore Men här gäller mottot ”Den sång (S.J.) jazzskivor. förspilld kraft att misstänka amerikanske trombonisten Fyllig diskografi Musiken ba- en sådan avsikt.” Det skriver Roswell Rudd heter på svens- Mount Everest Trio Gilbert har under åren medverkat på en stor lanserar, med gruppens ständige mentor ka Pider Åvall”. Waves from Albert Ayler mängd plattor. En del är privata utgivningar, ett makalöst Ingmar Glanzelius i baksides- Live in Sweden 1967: Joy; Uncle Ben; LIM LP 1975, Atavistic CD 2000 men om vi räknar de officiella under eget namn driv, mellan texten från 1965. Dogfight; Body and Soul; Chicken blir det 14 stycken. Här följer en sammanställ- den melodiska Stew/Sometimes I’m happy; Cold Gruppen vässades till en trio ning med de viktigaste uppgifterna. Vissa av ski- Omslagsfoton: Ulf Thorén och den friare Utan misstankar: Kontrast; Ballad för Turkey; Oleo/Doxy Max; Modul; Resan till Hellas; Ruby Musiker: Gilbert Holmström, tenor- som har blivit legendarisk. vorna finns på nätet i olika former, t ex på iTunes jazzen, som på den tiden hade börjat ta form My Dear: Tryck på alla knappar; Dis- sax; Pider Åvall, trombon; Sven Hess- Albert Ayler, föremålet för och även på Spotify. ”Men jag blir förstås allra hos amerikanska musiker som Albert Ayler, appointment; Novotec (bonusspår) le, bas; Anders Söderling, trummor. hyllningen, beskrivs så här på Musiker: Gilbert Holmström, tenor- Oleo/Doxy: Lars Löfstedt, trumpet gladast om ni köper de fysiska plattorna”, säger Archie Shepp och John Coltrane. Plattan gavs sax; Arne Larsson, trumpet; Clas ersätter Pider Åvall. omslaget av Gilbert Holm- Gilbert. Den första plattan, ”Utan Misstankar” ut på göteborgsbolaget Megafon, dvs samma Fehling, piano; Åke Johansson, piano ström: ”Ur Clevelands ghetto (Novotec); Hans Löfman, bas; Sven finns numera dessutom på LP, något som i allt bolag som sparkade igång Jan Johanssons Hessle, bas (Novotec); Anders Söder- kom han, den sällsammaste högre utsträckning tilltalar den yngre publiken. skivkarriär med skivor som ”Mäster Johansga- ling, trummor. www.moserobie.com av rösterna i 60-talets pro-

33 gressiva jazzvåg. Så stark var Den första Mount Everest- musikaliska vänner ur olika han att han sporrade John gruppen bildades 1970 och traditioner och bakgrunder. Coltrane till förnyat sökande idén var redan från början att Elbas, elpiano och percussion efter ett friare tonspråk.” ställa samtida klanger och ryt- bidrar till att detta känns som mer mot en botten av Charlie ett spännande tidsdokument. Parkers och John Coltranes musik. Efter en tid som trio är gruppen här åter en kvar- tett. Lite mer koncentrerat, med en bredare klangmatta i botten tack vare pianot. Omslagsfoto: Per Wissing

Och författaren Tomas Fors- Lager Omslagsteckning: Tord sell skriver i en obetalbar Garden Talk: Garden Talk; Parallel baksidestext: ”Mount Everest Lines; Cry; Mindsurfing; Tango for Django; Beyond; Alto Magic. Trio klättrar på tonskalans Musiker: Chris Holmström, bariton- stege helt utan skyddsnät. I sax; Gilbert Holmström, altsax, flöjt, arr.; Lars Jansson, keyboards, cow- den ena stunden het och in- bell; Matz Nilsson, kontrabas, elbas; tensiv. I nästa slapp och befri- Lager Omslagsbild: Tord Michael Andersson, trummor, percus- ande.” sion; Arturo Trujillo, congas & percus- Jazz i Sverige ’79: Homebound; Mor- sion (1 och 4); Hans Olsson, flygel (5). ning Beauty; Nykter och glad; African En väsentlig platta som 25 Daybreak; Monte Misto; Juan-les-Pins. år efter inspelningen åter- Musiker: Gilbert Holmström, saxo- Mount Everest foner och flöjt; Ronny Johansson, utgavs på CD av det ameri- piano; Matz Nilsson, kontrabas och Latin Doll kanska bolaget Atavistic. Den elbas; Anders Kjellberg, trummor och Four Leaf Records LP 1980 svenske frijazzgiganten Mats percussion. Mount Everest goes latin. Vi- Gustavsson tog initiativet till sar fler sidor av den musika- utgivningen. Chris & Gilbert liska viljan att kommunicera. Holmström Här med fokus på glädje och Waves from Albert Ayler: Ramblin; Spirits; Bananas Oas; Orinoco; Garden Talk dans, reggae, gospel. Mångas People´s Dance; No Hip Shit; Elf; Dragon LP 1980 favorit bland Mount Everests Eritrea libre. plattor. Inte minst om man är Musiker: Gilbert Holmström, alt- och tenorsax; Kjell Jansson, kontrabas; En 25-årig dröm förverkli- på danshumör. Conny Sjökvist, trummor. gas. Julen 1955 fick Gilbert en klarinett av sin äldre bror Mount Everest Chris. Samtidigt väcktes tan- Jazz i Sverige ’79 ken att någon gång samverka Caprice LP 1978 musikaliskt. Den här skivan visar var de stod sommaren 1979 vann Mount Everest, 1979. Det är en dialog över nu som kvartett, Orkester- ämnen som har penetrerats journalens och Tonfallets om- många gånger under åren, här

röstning ”Jazz i Sverige ’79”. förverkligade med hjälp av Omslagsidé: Gilbert Holmström

34 gressiva jazzvåg. Så stark var Den första Mount Everest- musikaliska vänner ur olika Latin Doll: Rotten Gospel; Considera- I Loves You Porgy; Love Letters; Come tion; Good Fortune; The Way I Feel Sunday; Only the Young; Destiny; han att han sporrade John gruppen bildades 1970 och traditioner och bakgrunder. for You; Latin Doll; Avsked (As We Blues for Bix; I Remember You; Some Coltrane till förnyat sökande idén var redan från början att Elbas, elpiano och percussion Say Goodbye) Other Time; Nightwind. Musiker: Gilbert Holmström, saxofo- Musiker: Ulla Carin Holmström, sång; efter ett friare tonspråk.” ställa samtida klanger och ryt- bidrar till att detta känns som ner; Ronny Johansson, piano; Matz Gilbert Holmström, sopran-, alt- och mer mot en botten av Charlie ett spännande tidsdokument. Nilsson, elbas; Michael Andersson, tenorsax; Tommy Kotter, piano; Peter trummor; Salomon Helperin & Lars- Janson, bas; Raymond Karlsson, trum- Parkers och John Coltranes ISOBOP med Lee Konitz som gästsolist mor. Göran Carlsson, brass; Ulla Vretham- på Nefertiti juni 1984. musik. Efter en tid som trio mar, cello (Avsked). är gruppen här åter en kvar- tett. Lite mer koncentrerat, Mount Everest med en bredare klangmatta i Latin Blue botten tack vare pianot. Four Leaf Records LP 1983

Omslagsfoto: Per Wissing Ännu hetare dans, nu med gitarr och percussion i bandet. Och författaren Tomas Fors- Lager Omslagsteckning: Tord Omslagsbild: Tord Lager Omslagsbild: Tord sell skriver i en obetalbar Garden Talk: Garden Talk; Parallel Omslagsfoto: Rolf Ohlson Lines; Cry; Mindsurfing; Tango for baksidestext: ”Mount Everest Isobop: All of Lee; Boom Street Dues; Django; Beyond; Alto Magic. Sub-Conscious-Lee; Isa Emilie; Whip- Gilbert Holmström Trio klättrar på tonskalans Musiker: Chris Holmström, bariton- ped Cream; Isobop; No Splice; sax; Gilbert Holmström, altsax, flöjt, stege helt utan skyddsnät. I Grandfathers Waltz; It’s You. A celebration of 50 arr.; Lars Jansson, keyboards, cow- Musiker: Gilbert Holmström, altsax; den ena stunden het och in- bell; Matz Nilsson, kontrabas, elbas; years in jazz – featur- Staffan William-Olsson, gitarr; Yasu- tensiv. I nästa slapp och befri- Lager Omslagsbild: Tord Michael Andersson, trummor, percus- hito Mori, bas; Lollo Engström, trum- ing Brian Trentham sion; Arturo Trujillo, congas & percus- ande.” mor. Jazz i Sverige ’79: Homebound; Mor- sion (1 och 4); Hans Olsson, flygel (5). Anagram Records 2006 CD, ning Beauty; Nykter och glad; African inspelad 1964, 1965 En väsentlig platta som 25 Daybreak; Monte Misto; Juan-les-Pins. Omslagsbild: Marianne Taube år efter inspelningen åter- Musiker: Gilbert Holmström, saxo- Mount Everest Ulla Carin Holmström Tidigare outgivet material foner och flöjt; Ronny Johansson, Latin Blue: Rollin’ on the Amazon; utgavs på CD av det ameri- piano; Matz Nilsson, kontrabas och Latin Doll Fitzcarraldo; Samba Regina; Latin Love Letters från 1964 och 1965 bringar kanska bolaget Atavistic. Den elbas; Anders Kjellberg, trummor och Four Leaf Records LP 1980 Blue; Hammond Plate. Gilmont Music CD 1998 klarhet i vad som pågick på percussion. Musiker: Gilbert Holmström, tenor- en del av avantgardescenen svenske frijazzgiganten Mats Mount Everest goes latin. Vi- sax; Peter Almqvist, elgitarr; Ben Gustavsson tog initiativet till sar fler sidor av den musika- Besiakow, piano, hammondorgel; Ya- ”Med gedigen gospelbak- under perioden. ”Utan miss- utgivningen. Chris & Gilbert liska viljan att kommunicera. suhito Mori, bas; Michael Andersson, grund – bland annat som so- tankar” från 1965 sätts i per- trummor; Arturo Trujillo, congas och list i gospelkören Choralerna, Holmström Här med fokus på glädje och percussion. spektiv med dessa samtida Waves from Albert Ayler: Ramblin; Garden Talk dans, reggae, gospel. Mångas som turnerade över hela Eu- inspelningar från Stockholm Spirits; Bananas Oas; Orinoco; ropa och i USA under 70-ta- People´s Dance; No Hip Shit; Elf; Dragon LP 1980 favorit bland Mount Everests Isobop och Uppsala. På de tre sista Eritrea libre. plattor. Inte minst om man är Coop Records LP 1983 let, har hon avsevärd tyngd numren gästar amerikanske Musiker: Gilbert Holmström, alt- och och rutin att flytta över till tenorsax; Kjell Jansson, kontrabas; En 25-årig dröm förverkli- på danshumör. Gilbert Holmström återvänder trombonisten Brian Trent- Conny Sjökvist, trummor. gas. Julen 1955 fick Gilbert till sina musikaliska rötter un- jazzfältet och hon presente- ham, som just då var i Stock- en klarinett av sin äldre bror der coolbop-eran kring 1950. rar sig i mogen helfigur med holm för att spela med Ge- Mount Everest Chris. Samtidigt väcktes tan- Inspireras av Lee Konitz (som högst hörvärda CD:n ”Love orge Russell och Don Cherry. ken att någon gång samverka han också har samarbetat med) Letters”, skriver Johnny Ols- Under rubriken ”Överras- Jazz i Sverige ’79 son i Wermlandstidningen. Caprice LP 1978 musikaliskt. Den här skivan och plockar fram altsaxen. Fyra kande attack och intensitet” visar var de stod sommaren av låtarna är också skrivna av Sällan har väl en svensk jazz- skriver Ulf Olsson i Orkester- 1979 vann Mount Everest, 1979. Det är en dialog över Lee Konitz. Det hela kryddas sångerska haft lika kvalificerat Journalen: ”Detta är en viktig nu som kvartett, Orkester- ämnen som har penetrerats med fyra egna kompositioner komp som här. utgivning för den som intres- journalens och Tonfallets om- många gånger under åren, här plus Lasse Färnlöfs underbara Love Letters: Sonny’s Line; Can’t Help serar sig inte bara för god röstning ”Jazz i Sverige ’79”. förverkligade med hjälp av Omslagsidé: Gilbert Holmström ”Farfars vals”. Lovin’ That Man; I Won’t Last a Day; musik utan också för svensk

35 jazzhistoria. Ännu en liten bit Gilbert Holmström Roswell Rudd”, skriver Roger fogas till bilden av ett sextio- Quartet Rudolfsson i DIG. tal som framstår som rikare The Mandelbrot Set The Mandelbrot Set: Blues for NYCF än de flesta velat minnas eller ELD Records CD 2007 (New York Contemporary Five); The tro.” Mandelbrot Set (dedicated to Benoit Mandelbrot); Tobago; Grå lagerrock Skivan är döpt efter matema- (dedicated to Sven Hessle); Syra (Acid); tikern Benoit B Mandelbrots Chicken Stew; Som vindar; Tryck på alla knappar; Charles not Charlie (de- fraktal, ett komplext mönster dicated to Charles Mingus); À la Don där myriader av möjligheter (dedicated to Don Cherry). Musiker: Gilbert Holmström, tenor- existerar i en övergångszon sax, trumpet, wind tube; Pider Åvall, mellan ordning kaos. ”This trombon; Kjell Jansson, bas; Anders is a cool album with excel- Söderling, trummor. www.eldrecords.se lent writing and playing that yields varied grooves from

Omslagsfoto: Bosse Skoglund Gilbert Holmström tune to tune, as well as within tunes – also, the tunes often New Quintet På sajten All About Jazz skri- have different sections, and Tiden är kort! ver Maurizio Zerbo: ”Si parte composed parts interspersed Moserobie CD 2013 con la suite ‘Liten Jazzsvit’, with free playing. All four Lejonkungen möter de unga per saggiare l’estro di un mu- players are of one mind and lejonen och en av de senaste sicista aperto al rischio e alla bursting with creativity on årens vassaste jazzplattor indeterminazione delle for- the free sections”, skriver uppstår. Gilbert Holmström, me. Alla sua base, come nella Chris Kosky i Bass World. miglior tradizione del free född 1937, är årsbarn med dell’epoca, un oscillazione del Bernt Rosengren och Börje flusso ritmico in cui si inne- Fredriksson. Resten av ban- stano infuocate improvvisa- det är max hälften så gamla. zioni collettive”, och dräm- Ändå är harmonin perfekt. mer till med 4 stjärnor av 5.

A celebration of 50 years in jazz: FB2 Förbandsplatsgrupp, Amie, Mo- diolus, Hinayana, Som Vindar, Blå Substans, Bats in the Belfry, Blå Band. Omslagsfoto: Emelie Lager Musiker: (1-5) Gilbert Holmström, c melody sax; Arne Larsson, kornett; Thomas Fehling, tenorsax; Clas Feh- “Musiken är både nervig och ling, piano; Hans Löfman, bas; Lars Burman, bas; Jackie Sundvall, trum- vacker, och den är full av mor; Fredrik Norén, trummor. (6-8)

upptäckarglädje och fyndigt Omslagsbild: Leif Engström Arne Larsson, kornett; Gilbert Holm- samspel. Gilbert Holmström ström, tenorsax; Brian Trentham, trombon; Clas Fehling, piano; Hans är en intensiv och egensin- Gruppen spelar genomgå- Löfman, bas; Anders Söderling, trum- nig tenorsaxofonist, som ty- ende, med ett undantag, mor. värr alltför ofta glöms bort av musik skriven av Gilbert oss utanför Göteborg. Pider Holmström. ”Tiden må vara Åvall spelar djärv och stund- kort, men detta är jazz som tals härligt bräkig trombon, förlänger dagen och fångar möjligtvis inspirerad av just in både lustfyllt stök – Dog

36 jazzhistoria. Ännu en liten bit Gilbert Holmström Roswell Rudd”, skriver Roger fogas till bilden av ett sextio- Quartet Rudolfsson i DIG. tal som framstår som rikare The Mandelbrot Set The Mandelbrot Set: Blues for NYCF än de flesta velat minnas eller ELD Records CD 2007 (New York Contemporary Five); The tro.” Mandelbrot Set (dedicated to Benoit Mandelbrot); Tobago; Grå lagerrock Skivan är döpt efter matema- (dedicated to Sven Hessle); Syra (Acid); tikern Benoit B Mandelbrots Chicken Stew; Som vindar; Tryck på fraktal, ett komplext mönster alla knappar; Charles not Charlie (de- dicated to Charles Mingus); À la Don Arne Larsson svarar där myriader av möjligheter (dedicated to Don Cherry). Musiker: Gilbert Holmström, tenor- existerar i en övergångszon sax, trumpet, wind tube; Pider Åvall, mellan ordning kaos. ”This trombon; Kjell Jansson, bas; Anders på frågan ”Hur är det att is a cool album with excel- Söderling, trummor. www.eldrecords.se lent writing and playing that spela med Gilbert?” yields varied grooves from

Omslagsfoto: Bosse Skoglund Gilbert Holmström tune to tune, as well as within tunes – also, the tunes often New Quintet På sajten All About Jazz skri- have different sections, and Tiden är kort! ver Maurizio Zerbo: ”Si parte composed parts interspersed Moserobie CD 2013 con la suite ‘Liten Jazzsvit’, with free playing. All four ”SOM TAND- Lejonkungen möter de unga per saggiare l’estro di un mu- players are of one mind and lejonen och en av de senaste sicista aperto al rischio e alla bursting with creativity on årens vassaste jazzplattor indeterminazione delle for- the free sections”, skriver uppstår. Gilbert Holmström, LÄKARE ÄR me. Alla sua base, come nella Chris Kosky i Bass World. miglior tradizione del free född 1937, är årsbarn med dell’epoca, un oscillazione del Bernt Rosengren och Börje flusso ritmico in cui si inne- Fredriksson. Resten av ban- HAN SERIÖS. stano infuocate improvvisa- det är max hälften så gamla. zioni collettive”, och dräm- Ändå är harmonin perfekt. mer till med 4 stjärnor av 5. SOM MUSIKER A celebration of 50 years in jazz: FB2 Förbandsplatsgrupp, Amie, Mo- diolus, Hinayana, Som Vindar, Blå Substans, Bats in the Belfry, Blå Band. Omslagsfoto: Emelie Lager ÄR HAN Musiker: (1-5) Gilbert Holmström, c melody sax; Arne Larsson, kornett; Thomas Fehling, tenorsax; Clas Feh- “Musiken är både nervig och ling, piano; Hans Löfman, bas; Lars vacker, och den är full av Burman, bas; Jackie Sundvall, trum- RELIGIÖS.” mor; Fredrik Norén, trummor. (6-8) upptäckarglädje och fyndigt Omslagsbild: Leif Engström Arne Larsson, kornett; Gilbert Holm- samspel. Gilbert Holmström ström, tenorsax; Brian Trentham, trombon; Clas Fehling, piano; Hans är en intensiv och egensin- Gruppen spelar genomgå- Löfman, bas; Anders Söderling, trum- nig tenorsaxofonist, som ty- ende, med ett undantag, mor. värr alltför ofta glöms bort av musik skriven av Gilbert oss utanför Göteborg. Pider Holmström. ”Tiden må vara Åvall spelar djärv och stund- kort, men detta är jazz som tals härligt bräkig trombon, förlänger dagen och fångar möjligtvis inspirerad av just in både lustfyllt stök – Dog

37 Fight – och en ballad, Stars Fading Blue, där Gilbert Holmströms tenorsaxofon- spel tar kommandot i en öm nattpromenad”, skriver PM Jönsson på Soundofmusic.

