BIIIANG N=1 38

till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1895.

Handlingar till dels torghandelskommiWns förslag om nedtagning eller ändrad användning af saluskjulet å Iiöttorget jämte uppförande af ny saluhall i qvarteret Icarus samt om flyttning af vedhandeln från Kornhamnstorg, dels äfven inom drätselnämndens första afdelning väckt förslag om ordnande af trafiken vid glälartorget och Nunkbrohamnen. (Jfr bih. n:r 5 för år 1895.)

Torghandelskommit-Kns skrifvelse till drätselnämnden med öfverlem- nande af saluanbud af tomter i qvarteret Icarus (sid. 2). Stadsingeniörskontorets tjensteutlåtande angående köp af qvarteret Icarus (sid. 3). Kammarkontorets utlåtande (sidd. 4-12). Hamnkaptenens yttrande i fråga om ångbåtstrafiken vid Mälartorget och (sidd. 12-16). Hamnkaptenens yttrande om vedhandeln vid Kornhamnstorg (sidd. 17-19). Ytterligare utlåtande af hamnkaptenen angående den i V omför- mälda fråga (sid. 20). Byggnadskontorets tjenstememorial rörande utfyllning i Riddarfjärden vid Mälartorget och Köttorget (sidd. 21, 22). Den i VII åberopade skrifvelse från järnvägsstyrelsen (sidd. 22, 23). IX a och b. De i VII omförmälda kostnadsförslag (sidd. 23, 24). Bih. n:r 38. 2 år 1895.

1.

Till , stads drätselnämnd.

I det förslag till ordnande af handeln på allmänna försäljningsplatser i i , som afgifvits utaf den af öfverståthållareembetet den 13 april 1891 tillsatta kommitté, hemställer kommittén bland annat på anförda skäl, att kom- munen så snart som möjligt måtte inköpa qvarteret Icarus för att där låta upp- föra en tidsenlig saluhall. Då det emellertid kunde befaras, att det lifliga tillstyrkande till detta in- köp, som innefattades i kommitténs betänkande, kunde gifva anledning till ett oskäligt uppdyrkande af priset å de tre fastigheter, som utgöra nämnda qvarter, ansåg sig kommittén böra före offentliggörande af sitt förslag söka utverka ett skäligt saluanbud af egarne till dessa fastigheter. Kommittén trädde därför genom en af sina ledamöter i en förberedande underhandling med dessa personer. Häraf har det resultat vunnits, att två af dem skriftligen utfäst sig att, därest köp kommer till stånd före den 1 april 1895, till kommunen afyttra sina fastigheter för respektive 240,000 och 250,000 kronor. Den tredje har icke velat afgifva Agon dylik förbindelse, men har i bref förklarat, att han vore villig att afyttra sin egendom för 212,000 kronor. Det pris, qvarteret i dess helhet komme att betinga, skulle alltså utgöra 702,000 kronor, en summa, som med 8,000 kronor understiger det belopp, som fordrades i köpeskilling år 1888, då fråga om samma inköp var å bane. Hvad sålunda förekommit har kommittén ansett sig böra bringa till Eder kännedom. Ofvanberörda båda skriftliga utfästelser bifogas. Stockholm den 18 december 1894.

På kommitténs vägnar: SEMMY RUBEI\TSON.

Hjalmar von Sydow.

år 1895. 3 Bih. n:r 38.

Tj ensteutlåtand e.

För att lättare kunna öfverskåda alla uppgifter angående ifrågavarande trenne egendomar äro dessa uppgifter sammanförda i nedanstående tabell. I 1

1 T Af B N pr proc N N b eräk B uvarand h T eräk uvara u f oc randf omt T a yresk vid M xeri Q Värdet per omt . . skilli nad ord vart ni ni nad vä af ens af ytenhet af nd ö n n n k k qv en rd e ont rad rsäk e

ge arealen. gsvä gen unkb n e eret e ö ö art s ad et af ge Arealen. af n peskilli peskilli roll e k af af k num . . . r ri k n e rd s

Egarens namn. ast k essnum ast ro k ret . n ast ant ö ast namn et gs- gat pe- ni mer ni . . - qv.-m. qv.-fot en - n n n n ai gen i g gen g

qv.-m. qv.-fot kr. kr. kr. kr. kr. . kr. kr. I I Teams ... 1 8 f. d. kontroll. Aug. Meuller 566,o 6,422 200,000 131,000 240,000 15,010 14,360 6,2 5,7 424 37,37 Icarus ... 2 6 fil. kand. C. Kastenson ... 590,6 6,700 189,500 134,000 212,000 13,255 12,690 6,2 6,o 359 31,64 Icarus ... 3 4 grosshandl. C. Schalin m.fl. 450,4 5,110 170,400 106,000 250,000 12,250 11,650 4,9 4,7 555 48,90 Härjämte får stadsingeniörskontoret vördsamt meddela, att de nu fordrade köpeskillingarna tillsammanlagda understiga det belopp, som år 1888 fordrades för dessa tomter, med 23,000 kronor, samt att tomten n:r 1 sedan dess gått i köp år 1889 för 230,000 kronor, hvarjämte enligt uppgift å egendomen ned- lagdts omkring 20,000 kronor. Beträffande egendomens agastning vill kontoret fästa uppmärksamheten därpå, att densamma blifvit af hyreskontrollanten beräknad till lägre belopp än den upp- gifna, oaktadt flera lokaler blifvit i andra hand uthyrda till högre pris. Då således afkastningen för dessa i godt stånd varande egendomar torde kunna sägas motsvara en ränta af minst 6 procent å den för hela qvarteret for- drade köpeskillingen, 702,000 kronor, torde detta pris kunna anses skäligt, syn- nerligast då hänsyn tages till det ändamål, som genom dessa egendomars förvärf- vande skulle befrämjas. Stockholms stadsingeniörskontor den 18 februari 1895. HERMAN YGBERG. e. f. Gust. von Segebaden. Bih. n:r 38. -- 4 — år 1895.

Utlåtande.

