Pdf-Dokument
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Munkbropressen - från Postgumman till Madam Andersson Ake Abrahamsson Före Klara höll pressen till i Gamla stan, i närheten Folkets Röst 1849-, Storkyrkobrinken 8. av Munkbron. Så hade den gjort sedan 1645 då den första avisan, Ordinari Post Tijdender, började utges av Stockholms Posten startade I 778 i Holmbergs postmästaren i Stockholm. Efterföljaren, Stockhol- boklåda vid Storkyrkobrinken. miske Post-Tidender, sedermera en del av Post- och In- rikes Tidningar, hade från I 7 20 sin bas i dåvarande Dagens Nyheter 1865-1 874, Stora Nygatan II O, Posthuset vid Lilla Nygatan 6, en sambandscentral annonskontor vid Stora Nygatan 3z. for in- och utrikes underrättelser. Det var nu som pressen började att växa, främst på Dagligt Allehanda -184y, Munkbron 3. grund av ett ökande annons- och reklamutbud. I di- Bore I 849-1 85 I och Svenska Tidningen rekt anslutning till munkbrokommersen förmedlade 18ji-1859, samma adress. man varor och tjänster, bostäder och arbetstillfallen och annat som hade med livets nödtorft att göra. Dagens Nyheter 1864-186 j, Samtidigt utbjöds nyheter från nar och fjärran till- Riddarholmen. sammans med mer lättsamt läsestoff. Snart hade de informativa och underhållande tidningsbladen - en Aftonbladet 183 3-1848, marknadsvara bland andra - gjort sig själva oum- Lilla Nygatan I 3 (nu 7), bärliga. efter en sejour vid Stora Annons- och prenumerationsintäkterna möjlig- Glasbruksgatan 14. gjorde i sin tur opinionsbildande verksamhet. Sär- Annonsblads-Comptoiret skilt efter tryckfrihetsreformen 1766, då den kom- låg fran i834 vid mersiellt framgångsrika DagligtAllehanda i insändare Stadssmedjegatan I 2 och artiklar kritiserade tidens makthavare och spred (nuv. Vasterlånggatan) nya, utmanande idéer. Framgent skulle pressen agera och flyttade I 842 mitt i spänningsfaltet mellan Munkbron och Riddarhus- över gatan till I an, torget - landets politiska centrum. Som den nya me- för att I 8 5 I flytta till Mynttorget. delklassens språkrör mobiliserade de oppositionella bladen en politisk medveten tidningspublik, en bära- Post- och Inrikes Tidningar (Stockholms re av den allmänna opinionen. Dubbelkaraktärens Post- Tidender) I 7 2 o-, Lilla Nygatan 6. dynamik ledde till att pressen redan på 1830-talet - med Aftonbladet i spetsen - hade etablerat sig som en Ny Illustrerad Tidning 1865- , Munkbrogatan 6. marknadsförankrad tredje statsmakt. belkaraktaren utjämnades i ett journalistiskt fram- Under 1840- och r8 jo-talet fick allt fler grupper, ställt, mer balanserat mediautbud. aven inom arbetarbefolkningen, sina egna stridbara och öppet publikfriande tidningsorgan. Men opi- nionskampen var snart över. Med tvåkammarriks- Pressen mellan broarna dagens införande 1866 hade medelklassen delvis uppnått sitt mål. Industrialiseringen satte igång och Munkbron, pressens närmiljö, var sedan gammalt ett det nya marknadssamhallet var på vag. Munkbro- av Stockholms livligaste salutorg, betydligt större an i pressen hade nu spelat ut sin roll. Tidningsföretagen våra dagar. Mot Riddarhustorget såldes blommor. De flyttade i stallet till Klara, dar verksamheten bedrevs i permanenta stånden på själva Munkbron utbjöd industriella former. Den politiskt-ekonomiska dub- grönsaker, bar, frukt, kött, fläsk, vilt och insjöfisk. Närmast Riddarholmskanalen stod matstånden på /Aftonbladet 1848-1862, Stora Nygatan 21. rad och på nedre Munkbron vid Våghuset brukade skärgårdsbor och Malarö-bönder packa upp sina 1;- Stockholms Dagblad I 82 3-1 878, dor, sackar och kontar. Munkbron var en naturlig Västra Tradgårdsgatan 7, med mötesplats, mellan hög och låg, stad och land. Vid annonskontor vid Storkyrkobrinken 14. lövmarknaden invaderade en armada av skargårds- båtar Riddarholmen för att klä Stockholm i grönt, en Fäderneslandet I 856-191 3, Köpmantorget 2. sed med medeltida anor. Munkbromadamerna var också kända for sin fri- Rudolf Walls tryckeri I 848-1 8 j i, språkighet och slagfardighet av det mer grovkorniga Skargårdsgatan I 3. (nuv. Sjalagårdsg.) slaget. Ibland anklagades tidningarna - i vissa fall Har tycktes bl a Friskytten, säkert med fog - for att ta efter. Posttidningen, eller Demokraten, Folkets Röst, Reform, Postgumman som den kom att kallas, höll dock på sin Budbäraren och Svenska Minerna. värdighet. Officiella underrättelser varvades med ut- valda nyheter ur in- och utländska avisor. Vore det in- Nya Dagligt Allehanda I 8 59-1 87 j, te för småannonserna som både betalade sig och Lilla Nygatan 19. fångade läsarnas intresse, så skulle man inte ha hållit Annonskontor vid Munkbron j. sig flytande. Ar 1791överläts bladet, som rapporterat alltför positivt från det revolutionära Frankrike, åt Aftonbladet I 8 jo, Johannisgrand. Svenska Akademien för att sedan på I 8 jo- och 1840- talet delta i opinionskampen under