Tiden är kort: 1976; Osaka; Desert Walk; Libero; Stars Fading Blue; Dog Fight; Indian Chant; Tiden Är Kort. Musiker: Gilbert Holmström, tenor- sax; Jonas Kullhammar, stritch, tenor-, bas- och baritonsax; Magnus Broo, trumpet; Torbjörn Zetterberg, bas; Jo- nas Holgersson, trummor. www.moserobie.com

Holmström & Jardemark Quartet Blue Age Guitarlandrecords CD 2015

En skinande juvel som växer Från inspelningen av ”Tiden är kort” i Moserobies studio. Från vänster: Magnus Broo, Jonas Kullhammar, Gilbert Holmström, Jonas Holgersson, för varje spelning. Den kan Torbjörn Zetterberg. blända, men här finns mas- sor av djup och dynamik som lockar till vidare lyssning. berömda platta ”The Bridge”, Torsten ”Flottis” Holmsten om som han gjorde tillsammans att den skulle spelas i musiksa- med gitarristen Jim Hall, är len. Det hände till och med att inte helt fel ute. Här är vida- den spelades under tecknings- reutvecklingen. 50 år senare. lektionerna.

Blue Age: Blue Age; Integrity; Autumn Sequence; Dokument inifrån; Alham- bra; What’s Happening; Clarity & Honesty; Beez Blues; Second Avenue Walk; Requiem. Musiker: Gilbert Holmström, tenor- Omslagsdesign: Peter Wettéus sax; Rolf Jardemark, gitarr; Peter Jan- son, bas; Anders Kjellberg, trummor. Gruppen bildades 2012 i www.rolfjardemark.com samband med en spelning på klubben Nefertiti i Göteborg. Sven Tesch-Hallströms (student Ytterligare konserter och en ’64) främsta jazzmerit är nog livesändning i P2 Jazz bäd- att han lyckades tvinga klass- dade för plattan. ”Blue Age” kamraten och pianisten Roland innehåller åtta originalkom- Glittne att lära sig Rune Öf- positioner av Gilbert och två wermans då populära låt ”Old av Rolf. Den som kommer Spice”. Och att han, trots stort att tänka på Sonny Rollins motstånd, förmådde övertyga

38 Fight – och en ballad, Stars Vem är Gidde? går jag med den grå mössan med den gröna Fading Blue, där Gilbert randen, som klistrad på huvudet. I Ödsmål har Holmströms tenorsaxofon- Det ligger ett tittägg i konditoriets fönster. Jag släkten sina sommarvisten. Där bor, förutom spel tar kommandot i en öm har aldrig sett ett sådant tidigare. Det är slutet farmor och farfar, mina farbröder Gunnar, nattpromenad”, skriver PM av fyrtiotalet. Kusin Gunnela, hon med smilgro- Olle, Bengt, Tord, Bertil min far, och tidigare Jönsson på Soundofmusic. parna, och jag är i stan. För ett ögonblick förlorar också Manne, studenter på Hvitfeldtska eller jag mig i den magiska värld som anas i det lilla Latin. Tiden är kort: 1976; Osaka; Desert påskägget med fönster av glaserat socker. Min Hos farmor och farfar är det besök för jäm- Walk; Libero; Stars Fading Blue; Dog nan. Tevagnen rullas fram. Det väl dragna teet. Fight; Indian Chant; Tiden Är Kort. faster Karin och hennes man Gidde har flyttat Musiker: Gilbert Holmström, tenor- till Saltsjö-Duvnäs utanför Stockholm. När vår De hembakade kakorna. Farmor och Gamla sax; Jonas Kullhammar, stritch, tenor-, Dette, trotjänarinnan, finns alltid där. Och bas- och baritonsax; Magnus Broo, årsboks redaktör Bo Eneroth frågar om jag vill trumpet; Torbjörn Zetterberg, bas; Jo- skriva lite om Gidde är det min barndoms tittägg solen lyser på farmors blommor prunkande av nas Holgersson, trummor. jag ser in i. rikligt tillskott av nattens stärkande vatten. – www.moserobie.com Nå, Lars, hur går det i skolan? Audiensen hos lars lindqvist farfar är redan slut. Han återgår till verandan, Holmström & cigarren och korsordet. Farmor och Gamla Jardemark Quartet Gunnela med de glittrande ögonen och smil- Dette vandrar arm i arm ut till dubbeldasset i Blue Age groparna är Karin och Giddes yngsta dotter. det vi kallar Parken. Guitarlandrecords CD 2015 Hon har fladdrande hår, islandströja, och sit- Upprop i Aulan. Vi sitter på balkongen, ter alltid i fören på båten på väg till Lövön. min farbror Tord och jag. Det är första dagen En skinande juvel som växer Från inspelningen av ”Tiden är kort” i Moserobies studio. Från vänster: Gidde med sitt milda sätt, den ständiga flugan, i den stora skolan. Jag är elva år och liten för för varje spelning. Den kan Magnus Broo, Jonas Kullhammar, Gilbert Holmström, Jonas Holgersson, Torbjörn Zetterberg. sitt vita hår och blända, men här finns mas- förmågan att se sor av djup och dynamik som barn. – Maten lockar till vidare lyssning. berömda platta ”The Bridge”, Torsten ”Flottis” Holmsten om är klar, hörs som han gjorde tillsammans att den skulle spelas i musiksa- det från matsa- med gitarristen Jim Hall, är len. Det hände till och med att len. Jag dröjer inte helt fel ute. Här är vida- den spelades under tecknings- lite vid flygeln reutvecklingen. 50 år senare. lektionerna. nere i det stora Blue Age: Blue Age; Integrity; Autumn rummet. Och Sequence; Dokument inifrån; Alham- känner Giddes bra; What’s Happening; Clarity & Honesty; Beez Blues; Second Avenue blick i ryggen. Walk; Requiem. Gunnela sit- Musiker: Gilbert Holmström, tenor- Omslagsdesign: Peter Wettéus sax; Rolf Jardemark, gitarr; Peter Jan- ter redan vid son, bas; Anders Kjellberg, trummor. bordet. Det är Gruppen bildades 2012 i www.rolfjardemark.com påsk hos kusi- samband med en spelning på nerna. klubben Nefertiti i Göteborg. Sven Tesch-Hallströms (student Det året Ytterligare konserter och en ’64) främsta jazzmerit är nog fyller jag elva. livesändning i P2 Jazz bäd- att han lyckades tvinga klass- Min söta mam- dade för plattan. ”Blue Age” kamraten och pianisten Roland ma och jag, mamma i svart dräkt, den lilla hat- min ålder. Nedanför sitter både de yngsta och innehåller åtta originalkom- Glittne att lära sig Rune Öf- ten med grön slinga och ett litet flor, har just de äldsta eleverna. De senare förefaller mycket positioner av Gilbert och två wermans då populära låt ”Old hittat mitt namn på dörren till Hvitfeldtska gamla. av Rolf. Den som kommer Spice”. Och att han, trots stort högre allmänna läroverket för pojkar. – Jag har Min farmor som gått på Nya Elementar har att tänka på Sonny Rollins motstånd, förmådde övertyga kommit in! Hela den sommaren, på Ödsmål, berättat hur hon beundrat Carl Larsson när

39 han arbetade med utsmyckningarna på hennes ning ligger inbäddade i det sena fyrtiotalets skola. Men det här måste vara något mycket kvardröjande i en förfluten tid. Det moderna mer! mullrar redan vid horisonten. Rektor Sven Em. Ohlon återför mig till ord- Ett år har gått på den stora skolan. Den ningen, när han hälsar oss välkomna och talar gröna randen har bytts mot en röd. Några om att skolans uppgift är att skilja agnarna från klasskamrater har redan följt rektors uppma- vetet i det ansvarsfulla arbetet att få fram för ning och lämnat oss. Vi andra knegar på. I samhället nyttigt folk som riksdagsmän, bank- folkskolan hade klämmig grabb spelat dragspel direktörer, läkare, advokater m. fl. De som inte på en lektion. Jag tyckte det lätt käckt. Och förstår detta bör snarast inse det. fick ett dragspel. Efter viss möda kunde jag spela O mein Papa! Detta talar jag stolt om Gräva diken? för Holmsten, Flottis, som upplyser mig om I folkskolan har magistern sagt till oss att om att dragspel inte är ett instrument. Spelet byts man inte anstränger sig kan man komma att mot en bandspelare. I klass 25 spelar vi teater få gräva diken resten av livet. Efter rektorns i fosterländsk anda. Pjäsen utspelar sig under välkomsttal ser jag framför mig en lång karriär trettioåriga kriget, ”Lejonet från Norden”. inom detta yrke. I folkskolan är vi 26 elever i Kungen är huvudfigur. Jag spelar en Mor Anna klassen. Inte mindre än 22 blir kvar vid dikes- med viss bravur. Skådespelaryrket ligger utan- kanten. De tidigare höga betygen devalveras för rektorns ramar. redan efter första terminen på läroverket. Detta är året för drottning Elisabeths krö- På Lövön har Karin och Gidde sitt fina ning. Min kära kusin, hon med smilgroparna, sommarhus. Mitt i viken ligger det, med utsikt över Hättan och Älgön. Huset har Giddes far James byggt. Han lär ha haft nittionio fast- igheter i stan. Vid hundra måste man ha egen brandkår. I viken bredvid bor landshöv- dingen Malte Jacobsson. Landshövding- en har en gång kört på ett grund utanför sitt har åkt till England för att lära språket. Hon hus. Där står sedan dess en kvast. Karin och får där en svår lungsjukdom och dör hemma Gidde är naturliga och borna romantiker. Alla samma sommar. Karin och Gidde blir sig ald- skall vi bada! På rad till bryggan. Inga baddräk- rig lika. Året är 1953 och dom har precis köpt ter. Somrarna på öarna i Hakefjordens myn- gården Timmerås. För säkerhets skull har Ka-

40 han arbetade med utsmyckningarna på hennes ning ligger inbäddade i det sena fyrtiotalets rin tidigare köpt en inredd kvarn som hon hit- Manne och Ellida, bägge tandläkare, som tar skola. Men det här måste vara något mycket kvardröjande i en förfluten tid. Det moderna tat på fastlandet. Den står kvar på Lövön. över ansvaret för gården. Året är 1940 när en mer! mullrar redan vid horisonten. Tre år senare blir kärlekskusinen Maria, sjuk patient hostar på sin tandläkare. Manne Rektor Sven Em. Ohlon återför mig till ord- Ett år har gått på den stora skolan. Den min farbror Bengts, keramikern, dotter blän- dör och lämnar efter sig en ung änka och två ningen, när han hälsar oss välkomna och talar gröna randen har bytts mot en röd. Några dad av solen och överkörd av ett tåg. Min far- barn. Ellida blir kvar på Säm under större de- om att skolans uppgift är att skilja agnarna från klasskamrater har redan följt rektors uppma- mor och farfar och tre av deras barn kom att len av sitt yrkesliv. vetet i det ansvarsfulla arbetet att få fram för ning och lämnat oss. Vi andra knegar på. I följa något av sina barn till graven. I skolan I bägge familjerna finns konstnärliga ambi- samhället nyttigt folk som riksdagsmän, bank- folkskolan hade klämmig grabb spelat dragspel läser vi nu Fänrik Ståls sägner. Den handlar om tioner och talanger. Giddes syster Signhild, gift direktörer, läkare, advokater m. fl. De som inte på en lektion. Jag tyckte det lätt käckt. Och krigets hjältar. Häller, är kanske mest känd för sina dockskåp förstår detta bör snarast inse det. fick ett dragspel. Efter viss möda kunde jag För en ung läroverkspojke har allvaret börjat utställda på Stadsbiblioteket. Signhild har lik- spela O mein Papa! Detta talar jag stolt om ta form. som Bengt, min farbroder, gått på Valand och Gräva diken? för Holmsten, Flottis, som upplyser mig om Min rastlösa faster Karin och Gidde har bor och arbetar under hela sitt liv i hemmet på I folkskolan har magistern sagt till oss att om att dragspel inte är ett instrument. Spelet byts sålt det stora huset på Lövön och köpt en gård Övra Husargatan 25 B, i hörnhuset som pappa man inte anstränger sig kan man komma att mot en bandspelare. I klass 25 spelar vi teater utanför Uddevalla. Tanken är att de där skall James dubbelpålade och byggde vid 33 års ål- få gräva diken resten av livet. Efter rektorns i fosterländsk anda. Pjäsen utspelar sig under leva ett ”country gentlemanna liv” när Gidde der. Släkten har bott där fram till dessa dagar. välkomsttal ser jag framför mig en lång karriär trettioåriga kriget, ”Lejonet från Norden”. pensioneras. Och så blir det också. inom detta yrke. I folkskolan är vi 26 elever i Kungen är huvudfigur. Jag spelar en Mor Anna Mellan familjerna Saemund och Lindqvist Boken till Gidde klassen. Inte mindre än 22 blir kvar vid dikes- med viss bravur. Skådespelaryrket ligger utan- är det så att Gidde gifter sig med Karin. Hon Så, varför skriva en vänbok? Vem skriver en kanten. De tidigare höga betygen devalveras för rektorns ramar. presenterar sedan sin bror Magnus för Giddes vänbok idag? Hur många har skrivit, eller fun- redan efter första terminen på läroverket. Detta är året för drottning Elisabeths krö- syster Ellida. Eller kanske är det tvärtom. Jag derat på att skriva en sådan bok till sin eller På Lövön har Karin och Gidde sitt fina ning. Min kära kusin, hon med smilgroparna, får sex kusiner. Gidde utbildar sig till agronom sina vänner? Räck upp en hand! Jaså, ingen. sommarhus. Tänkte väl det. Mitt i viken Vi har februa- ligger det, med rilov. Det är utsikt över början av fem- Hättan och tiotalet. Som så Älgön. Huset ofta tillbringas har Giddes far loven hos fas- James byggt. ter Karin och Han lär ha haft Gidde på Tim- nittionio fast- merås. Älskade igheter i stan. Timmerås! Vid hundra Gidde har ett måste man ha stort bibliotek. egen brandkår. Han är en strå- I viken bredvid lande berät- bor landshöv- tare. Och han dingen Malte skriver sagor. Jacobsson. Några finns Landshövding- publicerade i en har en gång kört på ett grund utanför sitt har åkt till England för att lära språket. Hon på Ultuna med sikte på att ta över Säm, som bokserien Bland Tomtar och Troll. hus. Där står sedan dess en kvast. Karin och får där en svår lungsjukdom och dör hemma är en stor egendom. Dock, juridiken och stu- Giddes cirka femtusen volymer klär väggar- Gidde är naturliga och borna romantiker. Alla samma sommar. Karin och Gidde blir sig ald- dentlivet i Uppsala synes intressantare än lant- na i det trivsamma biblioteket. Längst bort fly- skall vi bada! På rad till bryggan. Inga baddräk- rig lika. Året är 1953 och dom har precis köpt bruket i norra Bohuslän. Säm ligger mycket geln, naturligtvis. Ostämd likaså, naturligtvis. ter. Somrarna på öarna i Hakefjordens myn- gården Timmerås. För säkerhets skull har Ka- långt från Uppsala. Det blir min farbroder I mitten av rummet den öppna, kalkade spi-