Kammarkontoret får härmed afgifva infordradt utlåtande: dels öfver väckt förslag att till minskande af den alltför stora ångbåtstrafiken vid Mälartorget och Munkbron hänvisa en del ångbåtar till Söder Mälarstrand eller Norr Mälarstrand, och dels öfver torgkommitténs förslag om nedtagning eller förändrad användning af saluskjulet å Köttorget jämte uppförande af ny saluhall i qv. Dams ; och har kontoret i ett utlåtande sammanfört dessa båda frågor, då de med hvarandra ega nära nog oskiljaktigt sammanhang. Hvad först angår frågan om hänvisande af en del af de ångbåtar, som nu hafva tilläggsplats vid Mälartorget och Munkbron till annan plats, så har hamn- kaptenen, som i denna frågas bedömande är den mest sakkunnige, förklarat, att sådant under vissa förutsättningar låter sig verkställas, och möjligt är, att, på sätt hamnkaptenen föreslagit, någon lättnad kan därigenom beredas i den stora trängsel, som tidtals under seglationstiden onekligen förekommer vid Köttorget; men att den allmänhet, som trafikerar de båtar, som hittills haft tilläggsplats vid Kött- torget, och dessa båtars egare skola utan protest finna sig i att blifva hänvisade till Norr Mälarstrand eller Klara strand, betviflar kontoret högeligen, och kan ej finna det annat än högst betänkligt att tvinga handeln och samfärdseln att lemna den för dem bästa och mest eftersökta hamnplatsen vid Köttorget, och att en sådan tvångsåtgärd ej bör vidtagas utan af tvingande nödvändighet. För fartygen, som tillägga vid Köttorget, finnes ju någorlunda tillfredsställande plats vid kajen, och kontoret håller före, att deras egare och befälhafvare gärna underkasta sig de olägenheter, som äro förenade med kajplatsen, endast de få behålla densamma, så att för båtarna kan ej talas om någon besvärande trängsel, utan förefinnes denna på land å kajen och å trafiklederna dit. Kan denna trängsel ej på annat sätt fördelas och däraf uppkommande olägenheter afhjälpas, måste naturligtvis en del båtar, som bidraga till dessa förhållanden, visas bort, men först då. Åtskilliga förslag och framställningar hafva under senare åren framkommit till afhjälpande af dessa olägenheter, och kontoret anser sig här böra i korthet meddela dessa, år 1895. — 5 — Bih. n:r 38. År 1879 hemställde öfverståthållareembetet, att saluskjulet å Köttorget antingen måtte flyttas till annan plats eller upplåtas för landtbor, och att å Mälartorget skulle Uppföras en ny saluhall, hufvudsakligen för kött; hvilken framställning till- styrktes af byggnadsöhefen, som beräknade kostnaden för ny hall å Mälartorget till 52,000 kr., men stadsfullmäktige afslogo framställningen. År 1881 hemställde öfverståthållareembetet om upplåtande af platser till försäljning af landtmannavaror å området vester om Riddarholmskanalen, i anled- ning hvaraf uppdrogs åt stadsingeniörskontoret att utreda, hvem som egde denna plats, och åt stadskamreraren att afgifva yttrande, i anledning hvaraf §krifvelse afläts till embetet med anmälan, att afdelningen hos stadsfullmäktige gjort fram- ställning om ingående af bytesaftal med kronan, hvarigenom staden skulle för- värfva eganderätt till bland annat ifrågavarande område, och med hemställan, att embetet måtte utverka järnvägsstyrelsens medgifvande att tillsvidare få använda meranämda område till saluplats. (Se afd. prot. 23/ 3, 24/4, 18/5 1881.) Det om- förmälda egoutbytet har egt rum enligt kontrakt den 13 maj 1884, hvarigenom staden förvärfvat eganderätt till de delar af planen mellan järnvägen och Riddar- holmskanalen, som då egdes af staten. Sedan ett inom afdelningen år 1888 väckt förslag om inköpande af qvar- teret Icarus och uppförande därstädes af en saluhall af afdelningen lemnats utan afseende, väcktes samma år motion hos stadsfullmäktige i enahanda syfte; hvilken motion ännu ej blifvit slutligen afgjord. År 1890 bragtes frågan å nyo på tal, i det att öfverståthållareembetet, med öfverlemnande af polisrapport och hamn- kaptenens i anledning däraf afgifna yttrande, hemställde, att afdelningen ville vidtaga åtgärd, hvarigenom planen på mellan järnvägen och kanalen kunde upplåtas till försäljning af landtmannavaror, hvilken framställning föran- ledde utredningar och utlåtanden af vederbörande kontor, i anledning hvaraf af- delningen den 21:10 1890 i skrifvelse till öfverståthållareembetet förklarade sig med hänsyn till de svårigheter, som yppats från järnvägsstyrelsen för körbar bro till planen vid Riddarholmskanalen och de med densammas ordnande förenade kostnader, ej kunna bifalla embetets förslag, men att afdelningen vore betänkt på andra anordningar. Därefter väcktes inom afdelningen förslag dels att öfverbygga Riddarh.olms- kanalen och dels utbygga kajen vid Köttorget på påla .5, hvaröfver byggnadskon- toret afgifvit yttranden, men hvilka ej synas hafva blifvit pröfvade. Orsakerna till den på ifrågavarande plats rådande trängsel äro mångahanda, men hufvudsakligen bestå de däri: Bih. n:r 38. — 6 — år 1895. att med ångbåtarna ankomma och afsändas en massa varor, hvilka medelst dragare forslas från och till hamnen ; att med ångbåtarna ankomma en mängd landtbor med lifsförnödklheter, mest trädgårdsalster, hvilka dessa tillåtas afyttra å nedre Munkbron, å kajen mot Mälarhamnen och jämväl å kajen vid Köttorget; att med ångbåtarna ankomma och afresa en stor mängd sommargäster, hvilka vid ångbåtarnas ankomst och afgång öka trafiken å dit ledande trånga passager; att vid hamnen samlas folk, som antingen söka sig arbetsförtjenst vid loss- ning och lastning och genom att föra landtbornas varor till försäljningsplats, eller sådana, som utbjuda s. k. korta varor, karameller och annat kram, samt att under förmiddagens lopp en mängd bryggarevagnar få timslångt förblifva stående å dessa trånga platser, medan ölutkörarne aflemna öl till ångbåtarna och därjämte, hvilket synes vara hufvudändamålet, göra hvarjehanda uppköp i hamnen antingen för egen räkning eller på uppdrag af i staden boende diversehandlare och andra deras kunder. Här rådande trängsel är besvärligast å Nedre Munkbron, utanför Lindska huset samt å kajen vid Köttorget. För undanrödjande af trängseln å Nedre Munkbron och kajen torde verksammaste sättet vara att å dessa platser icke någon handel får utöfvas, utan annan plats för ändamålet anvisas; men för all ägsnande af trängseln utanför det s. k. Lin.dska huset, där gatan endast är omkring 6 meter bred, lärer ej finnas annan utväg, än att staden inköper och nedrifver helt eller delvis nämnda egendom n:r 2 i qv. Memnon, som är brandförsäkrad för 180,000 kronor och bevillningstaxerad till 364,200 kronor. Vidare torde alla försäljare af korta varor och annat kram förbjudas att uppehålla sig å dessa platser och polisen tillse, att åkdon ej få stanna längre tid, än som erfordras för lossning eller lastning af gods, samt att öfriga åkdon, som anlända till hamnen för hemtning af väntade passagerare eller gods, äfvensom bryggarevagnar, endast få uppställas å vidliggande gator eller platser, som af polisen anvisas. Här ofvan har kontoret förmenat, att all försäljning å Nedre Munkbron och å kajen vid Köttorget borde förbjudas och annan plats anvisas för ändamålet. Därvid har kontoret tänkt, att för sådan handel kunde upplåtas dels Mälartorget och dels planen mellan järnvägen och Riddarholmskanalen. För att Mälartorget, som nu är upplåtet för stadens invånare till försäljning af kött, och hvarest plats lär kunna beredas för 76 försäljare, men hvarå nu endast 58 platser äro upp- låtna, skall kunna göras ledigt, bör plats beredas för dem, som nu idka handel å detta torg, och torde sådana kunna beredas dels i saluskjulet, hvarest finnas