namnet Sveriges Söndagsbladet I 846-, Stats- Tidning. Tyska Prastgatan 2 7. Trots relativt höga prenumerationspriser nådde tidningarna aven gemene man. Lasexemplar fanns Post- och Inrikes Tidningar 1844-, tillhanda på kallare och krogar och ibland kunde man Lilla Nygatan 2 j. Annonskontoret slå sig samman om en prenumeration. Stående läs- låg vid Stora Nygatan I o. ning var platsannonserna, i synnerhet under augusti och september inför tjänsteavtalens upphörande vid Aftonbladet I 862-1 888, Munkbrogatan 8. Mikaeli flyttningsdag. An fler arbetssökande blev det i samband med I 760-talets manufakturkris och efter- Teckning: Lars-Göran LarssoniSSM. följande stagnationsperiod. Först att satsa på pressen .g J-s- di4,-7,.,:. - , , . 1.1 Riddarhuset - maktens högborg. Abarellerad litograj av Ferdinand Ellin, 1841. Foto Francis Bruun/SSM. som arbetsförmedlingsinstans var Stockholmske Han- Weckobladet uppgifter om växelkurser, taxor och dels-Mercurius 173 1-1 7 37, som dessutom anvisade torgpriser, skepps- och resandelistor, meteorologiska rum till uthyrning och utbjöd billiga dagligvaror. I an- iakttagelser, underrättelser om nyfödda, döda och de slutning till tidningen drev utgivaren, Albert Giese, som gift sig jämte praktiska råd "till allmänhetens ett adresskontor som direkt förmedlade kontakter handledning och tjenst". mellan husbönder och tjänstefolk. Som särskild annonsbilaga började Momma 1767 En annan, lyckosammare lokaltidning med brett ge ut Dagligt Allehanda, som två år senare blev den annonsutbud var Stockholms Veckoblad 1745-1779, första dagliga tidningen i Stockholm. Officin och uppsatt av den driftige Peter Momma som till skillnad annonsbladskontor inrättades så småningom vid från föregångarna hade tillgång till ett eget tryckeri. I Munkbron 3 i hörnet av Stora Gråmunkegränd. Tre likhet med tidningsofficinerna låg de tiotal boktryck- fjärdedelar av tidningen bestod av tillkännagivanden erier som då var i bruk i Gamla stan, de flesta i trak- och annonser, resten av nyheter, uppsatser i upp- ten av Munkbron. Förutom annonser publicerade lysande ämnen, "plaisanterier" och kuriosa. Momma införde också det engelska sättet att med ningsutgivare som med eller utan ekonomisk tack- hjälp av kringvandrande kolportörer sälja lösnummer. ning satsade på att väcka opinion, att driva politik. Enligt belackarna rörde det sig om före detta tiggare Vanligaste vapen var anonyma stridsskrifter och pam- och kringstrykare, som under skrik och stoj genom- fletter, men dessa hade begränsad verkan. Man kun- sökte gator och grander i jakt på köpare. Man prång- de inte tala klarspråk utan måste uttrycka sig inlindat, lade samtidigt ut visor, skillingtryck, postillor och an- i liknelser och gåtor - något som inte hindrade att la- nan lättsåld litteratur. Dagligt Allehanda med sin sarna direkt förstod vad det handlade om. överlag borgerliga publik fick härigenom en vidare De politiserande tidningsbladen föddes med fri- spridning, så även dess samhällskritik och oroande hetstiden. Och flera av dem hade sin hemvist vid Rid- korrespondenser från ett jäsande Europa. darhustorget, ståndssamhällets politiska centrum. De vandrande boklådorna utbjöd dessutom det Strax intill, i gamla Rådhuset, hade Magistraten sitt Kellgrenska upplysningsorganet Stockholms Posten säte. Här fanns aven stadsvakten. Och bredvid, med 1778-1833, med sate vid Stora Nygatan. Det redak- adress Myntgatan 4, låg den fruktade Polisdom- tionella materialet var har större, endast en tredjedel stolen. Torget, som då gick anda fram till Riddar- av textutrymmet bestod av kungörelser och annonser. huset, var träffpunkten framför andra, ett demo- Trots sina mer välbeställda läsare var Stockholms Pos- kratiskt uterum. Mitt på den kullerstensbelagda ten på ett sätt radikalare an sin rival. Men gemene fyrkanten stod riksfadern Gustav Vasa, undanskuffad man föredrog det folkligare och mer vardagsnära Al- först 1917. Runt honom träffades folk för att utbyta lehanda. De kunde aven själva komma till tals, som politiska nyheter, för att demonstrera och uttrycka vid en skomakarstrejk 1770 då mästare och gesäller politiskt missnöje. gjorde upp med varandra i tidningens insändarspalt. Lika viktiga som samlings- och diskussionsplatser Under stående rubriker som "Spectakel", "Auc- var de trettiotal kaffehus och krogar som låg i torgets tioner", "Ankomne resande", "Afgående skeppare", närhet. Som mest, under 1700-talets senare hälft, "Astundas att köpa och hyra", "Till salu finnes", fanns i staden nara tusen näringsstallen, de flesta "Tjenstsökande", "I tjenst åstundas", "Bortstulne skumma kallare och spiskvarter. För hantverkare, ge- och förlorade saker", "Upphittat och i förvar tagit", säller och manufakturarbetare blev krogen en ersatt- kunde läsarna hämta värdefull information. Mycken ning för skråväsendets söndervittrande