41 sen. I andra ändan av rummet hänger bonaden sköter det. En god människa. Med honom kan av syster Signhild föreställande livet på Säm. man åka släde och lämna mjölk när det är kallt Nu är det mörkt ute och Gidde börjar berätta. och stjärnklart på morgonen. Erik selar Nellie Med mild stämma fylld av intonationer och och spänner hästen för den lilla kyrksläden. Vi långsamma utvikningar spinns historier, ofta ska köra själva. Det går bra fram till vägen. Där tagna ur den egna vardagen. Gidde kan både vänder vi, bror min och jag. Nellie vill hem se och tala till oss barn. fort, mycket fort. Timmerås! Timmerås är en ”Det är en sensommardag på Lövön , för- dröm av värme, bildning och trivsamhet. Ett står ni. Vi har gått och lagt oss och sagt god milt bohemiskt skimmer ligger över det vackra natt. Vid pass klockan två hörs stilla pianomu- hemmet med sin avsaknad av pedanteri och sik från övre hallen i huset. Musiken kommer småborgerlig ordning. En förlorad värld. och går. Det är svårt att urskilja tonerna. Karin – Charlie Parker är död! Nygren slänger går ut, musiken tystnar. Spinetten står där …”. upp klassdörren och skriker: ”Charlie Parker Gidde förför oss med sin berättarkonst i det är död!” Jag har inte lyssnat på Charlie Parker. dunkla rummet med brasan brinnande. Spö- Mer på dixie. Men jag förstår att det här är nå- ken och inbillade skuggor, en sen kväll på ön got viktigt. Bill Haley och rock and roll. Coca … För att så småningom avslöja att mössen Cola med magnecyl. En ny tid är på väg. Den har byggt bo i spinetten. gamla skolan börjar stå i vägen. Tretton år se- nare exploderar studentupproret i Paris. Siskejävel! Jag är nu uppflyttad några klasser och färgerna Fantasi och lekfullhet byts på mössranden men mössan sitter alltid En programpunkt i radions Obs! handlade i där den ska. Betygen är si så där och jag börjar somras om borgerlighetens förlorade bildning. tvivla på om jag skall klara hela maratonloppet. Utbildning och bildning var tidigare självklara Någon säger att hans far är byråchef. Byråchef? begrepp. Vänboken till Gidde är vackert exem- En avgrund öppnar sig mellan min slitna skol- pel på vad bildning i lekfullhetens och fanta- bänk och byråchefens blanka skrivbord. Golf- sins tecken kan åstadkomma. Mycket arbete byxorna hänger ner på benen och jag är 1,48 för sitt eget nöjes skull och tillägnat en kär vän. lång, eller kort. Jag är sen, som man sa på den Dessutom många år efter det att deras vägar tiden. skilts åt. Är det inte lite sorgligt att en vänbok Livet leker inte. Tomrummet efter kusiner- skall ses som ett fynd? När en sådan här yttring na är kvar och har så förblivit. På Rosengatan borde vara ett vanligt sätt att visa sin sympati där vi bor är jag nästan den enda ”siskan”. För och kärlek för sina vänner. detta får jag stundtals gå igenom en del skärsel- dar. Så en dag står man där på trappan. Den vita Vägen hem går på cykel nedför Föreningsga- mössan är plats. Maratonloppet avslutat. Jag är tan. Full fart förbi Annedalsskolan. Siskedjä- en av dem som rektor lyckats baxa fram hela vel! Stenarna viner. vägen. En av de elva procent av en årskull som tagit de första stegen mot en förväntad fort- En dröm av värme satt utbildning och kanske bildning. En av den Äntligen på väg till Timmerås! Vi skall vara gamla skolans elever. där över påskhelgen. Föräldrarna ser fram Karin och Gidde fortsätter sitt stilla liv på emot mat, vin och härlig samvaro. Gidde är gården. Tillsammans med mina studiekamra- som alltid en omtänksam värd. På Timmerås ter firar jag flera midsomrar med det åldrande finns hästen Nellie och kor. Erik heter han som paret. Året är 1967. Hans Palmstierna har pre-

42 sen. I andra ändan av rummet hänger bonaden sköter det. En god människa. Med honom kan cis kommit ut med sin bok ”Plundring, svält av syster Signhild föreställande livet på Säm. man åka släde och lämna mjölk när det är kallt och förgiftning”. Nu är det mörkt ute och Gidde börjar berätta. och stjärnklart på morgonen. Erik selar Nellie Gidde är upprörd och illa berörd av boken. Med mild stämma fylld av intonationer och och spänner hästen för den lilla kyrksläden. Vi Han har i hela sitt yrkesverksamma liv arbe- långsamma utvikningar spinns historier, ofta ska köra själva. Det går bra fram till vägen. Där tat för lantbrukets modernisering. Han sitter tagna ur den egna vardagen. Gidde kan både vänder vi, bror min och jag. Nellie vill hem i bl.a. Lantbruksakademin och Kemikaliein- se och tala till oss barn. fort, mycket fort. Timmerås! Timmerås är en spektionen och har varit verkställande direktör ”Det är en sensommardag på Lövön , för- dröm av värme, bildning och trivsamhet. Ett i Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen. Gid- står ni. Vi har gått och lagt oss och sagt god milt bohemiskt skimmer ligger över det vackra de dör av en hjärtattack på Timmerås 1968. I natt. Vid pass klockan två hörs stilla pianomu- hemmet med sin avsaknad av pedanteri och boken ”Socialisten” skriver Ivar Lo-Johansson sik från övre hallen i huset. Musiken kommer småborgerlig ordning. En förlorad värld. att Gidde ”var en studentikos karl, litterär, och går. Det är svårt att urskilja tonerna. Karin – Charlie Parker är död! Nygren slänger hade velat dikta, var human”. En bättre bild går ut, musiken tystnar. Spinetten står där …”. upp klassdörren och skriker: ”Charlie Parker av Gidde är svår att teckna. Och vem vill inte Gidde förför oss med sin berättarkonst i det är död!” Jag har inte lyssnat på Charlie Parker. skriva en vänbok till en sådan människa? dunkla rummet med brasan brinnande. Spö- Mer på dixie. Men jag förstår att det här är nå- Detta är mina rader till och om Gidde. ken och inbillade skuggor, en sen kväll på ön got viktigt. Bill Haley och rock and roll. Coca … För att så småningom avslöja att mössen Cola med magnecyl. En ny tid är på väg. Den har byggt bo i spinetten. gamla skolan börjar stå i vägen. Tretton år se- nare exploderar studentupproret i Paris. Siskejävel! Jag är nu uppflyttad några klasser och färgerna Fantasi och lekfullhet byts på mössranden men mössan sitter alltid En programpunkt i radions Obs! handlade i där den ska. Betygen är si så där och jag börjar somras om borgerlighetens förlorade bildning. tvivla på om jag skall klara hela maratonloppet. Utbildning och bildning var tidigare självklara Någon säger att hans far är byråchef. Byråchef? begrepp. Vänboken till Gidde är vackert exem- En avgrund öppnar sig mellan min slitna skol- pel på vad bildning i lekfullhetens och fanta- bänk och byråchefens blanka skrivbord. Golf- sins tecken kan åstadkomma. Mycket arbete byxorna hänger ner på benen och jag är 1,48 för sitt eget nöjes skull och tillägnat en kär vän. lång, eller kort. Jag är sen, som man sa på den Dessutom många år efter det att deras vägar tiden. skilts åt. Är det inte lite sorgligt att en vänbok Livet leker inte. Tomrummet efter kusiner- skall ses som ett fynd? När en sådan här yttring na är kvar och har så förblivit. På Rosengatan borde vara ett vanligt sätt att visa sin sympati där vi bor är jag nästan den enda ”siskan”. För och kärlek för sina vänner. detta får jag stundtals gå igenom en del skärsel- dar. Så en dag står man där på trappan. Den vita Vänboken till Gideon ”Gidde” Saemund skrevs, ritades och präntades till hans femtioårsdag Vägen hem går på cykel nedför Föreningsga- mössan är plats. Maratonloppet avslutat. Jag är 1948 av gamle vännen och skolkamraten Yngve Ågren. Yngve var då redaktör för Grönköpings tan. Full fart förbi Annedalsskolan. Siskedjä- en av dem som rektor lyckats baxa fram hela Weckoblad. Se vidare Årsboken 2014. vel! Stenarna viner. vägen. En av de elva procent av en årskull som tagit de första stegen mot en förväntad fort- En dröm av värme satt utbildning och kanske bildning. En av den Lars Lindqvist, student 1961 L III3. Jur.kand. Äntligen på väg till Timmerås! Vi skall vara gamla skolans elever. i Lund. Efter tingsmeritering bl.a. SAF, Reger- där över påskhelgen. Föräldrarna ser fram Karin och Gidde fortsätter sitt stilla liv på ingskansliet, Sveriges Radio, Volvo. Sedan 1992 emot mat, vin och härlig samvaro. Gidde är gården. Tillsammans med mina studiekamra- verksam i egna företag. som alltid en omtänksam värd. På Timmerås ter firar jag flera midsomrar med det åldrande finns hästen Nellie och kor. Erik heter han som paret. Året är 1967. Hans Palmstierna har pre-

43 Bibel 2000 – ett verk av Lindegren, Gullberg, Vennberg och Söder- gran. Tage Långström, som senare blev lektor av gamla Hvitfeldtare vid Vasa läroverk, såg till att de moderna ock- så fick utrymme. Bertil Albrektson är tacksam Inför sekelskiftet 2000 presenterades en ny bibel- för det. översättning för svenska folket, Bibel 2000. Två I sitt arbete med Bibel 2000 har han haft gamla Hvitfeldtare, Bertil Albrektson (student Gun-Britt Sundström och en rad andra förfat- 1948) och Per Block (student 1953) har gjort tare vid sin sida för att ge översättningen ett några av de viktigaste insatserna i arbetet. Båda modernt och tilltalande språk. Till dessa sti- ser tacksamt tillbaka på den bildningsgrund lister hör exempelvis Gunnar Harding, Karl- som lades under gymnasieåren. Gustaf Hildebrand, Agneta Pleijel och Tomas Tranströmer. Bertil Albrektson har själv också christer hedin bidragit med synpunkter, och han är överty- gad om att känslan för svenskans rikedom och Bertil Albrektson är född 1929 och fortfaran- nyanser tidigt utvecklades genom Tage Lång- de aktiv som forskare och författare. Han bor ströms undervisning i svensk litteratur. i Uppsala och när jag får tag på honom håller Rektor Ohlon minns han med respekt, lik- han på att slutgranska korrekturet till en ny som en senare efterträdare på rektorsposten, bok med uppsatser med anknytning till hans Tage Wikström, som var hans lärare i latin. specialområde, Bibelns gamla testamente. Tage Wikström hade gåvan att göra de bästa Bertil Albrektson intervjuades i Upsala Nya eleverna ännu bättre, men var knappast någon Tidning inför sin 85-årsdag och nämnde då pedagog i umgänget med de svagare. Våren med tacksamhet den grund som lades under 1948, när Bertil Albrektson tog sin mogen- studierna på Hvitfeldtska. Mer demokratisk hetsexamen, var studentstilen i latin ovanligt går knappast att finna, anser han. Pengar och svår. Endast fyrtio elever i hela Sverige hade börd saknade betydelse. Endast studieresulta- skrivit felfritt; fyra av dem gick i Bertil Al- ten räknades. brektsons klass och var Tage Wikströms elev- Som flöjtist i skolans orkester fick han er. Flera klass- medverka i den berömda kantat som uppför- kamrater blev des vid jubileumsfirandet år 1947. Theodor forskare, bland Freemans text och Torsten Holmstens musik dem Emin Teng- var en värdig hyllning till den då 300-åriga ström, som bana- skolan. Men den unge Bertil hade många an- de väg för ämnet dra intressen. Han tyckte mycket om att spela humanekologi i fotboll, men ännu mer intresserad var han den akademiska av att teckna och måla. Målar gör han fort- världen. farande och vid flera tillfällen har hans verk Bertil Al- visats på jurybedömda utställningar i Uplands brektsons familj konstförenings regi. var kristen och Tage Långström var hans lärare i svenska Per Block hemmet prägla- och kanske den som satte de djupaste spåren, des av en mild främst genom studierna i modern lyrik. Alla schartauanism – som så många andra i Gö- minns nog studierna i Kjellgrens, Lidners, teborg vid mitten av förra århundradet. Det Geijers och Tegnérs diktning; den kunde ta föll sig naturligt att en läsbegåvad pojke skulle så stor plats att det inte blev tid för läsning studera till präst. Skolans undervisning i kris-

44 tendomskunskap minns han inte som någon versitetet, men snart kallades han till den teo- större upplevelse. Lektor Oskar Hippel – som logiska fakulteten vid Åbo akademi, Finlands varit nära att bli professor men förlorat en svenskspråkiga universitet. Tjänsten som pro- utnämningsstrid mot blivande ärkebiskopen fessor var vakant och han förordnades att up- Yngve Brilioth – var tidvis sjuk och ersattes pehålla tjänsten. Den utlystes efter några år av den uppskattade lärarkandidaten Bertil och Bertil Albrektson blev ordinarie lärare i Block. Oskar Hippel var expert på kyrkorätt bibelkunskap eller exegetik som det heter, år och kom som lektor till Hvitfeldtska 1932. 1967. Avgörande för utnämningen var hans Han dog under hösten 1947. För Bertil Al- arbete om Gud som historiens herre enligt brektsons del följde studier i Göteborg efter traditioner i Mellanöstern. Bertil Albrekt- studenten; där tog han en kandidatexamen sons arbete var banbrytande. Han visade att med grekiska, semitiska språk och filosofi som Bibelns tanke på Guds handlande i historien grund för vidare teologiska studier i Lund. År också kan återfinnas i texter från Assyrien, Ba- 1956 prästvigdes han av Bo Giertz. bylonien och andra folk i Mellanöstern. Bertil Albrektson – och hans växande fa- Forskningen lockar milj – trivdes alldeles utmärkt i Åbo. Det Bertil Albrektson var bara präst i en månad var små grupper av studenter och han fick innan han återvände till Lund. tillfälle att undervisa på olika Intresset för språk och kultur i stadier. C S Lewis är känd för antikens Mellanöstern lockade att han utvecklats från ateist till honom till studier i Gamla tes- kristen genom kontakten med tamentet. Under sin forskarut- katoliken J R R Tolkien, som bildning tjänstgjorde han sam- skrev Sagan om Ringen. Lewis manlagt några månader som kände sig dock mest hemma i präst. Utöver hebreiska fördju- anglikanska kyrkan. Bertil Al- pade han sina kunskaper i syris- brektson har snarast gått den ka. En period var studierna för- motsatta vägen. Han kom från lagda till Cambridge, som blev ett kristet hem och hans tro en omvälvande upplevelse. Han var tillräckligt stark för att han instämmer i en annan akademi- skulle prästvigas, men sedan kers klagan över det stora felet Bertil Albrektson tjänstgjorde han knappast som med Oxford och Cambridge: präst och efter hand kom tviv- ”När man har upplevt dem tycker man inget let smygande. Han började känna det ohe- annat är lika mycket värt!” I Cambridge fick derligt att stå kvar i prästämbetet. Eftersom han lyssna på C S Lewis, en litteraturhistori- han var verksam utanför Sveriges gränser stod ker med intresse för religion, som bland annat han direkt under ärkebiskopen. Det var Olof i Narniaböckerna har gestaltat kampen mel- Sundby som fick ta emot hans begäran om av- lan gott och ont. C S Lewis föreläsningar var sked och – som man kunde vänta – uppskat- det mest lysande som Bertil Albrektson har tade ärkebiskopen en präst som var ärlig nog upplevt i fråga om akademisk undervisning. att stå för sin övertygelse. Bertil Albrektson Bertil Albrektson tog den gamla licentiat- anser sig närmast som ateist. examen i teologi och gick sedan vidare mot doktorsexamen. Han disputerade år 1963 Bibelkommissionen och fick docentbetyg på avhandlingen. Det Religiös övertygelse har inget självklart sam- innebar inte utan vidare någon tjänst vid uni- band med akademisk skicklighet eller heder-

45 lighet – kanske inget alls. Koranen översattes Vi vet – eller anser oss veta – bättre vad de år 1917 till svenska av en professor i semitiska gamla orden betydde. I översättningen från språk som i företalet visar att han betraktade 1917 kunde man i Moseböckerna läsa om Is- allt i boken som plagiat eller fantasier, men raels fiender att ”Herren, din Gud, skall sända översättningen är lysande och betraktas som getingar över dem, tills de som är kvar och en av de bästa som gjorts i modern tid. Bertil håller sig gömda för dig har blivit utrotade”. Albrektson ansågs vara lämpad för att vara en (Femte Moseboken 7: 20) Nu står det: ”Her- av de huvudansvariga för nyöversättningen av ren, din Gud, skall också sprida modlöshet Gamla testamentet. Därigenom blev han en bland dem.” Getingarna har blivit modlöshet betydelsefull medlem av den bibelkommis- genom nya kunskaper om ordet i grundtex- sion som under slutet av 1900-talet skulle ten. Många kristna i Sverige har kunnat höra översätta Bibeln på nytt till svenska – och och läsa om dessa getingar som på Guds upp- det visade sig vara ett utmärkt val. Vid seklets drag har bekämpat hans fiender. Var det Guds början hade en lärd skara gett vårt land en ord? välgjord översättning som kom ut 1917 – Bertil Albrektson kan se tillbaka på ett alltså samma år som Koranen. Denna ”Gus- långt liv i sällskap med Bibeln, dess kultur tav V:s bibel” har många förtjänster, men det och läsare. Han har träffat många företrä- svenska språkets utveckling gjorde att den an- dare för olika grupper som haft synpunkter sågs föråldrad redan vid mitten av 1900-talet. på språkfrågor, både hebreiska och svenska. Många översatte delar på egen hand, bland Han har träffat lika många – eller flera – som andra biskop Bo Giertz, men det behövdes en haft synpunkter på vad som är ”rätt” översätt- ny officiell. Det blev Bibel 2000. ning. Enligt Bibelns skapelseberättelse var det Bertil Albrektson betraktar det som ett av något som svävade över vattnet i universums sitt livs stora glädjeämnen, att han fick detta allra första ögonblick. (1 Mos 1: 2) Var det uppdrag som krönet och avslutningen på Guds Ande, som man kunde läsa i den gamla den yrkesverksamma delen av livet. Många översättningen, eller en gudsvind som det står medarbetare var inblandade, men mest hade i den nya? Kristna som tror på treenigheten han att göra med Gun Britt Sundström och vill gärna att Guds Ande skall nämnas redan i Christer Åsberg i det dagliga arbetet. Alla var samband med skapelsen. Men översättningen måna om att språket i den nya översättningen skall göras utifrån språk och sammanhang. skulle vara troget mot grundtexten, lätt be- Därför står det att en gudsvind svepte fram. gripligt av vår tids svenskar men också värdigt Läran skall inte styra översättningen. så att det kunde läsas vid altaret och i andra Trohet mot texten har varit en ledstjärna högtidliga sammanhang. Under en tid disku- för kyrkan. Det har inte minst prästerna på terades om man skulle ha två översättningar, Västkusten predikat. Bertil Albrektson har en vardaglig och en högtidlig för kyrkans stor respekt för de ”rätte lärare” han fostrades gudstjänster. Det blev inte så men kraven blev av i sin ungdom, som konfirmationsprästen därför så mycket större på den enda versio- Gerhard Rexius. I sitt arbete med Bibel 2000 nen. För att finna rätt ord och formulering har han vinnlagt sig om samma trohet mot krävdes språköra och fantasi. texten. Många texter kom till i det gamla Svenskan har utvecklats under 1900-talet Mellanöstern, men alla har inte bevarats så men mycket har hänt också på andra områ- väl som Bibelns Gamla testamente. Det är en den. Kunskapen om texterna och original- stor lycka att en så rik och omfattande text språken har förbättrats, bland annat genom finns tillgänglig i modern språkdräkt för vår fynd av gamla texter som Dödahavsrullarna. tids människor.