år 1895. _ 7 _ Bih. n:r 38. 12 platser lediga, och dels å Munkbron, där 36 platser äro lediga. Sedan Mä- lartorget sålunda gjorts ledigt och planen vid Riddarholmskanalen blifvit medelst bro satt i förbindelse med Nedre Munkbron och i öfrigt lämpligen ordnad för handel, kunde landtboarne hänvisas till dessa två platser. Den senare platsen, eller den vid kanalen, blir nog ej så begärlig som Mälartorget, men det finnes en omständighet, som kan tillföra äfven denna plats försäljare. Torgkommittén, som föreslagit för landtbor Nedre Munkbron och Köttorget, har nämligen före- slagit, att denna handel endast skulle fortgå till kl. 4 e. m. under seglationstiden. Denna bestämmelse skulle antagligen mycket illa upptagas af en del landtbor, som pläga uppehålla sig å torgen till sent på qvällen. Om det nu föreskrefves, att handeln å Mälartorget skall vara slut kl. 4 e. m., men att å planen vid kanalen handeln kunde få fortgå, huru länge de försäljande önskade, så är det antagligt, att åtskilliga landtbor skola finna med sin fördel förenligt att intaga salu-plats därstädes. När Mälartorget blifvit fullsatt, borde öfriga försäljare hän- visas till planen vid kanalen. Genom dessa anordningars vidtagande skulle trängseln vid Köttorget undan- rödjas åtminstone för den närmaste tiden. Ett sätt för vinnande af ökadt ut- rymme i denna trakt är, om staden kunde i enlighet med ett af afdelningens dåvarande ledamot herr Andersson år 1888 väckt förslag fylla ett för sjötrafiken jämförelsevis ringa användbart område emellan järnvägen och Mälartorget och samtidigt utvidga kajen vid Köttorget genom utfyllning i Mälaren. Utvidgningen af kajen vid Köttorget är i sjöfartens intresse högst nödvändig och lärer väl förr eller senare framtvingas. Byggnadskontoret, som år 1888 erhöll uppdrag att till afdelningen inkomma med förslag till hamnplatsens utvidgning, afiemnade 2:ne alternativa förslag: det större slutande på en kostnad af 405,000 kr., hvarigenom skulle vinnas ett ökadt utrymme af 9,900 qv.-meter och en ökad kajlängd af 7,42 meter, och det mindre med en kostnad af 350,000 kr., hvarigenom skulle vinnas ett ökadt utrymme af 7,500 qv.-meter och ökad kajlängd af 11,88 meter. För jämförelse anser sig kontoret här böra anmärka, att genom det före- slagna förvärfvandet af qv. Icarus för en kostnad af 702,000 kr. skulle vinnas en areal af 1,607 qv.-meter, eller ej fullt en femtedel af den areal, som skulle vinnas genom utfyllningen enligt det mindre förslaget, som kostar hälften af köpesumman för qv. Dams. Järnvägsstyrelsen, som hördes öfver byggnadskontorets förslag, förklarade, att från dess sida hinder icke mötte för utvidgningens verkställande, hvarvid styrelsen för arbe- tets utförande uppställde åtskilliga vilkor, hvaraf det sista var det betänkligaste eller: EM. n:r 38. — 8 — år 1895. »att staden skulle förbindas att lemna full ersättning för alla kostnader och förluster, af hvad slag de vara må, som kunna tillfogas statens järnvägar genom Mälartorgets utvidgning enligt de föreliggande förslagen.» Byggnadschefen, som ansåg, att arbetets utförande kunde medföra rubbning af den bank, hvarå sammanbindningsbanan framgår, och därigenom oberäkneliga risker uppstå, afstyrkte förslaget. Då emellertid den föreslagna utfyllningen skulle bereda så stor landvinning i denna af handel och rörelse så eftersökta plats, synes det, som förslaget ånyo borde tagas under ompröfning och staden utföra arbetet äfven med den möjliga risk, som därmed kan vara förknippad; åtminstone borde frågan närmare utredas genom inhemtande af yttrande från andra sak- kunnige. Om järnvägsstyrelsen ansett, att fara för järnvägsbanken skulle genom arbetets utförande förorsakas, är det väl att antaga, att styrelsen icke medgifvit arbetets utförande. Såsom bevis på riktigheten af en sådan uppfattning af järn- vägsstyrelsen å svar torde kunna anföras, att samma styrelse år 1890 vid för- frågan, om den hade något att erinra pot sänkning och vidgning af den med järnvägsbron öfver Riddarholmskanalen sammanbyggda gångbron, så att den kunde göras trafikabel för åkande, förklarat sig ej kunna tillstyrka detta arbetes utfö- rande, då därigenom uppstod fara för järnvägsbron. Det nyss citerade vilkor, som styrelsen uppställt för det stora fyllnadsarbe- tets utförande, förekommer antagligen vid hvarje arbete, som utföres intill statens järnvägsanläggningar. Vidkommande därefter förslaget, att staden skulle inköpa qvarteret Teams för att därå efter åbyggnadernas nedrifning uppföra en saluhall, så är kontoret af den uppfattning, att en sådan åtgärd icke skulle vara för kommunen fördel- aktig, utan rent af förlustbringande. Å sidan 13 i torgkommitténs betänkande beräknas bruttoafkastningen af en föreslagen saluhall till 7 34 hvilken afkast- ning med afräkning af omkostnaderna för hallen skulle lemna en nettoafkastning, som kunde anses nöjaktig; men kontoret kan ej godkänna de antaganden som ligga till grund för beräkningarna. Enligt förslaget skulle å qv. Icarus uppföras en saluhall, som i plan Ined gatumarken skulle innehålla 80 platser, förlagda dels invid hallens ytterväggar och intill en i midten af hallen varande 9 fot hög upphöjning, hvari källare för de 80 platserna i bottenplanet skulle anordnas; ofvanpå detta plan, hvartill leda trappor från bottenplanet, skulle anordnas 52 försäljningsplatser; från detta plan skulle man genom trappor komma till det 10 fot högre liggande galleriet, hvarå anordnats 90 försäljningsplatser, och slutligen skulle öfver galleriet anordnas 20 kontorslägenheter, hvartill tillträde skulle beredas

år 1895. — 9 — Bilt. n:r 38. genom i saluhallens 4 hörn anordnade trappor. Mot denna anordning måste kon- toret först göra den väsentliga anmärkningen, att anordnandet af källare i salu- hallens midt är helt och hållet förkastligt, då källaren svårligen kan på tillfreds- ställande sätt ventileras och kommer 'helt och hållet att sakna ljus. Då marken, hvarå saluhallen ifrågasatts till uppförande, ligger endast några fot öfver Mälarens vattenyta, kan källare icke lämpligen anordnas i sammanhang med hallen. Vi- dare erinras,, att om det möjligen kan antagas, att platserna på det 9 fot högre än gatan varande hallplanet kunna uthyras, så är det antagligt, att platserna i galleriet icke blifva upptagna. I följd af dessa anmärkningar reduceras inkomsterna högst väsentligt och måste reduceras än ytterligare, emedan de beräknade hyresbeloppen i allmän- het äro för högt tilltagna. Då 12 platser i saluskjulet å Köttorget nu äro lediga, torde det vara tvifvel underkastadt, om alla platser i en så stor saluhall, som af kommitterade föreslagits å denna plats, skola kunna uthyras. Kontoret tror det ej och är än mer förvissadt därom, ifall kommitterades förslag att å Kornhamns- torg uppföra en större hall skulle vinna godkännande. Men om man vill antaga att samtliga platser utom de i galleriet kunna uthyras, så måste prisen å plat- serna enligt kontorets förmenande reduceras, nämligen: 80 platser i bottenvåningen från 500 kr. till högst 400 kr. 32,000 kr. 52 d:o å hallplanen 1,12 tr. upp från 400 kr. till högst 200 kr 10,400 » 80 d:o å galleriet från 250 kr. till ingen hyra 20 kontorslägenheter 2 tr. upp efter 300 kr., hvilket antages möj- ligen kunna erhållas, om lägenheterna finna användning 6,000 48,400 kr. hvilken summa lemnar en bruttoinkomst af 4,2 0/0 å den till 1,150,100 kr. be- räknade byggnadskostnaden. Det har sagts, att en ny stor saluhall i qv. Icarus skulle hafva till följd, att handeln skulle centraliseras på denna plats. Kontoret kan ej dela en sådan uppfattning. Rörelsen å denna plats är af temporär beskaffenhet och är störst under sommarmånaderna, då en hel del folk bor på landet och föredrager att under denna tid göra sina uppköp i staden inom broarna i stället för å aflägs- nare försäljningsställen. Redan med sommargästernas inflyttning aftager rörelsen märkbart för att än mera minskas, när seglationstiden upphör. Under vintermå- naderna är rörelsen ingen och handeln i Köttorgshallen och å Munkbron af ringa betydelse mot fordom, och visar sig detta bäst däraf, att å Munkbron och i 2 Bih. G23^ 38. — 10 --- år 1895.