46 Bibeln är helig text för judar och kristna. som Per Block gjort senare i livet. Men det Under den kristna väckelsen i Sverige under gjorde han inte och allt gick bra för honom. 1800-talet var psalmboken och Bibeln de Därför återkommer ofta påminnelser om det viktigaste böckerna i folkets fromhetsliv. När beröm han fick av rektor Ohlon för att han frikyrkan växte fram förstärktes Bibelns ställ- fått det fulländade studentbetyget: Stort A i ning och för många var det den enda bok de alla ämnen utom gymnastik, där han hade B. läste och ansåg sig behöva läsa för att leva ett Skolans belackare brukar hävda att lä- fullvärdigt mänskligt liv. Bibeln blev aldrig en rarna var starkt klassmedvetna och gynnade folkbok, men bibeltexter och bibelcitat spreds ”skeppsredarsöner”, alltså överklassens barn, genom postillor och andaktsböcker. I alla de- men hade svårt att uppskatta elever från ar- batter om religion utnyttjades bibelord som betarklassen. Några kan ha upplevt det så, argument. Det gjorde att andra blev främ- men det finns gott om exempel på barn som mande för Bibeln. Om någon tog fram en inte var av skeppsredarsläkt men väckte lä- Bibel på tunnelbanan började man undra om rarnas respekt genom sina resultat i skolarbe- det var för att ”frälsa” medpassagerarna. Un- tet. Per Block kände sig som en företrädare der alla förhållanden betraktades bibelläsaren för ”prästbarnen”. Många kände till hans far, som en ”frälst” – väckelsens kristna kallades kyrkoherde Anders Block i Haga. Bidrog det inte ”läsare” för inte. till de höga betygen? Per Block själv utesluter I dag är situationen en annan. Bibelns inte möjligheten – men det kan vara ett utslag innehåll återkommer i olika skepnader, som av hans ödmjukhet. dyrbara fotoböcker eller dramatiska teaterpjä- Per Block minns med tacksamhet sina ser. Det har gått upp för allt fler att texterna är språklärare. Tage Wikström var hård men givande för läsare oberoende av personlig tro. hans dräpande kommentarer drabbade ald- Man kan förhålla sig på olika sätt till inne- rig honom. Ahlborn var en lysande lärare i hållet, men religiösa skall inte lägga beslag på franska som verkligen tränade språkfärdighet. texten och bestämma tolkningen. Det nyvak- Vissa lärare var kyrkliga, med sympatier för nade intresset för Bibeln kan bero på att seku- schartauansk konservatism. De satte särskilt lariserade svenskar insett vilka rikedomar som värde på elever med namn som Block. Andra döljer sig i Bibeln. Tack vare Bertil Albrektson hade en mer skeptisk attityd till kristendo- och Bibelkommissionen har Sverige en Bibel men. Den mycket uppskattade Gustaf Fredén som motsvarar och stimulerar det nyväckta lät en gång klassen läsa ett stycke av Dostojev- intresset. Bibeln bidrar fortfarande till ett ri- skij, där han skildrade en omänsklig grymhet. kare liv – även om det inte behöver vara den Frågan aktualiserades: Kan det finnas en god enda boken man läser. och rättvis gud när sådant får ske? Filosofiprofessorn Ingemar Hedenius fick Per Block många att ställa den frågan under 1950-talet, Per Block har en något mer kluven inställning men av den heta debatten om tro och ve- till sin skoltid vid Hvitfeldtska. Han trivdes tande märktes inte mycket på Hvitfeldtska. alldeles utmärkt när han gick där, men under Per Block kunde bevara sin barnatro genom livets gång har han hunnit ompröva mycket. gymnasiet. Både han själv och familjen var Är det egentligen riktigt sunt och rimligt att inställda på att han skulle studera till präst. se tillbaka på skolan med den kärlek och till- På söndagarna predikade pappa Anders ofta givenhet som bland annat årsboken ständigt i Hagakyrkan, men det fanns möjlighet att vittnar om? Kanske det hade varit nyttigare höra andra ”rätte lärare” i Göteborg. Carl att göra lite uppror och våga ifrågasätta – så Törnqvist i Domkyrkan hade en enkel men

47 sympatisk tro. Josef Rhedin i Örgryte var en präst i Lunds domkyrka. Det var under en tid imponerande predikant. då frågan delade kyrkan i två läger. De hög- Anders Block var konservativ på många kyrkliga och ”bekännelsetrogna” varnade ho- vis men liberal i sin teologi och svuren fien- nom för detta samröre med ”okristna”. Var- de till Hitler och de schartauaner som hyl- ningen framfördes av en teolog, som senare lade honom. Anders Block var vän med Olle bytte fot för att bli biskop. Biskopsmössan var Nystedt, som är känd för sitt rakryggade mot- värd den mässan för honom. Per Block hade stånd mot nazismen. När norska judar fördes ingen förståelse för motståndet mot kvinnliga till gaskamrarna protesterade han genom den präster – och ännu mindre för dem som vän- predikan han höll i Göteborgs domkyrka den de prästkappan efter vinden. första söndagen i advent år 1942. Rubriken Per Block mötte som studentpräst unga var: ”Om vi teg skulle stenarna ropa”, och den människor som ville tala om sitt liv och sin trycktes i flera dagliga tidningar. ångest. Det ställde honom inför frågan om Efter studenten 1953 studerade Per Block vem han själv var och vad han ville med livet. grekiska, hebreiska och filosofi i Göteborg. En kluvenhet i botten hindrade honom från Bland filosoferna mötte han tvivlare av sam- att bli den trygga samtalspartner som studen- ma typ som Ingemar Hedenius och kunde terna behövde. Det ledde till en flerårig terapi drabbas av kusliga känslor: Tänk om det är hos en kristen psykoanalytiker i Malmö som tvivlarna som har rätt! Konservativa kristna blottlade och bearbetade själens djup. Det levde i ett ”kognitivt universum” där ett antal var en svår och smärtsam process som rörde självklarheter om Gud och frälsningen aldrig upp känslor och minnen. Allt ställdes på ända ifrågasattes. Tänk om allt det är byggt på lög- men hade snart börjat falla på plats igen i ett ner och inbillning! Tvivlet gnagde i Per Block nytt mönster, som han själv hade utformat. men studsade tillbaka från den hårda ytan av Per Block gick befriad vidare, lämnade kristen övertygelse. Den gången omprövade prästämbetet och blev erbjuden att medverka han inte sin livssyn eller livsväg. Han gjorde i forskningsprojekt som rörde kyrkan och militärtjänst på KA4 och kom till Lund för samhället. Det skulle klarlägga religionens teologiska studier på hösten 1957. roll och relation till det omgivande kulturli- Den teologiska studiemiljön var beskydd- vet. Det finns ett fåtal akademiker som visat ande. Bibelstudierna skonade de troende från stor duglighet inom forskningen trots att de alltför hotfulla frågor om trovärdighet och aldrig doktorerat. Till dem hör Per Block. I tillkomsthistoria. Per Block blev snabbt teo- Göteborg höll man på att bygga upp en ny logie kandidat och genomgick den praktiska institution för undervisning i religionsveten- kursen för prästvigning, men kände sig inte skap. Där blev han anställd som lärare i bi- mogen att vigas till det heliga ämbetet. Han belkunskap. Senare fick han en motsvarande påbörjade fortsatta studier i bibelkunskap tjänst i Uppsala och från 1975 var han knuten med inriktning mot Nya testamentet men till Bibelkommissionen, först för Nya testa- blev snart indragen i kårpolitiken, där han mentet och senare också för att fullborda det enligt egen uppfattning ”lärde sig lika mycket Gamla. som på KA4” om livet utanför de fromma Per Block bosatte sig med familjen i Kniv- kretsarna. Studierna fick vila. sta och förenade en tjänst som universitets- I Lund fanns en omtyckt studentpräst, lektor med arbete i Bibelkommissionen från som ville ha Per Block till efterträdare, och 1975 och fram till dess den nya bibeln – strax det gjorde att den uppskjutna prästvigningen efter sekelskiftet – var färdig med kommenta- blev av. En kvinna skulle samtidigt vigas till rer och allt. Han anser som Bertil Albrektson

48 att arbetet i Bibelkommissionen var det mest betyder bara ”ung kvinna”. Hur kan hon då stimulerande han sysslat med under livet. Det bli en jungfru i Nya testamentet? Jesajatexten passade honom också alldeles utmärkt, efter- fanns också i en grekisk översättning, och det som allt arbete med översättningen gav vär- grekiska ordets betydelse ligger närmare vårt defullt underlag för undervisningen i bibel- ”jungfru”. Det utnyttjar författaren till Mat- kunskap. Studenterna fick följa översättarnas teusevangeliet för att ge stöd åt övertygelsen våndor och lärde sig förstå vilka svårigheter om att Gud har planterat den ”säd” i Maria, det innebär att på modern svenska återge en som växte till Jesusbarnet. hebreisk text med tusentals år på nacken. Kommentaren i Bibeln förklarar detta. Att Per Block stimulerades av diskussionerna en ung kvinna får en son är enligt profeten ett med de teologer som hade bergfasta överty- synligt tecken på Guds medverkan till seger gelser om hur Bibeln kommit till och vad allt och befrielse. För kristna som tror på jungfru- betydde som stod där. En del åsikter kunde födelsen är det inte nog. De vill att profeten han känna igen från sin egen ungdom. Den skall förutsäga jungfrufödelsen. För några av feministiska vågen blev en lättnad: när femi- dem handlar det om tron på gudomlig- nister och fundamentalister pucklade på var- het. De menar att denna övernaturliga födelse andra var han inte längre måltavla utan kunde är ett villkor för hans roll som frälsare. För försynt bidra med kunskaper och perspektiv andra betyder jungfrufödelse något mer. De som engagerade studenter i stridens hetta vill att Maria skall kunna hyllas som ”evig hade glömt eller förträngt. jungfru”, alltså en kvinna som aldrig haft nå- Bibeln kräver – som alla äldre texter – got sexualliv. För båda grupperna är det cen- kommentarer för att bli begriplig. Den har trala trosföreställningar som står på spel. Det tryckts på svenska många gånger med mer väcker starka känslor. eller mindre vederhäftiga kommentarer. Un- Det är bara ett exempel på hur lätt det är för der 1800-talet gav missionsvännen Peter de troende att försöka tvinga sina egna överty- Fjellstedt ut en kommenterad Bibel som upp- gelser in i texten. När det inte går i grundtex- skattades mycket i kristna kretsar. De upplys- ten vill man gärna manipulera översättningen. ningar som ingår i Bibel 2000 är till rätt stora De troende kan rikta sina misstankar mot Per delar Per Blocks verk. Bibelkommissionen Block. En präst, som lämnat prästämbetet – blev ålagd av regeringen att vara färdig med vågar man lita på honom? Utnyttjar han inte översättningen till nyåret 2000, alltså till mil- situationen till att så tvivel på Bibelns budskap? lennieskiftet. Det fanns ingen möjlighet att Den misstänksamheten kan Per Block leva hinna med alla kommentarer till dess, utan med. Han vet i regel mer om Bibelns text än den kompletta Bibeln kom först under 2001. de som har synpunkter. Vad som är rätt form Kommentarerna är alltigenom sakliga men av kristendom vill han inte avgöra. Han har det innebär inte att de är uppskattade av alla. funnit sin egen väg. Men vad som står i tex- Per Block nämner som exempel ordet ”jung- terna och vad det kan betyda på nutida svenska fru” i berättelsen om ängelns besök hos Ma- har han bestämda uppfattningar om – även om ria. Det står i Matteusevangeliet att en pro- han gärna diskuterar dem så länge det är fråga fet hade förutsagt detta: ”Jungfrun skall bli om språk och inte tro. havande och föda en son.” (Matt 1: 23) Det syftar på en text hos profeten Jesaja, men där Lika och olika står det inget om någon jungfru, utan bara Bertil Albrektson och Per Block har mycket att den ”unga kvinnan är havande och skall gemensamt. De kommer från kristna familjer föda en son”. (Jes 7: 14) Det hebreiska ordet i Göteborg och har gått på Hvitfeldtska. Båda

49 läste in gedigna examina med hebreiska, gre- Kanske kan man ändå undra om Göteborg En legendarisk fjällresa kiska och filosofi i Göteborg innan de fortsat- och Hvitfeldtska var en miljö som gjorde det te till Lund för att läsa teologi. Forskningen för lätt att tänka sig en framtida prästbana. med lyckligt slut. Och lockade båda och de valde bibelkunskap, den Unga som växte upp i Stockholm var nog ene Gamla och den andre Nya testamentet. mer medvetna om kritiken mot kyrkan och en uppsats som knappt Så hamnade båda i Bibelkommissionen och de problem som väntade en kyrkans tjänare. Dunberger, Dahlgren och Slättberg kunde bidra till att svenska folket fick en mo- Vi kan ändå vara tacksamma att de valde teo- blev godkänd. dern bibelöversättning vid sekelskiftet. logiska studier, så att de kunde bidra till den Richard Bark, student på Allmänna linjen 1957, De har en annan viktig egenskap gemen- utmärkta och allmänt uppskattade nya bibel- tar oss med på en vådlig fjälltur som dock slutade sam. Båda är prästvigda men har tjänstgjort översättningen. lyckligt. Lika lyckat var det inte när den omstridde mycket lite som präster, båda har lämnat läraren Torsten Carlberg bedömde Richards upp- prästämbetet och mitt intryck är att båda Christer Hedin, född 1939, student på Hvit- sats om resan. Bedöm själv om Carlberg hade rätt. blev glatt överraskade av att deras respektive feldtska 1957. Religionshistoriker vid Stock- biskopar gjorde denna reträtt så lätt för dem. holms universitet. Har varit lärare och richard bark De drabbades inte av några förebråelser för radiojournalist, bland annat som chef för ve- att de svek kyrkan. Olika skäl gjorde att de tenskapsredaktionen vid Sveriges Radio. Dispu- Richard berättar: Skolans fjällresa 1954 till inte längre ville vara präster, men vilka skäl terade 1988 i religionshistoria och är docent i Storulvåstugan i Jämtland har med rätta blivit det än var så skulle det naturligtvis vara ett livsåskådningsvetenskap. ihågkommen och mytomspunnen. Jag hade långt större svek mot kyrkan att stanna kvar i glädjen att som snart 16-årig förstaringare få prästämbetet om man själv inte vill. Det är en vara med på resan. När uppsatsämnet ”In- så speciell uppgift att man bör ha en personlig tervju med en fjällresenär” tilldelades oss, var övertygelse som grund för sitt arbete. valet inte svårt. Resan blev minst sagt mycket händelserik. Vi hade dessutom överraskats av en snöstorm uppe på fjället, som hade kunnat sluta riktigt illa, om inte skolans skick- liga och kartläsningskunniga gymnastiklärare hade full kontroll över situationen. Denna fjällfärd är dessutom förevigad på bild; kanske någon vet vem fotografen var? Därtill fick vi mycket god kon- takt med våra lärare: gymnastik- direktörerna Wilhelm Lindskog NYBURGARE och Bertil Dunberger. Det var En pigg och käck Göteborgare bara Leif Dahlgren som upplevdes som just börjat på McDonald´s som ”stroppig” och ville kallas ”Kapten”, vilket Olle Karlsson med författaren é väl trots sin snabbhet dock aldrig kom på tal. Medföljare var också och det breda leendet kristendomsläraren Sven Torén – ”Choklad- ändå en riktig nyburgare? Jesus” – och hans söta hustru Inga. rödpenna i mitt opus. Han var f. ö. en mycket – ulf herrströmer Den uppsats jag skrev, återges här i ocen- ifrågasatt lärare. Uppsatsen fick betyget B, vil- surerat skick. Dock har några stavfel rättats, ket säger en hel del om denne klåfingrige gläd- NYBURGARE men inte de 31 (!) ”rättelser”, som vår moders- jedödare, men också mycket om de krav som En pigg och käck Göteborgare målslärare Torsten Carlberg gjorde med sin ställdes på oss elever på 50-talet. som just börjat på McDonalds väl é trots sin snabbhet och det breda leendet 50 ändå en riktig nyburgare? – ULF HERRSTRÖMER

MINNESBILDER Försommarvacker är den skira grönskan nu och i vårt minne – ULF HERRSTRÖMER En legendarisk fjällresa med lyckligt slut. Och en uppsats som knappt blev godkänd. Dunberger, Dahlgren och Slättberg

Richard Bark, student på Allmänna linjen 1957, tar oss med på en vådlig fjälltur som dock slutade lyckligt. Lika lyckat var det inte när den omstridde läraren Torsten Carlberg bedömde Richards upp- sats om resan. Bedöm själv om Carlberg hade rätt. richard bark

Richard berättar: Skolans fjällresa 1954 till Storulvåstugan i Jämtland har med rätta blivit ihågkommen och mytomspunnen. Jag hade glädjen att som snart 16-årig förstaringare få vara med på resan. När uppsatsämnet ”In- tervju med en fjällresenär” tilldelades oss, var valet inte svårt. Resan blev minst sagt mycket händelserik. Vi hade dessutom överraskats av en snöstorm uppe på fjället, som hade kunnat sluta riktigt illa, om inte skolans skick- liga och kartläsningskunniga gymnastiklärare hade full kontroll över situationen. Denna fjällfärd är dessutom förevigad på bild; kanske någon vet vem fotografen var? Därtill fick vi mycket god kon- takt med våra lärare: gymnastik- direktörerna Wilhelm Lindskog och Bertil Dunberger. Det var bara Leif Dahlgren som upplevdes som ”stroppig” och ville kallas ”Kapten”, vilket Olle Karlsson med författaren dock aldrig kom på tal. Medföljare var också kristendomsläraren Sven Torén – ”Choklad- Jesus” – och hans söta hustru Inga. rödpenna i mitt opus. Han var f. ö. en mycket Den uppsats jag skrev, återges här i ocen- ifrågasatt lärare. Uppsatsen fick betyget B, vil- surerat skick. Dock har några stavfel rättats, ket säger en hel del om denne klåfingrige gläd- men inte de 31 (!) ”rättelser”, som vår moders- jedödare, men också mycket om de krav som målslärare Torsten Carlberg gjorde med sin ställdes på oss elever på 50-talet.

51 INTERVJU MED EN FJÄLLRESENÄR 4.3.54

Tåget kommer in på stationen, och en mängd sportklädda ungdomar med ryggsäckar på hoppar ur. De är pigga och glada. De skrattar, visslar, sjunger, ropar och hurrar för sina ledare. Jag haffar en av grabbarna och frågar, var han har varit under februarilovet.

– Storulvåstugan, säger han. Den ligger en två mil från Enafors. För att komma dit fick vi åka skidor ifrån Handöl. Det var en tur på 12 km. Vi körde på hårda skavlen över väldiga hedar med fjäll på sidorna.

– Hur var förläggningen då?

– Joodå. Det var tre hus där. I det större bodde ledarna och några elever. Där åt vi och där höll vi hus på kväll- arna. Resten bodde i två stugor. Det fanns ingen elkraft i hela Storulvån, så fotogenlampor och kaminer användes.

– Naturen är väl strålande i de där trakterna?

– Härlig! Den ena storslagna fjället efter det andra omringade oss. Vi var ute på turer varenda dag, och all- deles i närheten hade vi en slalombacke. Två gymnastik- lärare undervisade oss i slalom. Backen var lång och brant, så det gick som bara den…

– Hade ni tur med vädret?

– På söndagen var det solsken och inte ett moln på himmelen. På tisdagen hade det dragit ihop sig till full snöstorm, som först började lugna sig frampå torsdan.

– Men vad var nu det roligaste däruppe?

– Det var när vi besteg Getryggen. Vi (12 st) skulle till Blåhammaren, men det blåste för mycket, så vi fick vända och ta bakvägen hem mellan Tvärklumpen och Getryg- gen. Det stormade inte så mycket där. Vi åkte till ett ställe, där vi skulle kunna gå över Getryggen och komma ner till vår förläggning på andra sidan. Vi tog av oss

52 INTERVJU MED EN FJÄLLRESENÄR 4.3.54 skidorna och gick med dem på ryggen rakt upp. När vi kom nära toppen kände vi, hur stormen välvde över oss. Vi fick Tåget kommer in på stationen, och en mängd sportklädda kravla och krypa oss fram, stödja oss på stavarna och ungdomar med ryggsäckar på hoppar ur. De är pigga och sätta fötterna hårt i den fasta snön för att inte rasa glada. De skrattar, visslar, sjunger, ropar och hurrar för nerför den branta fjällsluttningen. Det rann ur näsa och sina ledare. Jag haffar en av grabbarna och frågar, var mun på mig, och den 25-30 sekundmeter hårda stormen pisk- han har varit under februarilovet. ade massor av snö i ansiktet på oss, så vi såg inte mycket. Som väl var förfrös ingen. – Storulvåstugan, säger han. Den ligger en två mil från Enafors. För att komma dit fick vi åka skidor ifrån När vi hade kommit över på andra sidan, satte vi på oss Handöl. Det var en tur på 12 km. Vi körde på hårda skidorna och åkte nerför det över tusen meter höga skavlen över väldiga hedar med fjäll på sidorna. fjället. Att komma hem efter en sådan tur är något som skänker en härlig tillfredsställelse. – Hur var förläggningen då? Jag vill också säga det, att lärarna var så fantastiskt – Joodå. Det var tre hus där. I det större bodde ledarna trevliga och käcka, så att vi kände oss som kamrater med och några elever. Där åt vi och där höll vi hus på kväll- dem. arna. Resten bodde i två stugor. Det fanns ingen elkraft i hela Storulvån, så fotogenlampor och kaminer användes. Sista kvällen hade vi en liten kabaré med kupletter, ett lärarkollegium, där några lärare återgavs i karikatyr av – Naturen är väl strålande i de där trakterna? grabbarna. Ett giftigt reportage från en tänkt skidtäv- ling mellan våra ledare och en utomordentlig efterapning – Härlig! Den ena storslagna fjället efter det andra av lektor Brenels morgonböner stod också på programmet. omringade oss. Vi var ute på turer varenda dag, och all- Lärarna ordnade prisutdelning med rolig klassindelning av deles i närheten hade vi en slalombacke. Två gymnastik- en slalomtävling. Kvällens höjdpunkter var direktör Lind- lärare undervisade oss i slalom. Backen var lång och skogs rörande och nobla tacktal och sen elevernas tack brant, så det gick som bara den… till Storulvåstugans betjäning och till ledarna. Direktör Lindskog avtackades och fick en gåva ifrån alla eleverna, – Hade ni tur med vädret? och så hurrade vi. Jag vill här citera direktör Dahlgrens ord: ”För att det skall bli en trevlig fjällfärd, beror – På söndagen var det solsken och inte ett moln på det på basen för fjällgänget!” himmelen. På tisdagen hade det dragit ihop sig till full snöstorm, som först började lugna sig frampå torsdan. Efter ett rungande ”Hej! Tjolaha!!!” för FJÄLLEN färda- des vi på skidor bort från Storulvån. – Men vad var nu det roligaste däruppe?

– Det var när vi besteg Getryggen. Vi (12 st) skulle till Blåhammaren, men det blåste för mycket, så vi fick vända och ta bakvägen hem mellan Tvärklumpen och Getryg- Betyg: B 17.3.54 Cb gen. Det stormade inte så mycket där. Vi åkte till ett ställe, där vi skulle kunna gå över Getryggen och komma ner till vår förläggning på andra sidan. Vi tog av oss Årsboksredaktionen och rektor höjer betyget postumt till lilla ”a”!

53 På 10- och 20-talen var det febril aktivitet i Den grå klippans Lorensbergs- och Johannebergskvarteren. Var själva Lorensbergsberget låg är något oklart – hemlighet men knappast var det berget ovanför Näckros- dammen. Johanneberget? – Ingen vet! Nåväl, Herrarna bestämmer sig för en nostalgipromenad här byggdes det och på 20-talet skulle mycket i terrängen ovanför och söder om Näckrosdam- men. För Gilbert är detta helig mark och lik- stå klart till Göteborgsutställningen 1923. tydigt med barndomens och ungdomens ängder Men det behövdes både 20- och 30-talen se- – fyllt av mystiska artefakter från bl.a. 20-talet. dan, för att få hela den nyabyggnationen i områ- det Lorensberg/Johanneberg på plats – vilket ock- bo eneroth så inkluderade Götaplatsens slutliga utformning. Idrottens hus vid ändan av Näckrosdammen 1923.

Gilbert bodde på Lagerbringsgatan 3, som lig- Ovan ser ni hur fint det blev det till Göte- ger parallellt med ’’djungelreservatet’’ däruppe borgsutställningen vid Näckrosdammen, som ovanför Näckrosdammen. Hit kunde man ju var anlagd just till denna utställning – och smyga upp för att spana på dem som passerade således inte är en naturlig damm. i olika ärenden: uteliggare, fullebuntar (fylle- bultar), kärlekskranka par och ett och annat Så mycket blev inte kvar efter denna fina ut- gäng ’’böss’’ från Solgårdarna som strök om- ställning som bl.a. bevistades av Albert Ein- kring, ibland i onda avsikter. Dessa gillade att stein, som föreläste inför en samling av åhörare ta läroverksgossarnas skalper, och det var ofta som satt och halvsov och inte begrep någon- man fick ligga och trycka i gräset för att inte ting. Liseberg är väl det enda som finns kvar bli upptäckt, berättar Gilbert. efter Göteborgsutställningen 1923.

54 En av attraktionerna då var bergbanan (lin- dragen) som gick upp till toppen av berget, och självfallet den vackra Agafyr som anlades på bergstoppen och som lyste upp sommar- kvällarna stämningsfullt år 1923. Ganska få bilder finns från denna tid, vilket är besynner- ligt, eftersom utställningen hade 20 gånger så många besökare som stadens invånarantal! Endast lite kullvräkt sprängsten vittnar idag om själva bankonstruktionen. Utställningen revs med fermitet. Ordernshuset och stigen till ”Lilla döden” Den lindragna vagnen och Agafyren. Utsikt från nuvarande UB - norrut Minneshallen på samma ställe

55 Den grå klippans hemlighet - en så kallad ungdomsbok som var populär på 30- 40- och 50-talen. Detta var innan skärmarnas tid och alla digitaliserade möjligheter att uppleva mystik och spänning. Vilket är bäst? Fantasin förstås!

56 Agafyrens fundament idag Ibland fick man gömma sig...

Den berömda trollspisen Likt Pan blidkar Gilbert makterna

Fundamentet till Agafyren finns fortfarande get känner man ilningar av den härliga känsla kvar. Hur länge dröjer det tills detta har för- som fyllde ynglingen efter matiné på biografen svunnit? Göta”, säger Gilbert. ”Ia-ia-öh-öh-öh, bankade Men åter till Gilbert och vår vandring. Här vi på tomma bensinfat och burkar häruppe, visar han upp Trollspisen – som den hette i medan vi gjorde röksignaler den 1 maj 1946, folkmun – och vid nedgången till den grotta så brandkåren ryckte ut – ivrigt påhejade av som kallas ’’Lilla Döden’’ blidkas makterna ’Arbetets söner’ som spelades på Götaplatsen”, Den grå klippans hemlighet - en så kallad ungdomsbok som var populär på med vackert flöjtspel. avslutar Gilbert. 30- 40- och 50-talen. Detta var innan skärmarnas tid och alla digitaliserade möjligheter ”Efter en vandring i Siste Mohikanen Unkas’ /Bo Eneroth att uppleva mystik och spänning. Vilket är bäst? Fantasin förstås! fotspår i den gamla skogen på vägen ned för ber-

57 kamp på liv och död, mellan gott och ont, söka inspirera de många barnbarnen till att också Björn Clarin: vitt och svart. söka perspektiven bakåt, genom att spegla den Varför skriver då en svensk spännande levnadshistoria, som en av deras för- Mellan evigt liv och eviga helveteskval. fäder fick uppleva för nu ett 1000-tal år sedan! tre böcker om en Sankt Olav tillerkändes följdriktigt alla de För att inte misstolkas vill jag redan här slå fast goda, förebildliga egenskaperna, medan hans att berättelsen ingalunda gör anspråk på att 1000-årig norrman? halvbroder Harald befanns vara ett utmärkt vara en strikt, historisk avhandling! Här och lämpligt val - som det svarta fåret i familjen! var har jag därför, i brist på väldokumenterat Björn Clarin, en av årsbokens flitigaste skribenter För säkerhets skull gav man honom också till- underlag, tvingats sovra mellan olika, tänkbara genom de tio senaste åren, har ägnat stor skriv- namnet Hårdråde! händelsekedjor. /Björn Clarin glädje åt att skriva en trilogi om vikingen Ha- rald Hårdråde. Den första volymen finns nu till nedladdning på nätet, helt gratis. Här berättar Det hann förflyta ytterligare många år, innan Björn om bakgrunden och hur det hela hänger jag i januari 2013 tog beslutet att fatta pen- nan, för att nedteckna hans minst sagt fasci- ihop med hans egen familjehistoria: Den första volymen i Björn Clarins vikingatrilogi nerande levnadshistoria. Inte minst för att presenteras på Harald Hårdrådes hemsida the- En dag i början av 2000-talet damp en CD- förhoppningsvis föra vidare det stora intresse lastvikingking.com. Hela boken kan helt gratis skiva ner på mitt skrivbord. Dess innehåll för historia, som jag själv haft sedan unga år. laddas hem från iBooks. visade sig vara en släkttavla, prydligt sam- Ett viktigt motiv har nämligen varit, att i en tid, manställd och nedpräntad av den göteborgske präglad av en allt mer avancerad högteknologi, boktryckaren Lars Orstadius, en nära släkting till min svärmor Alice Ekberg. 57-årsjubileum LADOGA Släktkrönikan var föredömligt överskådlig FINSKA VIKEN

ALDEIGJUBORG och jag fann en bit från slutet namnen på min S:T PETERSBURG GORODISITSJE NARVA maka, mina barn och de äldsta av mina barn- NOVIJE DUBOVIKI KHOLOPY GORODOK

VOLCHOV

barn. Minsann hittade jag också där mitt eget ESTLAND NOVGOROD

ILMEN

namn - som ingift make till hustru Marianne. LOVAT

PARFINO När jag så följde texten åt andra hållet avslu- RYSSLAND tades den med namnet Harald III Sigurdsson. LETTLAND VALDAIPLATÅN

En titt i uppslagsboken avslöjade, att denne MOSKVA

man föddes i Norge 1015 och var landets SMOLENSK

VITRYSSLAND konung åren 1046–1066. Han har också be- DNJEPR På bilden syns från väster: Lars Hamberger, Hans Dahlberg (student -58), Sven Lumsden, Dag Skårman, Bo Eklund, Anders skrivits som ”Den siste Vikingakungen”, som MINSK Edström (student -58), Svante Möller, Sven Dahlman (student -58), Olle Carlsson, Claes-Göran Axelsson, Gudrun Lönnroth med sin död öppnade dörrarna till Medelti- (vår ciceron!) och Richard Bark (sonsonson till August). Till lunchen dagen därpå anslöt: Göran Hansson och Hans Lehn.

den. Via den isländske hävdatecknaren och DNJEPR politikern Snorre Sturlasson och andra histo- de första studenterna på Allmänna linjen Därefter intogs en öl på en pub vid Lin- riska källor, bl. a. i dagens Grekland, hittade 1957 – här den 26 september 2014 försam- négatan och sedan middag hos Olle Carlsson i UKRAINA jag fler, allt mer intressanta detaljer om denne lade utanför de ”barkska” husen, Haga Nygata Nilssonsberg, bestående av champagne, hum- halvbroder till Olav den Helige. Bröderna KIEV 7-9. Dagen inleddes med besök i de delar som mer (fångad av Svante Möller i Grebbestad) levde i en brytningstid mellan heden tid numera är museum, tillhörande Göteborgs och älg (skjuten och tillagad av Dag Skårman och kristendom, då de från främst England, stadsmuseum: Järnbärare Petterssons hem och i Jämtland) – annat att förtiga. Dagen därpå Irland och Tyskland invandrade apostlarna en lägenhet i svärsonen August Barks byggnad, intogs smörrebröd hos Oscar och den lille på och prästerna målade upp tillvaron inför sina Harald Hårdrådes resa genom nuvarande vilken blev förebilden för de av honom senare Prinsgatan. nykristnade församlingar som en existentiell Ryssland och Ukraina. uppförda landshövdingehusen. /Richard Bark