saluskjulet, där förr sällan funnos platser lediga, nu äro °uthyrda: 36 platser å Munkbron och 12 i saluskjulet. Anledningen till detta förhållande har kontoret trott sig finna i den omständigheten, att numera en del af de förnödenheter, som allmänheten sökte å Munkbron, kringföras till hufvudstadens olika delar och där afyttras i butiker af alla slag; och allmänheten, som snart inser fördelen af att på nära håll få köpa sina lifsförnödenheter, försätter ej tiden med att gå den långa vägen till torg och saluhallar. Denna omständighet bör enligt kontorets mening mana till försigtighet vid fråga om uppförande af saluhallar i allmänhet och den nu föreslagna i synnerhet. Hvarför just den föreslagna platsen i qvar- teret Icarus skulle vara lämplig till en centralhall, kan kontoret ej fatta, då i en sådan hall endast en ringa del af de varor, som med ångbåtarna vid Köttorget införas, komme att distribueras. De allmännast förekommande varuslag, som med dessa ångbåtar införas, äro spannmål, lefvande kreatur, potatis och trädgårdspro- produkter. Af dessa komme intet att . gå till hallen, såvida ej all handel å Munkbron skulle upphöra, då antagligen en del potatis och grönsaker skulle föras till hallen att försäljas; men hufvudsakligaste delen, åtminstone af grönsaker, skulle nog, såsom nu sker, komma från inom staden varande plantager och landtbornas fortfarande säljas utom hallen. Ett ytterligare skäl för kommunens myndigheter att iakttaga försigtighet i fråga ,om uppförande af saluhallar finnes i den omständigheten, att redan nu be- fintliga saluhallar icke motsvarat de förväntningar, man fästat vid dem, undan- tagandes den å Hötorget, som ännu visar sig vara en god affär, ehuru äfven där platser blifva lediga. Kontoret har från enskilda saluhallars egare erhållit upp- gifter, som kontoret anser sig böra här meddela jämte uppgift om förhållandet i stadens egna hallar : Hötorgshallen 132 försäljningsplatser, hvaraf 6 lediga Saluskjulet å Köttorget 64 d:o d:o 12 d:o Östermalmshallen 95 d:o d:o 38 d:o Sveahallen 45 d:o d:o 20 d:o Vasastadens saluhall , 20 d:o d:o 5 d:o På grund af hvad kontoret nu anfört, får kontoret vördsamt afstyrka såväl förslaget att hänvisa en del af de ångbåtar, som nu angöra Köttorget, till Söder Mälarstrand eller Norr Mälarstrand, som ock torgkommitterades förslag att uppföra ny saluhall i qvarteret Icarus. Däremot hemställer kontoret vördsamt till undanrödjande af den under

år 1895. - 11 — Bih. n:r 38. seglationstiden rådande stora trängseln vid Nedre Munkbron, Köttorget och Mä- lartorget, att afdelningen måtte inleda underhandling om förvärfvande af egendomen n:r 2 i qv. Memnon med adressnummer 1 vid Nedre Munkbron (s. k. Lindska huset); att afdelningen ville upptaga till förnyad pröfning ett inom afdelningen år 1888 framställdt förslag att utfylla viken mellan Mälartorget och järnvägen samt utvidgning af kajen vid Köttorget medelst utfyllning i Mälaren; att i afvaktan på dessa båda företag, hvilka, om de komme till utförande, skulle för lång tid tillfredsställa behofvet af ökadt utrymme, afdelningen ville vidtaga följande anordningar för afhjälpande för den närmaste tiden af de med trängseln förenade olägenheter, nämligen: att tillstyrka stadsfullmäktige besluta, att Mälartorget, som nu är upplåtet för stadens invånare till försäljning af kött, må i stället upplåtas till försäljnings- plats före kl. 4 e. m. endast för landtmän till försäljning af förnödenheter, som inkomma med och omedelbart ditföras från de ångbåtar, hvilka lägga till vid Köttorget; att om detta förslag godkännes, afdelningen måtte besluta, att de platser i saluskjulet å Köttorget och å Munkbron, som nu äro eller blifva lediga, reserveras för dem af månglarne å Mälartorget, som önska förhyra saluplats i skjulet eller å Munkbron, och att därför erforderlig omflyttning af platser å Munkbron får ega rum," att platsen å Riddarholmen emellan järnvägen och kanalen upplåtes till för- säljningsplats af lifsförnödenheter, som inkomma med och omedelbart ditföras från ångbåtar, som lägga till vid Köttorget eller Riddarholmshamnen; att, om detta förslag godkännes, byggnadskontoret erhåller uppdrag att upp- göra förslag till platsens apterande för ändamålet och till bro öfver kanalen, hvil- ken bro knappast torde behöfva göras solidare, än att den kan trafikeras med dragkärra; att sedan landtmän sålunda beredts plats, öfverståthållareembetet måtte an- modas tillse, att all handel å Nedre Munkbron och å kajen vid Köttorget måtte förbjudas; samt att hos öfverståthållareembetet anhållan göres, att embetet med instundande seglationsår måtte tillse, att personer, som utbjuda s. k. korta varor, karameller, bakelser och annat kram visas bort från trakten Nedre Munkbron, Köttorget med kajen och Mälartorget;

Bih. n:r 38. -- 12 — år 1895. att åkdon ej få stanna utefter järnvägsviadukten längre tid, än som erfordras för lossning eller lastning af gods; att åkdon, som ankommer till hamnen för hemtning af väntade passagerare eller af gods, äfvensom bryggare- och bagarevagnar uppställas å vidliggande gator eller platser efter polisens anvisning; samt att med ångfartygen ankommande lefvande större kreatur omedelbart efter ilandförandet bortföras. Drätselnämndens kammarkontor den 12 mars 1895.

Axel Ekwall.

IV.

Till drätselnämndens första afdelning.