58 kamp på liv och död, mellan gott och ont, söka inspirera de många barnbarnen till att också Björn Clarin: vitt och svart. söka perspektiven bakåt, genom att spegla den Varför skriver då en svensk spännande levnadshistoria, som en av deras för- Mellan evigt liv och eviga helveteskval. fäder fick uppleva för nu ett 1000-tal år sedan! tre böcker om en Sankt Olav tillerkändes följdriktigt alla de För att inte misstolkas vill jag redan här slå fast goda, förebildliga egenskaperna, medan hans att berättelsen ingalunda gör anspråk på att 1000-årig norrman? halvbroder Harald befanns vara ett utmärkt vara en strikt, historisk avhandling! Här och lämpligt val - som det svarta fåret i familjen! var har jag därför, i brist på väldokumenterat Björn Clarin, en av årsbokens flitigaste skribenter För säkerhets skull gav man honom också till- underlag, tvingats sovra mellan olika, tänkbara genom de tio senaste åren, har ägnat stor skriv- namnet Hårdråde! händelsekedjor. /Björn Clarin glädje åt att skriva en trilogi om vikingen Ha- rald Hårdråde. Den första volymen finns nu till nedladdning på nätet, helt gratis. Här berättar Det hann förflyta ytterligare många år, innan Björn om bakgrunden och hur det hela hänger jag i januari 2013 tog beslutet att fatta pen- nan, för att nedteckna hans minst sagt fasci- ihop med hans egen familjehistoria: Den första volymen i Björn Clarins vikingatrilogi nerande levnadshistoria. Inte minst för att presenteras på Harald Hårdrådes hemsida the- En dag i början av 2000-talet damp en CD- förhoppningsvis föra vidare det stora intresse lastvikingking.com. Hela boken kan helt gratis skiva ner på mitt skrivbord. Dess innehåll för historia, som jag själv haft sedan unga år. laddas hem från iBooks. visade sig vara en släkttavla, prydligt sam- Ett viktigt motiv har nämligen varit, att i en tid, manställd och nedpräntad av den göteborgske präglad av en allt mer avancerad högteknologi, boktryckaren Lars Orstadius, en nära släkting till min svärmor Alice Ekberg. 57-årsjubileum LADOGA Släktkrönikan var föredömligt överskådlig FINSKA VIKEN

ALDEIGJUBORG och jag fann en bit från slutet namnen på min S:T PETERSBURG GORODISITSJE NARVA maka, mina barn och de äldsta av mina barn- NOVIJE DUBOVIKI KHOLOPY GORODOK

VOLCHOV barn. Minsann hittade jag också där mitt eget ESTLAND NOVGOROD

ILMEN

namn - som ingift make till hustru Marianne. LOVAT

PARFINO När jag så följde texten åt andra hållet avslu- RYSSLAND tades den med namnet Harald III Sigurdsson. LETTLAND VALDAIPLATÅN

En titt i uppslagsboken avslöjade, att denne MOSKVA

man föddes i Norge 1015 och var landets SMOLENSK

VITRYSSLAND konung åren 1046–1066. Han har också be- DNJEPR På bilden syns från väster: Lars Hamberger, Hans Dahlberg (student -58), Sven Lumsden, Dag Skårman, Bo Eklund, Anders skrivits som ”Den siste Vikingakungen”, som MINSK Edström (student -58), Svante Möller, Sven Dahlman (student -58), Olle Carlsson, Claes-Göran Axelsson, Gudrun Lönnroth med sin död öppnade dörrarna till Medelti- (vår ciceron!) och Richard Bark (sonsonson till August). Till lunchen dagen därpå anslöt: Göran Hansson och Hans Lehn. den. Via den isländske hävdatecknaren och DNJEPR politikern Snorre Sturlasson och andra histo- de första studenterna på Allmänna linjen Därefter intogs en öl på en pub vid Lin- riska källor, bl. a. i dagens Grekland, hittade 1957 – här den 26 september 2014 försam- négatan och sedan middag hos Olle Carlsson i UKRAINA jag fler, allt mer intressanta detaljer om denne lade utanför de ”barkska” husen, Haga Nygata Nilssonsberg, bestående av champagne, hum- halvbroder till Olav den Helige. Bröderna KIEV 7-9. Dagen inleddes med besök i de delar som mer (fångad av Svante Möller i Grebbestad) levde i en brytningstid mellan heden tid numera är museum, tillhörande Göteborgs och älg (skjuten och tillagad av Dag Skårman och kristendom, då de från främst England, stadsmuseum: Järnbärare Petterssons hem och i Jämtland) – annat att förtiga. Dagen därpå Irland och Tyskland invandrade apostlarna en lägenhet i svärsonen August Barks byggnad, intogs smörrebröd hos Oscar och den lille på och prästerna målade upp tillvaron inför sina Harald Hårdrådes resa genom nuvarande vilken blev förebilden för de av honom senare Prinsgatan. nykristnade församlingar som en existentiell Ryssland och Ukraina. uppförda landshövdingehusen. /Richard Bark

59 Denna lista, upprättad av Thomas Svensson, gör inte anspråk på att In Memoriam vara komplett. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från Göteborgs- Protokoll vid årsmötet Valkommittén föreslog omval av ledamöterna Bengt Ahl- Posten. gren, Tomas Albrektsson, Bo Eneroth, Carl Eric Blomqvist, Almqvist, Bert Arnold, född 3/12 1926 i Örgryte Ulf Malmsten, UllaMaria Nordström Holm, Moa Möller 4 7 maj 2015 i Göteborg, student Hvitfeldtska R IV a 1945, Ordförande sedan samt suppleanterna Ylva Olaison, Tim Gustafsson. Som ny- död i Varberg 15/3 2015. val föreslogs till ledamöter Hans Herlitz, Aiysha Varraich Årsmötet hölls i Hvitfeldtska Gymnasiets Norra Aula, torsda- samt till suppleanter Joar Svanvik, My Adra, Eva Thalén. Bark, Carl Fredric Emil Haraldsson, född 7/6 1941 föreningens start gen 7 maj 2015, klockan 18:30. Rektorerna Mikael O Karlsson (även gymnasieskol- i Vasa församling i Göteborg, student Hvitfeldtska enhetschef) och Peter Larsson, självskrivna ledamöter. L III3 halvklassisk gren 1963, död i Särö 10/12 2013. Elis Malmeström 1947 = 1977 §1 Öppnande = Valkommittén föreslog, att representant för Hvitfeldtskas Bengt J Lindberg 1952 1975 Ordföranden Hans Josefson välkomnade de 80-talet när- Behre, John Göran, tidigare docent och studierektor = Elevkår adjungeras till styrelsen, vilket då skulle kräva Urban Ohlander 1958 1992 varande och förklarade årsmötet öppnat. på Göteborgs universitets historiska institution, Ebbe Hagard 1962 = 2008 ändring av föreningens stadgar. Beslut kan ske vid nästa hedersmedlem i föreningen Gamla Hvitfeldtare, Lars Himmelmann 1982 §2 Protokolljustering årsmöte, 2016. född 30/11 1928 i Gamlestaden i Göteborg, student Bengt Olof Bengtsson 1988 = 2012 Leif Påhlsson och Lars Himmelmann utsågs att jämte ord- Årsmötet beslöt välja ovanstående personer till Hvit- Hvitfeldtska L IV4 1947, död i Askim 30/4 2015. Hans Josefson 1998 föranden justera dagens protokoll. feldtska Kamratföreningens styrelse och att gilla förslagen Jan Bengtsson 2015 i tredje stycket. Clemensson, Lars Gustaf, civilingenjör, född 5/2 1931 §3 Val av mötets ordförande i Johanneberg i Göteborg, student Hvitfeldtska Hans Josefson utsågs att leda dagens förhandlingar. §13 Revisorer R IV4 b 1951, död i Vasa församling i Göteborg 15/9 Årsmötet beslöt på valkommitténs förslag välja om Hans 2015. Hedersledamöter §4 Val av mötets sekreterare Torring och Klas Borssén till revisorer. Till mötets sekreterare valdes Ulf G H Malmsten. Fredén, Nils Börje, tidigare lektor och prefekt vid Lars Himmelmann 1988 §14 Val av valkommitté Bibliotekshögskolan i Borås, född 20/8 1931 i Uppsala, Folke Wiesel 1988 §5 Dagordningen På Styrelsens förslag beslöt Årsmötet omvälja Folke Hjal- student Hvitfeldtska L IV4 1950, död i Stockholm i Göran Behre 1992 Den utdelade dagordningen fastställdes. mers (sammankallande), Flemming Sinclair och Jonatan Adolfsson. Adolf Fredriks församling 16/2 2014. Märta Wiesel 2008 §6 Årsmötets behöriga utlysande Christer Holmström 2011 Granath, Bo, öron-, näs- och halsläkare, född 28/1 1939 Årsmötet befanns vara i laga ordning utlyst. §15 Övriga frågor. Peter Larsson berättade om stipendium, inrättat för elev, i Johanneberg i Göteborg, student Hvitfeldtska Tidigare avlidna hedersledamöter §7 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 vilken under fyra månader kan tjänstgöra som trainee vid R IV: b biologisk gren 1958, död i Hovås i Elis Malmeström 1952 = 1977 Ordföranden Hans Josefson kommenterade verksamhets- Svenska Handelskammaren i London. Göteborgs kommun 5/1 2015. Sven Emanuel Ohlon 1953 = 1973 berättelsen 2014. Årsmötet beslöt att med gillande och Folke Hjalmers redogjorde för det mångåriga samar- Bengt J Lindberg 1958 = 1975 godkännande lägga den till handlingarna. Hagström, Tor Eric Gustaf, kommendörkapten, betet mellan skolan och Gamla Hvitfeldtare med datori- Urban Ohlander 1962 = 1992 född 25/12 1929 i Skövde, student Hvitfeldtska §8 Ekonomisk berättelse (bilaga) serat register över utgångna elever åren 1969-2014. Totalt 4 Gunnar Dellborg 1965 = 1990 R IV a 1951, död i Lidingö 8/6 2015. omkring 21000 poster. Under ht 2014 sändes utskick till Torsten Wassén 1967 = 1974 I kassörens, Carl Eric Blomqvist, frånvaro föredrog ordfö- cirka 3500 av dem med brev från både skolan och fören- Hultqvist, Per Ernst Ivar, docent i historia vid Erik Sundberg 1970 = 1981 randen 2014 års ekonomiska berättelse, vilken med god- ingen. Att det inte blev fler berodde på höga kostnader Göteborgs universitet, född 30/3 1924 i Gustavi Tage Wikström 1973 = 1987 kännande och gillande lades till handlingarna. för porto. Gensvaret blev magert, blott omkring 60-70 församling i Göteborg, student Hvitfeldtska L IV4 a Leif Possenius 1978 = 2006 §9 Revisionsberättelse och beslut om ansvarsfrihet för personer. 1942, död 15/1 2015 i Johanneberg i Göteborg. Sven Colliander 1978 = 1979 styrelsen (bilaga) Det är av stor vikt, att föreningen får fler aktiva med- Arne Börjesson 1980 = 1988 Isberg, Lilian Violet, Föreningens revisor, Hans Torring, föredrog revisionsbe- lemmar. Uppgift för oss alla, genom personliga kontakter tidigare adjunkt i historia och Ebbe Hagard 1982 = 2008 rättelsen. På revisorernas förslag beslöt årsmötet fastställa och sociala media. Facebook har gruppen Gamla Hvitfeld- svenska på Hvitfeldtska, född 23/4 1925 i Göteborg, Folke Dahlberg 1988 = 1995 resultat- och balansräkningen samt bevilja styrelsen an- tare med ungefär 375 medlemmar död 5/12 2014 i Älvsborgs församling i Göteborg. Björn Hultgren 1990 = 1992 svarsfrihet för år 2014. Ulf Malmsten tackade Hans Josefson för hans mång- Sven Åhman 1992 = 1993 Johansson, Kent Göran Gunnar, konstruktör, åriga arbete som föreningens ordförande och överlämnade Kristian von Sydow 1995 = 2008 §10 Fastställande av budget inkl årsavgift, f n 250 kr. född 20/4 1944 i Kålltorp i Göteborg, realexamen present, blommor och ljus. Hans tackade för förtroendet 5 Arne Eklund 1997 = 1999 Årsmötet beslöt på styrelsens förslag fastställa årsavgiften Hvitfeldtska klass 5 c 1960, senare studentexamen GTI, att ha fått leda föreningen. Därefter talade Jan Håkansson Bengt Olof Bengtsson 1998 = 2012 om 250 kronor. Yngre, aktiv student (< 26 år) betalar 100, död 27/9 2014 i Vasa församling i Göteborg. och önskades välkommen i värvet som Gamla Hvitfeldta- Bengt Åberg 1998 = 2009 och gymnasist fram till ett år efter studentexamen (mot- res ordförande. Lundgren, Ove Bertil, professor emeritus, läkare, Erik Ljungman 1998 = 2013 svarande) 50 kronor. 4 född i Göteborg 9/7 1937, student Hvitfeldtska R IV a Gunnar Olsson 1999 = 2005 §16 Mötet avslutas 1957, död 23/7 2014 i Göteborg. §11 Val av föreningens ordförande Valkommitténs sammankallande, Folke Hjalmers, före- Då intet mer förekom, avslutade ordföranden Hans Petersen, Bengt, traktör, kokboksförfattare, restaurangchef, slog nyval av Jan Håkansson till föreningens ordförande, Josefson årsmötet 2015 samt uttalade sina önskningar om född i Göteborg 23/6 1921, död därstädes 12/3 2015. enär Hans Josefson avböjt omval. Årsmötet beslöt enligt välgång och god sommar till alla. Realexamen VT 1936. förslaget. Vid protokollet Ulf G H Malmsten, scr Winsnes, Kjell Ingemar, född 13/4 1935 i Örgryte i §12 Val av styrelsens ledamöter och suppleanter Göteborg, student Hvitfeldtska L IV4 b 1956, död 1/6 Valkommitténs sammankallande, Folke Hjalmers, före- Justeras Hans Josefson, ordförande, Leif Påhlsson och 2015 i Onsala i Kungsbacka kommun. drog: Lars Himmelmann, justeringsmän

60 Protokoll vid årsmötet Valkommittén föreslog omval av ledamöterna Bengt Ahl- gren, Tomas Albrektsson, Bo Eneroth, Carl Eric Blomqvist, 7 maj 2015 Ulf Malmsten, UllaMaria Nordström Holm, Moa Möller samt suppleanterna Ylva Olaison, Tim Gustafsson. Som ny- val föreslogs till ledamöter Hans Herlitz, Aiysha Varraich Årsmötet hölls i Hvitfeldtska Gymnasiets Norra Aula, torsda- samt till suppleanter Joar Svanvik, My Adra, Eva Thalén. gen 7 maj 2015, klockan 18:30. Rektorerna Mikael O Karlsson (även gymnasieskol- enhetschef) och Peter Larsson, självskrivna ledamöter. §1 Öppnande Valkommittén föreslog, att representant för Hvitfeldtskas Ordföranden Hans Josefson välkomnade de 80-talet när- Elevkår adjungeras till styrelsen, vilket då skulle kräva varande och förklarade årsmötet öppnat. ändring av föreningens stadgar. Beslut kan ske vid nästa §2 Protokolljustering årsmöte, 2016. Leif Påhlsson och Lars Himmelmann utsågs att jämte ord- Årsmötet beslöt välja ovanstående personer till Hvit- föranden justera dagens protokoll. feldtska Kamratföreningens styrelse och att gilla förslagen i tredje stycket. §3 Val av mötets ordförande Hans Josefson utsågs att leda dagens förhandlingar. §13 Revisorer Årsmötet beslöt på valkommitténs förslag välja om Hans §4 Val av mötets sekreterare Torring och Klas Borssén till revisorer. Till mötets sekreterare valdes Ulf G H Malmsten. §14 Val av valkommitté §5 Dagordningen På Styrelsens förslag beslöt Årsmötet omvälja Folke Hjal- Den utdelade dagordningen fastställdes. mers (sammankallande), Flemming Sinclair och Jonatan Adolfsson. §6 Årsmötets behöriga utlysande Årsmötet befanns vara i laga ordning utlyst. §15 Övriga frågor. Peter Larsson berättade om stipendium, inrättat för elev, §7 Styrelsens verksamhetsberättelse vilken under fyra månader kan tjänstgöra som trainee vid Ordföranden Hans Josefson kommenterade verksamhets- Svenska Handelskammaren i London. berättelsen 2014. Årsmötet beslöt att med gillande och Folke Hjalmers redogjorde för det mångåriga samar- godkännande lägga den till handlingarna. betet mellan skolan och Gamla Hvitfeldtare med datori- §8 Ekonomisk berättelse (bilaga) serat register över utgångna elever åren 1969-2014. Totalt I kassörens, Carl Eric Blomqvist, frånvaro föredrog ordfö- omkring 21000 poster. Under ht 2014 sändes utskick till randen 2014 års ekonomiska berättelse, vilken med god- cirka 3500 av dem med brev från både skolan och fören- kännande och gillande lades till handlingarna. ingen. Att det inte blev fler berodde på höga kostnader för porto. Gensvaret blev magert, blott omkring 60-70 §9 Revisionsberättelse och beslut om ansvarsfrihet för personer. styrelsen (bilaga) Det är av stor vikt, att föreningen får fler aktiva med- Föreningens revisor, Hans Torring, föredrog revisionsbe- lemmar. Uppgift för oss alla, genom personliga kontakter rättelsen. På revisorernas förslag beslöt årsmötet fastställa och sociala media. Facebook har gruppen Gamla Hvitfeld- resultat- och balansräkningen samt bevilja styrelsen an- tare med ungefär 375 medlemmar svarsfrihet för år 2014. Ulf Malmsten tackade Hans Josefson för hans mång- §10 Fastställande av budget inkl årsavgift, f n 250 kr. åriga arbete som föreningens ordförande och överlämnade Årsmötet beslöt på styrelsens förslag fastställa årsavgiften present, blommor och ljus. Hans tackade för förtroendet om 250 kronor. Yngre, aktiv student (< 26 år) betalar 100, att ha fått leda föreningen. Därefter talade Jan Håkansson och gymnasist fram till ett år efter studentexamen (mot- och önskades välkommen i värvet som Gamla Hvitfeldta- svarande) 50 kronor. res ordförande. §11 Val av föreningens ordförande §16 Mötet avslutas Valkommitténs sammankallande, Folke Hjalmers, före- Då intet mer förekom, avslutade ordföranden Hans slog nyval av Jan Håkansson till föreningens ordförande, Josefson årsmötet 2015 samt uttalade sina önskningar om enär Hans Josefson avböjt omval. Årsmötet beslöt enligt välgång och god sommar till alla. förslaget. Vid protokollet Ulf G H Malmsten, scr §12 Val av styrelsens ledamöter och suppleanter Valkommitténs sammankallande, Folke Hjalmers, före- Justeras Hans Josefson, ordförande, Leif Påhlsson och drog: Lars Himmelmann, justeringsmän

61 Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare Rektorsgatan 2 · 411 33 Göteborg · Vxl. 031 - 367 06 00 · Tel. svar 031 – 367 06 35 Föreningens hemsida: www.gamlahvitfeldtare.se Föreningens adress: [email protected] Skolans hemsida: www.goteborg.se/hvitfeldtska FUNKTIONÄRER VERKSAMHETSÅRET 2015-2016

STYRELSEN Ordförande / Klubbmästare Gymnasieskolenhetschef F Studierektor Jan Håkansson (student 1961) Mikael O Karlsson (student 1976 i Lycksele) Gyllenkrooksgatan 3, 412 82 GÖTEBORG Hvitfeldtska Gymnasiet, 411 33 GÖTEBORG Tel. 031 - 724 50 51 Mob. 0705 - 74 01 23 Tel. 031-367 07 01 Mob. 0706-17 14 18 [email protected] [email protected] Vice ordförande Klubbmästare Professor Bo Joar Svanvik (student 1962) F Studierektor Jan Håkansson (student 1961) Carlandersplatsen 1, 412 55 GÖTEBORG Gyllenkrooksgatan 3, 412 82 GÖTEBORG Tel. 031 - 16 50 18 Tel. 031-724 50 51 Mob. 0705-74 01 23 [email protected] [email protected] Årsboksredaktör Bitr Klubbmästare Civilekonom Bo Eneroth (student 1964) Civilekonom My Adra (student 2004 i USA) Östra Aspevägen 23, 239 34 SKANÖR Ärlegatan 6b, 414 57 GÖTEBORG Tel. 0708-13 69 99 Tel. 0737-23 92 65 [email protected] [email protected] Ansvarig för medlemsregistret Kassör Ulla-Maria Nordström-Holm F. Rektor Carl-Eric Blomqvist (student 1959) Havsbadsvägen 2, 430 31 ÅSA Karsegårdsvägen 39, 439 31 ONSALA Tel. 0340 - 65 52 82, Mob. 0702-00 37 99 Tel. 0300 - 602 20, Mob. 0708 - 78 35 49 [email protected] [email protected] Ansvarig hemsida Sekreterare Moa Möller (student 2009) Dr Ulf G H Malmsten (student 1966) Landalagången 10, 411 30 GÖTEBORG Lövviksvägen 21, 436 55 HOVÅS Tel. 0703 - 32 34 35 Tel. 031 - 28 37 54, Mob. 0708 - 63 32 38 [email protected] [email protected] Övriga ledamöter och suppleanter Arkivarie Skådespelerska Ylva Olaison (student 2005) Pol Mag Bengt Ahlgren (student 1962) Wadmansgatan 10, 412 53 GÖTEBORG Friggas väg 6, 448 32 FLODA Tel. 0735-10 15 81 [email protected] Tel. 0302 - 301 66 Mob. 0708-10 24 00 [email protected] Professor Tomas Albrektsson, (student 1965) Kämpegatan 11, 431 39 MÖLNDAL Rektor Tel. 031-16 68 20 Mob. 0705-91 66 07 Peter Larsson (student 1988) [email protected] Hvitfeldtska Gymnasiet, 411 33 GÖTEBORG Tel. 031-367 06 08 Mob. 0709-10 46 05 Klara Lundgren [email protected] [email protected]

62 Eva Thalén (student 2003) VALKOMMITTÉN Kobbarnas väg 9, 416 64 GÖTEBORG Tel. 0737 - 75 27 15 Sammankallande [email protected] Tekn lic Folke Hjalmers (student 1959) Nilssonsberg 26, 411 43 GÖTEBORG Tim Gustafsson (student 2012) Tel. 031-84 28 33, 031-772 41 35 Åkerrensgatan 11, 416 53 GÖTEBORG Mob. 0705-91 56 02 Tel. 0733-10 97 71 [email protected] [email protected] Tandläkare Flemming Sinclair (student 1962) Aiysha Kanval Varraich (student 2003) Pärt-Antons gata 140, 426 79 V. FRÖLUNDA Mor Annas Väg 6, 438 92 HÄRRYDA Tel. 031-29 82 96 Tel. 0762- 01 93 26, [email protected] [email protected] Professor Hans Herlitz (student 1965) Jur stud Jonatan Adolfsson (student 2009) Karlfeldtsgatan 6, 412 68 GÖTEBORG Kobbarnas väg 20B, 416 64 GÖTEBORG Tel. 0760 -09 35 47 [email protected] Tel. 0762-23 19 99 [email protected] REVISORERNA Revisor Stöd din egen Kamratförening! Civilingenjör Hans Torring (student 1959) Doktor Lindhs Gata 4, 413 25 GÖTEBORG De flesta av våra medlemmar betalar Tel. 031-29 82 87 Mob. 0705-31 50 91, regelbundet den facila årsavgiften. Lantställe 0303-531 88, [email protected] Några har tyvärr inte hörsammat detta. Revisor Och ändå får ni Årsboken tillsänd om Konsult Klas Borssén (realexamen 1961) än med inbetalningsavi. Om du känner Lunnefågelgången 17, 426 69 V. FRÖLUNDA dig manad att betala årsavgiften - 250 Tel. 031-29 03 25, [email protected] kr - sätt då in denna på PlusGirokonto Revisorssuppleant 4 24 08-5. Betalningsmottagare Gamla Arne B Johnson (student 1958) Hvitfeldtare Göteborg. Så slipper du att Torild Wulffsgatan 26, 413 19 GÖTEBORG bli subventionerad. Studenter under 26 Tel. 031-82 71 63, [email protected] år betalar 100 kr och studerande på sko- lan 50 kr. ÅRSBOKSREDAKTIONEN Glöm inte att meddela namn, exa- Årsboksredaktör mensår, adress, telefon och e-mail på Bo Eneroth (student 1964) se styrelsen inbetalningsavin. Redaktör Sven Tesch-Hallström (student 1964) Vi mottager med glädje såväl bidrag Lagmanshejdevägen 46, 239 30 SKANÖR som donationer för att kunna hålla fören- Tel. 040-47 24 68, Mob. 0708-47 24 67 ingen vid liv. [email protected] Icke att förglömma - ”ragga” nya med- Redaktör, minnesord lemmar! Thomas Svensson (student 1978) Mattssonsliden 26, 413 18 GÖTEBORG Gå med i gamla Hvitfeldtare på Face- Mob. 0730-79 17 03 [email protected] book och följ oss på hemsidan! Redaktör, Varia Dr Ulf G H Malmsten (student 1966) se styrelsen

63 ström, Christer Hedin, Måns Hedin, Sten Wenn- Styrelsens verksamhets- berg, Christer Enerskog, Claes Trefil, Klas Borssén och Ulf Malmsten.

berättelse för 2014-2015 Styrelsesammanträden Styrelse Styrelsen har 2014 haft fem protokollförda möten, Hans Josefson, ordförande tre under våren och två under hösten. Bo Eneroth, vice ordförande, redaktör för Årsboken Carl-Eric Blomqvist, kassör Föreningsmöten Ulf G H Malmsten, sekreterare Tre föreningsmöten hölls under 2014: Bengt Ahlgren, arkivarie vårmötet avhölls tisdagen 4 mars 2014 med 62 UllaMaria Nordström Holm, medlemmar. Vid kaffet berättade Bo Eive Svensson tf ansvarig medlemsregistret om sin tid vid skolan och inom juridikens värld, My Adra, biträdande klubbmästare Från HV till HD. Bo tog studenten 1958, allmänna Tomas Albrektsson, till förfogande linjens språkliga gren. Han blev senare justitieråd, Moa Möller, ansvarig hemsida ordförande i HD och arbetade även internationellt. årsmötet avhölls torsdagen 22 maj 2014 med 70 Suppleanter medlemmar. Björn Vingård kåserade om Resan från Ylva Olaison, till förfogande Hvitfeldtska till Damernas Värld – hur kunde det bli Tim Gustafsson, till förfogande så? Björn tog studenten 1964 på allmänna linjens Jan Håkansson, klubbmästare sociala gren, var elevrådets ordförande och en av Pontus Motin, till förfogande skoltidningen Lyrans grundare. Han arbetade se- dan som författare och chefredaktör för Damernas Självskrivna ledamöter Värld. Mikael O Karlsson, gymnasieenhetschef höstmötet avhölls torsdagen 6 november 2014 Peter Larsson, rektor med 75 medlemmar. Vid kaffet talade Göran Palm över En hvitfeldtare minns. Göran tog studenten Revisorer 1951 på reallinjen, blev sedan jurist, advokat och Hans Torring, Klas Borssén och bankman. Arne B Johnson, suppleant Elevstipendium Valkommitté Delades ut i Vasakyrkan vid läsårets avslutning, juni Folke Hjalmers, sammankallande, Pontus Modin, 2014, till Richard Pettersson, S2CD och Rebecka Flemming Sinclair och Jonatan Adolfsson Risenfors, MU2AB. Båda belönades för helhjärtat engagemang för skolan och kamraterna. Medlemsantal Mot slutet av 2014 var antalet medlemmar 559, Hvitfeldtska-dagen varav 17 ständiga och sju hedersledamöter. Därtill Ägde rum onsdagen 30 april 2014. Föreningens tra- kommer omkring 370 medlemmar i Facebook- ditionella utställning fick avsevärt fler besökare, inte gruppen Gamla Hvitfeldtare. minst elever, än tidigare år. Några nya medlemmar rekryterades. Medlemsavgift 250 kronor under 2014. För yngre (upp till 26 år), Gåvor aktiv student 100 och gymnasist fram till ett år efter Styrelsen tackar varmt alla välvilliga givare av bidrag studentexamen (motsv) 50 kronor. till elevstipendiefonden och tryckning av årsboken, inte minst Kungliga och Hvitfeldtska Stiftelsen. Ekonomi Hänvisas till särskild redogörelse. Övrigt Vi fortsätter arbeta med hemsidan, medlemsregist- Årsboken ret och rekrytering av nya kamrater. Det är angelä- Årsbok 2014 presenterades 10 december 2013 vid get att få in fler e-postadresser till medlemmarna, så release-party å M/S Marieholm under sedvanlig att kostnaderna för utskick kan minskas. pompa och ståt! Skön musik ledd av jazznestorn Gilbert Holmström avnjöts. Redaktionen bestod av Styrelsen för Bo Eneroth (redaktör) och Sven Tesch-Hallström Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare. (redigering och grafisk form). Övriga medarbetare var Bengt Ahlgren, Jan Westin, Lennart Axelsson, Hans Josefson Ulf G H Malmsten Thomas Svensson, Björn Clarin, Gilbert Holm- Ordförande Sekreterare

64 VARIA 2015 internationell skola med spets och bredd som vill erbjuda högklassig gymnasieutbildning i ulf g h malmsten ett internationellt perspektiv. Detta är ju inte något nytt, det vet alla vi som gått där! Nedan Årsbokens Redaktionskommitté. beskrivs några utmärkelser och framgångar för Vilka är det som ordnar med vår årsbok? Hu- dels unga och dels äldre hvitfeldtare: vudredaktör är Bo Eneroth, som arbetar med layoutmannen Sven Tesch-Hallström och kor- Unga hvitfeldtare, rektören Claes Trefil. Bland övriga medhjäl- som utmärkt sig 2014-2015: pare och skribenter har vi Gilbert Holmström, Matematik Lisa Lokteva, blev tvåa i Svenska Björn Clarin, Christer Hedin, Thomas Svens- Matematiktävlingen 2014, etta i år! Hon re- son, Bertil Steen, Jan Westin, Klas Borssén, Ulf presenterade Sverige i Matematik-OS, Chiang- Herrströmer, Sten Wennberg, Ulf Malmsten m fl bidragande författare. Då och då möts re- Fem ”gamla” hvitfeldtare i glatt samspråk daktionen å ”Jungan”, dvs. Junggrens Café på Avenyn.

När föds Årsboken? I mitten av december 2014 ägde det rum ett trevligt calas ombord M/S Marieholm. Nära Operan, i Göteborgs hamn. Flera personer i va- rierande åldrar hade kommit tillsammans. Glad jazz-musik hördes från den kände musikern Gil- bert Holmström och medarbetare. Stämningen Årsbokens redaktör, Bo Eneroth, talar till oss alla var hög, sorlet ”tjôtet” gott. Vid det tillfället presenterades Årsbok 2014. Då, vill jag påstå, föddes de första raderna till årets Hvitfeldtska litterära händelse, Årsbok 2015.

Nyheter från vår skola Under året skedde renovering av skolans fasader. Byggnadsställningarna och skyddande presen- ningar lystes upp av en glad bild. Vilken stolthet över både staden och skolan denna bild utstrå- lar! Sådant förekom inte förr. Visst har mycket Tommy Kotter, Gilbert Holmström spelar yllesaxofon blivit bättre! Om Hvitfeldtska, vars valspråk är Tra- dition och förnyelse sedan 1647, kan man läsa på skolans hemsi- da . Där står, att Hvitfeldtska är en kunskapsinriktad och Ulf Herrströmer

65 Mai, Thailand. Även Åke Wettergren och Åke säljare vid Göteborgs regionala UF-mästerskap Andersson utmärkte sig. Hvitfeldtska-laget (UF = Unga företagare). kom på första plats i tävlingen Enigma. Mer ekonomi I Oxford Internationals täv- Fysik Hvitfeldtska hamnade på femte plats ling The Masters 2015, tävlar man om bästa affärsidé, ”Pitching the best business- plan”. Hvitfeldtskas IB-lag gick där till fi- nal i Royal Holloway University, London, och kom trea av totalt ca 60 lag. Logik och pro- blemlösning Här arrangerades Ling- olympiadens Sverige- final. Där var fem av tolv deltagare hvit- feldtare. Ling-OS äger rum i Bulgarien senare under 2015. Goda studieresul- tat Många stipendier vid lagtävling i Fysik-SM 2015 (sjätte plats finns. Här nämns Kungliga och Hvitfeldts- förra året). Åke Andersson, som kom på an- kas Utbildningsstipendium, där år 2015 nio dra plats vid Fysik-SM i år, knep bronsmedalj av trettiotvå stipendiater kom från vår skola. vid Fysik-OS i Mumbai, Indien! Det experi- Dessa elever, och tjugotre från ytterligare fem- mentella problemet gällde laserbestämning av ton gymnasier i Sverige, erhöll tio tusen kro- en vätskas ytspänning. Linnea Popa, som vann nor och diplom från landshövdingen. Nationella Unga Forskartävlingen i Sverige, Uppsats Ordenssällskapet Odd Fellow delade tilldelades silvermedalj vid Hållbarhets-OS i ut priset UNP - United Nations Pilgrimage till Houston, Texas, USA. Alva Stern Mu2 och Christina Plymouth IB2, Kemi Vid Kemi-OS i Baku, Azerbajdzjan, hedersomnämnande till Johannes Berglund kom Hvitfeldtska på sjätte plats i år (femte S2AB och Jessika Larsson S2EF. UNP innebär plats förra året). två veckors resa till USA. Första veckan i New Biologi Hampus Lane vann bronsmedalj York och besök på FN-högkvarteret, därefter en 2014 vid Biologi-OS, Bali, Indonesien. veckas rundtur med ungdomar från andra länder. Samhällskunskap S1AB vann tävlingen Badminton Hvitfeldtska är som bekant EUpplyst. Första priset delades ut av Riksda- badminton-gymnasium! Elin Svensson vann gens talman. junior-SM i år, blev trea i senior-SM och har Ekonomi Erik Klang tilldelades Göteborgs tidigare vunnit fler än tio JSM-guld. Hon är Köpmannaförbunds Sten-Olof Palm-stipendi- rankad etta som junior och trea som senior i um, vilket finansierar fyra månaders trainee- Sverige! Dessutom uttagen i Sveriges Olympis- utbildning hos Svenska Handelskammaren i ka Kommittés utmanargrupp för potentiella London. Isabelle Hansson E2CD blev årets OS-medaljörer 2020-2024