Enligt utdrag af protokollet, hållet hos Stockholms drätselnämnds första af- delning den 27 december förlidet år, anmodad att till afdelningen inkomma med utredning öfver möjligheten att minska den alltför stora ångbåtstrafiken vid Mälartorget och Munkbrohamnen genom att hänvisa en del ångbåtar till andra platser, exempelvis Söder Mälarstrand och Norr Mälarstrand, får jag vördsamt af- gifva följande utlåtande. Vid ofvannämnda i staden inom broarna belägna hamnplatser är lossnings- och lastningsplats anvisad till följande reguliärt gående ångare.

Vid Mälartorget. Smedjebacken I, Smedjebacken II, Smedjebacken III, Surahammar, Halsta- kammar, Fagersta, Pius, Köping, Thorshälla och Arboga III. Af dessa under- hålla de sju förstnämnda varutrafiken mellan hufvudstaden och orter vid Ström- holms kanal. Dessa fartyg hafva mycket små dimensioner och äro enkom byggda för att kunna passera kanalen med tillhörande slussar. De trenne öfriga far-

år 1895. — 13 — Bill,. n:r 38. tygen göra turer mellan hufvudstaden och den mäl areort, efter ,hvilken de blifvit uppkallade. Dessa fartygs hufvudlast utgöres vanligen, då de afgå härifrån, af stycke- gods, men af järnbruksvaror, hafre och en mindre del landtmannaprodukter, då de från mälarorterna hit ankomma. Dessa fartyg, hvilka icke äro egentliga pas- sagerarefartyg och således icke behöfva ankomma på bestämd tid, hafv a fått sig tilläggningsplatser anvisade innanför södra järnvägsbron, af hvilkens öppnande de följaktligen äro beroende, men äro, som synes af de varuslag, de hitforsla, af jämförelsevis obetydligt inflytande på handelen å Mälartorget.

Vid Köttorget. Ångfartygen Ekerö, Ekholmen, Hillersjö, Nya Flillersjö, Brage, Ekolsund, Nya Svartsjölandet, Gripsholm, Tynnelsö, Sigtuna, Upland, Strengnäs, Engsö, Enköping I, Enköping II. Af dessa gå de sex sistnämnda hvarannan dag, men alla de öfriga dagligen utom söndagarna. De anlöpa tillsammans mer än 120 ordinarie stationer, belägna vid de större mälaröarna äfvensom vid Mälarens norra och södra stränder. De dagliga båtarna ankomma nära samtidigt vid niotiden på morgonen, hvar- emot de båtar, som göra hvarannandagsresor, vanligen tillkomma något senare på förmiddagen. Vid hitkomsten äro fartygen vanligen fullastade med varor, af hvilka en stor del skola torgföras. Transporten till torget verkställes antingen af egaren själf, om han medföljt fartyget, eller af egarens här bosatta ombud. Vid tiden för morgonbåtarnas ankomst är trängseln vid denna hamn störst, en följd däraf, att då samlas vid bron en mängd folk för att dels afhemta varor, dels söka sig arbetsförtjenst och dels handla lifsförnödenheter, hvarjämte dessutom en del kringgående handelsidkare då infinna sig för att till landtboarna utbjuda s. k. korta varor och annat kram. Denna dagliga ångbåtstrafik med landtmannaprodukter har nu fortgått om- kring 35 år och utvecklat sig så länge, som det funnits plats vid Köttorget för nya båtar att tillägga. Fördelarna för de fartyg, som ligga vid denna hamn äro, att de äro oberoende af tidtabellen för södra svängbrons öppnande, och att de med dessa fartyg transporterade landtmannaprodukter kunna af egaren eller mottagaren direkt flyttas från fartyget till salutorget utan extra kostnader. Un- der de senare åren har dock fartygens antal icke ökats, beroende därpå, att kaj- utrymmet vid Köttorget varit helt och hållet upptaget och att plats där icke

Bih. n:r 38: — 14 — år 1895. kunnat beredas för någon ny båt. På senare åren har visserligen på hamn- kontoret förfrågan gjorts om plats där för föreslagna nya båtar, men då något bestämdt löfte härom icke kunnat lemnas, så ha dessa byggnadsförslag af veder- börande uppgifvits. Detta senare torde få anses såsom ett bevis för, att det för de fartyg, som föra lifsförnödenheter till hufvudstaden, är ett oeftergifligt vilkor, att tilläggningsplats finnes i omedelbart grannskap af salutorg. Sedan jag uti det förestående redogjort för beskaffenheten af den sjötrafik, som blifvit anvisad till Målare- och Köttorgen, öfvergår jag :till den egentliga frågan, huruvida en del af de ångare, som nu ligga vid kajen i närheten af nämnda torgplatser, skulle kunna hänvisas till andra platser, exempelvis Söder Mälarstrand och Norr Mälarstrand. Vid besvarande häraf torde först böra nämnas, att på stadens mälarsida finnes icke några andra hamnplatser än de omnämnda, hvilka skulle kunna komma i fråga att anvisas såsom tilläggningsplats för med landtmannaprodukter dagligen ankommande ångfartyg. Riddarholmen är upptagen af den allmänna ångfartygs- trafiken mälarevägen till landets inre farvatten, och hamnplatserna vid Klaraviken torde icke lämpa sig för ifrågavarande ändamål, utom af andra skäl, äfven till följd af det hinder i den allmänna gatutrafiken, som skulle uppstå vid Nya Kungsholmsbron och Kungsbrons öppnande för ångfartygens genomförande vid deras ankomst på morgonen och afgång på eftermiddagen. Den begärda utredningen torde därför kunna inskränkas till de tvenne i protokollsutdraget exempelvis omnämnda hamnplatser.

Söder Mälarstrand. Af denna hamnplats är det endast den utanför järnvägsbron belägna delen som skulle kunna komma i fråga vid anvisandet af plats för de s. k. landt- mannabåtarna. Den inre delen är dels för liten, och dels utgör svängbron ett hinder för fartygens ankomst och afgång på de för trafiken lämpligaste tiderna. I den ostligaste delen af den utanför bron belägna hamnen finnes en öppen plats i qvarteret G-uldfjärden större, som skulle passa till inrättande af ett salutorg. Platsen är visserligen liten, men det synes, som det icke skulle vara omöj- ligt att utvidga densamma på dess vestra sida. För att ett salutorg här skulle ha någon utsigt att flitigt besökas, erfordras dock, att en del af ifrågavarande mälarebåtar skulle anvisas tilläggningsplats vid därvarande kaj. Att vidtaga en sådan anordning vore visserligen icke omöjligt, men det lider intet tvifvel, år 1895. -- 15 — 13ih. n:r. 38. att icke en sådan åtgärd skulle med skäl kunna klandras, enär därigenom denna trafik blifver hopkörd med den stora slusstrafiken, som just går fram emellan Ragvaldsbron och förtöjningsfiottan vid järnvägsbron. Förutom ökad risk för kollisioner skulle det ofta nog inträffa, att ångfar- tygen icke 'kunde inkomma till sin tilläggningsplats vid salutorget, i synnerhet då ett större antal fartyg och pråmar, på väg från Mälaren för att passera slussen, samlats å den trånga bassängen mellan Ragvaldsbro och förtöjningsfiottan i af- vaktan på södra svängbrons öppnande, något hvarpå - man skulle kunna få vänta ähda till 2 timmar. Såväl på grund af dessa skäl som äfven af den omständigheten, att det torde möta någon svårighet att anordna fullt beqväma körleder till och från denna plåts, hvilka väl hufvudsakligast komma att tagas öfver den ofta nog af- stängda järnvägen, anser jag, att kajen mellan södra järnvägsbron och färjestället vid Ragvaldsbro vore mindre lämplig såsom tilläggningsplats för med landt- mannakodukter dagligen ankommande ångare. Beträffande öfriga delar af Söder Mälarstrand, så synes, att, ehuru utrymme där icke alldeles saknas, stora svårig- heter likväl skulle möta vid försök att där anordna någon saluplats och att dit leda en del af den på ångbåtstrafiken vid Munkbron nu beroende handeln. Enligt min åsigt skulle därför Söder Mälarstrand mindre lämpa sig som tilläggningsplats för en del af de ångare, som nu angöra Köttorget.

Norr Mälarstrand. Sedan jag på afdelningens anmodan i skrifvelse den 7 november 1890 yttrat mig om ifrågavarande sak, har Norr Mälarstrand å en sträcka af 450 meter mellan Eldqvarnen och Parmmätaregatan blifvit försedd med hamnskoning och ordnad till lossningsplats för fartyg. Dessutom har den i stadsplanen bestämda utvidgningen af Klara strand påbörjats och medel blifvit anvisade till fullbor- dandet af en del af detta hamnarbete. Hamnplatsförhållandena vid Norr Mälarstrand hafva sålunda blifvit förbätt- rade, och anledningar förefinnas, att de inom kort än mera komma att blifva det. Under sådana förhållanden torde ett uttalande i allmänhet, huru hamnplatserna på. norra sidan af Riddarfjärden böra anordnas i och för fartygstrafiken, vara på sin plats. Härvid synes man i första rummet böra utse passande tilläggnings- platser för sådana ångare, som dagligen införa landtmannaprodukter, vidare välja sådana för andra i reguliär fart varande ångare och i sista hand bereda plats Bh. n:r 38. — 16 — år 1895. för vedfartyg m. fl. till den lilla trafiken hörande fartyg. 1 sammanhang här- med står visserligen frågan att vid de för den dagliga ångbåtstrafiken afsedda hamnplatser bereda lämpliga försäljningsplatser, men någon svårighet att här- utinnan tillgodose trafikens behof torde icke föreligga. Under förutsättning sålunda, att en rad af dylika platser, snarlikt med hvad som finnes i staden inom broarna på mälarsidan, skulle ordnas å hamnplatserna mellan Vasabron och karolinska institutet, så skulle fartygen fördelas på följande tilläggningsplatser, nämligen: vid Klara strand i daglig reguliär fart med landtmannaprodukter lastade ångare; vid Eira_planen andra i reguliär fart varande ångare ; vid .Klaraviken och Norr Mälarstrand vester om karolinska institutet far- tyg lastade med trävaror med flera slag af råmateriel. För att realisera förestående plan torde erfordras 1:o) att Klara strand utfylles till den omfattning, som i stadsplanen är bestämd, förses med hamnskoning och ordnas i öfrigt att mottaga den sjötrafik, som skulle hit hänvisas; 2:o) att vid denna hamnplats lossade landtmannaprodukter tillåtas att för- säljas dels vid själfva hamnen och dels å ett nyinrättadt torg ofvanför Klara strand; 3:o) att Eiraplanens hamnplats förses med stenläggning och att därvarande flytande tvättinrättning flyttas längre vester ut i närheten af Parmmätaregatan. Så snart dessa anordningar blifvit utförda, så torde en del af de ångare, som nu ligga vid Köttorget, kunna anvisas plats vid Klara strand samt en del af torgrörelsen i staden inom broarna flyttas till Vasahamnen och Klara strand. Stockholms hamnkontor den 12 februari 1895.

F. v. SYDOW. Hamnkapten.

år 1895. -- 17 — Bih. n:r 38.

V.

Till drätselnämndens första afdelning.

Enligt protokollsutdrag den 12 februari detta år anmodad att afgifva ut- låtande öfver den ändring i öfverståthållareembetets kungörelse den 14 april 188'2 i fråga om de för lossning af vissa varor anvisade hamnplatser, som skulle blifva en följd af det af särskilde kommitterade afgifna betänkande med förslag till ordnande af torghandeln i Stockholm m. m., får jag vördsamt anföra följande: Uti betänkandets III afdelning, innehållande kommitténs framställningar, föreslås i sista punkten, att den vedförsäljning, som nu eger rum rid Kornhamn, skulle öfverflyttas till Söder Mälarstrand, hvarigenom såväl bättre utrymme skulle vinnas för torghandeln därstädes som ock en del anmärkta olägenheter försvinna. Beträffande de vid Kornhamn placerade vedfartygen får jag upplysa, att dessa fartyg, som före sammanbindningsbanans byggande hade sin plats vid kajen in- vid Köttorget, flyttades till Kornhamn för att icke hindra arbetet med viadukten öfver Köttorget. Då sedermera sammanbindningsbanan var fullbordad, placerades de s. k. landtmannabåtarna vid Köttorget, där de fortfarande hafva tilläggsplats, och hemställde jag i sammanhang därmed uti en särskild skrifvelse till öfver- ståthållareembetet, att sådan ändring måtte göras i 7 och 8 inom. af § 1- i öfverståthållareembetets kungörelse den 11 januari 1869, att en af mig föresla- gen förflyttning af vedfartygen till Mälartorget skulle kunna möjliggöras. Någon ändring kom dock icke till stånd, utan hafva vedfartygen fortfarande haft sin plats vid Kornhamn. Att, såsom föreslagits, nu flytta den vid sistnämnda plats pågående ved- handeln till utom den egentliga staden beläget ställe skulle för denna stadsdel vara obeqvämt och säkerligen medföra för dess invånare en del ökade 'utgifter. En dylik radikal åtgärd kunde visserligen försvaras, då vigtigare trafikförhållan- den gjort en sådan ändring behöflig, men i ifrågavarande fall och i betraktande däraf, att artikeln ved intager ett särdeles vigtigt rum i vår hushållning och är af kanske lika stor betydelse som en del andra varor, hvilka dagligen torgföras för att hållas allmänheten till handa, så vill det synas, söta om plats för handeln med denna vara äfven fortfarande borde finnas inom nu ifrågavarande stadsdel. 3 Bih. n:r 38. — 18 — år 1895.