66 Mai, Thailand. Även Åke Wettergren och Åke säljare vid Göteborgs regionala UF-mästerskap Språk Hvitfeldtska blev 2015 Sveriges rande är i livet, deltog alltså fem i återseendets Andersson utmärkte sig. Hvitfeldtska-laget (UF = Unga företagare). första Certi Lingua-skola, tillsammans med glada möte. De for ut i skärgården, innan de kom på första plats i tävlingen Enigma. Mer ekonomi I Oxford Internationals täv- Tibble gymnasium i Täby. Kraven är att ha un- återvände till fastlandet och minnenas mål- Fysik Hvitfeldtska hamnade på femte plats ling The Masters 2015, tävlar man om bästa dervisning i språk nivå B2 enligt GERS-skalan, tid. Deltagarna var Erik Virdborg, Olof Sjö- affärsidé, ”Pitching bedriva språk- och innehållsintegrerad under- strand, Rune Lindberg, Janne Setterbom och the best business- visning i något ämne på ett annat språk samt Sven Olofsson. plan”. Hvitfeldtskas deltaga i internationella projekt. IB-lag gick där till fi- Språkdiplom Hvitfeldtska är den skola i Politik och politikers besök: nal i Royal Holloway Sverige som delar ut flest språkdiplom i tyska. Våren 2015 besöktes skolan av utbildnings- University, London, Lagarbete Sveriges Elevkårer gav skolan ut- minister Gustav Fridolin. Han beskrev sitt och kom trea av totalt märkelsen Årets Teamwork 2014 för Sveriges intresse för att inleda dialog mellan de olika ca 60 lag. bästa samarbete mellan elevkår och skolledning. nivåer som delar ansvaret för skolan samt sin Logik och pro- Musik Kungliga Musikaliska Akademiens optimism inför framtiden. blemlösning Här Ungdomsstipendium tilldelades 2014 Alma arrangerades Ling- Fridolfsson samt 2015 Alma Fridolfsson och Riksdagens talman delade ut pris till elever i olympiadens Sverige- Anna Nyback. Västra Götalands Kulturarbets- S1Ab. final. Där var fem av stipendium 2014 gavs till Anna Svensdotter, tolv deltagare hvit- som även tilldelades Adlerbertska Konstnärs- Hvitfeldtska-dagen feldtare. Ling-OS stipendiet (utdelat av sällskapet Gnistan). Denna avhölls i år, för tolfte gången, den 30 äger rum i Bulgarien april. Trots regntunga skyar var stämningen senare under 2015. Andra hvitfeldtare, god med skola och skolgård fyllda av förvän- Goda studieresul- som utmärkt sig 2014-2015: tansfulla elever och besökare. Gamla Hvit- tat Många stipendier Eva Hedencrona, lärare i svenska, tilldelades feldtare hade även i år en välbesökt utställning vid lagtävling i Fysik-SM 2015 (sjätte plats finns. Här nämns Kungliga och Hvitfeldts- Årets Läromedelsförfattarpris Lärkan 2014. i ett av första våningens klassrum. Många elev- förra året). Åke Andersson, som kom på an- kas Utbildningsstipendium, där år 2015 nio er, både nuvarande och ”gamla”, tog med iver dra plats vid Fysik-SM i år, knep bronsmedalj av trettiotvå stipendiater kom från vår skola. Roy Andersson blev den förste svensk någonsin och glädje del av expositionen, vilket framgår vid Fysik-OS i Mumbai, Indien! Det experi- Dessa elever, och tjugotre från ytterligare fem- att vinna Guldlejonet vid filmfestivalen i Vene- av bilderna till vänster. mentella problemet gällde laserbestämning av ton gymnasier i Sverige, erhöll tio tusen kro- dig 2014. Han fick utmärkelsen för sin film ”En Här ses också schemata från omkring 1850 en vätskas ytspänning. Linnea Popa, som vann nor och diplom från landshövdingen. duva satt på en gren och funderade på tillvaron”. Nationella Unga Forskartävlingen i Sverige, Uppsats Ordenssällskapet Odd Fellow delade tilldelades silvermedalj vid Hållbarhets-OS i ut priset UNP - United Nations Pilgrimage till De musikaliska Hvitfeldtarna Laleh Pour- Houston, Texas, USA. Alva Stern Mu2 och Christina Plymouth IB2, karim och Gilbert Holmström nådde också Kemi Vid Kemi-OS i Baku, Azerbajdzjan, hedersomnämnande till Johannes Berglund mycket stora framgångar under året 2015. kom Hvitfeldtska på sjätte plats i år (femte S2AB och Jessika Larsson S2EF. UNP innebär Gilbert tog studenten 1955, alltså för sextio plats förra året). två veckors resa till USA. Första veckan i New år sedan! Biologi Hampus Lane vann bronsmedalj York och besök på FN-högkvarteret, därefter en 2014 vid Biologi-OS, Bali, Indonesien. veckas rundtur med ungdomar från andra länder. I vår vackra och skönt renoverade Gustavi Samhällskunskap S1AB vann tävlingen Badminton Hvitfeldtska är som bekant Domkyrka, som var fullsatt, prästvigdes i ja-

EUpplyst. Första priset delades ut av Riksda- badminton-gymnasium! Elin Svensson vann nuari Christopher Asker, student 2008 i N3AB. Nyvigd präst gens talman. junior-SM i år, blev trea i senior-SM och har Ekonomi Erik Klang tilldelades Göteborgs tidigare vunnit fler än tio JSM-guld. Hon är I Göteborgs-Posten kunde man i somras läsa och 1962. Man märker dels att allt blivit mer Köpmannaförbunds Sten-Olof Palm-stipendi- rankad etta som junior och trea som senior i om fem distingerade hvitfeldtare, som kom komplicerat, dels att undervisning även skedde um, vilket finansierar fyra månaders trainee- Sverige! Dessutom uttagen i Sveriges Olympis- tillsammans och firade 63-års-minnet (!) av på lördagar! 1962 års schema var stort, tryckt på utbildning hos Svenska Handelskammaren i ka Kommittés utmanargrupp för potentiella studentexamen år 1952 i R IV4 b. Från början papper i A2-format. Dagens aktuella schema är London. Isabelle Hansson E2CD blev årets OS-medaljörer 2020-2024 var de 24 i klassen. Av de tolv, som fortfa- så stort, att det inte kan skrivas ut på papper!

67 Även denna höst hölls en välbesökt gymna- Bengt Ahlgren och elever siemässa, där gymnasier i Stor-Göteborg pre- senterade sig. O, vad det finns mycket att välja mellan! Många skolor och många program. Förr fanns bara tre linjer (”program”). Kanske inte bättre, men enklare att välja. Ryktet säger, att Hvitfeldtska är ett av de gymnasier i Sverige som har högst söktryck!

Våra föreningsmöten Under 2015 arrangerades väl besökta sam- mankomster: Johan Lindberg berättade om Jan Håkansson och elever sin tid vid skolan och arbetslivet vid Vår- mötet. Johan är läkare, forskare och univer- sitetslektor inom infektionssjukdomar. Vid årsmötet kåserade Bo Nordlund om sin tid vid skolan samt livet till sjöss som sjökapten och sedan lärare vid Navigationsskolan och Chalmers.

Ulf G H Malmsten. Student 1966 i R IV4d, re- allinjens matematiska gren. Senare chalmerist, geriater, överläkare, officer och gentleman. Några ”gamla” Hvitfeldtare Bo Nordlund som gick till sjöss

Från årsmötet Linda Andersson, Sveriges bästa lärare 2014.

68 Även denna höst hölls en välbesökt gymna- Från årsmötet Johan Lindbergs profil Bengt Ahlgren och elever siemässa, där gymnasier i Stor-Göteborg pre- senterade sig. O, vad det finns mycket att välja mellan! Många skolor och många program. Förr fanns bara tre linjer (”program”). Kanske inte bättre, men enklare att välja. Ryktet säger, att Hvitfeldtska är ett av de gymnasier i Sverige som har högst söktryck!

Våra föreningsmöten Under 2015 arrangerades väl besökta sam- mankomster: Johan Lindberg berättade om Jan Håkansson och elever sin tid vid skolan och arbetslivet vid Vår- Jan Håkansson, Johan Lindberg, Hans Josefson Jan Håkansson nöjd mötet. Johan är läkare, forskare och univer- sitetslektor inom infektionssjukdomar. Vid årsmötet kåserade Bo Nordlund om sin tid vid skolan samt livet till sjöss som sjökapten och sedan lärare vid Navigationsskolan och Chalmers.

Ulf G H Malmsten. Student 1966 i R IV4d, re- allinjens matematiska gren. Senare chalmerist, geriater, överläkare, officer och gentleman. Några ”gamla” Hvitfeldtare Schema 1962-1963 Schema omkring 1850 Bo Nordlund som gick till sjöss

Från årsmötet Linda Andersson, Sveriges bästa lärare 2014.

69 Dockan Hen-Ing och tre blivande studenter Jan Håkansson, ny ordförande: ”Vi ska bli synligare”

– Vad ser du som dina viktigaste uppgifter, nu när du blivit ordförande i Gamla Hvitfeldtare? Välkommen förresten!

– Det är framförallt tre saker jag tänker på. För det första: att göra föreningen mer synlig på skolan. Det tänker vi göra genom att öka vårt samarbete med elevkårens representanter och

Nyvald ordförande, Jan Håkansson, talar till folket delta i gemensamma arrangemang.

– För det andra: få skolans lärare att bli intres- serade av medlemskap (gäller både aktiva och pensionerade) – ett par har redan hört av sig.

– För det tredje: skolan har många elever som utmärker sig, både i akademiska och musika- liska sammanhang, och kamratföreningen kan uppmärksamma detta, både vid våra möten och genom att informera om aktiviteter och Från vänster:

Tre ynglingar konserter.” Klas-Henry Hökegård, Kjell Bergenholtz, Får vi be om en kort Lars Henrik Stolpe, Kenneth Bratthall, presentation av dig Anders Hamberger, Sven-Erik Mattiasson själv som person och samt Gilbert Holmström. föreningsmänniska. Foto: Ulla Carin Holmström.

– En lite formell no- Den lagerkransade hedersjubilaren och tis kan låta så här: föredragshållaren Bosse Nordlund och ”Efter realexamen Gilbert Holmström 1957 och studen- Jan Håkansson ten 1961 återfanns 4 Intresserade åhörare Jan på Studentkåren 60-årsjubileum för 1955 års män från LIV 1955 under ett antal år inom Tongångarne, Filo- sofspexet och Sexmästeriet; dock bättrade han Under eftermiddagen sammanstrålade vi på På rektorsexpeditionen genomgick vi sedan sig sedermera, blev adjunkt i svenska/engel- Landsarkivet där en hjälpsam arkivarie plock- ett krävande ”prov” under rektors vakande ska och därefter studierektor på gymnasiet i at fram våra studentskrivningar. En märklig ögon, vilket fordrades för att bli godkänd som Kungsbacka i tre decennier samt ordförande i känsla att efter så lång tid återse dessa alster. en värdig 60-årsjubilar. Bäst var, efter utslags- Kungsbacka Teaterförening lika länge. Obotlig Spontant uppkom många livliga kommentarer. fråga 1, Kenneth Bratthall som fick en flaska anglofil i samarbete med teaterskolor i London Därefter förflyttade vi oss till skolbyggna- Rhenvin följd av Anders Hamberger som er- under 80-90-tal och nu på äldre dar ordfö- den där rektor Mikael O Karlsson gav en in- höll en flaska bubbel. Alla blev dock godkän- rande i Teaterhistoriska Samfundet och Scen- tressant exposé över skolans utveckling inför da då ingen hade noll rätt, vilket firades med konststiftelsen i Göteborg.” dagens utmaningar. höjda glas och botten upp. /Gilbert Holmström

70 Dockan Hen-Ing och tre blivande studenter Jan Håkansson, ny ordförande: ”Vi ska bli synligare”

– Vad ser du som dina viktigaste uppgifter, nu när du blivit ordförande i Gamla Hvitfeldtare? Välkommen förresten!

– Det är framförallt tre saker jag tänker på. För det första: att göra föreningen mer synlig på skolan. Det tänker vi göra genom att öka vårt samarbete med elevkårens representanter och

Nyvald ordförande, Jan Håkansson, talar till folket delta i gemensamma arrangemang.

– För det andra: få skolans lärare att bli intres- serade av medlemskap (gäller både aktiva och pensionerade) – ett par har redan hört av sig.

– För det tredje: skolan har många elever som utmärker sig, både i akademiska och musika- liska sammanhang, och kamratföreningen kan uppmärksamma detta, både vid våra möten och genom att informera om aktiviteter och Från vänster:

Tre ynglingar konserter.” Klas-Henry Hökegård, Kjell Bergenholtz, Får vi be om en kort Lars Henrik Stolpe, Kenneth Bratthall, presentation av dig Anders Hamberger, Sven-Erik Mattiasson själv som person och samt Gilbert Holmström. föreningsmänniska. Foto: Ulla Carin Holmström.

– En lite formell no- Den lagerkransade hedersjubilaren och tis kan låta så här: föredragshållaren Bosse Nordlund och ”Efter realexamen Gilbert Holmström 1957 och studen- Jan Håkansson ten 1961 återfanns 4 Intresserade åhörare Jan på Studentkåren 60-årsjubileum för 1955 års män från LIV 1955 under ett antal år inom Tongångarne, Filo- sofspexet och Sexmästeriet; dock bättrade han Under eftermiddagen sammanstrålade vi på På rektorsexpeditionen genomgick vi sedan sig sedermera, blev adjunkt i svenska/engel- Landsarkivet där en hjälpsam arkivarie plock- ett krävande ”prov” under rektors vakande ska och därefter studierektor på gymnasiet i at fram våra studentskrivningar. En märklig ögon, vilket fordrades för att bli godkänd som Kungsbacka i tre decennier samt ordförande i känsla att efter så lång tid återse dessa alster. en värdig 60-årsjubilar. Bäst var, efter utslags- Kungsbacka Teaterförening lika länge. Obotlig Spontant uppkom många livliga kommentarer. fråga 1, Kenneth Bratthall som fick en flaska anglofil i samarbete med teaterskolor i London Därefter förflyttade vi oss till skolbyggna- Rhenvin följd av Anders Hamberger som er- under 80-90-tal och nu på äldre dar ordfö- den där rektor Mikael O Karlsson gav en in- höll en flaska bubbel. Alla blev dock godkän- rande i Teaterhistoriska Samfundet och Scen- tressant exposé över skolans utveckling inför da då ingen hade noll rätt, vilket firades med konststiftelsen i Göteborg.” dagens utmaningar. höjda glas och botten upp. /Gilbert Holmström

71 Årsboken; där bör väl en tacksam tanke riktas till Flemming Sin- clair i föreningens valkommitté, som headhunter. Årsböckerna har blivit mor- dernare, inte minst när det gäl- ler redigering och bildinnehåll. Framsidan har nytt motiv varje år, vi har använt såväl färgtryck som ett mera lättläst tecken- snitt. Innehållsförteckning och sista sidan har vi präglat med vår Bo och Sven vid kreativt arbete personliga tolkning av innehållet och andan i årsboken. En Lidnersk vi knappast tala om en Lidnersk Vi får inte glömma att vi gan- knäpp. Winston började som ska medvetet valt att följa Gilbert färdknäpp äventyrare och blev stor statsman Holmström och Björn Clarin, och nobelpristagare i litteratur. I som i dialog har filosoferat i Den Lidnerska knäppen har vi ju fallet Mark Zuckerberg måste väl många av våra böcker. Och vi har hört om. Vi kan känna oss stolta någon slags knäpp fått honom haft genomgående fina skriben- att Bengt Lidner (1757–1793) att satsa på att utveckla Face- ter, som Jan Westin, Christer He- var elev på skolan – och gav book och behålla äran och peng- din, Bertil Steen och många fler. upphov till begreppet ”lidnersk arna. Som det tycks. Zuckerberg Ja, Gilbert går som en röd knäpp”. Men vet vi egentligen lyckades tämja såväl webben som tråd genom årsböckerna och det vari den bestod? vårt behov av socialt umgänge på hoppas vi att han skall fortsätta Han var slö och ansågs tämli- avstånd. med. Hans musikalitet och rika gen medelmåttig, men detta änd- Vår skolkamrat Bengt Lid- produktion är nog kvar att upp- rades med en upplevd knäpp i ner som återfinns på framsidan täckas av många hvitfeldtare, skallen som det beskrevs – sedan av årsboken, är för stunden den gamla och nya. blev han såväl skärpt som känd enda person vi hittar som fått Engelsmännen har ett bra för sina talanger inom vitterhe- en riktig knäpp. En Lidnersk ord, excellence, som ger en käns- tens hank och stör. Han hamna- sådan. Vi får väl hitta något an- la av vad vi försökt åstadkomma. de både i Lund och på däcket till nat att knäppa med – varför inte I vad mån vi har lyckats med en Ostindiefarare på villovägar. en färdknäpp? Varför inte en detta får väl andra avgöra, men Att intellektet expanderar är Lidnersk färdknäpp, nu när vi vi har fått mycket beröm genom ju inte ovanligt och säkert en lämnar uppdraget med årsboken. åren. Detta tackar vi för. Nu ska följd av de kunskaper och erfa- Nära nog 10 år som årsbokspro- det bli spännande att se vad våra renheter man samlar på sig. Att ducenter har varit inspirerade, efterträdare kan åstadkomma. Vi Bengt Lidner upplevde förvand- uppskattade men arbetskrävan- önskar dem lycka till! lingen som en knäpp kan ju ha de, för att få klart årsboken innan andra orsaker, rent av medicin- julen sänker sin förlamande när- /Bo Eneroth, ska. varo över land och folk. Sven Tesch- Hallström Det finns många exempel på Det började med skoltidning- tyckte till slöa skolelever, som senare i livet en LYRAN, som kom ut första excellerar i olika roller. Men ta gången VT 1963 och som sedan personer som som t.ex. Mozart, har levt vidare – som Lyran eller Churchill och Zuckerberg – här Magasin Lyran och kanske andra talar vi ju om en palett av genier! namn. Sedan gjorde vi MAM- Mozart var ju ett stort geni MON på 60-talet, lundaekono- redan i 4-årsåldern, så där kan mernas tidning. Och så blev det

72