Vid Skeppsbron eger visserligen sommartiden en tillfällig vedhandel rum, från de ångare, som trafikera på Norrland, men den hufvudsakligaste handeln är dock på mälarsidan vid kajen mellan slussen och södra järnvägsbron, där vedfartygen upptaga halfva sträckan om sommaren och hela om vintern. Att helt och hållet bortflytta ifrågavarande vedhandel synes alltså mindre lämpligt; men erkännas må, att densamma icke oväsentligt torde kunna inskränkas. Genom en minskning af fartygens antal skulle dessa dessutom kunna, sedan en del här nedan föreslagna åtgärder vidtagits, förläggas till kajen midtför qvar- teret Charon och sålunda komma att intaga den plats, som nu begagnas af de ångare, som gå på Strömsholms kanal m. fl. mälareorter. Genom denna anordning skulle dels en behöflig plats för vedhandeln i själfva staden inom broarna finnas qvar och dels en stor del af de fördelar, kommitterade tänkt sig, vinnas. För att möjliggöra detta fordras dock, såsom ofvan antyddes, att vissa åtgärder dessförinnan vidtagas. I likhet med hvad förut var förhållan- det vid Skeppsbron, har mälarkajen från slussen till järnvägsbron en långs med kajen löpande trottoar af 4,66 meters medelbredd och af ett sammanlagdt ytinne- håll af omkring 1,400 qv.-meter, eller mer än hälften af den del af Kornhamns- torg, som är afsedd till torghandel. Denna trottoar är visserligen till någon be- qv ämlighet för dem, som gå längs med kajen, men får för närvarande icke an- vändas till upplag af gods vid lossning och lastning, ehuru den därtill naturligen vore särdeles lämplig. Jag tillåter mig därför föreslå, att, i likhet med hvad som skedde vid Skeppsbron, kantstenen på trottoarens insida borttages, och att ne- dersta delen af torget lägges i samma plan som trottoaren, hvarigenom denna del af hamnplanet sedermera med fördel skulle kunna användas för upplag af gods vid lossning och lastning. Beträffande det anmärkta förhållandet, att vedhandeln vid Kornhamnstorg medförde nödvändigheten att därstädes hafva en station för hästar och fordon, så anser jag mig icke kunna biträda en sådan uppfattning af åkarestationens nöd- vändighet. Gärna må erkännas, att det är en beqvämlighet för trafikerande att ständigt hafva arbetsåkdon tillgängliga å en centralt belägen plats, men det torde i främsta rummet vara‘ åkarne själfva, som draga fördelar häraf, enär de här uppställa sina åkdon, då de icke äro af körslor upptagna. Dessutom må erinras, att de körslor, som af dessa åkdon utföras, bestå icke allenast uti transport af ved från hamnen, utan äfven, kanske till största delen, uti transport af andra slags varör och föremål mellan utom hamnen belägna ställen. I anledning häraf, och då det blifvit ådagalagdt, att utrymmet vid Kornhamn icke medgifver en år 1895. — 19 — Bih. n:r 38. åkarestation därstädes, så anser jag vidare, att den där nu befintliga stationen må borttagas, och att trafikerande hänvisas till åkarestationerna vid Skeppsbron eller Stadsgården eller möjligen Söder Mälarstrand, för den händelse att en dylik station skulle där inrättas, såvida icke vederbörande åkare skulle finna med sin fördel förenligt att hafva ombud placerade vid vedförsäljningsstället, att där upptaga beställning på körslor och sålunda underlätta den vedköpande allmänhetens besvär, hvilket därjämte kan underlättas genom den vid Mälartorget befintliga telefon- kiosken. För den händelse att, såsom ofvan föreslagits, vedhandeln vid Kornhamn sålunda skulle komma att inskränkas och flyttas till den af mig föreslagna hamn- platsen midt för qvarteret Charon, där kajrum samtidigt skulle kunna beredas till 10 fartyg, hvilket för staden inom broarna torde få anses vara tillräckligt, så torde det blifva nödvändigt, att vid Söder Mälarstrand bereda tilläggningsplats för ett större antal vedfartyg, än som hittills varit fallet. Den till vedlossning förut begagnade träbron mellan södra slussgrafven och järnvägsbron bibehålles för ifråga- varande ändamål, men ordnas på ett för vedhandeln mera lämpligt sätt; men då denna del af hamnen icke lemnar tillräckligt utrymme för alla med ved lastade fartyg, som skulle vilja lossa här, så torde det blifva nödvändigt att äfven afse en del af den yttre hamnen för ifrågavarande ändamål. Härtill synes den del, som ligger mellan släpstället vid Ragvaldsbro och Mariahissen vara den lämp- ligaste. Slutligen tillåter jag mig föreslå, att, sedan sålunda kajen vid Kornhamns- torg genom vidtagande af ofvan angifna åtgärder dels blifvit befriad från vid densamma nu liggande vedfartyg och dels ordnats till beredande af större utrymme, och då det väl icke vore i hufvudstadens intresse att låta densamma stå obe- gagnad, dit förläggas såväl de ofvan nämnda Strömsholmsångarne som andra Mälaren trafikerande fartyg. Att dessutom vintertiden här upplåta plats äfven för vedfartyg torde icke behöfva medföra olägenheter vare sig i ena eller andra hänseendet. Stockholms hamnkontor den 9 mars 1895.

F. v. SYDOW, hamnkapten. Bih. n:r 38. — 20 — år 1895.

VI. Till drätselnämndens första afdelning.

Anmodad att yttra mig i frågan, åt hvilka fartyg plats skulle komma att anvisas invid kajen vid Kornhamn, för den händelse att samtliga där nu liggande vedfartyg skulle komma att förläggas till Söder Mälarstrand, får jag vördsamt anföra följande. Af stadens särskilda hamnplatser torde ingen ha ett så fördelaktigt läge som Kornhamn, som ligger så att säga i omedelbar närhet af vigtigare affärslokaler och af öfriga mera trafikerande hamnplatser. Skulle därför denna plats komma att upplåtas för den reguliära ångbåtstrafiken, så är det antagligt, att det icke skulle dröja länge, förrän vissa af de ångare, som nu ligga vid andra hamn- platser å mälaresidan, komme att göra framställning om tilläggningsplats här. De ångare, hvilka sålunda skulle komma i fråga att flytta, äro dels sådana, som göra endast en eller ett par turer i veckan, och dels sådana, som afgå eller an- komma på natten, då järnvägsbron står öppen, samt i öfrigt icke afsedda att föra betydligare qvantiteter fraktgods, för hvilket utrymmet vid Kornhamn icke är tillräck- ligt. För sådana ångare åter, som göra dagliga turer eller ankomma och afgå å sådana tider, hvilka icke kunna ställas i samband med tidtabellen för södra svängl brons öppnande, är denna hamnplats af mindre värde. Då emellertid den för ångfartygen afsedda kajsträckan från Lejonstedts gränd österut upptager en längd af blott 165 meter, så kan endast ett mindre antal fartyg hit förläggas, kvar- jämte det inskränkta utrymmet i öfrigt gör det nödvändigt att hit anvisa endast sådana ångare, som äro af jämförelsevis små dimensioner. De ångare, som så- lunda lämpligen skulle kunna komma i fråga anvisa å plats vid Kornhamn, äro dels de ångare, som redan nu ligga vid kajen mellan Kornhamn och Mälartorget, nämligen Smedjebacken n:r 1 (68 ton), Smedjebacken n:r 2 (41), Smedjebacken n:r 3 (45), Strömsholmskanal (36), Fagersta (40), Pius (36), Surahammar (43), Hallstahammar (41), Nils (42), Köping (48), Torshälla (63), Arboga III (50 ton) och dels ångfartygen Gustaf Lagerbjelke (99), Prins Bernadotte (150) och Esaias Tegnér (84 ton). Dessa fartyg skulle upptaga en sträcka af omkring 130 meter, hvadan det skulle återstå en ledig kajsträcka af omkring 35 meter för tillfäl- liga trafiken. Stockholm den 24 mars 1895. F. v. SYDOW, hamnkapten.

år 1895. — 21 — Bih. n:r 38.

VII.

Tjenstemem orial.

Med anledning af herr Fränckels förslag om åtgärder för utredning af frågan om ordnande af trafiken vid Mälareha.mnen och inhemtande af yttrande från byggnadskontoret om beredande af större utrymme genom utfyllning i Riddar- fjärden får byggnadskontoret vördsamt anföra. I januari 1889 uppgjordes af byggnadskontoret 2:ne alternativa förslag till utvidgning af Mälartorget medelst utfyllning i Riddarfjärden. Enligt alternativ I erhölls en ökad areal af 9,900 qvadratmeter och en ökad kajlängd af 7,42 meter, samt uppgick kostnaden för detta alternativ till 405,000 kronor. Enligt alter- nativ II vanns en ökad areal af 7,500 qvadratmeter och en ökad kajlängd af 11,88 meter, samt uppgick kostnaden för detta alternativ till 350,000 kronor. Järnvägsstyrelsen, som häröfver hördes och hvars yttrande härmed i afskrift bi- fogas, har visserligen förklarat, att från hennes sida icke hinder möter för utfyll- ningens verkställande till den föreslagna utsträckningen, men med vilkor bland andra att staden skall förbinda sig att lemna full ersättning för alla kostnader och förluster, af hvad slag de vara må, som kunna tillfogas statens järnvägar genom Mälartorgets utvidgning enligt de föreliggande förslagen. Detta vilkor kan för staden medföra oberäkneliga risker ty äfven om fyll- ningen verkställes med all möjlig försigtighet och uppmärksamhet, så kan lätt tänkas, att sådana sättningar skulle kunna uppstå, att den bank, hvarpå järn- vägsbron är byggd, skulle kunna rubbas. Troligt är visserligen, att denna bank, som utfyllts på så ansenligt djup, helt och hållet genomträngt den lösa massan till fast botten, men absolut visshet därom och i följd däraf full trygghet kan man ej hafva. Skulle utfyllningen endast verkställas framför Köttorget, eller efter linjen e-f-C-D å bilagda karta, så är här risken ännu större, då den starkt sluttande fasta bottnen alltid innebär fara för ras och ovisst är, i hvad mån järnvägsvia- dukten kan rubbas till sitt läge, då den utanför liggande jordmassan blifvit satt i rörelse. Denna sistnämnda utfyllning medför en tillökning i areal af 1,837 qvadrat- meter, en ökad kajlängd af 20 meter och kostar 125,000 kronor.

Bih. n:r 38. — 22 — år 1895.

På grund af de svårigheter och risker, som äro förenade med utfyllning i Riddarfjärden enligt något af de ofvan nämnda alternativen, får byggnadskontoret afstyrka hvarje utfyllning å denna plats, men hemställer tillika, om ej afdel- ningen skulle vilja taga under ompröfning, huruvida plats ej kunde beredas för handeln med landtmannaprodukter genom att öfverbygga Riddarholmskanalen mellan järnvägsbron och . Stockholm den 6 december 1890.

C. J. KNÖS.

VIII.

Till Stockholms 'stads byggnadschef.

Med anledning af Eder i skrifvelse den 31 sistlidna januari gjorda för- frågan, huruvida från kungl. järnvägsstyrelsens sida något vore att erinra vid till utvidgning af Mälartorget uppgjorda förslag för utfyllning i Mälaren längs kajen vid Köttorget närmast söder om Riddarholmskanalen samt å båda sidor om järnvägsbron öfver Söderström, får styrelsen med öfverlemnande af närslutna rit- ning, h-varå den ifrågasatta utvidgningen finnes närmare angifven, härigenom med- dela, att från hennes sida hinder icke möter för utvidgningens verkställande till den föreslagna utsträckningen under nedanskrifna vilkor, nämligen: att, innan utfyllningen företages, närmare järnvägsbron tvenne tryckbankar skola till förhindrande af utskjutning från den grusbädd, hvarå bron är uppförd, samtidigt och lagervis anläggas å ömse sidor om bron å de platser, som å rit- ningen äro med röda linier och bokstäfverna E-F och G-H angifna, och att där- efter fyllningen mellan bron och tryckbankarna verkställes i flera öfver hela arealen likformigt och så vidt möjligt samtidigt utbredda lager, samt att den yttersta bropiren skyddas mot förskjutning genom stenfyllning å södra sidan, att utfyllningen å sträckan utefter kajen närmast Riddarholmskanalen utföres

år 1895. — 23 — Bih. n:r 38. på så sätt, att en •tryckbank först anbringas i den yttre gränslinien och fyll- ningen därefter lagervis fullbordas mellan tryckbanken och torget, att styrelsen må ega att på stadens bekostnad anställa en kontrollant till öfvervakande af arbetets utförande efter lemnade föreskrifter, i hvad detsamma berör statens järnvägar, samt att staden skall förbindas att 1 emna full ersättning för alla kostnader och förluster, af hvad slag de vara må, som kunna tillfogas statens järnvägar genom Mälartorgets utvidgning enligt de föreliggande förslagen. Stockholm den 3 april 1889.

RUDOLF CRONSTEDT. K. U. Sparre.

IX a.

Approximativt kostnadsförslag till utvidgning af Mälartorget.

Alternativ I (linjen A-B-C-D) : Tillökning i areal: 112,250 qv.-fot 9,900 qv.-m. » i kajlängd: 25 längdfot = 7,42 meter. Kostnad: 215,000 kbm. grusfyllning å 1 krona 215,000: — 327 1.-m. strandskoning af trä å 100 kronor 32,700: — 9,900 qv.-m . stensättning å 10 kronor 99,000: — Flyttning af moringar, tilläggsbryggor för ångfärjorna 10,000: 6 st. vägundergångar 12,000: — 10 procent för tillsyn och oförutsedda händelser 36,300: ---= Summa kronor 405,000: —

Bih. n:r 38. — 24 — år 1895. Alternativ II (linjen a-b-C-D): Tillökning i areal: 85,000 qv.-fot = 7,500 qv.-m. » i kajlängd: 40 längdfot = 11,88 meter. Kostnad: 196,500 kbm. grusfyllning å 1 krona 196,500: — 297 1.-m. strandskoning å 100 kronor 29,700: — 7,500 qv.-m. stensättning å 10 kronor 75,000: — Flyttning af moringar m. m 10,000: — 4 st. vägundergångar 8,000: — 10 procent för tillsyn och oförutsedda händelser 30,800: — Summa kronor 350,000: — Stockholm den 31 januari 1889.

IX b. Approximativt kostnadsförslag för utvidgning af köttorget. (Linjen e-f-C-D.) Tillökning i areal: 20,800' qv.-fot=----- 1,837 qv.-m. i kajlängd: 67,5 fot = 20 meter. Kostnad: 75,000 kbm. grusfyllning å 1 krona 75,000: — 130 1.-m. strandskoning å 100 kronor 13,000: — 2,340 qv.-m. stensättning å 10 kronor ..... -• • •-• 23,400: — Flyttning af moringar m. m. 2,600: — Cirka 10 procent för tillsyn och oförutsedda händelser 11,000: -- Summa kronor 125,000: -- Stockholm den 29 november 1890.

C. J. KNÖS.

Stockholm, K. L. Beckmatts Boktryckeri, 1895. (01.1 92,

Lllehottouvkv4A4

fleX, 611,0441/e4140C/ Lj Sibi/D 26.3-1UILICC44,141A

0-Yr, eJ Xt mr

kiduo .' f O/. 5 feluelleldwAm4 61rvinal/chib

.4"

'Y11 4,4,1 /44.14;19 ano -

- - -

. (v,) ru ei XV- .

Anm WO )1KI leX1 Orv X, PM' lo X

40 40. 00 To 400 . 440, 40.0 . °3"' 4,1; Z.v2. t / il